Dagvattenutredning Kv. Vulkan

Tierps kommun Dagvattenutredning Kv. Vulkan Stockholm 2017-05-15

Datum 2017-05-15 Uppdragsnummer 1320025140 Utgåva/Status Granskningshandling Hanna Särnefält Camilla Andersson Cecilia Sköld Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 Organisationsnummer 556133-0506

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Uppdragsbeskrivning... 2 2. Förutsättningar... 2 2.1 Underlag... 2 2.2 Förslag till riktvärden för dagvatten... 2 2.3 Dimensionering... 3 2.4 Recipient och miljökvalitetsnormer för vatten... 3 2.4.1 Recipient... 4 3. Nulägesbeskrivning... 5 3.1 Områdesbeskrivning... 5 3.2 Befintliga ledningar och avvattning... 6 3.3 Vattenskyddsområde... 8 3.4 Geotekniska förhållanden... 8 3.5 Miljöteknisk undersökning... 9 3.6 Naturintressen... 10 3.7 Översvämningsrisk och översvämningskartering... 10 4. Framtida utformning... 11 5. Beräkningar... 12 5.1 Metod... 12 5.1.1 Osäkerheter i beräkningsverktyget StormTac... 12 5.2 Flödesberäkning... 13 5.2.1 Erforderlig fördröjningsvolym... 14 5.3 Föroreningsberäkning... 14 6. Dagvattenhantering... 15 6.1 Dagvattenhantering inom utredningsområdet... 15 6.2 Höjdsättning och sekundära avrinningsvägar... 17 6.3 Materialval... 17 6.4 Konsekvenser på recipienten av planförslaget... 17 6.4.1 Föroreningsspridning från deponin... 17 6.4.2 Gröna tak... 18 7. Exempel dagvattenlösningar... 19 7.1 Dammar... 19 7.2 Växtbäddar och rain gardens... 19 i

7.3 Dike... 20 7.4 Grönt tak... 22 7.5 Takvatten... 23 Referenser... 24 ii

1. Inledning 1.1 Bakgrund I östra Tierp pågår ett arbete med en ny detaljplan för fastigheterna Tierp 2:72, Tierp 2:66 samt del av Tierp 2:1. På fastigheterna ligger idag ett fjärrvärmeverk och ett reningsverk. Arbetet med den nya detaljplanen har initierats av att det kommunalägda bolaget Tierps Energi och Miljö AB önskar flytta och samla hela sin verksamhet på fastigheten Tierp 2:72. Det skulle innebära anläggning av byggnader för bland annat kontor, lager och garage. Det aktuella området har tidigare använts som en deponi och brandövningsplats. Miljötekniska utredningar har visat att det finns föroreningar i marken och att det föreligger en viss spridningsrisk till intilliggande Tämnarån. Tämnarån Tierp 2:72 Tierp 2:66 Del av Tierp 2:1 Figur 1. Översikt över undersökningsområdet. Karta Lst, Tierps kommun. Området där den nya bebyggelsen planeras är markerad med röd oval. 1 av 24

1.2 Uppdragsbeskrivning I samband med detaljplanarbetet har Ramböll Sverige fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredning, med syfte att kartlägga förutsättningarna för dagvattenhantering i området med hänsyn till planerad exploatering. Utredningen utgör ett underlag för fortsatt detaljplanarbete och omfattar: - beskrivning av dagvattenrecipienten och dess statusklassning - beskrivning av dagvattenavrinningen före och efter exploatering - beräkning av dimensionerande flöden före och efter exploatering (med klimatfaktor) samt erforderligt fördröjningsmagasin - föroreningsberäkningar före och efter exploatering - förslag till utformning av dagvattensystem för fördröjning och eventuell rening - konsekvenser på recipienten av planförslaget Hela detaljplaneområdet tas i beaktande vid utredning av nuvarande avrinning, höjdsättning m.m. Beräkningar av flöden och föroreningar begränsas dock till den del av detaljplanen som omfattas av den nya bebyggelsen, det vill säga del av fastigheten Tierp 2:72, Figur 1. Detta område benämns utredningsområdet. Parallellt med dagvattenutredningen utfös en utredning av miljöföroreningar och en geoteknisk undersökning. Dagvattenutredningen och utformning av dagvattensystemet har tagits fram i samråd med dessa två teknikområden för att minska spridningen av föroreningar. 2. Förutsättningar 2.1 Underlag Denna utredning bygger bland annat på följande underlag: Grundkarta (dwg), Förslagshandling med illustrationsplan (pdf), White Arkitekter 2017-01-30 2.2 Förslag till riktvärden för dagvatten Utgångspunkten för denna utredning är att ingen försämring ska ske, d.v.s. föroreningshalter ska inte öka jämfört med nuläget. För dagvatten finns det inga nationellt fastslagna riktvärden för föroreningshalter. För att ändå kunna jämföra föroreningshalter med något redovisas i Stockholms läns förslag till riktvärden (Stockholms läns landsting, 2009). Vilka riktvärden som ska användas är bland annat beroende av var i ett avrinningsområde utsläppet sker och storleken på recipienten. I Tabell 1 redovisas riktvärden för nivå 1M, vilket är den strängaste nivån. Nivå 1M ger riktvärden för direktutsläpp till mindre sjöar, vattendrag och havsvikar. 2 av 24

Tabell 1. Föreslagna riktvärden (årsmedelhalt) för dagvattenutsläpp med nivå 1M (Stockholms läns landsting, 2009). Ämne Enhet Riktvärde för nivå 1M P µg/l 160 N mg/l 2,0 Pb µg/l 8 Cu µg/l 18 Zn µg/l 75 Cd µg/l 0,4 Cr µg/l 10 Ni µg/l 15 Hg µg/l 0,03 SS mg/l 40 Olja mg/l 0,4 2.3 Dimensionering Beräkningar och dimensionering av dagvattensystemet har utförts utifrån kriteriet att flöden och föroreningsmängder inte ska öka efter exploateringen. Beräkningarna har utförts för ett regn med återkomsttiden 10 år, vilket är minsta rekommenderade återkomsttid för trycklinje i marknivå i gles bostadsbebyggelse enligt P110. Vid dimensionering av dagvattensystem ska hänsyn tas till ökad nederbörd till följd av klimatförändringar. Enligt P110 ska klimatfaktorn 1,25 användas vid beräkning av framtida dagvattenflöden, d.v.s. en ökning av regnintensiteten med 25 %. Klimatfaktorn har används vid beräkningar av flöden efter exploatering. 2.4 Recipient och miljökvalitetsnormer för vatten Miljökvalitetsnormer, MKN, för vattenförekomster utgör kvalitetskrav. För ytvattenförekomster syftar normerna till att uppnå hög eller god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus senast den 22 december 2015, om de inte omfattas av undantag. Undantag kan meddelas i form av tidsfrist, exempelvis god ekologisk status 2021, eller mindre strängt krav. Som underlag för MKN har ekologisk status eller potential samt kemisk ytvattenstatus bedömts för varje vattenförekomst. Ekologisk status är en sammanvägning av biologiska, fysikalisk-kemiska och hydrologiska parametrar. Exempel på fysikalisk-kemiska parametrar som ingår är näringsämnen, turbiditet och ph. Nuvarande situation jämförs med ett ursprungligt tillstånd för varje parameter som är unik för varje vattenförekomst. Resultatet för de olika parametrarna vägs sedan samman i en övergripande ekologisk status för vattenförekomsten. Ekologisk status klassificeras i fem klasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. 3 av 24

Kemisk ytvattenstatus bestäms av gränsvärden för ett antal ämnen som är gemensamma för EU. Samtliga ämnen är miljögifter och benämns i vattenförvaltningsarbetet som prioriterade ämnen. Exempel på prioriterade ämnen är: kadmium, kvicksilver, tributyltenn (TBT) och flera olika polyaromatiska kolväten (PAH). Om gränsvärdet för ett av ämnena överskrids klaras inte kravet på god kemisk ytvattenstatus. 2.4.1 Recipient Utredningsområdet avvattnas naturligt mot Tämnarån Rocknöbäcken Enstabäcken (EU-CD: SE669222-159509). Enligt arbetsmaterial från VISS daterat 2013-11-13 har Tämnaren i denna del otillfredsställande ekologisk status. Utslagsgivande parameter är fisk, som har otillfredsställande status. En mätstation för påväxt-kiselalger visar måttlig status. Miljöproblemen hydromorfologisk påverkan och övergödning orsakar att denna del av Tämnarån inte uppnår god ekologisk status. I arbetsmaterial från 2017-01-25 är kvalitetskravet god ekologisk status med tidsfrist till 2027. Tidsfristen beror på att kostnaderna för att uppnå god ekologisk status tidigare har bedömts vara orimliga. Enligt arbetsmaterial från 2015-08-16 har vattenförkomstens kemiska ytvattenstatus klassats som uppnår ej god. De ämnen som inte uppnår god kemisk status är kvicksilver och polybromerade difenyletrat (PBDE), vars halter bedöms överskrida gränsvärdena i samtliga vattenförekomster. Vattenförekomsten omfattas av ett undantag i form av mindre stränga krav för dessa ämnen, då problemen bedöms vara av en sådan karaktär att det i dagsläget saknas tekniska förutsättningar att åtgärda dem. Halterna kvicksilver och polybromerade difenyletrat får dock inte öka. 4 av 24

3. Nulägesbeskrivning 3.1 Områdesbeskrivning Planområdet ligger i de östra delarna av Tierps köping, norr om järnvägen, och omfattar fastigheterna Tierp 2:72, Tierp 2:66 samt del av Tierp 2:1. I området finns idag ett reningsverk och ett fjärrvärmeverk. Det område som är aktuellt för ny bebyggelse, utredningsområdet, är ca 0,8 ha stort och utgör den nordligaste delen av fastigheten Tierp 2:72, se Figur 2. Utredningsområdet har tidigare nyttjats som deponi för bland annat industriavfall, miljöfarligt avfall och hushållsavfall. Idag består området av en grusyta med svag lutning österut Figur 2. Detaljplaneområdet (röd linje) och utredningsområdet (blå markering). Öster om planområdet löper en gångväg, sannolikt en gammal banvall, och ytterligare en bit österut ligger Tämnarån, se Figur 1. Mellan banvallen och Tämnarån ligger en sumpmark/våtmark. 5 av 24

Figur 3. Vy över utredningsområdet (Platsbesök 2017-02-16). 3.2 Befintliga ledningar och avvattning Marken inom utredningsområdet sluttar österut och avvattnas idag naturligt mot Tämnarån. Marken på fastigheten på andra sidan Vallskogsvägen, en bilprovning, sluttar in mot utredningsområdet. Bilprovningen har dock servisanslutning till en dagvattenledning med dimension 500 mm (D500) som går strax norr om det aktuella området, i öst-västlig riktning enligt Figur 4. Sannolikt avleds största delen av dagvattnet från bilprovningen till denna ledning. Endast det dagvatten som avrinner på ytan leds in i utredningsområdet. I övrigt rinner inget dagvatten in i utredningsområdet. D500-ledningen mynnar på andra sidan banvallen i öster, i den våtmark som senare ansluter till Tämnarån. Vid platsbesök 2017-02-16 noterades olja i vattnet vid utloppet från D500-ledningen till våtmarken. Oljan kommer troligtvis från vägar, parkeringsplatser och bilprovningen som avvattnas till dagvattenledningen uppströms. 6 av 24

Figur 4. Befintliga dagvattenledningar och nuvarande avrinning från området. Röd linje markerar det område som planeras bebyggas, gröna linjer visar dagvattenledningar och blå pilar visar översiktlig avrinningsriktning. Det finns en dagvattenledning med dimension 300 mm i Vallskogsvägen strax söder om området. Dagvattnet avleds där söderut och mynnar sannolikt i en damm mellan reningsverket och Tämnarån, se Figur 5. Dammen tar även emot renat avloppsvatten från reningsverket. Figur 5. Dammen intill Tämnarån (t.v.) och inlopp från avloppsreningsverket och/eller dagvattenledningar uppströms. Bilder från platsbesök 2017-02-16. 7 av 24

3.3 Vattenskyddsområde Utredningsområdet är beläget inom yttre skyddszon för Västlands vattenskyddsområde, ca 700 m från inre skyddszon. Vattenskyddsområdet omger Västlands vattentäkt och täcker en del av grundvattenakvifären Västlandsåsen. Enligt vattenskyddsområdets föreskrifter ska avloppsledningar och brunnar som nyinstalleras inom yttre skyddszon utföras täta samt kontrolleras och underhållas regelbundet för att undvika förorening av vattentäkten. Deponering av avfall, förorenade massor och snö från trafikerade ytor får inte förekomma. Täktverksamhet och andra markarbeten får inte ske till en nivå lägre än 1 m över högsta naturliga grundvattennivå. Figur 6. Västlands vattenskyddsområde med inre och yttre skyddszon. Utredningsområdet markerat med röd oval (Länsstyrelsen 2001). 3.4 Geotekniska förhållanden Ramböll genomför en geoteknisk undersökning parallellt med denna utredning. Undersökningen visar att de översta marklagren i utredningsområdet består av ett ca 2-3 m mäktigt lager av fyllnadsmaterial, underlagrat av silt. Under silten, på ca 5-7 m djup, återfinns ett mäktigt lerlager som fungerar som en barriär för grundvattnet och hindrar strömning uppåt eller nedåt genom materialet. Under lerlagret återfinns ytterligare ett lager av silt/lera och därefter friktionsjord. 8 av 24

Under lerlagret, på ca 5-7 m djup, har grundvatten påträffats under övertryck. Om leran punkteras strömmar grundvatten upp. Utanför utredningsområdet, i ytliga grundvattenrör och provgropar, har också ett övre grundvattenmagasin påträffats i fyllningen ca 1,5-2 m under markytan. Detta magasin ligger förmodligen i kontakt med ytvattnet. Vid tiden då grundvattnet undersöktes, under april 2017, låg grundvattennivåerna mycket under de normala i Tierp (SGU, 2017). De ovanligt låga grundvattennivåerna kan innebära missvisande resultat. För att bestämma grundvattennivån i utredningsområdet bör långtidsmätningar genomföras. Markhöjden i utredningsområdet är något högre än i de punkter där grundvatten påträffats i fyllningen. Grundvattenytan kan därför ligga lägre i utredningsområdet än i övriga planområdet. För att minska risken för att föroreningar sprids till grundvattnet bör schaktarbeten enbart utföras i marklagren ovanför grundvattenytan. Enligt skyddsföreskrifterna för Västlands vattenskyddsområde får täktverksamhet och markarbeten inte utföras djupare än 1 m över högsta naturliga grundvattennivå. 3.5 Miljöteknisk undersökning Ramböll genomför en miljöteknisk undersökning parallellt med denna utredning. I undersökningen har ställvis mycket deponimaterial påträffats i planområdet. Inom utredningsområdet har exempelvis trä och ståltråd påträffats bland fyllnadsmassorna i de översta 1-2 m. Jord som schaktas här för exempelvis diken och växtbäddar föreslås i den miljötekniska undersökningen återanvändas i området. Ingen sanering bedöms behövas i utredningsområdet. Nedanför slänten öster om utredningsområdet, liksom i flera andra delar av planområdet, förekommer dock en större andel hushållssopor och bland annat har ett kylskåp påträffats. I två grundvattenrör har högflourerade ämnen (PFAS) påträffats i halter som överskrider föreslaget riktvärde. I det ena grundvattenröret överskrids riktvärdet med ca 50 %. I det andra grundvattenröret har mycket höga PFAS-halter uppmätts, riktvärdet överskrids ca 2000 gånger. Detta grundvattenrör ligger på fastigheten Tierp 2:66, i ett område som tidigare använts som brandövningsplats. Brandsläckningsskum kan innehålla höga PFAS-halter. PFAS-halterna är troligen lägre i de norra delarna av planområdet där den nya byggnaden planeras, dvs. i utredningsområdet. I närheten av utredningsområdet ligger uppmätta PFAS-halterna under föreslaget riktvärdet. 9 av 24

3.6 3.7 Naturintressen Sankängarna längs Tämnarån i höjd med utredningsområdet är klassad som riksintresse för naturvård (NRO 03 067). Området utgör ett av de största sankmarksområdena i Norduppland av typen igenväxande betes- och slåttermark. Området har ett rikt fågelliv och består bland annat av betade strandängar, igenväxande fuktängar och kärrmarker som översvämmas på våren. Översvämningsrisk och översvämningskartering En översvämningskartering för Tämnarån utfördes av MSB under 2015. Enligt karteringen föreligger det inte någon risk att Tämnarån breddar in i utredningsområdet vid 100- eller 200-årsflöden, se Figur 7. Däremot föreligger en risk att utredningsområdets östra delar påverkas vid ett värsta tänkbart översvämningsscenario som orsakas av naturliga faktorer. Utredningsområde Figur 7. Översvämningskartering för Tämnarån hämtad från MSB (2015). Mörkblå linje markerar Tämnaråns sträckning, ytor i mörkare blå visar områden som översvämmas vid ett 100-årsflöde, ljusblå ytor visar områden som översvämmas vid ett 200-årsflöde. Streckade ytor visar områden som översvämmas vid ett värsta tänkbart scenario som orsakas av naturliga faktorer. 10 av 24

4. Framtida utformning I förslagshandling daterad 2017-01-30 finns en illustrationsplan över fastigheten med planerad kontorsbyggnad och utformning på gården, se Figur 8. Förslaget innebär att den norra delen av fastighten Tierp 2:72 bebyggs med en kontorsbyggnad med tillhörande garage, uppställningsyta för fordon och personalparkering. Stora delar av gårdsytan kommer att asfalteras, och trafikmängden inom området kommer att öka. Taket på kontorsbyggnaden planeras att anläggas med sedumtak. Figur 8. Illustrationsplan norra delen av fastighten Tierp 2:72 (White Arkitekter, 2017). 11 av 24

5. Beräkningar 5.1 Metod Flöde, fördröjningsvolym och föroreningar har beräknats i det webbaserade verktyget StormTac (v.17.1.3). I verktyget beräknas flöden och fördröjningsvolym enligt Svenskt Vattens publikation P110 (Svenskt Vatten, 2016). Föroreningar beräknas utifrån schablonhalter som baseras på långa, flödesproportionella provtagningsserier och motsvarar årsmedelkoncentrationer vid den årliga nederbörden 636 mm. Föroreningsberäkningarna omfattar både inläckande grundvatten, så kallat basflöde, och dagvatten. Näringsämnena kväve (N) och fosfor (P), tungmetaller (Pb, Cu, Zn, Cd, Cr, Ni, Hg), suspenderad substans (SS), oljeindex, polycykliska aromatiska kolväten (PAH16) samt benso(a)pyren (BaP) inkluderas i beräkningen. 5.1.1 Osäkerheter i beräkningsverktyget StormTac I modellen sammanställs schablonvärden i form av årliga avrinningskoefficienter och schablonhalter för olika markanvändning. Schablonvärdena uppdateras kontinuerligt efter kännedom om nya undersökningar. I StormTac beräknas årlig föroreningsbelastning utifrån total årlig nederbörd (korrigerad för mätfelen avdunstning, vind och vidhäftning), volymavrinningskoefficienter, areor och schablonhalter per markanvändning i tillrinningsområdet. I modellen kan även årsmedelhalt beräknas. Kalibrering av schablonhalterna görs med hänsyn till tidstrender och för ämnen med få data görs jämförelser med data från liknande markanvändning. En enda undersökning (ett specifikt databasvärde) utgör värdet av en lång serie av flödesproportionellt tagna samlingsprover. Detta innebär att enskilda värden kan utgöra ett sammanställt medelvärde av flera prover eller många olika undersökningar. Vid val av schablonhalt är hänsyn tagit till detta. Främst svenska undersökningar har använts för kalibreringen varmed dessa schablonhalter är mest tillförlitlig för svenska förhållanden, men på grund av bristen på data för vissa föroreningar och vissa markanvändningar har även internationella studier använts. Generellt är tillförlitligheten högst (spridningen minst) för de olika bostadsområdena och genomfartsvägar samt för ämnena partiklar (SS), näringsämnen och metaller, undantaget kvicksilver. I ett markanvändningsområde exempelvis villabebyggelse ingår även lokalgatorna, så dessa ska inte beräknas separat. En översiktligt utförd bedömning av hur säker eller osäker respektive schablonhalt är finns redovisat på www.stormtac.com. 12 av 24

5.2 Flödesberäkning Då rinntiden är kort har 10-årsregn med 10 minuters varaktighet använts som dimensionerande regn både före och efter exploatering, d.v.s. regnintensitet 228 l/s,ha. Med klimatfaktor 1,25 blir regnintensiteten 285 l/s,ha. Markanvändning före och efter exploatering redovisas i Figur 9 och Tabell 2. Figur 9. Nuvarande markanvändning (t.v.) och framtida markanvändning (t.h.) inom utredningsområdet. Tabell 2. Markanvändning, avrinningskoefficienter använda i flödesberäkningarna, samt reducerad area. Markanvändning Area [ha] Avr.koeff [-] Red.area [ha] Före expl. Grusyta 0,76 0,2 0,15 Efter expl. Totalt 0,76 0,15 Tak 0,17 0,9 0,15 Parkering 0,08 0,85 0,07 Gräsyta 0,13 0,1 0,01 Övrig hårdgjord yta 0,37 0,85 0,32 Totalt 0,76 0,56 Tabell 3. Dimensionerande data och beräknat flöde före och efter exploatering. Före exploatering Efter exploatering Dim. återkomsttid (år) 10 10 Klimatfaktor 1 1,25 Dim. regnvaraktighet (min) 10 10 Dim. regnintensitet (l/s,ha) 228 285 Flöde (l/s) 34 158 13 av 24

5.2.1 Erforderlig fördröjningsvolym Erforderlig fördröjningsvolym har beräknats i StormTac enligt Svenskt Vatten P110. För att ta hänsyn till att vattennivån i fördröjningsmagasinen varierar, och det maximala tillåtna utflödet inte uppnås direkt, har en reducerande flödesfaktor (2/3) använts. Framtida dagvattenflöde vid ett 10-årsregn med klimatfaktor 1,25 ska inte överstiga det maximala tillåtna utflödet. Det maximala tillåtna utflödet är flödet före exploatering vid ett 10-årsregn utan klimatfaktor, 34 l/s. Med ovanstående förutsättningar blir erforderlig fördröjningsvolym, enligt StormTac, 110 m 3. Tierps kommun har önskat att gröna tak anläggs. Enligt Svenskt Vattens publikation P105 (2011) kan ett grönt tak antas fördröja de första 5 mm av ett regn. 1720 m 2 grönt tak kan då fördröja ca 9 m 3 vatten, vilket ger att 101 m 3 återstår att fördröja. Denna volym kan exempelvis skapas i 210 m 2 växtbäddar, 25 cm nedsänkta. 5.3 Föroreningsberäkning Föroreningsberäkningen har gjorts i StormTac med markanvändning och avrinningskoefficienter enligt Tabell 4. Tabell 4. Markanvändning och avrinningskoefficienter ansatta för föroreningsberäkningar i StormTac. Markanvändning Avrinningskoefficient Area (ha) Före expl. Grusyta 0,2 0,755 Efter expl. Parkering 0,85 0,085 Grönt tak 0,31 0,172 Lokalgata med kantsten 0,85 0,372 Gräsyta 0,10 0,127 Föroreningshalten (µg/l) och belastningen (kg/år) beräknad i StormTac redovisas i Tabell 5 och Tabell 6. I beräkningarna med rening har föreslaget dagvattensystem enligt Tabell 7 använts. Enligt beräkningarna ökar både halten och mängden av samtliga undersökta ämnen till följd av exploateringen. Med föreslaget dagvattensystem och rening kan dock alla föroreningshalter sänkas till samma eller lägre än i nuläget, och de föreslagna riktvärdena uppnås. För fyra av de undersökta ämnena beräknas däremot belastningen i kg/år efter rening öka jämfört med nuläget. Tabell 5. Föroreningshalt (µg/l) beräknad i StormTac före exploatering, efter exploatering samt efter exploatering med föreslagen rening. Riktvärde enligt avsnitt 2.2. P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil Före 33 1600 2 9 24 0,08 0,8 0,9 0,01 6300 78 Efter 140 1500 12 26 67 0,20 3,1 1,7 0,05 60000 230 Efter med rening 33 660 1 3 3 0,01 0,8 0,2 0,01 4600 16 Riktvärde 160 2000 8 18 75 0,4 10 15 0,03 40000 400 14 av 24

Tabell 6. Föroreningsbelastning (kg/år) beräknad i StormTac före exploatering, efter exploatering samt efter exploatering med föreslagen rening. Röda siffror ökar efter exploatering. P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil Före 0,05 3 0,002 0,015 0,04 0,00012 0,0013 0,0014 0,00002 10 0,12 Efter 0,48 5 0,039 0,088 0,22 0,00067 0,01 0,0058 0,00015 200 0,75 Efter med rening 0,11 2 0,002 0,008 0,01 0,00003 0,0028 0,0007 0,000044 15 0,05 6. Dagvattenhantering 6.1 Dagvattenhantering inom utredningsområdet Dagvattnet föreslås hanteras enligt Figur 10 och avvattningsplanen i Bilaga 1. Allt dagvatten som bildas i utredningsområdet föreslås efter renings och fördröjning ledas till områdets nordösta kant och anslutas till befintlig dagvattenledning, D500. Därifrån leds dagvattnet till befintligt utlopp i våtmarken och vidare till Tämnarån. På så vis undviks att dagvattnet kommer i kontakt med de mer förorenade massorna som finns öster om utredningsområdet, se avsnitt 3.5. Figur 10. Föreslagen avvattning och dagvattensystem för Kv. Vulkan. Allt dagvatten bör genomgå fördröjning och rening innan det kopplas till allmän dagvattenledning. Hårdgjorda ytor avleds direkt till grönytor. Taken byggs enligt 15 av 24

kommunens önskemål som gröna tak. Sadeltak som låter takvatten avrinna åt söder och norr enligt avvattningsplanen föreslås. Takvatten leds i utvändiga stuprör som förses med utkastare och avleder vattnet till en grönyta. Parkeringsytor och plats för uppställning av fordon lutas mot nedsänkta växtbäddar som renar och fördröjer vattnet. Ett dike anläggs i områdets östra del. Diket renar och fördröjer dagvatten samt transporterar det norrut till föreslagen rain garden eller damm. Dagvatten som avrinner på ytan på bilprovningen avrinner idag in i utredningsområdet. Detta vatten bör omhändertas innan det rinner in i området, förslagsvis på den grönyta som finns mellan Vallskogavägen och utredningsområdet. Eventuellt behöver ett avskärande dike anläggas på denna yta. I växtbäddarnas botten läggs dräneringsledningar. Dessa ska i första hand ansluta med självfall till föreslagen rain garden. Om detta inte är möjligt ska dräneringsledningarna ansluta till dagvattennätet längre ned för utsläpp i Tämnarån. Grönytor, växter och de gröna taken bör gödslas sparsamt för att undvika tillskott av näringsämnen till recipienten. Området ligger på en gammal deponi. För att minska risken för transport av föroreningar via dagvatten ska all typ av infiltration undvikas. Detta innebär att växtbäddar, diken, m.m. byggs med tät botten. Vidare bör utformningen göras så att förorenade massor inte riskerar att sköljas med dagvattnet genom erosion vid kraftiga flöden. Detta kan göras på flera sätt. Diken kan exempelvis anläggas med makadam eller geotextil som täcks med rena jordmassor. Vidare kan diket utformas flackt så att vattnets hastighet blir låg och risken för erosion minskar. I Tabell 7 ses de föreslagna dagvattenanläggningarnas ytbehov, tillgänglig fördröjning samt kommentar till utformning. Tabell 7. Föreslagna dagvattenanläggningar. Anläggning Anläggningens yta (m 2 ) Tillgänglig fördröjning (m 3 ) Utformning Grönt tak 1720 9 Växtbäddar 140 77 Nedsänkt, 25 cm tom yta Dike 45 6 100 m långt, 1:3-slänter Rain garden 68 20 Nedsänkt, 25 cm tom yta Totalt 112 16 av 24

6.2 Höjdsättning och sekundära avrinningsvägar Utredningsområdet höjdsätts så att dagvatten avrinner mot föreslagen rain garden enligt Avvattningsplanen i Bilaga 1. Vid kraftiga regn kommer dagvattennätet gå fullt och vatten måste kunna avrinna på ytan från utredningsområdet. Gatorna höjdsätts så att de fungerar som sekundära avrinningsvägar som leder vattnet österut mot befintlig naturmark. Vatten ska inte riskera att rinna upp mot byggnaden när dagvattennätet går fullt. Höjdsättningen görs så att byggnaden ligger högre än omgivande mark. 6.3 Materialval För att minska miljöpåverkan på dagvattnet bör material som inte innehåller miljöskadliga ämnen väljas. Kända material som avger föroreningar är till exempel takbeläggning, belysningsstolpar och räcken som är varmförzinkade eller i övrig innehåller zink. Plastbelagda plåttak avger organiska föroreningar. 6.4 Konsekvenser på recipienten av planförslaget Planförslaget innebär generellt en förbättring av föroreningssituationen. Halten föroreningar beräknas inte öka till följd av exploateringen. Eftersom årsmedelflödet av dagvattenflödet ökar beräknas dock mängden av enskilda ämnen, exempelvis fosfor, öka. Utredningsområdet utgör dock en mycket liten andel av avrinningsområdet, och därmed är mängderna små i relation till den totala belastningen på recipienten. 6.4.1 Föroreningsspridning från deponin Utredningsområdet ligger på en täckt deponi. Om vatten infiltrerar genom deponin riskerar föroreningar spridas till grund- och ytvatten. För att undvika detta föreslås alla dagvattenanläggningar byggas med tät botten. Enligt den miljötekniska undersökningen (avsnitt 3.5) bedöms massor som schaktas inom utredningsområdet kunna återanvändas utan sanering. Nedanför slänten öster om utredningsområdet förekommer dock en större mängd hushållssopor och annat deponerat material som riskerar att förorena vattnet. Med föreslagen lösning där dagvattnet avleds norrut till ledning undviks vidare spridning av dessa föroreningar. Mycket höga PFAS-halter har påträffats i vissa provtagna grundvattenrör i planområdet. Dessa ligger utanför utredningsområdet. Huruvida PFAS sprids från deponin är ännu inte känt. Detta kan behöva utredas vidare och åtgärder kan behövas för att minska spridningen av PFAS. Med föreslaget dagvattensystem bedöms inte exploateringen innebära en ökad risk för föroreningsspridning från deponin. 17 av 24

6.4.2 Gröna tak Tierps kommun efterfrågar att byggnaderna i utredningsområdet förses med gröna tak. Gröna tak fördröjer de första millimetrarna av ett regn, men kan bidra till att öka halten fosfor i dagvattnet. Fosfortransporten har beräknats i verktyget StormTac. Beräkningarna har dock stora osäkerheter och baseras på schablonhalter (avsnitt 5.1.1). Detta kan vara missvisande eftersom fosforhalten i dagvatten som avrinner från gröna tak varierar kraftigt och bland annat beror på hur gödsling sker. Med dagvattensystemet som föreslås i denna utredning beräknas inte fosforhalterna öka till följd av exploateringen. Växtbäddarna och rain gardens avskiljer effektivt fosfor. De är dock relativt dyra och kräver mycket underhåll. Ett billigare och mer lättskött alternativ till föreslagen rain garden är en dagvattendamm. Nackdelen är att en damm inte renar fosfor lika effektivt som växtbäddar och rain gardens, och det blir enligt beräkningarna svårt att inte öka halterna jämfört med nuläget. Fördelarna med att anlägga gröna tak bör vägas mot konsekvenserna på dagvattensystemet. En av fördelarna är att det fördröjer de första millimetrarna av regnet. Men, i detta utredningsområde är det inte svårt att hitta ytor för att fördröja dagvatten. Utslagsgivande för design och dimensionering av dagvattensystemet är istället behovet av rening. En konsekvens av att anlägga gröna tak kan bli att dagvattensystemet blir dyrare och kräver mer underhåll. Detta för att klara av att sänka fosforhalterna till samma nivåer som innan exploateringen. Huruvida detta kan kompenseras genom minimal gödsling av taken är ännu inte utrett. Ytterligare information om gröna tak finns i avsnitt 7.4. 18 av 24

7. Exempel dagvattenlösningar 7.1 Dammar Dammar med en permanent vattenyta används för att avskilja föroreningar i dagvatten. Reningsmekanismerna bygger på sedimentering, växtupptag och nedbrytning med hjälp av bakterier och mikroorganismer. Dammen utformas med ett strypt utlopp för att dagvattnet ska få tillräcklig uppehållstid i dammen för att rening ska kunna ske, vanligtvis 12-24 timmar. Reningseffekten beror på storleken och andelen växtlighet. En dagvattendamm kan bidra estetiskt till ett område och vara ett positivt inslag för områdets biologi. Då dagvattenmängden varierar med nederbörden och längre torrperioder kan uppstå kan det vid vissa tillfällen behövas påfyllning av vatten till dammarna. Figur 11. Dagvattendamm i större parkområde t.v. och damm intill bostadsområde t.h. 7.2 Växtbäddar och rain gardens Vatten från tak, gårdar, trottoarer och vägar kan avledas till växtbäddar. I dessa sker fördröjning och rening av dagvattnet genom sedimentering, växtupptag och avdunstning. Växtbäddarna kan vara nedsänkta för att lättare kunna leda in vattnet ytligt och få till en fördröjningsvolym ovanpå växtbädden där vattnet kan uppehållas och sakta infiltrera. Där det inte är möjligt att få till nedsänkta växtbäddar t.ex. om det är underbyggt så kan man även använda upphöjda växtbäddar. Växtbäddar kan utformas på många olika sätt och variera i storlek. Längs gator brukar man ofta ha avlånga växtbäddar med träd där bäddarna kan vara antingen öppna eller gallertäckta. På större ytor som torg eller gårdar kan man ha betydligt större växtbäddar med en mer varierande växtsammansättning. För att förbättra levnadsförhållandena för träd i växtbäddar kan delar av utrymmet under exempelvis gångbana utgöras av skelettjord eller makadam som är ansluten till växtbädden. Detta utrymme kan också utnyttjas till fördröjning och rening av dagvatten. I botten sätts ofta en dränering för att säkerställa att det inte blir stående vatten som gör att framförallt träden inte trivs. Dagvattnet kan ledas in på flera olika sätt och det varierar oftast beroende på förutsättningarna. Från gata och trottoar kan man leda in vattnet via öppningar i kantstenen eller via olika 19 av 24

typer av brunnslösningar. Från tak kan det ofta lämpa sig att leda ut vattnet via stuprörsutkastare eller liknande. Figur 12. Växtbäddar. Ö.t.v. inledning via stuprörsutkastare, ö.t.h. växtbädd med markgaller, n.t.h inloppet via öppning i kantsten och n.t.v. inlopp på bred front via nollad kantsten. 7.3 Dike Diken är öppna dagvattenlösningar som ger en trögare avledning än transport i ledningssystem. Den trögare avledningen bidrar till en fördröjning av dagvattnet som också renas genom bland annat sedimentation och filtrering genom växtlighet. 20 av 24

Figur 13. Exempel på svackdike för avledning och fördröjning av dagvatten i Augustenborg park, Malmö. Figur 14. Exempel på stråk för fördröjning och transport av dagvatten i form av växtbädd dragen genom gård med i övrigt hårdgjorda ytor och grusbädd med omgivande gräs (Stockholms stad, 2013). 21 av 24

7.4 Grönt tak Gröna tak bidrar till att minska ett områdes avrinning på ett effektivt sätt. De består ofta av moss- och sedumarter som har en hög vattenhållande förmåga vilket bidrar till fördröjning och minskning av flödestoppar. Effekten av gröna tak varierar med substrattjockleken, där ett tjockare substratlager kan hålla och fördröja en större mängd vatten än ett tunt innan det blir mättat, AgroTech, 2014. Tabell 8 visar avrinningskoefficienter och dess påverkan på dagvattenflöden för olika substrattjocklekar. Avrinningskoefficienterna är framtagna för ett 15-minutersregn som genererar 300 l/s per hektar, vilket motsvarar ett svenskt 50-årsregn. Tabell 8. Avrinningskoefficienter för gröna tak med olika substratdjup. Avrinningskoefficient Substratdjup 10-15 cm 0,40 Substratdjup 6-10 cm 0,50 Substratdjup 4-6 cm 0,60 Substratdjup 2-4 cm 0,70 Vanligt tak utan substrat 0,90 Figur 15. Grönt tak, 8-tallet, Danmark. 22 av 24

7.5 Takvatten Takvatten föreslås ledas till gräsytor eller andra fördröjande anläggningar. Se exempel i Figur 16. Figur 16. Takvatten som avleds ovan gräsyta (Svenskt Vatten, 2011) eller till Växtbädd (Tengbomgruppen) 23 av 24

Referenser AgroTech, 2014. Hantering av regnvatten. Bastian Junker. Länsstyrelsen, 2001. Länsstyrelsens i Uppsala län föreskrifter om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Tierps kommuns grundvattentäkter i Västland, Ersta och Svanby (i Västlandsåsen), Tierps kommun. 03FS 2001:10, ISSN 0347-1659. MSB, 2015. Portalen för översvämningshot, Kartering av Tämnarån utförd 2015, https://gisapp.msb.se/apps/oversvamningsportal/enkel-karta.html, Hämtad 2017-04-20. SGU, 2017, Grundvattennivåer i april [https://www.sgu.se/omsgu/nyheter/2017/april/grundvattennivaer-i-april/], Hämtat 2017-04-28 Stockholms läns landsting, 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Stockholms stad, 2013 Dagvattenstrategi, Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering. Svenskt Vatten, 2011. Hållbar drän- och dagvattenhantering. Publikation P105. Stockholm: Svenskt Vatten Svenskt Vatten, 2016, Avledning av dag-, drän- och spillvatten Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem, Publikation P110 VISS, 2016. Miljökvalitetsnorm, Tämnarån Rocknöbäcken-Enstabäcken, https://viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se669222-159509, Hämtad 2016-02-01. White Arkitekter, 2017. Förslagshandling - Ny kontorsbyggnad till Tierp Energi och miljö AB, 2017-01-30. 24 av 24