Situationsplan, Rikshem AB, Rikshem AB. Dagvattenutredning Motormannen 1 GRANSKNINGSHANDLING. Stockholm

Transkript

1 Situationsplan, Rikshem AB, Rikshem AB Dagvattenutredning Motormannen 1 GRANSKNINGSHANDLING Stockholm

2 Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Granskningshandling Per Boholm Hanna Särnefält Cecilia Sköld Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan Stockholm Telefon Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund och syfte Uppdraget Förutsättningar Norrtälje kommuns dagvattenpolicy Underlag och källor Befintliga förhållanden Fastigheten idag Geologi, geotekniska förhållanden och hydrologi Befintlig avvattning och dagvattenledningssytem Översvämningskartering Natur- och kulturintressen Förorenade områden MKN och naturvärden Framtida förhållanden Fastighetens föreslagna utformning Planerade mark- och golvnivåer Föreslagen dagvattenhantering Struktur/princip för dagvattenhanteringen Dagvattenhantering på kvartersmark Dagvattenhantering på allmän platsmark Fördröjning av dagvatten Rening av dagvatten Höjdsättning och sekundära avrinningsvägar Sammanfattning Exempel på dagvattenlösningar Dammar Rännor Växtbäddar Gröna tak Permeabla ytor Multifunktionella ytor, torrdammar Bilagor Avvattningsplan i

4 ii

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte På fastigheten Motormannen 1 i Norrtälje kommun och på en del omkringliggande kommunal mark planerar Rikshem AB att bygga bostadshus. Inför kommande detaljplanearbete tas nu ett planprogram fram för området. 1.2 Uppdraget Rikshem AB har gett Ramböll Sverige AB i uppdrag att ta fram en översiktlig dagvattenutredning för fastigheten Motormannen 1 (Figur 1). Det ingår även att titta en del på kringliggande kommunal mark i området som också ska exploateras för att hitta en gemensam bra dagvattenlösning för hela området. Dagvattenutredningen tas fram inom ramen för ett planprogram som ska föregå det kommande detaljplanearbetet. Figur 1 Planerad exploatering markerat med röd linje. Fastigheten Motormannen 1 (markerad med svart, streckad linje). 1 av 19

6 2. Förutsättningar 2.1 Norrtälje kommuns dagvattenpolicy Norrtälje kommun har en dagvattenpolicy som antogs i kommunfullmäktige Policyn fastslår att En klimatanpassat och långsiktigt hållbar dagvattenhantering ska eftersträvas vid all planering för ny och befintlig bebyggelse. Detta kan bl.a. åstadkommas genom att: Dagvatten omhändertas, där det är möjligt, i första hand lokalt inom fastigheten Undvika eller minska andelen hårdgjorda ytor Infiltrera i första hand, fördröja dagvattenavledningen i andra hand Dagvattnet ses som en resurs Om föroreningar uppstår ska dessa i första hand omhändertas vid källan Dagvatten ska omhändertas och renas så att dess negativa påverkan minskar och därmed bidrar till att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Behov av dagvattenrening ska prövas utifrån föroreningarnas mängd och karaktär, platsens förutsättningar och recipientens känslighet. Förorenat dagvatten ska hållas åtskilt från mindre förorenat dagvatten, tills rening genomförts. Dagvattenflöden tas omhand på ett säkert och långsiktigt hållbart sätt 2.2 Underlag och källor Följande underlag har legat till grund för utredningen: Strukturskiss, Rikshem, dwg mottagen Situationsplan, Rikshem, pdf mottagen Dagvattenpolicy Norrtälje kommun, antagen i kommunfullmäktige Befintliga förhållanden Fastigheten idag Fastighetens markanvändning domineras idag av parkeringsplatser, takytor på hotell- och kontorsbyggnader samt naturmark (Figur 2). Väster om fastigheten går en större bilväg, Stockholmsvägen. Norr om och genom fastigheten går Drottning Kristinas väg. Den del av fastigheten som ligger öster om Drottning Kristinas väg består idag av skogsmark. 1 Hämtad av 19

7 Figur 2 Fastighetens nuvarande markanvändning. Fastighetsgränsen är markerat med röd linje Geologi, geotekniska förhållanden och hydrologi Enligt jordartskarta hämtad från SGU 2 domineras jordarterna av moränlera och urberg (Figur 3). Både leran och berget är material med dålig genomsläpplighet vilket gör att möjligheterna för dagvattenlösningar med infiltration ner till grundvattnet går bort. Om man anlägger t.ex. stenkistor eller andra typer av lösningar för fördröjning av dagvatten är det viktigt att vattnet kan dräneras ut så att det inte blir stående. 2 Hämtat av 19

8 Figur 3 Jordartskarta från SGU. Fastighetsgränsen är markerad med svart linje Befintlig avvattning och dagvattenledningssytem En vattendelare går genom området (Figur 4) som delar upp avrinningen åt två håll. Västra delen av fastigheten ingår i delavrinningsområde 9199 där vattnet först leds via Norrtäljeån som sedan mynnar i Norrtäljeviken. Östra delen av fastigheten ingår i delavrinningsområdet 9189 som avrinner mot en annan del av Norrtäljeviken. Recipient för båda delavrinningsområdena är i slutänden Norrtäljeviken (vattenförekomst EU_CD: SE ). 4 av 19

9 Norrtäljeviken Norrtäljeån Norrtäljeviken Motormannen 1 Figur 4 Genom fastigheten går en vattendelare 3 (svart linje). Västra delen avrinner till Norrtäljeån och östra delen till Norrtäljeviken enligt de vita avrinningspilarna. I Figur 5 visas det hur vattnet mer detaljerat rinner på ytan inom området. Enligt uppgift från kommunen är befintligt dagvattensystem hårt belastat. Dagvattenledningar finns väster, norr och öster om fastigheten. Vid platsbesök kunde flera brunnar inne på området på bl.a. parkeringsytor identifieras men i underlaget från kommunen finns inte dessa brunnar och ledningar med vilket medför att det är oklart var och hur dessa ansluts till ledningsnätet. Norr om Motormannen 1 ligger fastigheten Motormannen 2. Enligt Norrtälje kommun leds allt dagvatten från området som tas omhand i dagvattenbrunnar via en dagvattenanslutning norr om motormannen 2 norrut (Figur 5). Därefter leds det till en dagvattendamm vid korsningen Västra vägen Esplanaden innan det släpps ut i Norrtäljeån. Övrigt vatten som leds i befintliga diken längs med de stora vägarna i utkanten av området ansluter till brunnar som inte är med i ledningsunderlaget. Troligtvis ansluter brunnarna i dikena som lutar norrut till den befintliga ledningen i norra delen av området som visas i Figur 5. Brunnarna i dikena som lutar söderut är oklart hur de är sammankopplade. Detta behöver utredas vidare i samarbete med Norrtälje kommun. 3 Hämtat av 19

10 Figur 5 Flödespilar som visar avrinningsvägarna för dagvattnet idag. Gröna linjer är befintligt dagvattensystem Översvämningskartering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 4 har gjort en översvämningskartering längs Norrtäljeån. Den visar att den aktuella fastigheten inte skulle drabbas av översvämning från Norrtäljeån vid 100-årsflöde, 200- årsflöde eller beräknat högsta flöde, Figur 6. 4 MSB, 2015, Översiktlig översvämningskartering längs Norrtäljeån, Rapport nr 43, av 19

11 Motormannen 1 Figur 6 MSB:s översvämningskatering längs Norrtäljeån. I Länsstyrelsernas geodatakatalog 5 finns lågpunktskarteringar för hela Sverige (Figur 7 och Figur 8). Fastigheten ligger enligt lågpunktskarteringen inte i någon större lågpunkt. Några mindre lågpunkter finns dock (Figur 8). Dessa punkter ligger där det kommer att bli ny bebyggelse. Om rekommendationerna i kapitel 4 och 5 följs för hur höjdsättningen bör utföras när det byggs nytt så bör det inte vara någon risk för att nya lågpunkter ska uppstå. 5 Hämtat av 19

12 Figur 7 Länsstyrelsernas lågpunktskartering i Norrtälje. Fastigheten är markerad med svart linje. Figur 8 Länsstyrelsernas lågpunktskartering. Fastigheten är markerad med svart linje. 8 av 19

13 2.3.5 Natur- och kulturintressen Söder om fastigheten finns ett antal fornlämningar, bl.a. ett gravfält, enligt Länsstyrelsen i Stockholms webbgis 6. Enligt Länsstyrelsens webbgis finns inga kända markavvattningsföretag inom fastigheten Förorenade områden Norr om Motormannen 1, på fastigheten Motormannen 2, ligger en bensinmack och enligt webbgis 6 är detta ett potentiellt förorenat område. Öster om fastigheten, intill korsningen mellan Drottning Kristinas väg och Arstabacken, ligger en gammal avfallsdeponi med potentiellt förorenad mark MKN och naturvärden Miljökvalitetsnormer (MKN) för vattenförekomster utgör kvalitetskrav. För ytvattenförekomster syftar normerna till att uppnå hög eller god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus senast 2015, om de inte omfattas av undantag. Undantag kan meddelas i form av tidsfrist, exempelvis god ekologisk status 2021, eller mindre strängt krav. Som underlag för MKN har ekologisk status eller potential samt kemisk ytvattenstatus bedömts för varje vattenförekomst. Ekologisk status är en sammanvägning av biologiska, kemiska och hydrologiska parametrar och klassificeras i fem klasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. Kemisk ytvattenstatus bestäms av gränsvärden för 33 ämnen som är gemensamma för EU. Samtliga ämnen är miljögifter och benämns i vattenförvaltningsarbetet som prioriterade ämnen. Exempel på prioriterade ämnen är: kadmium, kvicksilver, tributyltenn (TBT) och flera olika polyaromatiska kolväten (PAH). Om gränsvärdet för ett av ämnena överskrids klaras inte kravet på god kemiska ytvattenstatusen. Fastigheten avvattnas mot vattenförekomsterna Norrtäljeån (EU_CD: SE ) och Norrtäljeviken (VISS EU_CD: SE ). Norrtäljeån har enligt VISS 7 statusklassning från Måttlig ekologisk status. Utslagsgivande för bedömningen är måttlig status för allmänna förhållanden-näringsämnen. Inga biologiska kvalitetsfaktorer har bedömts och klassningen är därför relativt osäker. Norrtäljeån uppnår ej god kemisk status, även utan de överallt överskridande ämnena kvicksilver och polybormerade difenyletrar (PBDE). Klassningen motiveras av att PBDE och PFOS inte uppnår god 6 Hämtat Hämtat av 19

14 kemisk status. Riktvärdet för PBDE uppnås inte i någon svensk vattenförekomst. PBDE är en industrikemikalie som främst används som flamskyddsmedel i bl.a. textil, möbler, plastprodukter, elektroniska produkter och byggnadsmaterial. PBDE sprids till miljön via läckage från varor och avfallsupplag, samt via atmosfäriskt nedfall från långväga lufttransporter. Miljökvalitetsnormen för Norrtäljeån beslutades till god ekologisk status senast år 2027 samt god kemisk ytvattenstatus med undantag i form av mindre stränga krav för de överallt överskridande ämnena kvicksilver och PBDE. Norrtäljeviken klassades av VISS ha måttlig ekologisk status p.g.a. måttlig status för växtplankton samt sommarvärden för näringsämnen och siktdjup. Den kemiska statusen utan överallt överskridande ämnen klassades till uppnår ej god status. Statusklassningen motiveras av att vattenförekomsten inte uppnår god status med avseende på tributyltennföreningar enligt mätdata från Miljökvalitetsnormen för Norrtäljeviken beslutades till god ekologisk status senast 2027 samt god kemisk ytvattenstatus med undantag i form av mindre stränga krav för de överallt överskridande ämnena kvicksilver och PBDE. Tributyltennföreningar omfattas också av undantag i form av tidsfrist till år Framtida förhållanden 3.1 Fastighetens föreslagna utformning Rikshem planerar att bygga bostadshus på fastigheten Motormannen 1. Totalt planeras det för byggande av ca 900 nya bostäder inom fastighetsgränsen med lokaler i bottenvåningen. Se Figur 1. Totalt i området planeras det för ca 1900 bostäder, äldreboende och förskola. 3.2 Planerade mark- och golvnivåer I detta tidiga skede är höjdsättning av kvartermark och gator inte gjord. 4. Föreslagen dagvattenhantering Det rekommenderas att allt dagvatten passerar någon form av rening/fördröjning. Kvartersmark och allmän platsmark bör därför planeras med en hög andel grönytor, t.ex. gröna tak, växtbäddar och gräsytor. På så sätt kan behovet av rening och fördröjning minska för att klara de riktlinjer och krav som finns för rening och fördröjning av dagvatten. 8 Hämtad av 19

15 Genom området går en naturlig vattendelare som delar av avrinningen från området norrut och söderut. För att vid behov kunna rena och fördröja vatten från området har därför föreslagits två stycken dagvattendammar, en i södra och en i norra änden. Nya diken och ledningar bör utformas och placeras så att vattnet kan ledas till dessa innan det lämnar området. I bilaga Avvattningsplan visas föreslagen dagvattenhantering. 4.1 Struktur/princip för dagvattenhanteringen I kapitel 7 ges det en lite mer utförlig beskrivning av de olika typer av dagvattenlösningar som föreslås i utredningen Dagvattenhantering på kvartersmark Enligt situationsplanen (Figur 1) så planeras det för stora gårdar med mycket grönytor. För att uppnå en god dagvattenhantering på kvartersmark och utnyttja dessa ytor så bra som möjligt utan att riskera att det ger upphov till skador på byggnaderna så kan man tänka på följande vid utformningen: Att vatten från hårdgjorda ytor och tak alltid leds ut till grönyta/växtbädd innan det leds ner på ledning. Växtbäddar runt hus kan t.ex. göras avlånga och ligga parallellt med fasaderna för att lättare kunna leda ut vatten från taken. Stuprör från taken kan förses med utkastare som avleder dagvattnet ytligt. Gårdarna kan utformas så att vattnet vid kraftiga regn kan översvämma delar av gården för att sedan rinna vidare ut på gatorna. Viktigt att tänka på är att gårdar alltid ska höjdsättas så att dagvatten kan avledas ytligt från gården innan nivån stiger så att det kan ge upphov till skador på byggnation. Öppna entréer till gårdar från gatuplan anpassas till ev. lågpunkter för innergården eller vise versa för att undvika instängda ytor. För att minska avrinningen från tak kan gröna tak användas Dagvattenhantering på allmän platsmark Det rekommenderas att dagvatten från gator i området leds till växtbäddar eller diken längs med gatorna. Det ger dels en fördröjande effekt samt innebär att dagvattnet renas när det infiltrerar ner i jorden. Det ger också en estetisk effekt där man kan skapa ett stadsmässigt intryck av området om man väljer växtbäddar med t.ex. kantsten runt. Växtbäddarna kan ha en kontinuerlig sträckning längs med vägen eller vara uppdelad i separata lådor beroende på utrymmes tillgång. Om man istället vill ha ett mer lantligt intryck kan man istället välja att ha diken längsmed vägarna. Dikena kan utformas på många olika sätt t.ex. som öppna gräsbeklädda diken eller fyllda makadamdiken. 11 av 19

16 Parkeringsytorna som är relativt långsmala och små föreslås höjdsättas så att de lutar mot en grönyta eller växtbädd så vattnet enkelt kan avledas dit. Dessa ytor är inte så stora totalt sett men det finns mycket föroreningar på dem så det är bra att rena dessa så nära inpå som möjligt innan vattnet hinner blandas med renare dagvatten från andra ytor. De öppna promenadstråken som planeras genom området kan också användas för hantering av dagvatten. Växtbäddar kan på samma sätt som på övriga ytor användas bara man har med sig i tanken att vattnet ska kunna ledas till dem. På hårdgjorda ytor kan permeabla alternativ som olika typer av grusmaterial vara ett bra alternativ. Det föreslås även att områdets grönytor i så stor utsträckning som möjligt utformas för att kunna nyttjas så effektivt som möjligt. Grönytor kan t.ex. utformas som översilningsytor som tillåts översvämmas vid kraftiga regn. På större parkytor kan anläggningar som t.ex. dammar dels ge ge ett fint inslag i miljön men även nyttjas för hela områdets dagvattenhantering. Dessa är då lämpligt att lägga i lågpunkter som ofta sammanfaller med att vara utloppspunkter från området. Då får man med sig en så stor del av området som möjligt. 4.2 Fördröjning av dagvatten Norrtälje kommuns krav på att dagvattenflödena vid nybyggnation inte får öka samt dålig kapacitet i befintligt dagvattensystem innebär att dagvattnet kommer att behöva fördröjas om man ökar andelen hårdgjorda ytor. Vid nybyggnation behöver man dessutom klimatkompensera för ökade nederbördsmängder i framtiden. Även om de hårdgjorda ytorna totalt sett inte ökar så kommer ändå flödena att öka med faktor 1.25 som är ansatt utifrån SMHI:s beräknade klimatfaktor. Hur mycket som behöver fördröjas avgörs av hur stor andel grönytor och permeabla ytor man kan få till. Om föreslagen dagvattenhantering på kvartermark och gator med växtbäddar, grönytor o.s.v. inte räcker till så har även två dagvattendammar föreslagits. Storlek på dammarna får anpassas när man vet mer om områdets utformning och vilka behov som finns. 4.3 Rening av dagvatten Recipienterna i området är känsliga och tillståndet med avseende på både den ekologiska och kemiska statusen behöver förbättras. Detta innebär att föroreningarna från området helst ska minska efter en exploatering. Exploateringen tyder på att mängden hårdgjorda ytor kommer att öka vilket gör att en större mängd vatten avrinner. En större mängd avrunnet vatten innebär oftast att föroreningsmängderna ökar men det beror även på hur hög föroreningshalt det är i vattnet. I nuläget består området bl.a. av stora ytor med parkeringar, som räknas som mycket förorenade ytor. Planerar man det nya området med mycket grönytor och växtbäddar dit vattnet kan ledas bör föroreningsutsläppen kunna minskas. 12 av 19

17 5. Höjdsättning och sekundära avrinningsvägar Hela området ligger på en höjd. Det finns därför goda möjligheter att höjdsätta området så att det inte skapas några instängda områden. Föreslagen höjdsättning i avvattningsplanen följer till största del den naturliga höjdsättningen i området. Där det är flacka ytor eller risk för att det skapas instängda ytor har det i vissa fal föreslagits en annan höjdsättning. Höjdsättningen har också så långt som möjligt följt strategin att vattnet ska kunna avledas och samlas i några få punkter i området där det kan fördröjas och renas innan det lämnar området. Vid kraftiga regn (större än ledningsnätet är dimensionerat för) kommer dagvattennätets kapacitet att överskridas. Avledning av dagvatten behöver då ske på ett säkert sätt som inte riskerar att skada byggnader. Vid höjdsättning av gator, promenadstråk grönytor mm bör man tänka på att höjdsätta så att instängda områden undviks. Det är viktigt att säkerställa att en kontinuerlig ytlig avledning av dagvatten kan ske ut från området, se bilaga Avvattningsplan. För att uppnå detta höjdsätts gatorna så att de ligger lägre än omgivande fastighetsmark och kan fungera som sekundära avrinningsvägar. Marken närmast fasad ska alltid höjdsättas så att det lutar ifrån fasaden. 6. Sammanfattning Genom att följa rekommendationerna i denna utredning finns goda möjligheter att minska dagvattenavrinningen från området och förbättra föroreningssituationen. Den totala andelen hårdgjord yta kan minskas jämfört med nuläget genom att planera för en stor andel grönytor. Likaså kan halten och mängden föroreningar i dagvattnet sänkas då stora parkeringsytor förvinner och ersätts med hus och gårdsytor. Viktigt är att ytor som är hårt nedsmutsade, exempelvis vägar och parkeringsplatser, avvattnas mot dagvattenanläggningar med renande förmåga. Recipienten har måttlig ekologisk status, bland annat på grund av höga halter näringsämnen. Dagvattensystemet bör därför planeras för en effektiv avskiljning av näringsämnena kväve och fosfor. Vidare bör gödsling av rabatter, gröna tak, m.m. begränsas så långt som möjligt. Två ytor lämpade för renings- och fördröjningsdammar har pekats ut i denna utredning. Den ena ligger i områdets norra spets där man planerar för bostadshus. Ytan föreslås nyttjas för dagvattenhantering istället för bostadshus då den ligger i en naturlig lågpunkt och en dagvattenanläggning på denna yta skulle ge en god rening och fördörjning innan dagvattnet släpps till allmän dagvattenledning. Den andra ytan ligger söder om området på ett fält och är också en lämplig plats då allt vatten som avleds söderut passerar denna punkt. Marken i området består enligt SGU av moränleror och urberg. Dessa jordarter har begränsad infiltrationsförmåga och vatten riskerar därför att bli stående i 13 av 19

18 instängda områden. Det är av vikt att kommande höjdsättning görs så att kontinuerlig och säker avledning av dagvatten kan ske från området. Eventuella lågpunkter placeras i områden som kan tillåtas översvämmas vid kraftiga regn. 14 av 19

19 7. Exempel på dagvattenlösningar 7.1 Dammar Dammar med en permanent vattenyta används för att avskilja föroreningar i dagvatten. Reningsmekanismerna bygger på sedimentering, växtupptag och nedbrytning med hjälp av bakterier och mikroorganismer. Reningseffekten beror på storleken och andelen växtlighet. En dagvattendamm kan bidra estetiskt till ett område och vara ett positivt inslag för områdets biologi. Figur 9 Dagvattendamm i större parkområde t.v. och damm intill bostadsområde t.h. 7.2 Rännor Rännor kan användas för att transportera och fördröja dagvatten och är samtidigt ett trevligt inslag i miljön. Några exempel visas i Figur 10. Figur 10 Exempel på dagvattenränna med överfall (t.v) samt dagvattenränna i Augustenborg i Malmö (t.h). 15 av 19

20 7.3 Växtbäddar Vatten från tak, gårdar, hårdgjorda ytor, m.m. kan avledas till växtbäddar. I dessa sker fördröjning och rening av dagvattnet genom sedimentering, växtupptag och avdunstning. Växtbäddar kan utformas på många olika sätt och variera i storlek. Längs gator brukar man ofta ha avlånga växtbäddar med träd där bäddarna kan vara antingen öppna eller gallertäckta. På större ytor som torg eller gårdar kan man ha betydligt större växtbäddar med en mer varierande växtsammansättning (Figur 12). Dagvattnet kan ledas in på flera olika sätt och det varierar oftast beroende på förutsättningarna. Från gårdsytor kan man leda in vattnet ytligt eller via öppningar i eventuell kantsten eller via olika typer av brunnslösningar. Från tak kan det ofta lämpa sig att leda ut vattnet via stuprörsutkastare eller liknande. Figur 11 Växtbäddar. Ö.t.v. inledning via stuprörsutkastare, ö.t.h. växtbädd med markgaller, n.t.h inloppet via öppning i kantsten och n.t.v. inlopp på bred front via nollad kantsten. 16 av 19

21 Figur 12 Grönytor på gård i Stockholm. 7.4 Gröna tak Gröna tak bidrar till att minska ett områdes avrinning på ett effektivt sätt. De består ofta av moss- och sedumarter som har en hög vattenhållande förmåga vilket bidrar till fördröjning och minskning av flödestoppar. Effekten av gröna tak varierar med substrattjockleken, där ett tjockare substratlager kan hålla och fördröja en större mängd vatten än ett tunt innan det blir mättat, AgroTech, Tabell 1 visar hur avrinningskoefficienten påverkas beroende på hur tjock substrattjocklek man har på det gröna taket. Avrinningskoefficienterna är framtagna för ett 15-minuters 50-årsregn. Tabell 1 Avrinningskoefficienter för gröna tak med olika substratdjup. Avrinningskoefficient Substratdjup cm 0,40 Substratdjup 6-10 cm 0,50 Substratdjup 4-6 cm 0,60 Substratdjup 2-4 cm 0,70 Vanligt tak utan substrat 0,90 17 av 19

22 Figur 13 Grönt tak, 8-tallet, Danmark. 7.5 Permeabla ytor Istället för hårdgjorda beläggningar som asfalt eller betong kan genomsläppliga (permeabla) beläggningar som till exempel grus, betonghålsten eller Pelleplattor (fyllda med antingen gräs eller grus) användas på gårdar. Genomsläppliga beläggningar har lägre avrinningskoefficient än icke-permeabla och minskar de uppkomna dagvattenflödena vid regn. Infiltration genom beläggningens yta kan även bidra till rening av dagvatten. Genom att minska avrinningen minskar också mängden föroreningar per år. Det i sin tur gör att anläggningar för rening och fördröjning kan göras mindre. Figur 14 Grusad yta t.v. och gräsyta med pelleplattor (Vegtech) som förstärkning för att kunna köra på. 7.6 Multifunktionella ytor, torrdammar Multifunktionella ytor används för att utjämna flöden och undvika skador på byggnader vid kraftig nederbörd. Dessa kan utformas som försänkningar i hårdgjorda ytor eller på grönytor (Figur 15). Anläggningarna utformas så att tillfälliga vattenspeglar bildas vid hög avrinning. Dessa töms sedan successivt då 18 av 19

23 avrinningen avtar. Multifunktionella ytor kan med fördel vara gräsbeklädda och anläggas med flacka slänter men kan även utgöras av hårdgjorda ytor. Under torrväder kan de utnyttjas till andra ändamål, som till exempel lekplats eller parkyta. Att anlägga t.ex. en torrdamm istället för en damm med permanent vattenyta kan vara lämpligt om det riskerar att vara för lite vatten i dammen mellan regnen så att igenväxning och dålig lukt uppstår. Figur 15 Multifunktionella ytor t.v. i form av översvämningsbar grönyta och t.h. torrdamm som fylls upp tillfälligt. 19 av 19

24