Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Relevanta dokument
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Näringsdepartementet 1

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

Temagruppernas ansvarsområde

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Sveriges miljömål.

Frågor för framtiden och samverkan

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

U2008/3167/UH. Enligt sändlista

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

Nordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem. Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua

Synpunkter på förslag för uppföljning av den maritima strategin

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Spektrum Biologi Provlektion

Ekosystemtjänster. Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR

Vad gör Länsstyrelsen?

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Havsplanering. Fysisk planering en del av havsförvaltningen. Eva Rosenhall

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Press-PM: Regeringens prioriterade frågor inför Havskonferensen

Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling

Information från Länsstyrelsen. Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder

Vad är havsplanering? Jens Haapalahti, handläggare i fysisk planering enligt plan- och bygglagen, Länsstyrelsen i Norrbottens län

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

Sveriges miljömål.

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Stöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

ett arbetsmaterial i tre nivåer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december Koordinator Skånes Hav och Vatten

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Fyra år och åtta åtgärder för Östersjön

Motion till riksdagen: 2014/15:1849 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) En maritim strategi för fler jobb och nya affärsmöjligheter

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Levande hav, sjöar och vattendrag

Marint centrum. där havet är en tillgång

Motion till riksdagen 2015/16:2605 av Ulf Berg m.fl. (M) Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Stor inverkan nationellt (ja/nej) Myndigheten stödjer möjligheten till livslångt lärande genom arkiv/bibliotek samt besöksmålsverksamhet (ja).

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag artiklar. Nyhetsklipp

Med miljömålen i fokus

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand



Så åstadkommer vi (tillsammans) ett vatten av god kvalitet

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

Mat, miljö och myterna

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

KLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA Telefon

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Anteckningar från Mistra EviEM:s andra möte med intressenter

Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Transkript:

Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet Göteborgs universitet 2015-10-28 16:58 3 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 5

Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen. 2015-11-02 13:00 Fråga 2015/16:201 Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö av Jens Holm (V) till Statsrådet Anna Johansson (S) Tidigare i höstas presenterade regeringen sin strategi för att främja de maritima näringarna (En svensk maritim strategi för människor, jobb och miljö, den 28 ausgust 2015). En viktig del av strategin är att utvecklingen inom de maritima näringarna inte får äventyra miljön. Detta uttrycks bland annat på följande sätt: Regeringens vision förutsätter en miljömässigt, ekonomiskt och social hållbar tillväxt samt Förutsättningar ska finnas för att säkerställa de ekosystemtjänster som behövs för en fortsatt utveckling av de maritima näringarna. Vidare står det att man i första hand ska välja styrmedel som bidrar till bland annat miljö- och klimatmål samt att åtgärder som berör såväl produktion som konsumtionsmönster, behövs både på land och i havet. Att Östersjön är världens mest hotade hav vet vi redan. Att övergödningen är den mänskliga belastningen som har störst effekt på Östersjöns ekosystem är kanske inte heller något nytt. Därför bör åtgärder kopplade till minskade utsläpp av näringsämnen till Östersjön prioriteras. Intressant är då den rapport som Havsmiljöinstitutet (Göteborgs universitet) presenterade för att par veckor sedan. I den framgår det att en minskad köttkonsumtion är en viktig faktor för att komma till rätta med övergödningsproblematiken. Med anledning av denna rapport vill jag därför fråga statsrådet Anna Johansson: Avser statsrådet att verka nationellt såväl som internationellt för att minska köttkonsumtionen som ett led i att säkerställa miljöaspekten i genomförandet av den maritima strategin? Riksdagen Sida 2 av 6

Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet Göteborgs universitet. 2015-10-28 16:58 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster På vilka sätt använder vi havets resurser och hur har det påverkat dess förmåga att fortsätta ge oss till exempel fisk, kulturella värden och reglering av luft, klimat och övergödning? Vår rapport om statusen för ekosystemtjänster från svenska hav synliggör hur vi har nytta av havet på olika sätt, hur tillståndet är för dess olika ekosystem, och hur tillståndet hänger ihop med mänsklig påverkan, säger Mats Lindegarth, vetenskaplig marin ekologi vid Göteborgs universitet. Människan har på många olika sätt stor nytta av havets ekosystem. Till exempel producerar havet syrgas och livsmedel, är en del av vattnets kretslopp, ger oss inspiration och rekreation. Ofta får vi allt detta utan någon direkt kostnad i pengar. Att tala om nyttorna vi får av havets ekosystem som ekosystemtjänster är ett sätt att synliggöra på vilka olika sätt vi har nytta av havet. Att värdera dessa ekosystemtjänster kan leda till att miljöproblem åtgärdas om de utgör kostnader för samhället som inte reflekteras i marknadsvärden. Flera forskare från Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har bidragit till rapporten Ekosystemtjänster från svenska hav Status och påverkansfaktorer, som idag presenteras på Havs- och vattenmyndigheten, som också beställt rapporten. Syftet med rapporten är att bedöma statusen för ekosystemtjänster från svenska hav, och att utvärdera kopplingen till mänsklig påverkan. De svenska havsområdena Västerhavet, Egentliga Östersjön och Bottniska Viken har bedömts separat. Statusen för olika ekosystemtjänster från haven anges som god, måttlig eller dålig. Rapporten visar att haven inte bara ger oss fisk att äta, utan att dess ekosystemtjänster är nyttiga för samhället på en rad olika sätt. I många sammanhang pratar man nu om blå tillväxt. Våra resultat visar samtidigt att människans nyttjande av havens ekosystemtjänster i flera avseenden har påverkat havens förmåga att fortsätta tillhandahålla dessa tjänster, säger Mats Lindegarth, vetenskaplig marin ekologi vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet. Att synliggöra människans påverkan och vad som orsakar den är viktigt för att vi som enskilda konsumenter ska kunna fatta bra beslut, och för att myndigheter och beslutsfattare ska kunna utforma åtgärder som leder till hållbart nyttjande av havens resurser, säger Mats Lindegarth. Sida 3 av 6

Några ekosystemtjänster som utmärkte sig med dålig status är näringsvävar och livsmiljöer, som båda påverkar många andra av havens ekosystem. Att dessa två har dålig status beror i sin tur på att tillståndet för viktiga biologiska grundfaktorer som växt- och djurplankton, fisk och bottenmiljöer är dåligt. Även statusen för ekosystemtjänsten livsmedel bedöms som dålig, beroende på tillståndet för många kommersiellt viktiga fiskarter. Övergödning och fiske är två påverkansfaktorer som bedöms påverka många ekosystemtjänster negativt, men även klimatförändringar. Ekosystemtjänster som rekreation och estetiska värden påverkas kraftigt av marint skräp och oljeutsläpp. Enligt rapportförfattarna är tillståndet eller statusen för båda tjänsterna måttlig. Ekosystemtjänster som bedöms ha god status är till exempel energiförsörjning, tillhandahållande av genetiska resurser, och inspiration. Ekosystemtjänster vars status bedöms som måttlig, är exempelvis naturarv, rekreation och upprätthållande av biologisk mångfald. För mer info kontakta Mats Lindegarth, vetenskaplig koordinator, Havsmiljöinstitutet, professor i marin ekologi, institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, 0766-229672 mats.lindegarth@marine.gu.se Göteborgs universitet Sida 4 av 6

Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk. 2015-10-28 14:07 Pressmeddelande CET På vilka sätt använder vi havets resurser och hur har det påverkat dess förmåga att fortsätta ge oss till exempel fisk, kulturella värden och reglering av luft, klimat och övergödning? - Vår rapport om statusen för ekosystemtjänster från svenska hav synliggör hur vi har nytta av havet på olika sätt, hur tillståndet är för dess olika ekosystem, och hur tillståndet hänger ihop med mänsklig påverkan, säger Mats Lindegarth, vetenskaplig marin ekologi vid Göteborgs universitet. Människan har på många olika sätt stor nytta av havets ekosystem. Till exempel producerar havet syrgas och livsmedel, är en del av vattnets kretslopp, ger oss inspiration och rekreation. Ofta får vi allt detta utan någon direkt kostnad i pengar. Att tala om nyttorna vi får av havets ekosystem som ekosystemtjänster är ett sätt att synliggöra på vilka olika sätt vi har nytta av havet. Att värdera dessa ekosystemtjänster kan leda till att miljöproblem åtgärdas om de utgör kostnader för samhället som inte reflekteras i marknadsvärden. Flera forskare från Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har bidragit till rapporten Ekosystemtjänster från svenska hav - Status och påverkansfaktorer, som idag presenteras på Havs- och vattenmyndigheten, som också beställt rapporten. Syftet med rapporten är att bedöma statusen för ekosystemtjänster från svenska hav, och att utvärdera kopplingen till mänsklig påverkan. De svenska havsområdena Västerhavet, Egentliga Östersjön och Bottniska Viken har bedömts separat. Statusen för olika ekosystemtjänster från haven anges som god, måttlig eller dålig. - Rapporten visar att haven inte bara ger oss fisk att äta, utan att dess ekosystemtjänster är nyttiga för samhället på en rad olika sätt. I många sammanhang pratar man nu om blå tillväxt. Våra resultat visar samtidigt att människans nyttjande av havens ekosystemtjänster i flera avseenden har påverkat havens förmåga att fortsätta tillhandahålla dessa tjänster, säger Mats Lindegarth, vetenskaplig marin ekologi vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet. - Att synliggöra människans påverkan och vad som orsakar den är viktigt för att vi som enskilda konsumenter ska kunna fatta bra beslut, och för att myndigheter och beslutsfattare ska kunna utforma åtgärder som leder till hållbart nyttjande av havens resurser, säger Mats Lindegarth. Sida 5 av 6

Några ekosystemtjänster som utmärkte sig med dålig status är näringsvävar och livsmiljöer, som båda påverkar många andra av havens ekosystem. Att dessa två har dålig status beror i sin tur på att tillståndet för viktiga biologiska grundfaktorer som växt- och djurplankton, fisk och bottenmiljöer är dåligt. Även statusen för ekosystemtjänsten livsmedel bedöms som dålig, beroende på tillståndet för många kommersiellt viktiga fiskarter. Övergödning och fiske är två påverkansfaktorer som bedöms påverka många ekosystemtjänster negativt, men även klimatförändringar. Ekosystemtjänster som rekreation och estetiska värden påverkas kraftigt av marint skräp och oljeutsläpp. Enligt rapportförfattarna är tillståndet eller statusen för båda tjänsterna måttlig. Ekosystemtjänster som bedöms ha god status är till exempel energiförsörjning, tillhandahållande av genetiska resurser, och inspiration. Ekosystemtjänster vars status bedöms som måttlig, är exempelvis naturarv, rekreation och upprätthållande av biologisk mångfald. För mer info kontaktamats Lindegarth, vetenskaplig koordinator, Havsmiljöinstitutet, professor i marin ekologi, institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, 0766-229672 mats.lindegarth@marine.gu.se Kommunikatör: Karin Backteman, 0708 74 51 31, karin.backteman@havsmiljoinstitutet.se MyNewsdesk Sida 6 av 6