Sibbo kommun Generalplan för Sibbo Generalplanebeskrivning Förslag En fri översättning av den finska planbeskrivningen

Sibbo kommun Generalplan för Sibbo 2025 Generalplanebeskrivning Förslag 26.2.2008 En fri översättning av den finska planbeskrivningen

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANDRAG... 7 INLEDNING... 8 1. PLANERINGSPROCESSEN... 10 1.1. PLANERINGENS SKEDEN... 10 1.1.1. Startskdedet... 10 1.1.2. Beredningsskdedet... 10 1.1.3. Förslagsskedet... 11 1.1.4. Planens godkännande och ikraftträdelse... 11 1.2. VÄXELVERKAN... 13 1.2.1. Allmänt... 13 1.2.2. Den erhållna responsen och dess effekt på planens innehåll... 13 1.3. DE SYDVÄSTRA DELARNAS ÖVERGÅNG FRÅN SIBBO TILL HELSINGFORS STAD... 13 1.4. GENERALPLANEN OCH OMRÅDENA FÖR MARKANVÄNDNINGSAVTAL... 15 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN... 16 2.1. REGIONALA UTGÅNGSPUNKTER OCH UTVECKLINGSUTSIKTER... 16 2.2. ALLMÄN BESKRIVNING AV OMRÅDET... 18 2.3. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDENS SERVICESTRUKTUR... 19 2.4. TRAFIK... 19 2.5. VATTENFÖRSÖRJNING OCH AVLOPP... 19 2.6. HANDEL... 20 2.7. NATURMILJÖ... 20 2.7.1. Det ekologiska nätverket... 20 2.7.2. Naturskyddsområden... 21 2.7.3. Särskilda naturobjekt... 26 2.7.4. Särområden i marken och berggrunden... 27 2.7.5. Flygekorre... 27 2.7.6. Grundvattenområdena... 27 2.8. LANDSKAPSOMRÅDEN OCH FORNMINNEN... 27 2.8.1. Värdefulla kulturhistoriska miljöer av riksintresse... 28 2.8.2. Värdefulla kulturbiotoper... 29 2.8.3. Värdefulla kulturbiotoper av landskapsintresse... 29 2.8.4. Fornminnen från den förhistoriska tiden... 29 2.8.5. De historiska vägförbindelserna... 29 2.8.6. Fornminnen från den historiska tiden... 29 2.9. STÖRNINGS- OCH RISKFAKTORER I MILJÖN... 30 2.10. BEFOLKNING OCH ARBETSPLATSER... 31 2.10.1. Befolkningsutveklingen fram till år 2025... 31 2.10.2. Näringslivet och arbetsplatserna... 31 2.11. MARKÄGO... 32 2.12. PLANERINGSSITUATIONEN... 32 2.12.1. Riksomfattande mål får områdesanvändningen... 32 2.12.2. Landskaps- och regionplanen samt landskapsplaneringen... 33 2.12.3. Generalplanen... 37 2.12.4. Detaljplaner... 38 2.12.5. Kommunens vision... 39 3. GENERALPLANENS MÅL... 39 3.1. STRUKTURMODELL V... 40 4. GENERALPLANEN MED MOTIVERINGAR... 42 4.1. ALLMÄNNA MOTIVERINGAR... 42 4.2. ALLMÄN BESKRIVNING... 42 2

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING 4.3. GENERALPLANEBETECKNINGARNA- OCH BESTÄMMELSERNA... 43 5. GENERALPLANENS KONSEKVENSER... 49 5.1. UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR KONSEKVENSBEDÖMNINGEN... 49 5.2. INVÅNARE OCH ARBETSPLATSER... 49 5.3. KONSEKVENSERNA FÖR REGION- OCH SAMHÄLLSSTRUKTUREN... 50 5.4. KONSEKVENSER FÖR TRAFIKEN... 51 5.5. SAMHÄLLSEKONOMISKA OCH EKOLOGISKA KONSEKVENSER... 52 5.6. KONSEKVENSER FÖR MILJÖ- OCH NATURRESURSER... 54 5.7. KONSEKVENSER FÖR LANDSKAPET, STADSBILDEN, KULTURARVET OCH DEN BYGGDA MILJÖNSET... 56 5.8. KONSEKVENSER FÖR MÄNNISKORNAS LEVNADSFÖRHÅLLANDEN OCH LIVSMILJÖ... 56 5.9. FÖRVERKLIGANDE AV MÅLEN... 57 5.9.1. De riksomfattande målen för områdesanvändningen... 57 5.9.2. Krav på generalplanens innehåll... 59 5.10. SYNPUKTER PÅ FÖRVERKLIGANDET AV GENERALPLANEN... 60 5.11. OSÄKERHETSFAKTORER... 60 5.12. SLUTSATSER... 60 6. GENERALPLANENS RÄTTSVERKNINGAR... 61 6.1. MYNDIGHETSVERKAN... 61 6.2. BYGGINSKRÄNKNINGAR... 61 6.3. GENERALPLANEBESTÄMMELSER... 61 6.4. INLÖSNING... 62 7. FÖRVERKLIGANDE... 62 3

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING Beskrivningens bilageförteckning: 1. Program för deltagande och bedömning 8.2.2008. 2. Promemoria från myndighetssamrådet 14.2.2007 (endast på finska) 3. Fullmäktiges beslut om strukturmodell V, 28.8.2006 4. Naturskyddsområden 5. Natura 2000 6. Grundvattenområden 7. Vidsträckta sammanhängande skogsområden och grönförbindelser 8. Nationellt värdefulla kulturhistoriska landskapsområden 9. Fornminnen 10. Förorenade markområden 11. Områden för centrum- och tätortsfunktioner 12. Arbetsplats-, industri- och lagringsomåden 13. Stomkarta över vatten, avlopps- och gasledningar 14. Sammanställning av generalplaner 15. Kommunens markägo 16. Höjdbild 17. Höjdbild och jordmånens byggbarhet 18. Värdefulla bergsområden och områden med miljövärden som bör bevaras 19. Områden i byggförbud 20. Förminskning av generalplaneförslaget, beteckningar och bestämmelser 21. Sammandrag av planen över trafiknätet 22. Sammandrag av den preliminära genomförandeplanen Bilagor till generalplanen som finns till påseende vid Utvecklings- och näringsenheten i Sibbo kommun, Sockengården, samt på internetsidorna i pdf-format: 1. Maankäytön suunnittelun reunaehdot ja mahdollisuudet Lounais-Sipoossa. Sipoon kunta, tekniikka- ja ympäristöosasto, maankäyttötiimi 27.7.2006. 2. Projektplan för genomförande av generalplan 2025 i Sibbo kommun. FCG Efeko Oy. 2008. 3. Generalplan för Sibbo 2025. Strukturmodeller. Utvecklingsbild del 1 14.8.2006. 4. Sipoon yhdyskuntarakenne 2005 -selvitys, Sipoon kunta, 2005. 5. Fullmäktiges generalplaneseminarium, 10.4.2006 sammandrag. Sibbo kommun 2006. 6. Wahlgren, Irmeli: Generalplan för Sibbo 2025 Konsekvensbedömning av generalplaneutkastet, Sibbo kommun, VTT, 2007. 7. Wahlgren, Irmeli och Halonen, Minna: Generalplan för Sibbo 2025. konsekvensbedömning av strukturmodellerna, Sibbo kommun, VTT, 2006. 8. Allmänt bemötande till sammandraget av åsikter och utlåtanden samt den erhållna responsen gällande beredningsmaterialet. Källmaterial som använts i planeringen 1. Arvokkaat maisema-alueet. Maisema-aluetyöryhmän mietintö II. Mietintö 66/1992. Ympäristöministeriö. 2. Bastukärrin liikenneselvitys, Sito Oy, Espoo, 2006. 3. Helirata Sipoossa. Ratahallintokeskus, Sipoon kunta ja Ramboll Oy. Helsinki 2005. 4. Helirata Sipoossa - yleissuunnitelman tarkistus kaavoitusta varten. SCC Viatek Vesihydro Oy, 2003. 5. Helsingin seudun lentokenttäselvitys, Liikenne- ja viestintäministeriö, Helsinki 2007. 6. HesPo 2003 - Loppuraportti 6/2004, Itä-Uudenmaan liitto, Porvoo 2004. 7. Honkanen, Jarmo: Sipoonkorpi - Luontoselvitys ja nykyinen virkistyskäyttö. Vantaa, 2006. 8. Husa, Jukka ja Jari Teeriaho. Luonnon ja maisemansuojelun kannalta arvokkaat kallioalueet Uudellamaalla. Alueelliset ympäristöjulkaisut 350. Suomen ympäristökeskus. Helsinki 2004. 4

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING 9. Itä-Uudenmaan kaupan palveluverkkoselvitys. Itä-Uudenmaan liitto, Porvoo, 2004. 10. Itä-Uudenmaan maakunnan kehittämisen suunnat ja maakuntakaava 2000. Julkaisu 65. Itä- Uudenmaan liitto, Porvoo, 2001. 11. Itä-Uudenmaan maakuntakaava. Itä-Uudenmaan liitto, Porvoo, 2007. 12. Itä-Uudenmaan maakuntasuunnitelma 2035. Itä-Uudenmaan liitto, Porvoo, 2005. 13. Itä-Uudenmaan seutukaava 1979 - Virkistys- ja suojelu- sekä eräitä maa- ja metsätalousalueita koskeva vaiheseutukaava I. Itä- Uudenmaan seutukaavaliitto, Porvoo, 1981. 14. Itä-Uudenmaan seutukaava 1984 - Taajamien, liikenteen ja teknisen huollon alueet (vaiheseutukaava II) sekä seutukaavan 1979 muutokset. Itä-Uudenmaan seutukaavaliitto, Porvoo, 1986. 15. Itä-Uudenmaan seutukaava 1994 - Kylä- ja harjualueet sekä muutoksia ja täydennyksiä vuosien 1979 ja 1984 seutukaavoihin. Julkaisu 48. Itä-Uudenmaan liitto, Porvoo 1997. 16. Itä-Uudenmaan seutukaava 1996 - Muutoksia ja täydennyksiä vuosien 1979, 1984 ja 1994 seutukaavoihin. Julkaisu 46. Itä-Uudenmaan liitto, Porvoo, 1996. 17. Jaakonaho, Ulla: Järvenpään Haarajoen asemanseutu. Diplomityö, TKK, Espoo, 2003. 18. Kerava-Nikkilä -vyöhykkeen joukkoliikenne- ja maankäyttöselvitys. Sito-konsultit Oy, 2005. 19. Kilpilahden Seveso-laitokset ja maankäytön suunnittelu. Gaia Consulting, 2007. 20. Kilpilahden uusi tieyhteys, yleissuunnitelma, Porvoo, Sipoo. Uudenmaan tiepiiri, Helsinki, 2006. 21. Kilpilahden ympäristötekniikan keskuksen kehittäminen. Suunnittelukeskus Oy, 2007. 22. Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad. Kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi. Kommuner, Inrikesministeriets publikationer 4/2007. 23. KHO:n päätös Lounais-Sipoon alueiden siirtymisestä Helsingin kaupungille 24. Kunnan tavoitesuunnitelma 2020. Sipoon kunnanvaltuuston 5.4.2004 hyväksymä. 25. Kuntaryhmä Neloset. Maankäyttö, liikenne ja asuminen: nykyiset strategiat ja yhteistyön kehittäminen Helsingin seudulla. Pöyry Environment Oy, 2006. 26. KUUMA-kuntien kehitys- ja ympäristökuva vaihe 1. Raportti 22.12.2004. 27. KUUMA-kunnat - Kehitys- ja ympäristökuva, ehdotus 24.10.2006. 28. Luonnon ja maiseman kannalta arvokkaat kallioalueet Itä-Uudellamaalla. Raporttiluonnos 10.12.2004. Suomen ympäristökeskus. 29. Malmin lentokenttää korvaavat järjestelyt. Mietintö 28.12.2000. Liikenne- ja viestintäministeriö. 30. Natura 2000 tietolomakkeet, SYKE 31. Nikkilän taajaman kauppapaikkaselvitys 2.2.2005. Suunnittelukeskus. 32. Pohjavesialueet, Uudenmaan ympäristökeskus. 33. Pohjavesien suojelun ja kiviaineshuollon yhteensovittaminen - Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan loppuraportti. Alueelliset ympäristöjulkaisut 400. Uudenmaan ympäristökeskus, Helsinki, 2006. 34. Rakennettu kulttuuriympäristö - valtakunnallisesti merkittävät kulttuurihistorialliset ympäristöt. Museoviraston rakennushistorian osaston julkaisuja 16. Museovirasto ja Ympäristöministeriö, Helsinki, 1993. 35. Ruututietokanta 2004. Tilastokeskus. 36. Sipoon haja-asutusalueiden yleiskaava. Sipoon kunta, 1997. 37. Sipoonkorpityöryhmä II loppuraportti. Julkaisu 82. Itä-Uudenmaan liitto, Porvoo, 2004. 38. Sipoon kunnan kulttuuriympäristö- ja rakennusperintöselvitys. Arkkitehtitoimisto Lehto Peltonen Valkama Oy, Ympäristötoimisto Oy, Sipoon kunta, 2006. 39. Sipoon lepakkokartoitus. Wermundsen Consulting Oy, Batcon Group, 2006. 40. Sipoon tieliikenteen meluselvitys. WSP LT-konsultit Oy, Helsinki, 2006. 41. Sipoon ajantasa-asemakaavat ja vireillä olevat asemakaavat. 42. Sipoon yleiskaava-alueiden luontoselvitykset. Ympäristötutkimus Yrjölä Oy, 2006. 43. Suhonen V.-P. Sipoon historiallisen ajan muinaisjäännösten inventointi vuonna 2007. Museovirasto/RHO. 44. Söderkullan osayleiskaava 2015. Sipoon kunta, 2005. 45. Tuulivoiman tuotantoon soveltuvien maa- ja merialueiden kartoitus Itä-Uudenmaan ja Kymenlaakson rannikkoalueilla. Itä-Uudenmaan liitto, Kymenlaakson liitto, 2005. 46. Uudenmaan 8.11.2006 vahvistettu maakuntakaava. Uudenmaan liitto, 2006. 47. Uudenmaan ensimmäinen vaihemaakuntakaava, ehdotus. Uudenmaan liitto, Helsinki, 2007. 5

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING 48. Uudenmaan maakuntasuunnitelma 2030. Uudenmaan liitto, Helsinki, 2005. 49. Väre, Seija: Ekologinen verkosto Itä-Uudenmaan liiton alueella. Itä-Uudenmaan liitto, Julkaisu 74, Porvoo, 2002. 50. Ympäristöministeriön oppaat 5 ja 9, Valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet 51. Ympäristöministeriön opas 11, Yleiskaavamerkinnät ja määräykset 52. Ympäristöministeriön opas 13, Yleiskaavan sisältö ja esitystavat 53. Uudenmaan ampumaradat. Uudenmaan liitto, 2006. 54. Vuosaari - Uudenmaan logistinen mahdollisuus (Vuolog). Uudenmaan liiton julkaisuja C 52. Uudenmaan liitto, 2005. 55. Väestörekisterikeskus. 6

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING SAMMANDRAG Utarbetandet av Generalplan för Sibbo påbörjades i januari 2005. Efter startskedet utarbetades alternativa strukturmodeller i november 2005. Med strukturmodellerna som grund bearbetade kommunen principerna för utarbetandet av generalplanen i växelverkan med intressenter och beslutsfattare samt undersökte alternativa utvecklingsmodeller för samhällsstrukturen. I augusti 2006 beslöt fullmäktige om en strukturmodell för markanvändningen som grund för generalplaneringen. Strukturmodellen baserar sig på en trafik- och markanvändningslösning med en befolkningskapacitet på 60 000 nya invånare år 2025 och kommunen förbereder sig på 40 000 nya invånare till utgången av år 2025. Strukturmodellen baserade sig på en kraftig utveckling av såväl sydvästra och södra Sibbo som Nickby-Tallmo zonen. Generalplaneutkastet utarbetades med fullmäktiges beslut som grund. Vid utarbetandet av generalplaneutkastet utnyttjades tilläggsutredningar som utarbetats under sommaren och hösten 2006, bl.a. angående naturmiljö och buller. Konsekvensbedömningen av strukturmodellerna och strukturmodell V, som fullmäktige godkänt, samt de slutsatser som dragits på basen av konsekvensbedömningen om markanvändningens för- och nackdelar, inverkade också väsentligt på utarbetandet av generalplaneutkastet. Generalplaneutkastet utarbetades i Utvecklings- och näringsenheten vid Sibbo kommun. För arbetet svarade en arbetsgrupp bestående av planeringsdirektör Pekka Normo, planläggningsarkitekt Tuomas Autere och planberedare Birgitta Smeds. Planförslaget har utarbetats i samma arbetsgrupp. Kommunen bereder sig på att bosätta 40 000 nya invånare till utgången av år 2025 och befolkningsmålet är 35 000 nya invånare till utgången av år 2025. Planbeskrivningen med konsekvensbedömningar har i bägge skeden utförts som konsultarbete. Planbeskrivningen har i samarbete med kommunen utarbetats av Pöyry Environment Oy och konsekvensbedömningen av VTT. Under beredningen av planförslaget beslöt Högsta förvaltningsdomstolen att områdena i sydvästra Sibbo skall överföras till Helsingfors. Av den orsaken har planområdet reducerats jämfört med planutkastet genom att området som tillfaller Helsingfors har lämnats bort. De centrala planeringsprinciperna för Generalplan för Sibbo 2025 är: 1. Samhällsstrukturen utvecklas utgående från spårtrafiken och genom tät och låg bebyggelsestruktur 2. Kommunen förbereder sig för 40 000 nya invånare i hela Sibbo år 2025. 3. Tidtabellen för och förverkligandet av Sydvästra Sibbo och Nickby-Tallmo zonerna anpassas till helhetsgranskningen av Helsingforsnejdens trafikarrangemang och markanvändning samt kommunens markägo. 4. Arbetsplatsområden anvisas till trafik- och funktionsmässigt intressanta, samt ur miljösynpunkt lämpliga platser. 5. I styrningen av byggandet indelas Sibbo i fyra olika zoner: områden som skall detaljplaneras, byaområden, områden för glesbebyggelse samt områden för kulturoch naturmiljö. 7

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING 6. Förverkligandet av detaljplaneområden sker kostnadsneutralt för varje områdeshelhet. 7. Värdefulla kulturoch naturmiljöer tryggas. Generalplanen är till sin karaktär en s.k. strategisk generalplan, vilket betyder att utvecklingsprinciperna för markanvändningen i Sibbo, samt för områdes- och samhällsstrukturen betydande markanvändnings- och miljöhelheter samt strukturen de bildar och tillhörande nätverk anges översiktligt. Generalplanen är alltså inte utarbetad som en s.k. områdesreserveringsplan och skall inte heller tolkas som en sådan. Generalplanen förverkligas genom mer detaljerade delgeneralplaner samt genom detaljplaneringen. Generalplanen har utarbetats som en generalplan med rättsverkningar. INLEDNING Avsikten med utarbetandet av generalplanen är att åstadkomma en översiktlig markanvändningsplan som heltäckande avgör utvecklingsprinciperna för samhällsstrukturen i Sibbo kommun och som fungerar som grund för den mer detaljerade planeringen såväl på detaljplaneområden som utanför dem. Generalplanen utarbetas som en generalplan med rättsverkningar. Generalplanen omfattar hela Sibbo kommuns område frånsett skärgården. Generalplanen ersätter de tidigare generalplanerna. Under beredningen av planförslaget beslöt Högsta förvaltningsdomstolen att områdena i sydvästra Sibbo skall överföras till Helsingfors. Av den orsaken har planområdet reducerats jämfört med planutkastet genom att området som tillfaller Helsingfors har lämnats bort. I denna planbeskrivning beskrivs Sibbo-området enligt den ursprungliga områdesgränsdragningen. Plankartan motsvarar den förändrade gränsdragningen enligt Högsta förvaltningsdomstolens beslut och planens innehåll samt motiveringarna beskrivs utgående från den ändrade kommungränsen. Enligt Markanvändnings- och bygglagen är syftet med generalplanen att i allmänna drag styra samhällsstrukturen och markanvändningen i kommunen samt att samordna funktionerna. I generalplanen anges principerna för den eftersträvade utvecklingen och anvisas nödvändiga områden till grund för den detaljerade planläggningen och annan planering samt byggande och annan markanvändning. Enligt Markanvändnings- och bygglagen (MarkByggL) 39 skall landskapsplanen beaktas på det sätt som bestämts när en generalplan utarbetas. Vidare skall när generalplanen utarbetas följande omständigheter beaktas i den omfattning som styrmålet för generalplanen och generalplanens noggrannhet det förutsätter: 1) att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomiskt och ekologiskt hållbar, 2) att den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas, 3) att behov i anslutning till boendet och tillgången till service beaktas, 4) att trafiken, i synnerhet kollektivtrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken, samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas på ett ändamålsenligt sätt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt, 5) att det ges möjligheter till en trygg, sund och för olika befolkningsgrupper balanserad livsmiljö, 8

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING 6) att det ordnas verksamhetsbetingelser för kommunens näringsliv, 7) att miljöolägenheterna minskas, 8) att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas, samt 9) att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. Enligt markanvändnings- och bygglagen får generalplanen inte orsaka markägare eller andra rättsinnehavare oskälig olägenhet. 9

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING 1. PLANERINGSPROCESSEN 1.1. PLANERINGENS SKEDEN 1.1.1. Startskdedet Utarbetandet av Generalplan för Sibbo 2025 startade med kungörelse om anhängighet i januari 2005 och grundar sig på planläggningsprogrammet 2002-2007 samt planläggningsprogrammet 2004-2009 som kommunstyrelsen fattat beslut om 8.6.2004. Enligt MarkByggL 63 har man i programmet för deltagande och bedömning (bilaga 1) i ett tidigt skede definierat de för växelverkan viktiga intressenterna, förfaringssättet och metoderna för deltagandet samt utgångspunkter som hänför sig till konsekvensbedömningen. Programmet för deltagande och bedömning innehåller också en helhetsbild av generalplanens betydelse och planeringsprocessen. I arbetets startskede insamlades för generalplaneringen nödvändig grundinformation om området. Under arbetets gång har dessutom utarbetats kompletterande utredningar: Inventering av byggnadsarvet och kulturmiljöer, februari 2006 Natur- och miljöutredningar, våren sommaren 2006 Bullerutredning 2006 Utredningen om trafiksystemet i Sibbo 2007 Tilläggsutredningar om fornminnen 2007 1.1.2. Beredningsskdedet I generalplanens beredningsskede utarbetades 6 olika strukturmodeller i vilka alternativa samhällsstrukturer och dimensioneringar har undersökts. Strukturmodellerna är: A: Hagelgeväret - glesbebyggelsebetonad, invånare 28 700 B: Den officiella visionen Nickby och ja Söderkulla utvecklas, invånare 28 700 C: Med tåg till Nickby baserar sig på persontågtrafik mellan Kervo och Nickby, invånare 30 200 C1: Med tåg till Nickby baserar sig på persontågtrafiken mellan Kervo och Nickby, nya invånare 39 000, befolkningsökningen betonas på Kervo Nickby banans influensområde D: Med metro till Östersundom baserar sig på förlängning av metrobanan till sydvästra SIbbo, invånare 38 200 D1: Med metro till Östersundom baserar sig på förlängning av metrobanan till sydvästra SIbbo, nya invånare 39 000, befolkningsökningen betonas på metrons influensområde E: Söderns frukter baserar sig på persontågtrafik på Helsingfors-Petersburg -banan, invånare 38 200 10

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING F: Den norra dimensionen - baseras på Haarajoki stations inverkan, invånare 28 700 En konsekvensbedömning av strukturmodellerna utarbetades under sommaren 2006, varefter strukturmodellerna jämte konsekvensbedömningar lades fram. Konsekvensbedömningen behandlade bl.a.: förändringarna i samhällsstrukturen samhällsekonomiska och ekologiska verkningar (EcoBalance-modellen) verkningarna på människornas levnadsförhållanden och livsmiljö verkningarna på landskapet den bebyggda miljön och naturen regionala verkningar Innan arbetet med generalplaneutkastet inleddes behandlade fullmäktige de centrala principerna och målen för utarbetandet av planen. Fullmäktige beslöt i augusti 2006 godkänna en strukturmodell till grund för generalplaneutkastet. Strukturmodellen baserar sig på en trafik- och markanvändningslösning med en befolkningskapacitet på 60 000 nya invånare år 2025 och kommunen förbereder sig på 40 000 nya invånare till utgången av år 2025. Strukturmodellens markanvändningslösning baserade sig på en kraftig utveckling av såväl sydvästra och södra Sibbo som i Nickby-Tallmo zonen. I anknytning till detta förutsatte fullmäktiges beslut att markanvändningslösningen skall basera sig på effektiv kollektivtrafik, speciellt på spårförbindelser. Fullmäktiges beslut om strukturmodellerna presenteras i planbeskrivningens bilaga 2. Det preliminära generalplaneutkastet presenterades för kommunstyrelsen 19.12.2006 och för nämnden för teknik och miljö 29.1.2007. Kommunstyrelsen beslöt 13.2.2007 att beredningsmaterialet och planutkastet för Generalplan för Sibbo 2025 läggs fram och att utlåtanden och anmärkningar samlas in enligt 62 i MarkByggL och 30 i MarkByggF. Planen var framlagd 26.2. 30.3.2007. Preliminära utlåtanden om planutkastet begärdes av myndigheter och olika nämnder. 1.1.3. Förslagsskedet Generalplaneförslaget har utarbetats under hösten 2007 utgående från responsen av generalplaneutkastet. Kommunen bereder sig på att bosätta 40 000 nya invånare till utgången av år 2025 och befolkningsmålet är 35 000 nya invånare till utgången av år 2025. Planförslaget läggs fram under våren 2008. 1.1.4. Planens godkännande och ikraftträdelse Planen behandlas och godkänns av fullmäktige i Sibbo tidigast sommaren 2008. Man kan besvära sig över fullmäktigebeslutet gällande planen till förvaltningsdomstolen inom 30 dagar från och med beslutets tillkännagivande. Om förvaltningsdomstolens beslut kan man besvära sig över till högsta förvaltningsdomstolen. 11

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING Bild 1: Tidtabellen och planeringsprocessen för generalplanen för Sibbo 2025. 12

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING 1.2. VÄXELVERKAN 1.2.1. Allmänt Om planens framskridande har man informerat om på Sibbo kommuns webbplats www.sibbo.fi samt i följande tidningar: Sipoon Sanomat, Borgåbladet, Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet. Under processens gång har invånartillfällen ordnats. Delaktiga har också haft möjlighet att yttra sina åsikter till Sibbo kommun. Den erhållna responsen har tagits i beaktande vid planeringen. 1.2.2. Den erhållna responsen och dess effekt på planens innehåll Om generalplanen har erhållits respons efter att planen varit framlagt. Generalplanförslaget har uppgjorts utgående från bemötandena som skrivits till de erhållna åsikterna och utlåtandena. Sammandraget om åsikterna och utlåtandena och det allmänna bemötandet till dessa presenteras i en skild bilaga som finns att tillgå på Sockengården och på kommunens webbplats. 1.3. DE SYDVÄSTRA DELARNAS ÖVERGÅNG FRÅN SIBBO TILL HELSINGFORS STAD Helsingfors stadsfullmäktige beslöt 21.6.2006 att göra en framställan till stadsrådet om en gränsändring så att sydvästra delar av Sibbo kommun och den lilla kilformade området av Vanda stad införlivas i Helsingfors stad. Helsingfors stad förnyade sin framställan om ny gränsändring 29.11.2006. Sibbo kommunstyrelse besvärade sig 14.7.2006 till Helsingfors förvaltningsdomstol över Helsingfors framställan om en ändring av kommungränserna. Helsingfors förvaltningsdomstol gav Sibbo kommun möjlighet att ge en motförklaring till utlåtandet som Helsingfors stadsstyrelse gav angående besvären gällande förslaget om en ny kommunindelning. Sibbo kommunstyrelse gav sin motförklaring men Helsingfors förvaltningsdomstol beslöt 14.12.2006 att domstolen inte behandlar Sibbo kommuns, För Sibbo rf:s och de enskilda sibbobornas besvär samt förkastade de övriga besvären. Sibbo kommunstyrelse besvärade sig 8.1.2007 till Helsingfors förvaltningsdomstol över Helsingfors stadsfullmäktiges beslut 29.11.2006, i vilken staden förnyade sitt beslut om framställan till ny gränsdragning. Helsingfors förvaltningsdomstol beslöt 15.2.2007 att domstolen inte behandlar Siboo kommuns eller andras besvär gällande Helsingfors stadsfullmäktiges beslut 29.11.2006. Sibbo kommunstyrelse besvärade sig till Högsta förvaltningsdomstolen över Helsingfors förvalningsdomstolens beslut 14.12.2006 och 15.2.2007. Sibbo krävde att Helsingfors förvaltningsdomstolens beslut samt Helsingfors stadsfullmäktiges beslut upphävs. Högsta förvaltningsdomstolen förkastade Sibbo kommuns och de andras besvär. Statsrådet beslöt 28.6.2007 att förkasta Helsingfors stads framställan om att ändra kommunindelningen mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad. Stadsrådet beslöt ändå att kommunindelningen mellan Sibbo, Vanda och Helsingfors genomförs så att 13

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING den sk. Västerkullakilen från vanda stad och de sydvästra delarna av Sibbo kommun införlivas i Helsingfors stad. Sibbo kommun besvärade sig över statsrådets beslut till Högsta förvaltningsdomstolen. Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde 15.1.2008 att en del av Sibbo införlivas i Helsingfors stad. Enligt HFD var stadsrådets beslut inte lagstridigt eftersom det fanns särskilt vägande skäl för att genomföra inkorporeringen. De särskilt vägande skälen gällde målen att skapa en balanserad utveckling i fråga om samhällsstruktur, boende och trafik. Enligt HFD uppfylldes de allmänna rättsliga förutsättningarna för ändringen av kommunindelningen som föreskrivs i kommunindelningslagen. Det inkorporerade området skiljer sig enligt HFD från andra områden i landet eftersom huvudstadsregionen tillhör de riksomfattande målen för områdesanvändningen som statsrådet gett en förordning om i samband med markanvändnings- och bygglagen år 2000. Enligt de riksomfattande målen har Helsingforsregionen satts i en specialposition i förhållandet till det övriga landet. Bild 2. Ändringen av kommunindelningen mellan Sibbo, Vanda och Helsingfors följer gränsen för VE2. Källor: Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad. kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi. Kommuner, Inrikesministeriets publikationer 4/20007. Generalplan för Sibbo 2025. Program för deltagande och bedömning 14.2.2006. Sibbo kommun. 14

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING 1.4. GENERALPLANEN OCH OMRÅDENA FÖR MARKANVÄNDNINGSAVTAL Generalplanförslaget innehåller områdesreserveringar, vilkas förverkligande baserar sig på markanvändningsavtalspraxis. Kommunstyrelsen beslöt 2.10.2007 om revideringen av det markpolitiska programmet, som godkändes i fullmäktige 17.10.2005. Den del i programmet som gäller markanvändningsavtalspraxis utreds utgående från både den under arbete varande verkställighetsplanen och följande principer: Detaljplaneområdena på varje områdeshelhet förverkligas kostnadsneutralt till den del som gäller investeringskostnader för infra- och servicebyggande som faller på kommunen. Kompanjonen/markägaren finansierar kostnaderna för planering och genomförande av infrastrukturen inom området och sköter enligt särskild överenskommelse genomförandet av den (planläggning och kommunalteknik samt offentliga närservicebyggnader). Kostnader som uppstår utanför området och som faller på kommunen (extern infrastruktur, såsom trafikprojekt, och uppstående indirekta servicebehov, såsom idrottsanläggningar, gymnasier m.m.) finansieras med byggrätt/tomtmark som överförs till kommunen eller genom en markanvändningsavgift som avtalas särskilt för varje enskilt område och enskild plan. Kommunen definierar i samarbete med kompanjonen/markägaren kvalitetskriterier och tidtabeller som bifogas avtalet och tomtöverlåtelsevillkoren samt övervakar genomförandet och sköter förvaltningen och beslutsfattandet. Om ett område anvisas som område för byggande i generalplanen och ett avtal inte uppnås på ovannämnda villkor har kommunen beredskap att inleda en inlösningsförrättning. En detaljplaneändring som grundar sig på ett initiativ av en privatperson förutsätter att ett avtal uppnås. När utkastet till generalplan 2025 var framlagt erhölls åtta åsikter i vilka föreslogs att förhandlingar som är inriktade på att ingå markanvändningsavtal påbörjas. I kommunen bereds som bäst en revidering av det markpolitiska programmet gällande markanvändningsavtalspraxis. Avtalsförhandlingar har föreslagit: Hitå / Brita Nyberg, Ulla Hultins dödsbo, Gunnel Finne, Leif Fredriksson (advokat Pekka Raatikainen, arkitekt Mauri Tommila) Erkisnäs / Henrik Simberg, Gabriel Waller, Martin Simberg Talma Hills / Paavo Eskelin Majvik / Niklas Ramm-Schmidt, Henrik Silén, Lisbeth Brander, John Borgströms dödsbo Joensuu gård / Matti Virtanen 15

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING Nevas Gård / Leif Fredriksson Rödje Fants Gård / Britt Pessala, Tom Pessala, Kim Pessala, Annika Tavaststjerna, Pia Tavaststrjerna Fågelbacken / Lohja Rudus Oy, Verkställande direktör Kalervo Matikainen Kommunstyrelsen beslöt 2.10 att det med beaktande av markanvändningslösningarna vid utarbetandet av Generalplan för Sibbo 2025 och kommunens markpolitiska principer, som är under revidering, utreds om alla de områden för vilka ett markanvändningsavtal har föreslagits kan förverkligas som områden för samhällsbyggande. Ytterligare beslöt kommunstyrelsen att förslaget till Generalplan för Sibbo 2025 kan läggas fram offentligt när högsta förvaltningsdomstolen har fattat sitt beslut om besvären över en delannektering av kommunen och avtalsförhandlingarna har förts samt eventuella avtal om påbörjande av en detaljplan har undertecknats. Området för Rödje Fants Gård hör inte längre till generalplaneförslaget eftersom området har i samband med att en del av kommunen flyttas till Helsingfors blivit på Helsingfors sida. 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN 2.1. REGIONALA UTGÅNGSPUNKTER OCH UTVECKLINGSUTSIKTER Helsingforsregionen har vuxit till en storstad som allt tydligare konkurrerar med städerna i Europa. Teknologins snabba utveckling och näringsstrukturens förändring inverkar på samhällets arbetsform och struktur på ett sätt som är svårt att förutse. Samtidigt kan iakttas hur de för storstäder typiska problemen hotar stadsutvecklingen också i huvudstadsregionen. Denna utveckling sträcker sig också till Sibbo vilket naturligtvis beror på Sibbos läge som huvudstadens östra granne. Helsingforsregionen har under de senaste decennierna varit en av de snabbast växande stadsregionerna i Europa. Enligt prognoserna kommer befolkningstillväxten i regionen att fortsätta åtminstone tjugo år till. Det här innebär att Sibbo också i fortsättningen framstår som en intressant boendemiljö, vars attraktionskraft förstärks av närheten till natur och hav. Sibbos geografiska läge mellan Helsingfors och Borgå har länge varit och är fortfarande en viktig faktor som skapar ett utgångsläge för kommunens markanvändning och dess utveckling. Sibbo har historiskt, språkligt och kulturellt i hög grad riktat sig till Borgå. Arbetsresorna riktar sig däremot i huvudsak mot huvudstadsregionen. Kommunens fördelaktiga läge i en ekonomiskt aktiv region samt kommunens vidsträckta och, i jämförelse med huvudstadsregionen, glest bebodda skogar och åkrar skapar en god grund för kommunens utveckling. Kommunens läge och grönska skapar efterfrågan för byggande. Sibbo har ända till 2000-talet utvecklats utan snabba och stora förändringar. Olika samhälleliga förändringar under de senaste årtiondena har varit mindre än i många andra kranskommuner som omger Helsingfors. Sibbo har till en rätt stor del varit en landsortssocken där agrariska värden och det svenska språket samt till de till språket tillhörande kulturfak- 16

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING torerna och värdena har stor betydelse. Den rätt kraftiga befolkningstillväxten har under de senaste årtiondena ökat den finskspråkiga andelen betydligt. Nya invånare arbetar huvudsakligen i huvudstadsregionen och de har för det mesta inga andra särskilda band till Sibbo än att kommunen med sitt läge och natur erbjuder en attraktiv och trivsam boplats. Ur markanvändningsplaneringens synvinkel håller Sibbo på att utvecklas till ett skede där kommunreformprojekten som staten anhängiggjort och tillväxttrycket på huvudstadsregionen skapar förändringstryck på kommunens eget politiska beslutande. Å andra sidan kan man som en positiv omständighet konstatera att Sibbo, i motsats till många andra kommuner, har flere alternativa framtidsbilder. Kommunen kan utvecklas genom att man på olika sätt betonar dess delområden. Eftersom de verkliga alternativen är flere är denna generalplaneprocess och slutresultatet, Sibbos första generalplan som täcker hela kommunen, särskilt betydelsefull. Generalplanen visar såväl för sibboborna som för hela regionen hurudan Sibbos framtida markanvändning och dess förhållande till regionens samhällsstruktur kommer att vara. Sibbo hör till Östra Nylands förbund. Landskapsplanen för Östra Nyland finns hos miljöministeriet för fastställande. Sibbo kommun har inlett förhandlingar om medlemskap till Nylands förbund. Inträdandet är i praktiken möjligt efter godkännandet av generalplanen. Helsingforsregionens 14 kommuner har godkänt samarbetsavtalet enligt vilket en gemensam strategi (MAL) för markanvändning, boende och trafik utarbetas för området. Med strategin söker man lösningar för bostadsproduktionens utmaningar, utvecklingen av kollektivtrafiken och förverkligandet av markanvändningens utvecklingsprojekt i regionen samt stöd för bostadsproduktionen för att kunna ta i bruk növändiga markområden. Samarbetet kan etappvis fördjupas och utvecklas genom kamratskap med staten. De ledande politikerna i 14 kommuner bildar Helsingforsregionens samarbetsmöte. Mötets beredning och verkställelse sker kommungruppvis: Delegationen för huvudstadsregionen (Esbo, Helsingfors, Grankulla, Vanda) KUUMA-kommunerna (Järvenpää, Kervo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgnäs, Tusby) Kommungruppen Fyrlingarna (Hyvinge, Kyrkslätt, Sibbo, Vihtis). För kommungruppen Fyrlingarna, till vilken alltså också Sibbo hör, har utarbetats en egen MAL-strategi sommaren 2006. Möjligheter och problem som framkom i samband med arbetet var: Landskapsplanläggningen når inte upp till den dynamik som förväntas av planeringen. Det behövs mer effektiv och mindre sektoriserad regional planering som baserar sig på kommunernas gemensamma åskådningar och betydande linjedragningar med tanke på regionen som helhet. Utvecklandet av livskraftiga byaområden erbjuder eftertraktade och alternativa möjligheter till boendet i Helsingforsregionen. Byanätverk bör planeras som en del av kommunernas samhällsstruktur och trycket på glesbyggandet bör styras kontrollerat till närheten av service. Trycket på glesbyggandet i Helsingforsregionen är så stort att det är svårt att kontrollera situationen med nuvarande styrmedel. Därför borde det regionala samarbetet i planeringen betonas. 17

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING Sibbo är direkt fysiskt kopplad till huvudstadsregionen, tillväxttrycket är starkt och huvudstadsregionens samhällsstruktur breder ut sig på kommunens område vilket innebär förutseende planering och stark markpolitik. Sibbo har åtta grannkommuner: Helsingfors, Vanda, Kervo, Tusby, Träskända, Mäntsälä, Borgnäs och Borgå. Man kan bekanta sig med de enskilda kommunernas markanvändning på respektive kommuns webbplats. Som bilaga till generalplanebeskrivningen finns en generell karta över kommunernas generalplaner. Källlor:: Generalplan för Sibbo 2025. Strukturmodeller. Utvecklingsbild del 1. 14.8.2006 Kommungruppen Fyrlingarna. Markanvändning, trafik och boende: de nuvarande strategierna och utveckling av samarbetet inom Helsingforsregionen. Pöyry Environment Oy 2006. 2.2. ALLMÄN BESKRIVNING AV OMRÅDET Sibbo är en tvåspråkig kommun i Östra Nyland, nära Helsingforsregionen i Södra Finlands län. Sibbo är ännu en landsortskommun, som under årtiondena vuxit stadigt beroende på det korta arbetsavståndet till huvudstadsregionen. Söderkulla har i närheten av goda trafikförbindelser bildats till ett centrum för de södra delarna. Det egentliga kommuncentret Nickby ligger i det centrala Sibbo cirka 10 kilometer norr om Söderkulla. Nickby och Söderkulla är Sibbos största tätorter. De viktigaste arbetsplats- och industriområdena är Sibboviken, Ingman och Lönnbacka samt Freeway Logistic City som enligt planerna kommer att utvidgas betydligt (områdets detaljplanering är anhängig). Nya Borgåvägen (väg 170) och Borgåleden (riksväg 7, E18) sträcker sig genom södra Sibbo från Helsingforsregionen österut mot Borgå. På västra sidan om Sibbo sträcker sig Lahtisvägen (väg 140) och Lahtisleden (riksväg 4, E75) från Helsingforsregionen norrut. Bl.a. Sibbo ådal, järnvägen mellan Kervo och Sköldvik, samt Oljevägen är element som delar kommunen. Hamnarna i Sköldvik och Tolkis bildar en gränszon mellan Sibbo och Borgå och bryter strandzonen mellan Borgåleden (E18) och havsområdet. I väster härskar Sibbo storskog naturlandskapet. Storskogen är ett av huvudstadsregionens viktigaste skyddade skogsområden. Området skall utvidgas med 250 ha. Enligt statsrådets förordning är Sibbo storskog ett naturskyddsområde och dess areal är cirka 1 470 hektar innan utvidgningen. Även i norr, nordost och i sydöstra Sibbo finns vidsträckta skogsområden. För det centrala Sibbo är de kuperande åkerfälten genom vilka Sibbo å rinner söderut till Finska viken säregna. I det vackra kustlandskapet i Södra Sibbo öppnar sig vikarna mot skärgården och havet. Källor: Generalplan för Sibbo 2025. Strukturmodeller. Utvecklingsbild del 1. 14.8.2006 18

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING 2.3. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDENS SERVICESTRUKTUR Invånarnas krav på kvalitativ service och rätt att välja mellan alternativa serviceformer ökar. Kraven på individuella och flexibla tjänster tilltar. Ändringarna i människornas värderingsgrunder kommer att synas genom en ökning av förväntningar på servicen. Nya riksomfattande bestämmelser om utvecklandet av kommunernas service kommer också i Sibbo att försvåra balansgången mellan serviceutbudet och de ekonomiska resurser som står till förfogande. Kommunen måste i allt högre grad sträva till att förena olika verksamhetsformer och göra servicen mer flexibel. Det är också viktigt att utnyttja det möjliga spelrum som staten beviljat kommunerna. I Sibbo finns hälsocentraler i Nickby och i Söderkulla. Vid Nickby hälsocentral fungerar även sjukhusavdelningen där det finns 40 bäddplatser. Till äldreomsorgen hör dagcentraverksamhet vars uppgift är att stöda klienterna så att de klarar av att bo hemma så länge som möjligt. Kommunen har även eget boendeservice dvs. serviceboende i sex olika enheter av vilka en är svenskspråkig. I tre av enheterna finns ingen egen personal, en enhet erbjuder effektiverad boendeservice till klienter med minnesstörningar och en enhet är avsedd för utvecklingsstörda. Åldringarnas anstaltsvård omfattar demensavdelningen i Suvirinne och Sateenkaarilångtidsavdelning. Ytterligare ges vård vid hälsocentralens sjukhus. I Sibbo fungerar 19 kommunala daghem, 11 daghem vars service köps in, 3 grupper för familjedagvård samt cirka 40 kommunala familjedagvårdare. I kommunen finns sex finskspråkiga grundskolor, ett svenskspråkigt högstadium, 12 svenskspråkiga lågstadier och ett finsk- och ett svenskspråkigt gymnasium. I kommunen fungerar även ett medborgarinstitut, ett musikinstitut och en konstskola. 2.4. TRAFIK För generalplanen har utarbetats en plan över trafiknätet, vars sammandrag finns som bilaga 21. 2.5. VATTENFÖRSÖRJNING OCH AVLOPP Utvecklingsplanen för vattentjänsterna som lagen om vattentjänster förutsätter godkändes av fullmäktige år 2004. Planen gäller hela kommunen. Vatten- och avloppsverkets nuvarande verksamhetsområden är koncentrerade till de detaljplanerade områdena. Vattenoch avloppsnätverket omfattar kommunen relativt väl även i förhållande till det nuvarande byggnadsbeståndet. Brister förekommer närmast i kommunens sydöstra och östra delar. En ny plan för vattentjänsterna kommer att uppgöras efter att generalplanen godkänts. 19

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING 2.6. HANDEL År 2004 fungerade i Sibbo 10 st dagligvarubutiker. Antalet specialaffärer var sammanlagt 50. Restauranger, caféer och barer var sammanlagt 22 st. i hela Sibbo. Antalet friser- och skönhetssalonger var 29. I Sibbo finns supermarkets i Nickby och Söderkulla. Affärernas verkningsområden sträcker sig till närliggande områden. Endast bostadsområdet i Tallmo ligger utanför verkningsområdet. Den största delen av grannkommunernas varuhus och självbetjäningsvaruhus ligger i Vanda och Helsingfors. I Helsingfors är Östra Centrum det mest betydelsefulla handelscentrat för Sibbo. Kommersiella tjänster som ligger närmast Sibbo kommungräns finns i Kervo, Borgå och Träskända. Från t.ex. Tallmo är avståndet till tjänsterna i Kervo under fem kilometer fågelvägen. Källor: Itä-Uudenmaan kaupan palveluverkkoselvitys. Itä-Uudenmaan liitto, Suunnittelukeskus Oy. 1.12.2004. Nikkilän taajaman kauppapaikkaselvitys. Sipoon kunta, Suunnittelukeskus Oy. 2.2.2005. Sipoon yhdyskuntarakenne 2005. Sipoon kunta 14.10.2005. 2.7. NATURMILJÖ 2.7.1. Det ekologiska nätverket Sibbo storskog och Natura-områdena bildar en helhet som utgör ett ekologiskt kärnområde på landskapsnivå. Områdena förenas av ekologiska korridorer (bild 3). Bild 3: Ekologiskt nätverk på riksnivå och landskapsnivå i SIbbo. Källa: Väre, Seija: Ekologinen verkosto Itä-Uudenmaan liiton alueella. YS-konsultit Oy, Itä- Uudenmaan liitto. Julkaisu 74. Porvoo 2002 / 2005. 20

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING 2.7.2. Naturskyddsområden Centrala skyddsområden / Natura 2000 områden I bilaga 5 presenteras en kartbild av Natura 2000-områdena. 1. Box myrar (FI0100068) Området bildas av tre separata myrar som ligger på gränsen mellan Sibbo och Borgå. Myrarna finns nära kusten och är geologiskt rätt unga högmossar. I mitten består myrarna av näringsfattiga mossor och sumpmarker, medan det på de mer näringsrika kanterna växer starr och gammal granskog. Vaxesmossen även kallad Sundmansmossen ligger närmare kusten. Mitt i den finns en rätt stor förekomst av mineraljord kallad Kyrkudden. Myren är i naturtillstånd. Dikningen i kantområdena har inte påverkat myrens vattenhushållning. Till Natura-området ingår endast den södra delen av stormossen som bevarats i naturtillstånd. Den norra delen är effektivt utdikad. Fågelsmossen är den enda myren där det förekommer våtmarker. Över myrens norra del går spårbanan till Sköldvik industriområde. Industriområdet ligger strax intill myren på östra sidan. Myrarna är värdefulla på riksnivå. De är representativa exempel på den finländska kustens få högmossar som bevarats odikade. Den för högmossarna typiska växtligheten är representativ. Myrarna är särskilt betydelsefulla tack vare sina rika fjärilsarter. På myrarna förekommer många sådana fjärilar som kanske inte förekommer någon annanstans i Nyland. På området har påträffats flere fjärilsarter som är utrotningshotade på riksnivå. Närmast dagfjärilsarter har utretts. Skyddsområdenas fågelpopulation är rätt vanlig (bl.a. gärdsmyg, piplärka, sädesärla). Krickan häckar på Fågelmossens våtmarker. Stormossen kan vara tjäderns spelplats. 2. Byträsket (FI0100098) Byträsket är ett litet träsk med raka stränder och ligger i södra delen av Sibbo öster om Kalkstrand. Byträsket håller på att förvandlas till en myr och träsket kantas av ett gungande strandkärr av varierande bredd. Träskets öppenvattenområde kantas av en frodig mader av kaveldun-kärrbräken, som är bredast i träskets södra ända. Bakom den smala strandmadret har ett tätt vassbestånd brett ut sig över de maderaktiga kärren med flaskstarr. Längre bort från stranden håller kärren med starr på att så småningom växa igen till skog när björken breder ut sig på myren. I träskets norra del finns också rikligt med vått buskage. Byträsket är ett litet humushaltigt träsk som bevarats i relativt gott naturtillstånd. Träsket kantas av öppna och igenvuxna kärr och de starrbevuxna kärren bildar typiska övergångszoner mellan kärr och skog. På Byträskets strandzon växer den krävande kärrbräken och ställvis även den sällsynta slokstarren. 21

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING Vid Byträsket förekommer citronfläckad kärrtrollslända (Leucorrhinia pectoralis) som tillhör naturdirektivets II bilaga. Förekomsten är mycket viktig med tanke på skyddet av den citronfläckade kärrtrollsländan, eftersom området ligger på ett tomt ställe med tanke på artens utbredning mellan Kymmenedalen och Nyland. Hela Byträsket utgör en passlig livsmiljö för arten. Vid Byträsket påträffades i juli 2000 också den sällsynta Graphoderus cinereus dykarskalbaggen, som tidigare har påträffats på endast ett fåtal ställen i Nyland, Sydöstra Finland och Birkaland. 3. Gesterby träsk och myrar (FI0100067) Natura-området omfattar tre delområden mellan Gesterby och Söderkulla. Till det nordligaste delområdet hör Storträsk och de närbelägna myrarna samt det bergiga naturskyddsområdet på Bärnäsudden. Söderut härifrån finns det andra delområdet som består av Molnträskets naturskyddsområde och den lilla myren på Flyet. Det tredje delområdet bildar Stormossens naturskyddsområde. Naturen varierar mycket; det finns små sjöar, olika myrmarker, berg, moskogar samt små lundar. Storträsket och det lilla träsket norr om detta är humusrika med sumpiga stränder. Molnträsket och Mjödträsket som gränsar till Naturaområdet är däremot klarvattensjöar med lite vegetation. Den största av områdets myrar är Stormossens lilla myr, som i huvudsak är en rismosse. Områdets topografi är varierande då de brantsluttande granitbergen omger låglänta myrar och sjöar. Bergen är karga och bergvenen och bergsyra dominerar växtligheten. Ställvis förekommer även vårspärgel, tjärblomster och stenbräken. Skogarna är synnerligen gamla men de har använts som ekonomiskogar innan naturskyddsområdena har upprättades. Det finns därför tämligen litet av murket trä även om trädbeståndet är ställvis över 100 år gammalt. Skogarna består huvudsakligen av moskog med inlägg av små lundar. Lundarter som påträffas i området är hasselbuske, tibast och trolldruva. På området har även påtrräffats en mossart som tillhör de i naturdirektivet skyddade arterna, men arten kan ha försvunnit. Även om området är litet förekommer det ett synnerligen mångsidigt fågelbestånd på området. Fågelbeståndet består av vatten- våtmarks- och gamla skogarnas fåglar. Molnträskets naturskyddsområde används aktivt som ett rekreationsområde. På sydvästra stranden som inte tillhör Natura-området, finns en simstrand men även själva naturskyddsområdet används som utflyktsområde och simplats. Växtligheten har därför ställvis slitits. På området förekommer flera naturtyper som ingår i naturdirektivet men områdenas lilla storlek minskar en aning deras representativitet. Värdena som hänger samman med vattenoch myrnaturen är troligtvis de mest värdefulla. Naturtyperna som finns under vattnet har dock inte undersökts. På området häckar synnerligen många arter som tillhör fågeldirektivet. Dess är t.ex. svarthakedopping, trana, småfläckig sumphöna, törnskata, berguv, mindre flugsnappare, tjäder, järpe, sparvuggla, pärluggla, nattskärra, gråspett och spillkråka. Sångsvanar vilar i vid sjöarna under flyttningstiden. 22

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING I Storträsk har man påträffat I alla fall år 1938 naturdirektivets hårklomossa (Dichelyma capillaceum), som växer vid stränder och i vattnet. Hårklomossa har i Finland påträffats endast på enstaka ställen och har klassificerats som en på riksnivå synnerligen sällsynt art och som redan försvunnen i Nyland. Artens fortbestånd vid Storträsket är osäkert. 4. Kummelbergen (FI0100099) Kummelbergen finns i norra Paipis i Sibbo nära gränsen till Borgnäs kommun. I det varierande och vidsträckta området ingår gammal naturlig skog, berg, frodiga lundar, myrar som ställvis är trädbevuxna samt svämängar vid åstranden. Området är mestadels i naturtillstånd med en prägel av vildmark. Området gränsar till nya hyggen och plantskogar, åkrar och en ellinje. Åkern inom avgränsningen hör inte till området. På området finns olika sorters gamla skogar. Skogarna är i huvudsak grandominerade men på området finns även blandskog, lövskog och på bergsområdena växer tallskog. Blandskogen består av asp, björk, tall, sälg, gråal och på våtmarkerna även av klibbal. På området finns också tiotals stora lindar och enstaka hasselbuskar. De äldsta skogarna finns mellan Kummelberget och Lilla Kummelberget och väster om dem. Skogen liknar ställvis vildmark och på området finns rikligt med torrakor och fallna murkna träd. Trädbevuxna myrar finns mellan kullarna eller på berget på ställen där ytvattnet samlas. Kummelberget utgör ett vidsträckt bergsområde i naturtillstånd. Områdets topografi är varierande men rundhällarna är karakteristiska för landskapet. I området finns flera vegetationstyper. På den västra sluttningen är växtligheten frodig och i området finns rikligt med asp och vårärt. Annan lundväxtlighet utgör tibast, skogstry, lungört, hässlebrodd och underviol. På bergshällen växer karg tallskog i naturtillstånd. På de lavbevuxna ställena som är i gott skick växer bergglim. Från berget öppnar sig en vy till den vidsträckta skogsnaturen. Väster om Kummelberget och Lilla Kummelberget rinner en sidobäck till Sibbo å. I bäckens dal finns svämängar med lerbotten och växtligheten där är värdefull. På stranden växer t.ex. hägg, al, björk, älggräs, kirskål, vit- och gulsippa, bullerblomster, nunneört och svalört. Lundvegetationen är frodig speciellt i sluttningarnas nedre delar. De mest representativa lundområdena finns vid bäcken i väster. Granen dominerar i området men det växer också rikligt med asp och björk. I lunden växer bl.a. hasselbuskar, tibast, skogstry, lungärt, vårärt, mellanranunkel, underviol, storgröe och axlusta. Största delen av lundarna är medelmåttligt näringsrika lundar av Oxalis-Maianthemum-typen och på området förekommer också friska mycket närigsrika lundar med tibast- och underviol. Ställvis förekommer också våta lundar med ormbunkar och större gräs. På området finns en rik artvariation av däggdjur, fåglar, skalbaggar, kärlväxter, mossor och svampar. Kummelberget är en exeptionellt värdefull och naturenlig helhet i Nyland med tanke på dess naturtyper och artrikedom. På det mångsidiga men enhetliga området finns fyra naturtyper och två däggdjursarter som förekommer i naturdirektivet samt 12 fågelarter som 23

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING förekommer i fågeldirektivets I bilaga. I området finns även sällsynta och arter som är utrotningshotade eller indikatorer för gamla skogar. Kummelbergen är den värdefullaste gamla skogsområdet i Nyland som inte skyddats. Även om det ställvis gjorts skogshyggen finns det i Kummelbergen rikligt med drag som är säregna för naturenliga skogar. De gamla blandskogarna med de storvuxna asparna erbjuder flygekorren (Pteromys volans) en passlig livsmiljö. Vid ån finns uttern (Lutra lutra). På området finns en mycket representativ artrikedom av skogsfåglar. På området häckar tjädern (Tetrao urogallus), spillkråkan (Dryocopus martius), mindre flugsnapparen (Ficedula parva), järpen (Bonasa bonasia), pärlugglan (Aegolius funereus), nattskärran (Caprimulgus europaeus), gråspetten (Picus canus), törnskatan (Lanius collurio), den tretåiga hackspetten (Picoides tridactylus), slagugglan (Strix uralensis), sparvugglan (Glaucidium passerinum) och bivråken (Pernis apivorus) som hör till fågeldirektivets II bilaga. På området finns ytterligare fågelarter som förekommer i gamla skogar såsom trädkryparen (Certhia familiaris) och tofsmesen (Parus cristatus). På Lilla Kummelberget finns i sydfinska mått mätt en väldigt representativ variation av skalbaggsarter som lever i granskog. På området finns bl.a. kortvingen (Cyphaea latiuscula), liten timmerman (Acanthocinus griseus) samt Lasconotus jelskii -baggen som är sällsynta skalbaggar som lever i döende granar. Furunäsbäcken med sina strandlundar är också ett artrikt ställe. I lungörterna vid bäcken har man år 1998 och 1999 hittat mindre lungörtvivel (Ceutorhynchus pallidicornis) som man tidigare i Finland funnit endast i Venumetsä i Pukkila. På området har man även funnit den lilla Clambus nigrellus -baggen. Stället är det fjärde kända förekomstplatsen i Finland. Andra sällsynta arter som förekommer vid bäcken är igelkottviveln (Scleropterus serratus) och Bledius defensus -baggen. På området finns rikligt med lavar, mossor och svampar som är utrotningshotade och och typiska för gamla skogar. På området finns bl.a. den mycket utrotninghotade blek borstticka (Funalia trogii). Bäckarna som rinner till Sibbo å hör till ett annat Natura-område (Sibbo å). 6. Rörstrands gamla skog (FI0100069) Rörstrands skog är belägen i norra Sibbo. Området som till största delen består av gammal grandominerad skog är över hundra hektar stort. I skogen finns rikligt med gamla aspar och björkar och det finns gott om murkna träd. I områdets västra del finns Morakärr som är en representativ klippalsäng. 7. Sibbo å(fi0100086) Natura-området består av Sibbo ås huvudfåra och åtta sidobäckar. Till området hör endast vattenområden och Natura-områdens skyddsmål förverkligas i enlighet med vattenlagen. Huvudfåran hör till Natura-området fram till Parkinoja i Borgnäs. Av bifårorna hör Furunäsbäcken, Bastmosabäcken, Kroopinoja, Orabäcken, Byabäcken, Hälsängsbäcken, Ritobäcken och två av dess namnlösa bifåror samt bäcken som rinner från Storträsk till Natura-området. Storträsk med omgivning hör till Natura-området som heter Gästerby sjöar och myrar. 24

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING Sibbo å är sammanlagt ca 40 km lång och dess bäcklika övre lopp strömmar genom skogsområden. Från Paipis till nedre loppet består stränderna närmast av åkrar. I ån finns några forsar och forsliknande partier men fallhöjderna är små. De största forsarna finns i Hommanäs i Paipis. Också i bl.a. vid landsvägsbron i Hertsby och nedan om regleringsdammen i Broböle finns forsar. Sibbo å har både biologiska och landskapsmässiga värden. Åns övre sidobäckar är hydrologiskt sett fortfarande i relativt gott naturtillstånd. De har inte undersökts så mycket men det är rätt troligt att ursprungliga bäcköringstammar lever här. Sibbo å, med en ursprunglig havsöringsstam som förökar sig naturligt, är särskilt värdefull som en av de fyra åar som från Finland mynnar ut i Finska viken. Dylika havsöringsstammar har i Finland klassificerats som synnerligen hotade. Bifåran Byabäcken är speciellt viktig för havsöringen. Bäcken är också landskapsmässigt värdefull eftersom den rinner genom Hindsby kulturlandskap. I Hindsby ligger två Naturaområden bredvid varandra; Sibbo å och Sibbo storskog där de av staten ägda områdena finns. Sibbo ådal har klassificerats som ett värdefullt landskapsområde av landskapsintresse. Vattnet i Sibbo å är lerfärgat och näringsrikt. Den spridda belastningen bidrar med det största näringstillägget. Tidigare lät man avfallsvatten från Nickby centrum rinna ut i ån vid Broböle men detta har upphört och vattnet kommer troligtvis att bli bättre. Ån rinner ut i den cirka tre kilometer långa och mycket smala Sibboviken som är eurofierad. Natura-området är viktigt för den i tämligen gott naturtillstånd bevarade bäcken och speciellt för skyddet av havsöringens ursprungliga stam. Man har räknat att det i Sibbo å finns fem forsar där havsöringen kan gå upp i för att leka. Forsarnas sammanlagda längd är cirka 800 meter. Havsöringen stannade tidigare upp vid regleringsdammen i Broböle, men kan nu komma vidare efter att en fisktrappa har byggts. I de norrut belägna bäckarna finns det troligtvis bäcköringar som är troligtvis av samma ursprung om havsöringen. Därför är det möjligt att bäcköringen bär på en genbank som i fortsättningen kan förstärka havsöringsstammen. Bäck- och havsöringen tillhör samma art men skiljer sig från varandra närmast i fråga om vandringsfärder. Havsöringsstammen som finns i Sibbo å skiljer sig genetiskt från de andra finska stammarna och liknar betydligt mer de estniska öringstammarna. 8. Sipoonkorpi, (ks. myös seuraava kappale) (FI0100066) Sibbo storskog består av två över femhundra hektar stora myr- och bergsrika skogsområden vid gränsen av Sibbo och Vanda. Till området hör också delar av Byabäckens landskapsområde med kulturbiotoperna som är värdefullt av landskapsintresse. Själva Byabäcken tillhör Natura-området Sibbo å. Storskogen består av myrar och ödemarker i naturtillstånd, av karga silikatberg, bergsänkornas granbestånd och av sluttningarnas friska moskog och lundar. Topografin varierar vilket gör terrängen småskalig och mångformig. 25

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING Skogarna är vanligtvis gran- och tallskogar som är i växttidens slutskede eller mogna för avverkning. I området finns enstaka med desto viktigare orörda naturskogsområden. Området omfattar tre träsk och tack vare terrängen finns det rikligt med bäckar. En betydande del av bäckarna är i naturtillstånd. En del av området används av försvarsmaktens lagerverksamhet och därtillhörande militärt byggande och träningsverksamhet. Sibbo storskogens värde baserar sig på den för Nyland typiska mångsidiga skogs- och myrnaturen. Skogen bildar ett enhetligt skogsområde i huvudstadsregionen. Silikatbergen, de naturenliga mossarna och myrarna, lundarna, de små tjärnen och bäckarna gör att området tillhör naturdirektivets intresse. På området finns en speciell artrikedom av skogsfåglar och är en plats för många arter som nämns i fågeldirektivet. Lähde: www.ymparisto.fi > Uusimaa > Luonnonsuojelu > Natura 2000 > Natura 2000 alueet > Sipoon Natura-alueet Naturskyddsområdet Sibbo storskog Sibbo storskog som ligger i sydvästra Sibbo är ett vidsträckt skogsområde om vars naturskydd och rekreationsanvändning man värnat om. Sibbo storskog som med statsrådets förorning (1381/2006) grundats till ett naturskyddsområde är före den kommande utvidgningen cirka 1 470 hektarer stort. Sibbo storskog kommer att utvidgas med 250 hektar i och med markbytet mellan Vanda stad och staten. Naturskyddsområdet Sibbo storskog grundades för att skydda skogsnaturens mångfald och organismerna. Inom området finns även kulturlandskap vilkas bevarande är viktigt. Ytterligare är storskogen en viktig plats för rekreation, utflykter och naturhobbyn. Under de senaste åren har det föreslagits att en nationalpark skulle upprättas i storskogen. http://www.ymparisto.fi/default.asp?contentid=260998&lan=fi julkaistu 21.12.2007 www.luontoon.fi/sipoonkorpi Andra naturskyddsområden (SL) I generalplaneförslaget har naturskyddsområden anvisats med beteckningen SL. Områdena presenteras närmare i bilaga 4. 2.7.3. Särskilda naturobjekt I generalplanen har anvisats områden där det finns natur- och miljövärden och som skall bevaras. Områdena har presenterats i bilaga 18 26

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING 2.7.4. Särområden i marken och berggrunden Bergsområdena inventerades för första gången i Östra Nyland åren 1989-1990. En tilläggskartläggning gjordes år 2001. Bergsområdena klassificerades i sju olika grupper enligt geologiska, bioloiska och landskapsmässiga värden. Nationellt värdefulla eller ur naturskyddslsliga skäl betydande bergsområden (1-4), lokalt betydande bergsområden (5-6) och bergsområden med mindre värden för landskapet och naturen (7). I Sibbo storskog finns två nationellt värdefulla bergsområden. Till grupp 4 (värdefullt bergsområde) hör Böleberget-Oxberget och Gillerberget-Åkserbacka vilka finns i Hindsby i norra delen av storskogen. Gillerberget-Åkebacka är ett bilogiskt mycket värdefullt område (Bilaga 18). De lokalt värdefulla bergsområdena är: Hacklisbacka Kasaberget, bergena vid Byträsket ja Hältinberget. Dessa hör till grupp 5 (tämligen värdefulla bergsområden). Bergen vid Byträsket har klassificerats som biologiskt mycket värdefulla. De geologiskt värdefulla områdena presenteras i bilaga 18. Källor: Husa, Jukka ja Jari Teeriaho. Luonnon ja maisemansuojelun kannalta arvokkaat kallioalueet Uudellamaalla. Aluelliset ympäristöjulkaisut 350. Suomen ympäristökeskus. Helsinki 2004. 2.7.5. Flygekorre I inventeringen över flygekorrar år 2006 hittades det i Sibbo två nya viktiga förekomstplatser utöver de platser som man redan kände till (Nylands miljöcentral 2002). Områdena finns i kommunens norra del på Kummelbergets Natura-område österom Kaskelavägensamt norr om barnhemmet i Nickby. Källa: Sipoon yleiskaava-alueiden luontoselvitykset. Ympäristötutkimus Yrjölä Oy, 2006. 2.7.6. Grundvattenområdena I Sibbo finns 16 I-klass grundvattenområden som är viktiga för vattenvinning, tre II-klass grundvattenområden som lämpar sig för vattenvinning och två III-klass områden dvs. andra grundvattenområden. De viktigaste vattentäktsområdena finns i Norra Paipis, Broböle, Forsbacka, Nickby, Nordanå och Söderkulla. Mer information om grundvattenområdena finns i bilaga 6. I vattenlagen och miljöskyddslagen bestäms om utnyttjande och utbyggande av grundvattenområdena. Källor: www.ymparisto.fi > Uusimaa > Vesihuolto > Pohjavesialueet > Sipoon pohjavesialueet www.finlex.fi 2.8. LANDSKAPSOMRÅDEN OCH FORNMINNEN Ett landskapsområde är ett vidsträckt område som omfattar såväl naturlandskap som kulturlandskap. I Finland finns det mycket få naturlandskap då man med dem avser områden där människans verksamhet inte påverkat landskapet. Till naturlandskap brukar man räkna 27

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING skogar, myrar, vattendrag och andra obebyggda områden. Kulturlandskapet präglas däremot av människans verksamhet. T.ex. en odlad ådal är ett kulturlandskap där traditioner av såväl markanvändning och näringsidkande syns. Kulturlandskapen omfattar både byggda kulturlandskap och kulturbiotoper. Byar med gårdar och åkrar är typiska för det byggda kulturlandskapet. Hagar, ängar och skogsbeten är typiska kulturbiotoper. Man kan skönja stor regelbundenhet i utvecklingen av kulturlandskapet i Sibbo. Gamla gårdar med sina många byggnader byggdes på kullar invid odlingsduglig mark, ler- och gyttjejord, och mycket sällan ovanpå lerjorden. Fuktomständigheterna bidrog också till saken, åar och bäckar svämmade regelbundet över, variationerna i vattenståndet kunde vara stora. De äldsta vägarna har gått längs ådalarna. Vintertid fungerade de frusna vattendragen som färdvägar. Vintervägar fanns också på fasta land. I kustområdena rörde man sig på vattnet, ångbåtstrafiken var viktig ännu på 1930-talet. Nya Borgåvägen blev färdig på 1930-talet och järnvägen mellan Borgå och Kervo öppnades 1874. Under den historiska tiden var Granö den ö som först beboddes i skärgården. En del av öarna var i byarnas samägo. Hela bygden kunde använda dessa öar för fiske och betesmark för får liksom också Kronans öar. När den stadigvarande befolkningen på ön växte började också i mitten av 1800-talet antalet sommargäster växa. Antalet villor och sommarstugor började snabbt stiga på 1920-talet och idag är Sibbo skärgård en av de tätast bebyggda i Finland. 2.8.1. Värdefulla kulturhistoriska miljöer av riksintresse I Sibbo finns flera nationellt värdefulla kulturhistoriska miljöer som klassificerats och namngivits av museiverket. Dessa områden presenteras närmare i bilaga 8. Områdena tillhör de riksomfattande målen för områdesanvändningen (VAT). Enligt målen måste man vid markanvändningen säkra att de nationellt värdefulla kulturoch naturarvet bevaras. De värdefulla områdena I Sibbo är: Kyrkobyn i Sibbo Nickby sjukhus Hindsby by och kulturlandskap Sibbovikens kulturlandskap Östersundom kulturlandskap (som flyttas över till helsingfors stad) Norra Paipis by och kulturlandskap Löparö kulturlandskap 28

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING 2.8.2. Värdefulla kulturbiotoper I Sibbo har inventerats två värdefulla kulturbiotoper av landskapsintresse. Dessa presenteras närmare i bilaga 8 Löparö gård och ängar Ängarna vid Vermijärvi. 2.8.3. Värdefulla kulturbiotoper av landskapsintresse I kartläggningen över kulturlandskapen i Nyland hittades två värdefulla kulturbiotoper i Sibbo storskog: den av landskapsintresse värdefulla ängen i Hindsby och den lokalt värdefulla ängen i Mosabacka i västra delen av storskogen. Lähteet: Arvokkaat maisema-alueet. Maisema-aluetyöryhmän mietintö II. Mietintiö 66/1992. Ympäristöministeriö. Pykälä & Bonn. Uudenmaan perinnemaisemat. Ängar, hagmarkes och skogsbeten in Nyland. Suomen ympäristökeskus, Uudenmaan ympäristökeskus. Alueelliset ympäristöjulkaisut 178:1-367. Helsinki 2000. Rakennettu kulttuuriympäristö. Valtakunnallisesti merkittävät kulttuurihistorialliset ympäristöt. Museoviraston rakennushistorian osaston julkaisuja 16. Museovirasto. Helsinki 1993. Sipoon kunnan kulttuuriympäristö- ja rakennusperintöselvitys. Arkkitehtitoimisto Lehto Peltonen Valkama Oy, Ympäristötoimisto Oy, Sipoon kunta 25.01.2006. Täydentävät muinaismuistoselvitykset 2007 2.8.4. Fornminnen från den förhistoriska tiden Inventeringen över fornminnena från den förhistoriska tiden gjordes år 2007 av arkeologiska avdelningen vid museiverket. Inventeringens material har använts vid uppgörandet av generalplaneförslaget även om den slutförliga rapporten inte utgivits än. 2.8.5. De historiska vägförbindelserna Tvärs genom Sibbo går den gamla historiskt värdefulla Kungsvägen som varit en landsväg mellan Åbo och Viborg. Vägen uppkom vid 1300-talets hälft har varit livligast trafikerad under 1700-talet. Då var vägen en del av Post-vägen mellan Stockholm och St. Petersburg. 2.8.6. Fornminnen från den historiska tiden Museiverkets byggnadshistoriska avdelning har år 2007 gjort en inventering över fornminnena från den historiska tiden. Inventeringen täcker hela kommunen. Enligt inventeringen har det i Sibbo funnits åtminstone 32 byar som härstammar från medeltiden eller nya tidens början. I dessa medeltida byar inventerades 104 olika boplatser. Största delen av platserna är fortfarande bosatta och i användning vilket betyder att man vid behov måste göra arkeologiska grävningar för att studera hur bra lagrena har bevarats. De första dokumenten om byarna i Sibbo härstammar från 1300-talet. Av de medeltida byarna är det bara Heldersby som fattas från skatteböckerna från 1500-talet. Enligt anteckningarna från 1600-talet motsvarar Heldersby Östersundom. 29

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING Vid värdesättningen av de medeltida byarna i Sibbo har man använt Museiverkets klassificeringsmetod där områdena delas upp i tre grupper enligt de skyddsåtgärder som behövs: Klass I = Området är värdefullt av riksintresse och måste bevaras i alla omständigheter. Klass II = Värdesättningen av området kräver noggrannare utredningar. Klass III = Området har förstörts eller utretts färdigt. Den nogrannare katalogiseringen: Sipoon historiallisen ajan muinaisjäännösten inventointi vuonna 2007 V.-P. Suhonen, Museovirasto/RHO Förteckningen över fornminnena och vraken finns i utredningen över kulturmiljö- och byggnadstraditionen i Sibbo. 2.9. STÖRNINGS- OCH RISKFAKTORER I MILJÖN De största störnings- eller riskfaktorerna för miljön i Sibbo är: 1) trafikledernat (bl.a. E 18, Öljytie, Sköldvikbanan / industrispåren) utsläpp transport av farliga ämnen olycksrisker 2) industri- och produktionsanläggningar, speciellt Sköldvik raffinaderi och SEVESOzonen i anknytning till det Östnylands Förbund verkställer som bäst en utredning om Sköldviks SEVESO-zon vilken skall precisera olycksrisker och skyddszoner för anläggningar som förorsakar fara för olyckor. Utredningen har färdigställts våren 2007. 3) vägtrafikbuller Sibbo vägtrafikbullerutredning har färdigställts 23.10.2006. Utöver generalplanen för hela Sibbo håller man som bäst på att göra upp delgeneralplaner för Box oxh Västerskog. Den nämnda bullerutredningen hör samman med dessa planläggningsprojekt. Målet är att planera markanvändningen så att de olika områdena knyts ihop till en hållbar och trivsam samhällsstruktur. De viktigaste bestämmelserna om bullerbekämpning ingår i miljöskyddslagen (86/2000) som upphävde bullerbekämpningslagen. Statsrådets beslut om riktvärden för bullernivåer (993/1992) och statsrådets beslut om riktvärden för bullernivåer från skjutbanor (53/1997) förblev i kraft i enlighet med lagen om införande av miljöskyddslagen (113/2000). Buller utgör sådant utsläpp som avses i miljöskyddslagens 3 som kan orsaka förorening av miljön och på vilket tillämpas de allmänna principerna i miljöskyddslagens 4, bl.a. negativ miljöpåverkan skall förebyggas eller, om det inte är helt möjligt att hindra den minimeras (principen om prevention och minimering av olägenheter). Bullerolägenheter från vägtrafiken koncentreras till några huvudvägar, och invånare som bor längs dessa vägar utsätts för bullernivåer som överskrider riktvärden i första hand ute på sina gårdsplaner. Bullernivåerna kan i några enstaka fall vara så höga att även riktvärden för inomhusbuller överskrids om ytterväggarnas ljudisolering är dålig. 30

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING På basen av utredningens resultat kan man konstatera att vägtrafikbuller inte är ett utbrett problem i Sibbo, eftersom antalet som exponeras för buller är litet. I bullerzonerna utmed vägarna bor för närvarande ca 600 invånare och år 2030 ca 800 invånare, vilket är endast ca 5 % av kommunens invånarantal. Detta motsvarar i stort det genomsnittliga antalet invånare som exponeras för buller i kommuner av samma storlek. Största delen (ca 60 %) av dem som exponeras för buller bor i bullerzonen 55-50dB. I bullerzonen 60-65 db bor ca 30-35 % av dem som exponeras för buller och ca 5-10 % i bullerzonen över 65 db. I prognosläget ökar tillväxten i trafiken antalet som exponeras för buller med 25 % eller 200 invånare, och antalet invånare i bullerzonen över 65 db ökar till mera än två gånger det nuvarande antalet. Den största volymmässiga ökningen sker emellertid i bullerzonen över 55 db. Situationen kan anses vara rätt svår med avseende på bullerbekämpning, eftersom de ställen som exponeras för buller är utspridda. Det är därför svårt att till rimliga kostnader genomföra bullerskydd med hjälp av olika konstruktioner. Inom Sibbo kommun återfinns endast två sådana ställen, där det är idé att göra fortsatta utredningar. I planeringen av bullerbekämpning bör dessutom uppmärksamhet fästas vid på vilket sätt antalet bosatta inom bullerzon över 65 db eller de störningar de upplever kan minskas. De centrala områdena för bullerbekämpning är enligt utredningen områdena vid riksväg 7 och landsväg 170 speciellt i Box och Västerskog 2.10. BEFOLKNING OCH ARBETSPLATSER 2.10.1. Befolkningsutveklingen fram till år 2025 Generalplanens dimensionering baserar sig på antagandet, att befolkningen i Sibbo växer betydligt under de kommande årtiondena. Som utgångspunkt kan inte användas dimensioneringsprognoser som baserar sig på de gångna årens utveckling. I generalplanen bereder man sig för att utveckla markanvändningen som en del av det växande metropolområdet i Helsingforsregionen. Sibbo kommer att utsättas för avsevärt tillväxttryck på boendet. Befolkningstillväxten i Sibbo beräknas år 2025 vara 35 000 invånare och man bereder sig för 40 000 nya invånare. Den beräknade befolkningsutvecklingen ställer synnerligen höga krav på anordnandet av tjänster samt ett fungerande trafiksystem. 2.10.2. Näringslivet och arbetsplatserna I näringslivet styrs utvecklingen av att ekonomin globaliseras, datatekniken utvecklas, traditionella modeller för arbetskarriären får till viss del ge vika för nya projektbetonade arbetssätt och åldersstrukturen i industriländerna blir allt äldre. Distansarbete blir allt vanligare. Utvecklingen av tekniken inverkar på produktionsmetoderna och effektiverar dem vilket leder till att produktionsmetoderna kommer att bli mindre beroende av tillgången på arbetskraft. Allt flere personer arbetar inom servicenäringen även om tekniken också inverkar på serviceproduktionen. 31

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING Den lokala näringsverksamheten blir betydligt livligare under de kommande årtiondena. Inflyttningen hämtar ny arbetskraft till kommunen. Inflyttarna är ofta unga och välutbildade människor som höjer kvaliteten på arbetskraften i sin helhet vilket företagen i sin tur kan dra nytta av. På lång sikt betyder en växande befolkning ekonomisk tillväxt samt nya företagare och arbetsplatser när konsumtionen ökar. Arbetstrafiken från Sibbo till Helsingforsregionens stora arbetsplatsutbud och livliga näringsverksamhet växer väsentligt. För att rationellt kunna sköta behoven att förflytta sig är det nödvändigt att kollektivtrafiksystemet utvecklas kraftigt. I generalplanen planerar man en märkbar utveckling av spårtrafiken för att stöda utvidgningen av sydvästra och södra Sibbo samt Nickby-Tallmo områdena. Detta ökar också kommunens attraktivitet som etableringsplatser för företag som är kopplade till kollektivtrafiken. Nya arbetsplatser föds i olika delar av Sibbo, i synnerhet längs huvudtrafiklederna. 2.11. MARKÄGO Markägosituationen styr inte anmärkningsvärt utarbetandet av generalplanen, eftersom generalplanen för Sibbo till sin karaktär är en översiktlig områdesreserveringsplan och avsikten inte är att direkt styra byggandet eller annan markanvändning utgående från den. 2.12. PLANERINGSSITUATIONEN 2.12.1. Riksomfattande mål får områdesanvändningen Statsrådets beslut om riksomfattande mål för områdesanvändningen trädde i kraft 1.6.2001. Om målens styrverkningar på planeringen av markanvändningen stadgas i MarkByggL 22 24. I planering på lägre nivå bör de allmänna målen och specialmål i statsrådets beslut beaktas. De riksomfattande målen enligt MarkByggL 22 förmedlas till kommunernas områdesplanering särskilt genom sin styrverkan på landskapsplanen. Många mål, t.ex. de som berör livsmiljöns kvalitet, är sådana som också bör iakttas direkt i kommunplaneringen och isynnerhet i generalplaneringen. På basis av sakinnehållet har de riksomfattande målen för områdesanvändningen grupperats i följande helheter: fungerande regionstruktur eheytyvä samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser fungerande förbindelsenät och energiförsörjning specialfrågor i Helsingforsregionen särskilt betydelsefulla helheter som natur- och kulturmiljöer Uppdateringen av de riksomfattande målen för områdesanvändningen (VAT) är under arbete. 32

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING Eftersom det inte finns någon ikraftvarande helhetslandskapsplan på planområdet betonas styrverkan för de riksomfattande målen för områdesanvändningen på planområdet. Mer relevant för utarbetandet av generalplanen är målen som hänför sig till fungerande regionstruktur, livsmiljöns kvalitet, kulturoch naturarv, rekreation och naturresurser, fungerande förbindelsenät samt specialfrågor i Helsingforsregionen. Generalplanens förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen beskrivs i samband med generalplanens konsekvensutredning i kapitel 5. 2.12.2. Landskaps- och regionplanen samt landskapsplaneringen Landskapsplanen skall tjäna till ledning när generalplaner och detaljplaner utarbetas och ändras samt när åtgärder annars vidtas för att reglera områdesanvändningen (Mark- ByggL 32.1 ). På området för en generalplan med rättsverkningar eller för en detaljplan gäller landskapsplanen inte, utom i fråga om verkan enligt 1 mom. när en plan ändras (MarkByggL 32.3 ). Den gällande regionplanen för Östra Nyland har utarbetats i etapper. Den sista kompletteringen, den fjärde etappregionplanen, fastställdes 14.11.2000. Miljöministeriet fastställde 5.4.2002 Landskapsplanen 2000 för Östra Nyland Östra Nylands förbundsfullmäktige godkände vid sitt möte 12.11.2007 helhetslandskapsplanen för Östra Nyland enligt det som landskapsstyrelsen vid sina möten 23.10.2007 och 12.11.2007 föreslagit. Förbundsfullmäktiges protokoll lades fram.12.2007, vilket innebär att, besvärstiden har börjat 3.12.2007. Sibbo kommun har 2.1.2008 till miljöministeriet lämnat in besvär över Östra Nylands landskapsplan. Sibbo anhåller om att miljöministeriet häver Östra Nylands förbundsfullmäktiges beslut av 12.11.2007, som gäller godkännandet av Östra Nylands landskapsplan, och returnerar landskapsplanen till Östra Nylands förbund för ny beredning. Sibbo kommun har kommenterat planen redan under planens beredningsskede och under tiden den var framlagd, angående brister och observationer på vissa områden i Sibbo. En del av kommentarerna har noterats under beredningsskedet och andra inte. Omständigheter som anmärkts på är t.ex.: Fel i förfarandet i behandlingen av planen och planens lagstridighet Under tiden som planen var framlagd fattades konsekvensbedömningen ur landskapsplanens beredningsmaterial. Sibbo kommun anser att eftersom landskapsfullmäktige fick konsekvensbedömningen och den bristfälliga Natura-bedömningen för kännedom för sent, har det skett ett procedurfel: beslutet har gjorts i fel ordning eftersom det baserar sig på bristfälliga utredningar. Brister i planens innehåll och planens lagstridighet Sibbo kommun anser att de riksomfattande målen för områdesanvändningen har förbisetts i planens konsekvensbedömning och vid beslutsfattandet. Bland annat saknas utredningen över trafikförbindelsen i sydvästra Sibbo (Metro, tåg, möjligtvis väg) i sin helhet ur konsekvensbedömningen. Metro, Heli-banan och vägförbindelserna är alla väsentliga alternativ i utvecklandet av trafikförhållandena i Östra Nyland. Landskapsplanen kan inte anses vara laglig eller riktigt beredd om en eller fle- 33

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING ra av dessa alternativ genast avvisas. Sibbo kommun konstaterar även att tidigare nämnda observationer gäller även planeringen av centrum, arbetsplatsområden och rekreationsområden, vilkas utvecklingsbehov har lämnats obeaktade för Sibbos del. Sibbo kommun anser att det strider mot landskapsplanens ändamålsbundenhet när landskapsfullmäktige förbiser den i högsta förvaltningsdomstolen pågående processen gällande annekteringen av de sydvästra delarna av Sibbo. Detta betyder att landskapsfullmäktiges beslut överträder myndighetens befogenhet och är därmed lagstridig. Sibbo kommun anser att det riktiga behandlingsförfarandet skulle ha varit att vänta på HFD:s beslut i annekteringsfrågan och först därefter fastställa landskapsplanen. Då kunde konsekvenserna för HFD:s beslut tas i beaktande i beslutsfattandet. Man kan motiverat konstatera att ifall HFD förkastar besvären som gjorts över statsrådets beslut, borde markanvändnings-, trafik-, och dimensioneringslösningarna justeras betydligt. Sibbo kunde utveckla och öka Söderkulla tätort betydlig mycket mer än vad landskapsplanförslaget möjliggör Konflikter mellan strukturmodell V i Generalplan för Sibbo 2025 och etappregionplanen för Östra Nyland fanns i sydvästra Sibbo. I generalplaneutkastet preciserades områdesreserveringarna i sydvästra Sibbo, och kommunen samarbetade med landskapsförbundet med att koordinera förslaget till landskapsplan och generalplaneutkastet med varandra. Till de delar som generalplaneförslaget avviker från Östra Nylands ikraftvarande regionplaner, anhålls om miljöministeriets tillstånd för nämnda undantag. Generalplaneförslaget kan inte avsevärt avvika från Östra Nylands etappregionplan (med beaktande av landskapsplanens översiktlighet). 34

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING BIld 4. Utdrag ur sammanställningen av regionoch landskapsplanerna för Östra Nyland (2002). 35

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING Bild 5. Utdrag ur landskapsplanen för Östra Nyland som landskapsfullmäktige godkänt 12.11.2007. 36

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING Bild 6. Eftersträvad regional struktur i Östra Nyland år 2035 Maakuntasuunnitelman mukainen Itä- Uudenmaan tavoiteltu aluerakenne vuonna 2035. Östra Nylands förbund har i sin landskapsplanering med sikte på år 2035 framställt mål för Östra Nylands områdesstruktur. Ett regionalt mål i planen är att Sibbos roll stärks som högklassig och naturnära boningsort samt regional service- och arbetsplatsort. På grund av närheten till huvudstadsregionen koncentreras Östnylands tillväxt till Borgå och Sibbo. En överregional utvecklingszon i områdesstrukturen är Helsingfors-Borgå-Lovisa -axeln liksom också Kervo-Nickby -axeln. En anmärkningsvärd ny möjlighet för områdesstrukturen i Östra Nyland är byggandet av kustbanan (Heli) i riktningen öst-väst. Lähteet: www.liitto.ita-uusimaa.fi Sammanställning av region och landskapsplanen för Östra Nyland 5.4.2002. Landskapsplan för Östra Nyland 12.11.2007 Landskapsöversikt 2035 för Östra Nyland. Publikation 85. Östra Nylands förbund. Borgå 2005. 2.12.3. Generalplanen På en betydande del av områdena utanför detaljplaneområdena gäller Generalplan för glesbygdsområdena, som är en plan med rättsverkningar, fastställd 18.4.1997. Fullmäktige godkände år 2002 Söderkulla delgeneralplan som är en plan med rättsverkan. Planen 37

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING vann laga kraft 10.2.2005. Generalplan för Sibbo 2025 upphäver såväl Generalplan för glesbygdsområdena som Söderkulla delgeneralplan. För byaområdena Box och Västerskog utarbetas som bäst delgeneralplaner med rättsverkningar för styrning av byggandet i byarna och av annan markanvändning. För skärgården och strandområdena på fastlandet utarbetas som bäst en delgeneralplan med rättsverkningar för styrning av byggandet på strandområdena och av annan markanvändning. Dessutom gäller ännu i kommunen flera generalplaner från bygglagens tid, vilka kan anses föråldrade. Sådana är Delgeneralplan för skärgården (1978), Södra Sibbo delgeneralplan (1979), Delgeneralplan för Kalkstrand (1995), Delgeneralplan för Ribbingö (1996), Delgeneralplan för Östersundom centrum, Landbo, Korsnäs, Björnsö och Storören, alla godkända av fullmäktige. Dessa planer är utan rättsverkningar. 2.12.4. Detaljplaner Kommunens nuvarande centrala områden är detaljplanerade. På bilden nedan presenteras de detaljplanerade områdena. Bild 8. Detaljplanerade områden. 38

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING 2.12.5. Kommunens vision I Målsättningsplanen för Sibbo 2020 har kommunfullmäktige valt följande vision för utvecklingsprocessen: Sibbo är en självständig, tvåspråkig, naturnära och förnyelseinriktad kommun, där det är gott att leva, bo och arbeta. Utgående från kommunvisionen definieras följande huvudmål i målsättningsplanen: en högklassig livsmiljö en balanserad befolkningstillväxt och befolkningsstruktur ett aktivt och mångsidigt nringsliv en stark samhällsgemenskap och kommunidentitet ett utökat interkommunalt samarbete ett mångsidigt och kvalitativt högstående serviceutbud en kunnig, engagerad och väl ledd personal en stabil ekonomi. Markanvändningsstrategin: Vi planlägger Sibbo för att förverkliga en önskad utvecklingsbild. Vi värnar om den vackra naturmiljön och kulturmiljön som är ett arv från tidigare generationer. Näringsstrategin: Vi strävar efter att öka utbudet av privat service och privata arbetsplatser för en växande befolkning. Källa: Målsättningsplanen för Sibbo 2020. Godkänd av fullmäktige 5.4.2004. Efter utarbetandet av Målsättningsplanen har uppfattningarna om befolkningens utveckling ändrats betydligt. Flera grundprinciper i visionen är ändå ännu relevanta. Fullmäktige beslöt 28.5.2007 om strategin för Sibbo 2025. Enligt strategin kommer kommunens befolkning att tredubblas fram till år 2025. Källa: Strategi för Sibbo 2025. Godkänt av fullmäktige 28.5.2007. 3. GENERALPLANENS MÅL Syftet med Generalplan för Sibbo 2025 är att den skall vara en strategisk markanvändningsplan. Den anger principerna för utvecklingen av samhällsstrukturen och områdesanvändningen. Generalplanen styr också byggande och annan markanvändning som sker utanför detaljplaneområden. Avsikten med Generalplan för Sibbo 2025 är att ange principerna för den eftersträvade utvecklingen och anvisa nödvändiga områden för den detaljerade planläggningen och annan planering samt byggande och annan markanvändning. Avsikten med generalplanen är att översiktligt styra samhällsstrukturens utveckling och markanvändningen samt sammanpassa boende, service, arbetsplatser, trafik, rekreation och skydd. Generalplanen styr utarbetandet av delgeneralplanerna. Dessutom tjänar den till ledning när detaljplaner utarbetas och ändras (MarkByggL 35 och 42 ). 39

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING I generalplanen 2025 används översiktliga planbeteckningar. Generalplanen utarbetas som en plan med rättsverkningar. Planeringens mål är att byggandet styrs till lämpliga områden. Miljö- och naturvärden värnas om. Skydds- och rekreationsområden tas i beaktande. I fullmäktiges beslut 28.8.2006 har ställts klara mål för generalplanens innehåll. Generalplanen utarbetas utgående från planeringsprinciperna i strukturmodell V. 3.1. STRUKTURMODELL V Alternativets/planens ledande tanke: Samhällsstrukturen utvecklas kraftigt i både mellanoch södra Sibbo så att tillväxten grundar sig på spårbunden trafik. Strukturmodellensträvar till att invånarantalet ökar med 60 000 nya invånare. Kommunen förbereder sig påen tillväxt på högst 40 000 nya invånare fram till år 2025. Tidschemat och förverkligandetav sydvästra Sibbo och Nickby-Tallmo-zonen samordnas med den regionala utredningenom trafiksystemen och markanvändningen som behövs i Helsingforsregionen. Ytterligaresamordnas detta med kommunens markägoförhållanden.nickby, Mårtensby, Tallmo och Kervo bildar en bandliknande tätortsstruktur. I sydvästra Sibbo anknyts områdena stadigt till spårbunden trafik och till Helsingfors och Vanda samhällsstruktur. Arbetsplatsområden skapas i Bastukärr, i sydvästra Sibbo inom Nordsjöhamnens verkningsområde, i Sibbovikens arbetsområde och i Mömossen och öster om Box i Sköldvik-Savijärvi utvecklingsområdet och i Norra Paipis. Struktur: Storområde 1: Paipis Borgby I Norra Papis anvisas ett nytt arbetsplatsområde. Haarajoki station ökar byggnadstrycket på glesbygdsområdena, men glesbebyggandet styrs till närheten av bycentra. Storområde 2: Nickby - Tallmo Bosättningen placeras på nya detaljplaneområden i Nickby och i Tallmo. Tätortsstrukturen i Nickby tätnar. I Tallmo bildas ett eget servicecentrum. Tätorterna Nickby och Tallmo möts i Mårtensby. I Bastukärr placeras ett nytt arbetsplatsområde. Storområde 3: Hindsby - Östersundom Den expanderande samhällsstrukturen i Östersundom stöder sig på spårbunden trafik. I Östersundom finns ett eget servicecentrum. I sydvästra delen inom Nordsjö hamns verkningsområde skapas ett nytt arbetsplatsområde. Naturvärdena i Sibbo Storskogs vidsträckta och enhetliga skogsområden samt behovet av ekologiska korridorer beaktas. Husö anvisas som utredningsområde. Storområde 4: Box Ett nytt arbetsplatsområde i den norra delen av området och kring den nyta planskilda anslutningen i Sköldvik. Styrningen på Box delgeneralplaneområde grundar sig på delgeneralplanen. Den bylika strukturen bevaras och byggandet styrs till närheten av bycentra. 40

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING Bild 9. Kartillustration av strukturmodellen som fullmäktige godkände 28.8.2006. 41

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING Storområde 5: Söderkulla Bosättningen placeras i Tasträskets och i Hansas utvidgningsområde. I Västerskog och i Massby bevaras den bylika strukturen och byggandet styrs till närheten av bycentra. Inom Västerskog delgeneralplaneområde grundar sig styrningen på delgeneralplanen. Storområde 6: Kusten och skärgården Inga väsentliga förändringar. Strukturen förändras inte, styrningen av byggandet grundar sig på delgeneralplanen för skärgården och kusten. Modellen i relation till utvecklingen under de senaste 25 åren: Persontågtrafiken mellan Nickby och Kervo tas i bruk på nytt och bostadsbyggande koncentreras till detaljplaneområdena i Nickby och Tallmo. Spårtrafiken mellan huvudstadsregionen och Östersundom förverkligas och nytt bostadsbyggande koncentreras till detaljplanerade områden i Östersundom. Tidsschemat och förverkligandet av sydvästra Sibbo och Nickby-Tallmo-zonen samordnas med den regionala utredningen om trafiksystemen och markanvändningen som behövs i Helsingforsregionen. Ytterligare samordnas detta med kommunens markägoförhållanden. Glesbebyggandet minskar avsevärt. 4. GENERALPLANEN MED MOTIVERINGAR 4.1. ALLMÄNNA MOTIVERINGAR Generalplanen grundar sig på ovan beskrivna utgångspunkter och fullmäktiges målsättningsplan. 4.2. ALLMÄN BESKRIVNING Generalplanen är till sin karaktär en s.k. strategisk generalplan. Markanvändningen är angiven med beteckningar för utvecklingsmål och områdesreserveringar samt kompletterande streck- och punktbeteckningar. Miljöns mest anmärkningsvärda särdrag har angivits med beteckningar för delområden. Enligt generalplanens strategiska karaktär anvisas utvecklingsprinciperna för markanvändningen i Sibbo koncentrerat liksom också de viktigaste helheterna ur områdes- och samhällsstrukturens synvinkel sett, samt den struktur och de nätverk som dessa bildar. I generalplanen anvisas de områdeshelheter som tätortsfunktionerna bildar i Tallmo- Nickby-zonen, i de mittersta delarna av Sibbo och i omgivningen kring Söderkulla tätort. Områdesreserveringarna för tätorts- och centrumfunktioner svarar för ca 31 000 av den befolkningstillväxt på 35 000 invånare som planerats till utgången av 2025. Förutom på områdena för tätortsfunktioner placeras bosättning i byområden, av vilka de viktigaste servicebyarna som skall utvecklas i generalplanen har betecknats med en särskild beteckning för byområden. I anknytning till områden för tätortsfunktioner har också servicecentrans placering angivits på området. 42

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING Arbetsplatser 13 000 av vilka 6000 på TP-områden och de resterande på C och A- områden. Områdena för tätortsfunktioner sammanlänkas till trafiknätet som kompletteras. I områdeshelheten Nickby Tallmo utnyttjas den befintliga järnvägsförbindelsen. Stationerna anvisas till både Tallmo och Nickby. Områdena länkas samman med Lahtisleden (riksväg 4) och Lahtisvägen (landsväg 140) i närheten av kommungränsen. I södra och sydvästra Sibbo länkas områdena för tätortsfunktioner samman med Borgåleden (riksväg 6) och Österleden/Nya Borgåvägen (landsväg 170). Dessutom anvisas för området en korridor för utveckling av kollektivtrafiken/behov av kollektivtrafikförbindelse, vilken kan förverkligas t.ex. som metro- eller regionaltågsliknande lösningar. Också HELIbanan är med denna modell möjlig att föreverkliga genom området. En snabb tågförbindelse möjliggör antagligen inte stationer annanstans än i Söderkulla tätort, däremot betjänar regionaltåg eller metro markanvändningen effektivare. Samhällsstrukturen utformas dessutom av ett grönområdesnätverk. I generalplanen har nätverkets mest centrala och betydelsefulla vidsträckta sammanhängande skogsområden samt de sammankopplande grönförbindelsebehoven anvisats. Sibbo ådals områdeshelhet, vilken i generalplanen har angivits med rasterbeteckning, fungerar som kulturoch miljömässig ryggrad för samhällsstrukturen. En betydande del av Sibbo har i generalplanen reserverats med generalplanebeteckningen glesbygdsområde. Dessa gula områden är vanliga landsbygdsområden dit det inte riktas speciella intressen i fråga om utvecklingen av kommunens samhällsstruktur och dit det inte heller är meningen att placera betydande ny markanvändning. Markanvändningen på dessa områden styrs med generalplanebestämmelser. I generalplanen har anvisats ett område för marktäkt. Området ligger i norra Sibbo. Ytterligare möjliggör områdena för arbete, industri och lagerutrymmen att terrängen jämnas ut för att kunna användas. Finlands miljöcentral och Geologiska forskningscentralen har tillsammans utrett regionala motstridigheter mellan skyddet av grundvatten och täkt av sten och strävat till att samordna dessa med tanke på planeringen av markanvändningen. Detta sk. POSKI-projektets mål har varit att trygga att stenmaterial av god kvalitet skall kunna vinnas för utbyggandet av samhällsstrukturen i Nyland. 4.3. GENERALPLANEBETECKNINGARNA- OCH BESTÄMMELSERNA Generalplanens framställningssätt har valts så att den möjligast bra överensstämmer med planens strategiska karaktär, definierar markanvändningsprinciperna och styr den noggrannare planeringen. Därför finns det tämligen få beteckningar i förhållandet till områdets storlek och beteckningarna har anvisats översiktligt. Till beteckningarna hör bestämmelser gällande planerings-, bygg- och skyddsåtgärder. Ytterligare har allmänna bestämmelser angivits. Beteckningarna och bestämmelserna i generalplanen finns vid planekartan. Generalplaneområdet är uppdelat i fem delområden. För varje delområde har utarbetats en regional beskrivning. Områdesdelningen presenteras på bild 13. 43

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING Bild 10. Generalplanens preliminära utkast 6.10.2006, som presenterar markanvändningslösningens helhetstanke och struktur. 44

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING Bild 11. Generalplaneutkastet 13.2.2007. 45

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING Bild 12. Förslag till Generalplan 26.2.2008 46

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING Bild 13. Översiktlig storområdesindelning i Generalplan för Sibbo 2025 47

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING Område 1. Paipis - Borgby I norra Sibbo består markanvändningen av ett glesbygdsområde med tre byar (Norra Paipis, Södra Paipis och Borgby) samt ett vidsträckt sammanhängande skogsområde som ingår i regionens vidaste grönstruktur. På delområdet finns dessutom ett täktområde samt ett industriområde. Sibbo ådal, som i generalplanen har angivits som miljömässigt värdefullt område, går genom området. Område 2. Nickby - Tallmo Generalplanen anvisar för Nickby-Tallmo zonen betydande ny markanvändning som stöder sig på den existerande järnvägen, vägförbindelserna samt tätorterna Tallmo och Nickby, till vilka också hör områden för centrumfunktioner. De nya invånarnas antal i zonen beräknas uppgå till ca 17 000 till utgången av år 2025. Av dessa skulle 7000 finnas på Tallmo-området och 12 000 på Nickby området. Område 3. Hindsby Den norra delen av västra Sibbo utgörs av Sibbo storskog som till största delen har angivits som ett vidsträckt sammanhängande skogsområde som gränsar till byområden, glesbygdsområden samt Sibbo ådals kulturlandskap. I söder har man anvisat ett område för tätortsfunktioner invid Sibbos och Helsingfors gräns söder om E-18 -vägen. Område 4. Box För Box östra delområde har inga väsentliga förändringar i markanvändningen anvisats. Byområdena utvecklas utgående från sin egna karaktär. Man eftersträvar bibehållandet av vidsträckta skogshelheter. På norra sidan av Seveso-zonen, på bägge sidor om huvudvägarna, reserveras en vidsträckt ny områdeshelhet för arbetsplatser i anknytning till Sköldvik-området i Borgå, samt en ny vägförbindelse mellan Sköldvik och motorvägen. I norr har Mömossens avfallshanteringsområde, skjutbanorna och motorbanan anvisats med beteckningen E, som anvisas för sådan verksamhet reserverade områden, vars användning för andra syften är mycket begränsad och till vilka allmänheten normalt inte har tillträde. Mömossens avfallshanteringsstationsverksamhet upphör sannolikt, men området anvisas fortsättningsvis som specialområde. Område 5. Söderkulla På Söderkullaområdet placeras ett tredje betydande område för tätortsfunktioner som man avser att utveckla kraftigt. Antalet nya invånare till utgången av år 2025 beräknas vara ca. 12 000. Söderkulla tätort anvisas som område för centrumfunktioner. Sibbovikens arbetsplatsområde bildar ett vidsträckt arbetsplatsområde på båda sidor om motorvägen. Väster om Sibboviken i Hitå har man anvisat ett område för tätortsfunktioner som har ett eget mindre centra. 48

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING 5. GENERALPLANENS KONSEKVENSER 5.1. UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Utgångspunkten för konsekvensbedömningen är Markanvändnings- och bygglagens 9, enligt vilken planens konsekvenser skall utredas samt Markanvändnings- och Byggförordningens 1 som berör konsekvensernas dispositionssätt. I bedömningen betraktas konsekvenserna för genomförandet av generalplan 2025 på områdes- och samhällsstrukturen trafiken samhälls- och energiekonomin naturen och naturtillgångarna landskapet, stadsbilden, kulturarvet och den byggda miljön människornas levnadsförhållanden och livsmiljö Ovan nämnda konsekvenser har bedömts i generalplaneringens olika skeden. Bedömningens principer har definierats i programmet för deltagande och bedömning. Konsekvensbedömningen för generalplanens strukturmodeller utarbetades våren 2006 (Wahlgren & Halonen 2006). Konsekvensbedömningen för strukturmodell V som är grund för generalplanen gjordes i november 2006. Konsekvensbedömningen av generalplaneutkastet gjordes i början av 2007 (Wahlgren 2007). Vid utarbetandet av generalplaneförslaget har konsekvensbedömningen kompletterats till behövliga delar beaktande de nya utredningarna och generalplaneutkastets utlåtanden och åsikter. Konsekvensbedömningen grundar sig i huvudsak på utredningar som Sibbo kommun låtit göra. Utredningar och rapporter om konsekvensbedömningar från tidigare generalplaneskeden finns uppräknade i förteckningen över generalplanens bilagor och det källmaterial som använts i planeringen. 5.2. INVÅNARE OCH ARBETSPLATSER Invånarantalet ökas till utgången av år 2025 med 35 000 invånare varav 31 000 placeras i tätorter, 3 000 i byar och 1 000 på glesbygdsområden. Nya bostäder byggs sammanlagt 14 000 st och den sammanlagda våningsytan är 1 850 000 m²-vy. På detaljplaneområden placeras bostäderna i rad- och småvåningshus samt egnahemshus, på by- och glesbygdsområden placeras de i egnahemshus. Rad- och småvåningshusens genomsnittliga bostadsstorlek är 100 m²-vy och egnahemshusens 200 m²-vy. Hushållens storlek är i alla bostadstyper 2,5 invånare. Sålunda är boendeutrymmet per invånare 80 m²-vy i egnahemshus och 40 m²-vy i rad- och småvåningshus. Åldersstrukturen utvecklas så, att den relativa andelen barn under skolåldern ökar en aning medan andelen personer över 64 år minskar en aning. Sammanlagt skapas 6 000 st nya arbetsplatser på arbetsplatsområden och 7 000 st service etc arbetsplatser i tätorterna. Arbetsplatsrymligheten som använts på arbetsplatsområden är 150 m²-vy/arbetsplats och i tätorterna 50 m²-vy/arbetsplats. Den nya våningsytan 49

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING för arbetsplatser är sammanlagt 1 250 000 m²-vy varav 900 000 m²-vy på arbetsplatsområden och 350 000 m²-vy i tätorter. Som områdeseffektivitet på bostadsområden i tätorterna används eo=0,2-0,3, och i byarna eo=0,05 och på glesbygdsområden eo=0,02. Områdeseffektiviteten för arbetsplatsområden är eo=0,1 och för tätorternas arbetsplatser eo=0,3. Markytan som de nya bostäderna förutsätter är sammanlagt 1 650 hektar och de nya arbetsplatserna 1 020 hektar. Områden som planläggs till bostadsområden är i huvudsak i kommunens ägo eller avtalsområden. 5.3. KONSEKVENSERNA FÖR REGION- OCH SAMHÄLLSSTRUKTUREN Förverkligandet av generalplanen inverkar i hög grad på regionoch samhällsstrukturen i Sibbo och dels också i Helsingforsregionen. Även Östra Nyland och Borgånejdens områdes- och samhällsstruktur påverkas.. Sibbo binds tydligt till Helsingfors samhällsstruktur även om Sibbo ännu hör till Östra Nylands förbund. Kopplingen till Borgå är betydligt lösare. Kopplingarna kan ses såväl i arbetsplatstrafiken som i utnyttjandet av service. Av sibbobornas arbetsplatsresor riktas ca 38 % inom kommunens gränser, ca 36 % till Helsingfors, ca 12 % till Vanda, ca 3 % till Esbo och Grankulla och ca 7 % till andra områden i Helsingforsregionen. I Borgå och övriga Östra Nyland arbetar endast ca 4 % av de sibbobor som jobbar (Framtiden för Nyland 2035, Trafikutredningen 2004, Statisitikcentralen 2002). Arbetsplatstrafiken till andra kommuner riktas från södra Sibbo främst till Helsingfors stadskärna och östra Helsingfors medan från norra Sibbo den riktar sig till Helsingfors stadskärna, Vanda omgivningen kring Ring III samt till Kervo och Borgå (HesPo 2003 slutrapport 2004). Genomförandet av generalplanen ökar självförsörjningen av egna arbetsplatser i Sibbo, men andelen arbetsresor beräknas fortfarande rikta sig huvudsakligen till Helsingfors och den övriga huvudstadsregionen. Sibboborna är stort beroende av huvudstadsregionens och delvis också av Borgånejdens tjänster. Dagligvaruhandeln sker huvudsakligen i den egna kommunen men specialaffärernas tjänster hämtas till stor del från huvudstadsregionen och i någon mån också från Borgå. Generalplanens starka invånar- och arbetsplatsutveckling ökar möjligheterna för att servicen skall utvecklas i Sibbo. När de nya bostads- och arbetsplatsområdena förverkligas ändras samhällsstrukturen i Sibbo kraftigt, särskilt inom Nickby-Tallmozonen och i södra Sibbo. Samhällsstrukturen ändras även väsentligt i hela kommunen, när den nya bosättningen i huvudsak placeras i tätorter och byar istället för på glesbygdsområden som tidigare. Genomförandet av generalplanen binder södra Sibbos samhällsstruktur till Helsingfors och Nickby-Tallmozonen till strukturen för de östra delarna av Kervo och banans omgivning. Generalplanen enar samhällsstrukturen till de delar den nya strukturen ansluts till den existerande strukturen och till områden med goda kollektivtrafikförbindelser såväl inom kommunen som i förhållande till grannkommunerna. För regionens samhällsstruktur är byggandet av sydvästra Sibbo, efter att det blivit en del av Helsingfors, särskilt betydande. Södra Sibbo binder till Helsingfors samhällsstruktur via sydvästra Sibbo. I Generalplan för Sibbo 2025 bereder man sig för ett kollektivtrafiksystem som utnyttjar spårtrafiken. (Sibbo 50

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING trafikutredning 2008). Inom Kervo-Nickbyzonen baserar sig kollektivtrafiksystemet på genomförandet av närtågtrafiken. Från södra Sibbo ordnas antingen en tät matartrafik till östra Helsingfors metrosystem eller så fortsätter Helsingfors metro till Hitå-området. Dessutom förbereds Söderkullaområdet för eventuell närtågtrafik mellan Borgå och Helsingfors på längre sikt och kollektivtrafikförbindelserna förbättras till Ring III.. Helsingforsregionens tillväxttryck riktas mot Sibbo. Efter att sydvästra Sibbo blivit en del av Helsingfors riktas trycket mot södra Sibbo. Söderkulla och trafikledszonen. Generalplanen skapar förutsättningar att lätta Helsingforsregionens tillväxttryck och balanserar den regionala områdes- och samhällsstrukturen. När sydvästra Sibbo nu överförs till Helsingfors är generalplaneförslagets betoning en annan än tidigare i strukturmodellerna och generalplaneutkastet. Nickby-Tallmozonen växer jämfört med generalplaneutkastet. Nybyggandet i södra Sibbo betonas starkare än tidigare i Söderkulla och helt nya områden har planerats i Majvik, Hitå och Eriksnäs. Genomförandet av generalplanen höjer byggeffektiviteten på de nya centrala områdena. I generalplanen är ändå den planerade effektiviteten måttlig, på bostadsområdena högst. eo = 0,30. För att bevara de obebyggda enhetliga områdena och på så sätt begränsa vidden av nya byggområden, borde man fundera på att höja effektiviteten på de centrala områdena. Generalplanen innefattar också områden som utvidgar samhällsstrukturen samt glesbebyggelse. För enandet av samhällsstrukturen skulle det vara viktigt att tidsplanera ibruktagandet av de nya områdena så, att de fördelaktigast belägna områdena tas i bruk först och att man säkerställer ett samtidigt förverkligande av områdena och de nya kollektivtrafikförbindelserna. De nya utvidgade områdena i södra Sibbo bildar en bebyggd zon mellan Helsingfors och Borgå. Tidsplaneringen för förverkligandet av zonens områden bör bindas till utvecklandet av kollektivtrafikförbindelserna. 5.4. KONSEKVENSER FÖR TRAFIKEN Genomförandet av generalplanen har avsevärda konsekvenser på trafiken. De 35 000 nya invånarna och de 13 000 nya arbetsplatserna i kommunen ökar person- och godstrafiken märkbart. I generalplanen för Sibbo bereder man sig för ett kollektivtrafiksystem som stöder sig på spårtrafiken (Sibbo trafikutredning 2008). Inom Kervo-Nickbyzonen grundar sig kollektivtrafiksystemet på förverkligandet av närtågtrafiken. Från södra Sibbo ordnas antingen tät matartrafik till Östra Helsingfors metrosystem eller så fortsätts Helsingfors metro till Hitåområdet. Dessutom förbereds Söderkullaområdet för nyttajndet av en eventuell närtågstrafik mellan Borgå och Helsingfors på längre sikt och kollektivtrafikförbindelserna förbättras till Ring III. Trafiken från Sibbo riktas starkt mot Helsingfors och den övriga huvudstadsregionen i frågan om såväl arbetsresor och uträttandet av ärenden. Den största delen av trafiken i Sibbo är extern, alltså sådan som överskrider kommungränsen. Med effektiva markanvändningslösningar och hög servicenivå på kollektivtrafiken, kommer kollektivtrafikens användarsiffror att växa mer än femfaldigt och utvecklingen är också möjlig att basera på användning- 51

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING en av spårtrafiken. Den interna trafiken i Sibbo växer i förhållande till markanvändningen, alltså ungefär trefaldigt. Den största delen av trafiken riktar sig mot Helsingfors och i framtiden också allt mer mot influeringsområdet kring Ring III i Vanda (Sibbo trafikutredning 2008). Olägenheterna som den ökade trafiken medför kan minskas genom att öka kollektivtrafikandelen och basera den på banförbindelser. När nya områden förverkligas bör man försäkra sig om att kollektivtrafiken fungerar och tidsplanera förverkligandet efter kollektivtrafikens utveckling. Glesbebyggande och byggande som placerar sig på bilberoende områden utan kollektivtrafik bör undvikas 5.5. SAMHÄLLSEKONOMISKA OCH EKOLOGISKA KONSEKVENSER Generalplanens samhällsekonomiska och ekologiska konsekvenser bedöms med hjälp av VTT:s EcoBalance bedömningsmodell. I bedömningen uppskattas generalplaneförslagets sk ekologiska balans som innefattar samhällsstrukturens och trafikens förbrukning av energi och råvaror, växthusgas- och andra utsläpp, vattenförbrukning samt samhällskostnader under hela livscykeln (som tidsrymd har man använt 50 år). Genomförandet av generalplanen medför under en tidsperiod på 50 år förbrukning av energi för 56 miljoner MWh, råvaror till en mängd av 11,5 miljoner ton, produktion av växthusgaser till en mängd av 13,2 miljoner CO 2 -ekvivalenttiton (bild 14) och andra utsläpp till en mängd av 100 000 ton. Vatten förbrukas 175 miljoner m 3 och avfall bildas 1,1 miljoner ton, av vilket blandavfallets andel är 0,6 miljoner ton. Generalplanens genomförande medför under en tidsperiod på 50 år kostnader för sammanlagt 10,5 miljarder euro av vilket investeringarnas andel är 8,1 miljarder euro och de årliga drifts-, reparations-, underhålls och trafikutgifterna 2,4 miljarder euro (bild 15). Utvecklandet av vägnätet medför dessutom, enligt den uppskattning som står till förfogande, utgifter för åtminstone 20 miljoner euro och 190 miljoner euro går till utvecklandet av spårförbindelserna. Sibbo kommuns utgifter stiger under en tidsperiod på 50 år till sammanlagt 730 miljoner euro, av vilket investeringarnas andel är 580 miljoner euro och drifts- underhålls- och övriga utgifters 150 miljoner euro (bild 16). Utöver detta medför spårtrafikprojektet Sibbo kommun investeringskostnader för 130 miljoner euro. 52

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING KASVIHUONEKAASUPÄÄSTÖT VÄXTHUSGASUTSLÄPP 12 Miljoonaa CO2-ekv. tonnia Miljon CO2-ekv. ton 10 8 6 4 2 Käyttö/Drift Tuotanto/Produktion 0 Rakennukset Byggnader Verkostot Nätverk Liikenne Trafik VTT 2008 Bild 14. Växthusgasutsläppen under en tidsperiod på 50 år. YHDYSKUNTAKUSTANNUKSET (Milj.euroa) SAMHÄLLSKOSTNADER (Milj.euro) 2534 36 33 12 37 230 124 199 65 897 67 6315 Maanhankinta/Jordanskaffning Asuinrakennukset/Bostadsbyggnader Päiväkodit/Daghem Koulut/Skolor Muut toimitilat/andra lokaler Kadut ja tiet/gator och vägar Vesihuoltoverkko/Vatten- och avloppsnät Kaukolämpöverkko/Fjärrvärmenät Sähköverkko/Elnät Televerkko/Telenät Puistot ym./parker mm. Liikenne/Trafik VTT 2008 Bild 15. Samhällskostnaderna under en tidsperiod på 50 år. Markanvändningskostnaderna beror på genomförandet. Dessutom medför bl.a. spårtrafikprojekten och utvecklandet av vägnätet kostnader. 53

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING KUNNAN KUSTANNUKSEST KOMMUNENS KOSTNADER 200 Miljoona euroa Miljoner euro 150 100 50 Käyttö- ym. kustannukset Drift- mm. kostnader Investoinnit/Investeringar 0 Maanhankinta/Jordanskaffning Päiväkodit/Daghem Koulut/Skolor Muut toimitilat/andra lokaler Kadut/Gator Vesihuoltoverkko/Vatten- och avloppsnät Puistot ym./parker mm. VTT 2008 Bild 16. Kostnader som genomförandet av Generalplan för Sibbo medför under en tidsperiod på 50 år. Markanvändningskostnaderna beror på genomförandet. Dessutom förorsakas kostnader av bla spårtrafikinvesteringar.. Om man bygger relativt effektivt och undviker glesbebyggelse och satsar på kollektivtrafiksystem som bygger på spårtrafiken, minskar generalplanens samhällsekonomiska och ekologiska konsekvenser. Med tanke på klimatförändringen är det viktigt att anpassa förverkligandet av de nya bostadsområdena med förverkligandet av kollektivtrafikens utvecklingsprojekt. Bättre energieffektivitet i byggnaderna samt användning av fjärrvärme och förnybara energikällor främjar bromsandet av klimatförändringen. Konsekvenserna för kommunekonomin som generalplanens genomförande medför, granskas närmare i den för ändamålet separat utarbetade projektplanen. 5.6. KONSEKVENSER FÖR MILJÖ- OCH NATURRESURSER På basen av naturutredningar har man uppskattat hur genomförandet av generalplanen inverkar på den naturliga miljön (Ympäristötutkimus Yrjölä Oy 2006). I naturutredningarna har utretts förekomsten av flygekorre samt förekomsten av de i naturskyddslagen särskilt skyddade naturtyperna och skogslagens värdefulla objekt. I tidigare naturutredningar har man studerat bla naturobjekt, områden som lämpar sig för rekreation, landskap, grundvattenområden, Natura-områden, ekologiska nätverk, Sibbo storskogs rekreationsanvändning, åarnas avrinningsområde och kulturlandskap. Värdefulla naturobjekt har tagits i beaktande i generalplanen och de är angivna på generalplanekartan. Även vidsträckta sammanhängande skogsområden, behovet av grönförbindelse, naturskyddsområden och grundvattenområden är angivna på generalplanekartan. I naturutredningen har man betraktat konsekvenserna av strukturmodell V, på basen av vilken generalplaneutkastet och generalplaneförslaget har utformats. Generalplaneförslaget har förändrats rätt mycket jämfört med generalplaneutkastet, vilket beror på Helsingfors annektering av sydvästra Sibbo. Jämfört med generalplaneutkastet har i generalpla- 54

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING neförslaget flera nya byggområden i synnerhet i södra Sibbo planerats. Också inom Nickby-Tallmozonen har flere nya områden placerats. I generalplaneförslaget har man tagit i beaktande rekommendationerna som framförs i utredningarna. Som sammanfattning av naturutredningens rekommendationer konstateras att byggandet eller trafiklösningarna i storområde 1 (Paipis Borgby) inte hotar naturvärdena. Byggandet torde inte heller hota grönförbindelserna, men de bör beaktas i generalplanen. I generalplaneförslaget finns flera sammanhängande skogsområden och vidare grönförbindelser än tidigare. De expanderande centrena Tallmo och Nickby i storområde 2 hotar grönförbindelsen mellan Sibbo storskog och norra delarna av Sibbo. I generalplaneförslaget är grönförbindelserna märkbart vidgade och förbättrade. Tätortsområdena är ändå mer utvidgade än tidigare. De ansenliga byggprojekten i storområde 3 (en del av området som överförs till Helsingfors) hotar skogsförbindelsen mellan kusten och Sibbo storskog samt naturobjekt längs kusten. I generalplaneförslaget har en grönförbindelse anvisats från kusten till Sibbo storskog. Byområdena som anvisats i norra delen av Sibbo storskog har avgränsats och förminskats betydligt i generalplaneförslaget. I storområdet 4 har man tagit i akt möjligheterna till friluftsanvändning och rekreation. Grönförbindelsen mellan skogsområdet söder om Savijärvi och Sibbo storskog är enligt utredningen osäker. I generalplaneförslaget finns den grönförbindelse som saknades i det tidigare utkastet inplanerad mellan två vidsträckta grönområden. I storområde 5 innebär utbredningen av tätbebyggelsen i Söderkulla ett stort tryck på områdets enda rekreations- och naturskyddsområde i omgivningen av Molnträsk. Byggandet hotar även strändernas naturvärden. Utvecklingskorridoren som löper genom storområdena 3, 4 och 5 splittrar skogsområdena och i framtiden kommer den urbana bebyggelsen sannolikt att utvidgas längs denna korridor. Därför bör naturvärden särskilt beaktas i planeringen. I generalplaneförslaget har byggandet utvidgats betydligt jämfört med generalplaneutkastet. Enligt naturutredningarna medför generalplanen hot för grönförbindelserna och naturvärdena på en del områden. Dessa hot bör kunna undvikas eller konsekvenserna lindras i den kommande mer detaljerade planeringen. Som en följd av byggandet försvinner naturens markareal, vilket splittrar naturområden. Dessutom påverkar bosättningens konsekvenser naturen som finns på en radie av bara ett par hundra meter från bosättningen. När nya bostadsområden byggs och bosättningen blir tätare tas nya naturområden i rekreationsbruk. I generalplanen placeras den nya bosättningen i tätorter och byområden. Generalplanen definierar de enhetliga skogsområdena samt grönförbindelserna mellan dem. Detta främjar bevarandet av de enhetliga områdena i ett naturligt tillstånd och tryggandet av rekreationsmöjligheterna. Grundvattenområdena anvisas tydligt. Beteckningar- 55

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING na för skydsområden har kompletterats. Fornminnesobjekten har anvisats. Generalplaneförslaget har beaktat naturutredningens resultat. Man främjar bevarandet av naturvärdena. I generalplaneförslaget har bättre än i utkastet viktiga natur- mfl områden avgränsats och utmärkts. Även tätortsområden och byar är tydligare avgränsade än förut. Detta främjar bevarandet av naturvärdena. 5.7. KONSEKVENSER FÖR LANDSKAPET, STADSBILDEN, KULTURARVET OCH DEN BYGGDA MILJÖNSET Konsekvenserna har betraktats på basen av Sibbo kommuns utredning över kulturmiljön och byggnadsarvet. I utredningen har Sibbo kommuns byggda miljö samt kulturhistoriska objekt inventerats för generalplanens behov. Inventeringen innehåller objekt som valts på grund av deras betydelse för Sibbo kulturmiljö. Objektens arkitektoniska, historiska och miljörelaterade värden har utretts och angivits. Inventeringen anger på riks- och regionalnivå värdefulla objekt och områden, objekt som skyddas av lagen om byggnadsskydd, värdefulla kulturlandskap samt fornminnen och vrak från förhistorisk och historisk tid. I generalplanearbetet har objekten beaktats som Museiverkets byggnadshistoriska avdelning år 2007 presenterade i sin inventering av fornminnen från den historiska tiden. Objekten anvisas på generalplanekartan. I generalplanen har området längs Sibbo å definierats som ett landskaps- och miljömässigt värdefullt område. Beteckningen möjliggör bevarandet av områdets landskaps- och miljövärden. I generalplanearbetet har de värdefulla kulturmiljö- samt byggarvsobjekten och fornminnena beaktats. Generalplanen främjar bevarandet av dessa värden. Den i generalplanen planerade nya bebyggelsen kan förverkligas med hänsyn till landskapet, stadsbilden och den byggda miljön. I generalplanebestämmelserna förutsätts skapandet av en vacker och mångformad miljöbild och omsorgsfullt anpassande av nybyggnaderna i landskapet och bybilden. 5.8. KONSEKVENSER FÖR MÄNNISKORNAS LEVNADSFÖRHÅLLANDEN OCH LIVSMILJÖ I generalplanen anvisas mycket nytt boende och arbetsplatser. De nya områdena ändrar väsentligt den nuvarande livsmiljön och bildar ny livsmiljö för nya invånare. Byggnadseffektiviteten på de nya områdena är måttlig och möjliggör skapandet av en trivsam livsmiljö. Bostäderna placeras i rad- och egnahemshus och i låga höghus vilket motsvarar bostädernas efterfrågan och olika befolkningsgruppers bostadsbehov. Att bostäderna placeras i tätorter och i byområden möjliggör skapandet av enhetliga miljöer. Möjligheterna att använda kollektivtrafiken förbättras när de nya banförbindelserna förverkligas. Att bebyggelsen placeras invid kollektivtrafik- och banförbindelser gör att arbetsplatserna och service blir bättre åtkomliga. Detta möjliggör också en vardag där användningen av personbil inte är nödvändigt. 56

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING Andelen finskspråkiga i Sibbo kommer att öka eftersom de nya invånarna i huvudsak kommer att vara finskspråkiga. Man antar att befolkningens åldersstruktur utvecklas så att andelen barn i skolåldern växer lite och andelen över 64-åringar minskar en aning. Områden för näringsverksamhet och arbetsplatser ökar betydligt. I generalplanen har anvisats nya områden för arbetsplatser och arbetsplatser kommer även att uppstå i tätorterna. Mängden arbetsplatser kommer att öka med cirka 13 000. Detta ökar Sibbos självständighet i fråga om arbetsplatser. Man antar ändå att största delen av arbetsplatstrafiken riktar sig utanför kommunen, till största delen till huvudstadsregionen. Anvisandet av rekreationsområden, vidsträckta sammanhängande skogsområden och grönförbindelser mellan dem, skapar förutsättningar för invånarnas rekreationsmöjligheter Generalplanen skapar förutsättningar för produktionen av service som invånarna behöver. Uppskattningsvis förbättras den nuvarande servicen då befolkningen växer. Generalplanen möjliggör skapandet av en boendemiljö som är trygg, sund, trivsam och förebygger välbefinnande. Bosättningen som anvisats i generalplanen kan placeras så att olägenheterna som trafikförbindelserna orsakar kan minimeras. Man strävar till att minimera störande faktorer i miljön genom tillräckliga avstånd från dem. Vid placeringen av funktioner och vid planeringen av nya områden bör man ta i beaktande de ökande riskerna för t.ex. översvämningar som orsakas av klimatförändringen och undvika att bygga på områden som kan svämma över utan speciella skyddsåtgärder. Detta gäller speciellt områdena vid kusten och ådalen. I generalplanen anvisas en strandzon där noggrannare planering styr byggandet. I planeringen skall man förbereda sig på extrema fenomen som orsakas av klimatförändringen genom att fästa uppmärksamhet vid mikroklimatet, terrängen och jordmånen. Motstridigheterna som hänger samman med beredningen av kommunens delsammanslagning kan orsaka problem i hur invånare anpassar sig till förverkligandet av generalplanen. 5.9. FÖRVERKLIGANDE AV MÅLEN 5.9.1. De riksomfattande målen för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen indelas i: - en fungerande regionstruktur - en enhetlig samhällsstruktur och livsmiljöns kvalitet - kulturoch naturarvet, rekreation och naturresurser - fungerande förbindelser och energiförsörjning - specialfrågor gällande Helsingforsregionen - speciella natur- och kulturmiljöhelheter De riksomfattande målen för områdesanvändningen revideras som bäst. I utkastet till revideringen av de riksomfattande målen (miljöministeriet 19.12.2007) har föreslagits ändring- 57

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING ar i synnerhet gällande Helsingforsregionens specialfrågor och målen för att uppmärksamma klimatförändringen. Generalplanen för Sibbo främjar en fungerande regionstruktur genom att skapa förutsättningar för att samhällstrukturen växer österut. Generalplanen gör den regionala samhällsstrukturen enhetlig. Generalplanen förstärker de befintliga strukturerna och skapar förutsättningar för att stärka näringslivets konkurrenskraft, att förbättra livsmiljön och att utnyttja naturresurserna på ett hållbart sätt. Generalplanen utnyttjar det under utveckling varande effektiva kollektivtrafikssystemet som baserar sig på spårtrafik. Generalplanen skapar förutsättningar för en växelverkan mellan stad och landsbygd och utvecklandet av bynätverket. Generalplanen förbättrar förutsättningarna för kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik. Generalplanen förbättrar servicens och arbetsplatsernas åtkomlighet och minskar i förhållandet till det tidigare behovet av att använda personbil. Detta förutsätter att de planerade spårtrafiksprojekten förverkligas och att kollektivtrafiken utvecklas till att motsvara den växande befolkningens behov. Möjliga platser för näringslivsverksamheter anvisas i generalplanen invid nya kollektivtrafikförbindelser så att dessa utnyttjar befintlig samhällstruktur. Generalplanen skapar goda förutsättningar och anvisar bra områdesalternativ för bostadsbyggande i Helsingforsregionen och därmed goda förutsättningar för skapandet av god livsmiljö. I generalplanen har risk- och störande faktorer utretts och man har strävat till att mildra deras konsekvenser. Risker och störningar uppkommer av trafiken, industri- och produktionsanläggningar. Generalplanen skapar goda förutsättningar för att anpassa kommunen till klimatförändringen. Avgränsningen av strandområdet gör att risken för översvämningar kan tas i beaktande i den noggrannare planeringen. I generalplanen har man skapat enhetliga områden av grönområden och förbindelser mellan dessa. Risken för en storolycka har beaktats vid avgränsningen av Seveso-zonen. Om vägbullret har uppgjorts en utredning och man strävar till att minska bullret. Generalplanen främjar användandet av fjärrvärme på nya områden. Generalplanen främjar bevarandet av kulturmiljöer och byggnadstradition samt bevarandet av mångfalden av områden som har naturvärden eller är känsliga. Generalplanen främjar bevarandet av ekologiska korridorer genom att definiera de vidsträckta sammanhängande skogsområdena och grönförbindelserna mellan dessa. I generalplanen anvisas naturskyddsområdena, grundvattenområdena, områdena för flygekorre, fornminnen, de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna av riksintresse, de värdefulla landskapsområdena av landskapsintresse, de värdefulla kulturlandskapen och kulturbiotoperna av landskapsintresse samt fornminnena från den förhistoriska och historiska tiden. Generalplanens trafiksystem grundar sig på kollektivtrafiken som baserar sig på banförbindelser. Generalplanen bevarar möjligheten att skapa en ny banförbindelse från Helsingfors till St Petersburg. Generalplanen främjar målsättningarna för Helsingforsregionen genom att skapa förutsättningar för bostads- och arbetsplatsbyggande, ett fungerande trafiksystem och en god 58

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING livsmiljö. Generalplanen främjar en samhällsstruktur som baserar sig på kollektivtrafik och speciellt spårtrafik. Generalplanen bevarar förutsättningarna för att utvidga metronätverket österut. Generalplanen främjar bevarandet av kustområdets särdrag och att områdesanvändningen anpassas till dem. 5.9.2. Krav på generalplanens innehåll Kraven som enligt 39 i MarkByggL skall beaktas vid utarbetandet av generalplanen förverkligas på följande sätt: Samhällsstrukturens funktionalitet, ekonomi och ekologisk hållbarhet Generalplanen främjar en fungerande samhällsstruktur speciellt på regional nivå. Generalplanen kan förverkligas ekonomiskt och ekologiskt på ett hållbart sätt. Generalplanens ekonomiska och ekologiska konsekvenser är tämligen fördelaktiga jämfört med de andra strukturmodellerna som utarbetades under planarbetet.. Utnyttjande av befintlig samhällsstruktur Generalplanen binder samman de norra delarna av Sibbo kommun med Kervo och strukturen invid järnvägen samt de södra kommundelarna med Helsingfors struktur. Behov i anslutning till boende och tillgång till service Generalplanen svarar på den regionala efterfrågan av bostäder. För att kunna bevara tillgången till service krävs det att ny service byggs för den kraftigt växande befolkningen. Befolkningstillväxten ökar möjligheterna att utveckla servicen också för den nuvarande befolkningen. Möjligheterna att trafiken, i synnerhet kollektivtrafiken och lättrafiken samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas på ett ändamålsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt. Generalplanen baserar sig på att nya banförbindelser förverkligas och främjar därmed möjligheterna till kollektivtrafikens användning. Att den nya bosättningen placeras i tätorter och byar främjar att energi-, vattenoch avfallshanteringen kan ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Möjligheterna till en trygg, sund och för olika befolkningsgrupper balanserad livsmiljö Generalplanen möjliggör utvecklandet av en trygg, sund, och för olika befolkningsgrupper balanserad livsmiljö. Verksamhetsbetingelser för kommunens näringsliv Generalplanen främjar verksamhetsmöjligheterna för kommunens näringsliv. I generalplanen har reserverats nya arbetsplatsområden och kommunen har förberett sig på att service och andra liknande arbetsplatser uppkommer i tätorterna. Antalet arbetsplatser ökar betydligt i och med generalplanen. Minskning av miljöolägenheterna 59

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING Generalplanens förverkligande minskar i proportion miljöolägenheterna i och med att spårtrafiken ordnas och bosättningen placeras i tätorter och byar. Olägenheter som orsakas av vägtrafiken eller andra störande faktorer skall minimeras vid den noggrannare planeringen. Värnandet om den byggda miljön, landskapet och naturvärdena Generalplanen bevarar landskapet i Sibbo ådal, i planen definieras de vidsträckta sammanhängande skogsområdena och de ekologiska korridorerna mellan dessa. Byggande som anvisas i generalplanen kan placeras otvunget i den byggda miljön och landskapet Tillräckligheten av områden som lämpar sig för rekreation Det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. Genom att definiera de enhetliga skogsområdena och grönförbindelserna hindras t.ex. den splittrande verkan som glesbyggandet har. 5.10. SYNPUKTER PÅ FÖRVERKLIGANDET AV GENERALPLANEN Förverkligandet av generalplanen förutsätter att de markområden som behövs för boende och arbetsplatser erhålls för detta syfte. Kommunen säkrar att mark finns till förfogande genom att köpa, inlösa och genom markanvändningsavtal För genomförandet av planen har en projektplan utarbetats. I projektplanen framförs åtgärder, tidtabeller, resurser och finansieringen för tillväxtstrategin. För att generalplanen skall kunna förverkligas framgångsrikt skall finansieringen lyckas och markpolitiken drivas enligt kommunens och dess invånares intressen. 5.11. OSÄKERHETSFAKTORER I samband med förverkligandet av en plan förekommer alltid osäkerhetsmoment som bl.a. befolkningsutvecklingen. Andra centrala osäkerhetsfaktorer hör samman med spårtrafiklösningarna, i vilka även staten och andra kommuner är inblandade. För sydvästra Sibbos del, som införlivas med Helsingfors, finns inga planer eller information till förfogande. Man har antagit att området byggs minst lika effektivt som det i generalplaneutkastet planerades och att metro byggs i området. I generalplanen fokuserar man på att framföra vittomfattande lösningar och pga. plannivån och planens syfte kan man inte ta ställning till lösningar inom områdesreserveringarna. Därför måste man i den vidare planeringen fästa speciell uppmärksamhet vid hur den interna strukturen inom olika områdesreserveringar förverkligas. Många kontroverser kan lösas i samband med den noggrannare planeringen. T.ex. bevarande av naturobjekten på A-områdena avgörs vid den noggrannare planeringen, ofta i samband med detaljplanläggningen. 5.12. SLUTSATSER Förverkligandet av generalplanen påverkar Sibbos och Helsingforsregionens samhällsstruktur. Generalplanen binder samman Nickby-Tallmo-zonen med Kervo och samhällsstrukturen vid järnvägen. Planen binder också samman södra Sibbo med Helsingfors. Ge- 60

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING neralplanen skapar förutsättningar för att upphäva trycket av tillväxt i Helsingforsregionen och balanserar den regionala områdes- och samhällsstrukturen. Generalplaneförslaget uppfyller allmänt målen som ställs för den. Generalplanen främjar samhällsstrukturens förenhetlighet och regionens utveckling. En fördelaktig utveckling förutsätter att banförbindelserna och de nya bostads- och arbetsplatsområdena förverkligas tidsmässigt i samband med varandra. Hur livsmiljön slutligen kommer att utformas och hurdana konsekvenser som uppstår beror mycket på den noggrannare planeringen. 6. GENERALPLANENS RÄTTSVERKNINGAR Generalplanen för Sibbo skall tjäna till ledning när detaljplanen utarbetas och ändras samt när åtgärder annars vidtas för att reglera områdesanvändningen (MarkByggL 42.1 ). Avsikten är att generalplanen ersätter de tidigare godkända generalplanerna för samma område utom till den del Söderkulla delgeneralplan med rättsverkningar direkt styr byggandet och annan markanvändning. Generalplanen gäller inte på detaljplaneområden utom i fråga om verkan enligt 1 mom. när detaljplanen ändras (MarkByggL 42.3 ). Generalplanens centrala principer skall tas i beaktande när detaljplanen utarbetas eller ändras. Generalplanen utarbetas till en generalplan med rättsverkningar enligt markanvändningsoch bygglagen. 6.1. MYNDIGHETSVERKAN När myndigheterna planerar åtgärder som gäller områdesanvändningen och beslutar att vidta sådana åtgärder, skall de se till att åtgärderna inte försvårar genomförandet av generalplanen (MarkByggL 42.2 ). Generalplanens myndighetsverkan riktar sig till såväl myndigheter enligt MarkByggL som till andra myndigheter. Kommunens och statens myndigheter skall se till att andra planer eller åtgärder inte försvårar förverkligandet av generalplanen. 6.2. BYGGINSKRÄNKNINGAR Villkorlig bygginskränkning Tillstånd att uppföra en byggnad får inte beviljas så att genomförandet av generalplanen försvåras. Tillstånd skall dock beviljas, om förvägrande av tillstånd på grund av generalplanen skulle orsaka sökanden betydande olägenhet och kommunen eller staten inte löser in området eller betalar skälig ersättning för olägenheten (MarkByggL 43.1 ). Rivning av byggnad En byggnad eller en del av en byggnad får inte utan tillstånd rivas på ett generalplaneområde. Tillstånd behövs också om så bestäms i generalplanen (MarkByggL 127.1 ). 6.3. GENERALPLANEBESTÄMMELSER I generalplanen har utfärdats bestämmelser som behövs när generalplaneområdet planeras eller bebyggs eller annars används. De gäller särskilt mer detaljerad planering samt 61

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 / GENERALPLANEBESKRIVNING styrning av markanvändning och byggande samt förhindrande eller begränsning av skadliga miljökonsekvenser samt skydd av särskilda värden (MarkByggL 41 ). 6.4. INLÖSNING Miljöministeriet kan bevilja kommunen tillstånd att lösa in ett område som i generalplanen har anvisats som trafikled, för bostadsbyggande eller för samhällsbyggande som ansluter sig till bostadsbyggande och som behövs för kommunens planenliga samhällsutveckling (MarkByggL 99.3 ). 7. FÖRVERKLIGANDE Generalplanen för Sibbo är till sin karaktär en strategisk generalplan som förverkligas genom den mer detaljerade planeringen. Behovet att utarbeta delgeneral- och detaljplaner finns särskilt i planeringen av nya bostads- och industriområdeshelheter samt i konkretiseringen av markanvändningskonsekvenserna som förändringarna i trafiksystemet medför. En projektplan har uppgjorts för genomförandet av generalplanen. I projektplanen presenteras åtgärder, tidtabeller, resursering och finansiering som tillväxtstrategin förutsätter. En lyckad finansiering, samt en markpolitik som är gynnsam för kommunen och dess invånare, är de kritiska framgångsfaktorena för generalplanens förverkligande. Sibbo 26.2.2008 Pekka Normo 62

SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 Program för deltagande och bedömning 8.2.2008

SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 Program för deltagande och bedömning Programmet för deltagande och bedömning preciseras och kompletteras under arbetets gång enligt behov. Detta är i ordningen det fjärde programmet för deltagande och bedömning. Planens namn GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 Datum 8.2.2008 Planeringsobjekt Generalplanen omfattar hela Sibbo kommuns område, frånsett skärgården, och ersätter de tidigare generalplanerna. Planeringsområde Initiativ Utgångsläge Regionplan/ Landskapsplan Generalplaner Planområdets avgränsning framgår av pärmbladet. Utarbetandet av generalplanen för Sibbo startade med kungörelse om anhängighet i januari 2005 och grundar sig på planläggningsprogrammet 2002-2007 samt på planläggningsprogrammet 2004-2009 som kommunstyrelsen godkände 8.6.2004. Kungörelse om den anhängiga generalplanläggningen har publicerats i Borgåbladet, Sipoon Sanomat, Hufvudstadsbladet och Helsingin Sanomat i januari 2005. Den gällande regionplanen för Östra Nyland har utarbetats i etapper. Den sista kompletteringen, den fjärde etappregionplanen, fastställdes 14.11.2000. Miljöministeriet fastställde 5.4.2002 Landskapsplanen 2000 för Östra Nyland. Östra Nylands förbund började år 2002 utarbeta en landskapsplan för hela Östra Nyland. Landskapsförbundet godkände landskapsplanen 11.12.2007 och den väntar på fastställelse av miljöministeriet. Tilläggsuppgifter om regionoch landskapsplanerna erhålls av Östra Nylands förbund; tfn 019-524 32 88. På en betydande del av områdena utanför detaljplaneområdena gäller Generalplan för glesbygdsområdena, som är en plan med rättsverkningar, fastställd 18.4.1997. Fullmäktige godkände år 2002 Söderkulla delgeneralplan som är en plan med rättsverkan. Planen vann laga kraft 10.2.2005. För byområdena Box och Västerskog utarbetas som bäst delgeneralplaner med rättsverkningar för styrning av byggandet i byarna och av annan markanvändning. För skärgården och strandområdena på fastlandet utarbetas som bäst en delgeneralplan med rättsverkningar för styrning av byggandet på strandområdena och av annan markanvändning. Detaljplaner Byggförbud och åtgärdsbegränsning Flera generalplaner från bygglagens tid, vilka kan anses föråldrade, gäller ännu i kommunen. Sådana är Delgeneralplan för skärgården (1978), Södra Sibbo delgeneralplan (1979), Delgeneralplan för Kalkstrand (1995), Delgeneralplan för Ribbingö (1996), Delgeneralplan för Östersundom centrum, Landbo, Korsnäs, Björnsö och Storören, alla godkända av fullmäktige. Dessa planer är utan rättsverkningar. De gällande detalj- och stranddetaljplanerna täcker en del av generalplaneområdet. Ifall planeringsmålsättningarna så förutsätter, kan i generalplanen framställas en från detaljplanen avvikande markanvändningslösning, vars syfte är att styra en senare ändring av detaljplanen. Kommunkansliet ger uppgifter om detaljplanerna. Största delen av områdena utanför detaljplaneområdena är i bygg- och åtgärdsförbud, åtminstone till 31.12.2009.

SIBBO KOMMUN MARKANVÄNDNINGSTEAMET tfn 09-23 531 Stora Byvägen 18, 04130 SIBBO 3 Annat Fullmäktige godkände 5.4.2004 Målsättningsplanen för Sibbo 2020. Strategierna och målsättningarna i den styr för sin del utarbetandet av generalplanen. Fullmäktige har dessutom godkänt det markpolitiska programmet 17.10.2005 Mål för planeringen Enligt 36 i markanvändnings- och bygglagen skall kommunen se till att en generalplan utarbetas och hålls aktuell i den mån det är nödvändigt. Syftet med generalplanen 2025 är att den skall vara en strategisk markanvändningsplan. Den anger principerna för utvecklandet av samhällsstrukturen och områdesanvändningen. Generalplanen styr också byggande och annan markanvändning utanför detaljplaneområdena. Avsikten med generalplanen 2025 är att ange principerna för den utveckling som kommunen eftersträvar samt anvisa nödvändiga områden som grund för den detaljerade planläggningen och övrig planering samt för byggande. Avsikten med generalplanen är en allmän styrning av samhällsstrukturen och markanvändningen samt samordnande av boende, service, arbetsplatser, trafik, rekreation och skydd. Generalplanen styr utarbetandet av delgeneralplanerna. Dessutom skall den tjäna som ledning när detaljplanen utarbetas och ändras (i MarkByggL 35 och 42 ). I generalplanen 2025 kommer att användas översiktliga planbeteckningar. Målet för planeringen är att byggandet styrs till lämpliga områden. Landskaps- och naturvärden vårdas. Skydds- och rekreationsområden samt förbindelserna mellan dem tas i beaktande. I planeringen av generalplanen 2025 har sex olika strukturmodeller utarbetats där olika alternativ för samhällsstrukturen och dimensioneringen har granskats. Strukturmodellerna är följande: A: Hagelgeväret glesbebyggelsebetonad, invånare 28 700 B: Den officiella visionen utvecklar Nickby och Söderkulla, invånare 28 700 C: Med tåg till Nickby baserar sig på persontågstrafiken på Kervo-Nickby banan, invånare 30 200 D: Med metro till Östersundom baserar sig på förlängning av metrobanan till sydvästra Sibbo, invånare 38 200 E: Söderns frukter - baserar sig på persontågstrafiken på Helsingfors-Petersburg banan, invånare 38 200 F: Den norra dimensionen baserar sig på verkningar av Haarajoki station, invånare 28 700 Konsekvensbedömningen av strukturmodellerna har utarbetats under våren 2006. I konsekvensbedömningen behandlas bl.a.: förändringarna i samhällsstrukturen samhällsekonomiska och ekologiska konsekvenser (EcoBalance-modellen) konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och miljö konsekvenser för landskapet, den bebyggda miljön och naturen regionala konsekvenser Dessutom har två strukturmodeller, C1 och D1, som baserar sig på en större tillväxt undersökts i konsekvensbedömningen. Innan utkastet till generalplanen utarbetas, skall fullmäktige behandla de centrala principerna och målen vid utarbetandet av planen. Fullmäktige godkände vid sitt möte 28.8.2006 strukturmodell V som grund för generalplaneutkastet. Generalplaneförslaget innefattar områdesreserveringar, vilka förverkligas med markanvändningsavtal. Godkännandet och ikraftträdandet av Generalplanen för Sibbo 2025 upphäver de tidigare

SIBBO KOMMUN MARKANVÄNDNINGSTEAMET tfn 09-23 531 Stora Byvägen 18, 04130 SIBBO 4 utarbetade generalplanerna i kommunen. Utredningar och konsekvensbedömning På basis av en preliminär gränsdragning utreds planens konsekvenser på: människors levnadsförhållanden och livsmiljö jord- och berggrunden, luften växt- och djurarter, naturens mångfald samhällsstrukturen och samhällsekonomin och trafiken landskapet och den bebyggda miljön. Miljökonsekvenserna utreds i planeringens olika skeden. Konsekvensbedömningen av strukturmodellerna har gjorts av forskningsorganisationen VTT. Konsekvenserna av olika alternativ bedöms som stöd för beslutsfattandet. Konsekvensbedömningen preciseras i generalplaneutkastet och generalplaneförslaget. VTT har fortsatt konsekvensbedömningen under generalplaneutkastets och generalplaneförslagets utarbetande. Intressenter och andra som deltar i beredningen eller beslutsfattandet För beredningen svarar Deltagande och växelverkan Intressenter markägare och invånare i närmiljön föreningar, organisationer och företag vars verksamhetsområde berörs av planen Förtroendeorgan fullmäktige, kommunstyrelsen, nämnden för teknik och miljö Kommunens förvaltningsnämnder social- och hälsovårdsnämnden, bildningsnämnden samt nämnden för teknik och miljö Organisation som svarar för kommunens planläggning utvecklings- och näringsenheten, nämnden för teknik och miljö, markanvändningsteamet Tilläggsuppgifter om planeringen erhålls av planläggningsarkitekt Tuomas Autere. e-post: tuomas.autere@sipoo.fi eller tfn 09-23 531. Postadress: Sibbo kommun, Utvecklings- och näringsenheten, PB 7, 04131 Sibbo Besöksadress: Sockengården, Stora Byvägen 18, Sibbo (Nickby) Information om planeringsprocessens gång ges på Sibbo kommuns webbsidor www.sibbo.fi och i Sipoon Sanomat, Borgåbladet, Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet. Det kommer också att ordnas möten för allmänheten där planens innehåll diskuteras samt planutkastet och utredningar i anslutning till planen presenteras. Eventuella anmärkningar om innehållet i detta program för deltagande och bedömning skall lämnas in skriftligt till Sibbo kommun, Utvecklings- och näringsenheten, PB 7, 04131 Sibbo innan planförslaget läggs offentligt fram. Intressenterna har möjlighet att framföra sina åsikter och synpunkter till ovan nämnda adress eller direkt till planens beredare. Den erhållna responsen tas i beaktande vid utarbetandet av planen. Åsikter och anmärkningar kan framföras också i ett senare skede, både när planen är preliminärt och offentligt framlagd. Intressenterna kan också ge förslag om utvecklandet och byggandet av området per e-post. Programmet för deltagande och växelverkan har uppdaterats våren 2006, februari 2007 och i februari 2008. Generalplan för Sibbo 2025, preliminär tidtabell 1. Kungörelse om att planeringsarbetet inleds har publicerats i kommunens offentliga annonsorgan (Sipoon Sanomat och Borgåbladet) samt i Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet, januari 2005 2. Program för deltagande och bedömning, januari 2005, uppdatering februari 2006, februari 2007 och februari 2008 3. Utarbetande av samhällsstrukturmodeller, hösten 2005 4. Myndigheternas samråd, febrauri 2006

SIBBO KOMMUN MARKANVÄNDNINGSTEAMET tfn 09-23 531 Stora Byvägen 18, 04130 SIBBO 5 5. Inventering av byggnadsarvet och kulturomgivningarna, färdig februari 2006 6. Bedömning av konsekvenserna av strukturmodellerna och fullmäktiges seminarium, våren 2006 7. Strukturmodellerna med konsekvensbedömningar, färdiga våren 2006 8. Natur- och landskapsinventeringar, färdiga hösten 2006 9. Godkännande av utgångspunkterna och grunderna för generalplanelösningen, fullmäktige, augusti 2006 10. Ett utkast till generalplan utarbetas och dess konsekvenser bedöms, hösten-vintern 2006 11. Planutkastet läggs fram, utlåtanden och intressenternas åsikter lämnas in, våren 2007 12. Eventuellt ett extra myndigheternas samråd, våren 2007 13. De inlämnade utlåtandena och åsikterna behandlas, hösten-vintern 2007 14. Ett förslag till generalplan utarbetas, hösten-vintern 2007 15. Förslag till generalplan läggs fram, våren 2008 16. Myndigheternas samråd, våren 2008 17. Generalplan för Sibbo 2025 godkänns av fullmäktige, sommaren-hösten 2008.

SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN MUISTIO 17.3.2006 Pekka Normo, kaavoituspäällikkö, Sipoon kunta Tuomas Autere, kaavoittaja, Sipoon kunta Curt Nyman, ympäristönsuojelupäällikkö, Sipoon kunta Riitta Silander, kuntatekniikan päällikkö, Sipoon kunta Markku Luoma, kunnanjohtaja, Sipoon kunta Matti Pallasvuo, yleiskaavapäällikkö, Vantaan kaupunki / kaupunkisuunnittelu Markku Immonen, yleiskaavasuunnittelija, Vantaan kaupunki / kaupunkisuunnittelu Jari Nurmi, yksikönpäällikkö, Ilmailuhallinto Olavi Veltheim, kaavoituspäällikkö, Uudenmaan liitto Hannu Haukkasalo, suunnittelupäällikkö, Uudenmaan liitto Liisa Koskela, arkkitehti, Tiehallinto / Uudenmaan tiepiiri Tapio Peltohaka, suunnittelupäällikkö, Ratahallintokeskus / liik. järj. osasto Pekka Hallikainen, suunnittelupäällikkö, Itä-Uudenmaan liitto Oskari Orenius, kaavoituspäällikkö, Itä-Uudenmaan liitto Henrik Wager, rakennustutkija, Porvoon museo Irmeli Harmaajärvi, erikoistutkija, VTT Anita Paavola, yleiskaavasuunnittelija, Mäntsälän kunta Helena Ranta, intendentti, Museovirasto / arkeologian osasto Maija-Riitta Kontio, yleiskaavoittaja, Porvoon kaupunki Pertti Kare, yleiskaavapäällikkö, Helsingin kaupunki Markku Lahti, yleiskaava toimistopäällikkö, Helsingin kaupunki Anne Jarva, yliarkkitehti, ympäristöministeriö Timo Olin, lakimies, Uudenmaan ympäristökeskus Jussi Heinämies, ylitarkastaja, Uudenmaan ympäristökeskus Tarja Laine, osastopäällikkö, Uudenmaan ympäristökeskus SIPOON YLEISKAAVA 2025 ALOITUSVAIHEEN VIRANOMAISNEUVOTTELU NIKKILÄN KIRJASTO CAFÉ EMILIE 14.2.2006, KLO 9.30-11.50 1. Kokouksen avaus Puheenjohtaja Tarja Laine toivotti paikallaolijat tervetulleiksi ja avasi kokouksen klo 9.40. Muistion kokouksesta laativat Tuomas Autere ja Jussi Heinämies. Kokouksessa kunta kertoo ensin lähtökohdat, jonka jälkeen kukin edustettu taho kertoo kommenttinsa. Postiosoite Postadress Katuosoite Gatuadress Vaihde Växel PL 7 PB 7 Iso Kylätie 18 Stora Byvägen 18 (09) 235 31 04131 SIPOO 04131 SIBBO 04130 SIPOO 04130 SIBBO Telefax (09) 2353 6209

SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN 2. Osallistujien esittely Osallistujat esittelivät itsensä. 3. Kunnan alustus Sipoon yleiskaava 2025 laaditaan oikeusvaikutteisena. Kaava on luonteeltaan strateginen, mutta sillä tullaan ohjaamaan myös haja-asutusalueiden rakentamista. Yleiskaavan aikataulu on kokousmuistion liitteenä. Sipoon kunnan kulttuuriympäristö- ja rakennusperintöselvitys on valmistunut tammikuussa 2006. Tieliikenteen meluselvitys on tekeillä ja se valmistunee toukokuussa 2006. Luontoselvitys on lähtenyt liikkeelle syksyllä 2005 ja kenttätyöt tehdään vuoden 2006 aikana. Tieverkkosuunnitelman laatiminen on tarkoitus aloittaa tiehallinnon kanssa yhteistyössä vuoden 2006 aikana. Rakennemalleja ja vaikutusten arviointia käsitellään valtuustoseminaarissa 10.4.2006, jonka jälkeen tavoitteena on asettaa aineisto nähtäville. Lähtökohdat yleiskaavaluonnoksen laatimiselle hyväksytetään saadun palautteen pohjalta syksyllä 2006 valtuustossa. Kaavaluonnoksen nähtävillä olo ajoittuu ennen kesää 2007 ja kaavaehdotuksen syksylle 2007. Tavoitteena on, että Sipoon kunnanvaltuusto voi hyväksyä yleiskaavan kesällä 2008. Rakennemallit on jaettu kuuteen suuralueeseen, lopullinen malli voi siis olla myös eri suuralueiden yhdistelmä. Rakennemallit on esitelty tekniikka- ja ympäristölautakunnalle 28.11.2005 ja kunnanhallitukselle 29.11.2005, mutta niitä ei ole vielä käsitelty. Rakennemallit ovat: A: Haulikko - hajarakentamispainotteinen, asukkaita 28 700 B: Virallinen visio - kehitetään Nikkilää ja Söderkullaa, asukkaita 28 700 C: Junalla Nikkilään - perustuu henkilöjunaliikenteeseen Kerava-Nikkilä -radalla, asukkaita 30 200 D: Metrolla Itäsalmeen - perustuu metroradan jatkamiseen Lounais-Sipooseen, asukkaita 38 200 E: Etelän hedelmät - perustuu henkilöjunaliikenteeseen Helsinki-Pietari -radalla, asukkaita 38 200 F: Pohjoinen ulottuvuus - perustuu Haarajoen aseman vaikutukseen, asukkaita 28 700 Vaikutusten arvioinnissa käydään läpi mm: yhdyskuntarakenteen muutokset yhdyskuntataloudelliset ja -ekologiset vaikutukset (EcoBalance-malli) vaikutukset ihmisten elinoloihin ja ympäristöön vaikutukset maisemaan, rakennettuun ympäristöön ja luontoon seudulliset vaikutukset Ylikunnallisia vaikutuksia käsitellään myös meneillään olevassa MALtyöryhmässä. Postiosoite Postadress Katuosoite Gatuadress Vaihde Växel PL 7 PB 7 Iso Kylätie 18 Stora Byvägen 18 (09) 235 31 04131 SIPOO 04131 SIBBO 04130 SIPOO 04130 SIBBO Telefax (09) 2353 6209

SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN 4. Viranomaisten ja muiden osallistujien puheenvuorot Ympäristöministeriö / Anne Jarva Kommentoinnissa kolme pääkohtaa: valtakunnallisten alueidenkäyttötavoitteiden (VAT) edistäminen, kaavan ohjausvaikutukset ja prosessuaaliset. Yleiskaavaa koskevat käytännössä katsoen kaikki valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet, tarpeen lienee nostaa esiin tärkeimmät. Tärkein on eheytyvä yhdyskuntarakenne ja Sipoo osana Helsingin seutua, sekä rakennemallien suhde muihin kuntiin. Muita esille nostettavia teemoja olisivat hajarakentamisen hallinta ja palveluiden saatavuus ja raideliikenteen kehittäminen sekä kulttuuriperintö ja Sipoonkorven asema. Prosessuaalisesti osallistumis- ja arviointisuunnitelman (OAS) päivittäminen on tarpeen. Erityisesti huomiota tulisi kiinnittää osallistumisen järjestämisen kuvaukseen mallien ollessa näinkin erilaisia. Yleiskaavan ohjausvaikutuksia ja esitystekniikkaa tulee pohtia huolella kaavan dualistisen luonteen vuoksi (strateginen / hajarakentamista ohjaava). Itä-Uudenmaan liitto / Oskari Orenius, Pekka Hallikainen Yleiskaavalla ja maakuntakaavalla on yhteneväinen aikataulu. Malleissa tulevat hyvin esiin vaihtoehtoiset ratkaisut ja vakiintuneen statuksen saaneet (Sipoonkorpi). Rakennemallien työstämisen kautta kunnan tahto tulee vaikuttamaan maakuntakaavaan. Raskaammat mallit tuovat hyvän vertailupinnan. Tilaa Sipoon itäpuolellakin tosin riittää. Vaihtoehdoissa on ylikunnallisia asioita huomioitu eri lailla, esimerkiksi Heli-rata on vain yhdessä vaihtoehdossa. Metroasemien väli tuntuu epärealistiselta. POSKI-projektin tuloksena useampiakin ottoalueita voisi harkita esitettäväksi. Seveso II konsultointivyöhykettä ei ole esitetty. Uudenmaan liitto / Olavi Veltheim, Hannu Haukkasalo Seveso II konsultointivyöhyke on merkitty Sipoon yhdyskuntarakenne 2005- julkaisuun, joka on toiminut rakennemallien pohjana. Yhteistyö kunnan ja Itä- Uudenmaan liiton kanssa on toiminut hyvin. Rakennemallit antavat hyvän aineiston yhteistyölle. MAL-yhteistyöhön rakennemallit vaikutusten arviointeineen tuovat hyvän panoksen. Seudullisiin vaikutuksiin on kiinnitettävä huomiota. Sipoonkorpi on huomioitu hyvin. Rakennemalli C (Junalla Nikkilään) ja Nikkilä päätaajamana nousee esille, muissa malleissa ajoitusvaiheiden ainekset. Kehityskaari/ajoitus näkyy erityisesti mallissa F (Pohjoinen ulottuvuus), joka saattaisi toimia yleiskaavan tavoitevuoden 2025 jälkeen useamman kunnan yhteistyönä. Nyt tämä malli ei ole ajankohtainen. Rakennemalli C on kilpailukykyinen, lisäksi mallia tukee Keravan Ahjon rakenne. Kehittyvä palvelurakenne on huomioitava. Yli 3 %:n kasvu on kuntataloudelle rankka, mutta raideliikenne tarvitsee väkeä (myös 3,6 % mahdollinen). Postiosoite Postadress Katuosoite Gatuadress Vaihde Växel PL 7 PB 7 Iso Kylätie 18 Stora Byvägen 18 (09) 235 31 04131 SIPOO 04131 SIBBO 04130 SIPOO 04130 SIBBO Telefax (09) 2353 6209

SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN Tiehallinto / Liisa Koskela Tieliikenteen meluselvitystä laaditaan parhaillaan yhteistyössä kunnan kanssa, selvitys tulee olemaan pohjana muutoksille. Liikennejärjestelmän tutkiminen alkaa myöhemmin tänä vuonna, tarkempi laatimistapa on vielä avoin. Laatiminen aloitetaan, kun yleiskaavan kantavat teemat alkavat hahmottua. Todettiin, että Keravalle sijoittuu Vuosaaren sataman ratatunnelin suu. Sen mahdolliset vaikutukset maankäyttöön yli kuntarajan on syytä arvioida. Ratahallintokeskus / Tapio Peltohaka Rakennemalleissa on ratahallintokeskukselle kolme tärkeää kohtaa: Haarajoen asema, Kerava - Kilpilahti-rata ja Heli-rata. Haarajoen aseman seudun kehittäminen on suotavaa, joukkoliikenneyhteys on olemassa ja lisäkäyttäjät ovat aina eduksi. Kerava-Nikkilä rata on hyvässä kunnossa (Kilpilahden liikenne) ja kapasiteettia riittää. Kaavoituksessa tulisi varautua toiseen raiteeseen. Kerava-Nikkilä radan henkilöliikenteen kehittäminen edellyttää riittävää asukasmäärää alueelle. Heli-radasta on tehty kunnan kanssa useampia linjausvaihtoehtoja, mutta yhteistä näkemystä asiasta ei vielä ole. Koska kyseessä on valtakunnallinen hanke, on yhteisen näkemyksen löytyminen asian edistämisen kannalta tärkeää. Ilmailuhallinto / Jari Nurmi Liikenne- ja viestintäministeriö on aloittanut selvityksen Malmin kentän korvaavien toimintojen sijoittamispaikasta. Helsingin lähiseuduilta etsittävän alueen tulee olla estevapaa. Paikan etsimisessä huomioidaan myös melun vaikutukset. Malmin kentän korvaavat järjestelyt on myös Sipoon otettava maankäytössään huomioon. Museovirasto, arkeologian osasto / Helena Ranta Sipoota koskevat selvitykset ovat n. 30 vuotta vanhoja, joten uusi selvitys on tarpeen. Tätä ennen rakennemalleihin on vaikeaa ottaa kantaa. Muinaismuistot koko kunnan alueelta on inventoitava. Lisäkeskustelut aiheesta ovat tarpeen. Myös meriarkeologian selvitys on tarpeen. Itä-Uudenmaan liitto käynnistää kulttuurimaisemien arvotuksen. Porvoon museo / Henrik Wager Valtuutus myös Museoviraston rakennushistorian osastolta. Tuore rakennuskulttuuri-inventointi täyttää riittävän selvityksen piirteet yleiskaavan suhteen edellä mainittua muinaismuistojen inventointia lukuun ottamatta. Inventoitujen alueiden ja vyöhykkeiden peilaaminen eri rakennemalleihin on vaikutusten arvioinnissa erittäin tärkeää. Helsingin kaupunki / Pertti Kare Yhteistyö kunnan kanssa on toiminut. Seudullinen kartta rakennemallien esittämisessä olisi tarpeen. Asumiskysymyksen tarkastelu seudullisesta näkökulmasta on tärkeässä asemassa. Uusien asuntojen määrä (4000-8000 / 20 vuotta) vaikuttaa pieneltä. Luvut on mitoitettu kunnan resursseihin. Muita seudullisesti tarkasteltavia kokonaisuuksia ovat mm. työpaikkarakentamisen seudulliset vai- Postiosoite Postadress Katuosoite Gatuadress Vaihde Växel PL 7 PB 7 Iso Kylätie 18 Stora Byvägen 18 (09) 235 31 04131 SIPOO 04131 SIBBO 04130 SIPOO 04130 SIBBO Telefax (09) 2353 6209

SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN kutukset, liikennejärjestelmät ja virkistysalueet. Sipoonkorven rajauksen tarkentuminen on toivottavaa. Seudun rakenteen hajaantumista on pyrittävä selkeästi estämään. Yhdyskuntarakenteen eheyttämisen suhteen raideliikenne nousee merkittävästi esiin. Helsingin yleiskaavassa 2002 on osoitettu metrovarauksen jatke itään. Kaupungin tahto Sipoon läntisten osien kehittämisen suhteen on selvä. Malmin kenttää ei ole merkitty lentotoiminnalle Helsingin yleiskaavassa 2002. Löytyisikö Sipoon puolelta mahdollinen sijoituspaikka? Rajavartiolaitoksen helikopteritukikohta olisi yksi Malmilta siirtyvä toiminta, jonka sijoitusta lienee syytä tutkia. Erityisalueiden (mm. ylijäämämassat, kallioaineksen otto) suhteen laajempi seudullinen tarkastelu olisi tarpeen. Lisäksi olisi toivottavaa tutkia malleissa esitettyä suurempiakin väestön kasvumalleja. Kommentteja: Pekka Hallikainen - Itä-Uudenmaan maakuntasuunnitelmassa on n. 2 % kasvu, kuntatalouden rajat tulevat suuremmilla prosenteilla vastaan. Maakuntavaltuuston päätöksen mukaisesti Itä-Uudenmaan yhdyskuntarakenteen tavoitetila on monikeskeisyys. Porvoon vastaanottokyky on Sipoota suurempi. Olemassa olevien taajamien kehittäminen on asetettu etusijalle. Markku Luoma: Kunnan tavoitesuunnitelmassa 2020 on varauduttu keskimäärin enintään 2 % vuotuiseen väestönkasvuun. Tavoitesuunnitelman mukaisesti nyt tutkitaan myös muita malleja. Paine kohdistuu kunnan asukkaisiin. Kuntien asema eri puolella maata on erilainen. Valtakunnallinen balanssi on löydettävä, tässä valtion on oltava mukana. Vantaan kaupunki / Matti Pallasvuo Raportti on hyvä. Tutkittuja malleja on riittävästi ja ne ovat aitoja vaihtoehtoja toisilleen. Seutukartan esittäminen olisi tarpeen, mutta MAL-yhteistyön kautta tämä seikka tullee menemään luontevasti eteenpäin. Sipoonkorven merkitys on suuri, korpi on huomioitu Vantaan maankäytössä. Vantaan yleiskaava tulee päätöksentekoon 2007. Sipoonkorvella on selkeä asema koko seudun virkistysalueverkostossa. Osa alueesta on Vantaan puolella. Metromalli ei tue poikittaisen liikenteen tarpeita. PLJ-suunnitelmaa tehdään nyt laajemmalle alueelle. Se on syytä kytkeä tähän suunnitteluun. Mallit C ja D nousevat seudullisen rakenteen suhteen vahviten esiin. Vuosaaren sataman huomioiminen ei käy kovinkaan selvästi ilmi yhdessäkään mallissa. Myyraksen kolmion suhteen suunnitteluyhteistyö on tarpeen. Bastukärrin kohdalla Koukkukallion viheryhteys Sipoon puolelle on tärkeää säilyttää. Mieluiten Bastukärrin toiminnot tulisi sijoittaa Öljytien varteen. Mäntsälän kunta / Anita Paavola Haarajoen aseman heijastukset tuovat uutta ajattelua mallissa F (Pohjoinen ulottuvuus). Pohjoisten osien mahdollinen rakentaminen vaikuttaa myös Mäntsälän maankäyttöön. Mäntsälän puolella läheisiä alueita ollaan tällä hetkellä ke- Postiosoite Postadress Katuosoite Gatuadress Vaihde Växel PL 7 PB 7 Iso Kylätie 18 Stora Byvägen 18 (09) 235 31 04131 SIPOO 04131 SIBBO 04130 SIPOO 04130 SIBBO Telefax (09) 2353 6209

SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN hittämässä kyläalueena. Rakennemallia F onkin tässä vaiheessa pidettävä pidemmän tähtäimen mallina. KUUMA-kuntien kaavoittajaryhmä on teettänyt ympäristön kehityskuvan, jossa seudullinen näkemys on mukana. Porvoon kaupunki / Maija-Riitta Kontio Sipoon yleiskaavalla on paljon merkitystä Porvoolle. Rakennemallit ovat onnistuneita. Tällaista tarkastelua olisi kaivattu maakuntakaavatyössä. Nykytilanne ja sen eroaminen virallisesta visiosta on tunnistettu. Aikataulu on kunnianhimoinen, kaavatyö tullee herättämään runsaasti mielipiteitä. Maakuntakaavaehdotusta valmistellaan, mutta siinä ei ole vaihtoehtoja. Kilpilahden osayleiskaava on tekeillä. Kilpilahden osalta ohjeellisen esitetyn yhteyden voi piirtää Porvoon puolellekin. Heli-rata halutaan pitää varauksena, Sipoon ratkaisut vaikuttavat tähän merkittävästi. Kumpikaan suursatamista (Kilpilahti, Vuosaari) ei rakennemalleissa juurikaan näy. Myös Porvoon puolella on laajenemismahdollisuuksia. Sipoon ei tarvitse yleiskaavaprosessissa ratkaista kaikkia seudullisia ja maakunnallisia tehtäviä, se kuuluu osaksi maakuntakaavaprosessia. Uudenmaan ympäristökeskus / Jussi Heinämies, Tarja Laine OAS:ssa tulee mainita, että Sipoon yleiskaava 2025 tulee korvaamaan aiemmat yleiskaavat. Samoin tarkempien yleiskaavojen voimaan jääminen tulee huomioida OAS:a päivitettäessä kuin myös osallisten luettelu (kauppakamarit, yhdistykset jne.). Sipoonkorpi on nähtävä reunaehtona, eikä se voi olla erilainen malleittain. Maapolitiikan toteuttaminen, vesihuoltosuunnitelma ja rakennemallit tulee mainita OAS:ssa. Yleiskaavan ohjausvaikutus ja suhde osayleiskaavoihin tulee tehdä mahdollisimman selväksi jo ennen kaavaluonnoksen lähtökohtien hyväksymistä. Aiemmin tehtyjen osayleiskaavojen mahdollinen säilyminen voimassa olevina kaavoina tulee arvioida. Keskustelua Tulisi arvioida, voidaanko Söderkullan maankäyttöä oleellisesti tehostaa, jos Heli-rata toteutuukin. Metro-varaus on jollain tavoin ristiriidassa Sipoonkorven kanssa, linjauksissa on otettava huomioon olevan asutuksen sijainti. Metro voisi jatkua myös Hakunilaan. Ylikunnalliset erityisalueet olisi arvioitava. Kilpilahden Seveso-vyöhyke otettava suunnittelussa huomioon. Todettiin, että viranomaisten neuvottelu kaavan luonnosvaiheessa on paikallaan. Puheenjohtajan yhteenveto Puheenjohtaja kokosi kommentti- ja keskustelukierroksen päätökseksi yhteenvedoksi seuraavat näkökulmat ja ohjeet jatkotyön tueksi: Osallistumis- ja arviointisuunnitelma päivitettävä mm. suunnitteluaikataulu, osalliset, tehdyt selvitykset täydennettävä vaikutusalueen ja vaihtoehtojen osalta täydennettävä tehtyjen ja suunniteltujen selvitysten listaa Postiosoite Postadress Katuosoite Gatuadress Vaihde Växel PL 7 PB 7 Iso Kylätie 18 Stora Byvägen 18 (09) 235 31 04131 SIPOO 04131 SIBBO 04130 SIPOO 04130 SIBBO Telefax (09) 2353 6209

SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN suunnittelun tavoitteita voisi täydentää muiden asiakirjojen tasolle yleiskaavan ohjausvaikutusta tarkennettava sekä pohdittava sen suhdetta oleviin yleiskaavoihin Valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet keskeisiä tavoitteita pohdittava ja kirkastettava erityinen painoarvo eheytyvään yhdyskuntarakenteeseen liittyvillä tavoitteilla Rakennevaihtoehtoihin liittyviä näkökulmia todettiin, että Sipoon ratkaisut vaikuttavat seudulla laajasti Sipoo tulisi asettaa seudulliseen toiminnalliseen rakenteeseen koko pääkaupunkiseudun osana; itäsuunta on myös huomioitava näkökulmia ovat ainakin seuraavat: liikennejärjestelmä, viheraluerakenne, palvelu- ja työpaikkarakenne, erityisalueet tutkittava myös ehdotettuja suuremman väestömäärän sijoittamista (yhdistelmänä, tiivistämisen, toteuttamisen ajoittamisen avulla tms.) Seuraavat asiat on otettava huomioon Heli-rata on oltava kaikissa vaihtoehdoissa joko varauksena tai toteutuneena; linjavarauksissa pyrittävä yhteen muinaismuistojen inventointi on aloitettava heti Malmin lentokentän korvaavaa sijoituspaikkaa on etsittävä Sipoosta Sipoonkorpi seudullisena viheralueena ja viherrakenteen osana Seuraavilla alueilla sovittamistarvetta naapurikuntien kanssa Haarajoen alue Kerava - Nikkilä -raiteen alue Koukkukallion alue Keravan satamaradan tunnelinsuunalue hyödynnettävä Nikinmäki-Myras -alue Sipoonkorven alue Suhde Kehä III:n työpaikka-alueeseen Vuosaaren sataman vaikutukset Sipooseen Kilpilahden Seveso-vyöhyke ja osayleiskaava-alue Lisäksi todettiin, että Sipoon maakunnallisen roolin etsimistä tulisi jatkaa yhdessä liittojen ja naapurikuntien kanssa. 5. Muut asiat Muita asioita ei ollut. Postiosoite Postadress Katuosoite Gatuadress Vaihde Växel PL 7 PB 7 Iso Kylätie 18 Stora Byvägen 18 (09) 235 31 04131 SIPOO 04131 SIBBO 04130 SIPOO 04130 SIBBO Telefax (09) 2353 6209

SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN 6. Kokouksen päättäminen Tarja Laine kiitti osallistujia ja päätti kokouksen klo 11.50. Muistion vakuudeksi Tuomas Autere kaavoittaja Postiosoite Postadress Katuosoite Gatuadress Vaihde Växel PL 7 PB 7 Iso Kylätie 18 Stora Byvägen 18 (09) 235 31 04131 SIPOO 04131 SIBBO 04130 SIPOO 04130 SIBBO Telefax (09) 2353 6209

SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN OTE PÖYTÄKIRJASTA PROTOKOLLSUTDRAG Fullmäktige 63 28.08.2006 GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025, STRUKTURMODELLER TEYMPLTK 22 Nämnden för teknik och miljö 14.2.2006 Beredare: planläggare Tuomas Autere tuomas.autere@sipoo.fi I syfte att utveckla samhällsstrukturen och koordinera samhällsfunktionerna håller en generalplan med rättsverkningar och år 2025 som målår att utarbetas för kommunen. Hösten 2005 presenterades ett för generalplanen utarbetat preliminärt utkast till strukturmodeller för nämnden för teknik och miljö och kommunstyrelsen (nämnden för teknik och miljö: 28.11.2005 294, kommunstyrelsen: 29.11.2005 29). Kommunen låter en utomstående konsult, VTT, göra en konsekvensb edömning av strukturmodellerna. Ett inledande möte kring konsekvensbedömningsarbetet hölls 27.1.2006. Ett samråd med myndigheterna i generalplanearbetets inledningsskede (66 i markanvändnings- och bygglagen) hålls 14.2.2006. Strukturmodellerna och bedömningen av deras konsekvenser behandlas på ett fullmäktigeseminarium 10.4.2006, varefter nämnden och styrelsen beslutar om det material som skall läggas fram. Under framläggningstiden hålls åtminstone ett möte för allmänheten och en pressinformation. Nämnden och styrelsen behandlar responsen hösten 2006. På basis av responsen från fullmäktigeseminariet och under framläggningstiden godkänner nämnden och styrelsen utgångs punkter och grunder (utvecklingsbild) för generalplane lösningen och utgående från utvecklingsbilden utarbetas ett generalplaneutkast med beskrivning. Ett utkast till generalplan läggs fram våren 2007 och ett förslag till generalplan hösten 2007. Efter att förslaget till generalplan har varit framlagt ordnas ett samråd med myndigheterna i början av våren 2008. Sommaren 2008 förs "Generalplan för Sibbo 2025" till fullmäktige för godkännande. Planläggningschefens förslag Nämnden för teknik och miljö godkänner programmet och tidtabellen för generalplan för Sibbo 2025 enligt bilaga 1/ 22 temiljnmd. Beslut Förslaget godkändes enhälligt. Dessutom beslöts att ett extra möte där ärendet behandlas närmare hålls den 13.3.2006.

SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN OTE PÖYTÄKIRJASTA PROTOKOLLSUTDRAG Fullmäktige 63 28.08.2006 TEYMPLTK 61 Nämnden för teknik och miljö 13.3.2006 Beredare: planläggare Tuomas Autere, tuomas.autere@sipoo.fi Nämnden för teknik och miljö tilldelades på sitt möte 28.11.2005 de preliminära strukturmodellerna för "Generalplan för Sibbo 2025" och modellerna presenterades kort ( 294). Avsikten var att diskutera modellerna senare då nämndledamöterna har haft möjlighet att bekanta sig med det omfattande materialet och konsekvensbedömningen av strukturmodellerna har framskridit. Nämnden för teknik och miljö beslutade på sitt möte 14.2.2006 ( 22) att hålla ett extra möte med generalplanen som tema. Temat på fullmäktigeseminariet 10.4.2006 är "Generalplan för Sibbo 2025". En mer ingående presentation av strukturmodellerna och diskussion kring dem ger vägledning för beredningen av fullmäktigeseminariet. Planläggningschefens förslag Nämnden för teknik och miljö diskuterar strukturmodellerna. Beslut Nämnden diskuterade de olika modellerna och diskussionens allmänna drag skickas till kommunstyrelsen för kännedom enligt bilaga 1/ 61 temiljnmd. KH 94 Kommunstyrelsen 28.3.2006 Kd:s förslag Kommunstyrelsen antecknar ärendet för kännedom. Beslut Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag. KH 169 Kommunstyrelsen 26.6.2006 Beredare: planläggningschef Pekka Normo Helsingfors stadsfullmäktige beslutade 21.6.2006 föreslå för statsrådet att sydvästra Sibbo skall inkorporeras med Helsingfors stad. Detta beslut medför ett starkt behov för Sibbo kommun att snabba på den egna generalplaneringen. Det är nödvändigt att påskynda planeringsprocessen i Sibbo både på grund av Helsingfors stads ovilja att förhandla och den nonchalans som staden genom sitt bes-

SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN OTE PÖYTÄKIRJASTA PROTOKOLLSUTDRAG Fullmäktige 63 28.08.2006 lut har visat mot Sibbo kommun och suveräniteten i dess planering och beslutsfattande inom markanvändningen. Sibbo kommun kan genom sitt beslut om strukturmodell för generalplanen visa både Helsingfors stad och statsrådet att den i sitt generalplanearbete, som inleddes i början av år 2005, konsekvent har haft som mål att utveckla sin markanvändning på ett sätt som även har betydelse på regional nivå. Detta faktum har Helsingfors stad helt och hållit ignorerat i motiveringarna till det i det föregående nämnda beslutet. I arbetet med generalplanen har bl.a. möjligheten att placera cirka 40 000 nya invånare i Sibbo utretts. Största delen av invånarna skulle enligt detta alternativ placeras antingen i Nickby-Tallmo-zonen eller i sydvästra Sibbo sålunda att tillväxten i vardera zonen skulle basera sig på spårtrafik. Ekonomiska utredningar visar att Sibbo kommuns resurser räcker för en så pass stor befolkningsökning förutsatt att kommunen får behövliga markområden till sitt förfogande till priset för råmark (Generalplan för Sibbo 2025, Konsekvensbedömning/VTT 2006). Den ledande tanken i den strukturmodell som föreslås som grund för generalplanen är att Sibbo i det första skedet utvecklas med målet att en samhällsstruktur som baserar sig på persontågtrafik utvecklas i Nickby-Tallmo-zonen. Motiveringen till detta är de mycket förmånliga investeringskostnader (ca 10-12 miljoner euro) som inledande av persontrafik förutsätter. I det andra skedet kan sydvästra Sibbo utvecklas utgående från en lösning som baserar sig på spårtrafik i området. Till exempel har investeringskostnaderna för att förlänga metron till västra Sibbo beräknats uppgå till ca 200 miljoner euro. Utvecklingen av sydvästra Sibbo bör kopplas ihop med en nödvändig helhetsgranskning av trafiksystem och markanvändning i hela Helsingforsregionen. Någon sådan utredning av sinsemellan konkurrerande trafikprojekt har inte gjorts i regionen. Kd:s förslag Kommunstyrelsen beslutar föreslå för fullmäktige att som grund för utkastet till "Generalplan för Sibbo 2025" godkänns en strukturmodell för markanvändningen och trafiken vars grundläggande lösningar är: Generalplanen dimensioneras för ca 40 000 nya invånare fram till år 2025. Sydvästra Sibbo och Östersundomområdet anvisas som ett område för samhällsbyggande. Utbyggnaden av området bör därtill kopplas till den behövliga helhetsgranskning av trafiksystem och markanvändning i hela Helsingforsregionen där nödvändigheten och genomförandeordningen av planerade och sinsemellan konkurrerande trafik- och spårvägsprojekt utreds. Strukturmodell C (Med tåg till Nickby) för tätorterna Nickby, Mårtensby, Tallmo och Söderkulla samt Sibbo storskog

SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN OTE PÖYTÄKIRJASTA PROTOKOLLSUTDRAG Fullmäktige 63 28.08.2006 Arbetsplatsområden anvisas i Norra Paipis, på Sibbovikens arbetsplatsområde, i Bastukärr samt i Mömossenområdet och området öster om Box i utvecklingszonen Sköldvik-Savijärvi. Paula Hiidenuhma-Valtonen föreslog att generalplanen utarbetas så att man i sydvästra Sibbo och på Östersundomområdet kan bygga bostäder för 40 000 nya invånare. Clara Lindqvist understödde Hiidenuhma-Valtonens förslag. Ordföranden konstaterade att två understödda förslag förelåg, d.v.s. föredragandens förslag och Paula Hiidenuhma-Valtonens förslag, och att omröstning därför var påkallad. Hon föreslog följande omröstningsförfarande: "ja" röstar de som understöder föredragandens förslag och "nej" de som understöder Hiidenuhma-Valtonens förslag. Förslaget godkändes enhälligt. Vid den genom handuppräckning verkställda omröstningen gavs 6 "ja"-röster (Liljeström, Wiik, Sandström, Lindqvist K., Åström, Rantala) och 3 "nej"-röster (Hiidenuhma-Valtonen, Lindqvist C., Kuntsi). Ordföranden konstaterade att kommunstyrelsen med rösterna 6-3 beslutat godkänna föredragandens förslag. Beslut Kommunstyrelsen godkände med rösterna 6-3 föredragandens förslag. Denna paragraf justerades omedelbart. KFGE 53 Fullmäktige 4.7.2006 På förslag av sfp:s fullmäktigegrupp höll fullmäktige en förhandlingspaus innan behandlingen av ärendet inleddes. Kommunstyrelsens ordförande Christel Liljeström inledde behandlingen med ett anförande, bilaga 1. Juhani Rantala, saml, höll på fullmäktigegruppens vägnar ett anförande, bilaga 2. Han presenterade, likaså på fullmäktigegruppens vägnar, följande beslutsförslag: "Vi föreslår att ärendet återremitteras för fortsatt beredning utifrån vilken fullmäktige i augusti diskuterar och beslutar vilken som är Sibbo kommuns ståndpunkt i ärendet. Vi föreslår att följande behandlas i den fortsatta beredningen:

SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN OTE PÖYTÄKIRJASTA PROTOKOLLSUTDRAG Fullmäktige 63 28.08.2006 Frågan om Sibbo skall anslutas till Nylands förbund. Den snabba ökningen av kommunens invånarantal under de närmaste åren, invånarnas placering på kommunens område och finansieringen av ökningen. En spårvägslösning för tryggande av kollektivtrafiken i metropolområdet. En territoriell definition av Sibbo storskog. Den av Helsingfors stad föreslagna ändringen av kommunindelningen. Användningen av de markområden som Helsingfors stad äger på Sibbo kommuns område. Genom en omsorgsfull beredning av dessa frågor skapar vi en grund för att Sibbo kommun för sin del bär ansvaret för en rationell planering och ett rationellt genomförande av markanvändningen, boendet och trafiken i metropolområdet." Hanne Aho,sdp, höll på fullmäktigegruppens vägnar ett anförande, bilaga 3. Hon meddelade att fullmäktigegruppen stöder Juhani Rantalas ovannämnda förslag. Jouko Tikkanen, c, höll på fullmäktigegruppens vägnar ett anförande, bilaga 4. Han meddelade att fullmäktigegruppen stöder Juhani Rantalas ovannämnda förslag. Bengt Wiik, sfp, höll på fullmäktigegruppens vägnar ett anförande. Han meddelade att gruppen kan omfatta Juhani Rantalas ovannämnda förslag under förutsättning att punkt 1 får följande lydelse: "Frågan om Sibbo eventuellt skall anslutas till Nylands förbund." Christell Åström, gröna, höll på fullmäktigegruppens vägnar ett anförande. Hon meddelade att gruppen kan omfatta Juhani Rantalas ovannämnda förslag, dock så att frågan som gäller till vilket landskapsförbund kommunen skall höra ytterligare utreds. På förslag av samlingspartiets fullmäktigegrupp höll fullmäktige i detta skede en förhandlingspaus. Juhani Rantala meddelade att fullmäktigegrupperna i förhandlingarna enats om att punkt 1 i ovanämnda förslag får följande lydelse: "Frågan om Sibbo skall ansluta sig till Nylands förbund". Bengt Wiik önskade att Juhani Rantalas understödda förslag fogas som ett tillägg till kommunstyrelsens förslag. Juhani Rantala underströk att hans förslag är ett motförslag till kommunstyrelsens förslag. Fullmäktiges ordförande frågade om fullmäktige kan omfatta Juhani

SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN OTE PÖYTÄKIRJASTA PROTOKOLLSUTDRAG Fullmäktige 63 28.08.2006 Rantalas ovannämnda förslag så att punkt 1 har följande lydelse: "Frågan om Sibbo skall ansluta sig till Nylands förbund". Förslaget omfattades enhälligt. Beslut Fullmäktige beslöt enhälligt att ärendet återremitteras för fortsatt beredning utifrån vilken fullmäktige i augusti diskuterar och beslutar vilken som är Sibbo kommuns ståndpunkt i ärendet. Vid den fortsatta beredningen behandlas: Frågan om Sibbo skall ansluta sig till Nylands förbund. Den snabba ökningen av kommunens invånarantal under de närmaste åren, invånarnas placering på kommunens område och finansieringen av ökningen. En spårvägslösning för tryggande av kollektivtrafiken i metropolområdet. En territoriell definition av Sibbo storskog. Den av Helsingfors stad föreslagna ändringen av kommunindelningen. Användningen av de markområden som Helsingfors stad äger på Sibbo kommuns område. Genom en omsorgsfull beredning av dessa frågor skapar vi en grund för att Sibbo kommun för sin del bär ansvaret för en rationell planering och ett rationellt genomförande av markanvändningen, boendet och trafiken i metropolområdet. TEYMPLTK Nämnden för teknik och miljö 14.8.2006 Beredare: planläggningschef Pekka Normo, pekka.normo@sipoo.fi Fullmäktige beslutade 4.7.2006 att i den fortsatta beredningen behandlas frågor i anslutning till ett byte av landskapsförbund, befolkningsdimensioneringen, en spårtrafiklösning, en territoriell definition av Sibbo storskog, den föreslagna ändringen av kommunindelningen och användningen av de markområden som Helsingfors stad äger i Sibbo. På basis av de tidigare generalplaneutredningarna och de frågor som enligt fullmäktiges beslut 4.7.2006 har utretts i den fortsatta beredningen kan det konstateras att det inte har kommit fram några sådana aspekter som skulle förutsätta att beslutet om strukturmodell skjuts upp. Beredningsarbetet visar däremot att det finns skäl att precisera det förslag till strukturmodell som presenterades 4.7.2006 och att följande allmänna slutsatser kan dras på basis av det: Generalplan för Sibbo 2025 kan utarbetas med en snabbare tidtabell. Om beslutet om strukturmodell fattas i slutet av somma-

SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN OTE PÖYTÄKIRJASTA PROTOKOLLSUTDRAG Fullmäktige 63 28.08.2006 ren/början av hösten 2006 kan ett utkast till generalplan vara färdigt i slutet av år 2006 och det slutliga generalplaneförslaget torde kunna behandlas i fullmäktige hösten 2007. En snabbare tidtabell för generalplanen förutsätter dock att också en styrande landskapsplan utarbetas, ifall miljöministeriet inte ger tillstånd att avvika från regionplanen i enlighet med 210 i markanvändnings- och bygglagen. Något säkert beslut om en lösning med spårbunden kollektivtrafik kan inte fattas förrän de konkurrerande spårtrafikprojekten och de övriga trafikprojekten i hela Helsingforsregionen har prioriterats. Ett beslut om en lösning med spårtrafik förutsätter sådant avtalande mellan staten och regionens kommuner i vilket även Sibbo kommun är med. Detta betyder i praktiken att det är ändamålsenligt att utarbeta generalplanen och den strukturmodell som besluts utgöra grund för den så att den omfattar både en spårtrafiklösning i sydvästra Sibbo och en persontrafikbana i Nickby Tallmo Kervo. Den befolkningskapacitet som spårtrafiklösningarna möjliggör är sammanlagt 60 000 invånare, då områdesexploateringen i sydvästra Sibbo i medeltal är 0,3 och områdesexploateringen i Nickby Tallmo-zonen 0,2. Med lägre områdesexploateringar förutsätter byggandet att även skatteinkomster används för finansieringen av kommunens investeringar. Invånarantalet har beräknats inom en sektor på 1,5 km från de planerade stationsplatserna för spårtrafiken. Befolkningsmålet för de nya invånarnas del kan enligt de utförda utredningarna vara högst 40 000 invånare i hela Sibbo fram till år 2025. I förslaget till strukturmodell presenteras särskilt en situation med hela den befolkningskapacitet som spårvägslösningarna möjliggör med de ovannämnda områdesexploateringarna räknat inom en radie på 1,5 km och särskilt en befolkningstillväxt enligt generalplanens målår 2025. Enligt utredningarna finns det skäl att anvisa Husö som ett utredningsområde. I bilaga 1/ 181 temiljnmd finns en riktgivande karta över strukturmodellen, som åskådliggör den verbala strukturmodellen. Planläggningschefens förslag Nämnden för teknik och miljö besluter föreslå för kommunstyrelsen att som grund för utkastet till Generalplan för Sibbo 2025 godkänns en strukturmodell för markanvändning och trafik vars grundlösningar är: Strukturmodellen baserar sig på tidigare uppgjorda struktur modeller (rapporten Strukturmodeller 2025) Allmän beskrivning av strukturmodellen, bostäder, befolkning och arbetsplatser enligt storområden, näringslivets utveckling/service,

SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN OTE PÖYTÄKIRJASTA PROTOKOLLSUTDRAG Fullmäktige 63 28.08.2006 trafik, teknisk service/infra, natur och förverkligande i enlighet med bilaga 2/ 181 temiljnmd. I fortsatt planering kan storområdes specifika befolkningsmängder preciseras. I enlighet med strukturmodellens trafik- och markanvändningslösningar är befolkningskapaciteten 60 000 nya invånare. Kommunen är beredd på högst 40 000 nya invånare i hela Sibbo före år 2025. Området i sydvästra och södra Sibbo anvisas som område som lämpar sig för utbyggandet samhällsstrukturen som stöder sig på effektiv kollektiv-/spårtrafik. Nickby-Tallmo-zonen anvisas som område som lämpar sig för utbyggande av samhällsstrukturen som stöder sig på persontrafik. Områdesexploateringen i sydvästra och södra Sibbo är 0,3 och i Nickby-Tallmo-zonen 0,2. Målsättningen är att förverkliga högklassiga, småhusdominerade bostadsområden. I sydvästra och södra Sibbo anvisas förbehåll för utvecklingskanal eller förbindelsebehov av kollektivtrafik. Målet är att på ifrågavarande utvecklingskanals område inte förverkliga flera än en spårförbin delse. Utanför området som lämpar sig för utbyggande av samhällsstrukturen avgränsas Sibbo storskogs vidsträckta, enhetliga skogsområde och Husö. Husö anvisas som utredningsområde. Sibbo storskog och övriga vidsträckta, enhetliga skogsområden bevaras. Område som lämpar sig för utbyggande av samhällsstruk turen kan i enlighet med Sibbo storskogs kommittébetänkande 2004 anvisas till avgränsning av Sibbo storskog-området som är föreslaget som område med förändringstryck. Från Sibbo storskog anvisas fungerande grön- och ekologiska kanaler till kusten och övriga riktningar. Tidtabell och förverkligande av sydvästra och södra Sibbo samt Nickby-Tallmo-zonen anpassas till den i Helsingforsregionen behövliga helhetsgranskningen av trafikarrangemang och markanvändning där under planering varande och sinsemellan tävlande trafik- och spårtrafikprojekts priorisering och finansiering utreds. Utredningen görs i samarbete med statens myndigheter och kommunerna i regionen. Arbetsplatsområdena anvisas i Bastukärr, sydvästra Sibbo i Nordsjö hamns inflytelsesfär, på Sibbovikens arbetsplatsområde, på Mömossenområdet i utvecklingszonenzonen Sköldvik-Savijärvi, på området på Box östra sida samt i Norra Papis. Målet är att förverkliga högklassiga företags- och arbetsplatsområden. För byområdena görs skilda delgeneralplaner upp där byarnas markanvändning och mätning av bosättningen avgörs. Beslut Förslaget godkändes. Catharina Westermark anmälde avvikande mening. Enligt Westermark ger texten den uppfattningen att Sibbo storskog inte byggs ut

SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN OTE PÖYTÄKIRJASTA PROTOKOLLSUTDRAG Fullmäktige 63 28.08.2006 fastän område som lämpar sig för utbyggande av samhälls strukturen avses anvisas till södra delarna av Sibbo storskog KH 182 Kommunstyrelsen 15.8.2006 Kd:s förslag Kommunstyrelsen beslutar föreslå för fullmäktige att som grund för utkastet till Generalplan för Sibbo 2025 godkänns en strukturmodell för markanvändning och trafik vars grundlösningar är: Strukturmodellen baserar sig på de tidigare uppgjorda strukturmodellerna (rapporten "Strukturmodeller 2025") Allmän beskrivning av strukturmodellen, bostäder, befolkning och arbetsplatser storområdevis, näringslivets utveckling/service, trafik, teknisk service/infra, natur och förverkligande i enlighet med bilaga 2/ 181 temiljnmd. I den fortsatta planeringen kan storområdesspecifika befolkningsmängder preciseras. I enlighet med strukturmodellens trafik- och markanvändningslösningar är befolkningskapaciteten 60 000 nya invånare. Kommunen är beredd på 40 000 nya invånare i hela Sibbo före år 2025. Sydvästra och södra Sibbo anvisas som ett område för samhällsbyggande som stöder sig på effektiv kollektiv-/spårtrafik. Nickby-Tallmo-zonen anvisas som ett område för samhällsbyggande som stöder sig på persontrafik. Den genomsnittliga områdesexploateringen i sydvästra och södra Sibbo är 0,3 och i Nickby-Tallmo-zonen 0,2. Målet är att bygga mångsidiga, högklassiga, i huvudsak småhusdominerade bostadsområden. I sydvästra och södra Sibbo anvisas en reservering för en korridor för utveckling av kollektivtrafiken eller behov av kollektivtrafikförbindelse. Målet är att inte bygga flera än en spårlinje i utvecklingskorridoren i fråga. Sibbo storskogs vidsträckta enhetliga skogsområde och Husö lämnas utanför området för samhällsbyggande. Husö anvisas som utredningsområde. Sibbo storskog och de andra vidsträckta enhetliga skogsområdena bevaras. Samhällsbyggande kan anvisas på den del av Sibbo storskog som i betänkandet av arbetsgruppen för Sibbo storskog 2004 anges som ett område med förändringstryck. Från Sibbo storskog anvisas fungerande gröna och ekologiska förbindelser till kusten och i andra riktningar. Tidtabellen och förverkligandet av sydvästra och södra Sibbo och Nickby-Tallmo-zonen anpassas till den behövliga helhetsgranskning av trafikarrangemang och markanvändning i Helsingforsregionen där prioriteringen och finansieringen av trafik- och spårtrafikprojekt som är under planering och konkurrerar med varandra utreds. Utredningen görs i samarbete med statens myn-

SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN OTE PÖYTÄKIRJASTA PROTOKOLLSUTDRAG Fullmäktige 63 28.08.2006 digheter och kommunerna i regionen. Arbetsplatsområdena anvisas i Bastukärr, i Nordsjö hamns influensområde i sydvästra Sibbo, på Sibbovikens arbetsplatsområde, på Mömossenområdet i utvecklingszonen Sköldvik-Savijärvi, på området öster om Box samt i Norra Papis. Målet är att bygga högklassiga företags- och arbetsplatsområden. För byområdena utarbetas separata delgeneralplaner, där markanvändningen och dimensioneringen av boendet i byarna avgörs. Rauno Haapaniemi föreslog att meningen "Samhällsbyggande kan anvisas på den del av Sibbo storskog som i betänkandet av arbetsgruppen för Sibbo storskog 2004 anges som ett område med förändringstryck." vid det åttonde franska strecket stryks. Förslaget vann inte understöd. Beslut Kommunstyrelsen godkände kommundirektörens förslag. KFGE 63 Fullmäktige 28.8.2006 Kommunstyrelsens ordförande Christel Liljeström höll följande anförande, bilaga 3. Bengt Wiik, SFP, höll på fullmäktigegruppens vägnar följande anförande, bilaga 4. Catharina Westermark, Gröna, föreslog att bilaga 2 kompletteras med följande mening "Utöver tätortsområdena utvecklas bysamhällena". Meningen fogas till texten på bilagans andra sida, tredje stycket, före den sista meningen. Fullmäktiges ordförande frågade om fullmäktige enhälligt kan omfatta Catharina Westermarks förslag. Fullmäktige omfattade enhälligt Westermarks förslag. Rauno Haapaniemi, Gröna, föreslog på fullmäktigegruppens vägnar att meningen "Samhällsbyggande kan anvisas på den del av Sibbo storskog som i betänkandet av arbetsgruppen för Sibbo storskog 2004 anges som ett område med förändringstryck." vid det åttonde franska strecket i kommunstyrelsens förslag stryks. Ordföranden konstaterade att två understödda förslag förelåg, d.v.s. kommunstyrelsens förslag och Rauno Haapaniemis förs lag, och att om röst ning därför var påkallad. Hon föreslog följande omröstningsförfarande: ja röstar de som understöder kommunstyrelsens förslag och nej de som un ders tö der

SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN OTE PÖYTÄKIRJASTA PROTOKOLLSUTDRAG Fullmäktige 63 28.08.2006 Rauno Haapaniemis förslag. Förslaget godkändes en häl ligt. Vid den genom namnupprop verkställda omröstningen gavs 38 ja -röster och 4 nej -röster, bilaga 5. Ordföranden konstaterade att fullmäktige med rösterna 38-4 beslutat godkänna kommunstyrelsens förslag. Beslut Fullmäktige beslöt godkänna kommunstyrelsens förslag till en struktur mo dell för mar kan vänd ning och trafik som grund för utkastet till Ge ne ral plan för Sibbo 2025 med ovannämnda ändringar. Bilaga 1-5/ 63. Pöytäkirjä nähtävänä xxx Protokollet framlagt till påseende xxx Otteen oikeaksi todistaa/utdragets riktighet intygar Sipoossa/Sibbo xxxx xxxx Pöytäkirjanpitäjä/Protokollförare

GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 UTVECKLINGSBILD DEL 2: EFTERSTRÄVAT LÄGE Strukturmodell V: Fullmäktige 28.8.2006 Allmänt Alternativets/planens ledande tanke: Samhällsstrukturen utvecklas kraftigt i både mellan och södra Sibbo så att tillväxten grundar sig på spårbunden trafik. Strukturmodellens trafik- och markanvändningslösningar medför att invånarkapaciteten är 60 000 nya invånare. Kommunen förbereder sig på en tillväxt på högst 40 000 nya invånare fram till år 2025. Tidsschemat och förverkligandet av sydvästra Sibbo och Nickby-Tallmo-zonen samordnas med den regionala utredningen om trafiksystemen och markanvändningen som behövs i Helsingforsregionen. Ytterligare samordnas detta med kommunens markägoförhållanden. Nickby, Mårtensby, Tallmo och Kervo bildar en bandliknande tätortsstruktur. I sydvästra Sibbo anknyts områdena stadigt till spårbunden-/kollektivtrafik och till Helsingfors och Vandas samhällsstruktur. Arbetsplatsområden skapas i Bastukärr, i sydvästra Sibbo inom Nordsjö hamnens verkningsområde, i Sibbovikens arbetsområde och i Mömossen och öster om Box i Sköldvik-Savijärvi utvecklingsområdet och i Norra Paipis. Struktur: Storområde 1: Paipis - Borgby I Norra Paipis skapas ett nytt arbetsplatsområde. Haarajoki station ökar byggnadstrycket på glesbygdsområdena, men glesbyggandet styrs till närheten av bycentra. Storområde 2: Nickby - Tallmo Bosättningen placeras på nya detaljplaneområden i Nickby och i Tallmo. Tätortsstrukturen i Nickby blir tätare. I Tallmo bildas ett eget servicecentrum. Tätorterna i Nickby och Tallmo möts i Mårtensby. I Bastukärr placeras ett nytt arbetsplatsområde. Storområde 3: Hindsby - Östersundom Den expanderande samhällsstrukturen i Östersundom stöder sig på spårbunden trafik. I Östersundom finns ett eget servicecentrum. I sydvästra delen inom Nordsjö hamnens verkningsområde skapas ett nytt arbetsplatsområde. Naturvärdena och de ekologiska korridorerna i och från Sibbo Storskogens vidsträckta och enhetliga skogsområde beaktas. Husö märks ut som utredningsområde. Storområde 4: Box Ett nytt arbetsplatsområde i den norra delen av området och kring den nya planskilda anslutningen i Sköldvik. Styrningen på Box delgeneralplaneområde grundar sig på delgeneralplanen. Den bylika strukturen bevaras och byggandet styrs till närheten av bycentra. Storområde 5: Söderkulla Bosättningen placeras i Tasträskets och i Hansas utvidgningsområden. I Västerskog och i Massby bevaras den bylika strukturen och byggandet styrs till närheten av bycentra. Inom Västerskog delgeneralplaneområde grundar sig styrningen på delgeneralplanen. Storområde 6: Kusten och skärgården

Väsentliga förändringar sker inte. Strukturen förändras inte, styrningen av byggandet grundar sig på delgeneralplanen för skärgården och kusten. Modellen i relation till utvecklingen under de senaste 25 åren: Persontågtrafiken mellan Nickby och Kervo tas i bruk på nytt och nytt bostadsbyggande koncentreras till detaljplaneområdena i Nickby och Tallmo. Spårtrafiken mellan huvudstadsregionen och Östersundom förverkligas och nytt bostadsbyggande koncentreras till detaljplanerade områden i Östersundom. Tidsschemat och förverkligandet av sydvästra Sibbo och Nickby-Tallmo-zonen samordnas med den regionala utredningen om trafiksystemen och markanvändningen som behövs i Helsingforsregionen. Ytterligare samordnas detta med kommunens markägoförhållanden. Glesbyggandet minskar avsevärt. Bostäder / befolkning Invånarantalets tillväxt fram till år 2025 är 24 000-40 000. Generalplanens totala kapacitet är ca 60 000 invånare. Den möjliga fördelningen av invånare per storområde fram till år 2025: 1: 160 AO gles (ca 400 invånare) 2: ca 5 000 AKR d, ca 1 000 AO d, områdeseffektiviteten på detaljplaneområden ca 0,2. Nya invånare år 2025 ca 11 000-17 000, totala kapaciteten ca 25 000 nya invånare. 3. ca 5 000 AKR d, ca 1 000 AO d, områdeseffektiviteten på detaljplaneområden ca 0,3. Nya invånare år 2025 ca 10 000-20 000, totala kapaciteten ca 30 000 nya invånare. 4: 160 AO gles (ca 400 invånare) 5. 500 AKR d, 200 AO d, 75 AO gles. Nya invånare år 2025 sammanlagt ca 2000 invånare, totala kapaciteten 5000 nya invånare. 6. 60 AO gles (ca 150 invånare) Markyta som de olika boendeformerna kräver fram till år 2025: min 2025 max 2025 kapasiteetti AO gles: (1 ha/bostad) 350 ha 350 ha 350 ha AO d: (0,2 ha/bostad) 350 ha 550 ha 850 ha AKR d: (0,067 ha/bostad) 500 ha 900 ha 1300 ha Sammanlagt: 1200 ha 1800 ha 2500 ha Den totala kapaciteten på storområdena 2 och 3 är ca 60 000 nya invånare. Utvecklandet av näringslivet / tjänster Arbetsplatser: Arbetsplatsområden placeras i Bastukärr, i sydvästra Sibbo inom Nordsjö hamnens verkningsområde, i Sibbovikens arbetsområde och i Mömossen och öster om Box i Sköldvik-Savijärvi utvecklingsområdet och i Norra Paipis. Tjänster: Tjänsterna koncentreras till Nickby, Tallmo, Östersundom och Söderkulla.

Trafik Trafiken stöder sig i hög grad på användningen av kollektivtrafik. Utbudet av tjänster ökar med spårtrafiken. Utvecklandet av den spårbundna trafiken förutsätter att staten deltar märkbart. Busstrafiken ändrar och blir inmatande trafik. Den nya vägförbindelsen mellan Sköldvik och E 18 förverkligas. Teknisk service / infra Mömossens avfallsverksamhet avslutas. Vatten- och avloppsnätet utvidgas i första hand till detaljplanerade områden. Utvecklingsplanen för glesbygdens vattenförsörjning uppdateras till att motsvara generalplanens eftersträvade läge. Miljön Naturen: Karaktären hos Sibbo Storskogens vidsträckta och enhetliga skogsområde bevaras. De ekologiska korridorerna från Sibbo Storskog till de andra vidsträckta och enhetliga skogsområdena (Rörstrand, Box och Nevas) och till havsstranden bevaras. Rekreation: Existerande rekreationsfunktioner och rekreationsområden bevaras. Nya rekreationsområden skapas i närheten av större bostadsområden. Skydd: Betydande nya skyddsreserveringar görs inte. Kulturlandskap: Sibbovikens och ådalens naturvärden bibehålls. Mark- och bergtäktsområden: I närheten av gränsen till Borgnäs reserveras ett nytt område för bergtäkt liksom också i närheten av kommungränsen i norra delen av Box. Förverkligande Baserar sig på utvecklandet av tätorter som stöder sig på kollektivtrafik. Nytt byggande koncentreras i detaljplanerade områden. Tidsschemat och förverkligandet av sydvästra Sibbo och Nickby-Tallmo-zonen samordnas med den regionala utredningen om trafiksystemen och markanvändningen som behövs i Helsingforsregionen. Ytterligare samordnas detta med kommunens markägoförhållanden. Utvecklandet av det spårbundna trafiknätet förutsätter att staten deltar märkbart.

Liite / Bilaga 4 LUONNONSUOJELUALUEET / NATURSKYDDSOMRÅDEN

Liite / Bilaga 5 NATURA 2000

Liite / Bilaga 6 POHJAVESIALUEET / GRUNDVATTENOMRÅDEN

Liite / Bilaga 7 LAAJAT YHTENÄISET METSÄALUEET / VIDSTRÄCKTA SAMMANHÄNGANDE SKOGSOMRÅDEN

Liite / Bilaga 8 VALTAKUNNALLISESTI MERKITTÄVÄT KULTTUURIHISTORIALLISET YMPÄRISTÖT NATIONELLT VÄRDEFULLA KULTURHISTORISKA LANDSKAPSOMRÅDEN Paippinen Paipis Nikkilä Nickby Nikkilän sairaala Nickby sjukhus Hindsby Sipoonlahti Sibboviken Löparö

Liite / Bilaga 9 MUINAISMUISTOT / FORNMINNEN

Liite / Bilaga 10 PILAANTUNEET MAAT / FÖRORENADE MARKOMRÅDEN

Liite / Bilaga 11 TAAJAMA- JA KESKUSTATOIMINTOJEN ALUEET / OMRÅDEN FÖR CENTRUM- OCH TÄTORTSFUNKTIONER

Liite / Bilaga 12 TYÖPAIKKA-, TEOLLISUUS- JA VARASTOINTIALUEET / ARBETSPLATS-, INDUSTRI OCH LAGRINGSOMRÅDEN

Liite / Bilaga 13 VESI-, VIEMÄRI- JA KAASUJOHTOJEN RUNKOKARTTA STOMKARTA ÖVER VATTEN-, AVLOPPS- OCH GASLEDNINGAR

Liite / Bilaga 14 YLEISKAAVOJEN YHDISTELMÄ SAMMANSTÄLLNING AV GENERALPLANER

Liite / Bilaga 15 KUNNAN MAANOMISTUS / KOMMUNENS MARKÄGO

Liite / Bilaga 16 KORKOKUVA / HÖJDBILD

Liite / Bilaga 17 KORKOKUVA JA MAAPERÄN RAKENTAMISKELPOISUUS / HÖJDBILD OCH JORDMÅNENS BYGGBARHET Mycket god God Medelmåttlig Rätt dålig Dålig Berg Fyllningsjord Torvproduktionsområde Bebyggt område Vattendrag

Liite / Bilaga 18 ARVOKKAAT KALLIOALUEET JA ALUEET JOILLA ON SÄILYTETTÄVIÄ YMPÄRISTÖARVOJA VÄRDEFULLA BERGSOMRÅDEN OCH OMRÅDEN MED MILJÖVÄRDEN

Liite / Bilaga 19 RAKENNUSKIELTOALUEET / OMRÅDEN I BYGGFÖRBUD Rannikko ja saaristo Kusten och skärgården Martinkylä - Nikkilä Mårtensby - Nickby Hindsby Söderkullan korttelit / kvarter Nikkilän korttelit Nickby kvarter Kringelmalm Hansas Box Bastukärr Västerskog Haja-asutusalueet Glesbygdsområden

SIPOON YLEISKAAVA 2025 GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 Ehdotus Förslag 26.2.2008 0 1 km 2 km 3 km MTH ma K z MLY AT TP z ma SL SL EO MLY MTH ma ma K VU z AT W SL SL W AT A ma SL TALMA TALLMO MTH ma C VU TP z A A C K K AT z AT NIKKILÄ TP TP W C NICKBY A K TP z K MTH z EN ma mr MTH K SL z ea W MTH ma E z MLY ea SL SL z AT AT K A MTH SL EP z MLY AT SL SL AT W z MTH W ma AT SL SL MTH W MTH MTH jl SL AT SL SL TP W W W W SL MTH z W ej z SL W z MTH W E A W W MTH MLY AT SÖDERKULLA ma TP SL C SL sev 1 W SL SL EN AT jl W VU TP z AT se A W so ve W AT MLY A MTH ca jl ma W MTH W SL W AT W A ikko rann ko nik MTH ran AT W W W W TP W W W W W ma 1 km W W SL MTH W

YLEISKAAVAMERKINNÄT JA -MÄÄRÄYKSET BETECKNINGAR 0CH BESTÄMMELSER I GENERALPLAN jl Tieliikenteen yhteystarve. Behov av vägtrafikförbindelse. Joukkoliikenteen kehittämiskäytävä/yhteystarve. Korridor för utveckling av kollektivtrafiken/behov av kollektivtrafikförbindelse. Aikataulutus ja toteuttaminen sovitetaan Helsingin seudun yhteiseen liikennejärjestelmäsuunnitelmaan. Tidsschemat och förverkligandet samordnas med den regionala utredningen om trafiksystemen för Helsingforsregionen. Viheryhteystarve. Behov av grönförbindelse. Viheryhteys toimii virkistysyhteytenä ja ekologisena käytävänä. Tämä on otettava huomioon alueen suunnittelussa ja alueelle kohdistuvissa toimenpiteissä. Aluetta ja sen lähiympäristöä suunniteltaessa on katsottava, ettei viheryhteyden toteuttamismahdollisuuksia heikennetä eikä ekologisia käytäviä katkaista. ma Grönförbindelsen fungerar som rekreationsförbindelse och ekologisk korridor, vilket bör beaktas vid områdeplaneringen och i åtgärder som gäller området. När området och närmiljön planeras gäller det att se till att möjligheterna att genomföra en grönförbindelse inte försämras och att ekologiska korridorer inte bryts. Maisemallisesti arvokas alue. Landskapsmässigt värdefullt område. Merkinnällä osoitetaan paikallisesti, maakunnallisesti tai valtakunnallisesti arvokkaiden kulttuurimaisemien alueet. Rakennuspaikkoja ei saa osoittaa laki- ja puronvarsialueille eikä laajoille yhtenäisille peltoalueille. Veden kulku on turvattava niin, että kasvillisuus pysyy elinvoimaisena. Maisemallisesti arvokkailla alueilla noudatetaan alueen pääasiallisen käyttötarkoituksen mukaista mitoitusta. Alueen yksityiskohtaisemmassa suunnittelussa ja toteuttamisessa on otettava huomioon maataloustuotannon tarpeet ja sovitettava toimenpiteet siten, ettei maisemakokonaisuuden arvoja heikennetä. Alueen arvot on kuvattu erillisessä Sipoon kunnan kulttuuriympäristö- ja rakennusperintöselvityksessä. Alueelle mahdollisesti toteutettavat mastot ja muut maisemassa näkyvät rakennelmat on toteutettava niin, etteivät ne turmele kaunista maisemakuvaa. Maa-ainesten otto ja muu maanpinnan muuttaminen, joka vaarantaa alueen luonnonarvojen säilymisen, on kielletty. Alueella ei saa suorittaa maisemaa muuttavaa maanrakennustyötä, puiden kaatamista tai muuta näihin verrattavaa toimenpidettä ilman MRL 128 :n mukaista lupaa. Med beteckningen anges lokalt, landskapsmässigt eller nationellt värdefulla kulturområden. Byggplatser får inte anvisas till höjder och bäckområden eller till vidsträckta, enhetliga åkerområden.vattenloppet tryggas så att växtligheten bibehålls livskraftig. På landskapsmässigt värdefulla områden följs dimensioneringen enligt det huvudsakliga användningsändamålet. Vid den mera detaljerade områdesplaneringen och genomförandet beaktas behoven inom jordbruksproduktionen och samordnas åtgärderna så att värdena hos landskapshelheten inte försämras. jordbruksproduktionen och samordnas åtgärderna så att värdena hos landskapshelheten inte försämras. Värdena beskrivs i den separata utredningen om kulturmiljöer och byggnadsarv i Sibbo kommun. Master och andra konstruktioner om syns i landskapet och som eventuellt uppförs på området får inte förstöra den vackra landskapsbilden. Marktäkt och andra ändringar av markytan är förbjudna, om de äventyrar möjligheterna att bevara naturvärdena i området. På området får inte utan tillstånd enligt MarkByggL 128 utföras sådant jordbyggnadsarbete eller sådan trädfällning eller vidtas andra sådana därmed jämförbara åtgärder som förändrar landskapet. Alue, jolla on säilytettäviä ympäristöarvoja. Område med miljövärden som bör bevaras. Alueen arvot on kuvattu erillisissä Sipoon yleiskaava-alueiden ja Sipoonkorven luontoselvityksissä. Värdena beskrivs i naturutredningarna om Sibbo generalplaneområden och Sibbo storskog.

Arvokas geologinen muodostuma. Värdefull geologisk formation. Alueelle toimenpiteitä suunniteltaessa ja toteutettaessa on katsottava, ettei erikoisia luonnonesiintymiä turmella eikä aiheuteta huomattavia tai laajalle ulottuvia vahingollisia muutoksia luonnonolosuhteissa. När åtgärder planeras och genomförs på området gäller det att se till att speciella naturförekomster inte förstörs och att naturförhållandena inte åsamkas betydande eller vidsträckta skadliga förändringar. Tärkeä tai vedenhankintaan soveltuva pohjavesialue. Viktigt grundvattensområde eller grundvattensområde som lämpar sig för vattentäkt. Alueelle ei saa asemakaavalla osoittaa pohja/pintaveden laatua vaarantavia toimintoja. Tieliikennealueet ja -väylät tulee suunnitella siten, että liikenteen ja tienpidon mahdolliset haitat pohjaveden laadulle voidaan välttää. Alueella rakentamista rajoittavat vesilain ja ympäristönsuojelulain mukaiset pohjaveden muuttamis- ja pilaamiskiellot. Rakennuslupaviranomaisen on pyydettävä kunnan ympäristölupaviranomaisen lausunto aluetta koskevista uuden rakennuksen rakentamista koskevista rakennuslupahakemuksista. Maa-ainesten ottoa ei saa ulottaa neljää metriä lähemmäs pohjaveden pintaa. Vanhoilla ottamisalueilla tulee maisemointi hoitaa siten, että pohjaveden laatu pysyy hyvänä. nat I detaljplanen får inte anvisas sådan verksamhet på området som äventyrar kvaliteten på grund/ytvattnet. Vägtrafikområden och vägtrafikleder planeras så att eventuella trafik- och väghållningsolägenheter för grundvattnets kvalitet kan undvikas. Byggandet på området begränsas av förbud enligt vattenlagen och miljöskyddslagen mot förändring och förorening av grundvattnet. Bygglovsmyndigheten begär den kommunala miljötillståndsmyndighetens utlåtande om ansökningar om bygglov för uppförande av nya byggnader på området. Marktäkt får inte sträcka sig längre än fyra meter från grundvattenytan. På gamla täktområden bör landskapsarkitekturen genomföras så att grundvattnets goda kvalitet bibehålls. Natura 2000 -verkostoon kuuluva tai ehdotettu alue. Område som hör till eller föreslagits höra till nätverket Natura 2000. Merkinnällä osoitetaan Natura 2000-verkostoon kuuluvat tai siihen ehdotetut alueet. Med beteckningen anges områden som hör till eller föreslagits höra till nätverket Natura 2000. seveso Seveso II konsultonitivyöhyke. Seveso II konsulteringszon. Merkinnällä osoitetaan Seveso II-direktiivin mukaisten laitosten konsultointivyöhykkeet. Vaarallisia kemikaaleja käyttävää tai varastoivaa laitosta ympäröivän konsultointivyöhykkeen yksityiskohtaiseen suunnitteluun on kiinnitettävä erityistä huomiota. Konsultointivyöhykkeellä sallitaan vähäinen täydennysrakentaminen tlannekohtaisen harkinnan mukaan. Suunniteltaessa riskille alttiiden toimintojen sijoittamista vyöhykkeen sisälle on kaavaa laadittaessa pyydettävä kunnan palo- ja pelastusviranomaisen ja tarvittaessa Turvatekniikan keskuksen (TUKES) lausunto. Med beteckningen anges konsulteringszonerna för anläggningar enligt Seveso II-direktiiven. Speciell uppmärksamhet skall fästas vid detaljerad planering av konsulteringszonen som omger en anläggning som använder eller lagrar farliga kemikalier. Inom konsulteringszonen tillåts obetydligt kompletteringsbyggand enligt prövning från fall tll fall. Då man planerar placeringen av verksamheter som innebär risker innanför en zon är det skäl att vid uppgörandet av planen begära utlåtande av brand- och räddningsväsendet och vid behov utlåtande av Säkerhetsteknikcentralen (TUKES).

sev 1 ea ej Kilpilahden suojaivyöhyke. Skyddszon i Sköldvik. Merkinnällä osoitetaan vaarallisia kemikaaleja käsitteleviä ja varastoivia tuotantolaitoksia sekä varastoalueita ympäröivä ulompi suojavyöhyke. Suojavyöhykkeelle ei sallita uutta asutusta, uutta vapaa-ajan asutusta eikä yleisiä virkistysalueita eikä vapaa-ajanasutuksen muuttamista ympärivuotiseksi. Med beteckningen anvisas en yttre skyddszon kring produktionsanläggningar som behandlar och lagrar farliga kemikalier. Inom skyddszonen tillåts inte ny bebyggelse, ny fritidsbebyggelse, allmänna rekreationsområden eller ändrandet av fritidsboende till åretrunt-boende. Ampumaradan suojavyöhyke. Skyddszon för skjutbana. Merkinnällä osoitetaan ampumaratojen suojavyöhykkeet. Ampumaradan ympärille tulee jättää riittävä suoja-alue toiminnan aiheuttaman melun ja muiden ympäristöhäiriöiden takia. Alueelle rakentamisen tulee perustua yksityiskohtaisempaan suunnitteluun. Alueen järjestelyssä on erityistä huomiota kiinnitettävä ympäristönsuojeluun. Med beteckningen anges skyddszonerna för skjutbanor. Ett tillräckligt skyddsområde skall lämnas kring skjutbanan på grund av buller och andra miljöolägenheter. Byggnadsverksamheten på området skall basera sig på en mera detaljerad planering. I arrangemangen på området skall speciell uppmärksamhet fästas vid miljöskyddet. Jätteenkäsittelyalueen suojavyöhyke. Skyddszon för område för avfallshantering. Merkinnällä osoitetaan jätteenkäsittelyalueiden suojavyöhykkeet. Jätteenkäsittelyalueen ympärille tulee jättää riittävä suoja-alue ympäristöhaittojen vähentämiseksi. Jätteiden käsittelyssä ja alueen muussa järjestelyssä on erityistä huomiota kiinnitettävä ympäristönsuojeluun. Alueella rakentamisen tulee perustua yksityiskohtaisempaan suunnitteluun. Med beteckningen anges skyddszonerna för avfallshanteringsområden. Ett tillräckligt skyddsområde skall lämnas kring avfallshanteringsområdet för att minska miljöolägenheterna. Vid avfallshanteringen och i de övriga arrangemangen på området skall speciell uppmärksamhet fästas vid miljöskyddet. Byggnadsverksamheten på området skall basera sig på en mera detaljerad planering. rannikko Rannikkovyöhyke. Strandzon. Alueelle laaditaan erillinen rannikon ja saariston osayleiskaava, jossa rakentamisen tarkempi ohjaus ratkaistaan. Vyöhykkeellä olevilla alueilla noudatetaan alueen pääasiallisen käyttötarkoituksen mukaista mitoitusta. En skild delgeneralplan för skärgården och kusten utarbetas för området i vilken noggrannare styrning av byggandet avgörs. Inom zonen tillämpas dimensioneringen enligt det huvudsakliga användningsändamålet. A Taajamatoimintojen alue. Område för tätortsfunktioner. Merkinnällä osoitetaan asumisen ja muiden taajamatoimintojen alueet. Alue on tarkoitettu asemakaavoitettavaksi. Alueen tarkka rajaus ratkaistaan asemakaavoituksen yhteydessä. Merkinnällä on osoitettu asumiseen ja muille taajamatoiminnoille, kuten palveluille, teollisuudelle rakentamisalueita, pääväyliä pienempiä liikenneväyliä, virkistys- ja puistoalueita, erityisalueita sekä yhdyskuntateknisen huollon alueita. Suunnittelussa pidetään lähtökohtana kauniin ympäristökuvan luomista. Alue on suunniteltava ympäristökuvaltaan monimuotoiseksi käyttäen erilaisia talotyyppejä. Beteckningen anger områden för boende och andra tätortsfunktioner. Avsikten är att området skall detaljplanläggas. Områdets exakta avgränsning avgörs i samband med detaljplaneringen. Med beteckningen anvisas byggområden för boende och andra tätortsfunktioner, såsom centrumfunktioner, service och industri, trafikledsområden som är mindre än huvudlederna, rekreations och parkområden, specialområden samt områden för kommunteknisk service. Utgångspunkten för planeringen är att skapa en vacker miljöbild. Området planeras så att det får en mångsidig miljöbild genom att olika hustyper används.

AT C Kyläalue. Byområde. Merkinnällä osoitetaan kyläasutuksen sekä sen tarvitsemien palvelu- ja työtilojen alueet. Uudisrakennukset on sovitettava huolellisesti maisemaan ja kyläkuvaan. Alue on tarkoitettu kylämäisen rakentamisen alueeksi. Alueelle saa rakentaa kyläyhteisöjen toimintaa tukevia yleisiä rakennuksia. Kyläalueelle tulee laatia osayleiskaava. Aluetta koskevassa suunnittelussa uudet rakennuspaikat on osoitettava siten että ne hyödyntävät jo rakennettua infrastruktuuria. Alueelle voidaan sijoittaa sellaisia työ- ja liiketiloja, jotka eivät aiheuta ympäristöön melua, tärinää, ilman pilaantumista, raskasta liikennettä tai muuta häiriötä. MRL 16 :n mukainen suunnittelutarvekynnys voidaan ylittää edellyttäen, että rakentaminen ei aiheuta haittaa kaavoitukselle (osayleiskaavan laadinnalle). Området reserveras för bybosättning samt de service- och arbetslokaler som behövs för den. Nybyggnader anpassas omsorgsfullt till landskapet och bybilden. Avsikten är att området skall användas för byliknande byggande. På området får uppföras allmänna byggnader som stöder bysamhället. Avsikten är att en delgeneralplan för byområdet utarbetas. Vid områdesplaneringen anvisas nya byggplatser så att de utnyttjar den befintliga infrastrukturen. På området får placeras sådana arbets- och affärslokaler som inte orsakar buller, vibration, luftförorening, tung trafik eller andra störningar i miljön. Tröskeln för planeringsbehov enligt MarkByggL 16 kan överskridas förutsatt att byggandet inte förorsakar men för planläggningen (utarbetande av delgeneralplan). Keskustatoimintojen alue. Område för centrumfunktioner. Alue on tarkoitettu asemakaavoitettavaksi. Merkinnällä osoitetaan keskustaan soveltuvat taajamatoimintojen alueet. Alueelle voidaan sijoittaa vähittäiskaupan suuryksiköitä. Asemakaavassa on selvitettävä mahdollisuus laajentaa keskustatoimintojen aluetta rautatieaseman ympäristöön. Avsikten är att området skall detaljplanläggas. Med beteckningen anvisas områden för tätortsfunktioner som lämpar sig för centrum. Stora detaljhandelsenheter får placeras på området. Möjligheten att utvidga området för centrumfunktioner till omgivningen kring järnvägsstationen klarläggs i en detaljplan. TP Työpaikka-, teollisuus- ja varastoalue. Område för arbetsplatser, industri- och lagerverksamheter. Merkinnällä on osoitettu työpaikka-, teollisuus- ja varastokäyttöön varattavat alueet sekä niihin liittyvät yhdyskuntateknisen huollon alueet ja liikenneväylät. Alue on tarkoitettu asemakaavoitettavaksi. Alueen suunnittelussa on otettava huomioon toiminnan aiheuttaman liikenteen järjestäminen siten, ettei läheisten asuinalueiden katuverkkoa tarpeettomasti kuormiteta. Asemakaavassa on annettava tarpeelliset määräykset rakentamisesta ja toimintojen sijoittamisesta siten, ettei alueella harjoitettava toiminta aiheuta 55 dba:n ylittävää melutasoa alueen ulkopuolelle. Alueelle saa sijoittaa myös välittömästi varastointitoimintaan liittyviä palvelu-, toimisto- ja terminaalitiloja. Alueen tasaaminen maa-aineksenotolla loppukäytön vaatimuksia vastaavaksi on sallittua. Med beteckningen anvisas områden för arbetsplats-, industri- och lagerverksamhet samt anslutande områden för samhällsteknisk service samt trafikleder. Avsikten är att området skall detaljplanläggas. Vid områdesplaneringen beaktas att den trafik som verksamheten orsakar ordnas så att gatunätet i de närliggande bostadsområdena inte belastas i onödan. I detaljplanen utfärdas nödvändiga bestämmelser om byggandet och om att funktionerna bör placeras så att den verksamhet som utövas på området inte medför buller över 55 dba utanför området. På området får också placeras service-, kontors- och terminallokaler som direkt hänför sig till lagerverksamheten. Utjämning av området genom marktäkt för att motsvara slutanvändningens anspråk är tillåtet. VU Urheilu- ja virkistyspalvelujen alue. Område för idrotts- och rekreationsanläggningar. Alueelle voidaan sijoittaa urheilu-, virkistys- ja vapaa-ajan toimintoja ja -asumista palvelevia rakennuksia ja rakennelmia. Merkittävä rakentaminen edellyttää asemakaavan laatimista. På området får placeras byggnader och konstruktioner som betjänar idrotts-, rekreations- och fritidsverksamhet samt -boende. Betydande byggande förutsätter, att en detaljplan utarbetas.

E Erityisalue. Specialområde. Merkinnällä osoitetaan sellaisille toiminnoille varattavia alueita, joiden käyttö muihin tarkoituksiin on hyvin rajoitettu ja joille yleisöllä ei yleensä ole vapaata pääsyä. Merkinnällä on osoitettu Mömossenin jätteenkäsittelyalue, ampumaradat ja moottorirata sekä Metsäpirtin kompostointilaitos. ea=ampumarata, mr=moottorirata Med beteckningen anvisas områden som skall reserveras för sådana funktioner i fråga om vilken användningen för andra ändamål är mycket begränsad och till vilka allmänheten i regel inte har fritt tillträde. Med beteckningen anvisas Mömossens avfallshanteringsområde, skjutbanorna och motorbanan samt Metsäpirtti komposteringsanläggning. ea=skjutbana, mr=motorbana EN EO Energiahuollon alue. Område för energiförsörjning. Maa-ainesten ottoalue. Merkinnällä osoitetaan kallioaineksen ottoon varattavat alueet. Täktområde. Med beteckningen anvisas områden som reserveras för bergstäkt. EP Puolustusvoimien alue. Försvarsmaktens område. Merkinnällä osoitetaan puolustusvoimien käytössä olevat tai sellaiseksi suunnitellut varuskunta-, harjoitus- ja varikkoalueet, joille yleisön pääsy on rajoitettu. Alueella liikkuminen saattaa olla turvallisuus- yms syistä rajoitettua. Med beteckningen anges garnisons-, övnings- och motsvarande områden som används av försvarsmakten, eller områden som planerats för detta syfte och dit allmänheten har begränsat tillträde. Av säkerhetsskäl och av andra liknande orsaker kan möjligheterna att röra sig på områdena vara begränsade. SL Luonnonsuojelualue. Naturskyddsområde. Alueella ei saa suorittaa sellaisia toimenpiteitä, jotka saattavat vaarantaa alueen suojeluarvoja. Suojelumääräys on voimassa, kunnes alue on muodostettu luonnonsuojelulain mukaiseksi suojelualueeksi, kuitenkin enintään 5 vuotta tämän yleiskaavan voimaantulosta lukien. Alueella saa suorittaa toimenpiteitä, jotka ovat tarpeen sen suojeluarvon säilyttämiseksi tai palauttamiseksi. På området får inte vidtas sådana åtgärder som kan äventyra områdets skyddsvärden. Skyddsbestämmelsen gäller tills området har blivit ett naturskyddsområde enligt naturvårdslagen, dock i högst 5 år efter det att planen har trätt i kraft. På området får vidtas åtgärder som år nödvändiga för att bevara eller återställa områdets skyddsvärde.

MLY Laajat yhtenäiset metsäalueet/metsätalousvaltainen alue, joka on laaja, yhtenäinen ja ekologisen verkoston kannalta merkittävä. Vidsträckta, sammanhängande skogsområden/skogsbruksdominerat område, som är omfattande, vidsträckt och betydelsefullt för det ekolologiska nätverket. Merkinnällä osoitetaan pääasiassa metsätalouskäytössä olevia, pinta-alaltaan laajoja ja yhtenäisiä metsäalueita, jotka ovat seudullisen ekologisen verkoston kannalta merkittäviä. Alueiden sisään jää myös vesialueita. Alueita käytetään pääasiallisen käyttötarkoituksen lisäksi myös muihin tarkoituksiin, kuten maanviljelyyn, haja-asutusluontoiseen rakentamiseen ja loma-asumiseen. Metsien hoitaminen ja käyttäminen alueella perustuu metsälain säädöksiin. Alueen suunnittelussa tulee turvata metsätalouden ja muiden maaseutuelinkeinojen toimintaedellytykset. Alueen säilyminen yhtenäisenä tulee turvata välttämällä alueen pirstomista muulla maankäytöllä siten, että syntyy alueen kokoon nähden vaikutuksiltaan laaja-alaista, pysyvää tai muuta merkittävää pitkäkestoista haittaa. Alueelle voidaan toteuttaa ulkoilu- ja virkistysreittejä sekä virkistystä palvelevia rakennuksia ja rakenteita. Reittien sijoittelussa tulee ottaa huomioon alueen luontoarvot. Toteuttamisen tulee perustua yksityiskohtaiseen suunnitelmaan. Maankäyttö- ja rakennuslain 16 1 ja 2 momentin mukainen suunnittelutarvekynnys ei saa ylittyä. Med beteckningen anges till sin areal vidsträckta och enhetliga skogsområden, huvudsakligen i skogsbruksanvändning, som är betydelsefulla för det regionala ekologiska nätverket. Inom områdena finns också vattenområden. Områdena används förutom till sitt huvudsakliga användningsändamål även till andra syften som jordbruk, glesbebyggande och fritidsboende. Skötseln och användningen av skogarna på området grundar sig på skogslagens stadgor. Vid planeringen av området skall verksamhetsbetingelserna för skogsbruket och andra lantsortsnäringar tryggas. Bevarandet av områdets helhet bör tryggas genom att undvika splittring genom annan markanvändning som i förhållande till områdets storlek skapar omfattande, bestående eller andra betydande långvariga olägenheter. På området kan frilufts- och rekreationsleder samt byggnader och konstruktioner som betjänar rekreationen byggas. Vid placeringen av lederna skall områdets naturvärden beaktas. Genomförandet skall grunda sig på en detaljerad plan. Tröskeln för planeringsbehov enligt markanvändnigns- och bygglagens 16 1 och 2 moment får inte överskridas. MTH Haja-asutusalue. Glesbygdsområde. Maankäyttö- ja rakennuslain 16 1 ja 2 momentin mukainen suunnittelutarvekynnys ei saa ylittyä. Maa- ja metsätalouteen liittyvä rakentaminen on sallittu. Tröskeln för planeringsbehov enligt markanvändnings- och bygglagens 16 1 och 2 moment får inte överskridas. Byggande i anslutning till jord- och skogsbruk är tillåtet. W ca Vesialue. Vattenområde. Keskustatoimintojen alakeskus. Sekundärcentrum för centrumfunktioner. Muinaismuistokohde. Fornminnesobjekt. Alueella sijaitsee muinaismuistolailla (295/1963) rauhoitettu kiinteä muinaisjäännös. Alueen kaivaminen, peittäminen, muuttaminen ja muu siihen kajoaminen on muinaismuistolain nojalla kielletty. Peltoviljely, laiduntaminen ja metsätalous on sallittua. Metsän äestys on kuitenkin kielletty. Kaikista muista aluetta koskevista toimenpiteistä ja suunnitelmista on neuvoteltava Museoviraston kanssa. På området finns en fast fornlämning som fridlysts genom lagen om fornminnen (295/1963). Utgrävningar, täckning och ändring av området eller andra ingrepp är förbjudna med stöd av lagen om fornminnen. Åkerodling, användning som betesmark och skogsbruk tillåts. Det är dock förbjudet att harva skogen. Alla övriga åtgärder och planer som gäller området skall diskuteras med Museiverket.

Virkistyskohde. Rekreationsobjekt. Merkinnällä osoitetaan vapaa-ajan ja luontomatkailun alueita. Alueelle saa rakentaa ulkoilukäyttöä palvelevia pienehköjä rakennuksia tai rakennelmia. Med beteckningen anges grönområden i naturtillstånd som reserverats för friluftsliv. På området får uppföras mindre byggnader eller konstruktioner för friluftsbruk. Venesatama/venevalkama. Småbåtshamn/småbåtsplats. Uimaranta. Badstrand. Moottori- tai moottoriliikennetie. Motorväg eller motortrafikled. Seututie/pääkatu. Regional väg/huvudgata. Yhdystie/kokoojakatu. Förbindelseväg/matargata. Liittymä. Anslutning. Eritasoliittymä. Planskild anslutning. Eritasoristeys ilman liittymää. Planskild korsning utan anslutning. Yhdysrata/kaupunkirata ja liikennepaikka. Förbindelsebana/stadsbana och trafikplats. K Johto tai linja. Ledning eller linje. K=kaasu, Z=sähkö. ca SÖDER K=gas, Z=el. Kohde, nykyinen ja uusi. Objekt, befintlig och nytt. Nykyiset tiet ja linjat. Befintliga vägar och linjer. Merkittävästi parannettava tieosuus. Vägavsnitt som avses förbättras betydligt. Tien parannustoimenpiteet tulee sopeuttaa tienvarren kyläkuvaan ja arvokkaaseen maisemaan. Vägens förbättringsåtgärder skall anpassas till bybilden och till den värdefulla miljön. Uudet tiet ja linjat. Nya vägar och linjer. Kunnan raja. Kommungräns. Yleiskaava-alueen raja. Generalplaneområdets gräns. Alueen raja. Områdesgräns. Ohjeellinen alueen tai osa-alueen raja. Riktgivande gräns för område eller del av område. Kunnan osan nimi. Namn på kommundel.

Yhdyskuntarakenteen laajenemissuunta. Utvidgningsriktning för bebyggelsen. Merkinnällä osoitetaan yhdyskunnan pitkän aikavälin tavoitteellinen laajenemissuunta. Laajentuminen tapahtuu vuoden 2025 jälkeen. Med beteckningen anges den utvidgningsriktning för bebyggelsen som eftersträvas på lång sikt. Utvidgningen sker efter år 2025.

Yleiset määräykset Talman taajama- ja keskustatoimintojen alueiden väestötavoite on 7000 uutta asukasta ja 1600 uutta työpaikkaa. Nikkilän taajama- ja keskustatoimintojen alueiden väestötavoite on 12000 uutta asukasta ja 2700 uutta työpaikkaa. Söderkullan taajama- ja keskustatoimintojen alueiden väestötavoite on 12000 uutta asukasta ja 2700 uutta työpaikkaa. Työpaikka-, teollisuus- ja varastoalueiden työpaikkatavoite on 6000. Asemakaava-alueiden ulkopuolisilla alueilla tulee noudattaa seuraavia rakentamista ohjaavia määräyksiä: Rakennuspaikkojen enimmäismäärä asema- ja osayleiskaava-alueiden ulkopuolisilla osilla lasketaan 1.7.1959 voimassa olleesta tilajaosta. Vanha rakentamaton kiinteistö (1.7.1959) saa kuitenkin yhden (1) rakennuspaikan. Jokainen rakennettu asuin- tai lomarakennus vähentää kantatilan rakennuspaikkojen enimmäismäärää yhdellä. Kaikki asema- ja osayleiskaava-alueiden ulkopuoliset alueet ovat MRL 16 3 momentin mukaista suunnittelutarvealuetta. Rakennuspaikan on oltava pinta-alaltaan vähintään 5000 m². Mikäli rakennus liitetään vesi- ja viemäriverkostoon, rakennuspaikan koon on oltava vähintään 2000 m² Sivuasuntoa ei lasketa rakennuspaikaksi. Sivuasunto ei vähennä rakennuspaikkojen enimmäismäärää. Sivuasuntoa ei saa rakentaa alle 5000 m² rakennuspaikalle eikä Sipoonjoen, Keravanjoen, järvien ja meren rantavyöhykkeelle. Mikäli haettu rakentaminen täyttää MRL 16 :n mukaisen suunnittelutarvekynnyksen ja rakennuspaikka sijaitsee kyläalueen välittömässä läheisyydessä, noudatetaan kyläalueen (AT) kaavamääräyksiä. Jos MRL 16 :n mukainen suunnittelutarvekynnys ei ylity, noudatetaan haja-asutusalueiden kaavamääräystä. Kyläalueilla varaudutaan 4000 uuteen asukkaaseen. Osayleiskaavassa voidaan perustelluista syistä poiketa tavoitteellisesta asukasmäärästä. Rakennuspaikalle saa rakentaa enintään yhden yksiasuntoisen yksikerroksisen asuinrakennuksen, jonka kerrosala on enintään 300 m², tai useampaan kuin yhteen tasoon rakennettavan yksiasuntoisen asuinrakennuksen, jonka kerrosala on enintään 400 m². Rakennuspaikalle voi rakentaa kerrosalaltaan enintään 100 m²:n suuruisen sivuasunnon. Rakennuksen tulee kuulua samaan pihapiiriin päärakennuksen kanssa ja pääsääntöisesti hyödyntää samoja teknisiä järjestelmiä ja tieliittymää kuin päärakennus. Olemassa olevaan rakennukseen rakennettava sivuasunto saa olla huoneistoalaltaan enintään 70 m². Sivuasunto ja päärakennus muodostavat kokonaisuuden, jota ei maanmittaustoimituksella saa erottaa itsenäisiksi kiinteistöiksi. Rakennuspaikalle saa asuinrakennuksen lisäksi rakentaa sen käyttötarkoitukseen liittyviä erillisiä talousrakennuksia, joiden yhteenlaskettu kerrosala saa olla enintään 150 m². Rakennettaessa olevien rakennusten yhteyteen on rakentamisen sovelluttava noudatettuun rakennustapaan ja olemassa olevaan rakennuskantaan sijoituksen, koon, muodon, julkisivumateriaalien, värityksen sekä julkisivun jäsentelyn osalta. Rakennuspaikalla rakennusten tulee muodostaa ympäristö- ja/tai taajamakuvaltaan sopusuhtainen kokonaisuus. Rakennuksen vaikutukseen maisemakuvaan tulee myös kiinnittää erityistä huomiota. Rakennuspaikka tulee tarvittaessa sopivin istutuksin liittää ympäröivään maisemaan. Korkeille ja näkyville kukkuloille ja kallioalueille sekä maisemallisesti merkittäville peltoalueille rakentamista tulee välttää. Rakentaminen tulee sijoittaa mahdollisuuksien mukaan olemassa olevien pihapiirien ja metsäsaarekkeiden tuntumaan. Rakennusten sijainnin rakennuspaikalla tulee olla sellainen, että maiseman luonnonmukaisuus mahdollisuuksien mukaan säilyy. Liikenneväylien tuntumassa uudisrakentaminen on sallittua vain, mikäli valtioneuvoston päätöksen (VN:n päätös 993/1992) mukaiset melutason ohjearvot eivät ylity.

Kyläalueilla (AT) rakennuspaikat määräytyvät seuraavasti: -ensimmäinen rakennuspaikka edellyttää kantatilan olevan 0,2-1 ha, mikäli kiinteistö liitetään vesi- ja viemäriverkostoon -ensimmäinen rakennuspaikka edellyttää kantatilan olevan 0,5-1 ha, mikäli kiinteistöä ei liitetä vesi- ja viemäriverkostoon -toinen rakennuspaikka edellyttää kantatilan olevan 1-2 ha -kolmas rakennuspaikka edellyttää kantatilan olevan 2-3 ha -neljäs rakennuspaikka edellyttää kantatilan olevan 3-5 ha -viides rakennuspaikka edellyttää kantatilan olevan 5-7 ha -kuudes rakennuspaikka edellyttää kantatilan olevan 7-9 ha jne. 2 ha väleillä Haja-asutusalueilla (MTH) rakennuspaikkojen enimmäismäärä on kutakin kantatilaa kohden 10. Rakennuspaikat määräytyvät seuraavasti: -ensimmäinen rakennuspaikka edellyttää kantatilan olevan vähintään 5 ha -toinen rakennuspaikka edellyttää kantatilan olevan vähintään 10 ha -kolmas-kuudes rakennuspaikka edellyttää aina kantatilaan 10 ha lisää/rakennuspaikka -seitsemäs-kymmenes rakennuspaikka edellyttää kantatilaan aina 20 ha lisää/rakennuspaikka Laajoilla yhtenäisillä metsäalueilla (MLY) rakennuspaikkojen enimmäismäärä on kutakin kantatilaa kohden 5. Rakennuspaikat määräytyvät seuraavasti: -ensimmäinen rakennuspaikka edellyttää kantatilan olevan vähintään 5 ha -toinen rakennuspaikka edellyttää kantatilan olevan vähintään 10 ha -kolmas-viides rakennuspaikka edellyttää kantatilaan aina 20 ha lisää/rakennuspaikka Allmänna bestämmelser På områden för tätorts- och centrumfunktioner i Tallmo är målet 7000 nya invånare och 1600 nya arbetsplatser. På områden för tätorts- och centrumfunktioner i Nickby är målet 12000 nya invånare och 2700 nya arbetsplatser. På områden för tätorts- och centrumfunktioner i Söderkulla är målet 12000 nya invånare och 2700 nya arbetsplatser. På områden för arbetsplatser, industri- och lagerverksamheter är målet 6000 nya arbetsplatser. På områden utanför detaljplaneområden skall följande bestämmelser om styrande av byggande följas: Maximiantalet byggplatser på områden utanför detalj- och delgeneralplaneområden räknas enligt lägenhetsskiftet som gällde 1.7.1959. En gammal obebyggd fastighet (1.7.1959) får ändå en (1) byggplats. Varje byggd bostads- eller fritidsbyggnad minskar stomlägenhetens maximiantal byggnadsplatser med 1. Alla områden utanför detalj- och delgeneralplaneområden är områden i behov av planering enligt markanvändnings- och bygglagens 16 3 moment. Byggplatsen skall till sin storlek vara minst 5000 m². Om byggnaden ansluts till vattenoch avloppsnätet skall byggplatsens storlek vara minst 2000 m². Sidobostad räknas inte som byggplats. Sidobostaden minskar inte byggplatsernas maximiantal. Sidobostad får inte byggas på en byggplats som är mindre än 5000 m² och inte på Sibbo eller Kervo åars, träskens eller havets strandzoner. Om det ansökta byggandet fyller förutsättningarna för planeringsbehov enligt MarkByggL 16 och byggplatsen är belägen i byområdets omedelbara närhet skall byområdets planbestämmelser (AT) följas. Om planeringsbehovströskeln enligt MarkByggL 16 inte överskrids skall planbestämmelserna för glesbygdsområden följas. På byområden förbereder man sig för 4000 nya invånare. I delgeneralplanen kan man av motiverade skäl avvika från det målsatta invånarantalet.

På en byggplats får byggas högst ett envånings bostadshus med en bostad vars våningsyta är högst 300 m² eller ett bostadshus med en bostad i flera än ett plan och en våningsyta på högst 400 m². På byggplatsen kan uppföras en högst 100 m²-vy stor sidobostad. Byggnaden skall ingå i samma gårdsområde som huvudbyggnaden och i regel nyttja samma tekniska system och väganslutning som huvudbyggnaden. Lägenhetsytan i en sidobostad som byggs i en befintlig byggnad får vara högst 70 m². Sidobostaden och huvudbyggnaden bildar en helhet som inte får separeras till självständiga fastigheter genom lantmäteriförrättning. På en byggplats får förutom ett bostadshus uppföras separata ekonomibyggnader som har samband med bostadsbyggnadens användningsändamål och vilkas sammanlagda våningsyta är högst 150 m². Byggande i anslutning till befintliga byggnader skall anpassas till det tidigare byggsättet och det befintliga byggnadsbeståndet vad gäller placering, storlek, utformning, fasadmaterial, färgsättning och fasadutformning. Byggnaderna på en byggplats skall utgöra en med avseende på miljö- och/eller tätortsbilden harmonisk helhet. Byggnadens betydelse för landskapsbilden skall också beaktas särskilt. Byggplatsen skall vid behov anknytas till det omgivande landskapet med lämpliga planteringar. Höga och synliga kullar och bergsområden skall i regel inte bebyggas. På åkermark som har betydelse för landskapet skall byggande undvikas. Byggandet skall i mån av möjlighet placeras i anslutning till befintliga gårdsområden och skogsdungar. Byggnader skall placeras på byggplatserna så att landskapets naturenlighet I mån av möjlighet bevaras. Nybebyggelse i anknytning till trafikleder är tillåtet endast ifall bullernivåerna enligt statsrådets beslut (993/1992) inte överskrids. På byområden (AT) bestäms byggplatserna enligt följande: -den första byggplatsen förutsätter, att stomfastighetens storlek är 0,2-1 ha, och att fastigheten ansluts till vattenoch avloppsnätet. -den första byggplatsen förutsätter, att stomfastighetens storlek är 0,5-1 ha, ifall fastigheten inte ansluts till vattenoch avloppsnätet -den andra byggplatsen förutsätter en stomfastighet på 1-2 ha -den tredje byggplatsen förutsätter en stomfastighet på 2-3 ha -den fjärde byggplasten förutsätter en stomfastighet på 3-5 ha -den femte byggplatsen förutsätter en stomfastighet på 5-7 ha -den sjätte byggplasten förutsätter en stomfastighet på 7-9 ha -osv med intervaller på 2 ha. På glesbygdsområden (MTH) är byggplatsernas maximiantal per stomfastighet 10. Byggplasterna bestäms enligt följande: -den första byggplatsen förutsätter en stomfastighet på minst 5 ha -den andra byggplatsen förutsätter en stomfastighet på minst 10 ha -den tredje till sjätte byggplasten förutsätter en stomfastighet på ytterligare 10 ha per byggplats. -den sjunde till tionde byggplatsen förutsätter en stomfastighet på ytterligare 20 ha per byggplats På områden med vidsträckta sammanhängande skogsområden (MLY) är maximiantalet byggplatser per stomfastighet 5. Byggplatserna bestäms enligt följande: -den första byggplatsen förutsätter en stomfastighet på minst 5 ha -den andra byggplatsen förutsätter en stomfastighetens på minst 10 ha -den tredje till femte byggplatsen förutsätter en stomfastighet på ytterligare 20 ha per byggplats Tähän yleiskaavakarttaan liittyy selostus, jossa on esitetty mm. kaavan tärkeimmät lähtökohdat ja tavoitteet, kaavaratkaisun periaatteet ja kaavan vaikutukset. Till denna generalplanekarta hör en beskrivning där bl.a. de viktigaste utgångspunkterna och målen, principerna för planlösningen och konsekvenserna av planen är framförda.

BILAGA 21 TRAFIKSYSTEM FÖR GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 Trafiksystemets nuläge Nuvarande väg- och gatunät Grunden i Sibbo stamvägnät utgörs av Borgå motorväg (riksväg 7), den regionala vägförbindelsen Borgåvägen (Helsingfors-Lovisa landsväg 170), samt förbindelserna som går genom kommuncentrat Nickby; landsväg 148 Hyrylä - Sköldvik, (Kervovägen - Oljevägen), landsväg 1521 Nissbacka - Nickby, förbindelseväg (Jokivarsivägen - Nickbyvägen), landsväg 1494 Nickby- Mäntsälä, förbindelseväg (Borgnäsvägen) samt landsväg 11689 Söderkulla - Nickby, förbindelseväg (Brobölevägen, i kommunens södra del Söderkullavägen). Utom landsvägarna 148 (Kervovägen-Oljevägen) och 170 (Borgåvägen) samt landsvägarna 1521 (Jokivarsivägen), landsväg 11689 (Brobölevägen) hör till specialtransporternas stamrutter. Andra viktiga förbindelser utgörs av landsväg 146 Järvenpää-Borgnäs, bygdeväg (Rajakulma- Linsvedsvägen), samt i huvudsak planeringsområdets interna förbindelser betjänande landsvägarna 11697 Kervo - Sibbo (Mårtensbyvägen - Brobölevägen) samt 11701 Paipis lokalväg (Paipisvägen). Landsväg 148 Hyrylä - Sköldvik (Kervovägen - Oljevägen) bildar en tvärgående förbindelse i öst-västlig riktning från Sköldvik i Borgå till riksväg 4 och till Mellannyland samt förbinder Nickby med dem. Jokivarsivägen - Nickbyvägen (landsväg 1521) utgör huvudförbindelsen från Nickby till huvudstadsregionen och bildar tillsammans med Borgnäsvägen (lv 1494) en flitigt använd genomfartsled från Borgnäshållet till huvudstadsregionen via Lahtis motorväg (rv 4). Brobölevägen - Söderkullavägen (lv 11689) sammanlänkar Södra Sibbo med Sibbo kommuncentrum Nickby. Vägnätets funktionella klassificering och biltrafik (vägtrafikregistret, 2006).

BILAGA 21 Nuvarande nätverk för lättrafik I Sibbo finns sammanlagt ca 60 km lättrafikleder, av vilka ca hälften (28 km) går längs landsvägarna. De flesta av lederna är belägna inom kommunens centrala tätorter Nickby och Söderkulla, i vilka lättrafiknätet är relativt bra, även om några förbindelser saknas. Lättrafikleder finns i någon mån också i Landbo. Nuvarande lättrafiknät uppfyller i första hand de inre behoven i tätorterna. Lättrafikleder finns knappast alls mellan tätorterna eller längs vägarna som leder ut från tätorterna. Ett undantag utgörs av förbindelsen som går från Nickby till Mårtensby och genom Tallmo till Ahjo i Kervo. I nuläget bor ca 65 % av befolkningen i Sibbo på högst tre kilometers avstånd från närmaste affär för dagligvaruhandel, medan dagligvaruhandelns tjänster nås av närmare 100 % på områden med stadsliknande samhällsstruktur. Cykelns konkurrenskraft är bäst på 1-5 km:s sträckor. Kollektivtrafik Förbindelserna är goda från kommunens centrum Nickby till Helsingfors. Ca 25 turer körs i båda riktningarna mellan måndag och fredag längs rutten som går via Jokivarsi eller Kungsbacka. Dessutom körs 5-7 turer i båda riktningarna från Nickby via Söderkulla till Helsingfors. Utbudet av bussturer är i Söderkulla större än i Nickby tack vare stamtrafiken mellan Borgå och Helsingfors. Förbindelserna till Borgå är goda såväl från Söderkulla som från Nickby. Det är möjligt att från Nickby jobba, studera och uträtta ärenden i Kervo och Borgnäs. Till Järvenpää kan man resa för att studera eller för att uträtta ärenden. De interna förbindelserna mellan Paipis och Nickby lämpar sig bäst för studieresor och uträttandet av ärenden. Trafikutbudet är mindre för de byar som blir utanför den rakaste rutten mellan Nickby och Söderkulla (Mellersta Sibbo) och de bussrutter som körs varierar. Också kustens bostadsområden är beroende av de relativt få turer som körs på skoldagar. Kollektivtrafikens räckvidd ur markanvändningens synvinkel är inte värst bra. För användaren är det kritiska gångavståndet till en hållplats för kollektivtrafik ca 500 m. Av kommunens befolkning bor endast ca en femtedel (22 %) på högst 500 meters avstånd från en sådan hållplats via vilken bussarna går med högst en halv timmes mellanrum. Inom områden för en timmes intervaller bor drygt en tredjedel (35 %) av befolkningen. I praktiken erbjuds alltså två tredjedelar av befolkningen ett ytterst dåligt kollektivtrafikutbud. Dessutom tjänar förbindelserna huvudsakligen trafiken som riktar sig mot Helsingfors, så i kommunens interna trafik är kollektivtrafikens betydelse liten.

BILAGA 21 Dygnets turutbud (Sibbo kollektivtrafik, vardagar) enligt trafiktillståndsregistret (VALLU) Utvecklingsmål för trafiksystemet I utarbetandet av trafiksystemet för Sibbo generalplan har tillämpats utvecklingsmål för trafiksystemet som presenterades i arbetet Trafikstrategi för Nyland och Östra Nyland som utarbetades åren 2005-2007. Målen är uppdelade i allmänna mål och specialmål enligt områdestyp (stadsliknande områden, tätt bebyggda områden och glest bebyggda områden). I nuläget är de väsentliga områdestyperna i Sibbo tätbebyggelse och glesbebyggelse,, men när tillväxten enligt generalplanen förverkligas, bildas det i Sibbo områden på vilka man kan ställa liknande krav som på områden med en stadsliknande miljö.

BILAGA 21 Trafiksystemet för Nyland och Östra Nyland stöder en enhetlig och tät regionoch samhällsstruktur - Allmänna mål Områdesstruktur med många centran utvecklas genom att utnyttja områdenas egna starka sidor. Bostadsbyggande och utvecklingsprojekten för markanvändning förverkligas genom att förstärka den existerande tätorts- och bystrukturen. Utvecklingskorridorerna förstärks så att förutsättningar skapas för bevarandet och utvecklandet av närtjänster. Genom att utveckla trafiksystemet stöder man stärkandet av de centrala kvalitetskorridorerna och knutpunkterna så att förutsättningar skapas för en förbättring av kollektivtrafikens servicenivå. - Specialmål för olika typer av områden På stadsliknande områden finns goda förutsättningar för att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft och stödja möjligheterna till en bilfri livsstil. Tättbebyggda områden skall stödjas till starka kollektivtrafikkorridorer. Särskild uppmärksamhet fästs på utvecklingen av tätorternas kransområden, så att dessa stöder den existerande strukturen. Tätortsstrukturen utvecklas så att den lätta trafikens behov beaktas. På glesbygdsområdena är bevarandet av servicen en förutsättning för att resornas längd inte växer och för att olika befolkningsgrupper skall ha likvärdiga möjligheter att färdas. Byarnas närtjänster och livskraft stärks och nya innovativa lösningar utvecklas för att trygga erhållandet av tjänster. I planeringen av trafikleder tryggas såvitt möjligt bevarandet av de ekologiska förbindelserna. Trafiksystemet förbättrar Nylands och Östra Nylands nationella och internationella ställning som ett konkurrenskraftigt område - Allmänna mål Punktligheten i trafik och transport, lättanvändheten, tryggheten, kvaliteten och det rimliga priset säkerställs. De nationella och internationella transportkedjornas smidighet tryggas i alla situationer och konkurrenskraften för spårtrafik som baserar sig på godstrafik förbättras i genomfartstrafiken. Man säkerställer nåbarheten för arbetsplatsområden och innovationscentran. Den internationella trafikens terminalkontakter och farbarheten på trafiklederna som leder till huvudstadsregionen säkerställs i alla situationer. - Specialmål för olika typer av områden: Centrala utvecklingsmål på stadsliknande områden är att hejda den växande rusningen och förbättra smidigheten i transporterna. På tätt bebyggda områden försöker man styra den tunga godstrafiken bort från tätorterna. Smidigheten i distributionstrafiken och nåbarheten för terminalområdena bör ändå tryggas. På glesbygdsområden är det viktigt att trygga främst det underordnade vägnätets skick och farbarhet. I vinterunderhållet prioriteras vid behov de körrutter som transporterna utnyttjar.

BILAGA 21 Ett mångsidigt persontrafiksystem säkerställs - Allmänna mål Persontrafiksystemet utvecklas så att det främjar det pågående förenhetligandet av områdesstrukturen. Den dagliga trafikens grundservicenivå på området samt resor som riktar sig ut från området säkerställs genom att trygga fungerande och obehindrade förbindelser. Persontrafiksystemet utvecklas så, att smidiga och trygga färdkedjor på arbets- och skolresor är möjliga och att grundservicen kan nås. Konkurrenskraftiga kollektivtrafikförbindelser för arbetsresor åtminstone åt de viktigaste arbetsplatshållen tryggas, samt möjligheten att använda sig av kollektivtrafik vid uträttandet av ärenden samt i fritidstrafiken mellan de viktigaste centren. Huvudledernas farbarhet och nåbarheten till persontrafikens terminaler tryggas och de viktiga tvärgående huvudförbindelserna i regionen förbättras. - Specialmål för olika typer av områden: På stadsliknande områden ökas kollektivtrafikens konkurrenskraft med tanke på resans längd och förhållandena i lättrafiken utvecklas särskilt i centrumområdena (skötsel, hinderslöshet). Såväl på stadsbetonade som på tättbebyggda områden är målet att utveckla lättrafikförbindelserna och infartsparkeringen för kollektivtrafiken. Lättrafikens huvudnät utvecklas i första hand i tätorterna genom att ta i beaktande arbets- och skolresornas samt anropstrafikens behov och i andra hand genom att hörsamma utvecklingsriktningarna i tätorternas kransområden. På glesbygdsområdena förbättras i främsta hand det underordnade vägnätets och skärgårdens förbindelser samt kollektivtrafikens grundservicenivå säkerställs. Man stöder också ibruktagandet av nya underhållsmodeller för den offentliga trafiken (tex anropstrafiken). De skadliga konsekvenserna av trafiken minskar - Allmänna mål Miljöbesparande färdsätt främjas. Buller och utsläpp som orsakas av trafiken minskas och olägenheternas skadliga verkan mildras. Trafiksäkerheten förbättras enligt målen på riksnivå så, att antalet döda och skadade i trafiken minskar fortgående på årsnivå. Trafiksystemet utvecklas med för helheten förmånliga lösningar så, att för- och nackdelar riktas rättvist och måttligt mot olika befolkningsgrupper och mellan olika områden. Miljörisker som förorsakas av sjöfarten och övriga transporter reduceras men man bereder sig också på bekämpning av miljöolyckor. I planeringen och uppskattningen av åtgärder tar man bättre än nu i beaktande de kritiska områdena i transporten av farliga ämnen. - Specialmål för olika typer av områden: Bekämpning av buller i huvudstadsregionen och förbättrande av luftens kvalitet är centrala miljömål i stadsliknande områden. I främsta hand förbättras lättrafikens trafiksäkerhet i tättbebyggda områden. I tätorterna minskas olägenheterna som genomfartstrafiken förorsakar. Reducerande av plankorsningsolyckorna, förbättrande av säkerheten i lättrafiken i närheten av skolorna samt värnande om gamla kulturområden hör till glesbygdsområdenas specialmål.

BILAGA 21 1.1 Beskrivning av trafiksystemet I generalpanens beredningsskede utarbetades olika trafiksystemsalternativ i anknytning till markanvändningens strukturmodeller. Trafiksystemsalternativen avvek från varandra ifråga om kollektivtrafiksystemen. I vägnätssystemen fanns inga funktionella eller strukturella skillnader Systemalternativens helhetskonsekvenser var i stort sett lika, vilket medförde att markanvändningsmålen, regionala konsekvenser och förverkligandet av dem träder fram i konsekvensbedömningens slutsituation. Då man tar i beaktande markanvändningens styrbehov i Sibbo, kommunens koppling till det regionala trafiksystemet samt de internationella klimatmålen som riktas på utsläppen i trafiken bereder man sig i generalplanen för Sibbo 2025 på ett kollektivtrafiksystem som utnyttjar spårtrafiken. Beskrivnings av slutsituationens kollektivtrafiksystem och trafiknät. I Kervo-Nickby zonen baserar sig kollektivtrafiksystemet på förverkligandet av närtågtrafiken, så att det till Nickby går tåg med 20 eller 30 minuters intervaller. Stationerna anvisas i Sibbo till Tallmo och Nickby. Från södra Sibbo anordnas antingen en frekvent matartrafik till Östra Helsingfors metrosystem, eller alternativt förlängs Helsingfors metro till Hitå. Dessutom förbereder man sig i Söderkulla på att utnyttja en möjlig Helsingfors Borgå tätortstrafik på lång sikt. Kollektivtrafikens förbindelser till Ring III förbättras. Förverkligandet av tätortstrafiken bygger troligen för beslutsfattandets och förverkligandets del på fjärrtrafiklösningen från Helsingfors österut (HELI). Helsingfors-St Petersburg (HEPI)- förutredningen om snabb spårtrafik, där behovet av HELI-banan utreds och eventuella linjedragningar beräknas, rapporteras våren 2008. Så länge det inte finns beslut om HELI/HEPI- banan, stöder planeringen av markanvändningen i Södra Sibbo sig på förlängningen av Helsingfors metro till Östersundom. I generalplanen bereder man sig också på att metron fortsätter till Hitå vilket skapar förutsättningar för en hållbar utveckling av markanvändningen och förverkligandet av ett trafiksystem som används flitigt.

BILAGA 21 Ur markanvändningens synvinkel sett har metron en starkare styrinverkan på markanvändningen än ett tätortståg. Metrosystemet förutsätter en pärlbandslik samhällsstruktur medan tätortståget stärker enskilda knutpunkter i samhällsstrukturen. Metron som system stöder den existerande samhällsstrukturens utveckling eller närliggande områdens sammanväxning. Det tar lång tid att förverkliga den tunga spårtrafiken och därför måste trafiken kunna skötas med bussar i övergångsskedet medan man samtidigt utvecklar markanvändningen med tanke på kommande spårtrafik. Detta kräver att markanvändningspolitiken förbinder sig till målsättningarna för slutsituationen. Trafiken från Sibbo riktas starkt mot Helsingfors och den övriga huvudstadsregionen i frågan om arbetsresor och uträttandet av ärenden. Den största delen av trafiken i Sibbo är extern, alltså sådan som överskrider kommungränsen. Den kraftigt ökade markanvändningen och de starka trafikströmmarna som riktar sig mot huvudstadsregionen gör det möjligt att kraftigt utveckla kollektivtrafiksystemet. Med effektiva markanvändningslösningar och hög servicenivå på kollektivtrafiken, kommer kollektivtrafikens användarsiffror att växa mer än femfaldigt och utvecklingen kan baseras på användningen av spårtrafiken. Den interna trafiken i Sibbo växer i förhållande till markanvändningen, alltså ungefär trefaldigt. Hur den interna trafiken fördelar sig i trafiknätet ändrar inte mycket jämfört med situationen nu eftersom trafiken växer rätt jämt i hela nätet. En stor del av trafiken riktar sig mot Helsingfors och i framtiden också allt mer mot influeringsområdet kring Ring III i Vanda och utgående från detta kan Sibbos trafiknätslösning till sin karaktär ses som en regional lösning. I praktiken inverkar utvecklingsåtgärderna utanför Sibbo i hög grad på Sibbobornas färdande. Från användarens sida är den bästa lösningen att kollektivtrafiksystemet kan kopplas skarvfritt till systemen i de aktuella områdena, så att byten och andra faktorer som inverkar på servicekvalitén minimeras. I regionalt perspektiv betyder förverkligandet att det finns ett behov av intensivt samarbete och koordinering på hela reseområdet. Trafikprognos för vägnätet (fordon/dygn)och prognos för kollektivtrafikens vardagsturer 2025 (resor/dygn)