Sibbo kommun Generalplan för Sibbo 2025

Transkript

1 Sibbo kommun Generalplan för Sibbo 2025 Generalplanebeskrivning Utkast

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANDRAG PLANERINGSPROCESSEN PLANERINGENS SKEDEN OCH VÄXELVERKAN UTGÅNGSPUNKTER REGIONALA UTGÅNGSPUNKTER OCH UTVECKLINGSUTSIKTER SAMHÄLLSSTRUKTUREN NATURMILJÖ LANDSKAPET STÖRNINGS- OCH RISKFAKTORER I MILJÖN BEFOLKNING OCH ARBETSPLATSER MARKÄGO PLANERINGSSITUATIONEN MÅL GENERALPLANENS MÅL GENERALPLANEN MED MOTIVERINGAR ALLMÄNNA MOTIVERINGAR ALLMÄN BESKRIVNING BESKRIVNING AV GENERALPLANEOMRÅDET I DELOMRÅDEN GENERALPLANENS VERKNINGAR STUDIER OCH UTREDNINGAR, BEDÖMNINGSMETODER VERKNINGARNA PÅ REGION- OCH SAMHÄLLSSTRUKTUREN VERKNINGAR PÅ TRAFIKEN VERKNINGARNA PÅ SAMHÄLLSEKONOMIN OCH ENERGIANVÄNDNINGEN VERKNINGARNA PÅ MILJÖ OCH NATURRESURSER VERKNINGAR PÅ LANDSKAPET, STADSBILDEN, KULTURARVET OCH DEN BYGGDA MILJÖN VERKNINGARNA PÅ MÄNNISKORNAS LEVNADSFÖRHÅLLANDEN OCH LIVSMILJÖ VERKSTÄLLANDE AV MÅLSÄTTNINGARNA Generalplanens målsättningar De riksomfattande målen för områdesanvändningen Innehållsmässiga krav på generalplanen SYNPUNKTER PÅ FÖRVERKLIGANDET AV GENERALPLANEN OSÄKERHETSFAKTORER SLUTLEDNINGAR GENERALPLANENS RÄTTSVERKNINGAR FÖRVERKLIGANDE

3 Beskrivningens bilageförteckning: 1. Program för deltagande och bedömning Promemoria från myndighetssamrådet (endast på finska) 3. Fullmäktiges beslut om strukturmodell V, Naturskyddsområden 5. Natura Grundvattenområden 7. Vidsträckta sammanhängande skogsområden och grönförbindelser 8. Nationellt värdefulla kulturhistoriska landskapsområden 9. Fornminnen 10. Förorenade markområden 11. Områden för tätortsfunktioner 12. Arbetsplats-, industri- och lagringsomåden 13. Stomkarta över vatten, avlopps- och gasledningar 14. Sammanställning av generalplaner 15. Kommunens markägo Bilagor till generalplanen som finns till påseende vid Utvecklings- och näringsenheten i Sibbo kommun / Sockengården, samt på internetsidorna i pdf-format: 16. Wahlgren, Irmeli: Generalplan för Sibbo 2025 Konsekvensbedömning av generalplaneutkastet. Sibbo kommun, VTT, 2007, under arbete. 17. Generalplan för Sibbo 2025, Strukturmodeller. Utvecklingsbild del 1, Wahlgren, Irmeli och Halonen, Minna: Generalplan för Sibbo Konsekvensbedömning av strukturmodellerna. Sibbo kommun, VTT, Fullmäktiges generalplaneseminarium sammandrag. Sibbo kommun, Sipoon yhdyskuntarakenne selvitys, Sipoon kunta, Maankäytön suunnittelun reunaehdot ja mahdollisuudet Lounais-Sipoossa, Sipoon kunta, tekniikka- ja ympäristöosasto, maankäyttötiimi Källmaterial som har använts i planeringen 1. Miljöministeriets handledningar 5 och 9, Riksomfattande mål för områdesanvändningen 2. Miljöministeriets handledning 11, Beteckningar och bestämmelser i generalplaner 3. Miljöministeriets handledning 13, Generalplanens innehåll och utformning 4. Regionplan för Östra Nyland 1979 Etappregionplan I berör rekreations och skyddsområden samt vissa jord och skogsbruksområden. Östra Nylands regionplaneförbund, Borgå, Regionplan för Östra Nyland Områden för tätorter, kommunikation och teknisk försörjning (etappregionplan II) samt ändringar i regionplan Östra Nylands regionplaneförbund, Borgå, Regionplan för Östra Nyland By- och åsområden samt ändringar i regionplanerna 1979 och Publikation 48. Östra Nylands förbund, Borgå Regionplan för Östra Nyland Ändringar och kompletteringar till regionplanerna från åren 1979, 1984 och Publikation 46. Östra Nylands förbund, Borgå, Landskapet Östra Nyland och riktlinjerna för utvecklingen. Landskapsplan Publikation 65. Östra Nylands förbund, Borgå, Landskapsplan för Nyland, fastställd Nylands förbund, Nylands första etappregionplan, utkast. Nylands förbund, Helsingfors, Landskapsplan för Östra Nyland, utkast. Östra Nylands förbund, Borgå, Landskapsöversikt 2035 för Östra Nyland. Östra Nylands förbund, Borgå, Landskapsöversikt för Nyland Nylands förbund, Helsingfors, Målsättningsplan för Sibbo Godkänd av fullmäktige KUUMA-kuntien kehitys- ja ympäristökuva vaihe 1. Raportti KUUMA-kunnat - Kehitys- ja ympäristökuva, ehdotus

4 4 17. Luonnon ja maiseman kannalta arvokkaat kallioalueet Itä-Uudellamaalla. Raporttiluonnos Suomen ympäristökeskus. 18. Samordning av grundvattenskyddet och stenmaterialförsörningen, slutrapport för Nyland och Östra Nyland Regionala miljöpublikationer 400. Nylands miljöcentral, Helsingfors, Väre, Seija: Ekologinen verkosto Itä-Uudenmaan liiton alueella. Itä-Uudenmaan liitto, Julkaisu 74, Porvoo, Arbetsgruppen för Sibbo, Storskogen II slutrapport. Publikation 82. Östra Nylands förbund, Borgå, Naturinventering av generalplaneområden i Sibbo. Ympäristötutkimus Yrjölä Oy, Honkanen, Jarmo: Sipoonkorpi - Luontoselvitys ja nykyinen virkistyskäyttö. Vantaa, Sipoon lepakkokartoitus. Wermundsen Consulting Oy, Batcon Group, Kartläggning av lands- och havsområden i Östra Nylands och Kymmenedalens kusttrakter, lämpliga för produktion av vindkraft. Östra Nylands förbund och Kymmenedalens förbund, Uudenmaan ampumaradat, Uudenmaan liitto, Kilpilahden Seveso-laitokset ja maankäytön suunnittelu. Gaia, 2007, raporttiluonnos tekeillä. 27. Kilpilahden ympäristötekniikan keskuksen kehittäminen. Suunnittelukeskus Oy, 2007, raporttiluonnos tekeillä. 28. Jaakonaho, Ulla: Järvenpään Haarajoen asemanseutu. Diplomityö, TKK, Espoo, Kerava-Nikkilä -vyöhykkeen joukkoliikenne- ja maankäyttöselvitys. Sito-konsultit Oy, Kilpilahden uusi tieyhteys, yleissuunnitelma, Porvoo, Sipoo. Uudenmaan tiepiiri, Helsinki, Sibbo vägbullerutredning. WSP LT-konsultit Oy, Helsinki, Bastukärrin liikenneselvitys, Sito Oy, Esbo 33. Vuosaari - Uudenmaan logistinen mahdollisuus (Vuolog). Uudenmaan liiton julkaisuja C 52. Uudenmaan liitto, Malmin lentokenttää korvaavat järjestelyt. Mietintö Liikenne- ja viestintäministeriö. 35. Den byggda kulturmiljön. Kulturhistoriska miljöer av riksintresse. Byggnadshistoriska avdelningens publikation nr 16. Museiverket och Miljöministeriet, Helsingfors, Sipoon kunnan kulttuuriympäristö- ja rakennusperintöselvitys. Arkkitehtitoimisto Lehto Peltonen Valkama Oy, Ympäristötoimisto Oy, Sipoon kunta, Arvokkaat maisema-alueet. Maisema-aluetyöryhmän mietintö II. Mietintö 66/1992. Ympäristöministeriö. 38. Helirata Sipoossa. Ramboll, Ratahallintokeskus, Sipoon kunta, Helirata Sipoossa - yleissuunnitelman tarkistus kaavoitusta varten. SCC Viatek Vesihydro Oy, HesPo Slutrapport 6/2004, Östra Nylands förbund, Borgå Kuntaryhmä Neloset. Maankäyttö, liikenne ja asuminen: nykyiset strategiat ja yhteistyön kehittäminen Helsingin seudulla. Pöyry Environment Oy, Utredning över handelns servicenät i Östra Nyland. Östra Nylands förbund, Borgå, Nikkilän taajaman kauppapaikkaselvitys Suunnittelukeskus. 44. Söderkulla delgeneralplan Sibbo kommun, Uppdaterade detaljplaner och anhängiga detaljplaner i Sibbo. 46. Grundvattenområden, Nylands miljöcentral. 47. Natura 2000 underrättelser, Finlands miljöcentral 48. Rutdatabas2004. Statistikcentralen. 49. Befolkningsregistercentralen. 4

5 SAMMANDRAG Utarbetandet av Generalplan för Sibbo påbörjades i januari Efter startskedet utarbetades alternativa strukturmodeller i november Med strukturmodellerna som grund bearbetade kommunen principerna för utarbetandet av generalplanen i växelverkan med intressenter och beslutsfattare samt undersökte alternativa utvecklingsmodeller för samhällsstrukturen. I augusti 2006 beslöt fullmäktige om en strukturmodell för markanvändningen som grund för generalplaneringen. Strukturmodellen baserar sig på en trafik- och markanvändningslösning med en befolkningskapacitet på nya invånare år 2025 och kommunen förbereder sig på nya invånare till utgången av år Strukturmodellen baserar sig på en kraftig utveckling av såväl sydvästra och södra Sibbo som Nickby-Tallmo zonen. Generalplaneutkastet utarbetades med fullmäktiges beslut som grund. Vid utarbetandet av generalplaneutkastet utnyttjades tilläggsutredningar som utarbetats under sommaren och hösten 2006, bl.a. angående naturmiljö och buller. Konsekvensbedömningen av strukturmodellerna och strukturmodell V, som fullmäktige godkänt, samt de slutsatser som dragits på basen av konsekvensbedömningen om markanvändningens för- och nackdelar, inverkade också väsentligt på utarbetandet av generalplaneutkastet. Generalplaneutkastet har utarbetats i Utvecklings- och näringsenheten vid Sibbo kommun. För arbetet har svarat en arbetsgrupp bestående av planeringsdirektör Pekka Normo, planläggningsarkitekt Tuomas Autere och planberedare Birgitta Smeds. Planbeskrivningen med beskrivningar har utförts som konsultarbete. Planbeskrivningen har i samarbete med kommunen utarbetats av Pöyry Environment Oy och konsekvensbedömningen av VTT. De centrala planeringsprinciperna för Generalplan för Sibbo 2025 är: 1. Samhällsstrukturen utvecklas utgående från spårtrafiken och genom tät och låg bebyggelsestruktur 2. Kommunen förbereder sig för nya invånare i hela Sibbo år Tidtabellen för och förverkligandet av Sydvästra Sibbo och Nickby-Tallmo zonerna anpassas till helhetsgranskningen av Helsingforsnejdens trafikarrangemang och markanvändning samt kommunens markägo. 4. Arbetsplatsområden anvisas till trafik- och funktionsmässigt intressanta, samt ur miljösynpunkt lämpliga platser. 5. I styrningen av byggandet indelas Sibbo i fyra olika zoner: områden som skall detaljplaneras, byaområden, områden för glesbebyggelse samt områden för kulturoch naturmiljö. 6. Förverkligandet av detaljplaneområden sker kostnadsneutralt för varje områdeshelhet. 7. Värdefulla kultur- och naturmiljöer tryggas. Generalplanen är till sin karaktär en s.k. strategisk generalplan, vilket betyder att utvecklingsprinciperna för markanvändningen i Sibbo, samt för områdes- och samhällsstrukturen betydande markanvändnings- och miljöhelheter samt strukturen de bildar och tillhörande nätverk anges översiktligt. Generalplanen är alltså inte utarbetad som en s.k. områdesreserveringsplan och skall inte heller tolkas som en sådan. Generalplanen förverkligas genom mer detaljerade delgeneralplaner samt genom detaljplaneringen. Generalplanen har utarbetats som en generalplan med rättsverkningar. 5

6 6 INLEDNING Generalplanens syfte och innehåll Avsikten med utarbetandet av generalplanen är att åstadkomma en översiktlig markanvändningsplan som heltäckande avgör utvecklingsprinciperna för samhällsstrukturen i Sibbo kommun och som fungerar som grund för den mer detaljerade planeringen såväl på detaljplaneområden som utanför dem. Generalplanen utarbetas som en generalplan med rättsverkningar. Generalplanen omfattar hela Sibbo kommuns område frånsett skärgården. Generalplanen ersätter de tidigare generalplanerna. Delgeneralplanen för Söderkulla (som vunnit laga kraft ) förblir ändå i kraft till den del planen direkt styr byggandet och annan markanvändning. Enligt Markanvändnings- och bygglagen är syftet med generalplanen att i allmänna drag styra samhällsstrukturen och markanvändningen i kommunen samt att samordna funktionerna. I generalplanen anges principerna för den eftersträvade utvecklingen och anvisas nödvändiga områden till grund för den detaljerade planläggningen och annan planering samt byggande och annan markanvändning. Enligt Markanvändnings- och bygglagen (MarkByggL) 39 skall landskapsplanen beaktas på det sätt som bestämts när en generalplan utarbetas. Vidare skall när generalplanen utarbetas följande omständigheter beaktas i den omfattning som styrmålet för generalplanen och generalplanens noggrannhet det förutsätter: 1) att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomiskt och ekologiskt hållbar, 2) att den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas, 3) att behov i anslutning till boendet och tillgången till service beaktas, 4) att trafiken, i synnerhet kollektivtrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken, samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas på ett ändamålsenligt sätt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt, 5) att det ges möjligheter till en trygg, sund och för olika befolkningsgrupper balanserad livsmiljö, 6) att det ordnas verksamhetsbetingelser för kommunens näringsliv, 7) att miljöolägenheterna minskas, 8) att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas, samt 9) att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. Enligt markanvändnings- och bygglagen får generalplanen inte orsaka markägare eller andra rättsinnehavare oskäliga olägenheter. 6

7 Centrala planeringsprinciper i generalplaneringsarbetet: 1. Samhällsstrukturen utvecklas utgående från spårtrafiken och genom låg och tät bebyggelsestruktur. 2. Kommunen förbereder sig för nya invånare i hela Sibbo år Tidtabellen och förverkligandet av Sydvästra Sibbo och Nickby-Tallmo zonerna anpassas till helhetsgranskningen av Helsingforsregionens trafikarrangemang och markanvändning samt till kommunens markägo. 4. Arbetsplatsområden anvisas till trafik- och funktionsmässigt intressanta, samt ur miljösynpunkt lämpliga platser. 5. I styrningen av byggandet indelas Sibbo i fyra olika zoner: områden som skall detaljplaneras, byaområden, områden för glesbebyggelse samt områden för kulturoch naturmiljö. 6. Förverkligandet av detaljplaneområden sker kostnadsneutralt för varje områdeshelhet. 7. Värdefulla kultur- och naturmiljöer tryggas. 7

8 8 1. PLANERINGSPROCESSEN 1.1. Planeringens skeden och växelverkan Startskedet Utarbetandet av Generalplan för Sibbo 2025 startade med kungörelse om anhängighet i januari 2005 och grundar sig på planläggningsprogrammet samt planläggningsprogrammet som kommunstyrelsen fattat beslut om Bild 1: Tidtabellen och planeringsprocessen för Generalplan för Sibbo

9 Enligt MarkByggL 63 har man i programmet för deltagande och bedömning (bilaga 1) i ett tidigt skede definierat de för växelverkan viktiga intressenterna, förfaringssättet och metoderna för deltagandet samt utgångspunkter som hänför sig till konsekvensbedömningen. Programmet för deltagande och bedömning innehåller också en helhetsbild av generalplanens betydelse och planeringsprocessen. I arbetets startskede insamlades för generalplaneringen nödvändig grundinformation om området. Under arbetets gång har dessutom utarbetats kompletterande utredningar: Inventering av byggnadsarvet och kulturmiljöer, februari 2006 Natur- och miljöutredningar, våren sommaren 2006 Bullerutredning 2006 En utredning om trafikarrangemangen i Sibbo är i startskedet. Kompletterande utredningar om fornminnen utarbetas under år Resultaten av de båda utredningarna färdigställs under beredningsskedet så att resultaten kan beaktas i utarbetandet av generalplaneförslaget. Beredningsskedet I generalplanens beredningsskede har 6 olika strukturmodeller utarbetats i vilka alternativa samhällsstrukturer och dimensioneringar har undersökts. Strukturmodellerna är: A: Hagelgeväret - glesbebyggelsebetonad, invånare B: Den officiella visionen Nickby och ja Söderkulla utvecklas, invånare C: Med tåg till Nickby baserar sig på persontågtrafik mellan Kervo och Nickby, invånare C1: Med tåg till Nickby baserar sig på persontågtrafiken mellan Kervo och Nickby, nya invånare , befolkningsökningen betonas på Kervo Nickby banans influensområde D: Med metro till Östersundom baserar sig på förlängning av metrobanan till sydvästra SIbbo, invånare D1: Med metro till Östersundom baserar sig på förlängning av metrobanan till sydvästra SIbbo, nya invånare , befolkningsökningen betonas på metrons influensområde E: Söderns frukter baserar sig på persontågtrafik på Helsingfors-Petersburg -banan, invånare F: Den norra dimensionen - baseras på Haarajoki stations inverkan, invånare En konsekvensbedömning av strukturmodellerna utarbetades under sommaren 2006, varefter strukturmodellerna jämte konsekvensbedömningar lades till påseende. Konsekvensbedömningen behandlade bl.a.: förändringarna i samhällsstrukturen samhällsekonomiska och ekologiska verkningar (EcoBalance-modellen) verkningarna på människornas levnadsförhållanden och livsmiljö verkningarna på landskapet den bebyggda miljön och naturen regionala verkningar 9

10 10 Innan arbetet med generalplaneutkastet inleddes behandlade fullmäktige de centrala principerna och målen för utarbetandet av planen. Fullmäktige beslöt i augusti 2006 godkänna en strukturmodell till grund för generalplaneutkastet. Strukturmodellen baserar sig på en trafik- och markanvändningslösning med en befolkningskapacitet på nya invånare år 2025 och kommunen förbereder sig på nya invånare till utgången av år Strukturmodellens markanvändningslösning baserade sig på en kraftig utveckling av såväl sydvästra och södra Sibbo som i Nickby-Tallmo zonen. I anknytning till detta förutsatte fullmäktiges beslut att markanvändningslösningen skall basera sig på effektiv kollektivtrafik, speciellt på spårförbindelser. Fullmäktiges beslut om strukturmodellerna presenteras i planbeskrivningens bilaga 2. Det preliminära generalplaneutkastet presenterades för kommunstyrelsen och för nämnden för teknik och miljö Generalplaneutkastet behandlades av kommunstyrelsen Generalplaneutkastet har varit framlagt enligt MarkByggL 30. Preliminära utlåtanden om planutkastet har begärts av myndigheter och olika nämnder. På basen av den erhållna responsen utarbetas ett planförslag. Förslagsskede Generalplaneförslaget utarbetas efter utkastskedet under början av hösten Planens godkännande och ikraftträdande Kommunstyrelsen godkänner planen i slutet av år Man kan besvära sig över kommunstyrelsens beslut till förvaltningsdomstolen inom 30 dagar efter beslutets tillkännagivande. Man kan vidare besvära sig till högsta förvaltningsdomstolen över förvaltningsdomstolens beslut. 10

11 2. UTGÅNGSPUNKTER 2.1. Regionala utgångspunkter och utvecklingsutsikter Helsingforsregionen har vuxit till en storstad som allt tydligare konkurrerar med städerna i Europa. Teknologins snabba utveckling och näringsstrukturens förändring inverkar på samhällets arbetsform och struktur på ett sätt som är svårt att förutse. Samtidigt kan iakttas hur de för storstäder typiska problemen hotar stadsutvecklingen också i huvudstadsregionen. Denna utveckling sträcker sig också till Sibbo vilket naturligtvis beror på Sibbos läge som huvudstadens östra granne. Helsingforsregionen har under de senaste decennierna varit en av de snabbast växande stadsregionerna i Europa. Enligt prognoserna kommer befolkningstillväxten i regionen att fortsätta åtminstone tjugo år till. Det här innebär att Sibbo också i fortsättningen framstår som en intressant boendemiljö, vars attraktionskraft förstärks av närheten till natur och hav. Sibbos geografiska läge mellan Helsingfors och Borgå har länge varit och är fortfarande en viktig faktor som skapar ett utgångsläge för kommunens markanvändning och dess utveckling. Sibbo har historiskt, språkligt och kulturellt i hög grad riktat sig till Borgå. Arbetsresorna riktar sig däremot i huvudsak mot huvudstadsregionen. Kommunens fördelaktiga läge i en ekonomiskt aktiv region samt kommunens vidsträckta och, i jämförelse med huvudstadsregionen, glest bebodda skogar och åkrar skapar en god grund för kommunens utveckling. Kommunens läge och grönska skapar efterfrågan för byggande. Sibbo har utvecklats ända till 2000-talet utan snabba och stora förändringar. Olika samhälleliga förändringar under de senaste årtiondena har varit mindre än i många andra kranskommuner som omger Helsingfors. Sibbo har till en rätt stor del varit en landsortssocken där agrariska värden och det svenska språket samt till de till språket tillhörande kulturfaktorerna och värdena har stor betydelse. Den rätt kraftiga befolkningstillväxten har under de senaste årtiondena ökat den finskspråkiga andelen betydligt. Nya invånare arbetar huvudsakligen i huvudstadsregionen och de har för det mesta inga andra särskilda band till Sibbo än att kommunen med sitt läge och natur erbjuder en attraktiv och trivsam boplats. Ur markanvändningsplaneringens synvinkel håller Sibbo på att utvecklas till ett skede där kommunreformprojekten som staten anhängiggjort och tillväxttrycket på huvudstadsregionen skapar förändringstryck på kommunens eget politiska beslutande. Å andra sidan kan man som en positiv omständighet konstatera att Sibbo, i motsats till många andra kommuner, har flere alternativa framtidsbilder. Kommunen kan utvecklas genom att man på olika sätt betonar dess delområden. Eftersom de verkliga alternativen är flere är denna generalplaneprocess och slutresultatet, Sibbos första generalplan som täcker hela kommunen, särskilt betydelsefull. Generalplanen visar såväl för sibboborna som för hela regionen hurudan Sibbos framtida markanvändning och dess förhållande till regionens samhällsstruktur kommer att vara. Sibbo hör till Östra Nylands förbund. Landskapsförbundet utarbetar som bäst en helhetslandskapsplan. Sibbo kommun har inlett förhandlingar om medlemskap till Nylands förbund. Inträdandet är i praktiken möjligt efter godkännandet av generalplanen. Helsingforsregionens 14 kommuner har godkänt samarbetsavtalet enligt vilket en gemensam strategi (MAL) för markanvändning, boende och trafik utarbetas för området. Med strategin söker man lösningar för bostadsproduktionens utmaningar, utvecklingen av kollektivtrafiken och förverkligandet av markanvändningens utvecklingsprojekt i regionen 11

12 12 samt stöd för bostadsproduktionen för att kunna ta i bruk növändiga markområden. Samarbetet kan etappvis fördjupas och utvecklas genom kamratskap med staten. De ledande politikerna i 14 kommuner bildar Helsingforsregionens samarbetsmöte. Mötets beredning och verkställelse sker kommungruppvis: - Delegationen för huvudstadsregionen (Esbo, Helsingfors, Grankulla, Vanda) - KUUMA-kommunerna (Järvenpää, Kervo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgnäs, Tusby) - Kommungruppen Fyrlingarna (Hyvinge, Kyrkslätt, Sibbo, Vihtis). För kommungruppen Fyrlingarna, till vilken alltså också Sibbo hör, har utarbetats en egen MAL-strategi sommaren Möjligheter och problem som framkom i samband med arbetet var: - Landskapsplanläggningen når inte upp till den dynamik som förväntas av planeringen. Det behövs mer effektiv och mindre sektoriserad regional planering som baserar sig på kommunernas gemensamma åskådningar och betydande linjedragningar med tanke på regionen som helhet. Källa: - Utvecklandet av livskraftiga byaområden erbjuder eftertraktade och alternativa möjligheter till boendet i Helsingforsregionen. Byanätverk bör planeras som en del av kommunernas samhällsstruktur och trycket på glesbyggandet bör styras kontrollerat till närheten av service. Trycket på glesbyggandet i Helsingforsregionen är så stort att det är svårt att kontrollera situationen med nuvarande styrmedel. Därför borde det regionala samarbetet i planeringen betonas. - Sibbo är direkt fysiskt kopplad till huvudstadsregionen, tillväxttrycket är starkt och huvudstadsregionens samhällsstruktur breder ut sig på kommunens område vilket innebär förutseende planering och stark markpolitik. Kommungruppen Fyrlingarna. Markanvändning, trafik och boende: de nuvarande strategierna och utveckling av samarbetet inom Helsingforsregionen. Pöyry Environment Oy Samhällsstrukturen Samhällsstrukturens utvecklingsskeden Allmän beskrivning av området Sibbo är en tvåspråkig kommun i Östra Nyland, nära Helsingforsregionen i Södra Finlands län. Sibbo är en landsortskommun. I norra och sydöstra Sibbo finns vidsträckta skogsområden. Karakteristiskt för mellersta Sibbo är de kuperade åkerområdena genom vilka Sibbo å med sina ådalar sträcker sig söderut mot Finska viken. I kustlandskapet i södra Sibbo öppnar sig vikarna mot skärgården och havet. Kommunens centrum Nickby är beläget i mellersta Sibbo. Ungefär 10 km från Nickby söderut ligger södra Sibbo lokalcentrum Söderkulla. Sibbo har under årtiondena vuxit stadigt beroende på det korta arbetsavståndet till huvudstadsregionen. De största tätorterna i Sibbo är numera kommunens centrum Nickby, samt Söderkulla. Även Östersundom som ligger i sydvästra Sibbo håller på att utvecklas till ett tätortsområde i och med de nya bostadsområdena som byggs där. Nya Borgåvägen (väg 170) och Borgåleden (riksväg 7, E18) sträcker sig genom södra Sibbo från Helsingforsregionen österut mot Borgå. På västra sidan om Sibbo sträcker sig Lahtisvägen (väg 140) och Lahtisleden (riksväg 4, E75) från Helsingforsregionen norrut. Bl.a. Sibbo ådal, järnvägen mellan Kervo och Sköldvik, samt Oljevägen är element som delar kommunen. 12

13 Hamnarna i Sköldvik och Tolkis bildar en gränszon mellan Sibbo och Borgå och bryter strandzonen mellan Borgåleden (E18) och havsområdet. De viktigaste arbetsplats- och industriområdena är Sibboviken, Ingman och Lönnbacka samt Freeway Logistic City som enligt planerna kommer att utvidgas betydligt (områdets detaljplanering är anhängig). Servicestrukturen Invånarnas krav på kvalitativ service och rätt att välja mellan alternativa serviceformer ökar. Kraven på individuella och flexibla tjänster tilltar. Ändringarna i människornas värderingsgrunder kommer att synas genom en ökning av förväntningar på servicen. Nya riksomfattande bestämmelser om utvecklandet av kommunernas service kommer också i Sibbo att försvåra balansgången mellan serviceutbudet och de ekonomiska resurser som står till förfogande. Kommunen måste i allt högre grad sträva till att förena olika verksamhetsformer och göra servicen mer flexibel. Det är också viktigt att utnyttja det möjliga spelrum som staten beviljat kommunerna. Dagvårds- och skoltjänster Det svenskspråkiga skolnätet i Sibbo är i proportion med byggnadsbeståndet och befolkningsmängden. Det finskspråkiga skolnätet koncentreras till Nickby, Söderkulla, Tall- viktigaste vägar i Sibbo. mo, Landbo och Björnsö med kringliggande områden. Kollektivtrafik Kollektivtrafikturer förekommer på så gott som alla Kollektivtrafiknätverkets omfattning i förhållande till byggnadsbeståndet idag är relativt bra. Som det också nämns i utredningen om Sibbo samhällsstruktur 2005 säger temakartan inget om kollektivtrafikrutternas mängd eller turintervallerna på de ifrågavarande rutterna. Vattenförsörjning och avlopp Vatten- och avloppsverkets nuvarande verksamhetsområden är koncentrerade till detaljplanerade områden. Vatten- och avloppsnätverket omfattar kommunen relativt väl även i förhållande till det nuvarande byggnadsbeståndet. Brister förekommer närmast i kommunens sydöstra och östra delar. Handel År 2004 fungerade i Sibbo 10 st dagligvarubutiker. Antalet specialaffärer var sammanlagt 50. Restauranger, caféer och barer var sammanlagt 22 st. i hela Sibbo. Antalet friser- och skönhetssalonger var 29. I Sibbo finns supermarkets i Nickby och Söderkulla. Affärernas verkningsområden sträcker sig till närliggande områden. Tätorter som Tallmo, Landbo och Björnsö ligger utanför verkningsområdet. Den största delen av grannkommunernas varuhus och självbetjäningsvaruhus är belägna i Vanda och Helsingfors. Östra Centrum i Helsingfors är det mest betydelsefulla handelscentrat för Sibbo. Kommersiella tjänster som ligger närmast Sibbo kommungräns finns i Kervo, Borgå och Träskända. Från t.ex. Tallmo är avståndet till tjänsterna i Kervo under fem kilometer fågelvägen. Det fem kilometer stora verkningsområdet för tjänsterna i Vanda sträcker sig närmast till Landbo. 13

14 14 Bild 2: Aktuella projekt inom detaljhandeln För dagligvaruhandelns del var inköpsförskjutningen av hela kommunens köpkraft ca 16 % eller ca 7,4 miljoner euro. Ca 66 % (ca 35,6 miljoner euro) av specialhandelns köpkraft förflyttas utanför kommunen Källor: Utredning över handelns servicenät i Östra Nyland. Östra Nylands förbund, Suunnittelukeskus Oy Nikkilän taajaman kauppapaikkaselvitys. Sipoon kunta, Suunnittelukeskus Oy ) Sipoon yhdyskuntarakenne Sipoon kunta

15 2.3. Naturmiljö Allmänt Specialobjekt i jord- och berggrunden Enligt den riksomfattande inventeringen av bergsområden finns det inte i Sibbo bergsområden som klassificeras som speciellt värdefulla varken geologiskt, landskapsmässigt eller för den organiska naturens skull. Inom kommunen finns andra värdefulla bergsområden. Det ekologiska nätverket Sibbo storskog och Natura-områdena bildar en helhet som utgör ett ekologiskt kärnområde på landskapsnivå. Områdena förenas av ekologiska korridorer (bild). B ild 2. Ekologiskt nätverk på riksnivå och landskapsnivå i Sibbo Källa: Väre, Seija: Ekologinen verkosto Itä-Uudenmaan liiton alueella. YS-konsultit Oy, Itä- liitto. Julkaisu 74. Porvoo 2002 / Uudenmaan Centrala skyddsområden / Natura områden Box myrar FI Tre separata myrar bildar området som ligger på gränsen mellan Sibbo och Borgå. Myrarna finns nära kusten och de är geologiskt rätt unga högmossar. I mitten består myrarna av näringsfattiga mossor och sumpmarker, medan det på de mer näringsrika kanterna växer starr och gammal granskog. Myrarna är värdefulla på riksnivå. De är representativa exempel på den finländska kustens få högmossar som bevarats odikade. Den för högmossarna typiska växtligheten är representativ. Myrarna är särskilt betydelsefulla tack vare sina rika fjärilsarter. På myrarna förekommer många sådana fjärilar som kanske inte förekommer någon annanstans i Nyland. Myrarna hör till det riksomfattande myrskyddsprogrammet. Byträsket FI är ett litet träsk med raka stränder och ligger i södra delen av Sibbo öster om Kalkstrand. Vid Byträsket förekommer arten citronfläckad kärrtrollslända (Leucorrhinia pectoralis) enligt naturdirektivets bilaga II. Vid Byträsket har också påträffats 15

16 16 den sällsynta Graphoderus cinereus dykarskalbaggen, som har påträffats på endast några få ställen i Nyland, Sydöstra Finland och Birkaland. Gesterby träsk och myrar FI är ett natura-område som består av tre delområden mellan Gesterby och Söderkulla. Till det nordligaste delområdet hör Storträsk och de närbelägna myrarna samt naturskyddsområdet på Bärnäsuddens bergiga udde. Härifrån söderut finns det andra delområdet som består av Molnträskets naturskyddsområde och den lilla myren på Flyet. Det tredje delområdet bildar Stormossens naturskyddsområde. På området förekommer flera naturtyper enligt naturdirektiven, visserligen minskar den ringa storleken representativiteten en aning. Värdena som anknyter till vatten- och kärrnaturen torde vara de mest betydelsefulla. Kummelbergen FI finns i norra Paipis i Sibbo nära gränsen till Borgnäs kommun. Till det mångformade vidsträckta området hör gamla naturskogar, berg, frodiga lundar och på små områden trädbevuxna mossar och ängar som svämmar över längs åarna. Platsen är till största delen i naturtillstånd. Området gränsar till färska hyggen och plantskog, åkrar och el-linje. Från områdets mitt har ett åkerområde avgränsats. På området förekommer rikligt med däggdjurs- skalbaggs- kärlväxt- lav- moss- och svamparter. På området förekommer fyra naturtyper enligt naturdirektivet, två däggdjursarter enligt naturdirektivet och 12 fågelarter enligt fågeldirektivets bilaga I samt hotade och sällsynta indikatorarter, typiska för gamla skogar. Kummelbergen är det mest värdefulla oskyddade gamla skogsområdet i Nyland. Rörstrands gamla skog FI är belägen i norra Sibbo. I nyländska mått mätt är det gamla skogsområdet stort, över hundra hektar, och består till största delen av grandominerad naturskog. Utvidgningsdelen Bastmossen har trots utdikning och torvtagning till största delen bevarats som vidsträckt högmosse i naturtillstånd. På området har påträffats flere för gamla skogar typiska hotade insekt- och trädsvamparter. En del av området hör till skyddsprogrammet för gamla skogar och programmet som redan förverkligats. Sibbo å FI natura-område består av Sibbo ås huvudfåra och åtta sidobäckar. Till området hör endast vattenområden och Natura-områdens skyddsmål förverkligas med stöd av vattenlagen. Sibbo å är sammanlagt ca 40 km lång och dess bäcklika övre lopp strömmar genom skogsområden. Från Paipis till nedre loppet består stränderna närmast av åkrar. Till Sibbo å sammankopplas både biologiska och landskapsmässiga värden. Åns övre sidobäckar är hydrologiskt fortfarande i relativt gott naturtillstånd. De har inte undersökts så mycket men det är rätt troligt att ursprungliga bäcköringstammar lever i dem. Sibbo å, med en ursprunglig havsöringsstam som förökar sig naturligt, är särskilt värdefull som en av de fyra åar som från Finland mynnar ut i Finska viken. Dylika havsöringsstammar har i Finland klassificerats som synnerligen hotade. Området ligger i Borgnäs och Sibbo kommuner. Sibbo storskog FI är ett vidsträckt, enhetligt skogsområde som består av flera natur- och rekreationsvärden. Området är beläget i den västra delen av Sibbo kommun och delvis på Vanda stads sida. Sibbo storskog är dessutom ett begrepp som man ofta förknippar med subjektiva värden. Tillsvidare har ingen entydig gränsdragning eller regional definition presenterats för Sibbo storskog. Arbetsgrupperna I och II för Sibbo storskog har i sina arbeten satt sig in i synnerligen vida granskningsområden dit bl.a. Hindsby och Sibbo ådals jordbruksområden samt kantskogarna vid Borgåleden hör. 16

17 Hedskogar och klippstup avlöser varandra i Sibbo storskog. I bergssvackor och dalar finns små kärr och bäcklundar. Spåren av skogshushållningen syns på en stor del av området men i Sibbo storskog finns ändå många skogsdungar med gamla, länge i naturtillstånd utvecklade murkna träd. Trädsvamparterna är rikliga och på området finns många hotade organismarter som bör hållas under uppsikt. Till fågelarterna hör gråspett och mindre flugsnappare som är typiska för gamla ståtliga skogar. Miljöministeriet har våren 2006 föreslagit att det skulle grundas ett naturskyddsområde i Sibbo storskog. Avsikten är att grunda det föreslagna naturskyddsområdet främst på mark som är i forststyrelsens och miljöministeriets besittning överensstämmande med Natura 2000 områdena. Området är beläget i Sibbo och Vanda kommuner. Svarta backens lu nd ja Östersundom fågelvatten FI Området är beläget i Helsingfors, Sibbo och Vanda kommuner. Borgarviken, Bruksviken, Torpviken och Kapellviken hör som ett sammanhållet område till det riksomfattande skyddsprogrammet för fågelvatten av internationellt intresse, men varje områdena utgör också var för sig värdefulla fågelvatten. Området har förutom naturvärden också historiskt värde. På Svarta backen finns befästningsanordningar och artillerivägar från första världskriget samt gamla kalkgruvor. På Kasaberget finns en gravkummel från bronstiden. Objekten är skyddade av fornminneslagen. Eftersom området är beläget i huvudstadsregionen är det särskilt viktigt som en plats för naturhobbyn och rekreation. Området är också viktigt för forskningen för det finns t.ex. fågelbeståndsuppföljning från långa tider tillbaka. Källor: Ekologiset verkostot Itä-Uudenmaan alueella. Maankäytön suunnittelun reunaehdot ja mahdollisuudet Lounais-Sipoossa. Sipoon kunta / Tekniikka- ja ympäristöosasto / Maankäyttötiimi beskrivning av Natura 2000 området. Miljöministeriet Naturinventering av generalplaneområden i Sibbo. Ympäristötutkimus Yrjölä Oy, Sipoonkorpi Luontoselvitys ja nykyinen virkistyskäyttö. Jarmo Honkanen, 2006 Flygekorrar I utredningen från år 2006 upptäcktes på Sibbo kommuns område två nya betydelsefulla förekomster av flygekorre förutom de tidigare kända (Nylands miljöcentrals uppgifter från år 2002). Områdena finns i norra delen av Kummelberget på Natura-området, på östra sidan av Kaskelavägen och på norra sidan av Nickby barnhem. Källa: Naturinventering av generalplaneområden i Sibbo. Ympäristötutkimus Yrjölä Oy, Grundvatten och vattendrag Det finns sammanlagt 16 st. för vattentäkt viktiga grundvattenområden (klass I), tre grundvattensområden som lämpar sig (klass II) och två övriga grundvattenområden (klass III) på Sibbo kommuns område. Vattentäkterna finns i Norra Paipis, Broböle, Forsbacka, Nygård, Nordanå och Söderkulla. Om grundvattenområden, utnyttjande och byggande av dem stadgas i vattenlagen och miljöskyddslagen. Källort: Hertta miljödatabas 17

18 Landskapet Kulturlandskap Kulturlandskapet i Sibbo har utvecklats med stor regelbundenhet. Gamla gårdar med sina många byggnader byggdes på kullar invid odlingsduglig mark, ler- och gyttjejord, och mycket sällan ovanpå lerjorden. Fuktomständigheterna bidrog också till saken, åar och bäckar svämmade regelbundet över, variationerna i vattenståndet kunde vara stora. De äldsta vägarna har gått längs ådalarna. Vintertid fungerade de frusna vattendragen som färdvägar. Vintervägar fanns också på fasta land. I kustområdena rörde man sig på vattnet, ångbåtstrafiken var viktig ännu på 1930-talet. Nya Borgåvägen blev färdig på 1930-talet och järnvägen mellan Borgå och Kervo öppnades Under den historiska tiden var Granö den ö som först beboddes i skärgården. En del av öarna var i byarnas samägo. Hela bygden kunde använda dessa öar för fiske och betesmark för får liksom också Kronans öar. När den stadigvarande befolkningen på ön växte började också i mitten av 1800-talet antalet sommargäster växa. Antalet villor och sommarstugor började snabbt stiga på 1920-talet och idag är Sibbo skärgård en av de tätast bebyggda i Finland. På Sibbo kommuns område finns flere nationellt betydande kulturhistoriska miljöer som utsetts av museiverket. Dessa områden omfattas samtidigt av de riksomfattande målen för områdesanvändningen. Enligt dem skall man i områdesanvändningen trygga att byggnadsarv och kulturmiljöer av riksintresse bevaras: Sibbo Kyrkoby Sibbo Kyrkoby är belägen i södra delen av Nickby tätort där den medeltida Kungsvägen Stora Strandvägen korsar Sibbo å. Gamla och nya kyrkan har bibehållit sin dominerande ställning i det öppna ådalslandskapet. Den medeltida stenkyrkan, namngiven efter Sankt Sigfrid, byggdes under den senare delen av 1400-talet. Nya kyrkan som är murad av synligt tegel blev färdig Nära Nya kyrkan ligger Sibbo prästgård som med sin huvudbyggnad av trä härstammar från år Även den gamla drängstugan härstammar från samma tid. Båskis har varit ett anmärkningsvärt värdshus på och talen. Nickby sanatorium Helsingfors stad grundade ett sinnessjukhus i Nickby år Det parklika sanatoriets äldsta anstaltbyggnader är från 1910-talet. Den största delen av byggnadsbeståndet är från 1920-talet. Sjukhusområdet på östra stranden av Sibbo å är en viktig del av Kyrkobys kulturlandskap i Sibbo. Hindsby by och kulturlandskap Hindsby är en av de äldsta byarna i Sibbo. Byn har bibehållit mycket av sitt gamla byggnadsbestånd som grupperats längs den gamla välbehållna byvägen. På södra sidan om ån bildar Paljok, Torrbacka och Nygård sin egen grupp. Ådalen med sina åkrar skapar vackra vyer. Sibbovikens kulturlandskap Platsen där Sibbo å mynnar ut i Finska viken har en gammal bosättningshistoria. Vid åmynningen finns Sibbesborgs fornslott med delar av den fornmedeltida vallgraven och jordvallen. 18

19 Källor: Östersundom kulturlandskap På båda sidor om gamla Borgåvägen sträcker sig Östersundom kulturlandskap med Östersundom herrgårdsområde och odlingsmark samt Villa Björkudden vid havsstranden. Herrgårdslandskapet domineras av huvudbyggnaden i nyrenässansstil (år 1879), de gamla produktionsbyggnaderna, alléerna och den lummiga trädgården som omger helheten. År 1873 bildade odlingsarealen som omger Östersundom gård kustens största vidsträckta enhetliga åkerområde och herrgården har varit föregångare bl.a. i odlingen av sockerbetor. Numera är strandängarna och de mest låglänta markerna igenvuxna och såväl diken som vägslänter håller på att växa igen. Norra Paipis, byn och kulturmiljön Norra Paipis har befolkats rätt sent i slutet av 1790-talet. Byns centrum med sin skola och affärsbyggnad bildar en mångskiftande helhet. Löparö kulturlandskap På det smala sundets stränder mellan Löparö och Kitö finns ett kulturhistoriskt rikt byggnadsbestånd. Kring Löparö gård bildades villaboende redan under förra århundradet. På stranden mot Kitö finns nyare stugbosättning. Löparö gårds huvudbyggnad i två våningar, murad av gråsten, härstammar från talets mitt. I Sibbo finns också nationellt betydande kulturhistoriska miljöer som miljöministeriets arbetsgrupp för landskapsområden har utsett: Löparö herrgård och ängar Den gamla herrgården på Löparo med sin huvudbyggnad av gråsten är uppseendeväckande och byggnadshistoriskt värdefull. Den är belägen på en ståtlig plats på sluttningen mot strandviken. På ett närliggande högt berg finns stengårdar och vallar som påminner om lämningar av en fästning. På dessa områden samt i herrgårdens gårdsmiljö finns representativa torra ängar och hagmark som skuggas av gamla träd. På ängarna betar ännu får. Herrgårdens trädgård skyddas av stora gamla almar och ekar. Längs vägen som ringlar genom landskapet till herrgården förenas skärgårdsnaturen och herrgårdskulturens särdrag. Vermijärvi ängar Vermijärvi ängar är ett enhetligt strand- och strandängsområde som skapats av sjösänkning och betesgång. Ängarna bildar ett vidsträckt, vackert landskap med klara gränser från landsvägen mellan Sibbo och Borgnäs. Området hör till statsrådets riksomfattande skyddsprogram för fågelvatten. En fortsatt betesgång är förutsättnigen för att ängarna skall bevaras. Värdefulla landskapsområden. Betänkande II av Arbetsgruppen för landskapsområden. 66/1992. Miljöministeriet.. Den byggda kulturmiljön. Nationellt betydelsefulla kulturhistoriska miljöer. Museiverket, byggnadshistoriska avdelningens publikationer 16. Museiverket, Helsingfors Sipoon kunnan kulttuuriympäristö- ja rakennusperintöselvitys. Arkkitehtitoimisto Lehto Peltonen Valkama Oy, Ympäristötoimisto Oy, Sipoon kunta

20 20 Den förhistoriska och historiska tidens fornminnen och vrak I utredningen om Sibbo kommuns byggnadsarv och kulturmiljöer har infogats lokaliserade förteckningar som plockats ur Museiverkets databaser om fornminnen och vrak (se källförteckning ovan) Störnings- och riskfaktorer i miljön De största störnings- och riskfaktorerna i miljön är: 1) trafiklederna (bl.a. E 18, Oljevägen, Sköldvikbanan / industrispåren) o utsläpp o transport av farliga ämnen o olycksriskerna 2) industri- oc h produktionsanläggningar, särskilt Sköldvik raffinaderi och SEVESO-zonen i anknytning till det Östnylands Förbund verkställer som bäst en utredning om Sköldviks SEVESO-zon vilken skall precisera olycksrisker och skyddszoner för anläggningar som förorsakar fara för olyckor. Utredningen färdigställs våren ) vägtrafikbuller Sibbo vägtrafikbullerutredning påbörjades i oktober 2005 på initiativ av Sibbo kommun. Vägtrafikbullerutredningen har gjorts i samband med generalplanearbetet och planläggningen av byaområdena Västerskog och Box. De viktigaste bestämmelserna om bullerbekämning ingår i miljöskyddslagen (86/2000) som upphävde bullerbekämpningslagen. Statsrådets beslut om riktvärden för bullernivåer (993/1992) och statsrådets beslut om riktvärden för bullernivåer från skjutbanor (53/1997) förblev i kraft i enlighet med lagen om införande av miljöskyddslagen (113/2000). Buller utgör sådant utsläpp som avses i miljöskyddslagens 3 som kan orsaka förorening av miljön och på vilket tillämpas de allmänna principerna i miljöskyddslagens 4, bl.a. negativ miljöpåverkan skall förebyggas eller, om det inte är helt möjligt att hindra den minimeras (principen om prevention och minimering av olägenheter). Bullerolägenheter från vägtrafiken koncentreras till några huvudvägar, och invånare som bor längs dessa vägar utsätts för bullernivåer som överskrider riktvärden i första hand ute på sina gårdsplaner. Bullernivåerna kan i några enstaka fall vara så höga att även riktvärden för inomhusbuller överskrids om ytterväggarnas ljudisolering är dålig. På basen av utredningens resultat kan man konstatera att vägtrafikbuller inte är ett utbrett problem i Sibbo, eftersom antalet som exponeras för buller är litet. I bullerzonerna utmed vägarna bor för närvarande ca 600 invånare och år 2030 ca 800 invånare, vilket är endast ca 5 % av kommunens invånarantal. Detta motsvarar i stort det genomsnittliga antalet invånare som exponeras för buller i kommuner av samma storlek. Största delen (ca 60 %) av dem som exponeras för buller bor i bullerzonen 55-50dB. I bullerzonen db bor ca % av dem som exponeras för buller och ca 5-10 % i bullerzonen över 65 db. I prognosläget ökar tillväxten i trafiken antalet som exponeras för buller med 25 % eller 200 invånare, och antalet invånare i bullerzonen över 65 db ökar till mera än två gånger det nuvarande antalet. Den största volymmässiga ökningen sker emellertid i bullerzonen över 55 db. Situationen kan anses vara ganska svår med avseende på bullerbekämpning, eftersom de ställen som exponeras för buller är utspridda. Det är därför svårt att till rimliga kostnader 20

21 genomföra bullerskydd med hjälp av olika konstruktioner. Inom Sibbo kommun återfinns endast två sådana ställen, där det är idé att göra fortsatta utredningar. I planeringen av bullerbekämpning bör dessutom uppmärksamhet fästas vid på vilket sätt antalet bosatta inom bullerzon över 65 db eller de störningar de upplever kan minskas. De centrala områdena för bullerbekämpning är enligt utredningen områdena vid riksväg och landsväg 170 speciellt i Box och Västerskog. 7 När utredingarna som hänför sig till trafiksystemet slutförs år 2007 erhålls mera information om hur trafiksystemets utveckling verkar på störningarna 2.6. Befolkning och arbetsplatser Befolkningsutvecklingen fram till år 2025 Generalplanens dimensionering baserar sig på beräkningen att befolkningen i Sibbo växer betydligt under de kommande årtiondena. Som utgångspunkt kan inte användas dimensioneringsprognoser som baserar sig på de gångna årens utveckling. I generalplanen bereder man sig för att utveckla markanvändningen som en del av det växande metropolområdet i Helsingforsregionen. Sibbo kommer att utsättas för avsevärt tillväxttryck på boendet. Generalplanen dimensioneras så att markanvändningslösningarna möjliggör markanvändningskapacitet för t.o.m nya invånare Befolkningstillväxten i Sibbo beräknas år 2025 vara invånare. Den beräknade befolkningsutvecklingen ställer synnerligen höga krav på anordnandet av tjänster samt ett fungerande trafiksystem. Näringslivet och arbetsplatserna I näringslivet styrs utvecklingen av att ekonomin globaliseras, datatekniken utvecklas, traditionella modeller för arbetskarriären får till viss del ge vika för nya projektbetonade arbetssätt och åldersstrukturen i industriländerna blir allt äldre. Distansarbete blir allt vanligare. Utvecklingen av tekniken inverkar på produktionsmetoderna och effektiverar dem vilket leder till att produktionsmetoderna kommer att bli mindre beroende av tillgången på arbetskraft. Allt flere personer arbetar inom servicenäringen även om tekniken också inverkar på serviceproduktionen. Den lokala näringsverksamheten blir betydligt livligare under de kommande årtiondena. Inflyttningen hämtar ny arbetskraft till kommunen. Inflyttarna är ofta unga och välutbildade människor som höjer kvaliteten på arbetskraften i sin helhet vilket företagen i sin tur kan dra nytta av. På lång sikt betyder en växande befolkning ekonomisk tillväxt samt nya företagare och arbetsplatser när konsumtionen ökar. Arbetstrafiken från Sibbo till Helsingforsregionens stora arbetsplatsutbud och livliga näringsverksamhet växer väsentligt. För att rationellt kunna sköta behoven att förflytta sig är det nödvändigt att kollektivtrafiksystemet utvecklas kraftigt. I generalplanen planerar man en märkbar utveckling av spårtrafiken för att stöda utvidgningen av sydvästra och södra Sibbo samt Nickby-Tallmo områdena. Detta ökar också kommunens attraktivitet som etableringsplatser för företag som är kopplade till kollektivtrafiken. Nya arbetsplatser föds i olika delar av Sibbo, i synnerhet längs huvudtrafiklederna. 21

22 Markägo Markägosituationen styr inte anmärkningsvärt utarbetandet av generalplanen, eftersom generalplanen för Sibbo till sin karaktär är en översiktlig områdesreserveringsplan och avsikten inte är att direkt styra byggandet eller annan markanvändning utgående från den Planeringssituationen Riksomfattande mål för områdesanvändningen Statsrådets beslut om riksomfattande mål för områdesanvändningen trädde i kraft Om målens styrverkningar på planeringen av markanvändningen stadgas i MarkByggL I planering på lägre nivå bör de allmänna målen och specialmål i statsrådets beslut beaktas. De riksomfattande målen enligt MarkByggL 22 förmedlas till kommunernas områdesplanering särskilt genom sin styrverkan på landskapsplanen. Många mål, t.ex. de som berör livsmiljöns kvalitet, är sådana som också bör iakttas direkt i kommunplaneringen och isynnerhet i generalplaneringen. På basis av sakinnehållet har de riksomfattande målen för områdesanvändningen grupperats i följande helheter: - fungerande regionstruktur - enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön - kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser - fungerande förbindelsenät och energiförsörjning - specialfrågor i Helsingforsregionen - helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer. Eftersom det inte finns någon ikraftvarande helhetslandskapsplan på planområdet betonas styrverkan för de riksomfattande målen för områdesanvändningen på planområdet. Mer relevant för utarbetandet av generalplanen är målen som hänför sig till fungerande regionstruktur, livsmiljöns kvalitet, kultur- och naturarv, rekreation och naturresurser, fungerande förbindelsenät samt specialfrågor i Helsingforsregionen Generalplanens förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen beskrivs i samband med generalplanens konsekvensutredning i kapitel 6. Landskaps- och regionplanen samt landskapsplaneringen Landskapsplanen skall tjäna till ledning när generalplaner och detaljplaner utarbetas och ändras samt när åtgärder annars vidtas för att reglera områdesanvändningen (MarkByggL 32.1 ). På området för en generalplan med rättsverkningar eller för en detaljplan gäller landskapsplanen inte, utom i fråga om verkan enligt 1 mom. när en plan ändras (MarkByggL 32.3 ). Den gällande regionplanen för Östra Nyland har utarbetats i etapper. Den sista kompletteringen, den fjärde etappregionplanen, fastställdes Miljöministeriet fastställde Landskapsplanen 2000 för Östra Nyland. Östra Nylands förbund började år 2002 utarbeta en landskapsplan för hela Östra Nyland. Utkastet till landskapsplan var framlagt under våren

23 Landskapsplanens förslagsskede har inletts. Målet är att landskapsfullmäktige godkänner landskapsplanen under år Konflikter mellan strukturmodell V i Generalplan för Sibbo 2025 och etappregionplanen för Östra Nyland förekom i sydvästra Sibbo. I generalplaneutkastet har områdesreserveringarna i sydvästra Sibbo preciserats och kommunen har gjort planeringssamarbete med landskapsförbundets för att koordinera förslaget till landskapsplan och generalplaneutkastet. Uppdaterandet av de riksomfattande målen för områdesanvändningen är under arbete. 23

24 24 Bild 3: Sammanställning av region- och landskapsplanerna för Östra Nyland (2002), utdrag 24

25 Bild 4: Utdrag ur utkastet till landskapsplan för Östra Nyland (2005) 25

26 26 Östra Nylands förbund har i sin landskapsplanering med sikte på år 2035 framställt mål för Östra Nylands områdesstruktur. Ett regionalt mål i planen är att Sibbos roll stärks som högklassig och naturnära boningsort samt regional service- och arbetsplatsort. På grund av närheten till huvudstadsregionen koncentreras Östnylands tillväxt till Borgå och Sibbo. En överregional utvecklingszon i områdesstrukturen är Helsingfors-Borgå-Lovisa -axeln liksom också Kervo-Nickby -axeln. En anmärkningsvärd ny möjlighet för områdesstrukturen i Östra Nyland är byggandet av kustbanan (Heli) i riktningen öst-väst. Bild 5: Eftersträvad regional struktur i Östra Nyland år 2035 enligt landskapsplaneringen. Källor: Sammanställning av region och landskapsplanen för Östra Nyland Landskapsplan för Östra Nyland, utkast Landskapsöversikt 2035 för Östra Nyland. Publikation 85. Östra Nylands förbund. Borgå 2005 Generalplanen På en betydande del av områdena utanför detaljplaneområdena gäller Generalplan för glesbygdsområdena, som är en plan med rättsverkningar, fastställd Fullmäktige godkände år 2002 Söderkulla delgeneralplan som är en plan med rättsverkan. Planen vann laga kraft För byaområdena Box och Västerskog utarbetas som bäst delgeneralplaner med rättsverkningar för styrning av byggandet i byarna och av annan markanvändning. För skärgården och strandområdena på fastlandet utarbetas som bäst en delgeneralplan med rättsverkningar för styrning av byggandet på strandområdena och av annan markanvändning. 26

27 Flera generalplaner från bygglagens tid, vilka kan anses föråldrade, gäller ännu i kommunen. Sådana är Delgeneralplan för skärgården (1978), Södra Sibbo delgeneralplan (1979), Delgeneralplan för Kalkstrand (1995), Delgeneralplan för Ribbingö (1996), Delgeneralplan för Östersundom centrum, Landbo, Korsnäs, Björnsö och Storören, alla godkända av fullmäktige. Dessa planer är utan rättsverkningar. Bild 6: Söderkulla delgeneralplaneområde. 27

28 28 Detaljplaner Kommunens centrala områden är detaljplanerade. På bilden nedan presenteras de detaljplanerade områdena. På planeringsområdet är sammanlagt 17 detaljplaneändringar anhängiga. Bild 7: Detaljplanerade områden. 28

29 Kommunens vision I Målsättningsplanen för Sibbo 2020 har kommunfullmäktige valt följande vision för utvecklingsprocessen: Sibbo är en självständig, tvåspråkig, naturnära och förnyelseinriktad kommun, där det är gott att leva, bo och arbeta. Utgående från kommunvisionen definieras åtta huvudmål i målsättningsplanen: - en högklassig livsmiljö - en balanserad befolkningstillväxt och befolkningsstruktur - ett aktivt och mångsidigt näringsliv - en stark samhällsgemenskap och kommunidentitet - ett utökat interkommunalt samarbete - ett mångsidigt och kvalitativt högstående serviceutbud - en kunnig, engagerad och väl ledd personal - en stabil ekonomi. Markanvändningsstrategin: Vi planlägger Sibbo för att förverkliga en önskad utvecklingsbild. Vi värnar om den vackra naturmiljön och kulturmiljön som är ett arv från tidigare generationer. Näringsstrategin: Vi strävar efter att öka utbudet av privat service och privata arbetsplatser för en växande befolkning. Källa: Målsättningsplanen för Sibbo Godkänd av fullmäktige Efter utarbetandet av Målsättningsplanen har uppfattningarna om befolkningens utveckling ändrats betydligt. Flera grundprinciper i visionen är ändå ännu relevanta. Förnyandet av kommunens strategi är under arbete. Randvillkor och möjligheter i planeringen av sydvästra Sibbo I sydvästra Sibbo ställs särskilda förväntningar på markanvändningsplaneringen och på utbyggandet av området eftersom området ligger i närheten av tätt bebyggda tätorter och har goda vägförbindelser. Även markägoförhållandena skapar ett tryck på utvecklandet av området. Avsikten är att inom en snar framtid utarbeta noggrannare idéplaner enligt vilka områdets markanvändning vidare kan utvecklas. Å andra sidan utgör det sydvästra hörnet av Sibbo ett unikt område som är värt att bevara för det erbjuder mångsidiga rekreationsmöjligheter, innefattar flera värdefulla naturskyddsområden och representerar till många delar gammalt kulturlandskap. Målsättningar för markanvändningen i sydvästra Sibbo är: 1. att anvisa områden för den expanderande samhällsstrukturen inom räckhåll för goda kollektivtrafikförbindelser. Den nya bosättningen och den tillhörande servicen bör komplettera den befintliga samhällsstrukturen. Byggandet bör vara av god kvalitet, kostnadseffektivt och bidra till en god livsmiljö. Målet är att förverkliga högklassiga småhusdominerade bostadsområden. Exploateringstalet för området är i medeltal 0,3. 2. att möjliggöra att nya verksamhetsområden kan upprättas inom Nordsjöhamnens verkningsområde. Det är sannolikt att nya verksamheter uppkommer inom hamnens verksamhetsområde. Det logistiska läget blir en viktig konkurrensfaktor 29

30 30 Källa: 3. att trygga att natur- och rekreationsvärdena bevaras i den ödemarksliknande Storskogen och på de vassbevuxna stränderna. Storskogens betydelse för Södra Finlands grönområdesnätverk och som ett eget enhetligt skogsområde är klart. Även de sydvästra strändernas naturskydds- och rekreationsvärden är betydelsefulla i sydfinska mått. 4. att bevara de ekologiska korridorerna mellan den allt tätare samhällsstrukturen. Naturområdena i sydvästra Sibbo utgör en betydande del av det regionala grönområdesnätverket. De ekologiska korridorerna både bevarar och ökar naturens mångfald och möjliggör utformandet av friluftsleder. 5. att bevara, utveckla och utnyttja områdets kulturarv. Krabbäcksdalen, Husö kulturlandskap och herrgårdsmiljön i Östersundom utgör kulturlandskapets kärna i sydvästra Sibbo. Sibbo sydvästra skärgård är betydelsefull som natur- och kulturområde. Randvillkor och möjligheter i planeringen av sydöstra Sibbo. Sibbo kommun / Avdelningen för teknik och miljö / Markanvändningsteamet

31 3. MÅL 3.1. Generalplanens mål Enligt Markanvändnings- och bygglagens 36 skall kommunen se till att en generalplan utarbetas och hålls aktuell i den mån det är nödvändigt. Syftet med Generalplan för Sibbo 2025 är att den skall vara en strategisk markanvändningsplan. Den anger principerna för utvecklingen av samhällsstrukturen och områdesanvändningen. Generalplanen styr också byggande och annan markanvändning som sker utanför detaljplaneområden. Avsikten med Generalplan för Sibbo 2025 är att ange principerna för den eftersträvade utvecklingen och anvisa nödvändiga områden för den detaljerade planläggningen och annan planering samt byggande och annan markanvändning. Avsikten med generalplanen är att översiktligt styra samhällsstrukturens utveckling och markanvändningen samt sammanpassa boende, service, arbetsplatser, trafik, rekreation och skydd. Generalplanen styr utarbetandet av del generalplanerna. Dessutom tjänar den till ledning när detaljplaner utarbetas och ändras (MarkByggL 35 och 42 ). I generalplanen 2025 används översiktliga planbeteckningar. Generalplanen utarbetas som en plan med rättsverkningar. Planeringens mål är att byggandet styrs till lämpliga områden. Miljö- och naturvärden värnas om. Skydds- och rekreationsområden tas i beaktande. Fullmäktige beslöt vid sitt möte ställa klara mål för generalplanens innehåll: Strukturmodell V: Fullmäktige Alternativets/planens ledande tanke: Samhällsstrukturen utvecklas kraftigt i både mellanoch södra Sibbo så att tillväxten grundar sig på spårbunden trafik. Strukturmodellensträvar till att invånarantalet ökar med nya invånare. Kommunen förbereder sig påen tillväxt på högst nya invånare fram till år Tidschemat och förverkligandetav sydvästra Sibbo och Nickby- Tallmo-zonen samordnas med den regionala utredningenom trafiksystemen och markanvändningen som behövs i Helsingforsregionen. Ytterligaresamordnas detta med kommunens markägoförhållanden.nickby, Mårtensby, Tallmo och Kervo bildar en bandliknande tätortsstruktur. I sydvästra Sibbo anknyts områdena stadigt till spårbunden trafik och till Helsingfors och Vanda samhällsstruktur. Arbetsplatsområden skapas i Bastukärr, i sydvästra Sibbo inom Nordsjöhamnens verkningsområde, i Sibbovikens arbetsområde och i Mömossen och öster om Box i Sköldvik- Savijärvi utvecklingsområdet och i Norra Paipis. Struktur: Storområde 1: Paipis-Borgby I Norra Papis skapas ett nytt arbetsplatsområde. Haarajoki station ökar byggnadstrycket på glesbygdsområdena, men glesbebyggandet styrs till närheten av bycentra.. Storområde 2: Nickby - Tallmo Bosättningen placeras på nya detaljplaneområden i Nickby och i Tallmo. Tätortsstrukturen i Nickby tätnar. I Tallmo bildas ett eget servicecentrum. Tätorterna Nickby och Tallmo möts i Mårtensby. I Bastukärr placeras ett nytt arbetsplatsområde.. 31

32 32 Storområde 3: Hindsby - Östersundom Den expanderande samhällsstrukturen i Östersundom stöder sig på spårbunden trafik. I Östersundom finns ett eget servicecentrum. I sydvästra delen inom Nordsjö hamns verkningsområde skapas ett nytt arbetsplatsområde. Naturvärdena och de ekologiska korridorerna i och från Sibbo Storskogs vidsträckta och enhetliga skogsområden beaktas. Husö märks ut som utredningsområde. Storområde4: Box Ett nytt arbetsplatsområde i den norra delen av området och kring den nyta planskilda anslutningen i Sköldvik. Styrningen på Box delgeneralplaneområde grundar sig på delgeneralplanen. Den bylika strukturen bevaras och byggandet styrs till närheten av bycentra. Storområde 5: Söderkulla Bosättningen placeras i Tasträskets och i Hansas utvidgningsområde. I Västerskog och i Massby bevaras den bylika strukturen och byggandet styrs till närheten av bycentra. Inom Västerskog delgeneralplaneområde grundar sig styrningen på delgeneralplanen. Storområde 6: Kusten och skärgården Väsentliga förändringar sker inte. Strukturen förändras inte, styrningen av byggandet grundar sig på delgeneralplanen för skärgården och kusten. Modellen i relation till utvecklingen under de senaste 25 åren:: Persontågtrafiken mellan Nickby och Kervo tas i bruk på nytt och bostadsbyggande koncentreras till detaljplaneområdena i Nickby och Tallmo. Spårtrafiken mellan huvudstadsregionen och Östersundom förverkligas och nytt bostadsbyggande koncentreras till detaljplanerade områden i Östersundom. Tidsschemat och förverkligandet av sydvästra Sibbo och Nickby-Tallmo-zonen samordnas med den regionala utredningen om trafiksystemen och markanvändningen som behövs i Helsingforsregionen. Ytterligare samordnas detta med kommunens markägoförhållanden. Glesbebyggandet minskar avsevärt. 32

33 Bild 8: Kartillustration av strukturmodellen som fullmäktige godkände

34 34 4. GENERALPLANEN MED MOTIVERINGAR 4.1. Allmänna motiveringar Generalplanen grundar sig på ovan beskrivna utgångspunkter och fullmäktiges målsättningsplan Allmän beskrivning Generalplanen är till sin karaktär en s.k. strategisk generalplan. Markanvändningen är angiven med beteckningar för utvecklingsmål och områdesreserveringar samt kompletterande streck- och punktbeteckningar. Miljöns mest anmärkningsvärda särdrag har angivits med beteckningar för delområden. Enligt generalplanens strategiska karaktär anvisas utvecklingsprinciperna för markanvändningen i Sibbo koncentrerat liksom också de viktigaste helheterna ur områdes- och samhällsstrukturens syn samt den struktur och de nätverk som dessa bildar. I generalplanen anvisas de områdeshelheter som tätortsfunktionerna bildar i Tallmo- Nickby-zonen, i de mittersta delarna av Sibbo, i omgivningen kring Söderkulla tätort och sydvästra Sibbo i närheten av Vanda kommungräns. Reserveringarna är översiktliga områdesreserveringar vilkas utvecklingsriktningar dessutom angivits med pilbeteckningar. Områdesreserveringarna för tätortsfunktionerna motsvarar den planerade befolkningstillväxten på invånare år Utvecklingsriktningarna som angivits med pilbeteckningar anger var potentialen för den eventuella tillväxtkapaciteten (ca invånare) finns i anslutning till områden för tätortsfunktioner. Förutom i områdena för tätortsfunktioner placeras bosättning i byaområden, av vilka de viktigaste servicebyarna som skall utvecklas i generalplanen har betecknats med en särskild beteckning för byaområden. I anknytning till områden för tätortsfunktioner har också servicecentrans placering angivits på området. Områdena för tätortsfunktioner sammanlänkas till trafiknätet som kompletteras. I områdeshelheten Nickby Tallmo utnyttjas den befintliga järnvägsförbindelsen. Stationerna anvisas till både Tallmo och Nickby. Områdena länkas samman med Lahtisleden (riksväg 4) och Lahtisvägen (landsväg 140) i närheten av kommungränsen. I södra och sydvästra Sibbo länkas områdena för tätortsfunktioner samman med Borgåleden (riksväg 6) och Österleden/Nya Borgåvägen (landsväg 170). Dessutom anvisas för området en korridor för utveckling av kollektivtrafiken/behov av kollektivtrafikförbindelse, vilken kan förverkligas t.ex. som metro- eller regionaltågsliknande lösningar. Också HELIbanan är med denna modell möjlig att föreverkliga genom området. En snabb tågförbindelse möjliggör antagligen inte stationer annanstans än i Söderkulla tätort, däremot betjänar regionaltåg eller metro markanvändningen effektivare. Samhällsstrukturen utformas dessutom av ett grönområdesnätverk. I generalplanen har nätverkets mest centrala och betydelsefulla vidsträckta sammanhängande skogsområden samt de sammankopplade grönförbindelsebehoven anvisats. Sibbo ådals områdeshelhet, vilken i generalplanen har angivits med rasterbeteckning, fungerar som den kultur- och miljömässiga ryggraden för samhällsstrukturen. En betydande del av Sibbo har i generalplanen reserverats med generalplanebeteckningen glesbygdsområde. Dessa gula områden är vanliga landsbygdsområden dit det inte riktas speciella intressen i fråga om utvecklingen av kommunens samhällsstruktur och dit det inte heller är meningen att placera betydande ny markanvändning. Markanvändningen på dessa områden styrs med generalplanebestämmelser. 34

35 Bild 9: Generalplanens preliminära utkast , där man ser markanvändningslösningens helhetstanke och struktur 35

36 36 Bild 10: Generalplaneutkastet

37 Generalplanebeteckningarna och -bestämmelserna Generalplanens framställningssätt avser att beskriva generalplanens strategiska karaktär som definierar markanvändningsprinciperna och styr den detaljerade planeringen. Därför är antalet beteckningar litet i förhållande till områdets storlek och därför är beteckningarna strategiskt angivna. Till beteckningarna hör planerings-, bygg- och skyddsbestämmelser. Dessutom har för hela området angivits rådande allmänna bestämmelser. Generalplanebeteckningarna och bestämmelserna presenteras i samband med generalplanekartan Beskrivning av generalplaneområdet i delområden Generalplaneområdet är uppdelat i fem delområden. För varje delområde har utarbetats en regional beskrivning. Områdesdelningen presenteras på kartan nedan. Bild 11: Översiktlig storområdesindelning i Generalplan för Sibbo

38 38 Område 1. I norra Sibbo består markanvändningen av ett glesbygdsområde med tre byar (Norra Paipis, Södra Paipis och Borgby) samt ett vidsträckt sammanhängande skogsområde som ingår i regionens vidaste grönstruktur. På delområdet finns dessutom ett täktområde samt ett industriområde. Sibbo ådal, som i generalplanen har angivits som miljömässigt värdefullt område, går genom området. Område 2. I Nickby-Tallmo zonen har i generalplanen anvisats ny markanvändning som stöder sig på den existerande järnvägen, vägförbindelserna samt tätorterna Tallmo och Nickby. Till områdena för tätortsfunktioner hör två områden för centrumfunktioner (Tallmo och Nickby). De nya invånarnas antal i Nickby-Tallmo zonen är år st. Område 3. I sydvästra Sibbo är markanvändningen tudelad. Den norra delen av sydvästra Sibbo utgörs av Sibbo storskogs område som till största delen har angivits som ett vidsträckt sammanhängande skogsområde gränsande till byområden, glesbygdsområden samt kulturmiljözonen i Sibbo ådal. Den södra delen av sydvästra Sibbo anges som en stark utvecklingszon som stöder sig på motorvägskorridoren samt korridoren för utveckling av kollektivtrafiken/kollektivtrafikförbindelsen. Till området för tätortsfunktioner har också ett nytt område för centrumfunktioner reserverats i närheten av Landbo väganslutning. Reserveringen för ny bosättning i sydvästra Sibbo är nya invånare till utgången av år Område 4. Inga väsentliga förändringar i markanvändningen har anvisats för Box östra delområde. Byområden utvecklas enligt sin karaktär. Man eftersträvar att bibehålla vidsträckta skogshelheter. I Seveso-zonen i Sköldvik reserveras en vidsträckt ny områdeshelhet för arbetsplatser samt en ny väganslutning från Sköldvik till motorvägen. Område 5. På Söderkullaområdet placeras en tredje betydande område för tätortsfunktioner som man eftersträvar att utveckla kraftigt. Antalet nya invånare år 2025 beräknas vara ca Söderkulla tätort anges som område för centrumfunktioner. Sibbovikens arbetsplatsområde bildar en vid arbetsplatshelhet på båda sidor om motorvägen. 38

39 5. GENERALPLANENS VERKNINGAR 5.1. Studier och utredningar, bedömningsmetoder Verkställandet av de områden som beskrivs i generalplanen kan i sinom tid leda till betydande förändringar och verkningar åtminstone när det gäller följande faktorer: region- och samhällsstrukturen trafiken samhällsekonomin och energianvändningen miljö och naturresurser landskapet, stadsbilden, kulturarvet och den byggda miljön De ovannämnda verkningarna har bedömts under olika faser i planeringen. Principerna för bedömningen har definierats i planen för deltagande och bedömning. Verkningarna av generalplanens strukturmodeller bedömdes på våren Verkningarna av strukturmodell V, som fungerar som grund för generalplanen bedömdes i november Denna redogörelse för generalplanen innehåller verkningsbedömningen för generalplaneutkastet. Under sammanställningen av planförslaget kommer bedömningen att preciseras där det är nödvändigt. Bedömningen av verkningarna har framförts mer detaljerat i rapporten: Wahlgren, Irmeli, Generalplan för Sibbo Konsekvensbedömning av generalplaneutkastet. VTT Utkast Genom att utreda verkningarna strävar man till att förbättra planeringens förutsättningar, främja växelverkan och stöda beslutsfattningen (Yleiskaavan sisältö ja esitystavat. Maankäyttö- ja rakennuslaki Opas 13. Ympäristöministeriö, Helsinki 2006). De mest centrala studierna och utredningarna som använts i bedömningen är: Wahlgren, Irmeli & Halonen, Minna, Sipoon yleiskaavan 2025 rakennemallien vaikutuk- & Yrjölä, Rauno, Sipoon yleis- set. VTT Tutkimusraportti VTT-R (lähdeaineistoineen). Wahlgren Irmeli, Sipoon yleiskaavan rakennemallin V vaikutukset. Virrankoski, Sirkka, Vaskelainen, Elina, Sarvanne, Hannu kaava-alueiden luontoselvitykset Ympäristötutkimus Yrjölä Oy. Sipoon tieliikenteen meluselvitys WSP LT-Konsultit Oy Varje verkningskategori har bedömts med lämpliga metoder. De samhällsekonomiska och ekologiska verkningarna har bedömts med hjälp av VTT:s EcoBalancevägtrafikbuller har bedömningsmodell. Verkningar som riktas mot den naturliga miljön, det ekologiska nätverket, kulturmiljön och byggarvet samt verkningar som gäller bedömts på basen av utredningar som gjorts i Sibbo kommun. Denna redogörelse över bedömningen av verkningarna är preliminär och kommer att kompletteras då generalplanearbetet fortskrider Verkningarna på region- och samhällsstrukturen Förverkligandet av generalplanen inverkar avsevärt på region- Sibbo och dels också i Helsingforsregionen. och samhällsstrukturen i Sibbo samhällsstruktur förändras drastiskt då de nya bostads- och arbetsplatsområdena förverkligas, särskilt i storområden 2 och 3. Samhällsstrukturen förändras kraftigt även i hela kommunen då den nya bosättningen placeras i tätorter och byar i kontrast till det tidigare byggandet som riktats till glesbygdsområden. 39

40 40 Förverkligandet av generalplanen kopplar för sydvästra Sibbos del den nya samhällsstrukturen till Helsingfors samhällsstruktur och för Nickby-Tallmo-områdets del till strukturen som omfattar Kervo östra delar och bebyggelsen längs järnvägen. Generalplanen integrerar samhällsstrukturen då den placerar den nya strukturen i anslutning till den existerande strukturen i kommunen och i grannkommunerna. För regionens samhällsstruktur är utvecklandet av sydvästra Sibbo särskilt betydande. Sydvästra Sibbo kopplas direkt till Helsingfors samhällsstruktur och kopplingsförbindelsen till t.ex. det existerande metronätverket är kort. Utvecklandet av Nickby-Tallmo-området främjar igen förverkligandet av personspårtrafikförbindelsen också för östra Kervos del. Generalplanen skapar förutsättningar för upplösandet av tillväxttrycket i Helsingforsregionen och balanserar det region- och samhällsstrukturen i regionen Verkningar på trafiken Förverkligandet av generalplanen har avsevärda verkningar på trafiken. De nya invånarna och de nya arbetsplatserna i kommunen ökar person- och godstrafiken märkbart. Persontrafiken baserar sig för kollektivtrafikens dels på spårtrafikförbindelser. I Nickby- Tallmo-området utnyttjas spårförbindelsen till Kervo och i sydvästra Sibbo bygger man på metroförbindelsen från Helsingfors. Detta följer målsättningarna för en hållbar utveckling. Förverkligandet av generalplanen så att samhällsstrukturen integreras främjar minskandet av trafikens olägenheter jämfört med en situation där kommunen fortsättningsvis skulle bygga ut med en betoning på glesbyggande och personbilstrafik Verkningarna på samhällsekonomin och energianvändningen Förverkligandet av generalplanen kommer att under de kommande 50 åren att förorsaka sammanlagt 11 miljarder euro i utgifter, där investeringarnas andel är 8 miljarder euro och de årliga drift-, reparations-, underhålls- och trafikutgifternas andel 3 miljarder euro. Utgifterna för Sibbo kommun under dessa 50 år uppskattas vara totalt 780 miljoner euro, där 620 miljoner euro består av investeringar och 150 miljoner euro av drift-, reparationsoch underhållsutgifter. Förutom dessa utgifter uppskattas spårtrafikprojekten förorsaka investeringskostnader på 100 miljoner euro för Sibbo kommun. Kommunens nettoinkomster för försäljning av mark uppskattas uppgå till 1,1 miljarder euro. Energiförbrukningen som förorsakas av förverkligandet av generalplanen under de kommande 50 åren beräknas bli 58 miljoner MWh, råvaruförbrukningen 11 miljoner ton, utsläppen av växthusgaser 14 miljoner CO 2 -ekvivalentton samt andra utsläpp ton, vattenförbrukningen 190 miljoner m 3 och den totala mängden avfall 1,1 miljoner ton, varav blandavfall 0,6 miljoner ton. Generalplanens samhällsekonomiska och ekologiska verkningar är relativt förmånliga, vilket beror på placeringen av den nya bosättningen i tätorter och byar samt på spårtrafikförbindelserna Verkningarna på miljö och naturresurser Hur förverkligandet av generalplanen inverkar på miljön har bedömts på basen av miljöutredningarna. I miljöutredningen har man betraktat verkningarna av strukturmodell V, på basen av vilken generalplaneutkastet har utformats. 40

41 Som sammanfattning av naturutredningens rekommendationer konstateras att byggandet eller trafiklösningarna i storområde 1 inte hotar naturvärdena. Byggandet torde inte heller hota grönförbindelserna, men de bör beaktas i generalplanen. De expanderande centra Tallmo och Nickby i storområde 2 hotar grönförbindelsen mellan Sibbo storskog och norra delarna av Sibbo. De ansenliga byggprojekten i storområde 3 hotar skogsförbindelsen mellan kusten och Sibbo storskog samt naturobjekt längs kusten. I storområdet 4 har man tagit i akt möjligheterna till friluftsanvändning och rekreation. Ingen grönförbindelse har planerats mellan de två vida grönområdena. Även g rönförbindelsen mel-lan skogsområdet söder om Savijärvi och Sibbo storskog är osäker. I storområde 5 innebär utbredningen av tätbebyggelsen i Söderkulla ett stort tryck på områ-dets enda rekreations- och naturskyddsområde i omgivningen av Molnträsk. Byggandet hotar även strändernas naturvärden. Utvecklingskorridoren som löper genom storområden 3, 4 och 5 splittrar skogsområdena och i framtiden kommer den urbana bebyggelsen sannolikt att utvidgas längs denna korridor. Där-för bör naturvärden särskilt beaktas i dess planering. (Virrankoski et al. 2006) Enligt naturutredningarna innebär generalplanen på vissa områden ett hot för de grönförbin-delsernas och naturvärdenas del. Detta hot bör kunna undvikas eller dess verkningar lindras i den fortsatta planeringen av generalplansarbetet och i den kommande mer detaljerade plane-ringen. I generalplanen har vidsträckta, enhetliga skogsområden och grönförbindelser mellan dem markerats. Detta främjar bevarandet av de enhetliga områdena i naturligt tillstånd och betryggandet av rekreationsmöjligheterna. Utsläppen och konsumtionen av råvaror som förorsakas av generalplanens förverkligande har bedömts med EcoBalance-modellen Verkningar på landskapet, stadsbilden, kulturarvet och den byggda miljön Verkningarna har betraktats på basen av Sibbo kommuns utredning över kulturmiljön och byggnadsarvet (Arkkitehtitoimisto Lehto Peltonen Valkama Oy, Ympäristötoimisto Oy, Sipoon kunta 2006). I utredningen har Sibbo kommuns byggda miljö samt kulturhistoriska objekt inventerats för generalplanens behov. Inventeringen innehåller objekt, som valts på grund av deras betydelse för Sibbo kulturmiljö. Objektens arkitektoniska, historiska och miljövärden har utretts och angetts. Inventeringen visar de på riksnivå värdefulla objekten och områden, de på regionalnivå värdefulla objekten och områden, objekten som skyddas av lagen om byggnadsskydd, värdefulla traditionslandskap samt fornminnen och vrak från förhistorisk och historisk tid. I generalplanen har området längs Sibbo å definierats som ett landskaps- och miljömässigt värdefullt område. Beteckningen möjliggör bevarandet av områdets landskaps- och miljövärden. I generalplanearbetet har de värdefulla kulturmiljö- samt byggarvsobjekten och fornminnen beaktats. Generalplanen främjar bevarandet av dessa värden. Den i generalplanen planlagda nya bebyggelsen kan förverkligas med hänsyn till landskapet, stadsbilden och den byggda miljön. 41

42 Verkningarna på människornas levnadsförhållanden och livsmiljö Då verkningarna betraktas bör man ta i beaktande generalplanens allmänna nivå. Många sociala och även andra verkningar beror på val som görs i samband med den mer detaljerade planeringen. Då generalplanen granskas är det viktigt att dess lösningar inte förhindrar bra val i senare skeden. En ansenlig mängd ny bosättning och nya arbetsplatser påvisas i generalplanen. De nya områdena förändrar avsevärt den nuvarande livsmiljön och skapar en ny livsmiljö för de nya invånarna. Byggeffektiviteten är hyfsad i de nya områdena och möjliggör formandet av en trivsam livsmiljö. Att bostäder placeras i tätorter och i byområden möjliggör skapandet av en enhetlig livsmiljö. Användningsmöjligheterna för kollektivtrafiken förbättras då de nya spårtrafikförbindelserna förverkligas. Bosättningen koncentreras längs kollektivtrafiklederna, särskilt spårtrafiklederna, vilket förbättrar nåbarheten till arbetsplatser och service samt gör det möjligt att skapa en vardag utan tvång till personbil. Bostäderna placeras i rad- och småvåningshus samt egnahemshus och motsvarar efterfrågan på bostäder samt de olika befolkningsgruppernas boendebehov. Andelen finskspråkiga i Sibbo ökar, eftersom de nya invånarna huvudsakligen antas vara finskspråkiga. Befolkningens åldersstruktur uppskattas utvecklas på så sätt att andelen barn under skolåldern kommer att öka en aning och andelen över 64-åringar minska en aning. Generalplanen skapar en möjlighet till en trygg, sund och trivsam livsmiljö. I generalplanen har nya arbetsplatsområden och nya arbetsplatser i tätorterna planerats. Antalet arbetsplatser ökar med ca Detta ökar självförsörjandegraden när det gäller arbetsplatser i Sibbo. Största delen av arbetsresorna uppskattas ändå rikta sig utanför kommunen, mestadels till huvudstadsregionen. Markerandet av rekreationsområden och vidsträckta, enhetliga skogsområden samt grönförbindelser mellan dem i generalplanen skapar förutsättningar för invånarnas rekreation. Rekreationsområden kan nås relativt lätt från alla bostadsområden. Rekreationsområden tjänar även andra invånare i regionen. Generalplanen skapar förutsättningar för produktionen av service som invånarna behöver. Servicen för de nuvarande invånarna beräknas förbättras i och med att befolkningsunderlaget stärks. Vägtrafiken förorsakar olägenheter för den närliggande miljön. Den i generalplanen skisserade bosättningen kan placeras i relation till trafiklederna så att besvären kan minimeras Verkställande av målsättningarna Generalplanens målsättningar Generalplaneutkastet motsvarar de målsättningar som Sibbo kommunfullmäktige uppställt De riksomfattande målen för områdesanvändningen Tematiska helheter i de nationella målen för områdesanvändningen: - en fungerande regionstruktur - en integrerad samhällsstruktur och livsmiljöns kvalitet - kultur- och naturarv, rekreationsanvändning och naturresurser - fungerande kontaktnät och energiförsörjning 42

43 - särskilda frågor i Helsingforsregionen - särskilda områdeshelheter som natur- och kulturmiljöer Generalplanen för Sibbo främjar skapandet av en fungerande regionstruktur genom att skapa förutsättningar för huvudstadsregionens utvidgning österut. Generalplanen integrerar den regionala samhällsstrukturen och skapar förutsättningar för utvecklingen av livsmiljöns kvalitet. I generalplanen tas kultur- och naturarvet, rekreationsanvändningen och naturresurserna i beaktande. Generalplanen främjar märkbart förverkligandet av målsättningarna i Helsingforsregionen Innehållsmässiga krav på generalplanen I utformandet av generalplanen verkställs de målsättningar som bör beaktas enligt (MBL 39 ) på följande sätt: Funktionalitet, ekonomi och ekologisk hållbarhet Generalplanen främjar samhällsstrukturens funktionalitet, särskilt på regional nivå. Generalplanen kan förverkligas på ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt. Generalplanens ekonomiska och ekologiska verkningar är förmånliga i jämförelse med de andra strukturmodellerna som framställdes under generalplanearbetet. Utnyttjandet av den existerande samhällsstrukturen Med hjälp av generalplanen kopplas den sydvästra delen av Sibbo kommun till huvudstadsregionens samhällsstruktur och den norra delen till Kervo struktur. Behoven för boende och tillgänglighet av service Generalplanen svarar på den regionala efterfrågan på bostäder. Betryggandet av servicens tillgänglighet förutsätter att ny service skapas för den kraftigt växande befolkningen. Möjligheterna till att ändamålsenligt planera trafikfrågor, särskilt kollektivtrafiken samt gång- och cykeltrafiken, energi- och vattenförsörjningen samt avfallshanteringen på ett hållbart sätt med tanke på miljön, naturresurserna och ekonomin Generalplanen baserar sig på utförandet av den nya spårtrafiksförbindelsen och främjar således avsevärt användningsmöjligheterna för kollektivtrafiken. Placeringen av den nya bosättningen i tätorter och byar främjar en fungerande planering av energi- och vattenförsörjningen samt avfallshanteringen. Möjligheterna till en trygg, sund och för olika befolkningsgrupper balanserad livsmiljö Generalplanen möjliggör utvecklandet av en trygg, sund och balanserad livsmiljö. Verksamhetsförutsättningar för kommunens näringsliv Generalplanen främjar verksamhetsförutsättningarna för kommunens näringsliv. I generalplanen har nya områden reserverats för arbetsplatser och man har förberett sig för att service- och dylika arbetsplatser placeras i tätorterna. Enligt generalplanen kommer antalet arbetsplatser öka avsevärt. Minskandet av verkningar som är miljöskadliga Förverkligandet av generalplanen förminskar relativt sett de miljöskadliga verkningarna genom planering av spårtrafiken, planering av bosättningen samt koncentrationen till tätorter och byar. Skadorna som förorsakas av 43

44 44 vägtrafiken och andra möjliga upphov till störningar kan minimeras genom fortsatt planering. Värnandet av den byggda miljön, landskapet och naturvärden Generalplanen bevarar ådalslandskapet, definierar de enhetliga skogsområdena samt förbindelserna mellan dem, de ekologiska korridorerna. Generalplanen beaktar den byggda miljön. Tillräckligheten av lämpliga områden för rekreation Det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. Genom att definiera de enhetliga skogsområdena och grönförbindelserna förhindrar generalplanen bl.a. de skadliga verkningarna av glesbebyggelse Synpunkter på förverkligandet av generalplanen Förverkligandet av generalplanen förutsätter att de markområden som behövs för boende och arbetsplatser erhålles för detta bruk. I bedömningen av verkningarna har antagits att kommunen införskaffar marken till råmarkspris. Priset som använts i bedömningen är 5 6 gånger högre än områdenas marknadsvärde och innebär att markägarna får den s.k. oförtjänta värdestegringen som generalplanen medför. I bedömningen antas vidare att kommunen säljer de tomter den planlagt och inkasserar den oförtjänta värdestegringen som detaljplanläggningen medför. Ifall markanskaffningen inte lyckas på frivillig väg kan kommunen inlösa de områden som behövs. Nettoinkomsten som kommunen får via markanskaffning och försäljning är betydande, ca en miljard euro, och även andra intressen riktas till denna (se t.ex. Harkimo-Ekstöm- rapporten). Kommunen kan vid behov driva sin markpolitik även med hjälp av markanvändningskontrakt. Då överförs en del av den oförtjänta värdestegringen till markägaren och man kan komma överens om t.ex. skapandet av nätverk och service. En målsättning för förverkligandet av generalplanen är att detta inte förutsätter att de nuvarande skattebetalarna deltar i kostnaderna. Avsikten är att förverkligandet av varje område planeras skilt. Nettoinkomsterna för kommunens markanskaffning och försäljning är så höga att de täcker byggandet av nätverken och servicen i de nya områdena, inklusive de nya spårförbindelserna. Hur utgifterna och inkomsterna faller tidsmässigt kan ändå vara problematiskt, och därför bör förverkligandet av områdena planeras omsorgsfullt Osäkerhetsfaktorer Förverkligandet av en generalplan finns en viss grad av osäkerhet alltid med bl.a. på grund av befolkningsutvecklingens oförutspåbarhet. I Sibbo förorsakar förutom befolkningsutvecklingen även Helsingfors stads planer på kommundelssammanslagning osäkerhet. I betraktas även hur detta påverkar planeringen. Andra centrala osäkerhetsfaktorer gäller spårtrafikslösningarna, vilka även påverkas av beslut som fattas av staten och andra kommuner. I generalplanen har man koncentrerat sig på att förevisa vidsträckta lösningar, och på grund av planläggningsnivån och planens syfte kan vi inte ta ställning till de mer detaljerade lösningarna inom områdesreserveringarna. Av dessa skäl bör man i den fortsatta planeringen av områdena särskilt ta i beaktande förverkligandet av 44

45 områdesreserveringarnas inre struktur. Flera av konflikterna kan lösas i den mer detaljerade planeringen. T.ex. bevarandet av naturobjekten i A-området kommer att lösas i den mer detaljerade planeringen, ofta i samband med detaljplanläggningen Slutledningar Förverkligandet av generalplanen inverkar avsevärt på samhällsstrukturen i Sibbo och dels också i Helsingforsregionen. Förverkligandet av generalplanen kopplar för sydvästra Sibbos del den nya samhällsstrukturen till Helsingfors samhällsstruktur och för Nickby- Tallmo-områdets del till strukturen som omfattar Kervo östra delar och bebyggelsen längs järnvägen. Generalplanen skapar förutsättningar för upplösandet av tillväxttrycket i Helsingforsregionen och balanserar det region- och samhällsstrukturen i regionen. För regionens samhällsstruktur är sydvästra Sibbo särskilt förmånligt område. Det är motiverat att förverkliga området oberoende av kommungränser. Generalplanen uppfyller de krav som ställs på den. Generalplanen främjar integreringen av samhällsstrukturen och svarar för sin del på den regionala utveckligens utmaningar. En förmånlig utveckling förutsätter att spårtrafikprojekten förverkligas. Hur livsmiljön slutligen formas och hurdana verkningar framkallas beror i hög grad på den mer detaljerade planeringen. 45

46 46 6. GENERALPLANENS RÄTTSVERKNINGAR Generalplanen för Sibbo skall tjäna till ledning när detaljplanen utarbetas och ändras samt när åtgärder annars vidtas för att reglera områdesanvändningen (MarkByggL 42.1 ). Avsikten är att generalplanen ersätter de tidigare godkända generalplanerna för samma område utom till den del Söderkulla delgeneralplan med rättsverkningar direkt styr byggandet och annan markanvändning. Generalplanen gäller inte på detaljplaneområden utom i fråga om verkan enligt 1 mom. när detaljplanen ändras (MarkByggL 42.3 ). Generalplanens centrala principer skall tas i beaktande när detaljplanen utarbetas eller ändras. Generalplanen utarbetas till en generalplan med rättsverkningar enligt markanvändningsoch bygglagen. Myndighetsverkan När myndigheterna planerar åtgärder som gäller områdesanvändningen och beslutar att vidta sådana åtgärder, skall de se till att åtgärderna inte försvårar genomförandet av generalplanen (MarkByggL 42.2 ). Generalplanens myndighetsverkan riktar sig till såväl myndigheter enligt MarkByggL som till andra myndigheter. Kommunens och statens myndigheter skall se till att andra planer eller åtgärder inte försvårar förverkligandet av generalplanen. Byggnadsinskränkningar Villkorlig bygginskränkning Tillstånd att uppföra en byggnad får inte beviljas så att genomförandet av generalplanen försvåras. Tillstånd skall dock beviljas, om förvägrande av tillstånd på grund av generalplanen skulle orsaka sökanden betydande olägenhet och kommunen eller staten inte löser in området eller betalar skälig ersättning för olägenheten (MarkByggL 43.1 ). Rivning av byggnader En byggnad eller en del av en byggnad får inte utan tillstånd rivas på ett generalplaneområde. Tillstånd behövs också om så bestäms i generalplanen (MarkByggL ). Generalplanebestämmelser I generalplanen har utfärdats bestämmelser som behövs när generalplaneområdet planeras eller bebyggs eller annars används. De gäller särskilt mer detaljerad planering samt styrning av markanvändning och byggande samt förhindrande eller begränsning av skadliga miljökonsekvenser samt skydd av särskilda värden (MarkByggL 41 ). Inlösning Miljöministeriet kan bevilja kommunen tillstånd att lösa in ett område som i generalplanen har anvisats som trafikled, för bostadsbyggande eller för samhällsbyggande som ansluter sig till bostadsbyggande och som behövs för kommunens planenliga samhällsutveckling (MarkByggL 99.3 ). 46

47 7. FÖRVERKLIGANDE Generalplanen för Sibbo är till sin karaktär en strategisk generalplan som förverkligas genom den mer detaljerade planeringen. Behovet att utarbeta delgeneral- och detaljplaner finns särskilt i planeringen av nya bostads- och industriområdeshelheter samt i konkretiseringen av markanvändningskonsekvenserna som förändringarna i trafiksystemet medför. Sibbo ::.::.2007 Pekka Normo 47

48 SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 Program för deltagande och bedömning

49 SIBBO KOMMUN MARKANVÄNDNINGSTEAMET tfn Stora Byvägen 18, SIBBO 2 GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 Program för deltagande och bedömning Programmet för deltagande och bedömning preciseras och kompletteras under arbetets gång enligt behov. Detta är i ordningen det tredje programmet för deltagande och bedömning. Planens namn GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 Datum Planeringsobjekt Planeringsområde Initiativ Utgångsläge Regionplan/ Landskapsplan Generalplaner Generalplanen omfattar hela Sibbo kommuns område, frånsett skärgården, och ersätter de tidigare generalplanerna. På Söderkulla delgeneralplaneområde förblir de noggrannare bestämmelserna som styr byggandet i kraft. Planområdets avgränsning framgår av pärmbladet. Utarbetandet av generalplanen för Sibbo startade med kungörelse om anhängighet i januari 2005 och grundar sig på planläggningsprogrammet samt på planläggningsprogrammet som kommunstyrelsen godkände Kungörelse om den anhängiga generalplanläggningen har publicerats i Borgåbladet, Sipoon Sanomat, Hufvudstadsbladet och Helsingin Sanomat i januari Den gällande regionplanen för Östra Nyland har utarbetats i etapper. Den sista kompletteringen, den fjärde etappregionplanen, fastställdes Miljöministeriet fastställde Landskapsplanen 2000 för Östra Nyland. Östra Nylands förbund började år 2002 utarbeta en landskapsplan för hela Östra Nyland. Utkastet till landskapsplan var framlagt under våren Tilläggsuppgifter om region- och landskapsplanerna erhålls av Östra Nylands förbund; tfn På en betydande del av områdena utanför detaljplaneområdena gäller Generalplan för glesbygdsområdena, som är en plan med rättsverkningar, fastställd Fullmäktige godkände år 2002 Söderkulla delgeneralplan som är en plan med rättsverkan. Planen vann laga kraft För byområdena Box och Västerskog utarbetas som bäst delgeneralplaner med rättsverkningar för styrning av byggandet i byarna och av annan markanvändning. För skärgården och strandområdena på fastlandet utarbetas som bäst en delgeneralplan med rättsverkningar för styrning av byggandet på strandområdena och av annan markanvändning. Flera generalplaner från bygglagens tid, vilka kan anses föråldrade, gäller ännu i kommunen. Sådana är Delgeneralplan för skärgården (1978), Södra Sibbo delgeneralplan (1979), Delgeneralplan för Kalkstrand (1995), Delgeneralplan för Ribbingö (1996), Delgeneralplan för Östersundom centrum, Landbo, Korsnäs, Björnsö och Storören, alla godkända av fullmäktige. Dessa planer är utan rättsverkningar. Detaljplaner De gällande detalj- och stranddetaljplanerna täcker en del av generalplaneområdet. Ifall planeringsmålsättningarna så förutsätter, kan i generalplanen framställas en från detaljplanen avvikande markanvändningslösning, vars syfte är att styra en senare ändring av detaljplanen. Kommunkansliet ger uppgifter om detaljplanerna. Byggförbud och åtgärdsbegränsning Största delen av områdena utanför detaljplaneområdena är i bygg- och åtgärdsförbud, åtminstone till

50 SIBBO KOMMUN MARKANVÄNDNINGSTEAMET tfn Stora Byvägen 18, SIBBO 3 Annat Fullmäktige godkände Målsättningsplanen för Sibbo Strategierna och målsättningarna i den styr för sin del utarbetandet av generalplanen. Fullmäktige har dessutom godkänt det markpolitiska programmet Mål för planeringen Enligt 36 i markanvändnings- och bygglagen skall kommunen se till att en generalplan utarbetas och hålls aktuell i den mån det är nödvändigt. Syftet med generalplanen 2025 är att den skall vara en strategisk markanvändningsplan. Den anger principerna för utvecklandet av samhällsstrukturen och områdesanvändningen. Generalplanen styr också byggande och annan markanvändning utanför detaljplaneområdena. Avsikten med generalplanen 2025 är att ange principerna för den utveckling som kommunen eftersträvar samt anvisa nödvändiga områden som grund för den detaljerade planläggningen och övrig planering samt för byggande. Avsikten med generalplanen är en allmän styrning av samhällsstrukturen och markanvändningen samt samordnande av boende, service, arbetsplatser, trafik, rekreation och skydd. Generalplanen styr utarbetandet av delgeneralplanerna. Dessutom skall den tjäna som ledning när detaljplanen utarbetas och ändras (i MarkByggL 35 och 42 ). I generalplanen 2025 kommer att användas översiktliga planbeteckningar. Målet för planeringen är att byggandet styrs till lämpliga områden. Landskaps- och naturvärden vårdas. Skydds- och rekreationsområden samt förbindelserna mellan dem tas i beaktande. I planeringen av generalplanen 2025 har sex olika strukturmodeller utarbetats där olika alternativ för samhällsstrukturen och dimensioneringen har granskats. Strukturmodellerna är följande: A: Hagelgeväret glesbebyggelsebetonad, invånare B: Den officiella visionen utvecklar Nickby och Söderkulla, invånare C: Med tåg till Nickby baserar sig på persontågstrafiken på Kervo-Nickby banan, invånare D: Med metro till Östersundom baserar sig på förlängning av metrobanan till sydvästra Sibbo, invånare E: Söderns frukter - baserar sig på persontågstrafiken på Helsingfors-Petersburg banan, invånare F: Den norra dimensionen baserar sig på verkningar av Haarajoki station, invånare Konsekvensbedömningen av strukturmodellerna har utarbetats under våren I konsekvensbedömningen behandlas bl.a.: förändringarna i samhällsstrukturen samhällsekonomiska och ekologiska konsekvenser (EcoBalance-modellen) konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och miljö konsekvenser för landskapet, den bebyggda miljön och naturen regionala konsekvenser Dessutom har två strukturmodeller, C1 och D1, som baserar sig på en större tillväxt undersökts i konsekvensbedömningen. Innan utkastet till generalplanen utarbetas, skall fullmäktige behandla de centrala principerna och målen vid utarbetandet av planen. Fullmäktige godkände vid sitt möte strukturmodell V som grund för generalplaneutkastet.

51 SIBBO KOMMUN MARKANVÄNDNINGSTEAMET tfn Stora Byvägen 18, SIBBO 4 Godkännandet och ikraftträdandet av Generalplanen för Sibbo 2025 upphäver de tidigare utarbetade generalplanerna i kommunen. På Söderkulla delgeneralplaneområde förblir de noggrannare bestämmelserna som styr byggandet i kraft. Utredningar och konsekvensbedömning På basis av en preliminär gränsdragning utreds planens konsekvenser på: människors levnadsförhållanden och livsmiljö jord- och berggrunden, luften växt- och djurarter, naturens mångfald samhällsstrukturen och samhällsekonomin och trafiken landskapet och den bebyggda miljön. Miljökonsekvenserna utreds i planeringens olika skeden. Konsekvensbedömningen av strukturmodellerna har gjorts av forskningsorganisationen VTT. Konsekvenserna av olika alternativ bedöms som stöd för beslutsfattandet. Konsekvensbedömningen preciseras i generalplaneutkastet och generalplaneförslaget. VTT har fortsatt konsekvensbedömningen under generalplaneutkastets utarbetande. Intressenter och andra som deltar i beredningen eller beslutsfattandet För beredningen svarar Deltagande och växelverkan Intressenter markägare och invånare i närmiljön föreningar, organisationer och företag vars verksamhetsområde berörs av planen Förtroendeorgan fullmäktige, kommunstyrelsen, nämnden för teknik och miljö Kommunens förvaltningsnämnder social- och hälsovårdsnämnden, bildningsnämnden samt nämnden för teknik och miljö Organisation som svarar för kommunens planläggning utvecklings- och näringsenheten, nämnden för teknik och miljö, markanvändningsteamet Tilläggsuppgifter om planeringen erhålls av planläggningsarkitekt Tuomas Autere. e-post: tuomas.autere@sipoo.fi eller tfn Postadress: Sibbo kommun, Utvecklings- och näringsenheten, PB 7, Sibbo Besöksadress: Sockengården, Stora Byvägen 18, Sibbo (Nickby) Information om planeringsprocessens gång ges på Sibbo kommuns webbsidor och i Sipoon Sanomat, Borgåbladet, Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet. Det kommer också att ordnas möten för allmänheten där planens innehåll diskuteras samt planutkastet och utredningar i anslutning till planen presenteras. Eventuella anmärkningar om innehållet i detta program för deltagande och bedömning skall lämnas in skriftligt till Sibbo kommun, Utvecklings- och näringsenheten, PB 7, Sibbo innan planförslaget läggs offentligt fram. Intressenterna har möjlighet att framföra sina åsikter och synpunkter till ovan nämnda adress eller direkt till planens beredare. Den erhållna responsen tas i beaktande vid utarbetandet av planen. Åsikter och anmärkningar kan framföras också i ett senare skede, både när planen är preliminärt och offentligt framlagd. Intressenterna kan också ge förslag om utvecklandet och byggandet av området per e-post. Programmet för deltagande och växelverkan har uppdaterats våren 2006 och i februari Generalplan för Sibbo 2025, preliminär tidtabell 1. Kungörelse om att planeringsarbetet inleds har publicerats i kommunens offentliga annonsorgan (Sipoon Sanomat och Borgåbladet) samt i Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet, januari Program för deltagande och bedömning, januari 2005, uppdatering februari 2006 och januari 2007

52 SIBBO KOMMUN MARKANVÄNDNINGSTEAMET tfn Stora Byvägen 18, SIBBO 5 3. Utarbetande av samhällsstrukturmodeller, hösten Myndigheternas samråd, febrauri Inventering av byggnadsarvet och kulturomgivningarna, färdig februari Bedömning av konsekvenserna av strukturmodellerna och fullmäktiges seminarium, våren Strukturmodellerna med konsekvensbedömningar, färdiga våren Natur- och landskapsinventeringar, färdiga hösten Godkännande av utgångspunkterna och grunderna för generalplanelösningen, fullmäktige, augusti Ett utkast till generalplan utarbetas och dess konsekvenser bedöms, hösten-vintern Planutkastet läggs fram, utlåtanden och intressenternas åsikter lämnas in, våren Eventuellt ett extra myndigheternas samråd, våren De inlämnade utlåtandena och åsikterna behandlas, våren Ett förslag till generalplan utarbetas, sommaren Förslag till generalplan läggs fram, hösten Myndigheternas samråd, hösten Generalplan för Sibbo godkänns av fullmäktige, vintern 2007.

53 SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN MUISTIO Pekka Normo, kaavoituspäällikkö, Sipoon kunta Tuomas Autere, kaavoittaja, Sipoon kunta Curt Nyman, ympäristönsuojelupäällikkö, Sipoon kunta Riitta Silander, kuntatekniikan päällikkö, Sipoon kunta Markku Luoma, kunnanjohtaja, Sipoon kunta Matti Pallasvuo, yleiskaavapäällikkö, Vantaan kaupunki / kaupunkisuunnittelu Markku Immonen, yleiskaavasuunnittelija, Vantaan kaupunki / kaupunkisuunnittelu Jari Nurmi, yksikönpäällikkö, Ilmailuhallinto Olavi Veltheim, kaavoituspäällikkö, Uudenmaan liitto Hannu Haukkasalo, suunnittelupäällikkö, Uudenmaan liitto Liisa Koskela, arkkitehti, Tiehallinto / Uudenmaan tiepiiri Tapio Peltohaka, suunnittelupäällikkö, Ratahallintokeskus / liik. järj. osasto Pekka Hallikainen, suunnittelupäällikkö, Itä-Uudenmaan liitto Oskari Orenius, kaavoituspäällikkö, Itä-Uudenmaan liitto Henrik Wager, rakennustutkija, Porvoon museo Irmeli Harmaajärvi, erikoistutkija, VTT Anita Paavola, yleiskaavasuunnittelija, Mäntsälän kunta Helena Ranta, intendentti, Museovirasto / arkeologian osasto Maija-Riitta Kontio, yleiskaavoittaja, Porvoon kaupunki Pertti Kare, yleiskaavapäällikkö, Helsingin kaupunki Markku Lahti, yleiskaava toimistopäällikkö, Helsingin kaupunki Anne Jarva, yliarkkitehti, ympäristöministeriö Timo Olin, lakimies, Uudenmaan ympäristökeskus Jussi Heinämies, ylitarkastaja, Uudenmaan ympäristökeskus Tarja Laine, osastopäällikkö, Uudenmaan ympäristökeskus SIPOON YLEISKAAVA 2025 ALOITUSVAIHEEN VIRANOMAISNEUVOTTELU NIKKILÄN KIRJASTO CAFÉ EMILIE , KLO Kokouksen avaus Puheenjohtaja Tarja Laine toivotti paikallaolijat tervetulleiksi ja avasi kokouksen klo Muistion kokouksesta laativat Tuomas Autere ja Jussi Heinämies. Kokouksessa kunta kertoo ensin lähtökohdat, jonka jälkeen kukin edustettu taho kertoo kommenttinsa. Postiosoite Postadress Katuosoite Gatuadress Vaihde Växel PL 7 PB 7 Iso Kylätie 18 Stora Byvägen 18 (09) SIPOO SIBBO SIPOO SIBBO Telefax (09)

54 SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN 2. Osallistujien esittely Osallistujat esittelivät itsensä. 3. Kunnan alustus Sipoon yleiskaava 2025 laaditaan oikeusvaikutteisena. Kaava on luonteeltaan strateginen, mutta sillä tullaan ohjaamaan myös haja-asutusalueiden rakentamista. Yleiskaavan aikataulu on kokousmuistion liitteenä. Sipoon kunnan kulttuuriympäristö- ja rakennusperintöselvitys on valmistunut tammikuussa Tieliikenteen meluselvitys on tekeillä ja se valmistunee toukokuussa Luontoselvitys on lähtenyt liikkeelle syksyllä 2005 ja kenttätyöt tehdään vuoden 2006 aikana. Tieverkkosuunnitelman laatiminen on tarkoitus aloittaa tiehallinnon kanssa yhteistyössä vuoden 2006 aikana. Rakennemalleja ja vaikutusten arviointia käsitellään valtuustoseminaarissa , jonka jälkeen tavoitteena on asettaa aineisto nähtäville. Lähtökohdat yleiskaavaluonnoksen laatimiselle hyväksytetään saadun palautteen pohjalta syksyllä 2006 valtuustossa. Kaavaluonnoksen nähtävillä olo ajoittuu ennen kesää 2007 ja kaavaehdotuksen syksylle Tavoitteena on, että Sipoon kunnanvaltuusto voi hyväksyä yleiskaavan kesällä Rakennemallit on jaettu kuuteen suuralueeseen, lopullinen malli voi siis olla myös eri suuralueiden yhdistelmä. Rakennemallit on esitelty tekniikka- ja ympäristölautakunnalle ja kunnanhallitukselle , mutta niitä ei ole vielä käsitelty. Rakennemallit ovat: A: Haulikko - hajarakentamispainotteinen, asukkaita B: Virallinen visio - kehitetään Nikkilää ja Söderkullaa, asukkaita C: Junalla Nikkilään - perustuu henkilöjunaliikenteeseen Kerava-Nikkilä -radalla, asukkaita D: Metrolla Itäsalmeen - perustuu metroradan jatkamiseen Lounais-Sipooseen, asukkaita E: Etelän hedelmät - perustuu henkilöjunaliikenteeseen Helsinki-Pietari -radalla, asukkaita F: Pohjoinen ulottuvuus - perustuu Haarajoen aseman vaikutukseen, asukkaita Vaikutusten arvioinnissa käydään läpi mm: yhdyskuntarakenteen muutokset yhdyskuntataloudelliset ja -ekologiset vaikutukset (EcoBalance-malli) vaikutukset ihmisten elinoloihin ja ympäristöön vaikutukset maisemaan, rakennettuun ympäristöön ja luontoon seudulliset vaikutukset Ylikunnallisia vaikutuksia käsitellään myös meneillään olevassa MALtyöryhmässä. Postiosoite Postadress Katuosoite Gatuadress Vaihde Växel PL 7 PB 7 Iso Kylätie 18 Stora Byvägen 18 (09) SIPOO SIBBO SIPOO SIBBO Telefax (09)

55 SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN 4. Viranomaisten ja muiden osallistujien puheenvuorot Ympäristöministeriö / Anne Jarva Kommentoinnissa kolme pääkohtaa: valtakunnallisten alueidenkäyttötavoitteiden (VAT) edistäminen, kaavan ohjausvaikutukset ja prosessuaaliset. Yleiskaavaa koskevat käytännössä katsoen kaikki valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet, tarpeen lienee nostaa esiin tärkeimmät. Tärkein on eheytyvä yhdyskuntarakenne ja Sipoo osana Helsingin seutua, sekä rakennemallien suhde muihin kuntiin. Muita esille nostettavia teemoja olisivat hajarakentamisen hallinta ja palveluiden saatavuus ja raideliikenteen kehittäminen sekä kulttuuriperintö ja Sipoonkorven asema. Prosessuaalisesti osallistumis- ja arviointisuunnitelman (OAS) päivittäminen on tarpeen. Erityisesti huomiota tulisi kiinnittää osallistumisen järjestämisen kuvaukseen mallien ollessa näinkin erilaisia. Yleiskaavan ohjausvaikutuksia ja esitystekniikkaa tulee pohtia huolella kaavan dualistisen luonteen vuoksi (strateginen / hajarakentamista ohjaava). Itä-Uudenmaan liitto / Oskari Orenius, Pekka Hallikainen Yleiskaavalla ja maakuntakaavalla on yhteneväinen aikataulu. Malleissa tulevat hyvin esiin vaihtoehtoiset ratkaisut ja vakiintuneen statuksen saaneet (Sipoonkorpi). Rakennemallien työstämisen kautta kunnan tahto tulee vaikuttamaan maakuntakaavaan. Raskaammat mallit tuovat hyvän vertailupinnan. Tilaa Sipoon itäpuolellakin tosin riittää. Vaihtoehdoissa on ylikunnallisia asioita huomioitu eri lailla, esimerkiksi Heli-rata on vain yhdessä vaihtoehdossa. Metroasemien väli tuntuu epärealistiselta. POSKI-projektin tuloksena useampiakin ottoalueita voisi harkita esitettäväksi. Seveso II konsultointivyöhykettä ei ole esitetty. Uudenmaan liitto / Olavi Veltheim, Hannu Haukkasalo Seveso II konsultointivyöhyke on merkitty Sipoon yhdyskuntarakenne julkaisuun, joka on toiminut rakennemallien pohjana. Yhteistyö kunnan ja Itä- Uudenmaan liiton kanssa on toiminut hyvin. Rakennemallit antavat hyvän aineiston yhteistyölle. MAL-yhteistyöhön rakennemallit vaikutusten arviointeineen tuovat hyvän panoksen. Seudullisiin vaikutuksiin on kiinnitettävä huomiota. Sipoonkorpi on huomioitu hyvin. Rakennemalli C (Junalla Nikkilään) ja Nikkilä päätaajamana nousee esille, muissa malleissa ajoitusvaiheiden ainekset. Kehityskaari/ajoitus näkyy erityisesti mallissa F (Pohjoinen ulottuvuus), joka saattaisi toimia yleiskaavan tavoitevuoden 2025 jälkeen useamman kunnan yhteistyönä. Nyt tämä malli ei ole ajankohtainen. Rakennemalli C on kilpailukykyinen, lisäksi mallia tukee Keravan Ahjon rakenne. Kehittyvä palvelurakenne on huomioitava. Yli 3 %:n kasvu on kuntataloudelle rankka, mutta raideliikenne tarvitsee väkeä (myös 3,6 % mahdollinen). Postiosoite Postadress Katuosoite Gatuadress Vaihde Växel PL 7 PB 7 Iso Kylätie 18 Stora Byvägen 18 (09) SIPOO SIBBO SIPOO SIBBO Telefax (09)

56 SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN Tiehallinto / Liisa Koskela Tieliikenteen meluselvitystä laaditaan parhaillaan yhteistyössä kunnan kanssa, selvitys tulee olemaan pohjana muutoksille. Liikennejärjestelmän tutkiminen alkaa myöhemmin tänä vuonna, tarkempi laatimistapa on vielä avoin. Laatiminen aloitetaan, kun yleiskaavan kantavat teemat alkavat hahmottua. Todettiin, että Keravalle sijoittuu Vuosaaren sataman ratatunnelin suu. Sen mahdolliset vaikutukset maankäyttöön yli kuntarajan on syytä arvioida. Ratahallintokeskus / Tapio Peltohaka Rakennemalleissa on ratahallintokeskukselle kolme tärkeää kohtaa: Haarajoen asema, Kerava - Kilpilahti-rata ja Heli-rata. Haarajoen aseman seudun kehittäminen on suotavaa, joukkoliikenneyhteys on olemassa ja lisäkäyttäjät ovat aina eduksi. Kerava-Nikkilä rata on hyvässä kunnossa (Kilpilahden liikenne) ja kapasiteettia riittää. Kaavoituksessa tulisi varautua toiseen raiteeseen. Kerava-Nikkilä radan henkilöliikenteen kehittäminen edellyttää riittävää asukasmäärää alueelle. Heli-radasta on tehty kunnan kanssa useampia linjausvaihtoehtoja, mutta yhteistä näkemystä asiasta ei vielä ole. Koska kyseessä on valtakunnallinen hanke, on yhteisen näkemyksen löytyminen asian edistämisen kannalta tärkeää. Ilmailuhallinto / Jari Nurmi Liikenne- ja viestintäministeriö on aloittanut selvityksen Malmin kentän korvaavien toimintojen sijoittamispaikasta. Helsingin lähiseuduilta etsittävän alueen tulee olla estevapaa. Paikan etsimisessä huomioidaan myös melun vaikutukset. Malmin kentän korvaavat järjestelyt on myös Sipoon otettava maankäytössään huomioon. Museovirasto, arkeologian osasto / Helena Ranta Sipoota koskevat selvitykset ovat n. 30 vuotta vanhoja, joten uusi selvitys on tarpeen. Tätä ennen rakennemalleihin on vaikeaa ottaa kantaa. Muinaismuistot koko kunnan alueelta on inventoitava. Lisäkeskustelut aiheesta ovat tarpeen. Myös meriarkeologian selvitys on tarpeen. Itä-Uudenmaan liitto käynnistää kulttuurimaisemien arvotuksen. Porvoon museo / Henrik Wager Valtuutus myös Museoviraston rakennushistorian osastolta. Tuore rakennuskulttuuri-inventointi täyttää riittävän selvityksen piirteet yleiskaavan suhteen edellä mainittua muinaismuistojen inventointia lukuun ottamatta. Inventoitujen alueiden ja vyöhykkeiden peilaaminen eri rakennemalleihin on vaikutusten arvioinnissa erittäin tärkeää. Helsingin kaupunki / Pertti Kare Yhteistyö kunnan kanssa on toiminut. Seudullinen kartta rakennemallien esittämisessä olisi tarpeen. Asumiskysymyksen tarkastelu seudullisesta näkökulmasta on tärkeässä asemassa. Uusien asuntojen määrä ( / 20 vuotta) vaikuttaa pieneltä. Luvut on mitoitettu kunnan resursseihin. Muita seudullisesti tarkasteltavia kokonaisuuksia ovat mm. työpaikkarakentamisen seudulliset vai- Postiosoite Postadress Katuosoite Gatuadress Vaihde Växel PL 7 PB 7 Iso Kylätie 18 Stora Byvägen 18 (09) SIPOO SIBBO SIPOO SIBBO Telefax (09)

57 SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN kutukset, liikennejärjestelmät ja virkistysalueet. Sipoonkorven rajauksen tarkentuminen on toivottavaa. Seudun rakenteen hajaantumista on pyrittävä selkeästi estämään. Yhdyskuntarakenteen eheyttämisen suhteen raideliikenne nousee merkittävästi esiin. Helsingin yleiskaavassa 2002 on osoitettu metrovarauksen jatke itään. Kaupungin tahto Sipoon läntisten osien kehittämisen suhteen on selvä. Malmin kenttää ei ole merkitty lentotoiminnalle Helsingin yleiskaavassa Löytyisikö Sipoon puolelta mahdollinen sijoituspaikka? Rajavartiolaitoksen helikopteritukikohta olisi yksi Malmilta siirtyvä toiminta, jonka sijoitusta lienee syytä tutkia. Erityisalueiden (mm. ylijäämämassat, kallioaineksen otto) suhteen laajempi seudullinen tarkastelu olisi tarpeen. Lisäksi olisi toivottavaa tutkia malleissa esitettyä suurempiakin väestön kasvumalleja. Kommentteja: Pekka Hallikainen - Itä-Uudenmaan maakuntasuunnitelmassa on n. 2 % kasvu, kuntatalouden rajat tulevat suuremmilla prosenteilla vastaan. Maakuntavaltuuston päätöksen mukaisesti Itä-Uudenmaan yhdyskuntarakenteen tavoitetila on monikeskeisyys. Porvoon vastaanottokyky on Sipoota suurempi. Olemassa olevien taajamien kehittäminen on asetettu etusijalle. Markku Luoma: Kunnan tavoitesuunnitelmassa 2020 on varauduttu keskimäärin enintään 2 % vuotuiseen väestönkasvuun. Tavoitesuunnitelman mukaisesti nyt tutkitaan myös muita malleja. Paine kohdistuu kunnan asukkaisiin. Kuntien asema eri puolella maata on erilainen. Valtakunnallinen balanssi on löydettävä, tässä valtion on oltava mukana. Vantaan kaupunki / Matti Pallasvuo Raportti on hyvä. Tutkittuja malleja on riittävästi ja ne ovat aitoja vaihtoehtoja toisilleen. Seutukartan esittäminen olisi tarpeen, mutta MAL-yhteistyön kautta tämä seikka tullee menemään luontevasti eteenpäin. Sipoonkorven merkitys on suuri, korpi on huomioitu Vantaan maankäytössä. Vantaan yleiskaava tulee päätöksentekoon Sipoonkorvella on selkeä asema koko seudun virkistysalueverkostossa. Osa alueesta on Vantaan puolella. Metromalli ei tue poikittaisen liikenteen tarpeita. PLJ-suunnitelmaa tehdään nyt laajemmalle alueelle. Se on syytä kytkeä tähän suunnitteluun. Mallit C ja D nousevat seudullisen rakenteen suhteen vahviten esiin. Vuosaaren sataman huomioiminen ei käy kovinkaan selvästi ilmi yhdessäkään mallissa. Myyraksen kolmion suhteen suunnitteluyhteistyö on tarpeen. Bastukärrin kohdalla Koukkukallion viheryhteys Sipoon puolelle on tärkeää säilyttää. Mieluiten Bastukärrin toiminnot tulisi sijoittaa Öljytien varteen. Mäntsälän kunta / Anita Paavola Haarajoen aseman heijastukset tuovat uutta ajattelua mallissa F (Pohjoinen ulottuvuus). Pohjoisten osien mahdollinen rakentaminen vaikuttaa myös Mäntsälän maankäyttöön. Mäntsälän puolella läheisiä alueita ollaan tällä hetkellä ke- Postiosoite Postadress Katuosoite Gatuadress Vaihde Växel PL 7 PB 7 Iso Kylätie 18 Stora Byvägen 18 (09) SIPOO SIBBO SIPOO SIBBO Telefax (09)

58 SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN hittämässä kyläalueena. Rakennemallia F onkin tässä vaiheessa pidettävä pidemmän tähtäimen mallina. KUUMA-kuntien kaavoittajaryhmä on teettänyt ympäristön kehityskuvan, jossa seudullinen näkemys on mukana. Porvoon kaupunki / Maija-Riitta Kontio Sipoon yleiskaavalla on paljon merkitystä Porvoolle. Rakennemallit ovat onnistuneita. Tällaista tarkastelua olisi kaivattu maakuntakaavatyössä. Nykytilanne ja sen eroaminen virallisesta visiosta on tunnistettu. Aikataulu on kunnianhimoinen, kaavatyö tullee herättämään runsaasti mielipiteitä. Maakuntakaavaehdotusta valmistellaan, mutta siinä ei ole vaihtoehtoja. Kilpilahden osayleiskaava on tekeillä. Kilpilahden osalta ohjeellisen esitetyn yhteyden voi piirtää Porvoon puolellekin. Heli-rata halutaan pitää varauksena, Sipoon ratkaisut vaikuttavat tähän merkittävästi. Kumpikaan suursatamista (Kilpilahti, Vuosaari) ei rakennemalleissa juurikaan näy. Myös Porvoon puolella on laajenemismahdollisuuksia. Sipoon ei tarvitse yleiskaavaprosessissa ratkaista kaikkia seudullisia ja maakunnallisia tehtäviä, se kuuluu osaksi maakuntakaavaprosessia. Uudenmaan ympäristökeskus / Jussi Heinämies, Tarja Laine OAS:ssa tulee mainita, että Sipoon yleiskaava 2025 tulee korvaamaan aiemmat yleiskaavat. Samoin tarkempien yleiskaavojen voimaan jääminen tulee huomioida OAS:a päivitettäessä kuin myös osallisten luettelu (kauppakamarit, yhdistykset jne.). Sipoonkorpi on nähtävä reunaehtona, eikä se voi olla erilainen malleittain. Maapolitiikan toteuttaminen, vesihuoltosuunnitelma ja rakennemallit tulee mainita OAS:ssa. Yleiskaavan ohjausvaikutus ja suhde osayleiskaavoihin tulee tehdä mahdollisimman selväksi jo ennen kaavaluonnoksen lähtökohtien hyväksymistä. Aiemmin tehtyjen osayleiskaavojen mahdollinen säilyminen voimassa olevina kaavoina tulee arvioida. Keskustelua Tulisi arvioida, voidaanko Söderkullan maankäyttöä oleellisesti tehostaa, jos Heli-rata toteutuukin. Metro-varaus on jollain tavoin ristiriidassa Sipoonkorven kanssa, linjauksissa on otettava huomioon olevan asutuksen sijainti. Metro voisi jatkua myös Hakunilaan. Ylikunnalliset erityisalueet olisi arvioitava. Kilpilahden Seveso-vyöhyke otettava suunnittelussa huomioon. Todettiin, että viranomaisten neuvottelu kaavan luonnosvaiheessa on paikallaan. Puheenjohtajan yhteenveto Puheenjohtaja kokosi kommentti- ja keskustelukierroksen päätökseksi yhteenvedoksi seuraavat näkökulmat ja ohjeet jatkotyön tueksi: Osallistumis- ja arviointisuunnitelma päivitettävä mm. suunnitteluaikataulu, osalliset, tehdyt selvitykset täydennettävä vaikutusalueen ja vaihtoehtojen osalta täydennettävä tehtyjen ja suunniteltujen selvitysten listaa Postiosoite Postadress Katuosoite Gatuadress Vaihde Växel PL 7 PB 7 Iso Kylätie 18 Stora Byvägen 18 (09) SIPOO SIBBO SIPOO SIBBO Telefax (09)

59 SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN suunnittelun tavoitteita voisi täydentää muiden asiakirjojen tasolle yleiskaavan ohjausvaikutusta tarkennettava sekä pohdittava sen suhdetta oleviin yleiskaavoihin Valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet keskeisiä tavoitteita pohdittava ja kirkastettava erityinen painoarvo eheytyvään yhdyskuntarakenteeseen liittyvillä tavoitteilla Rakennevaihtoehtoihin liittyviä näkökulmia todettiin, että Sipoon ratkaisut vaikuttavat seudulla laajasti Sipoo tulisi asettaa seudulliseen toiminnalliseen rakenteeseen koko pääkaupunkiseudun osana; itäsuunta on myös huomioitava näkökulmia ovat ainakin seuraavat: liikennejärjestelmä, viheraluerakenne, palvelu- ja työpaikkarakenne, erityisalueet tutkittava myös ehdotettuja suuremman väestömäärän sijoittamista (yhdistelmänä, tiivistämisen, toteuttamisen ajoittamisen avulla tms.) Seuraavat asiat on otettava huomioon Heli-rata on oltava kaikissa vaihtoehdoissa joko varauksena tai toteutuneena; linjavarauksissa pyrittävä yhteen muinaismuistojen inventointi on aloitettava heti Malmin lentokentän korvaavaa sijoituspaikkaa on etsittävä Sipoosta Sipoonkorpi seudullisena viheralueena ja viherrakenteen osana Seuraavilla alueilla sovittamistarvetta naapurikuntien kanssa Haarajoen alue Kerava - Nikkilä -raiteen alue Koukkukallion alue Keravan satamaradan tunnelinsuunalue hyödynnettävä Nikinmäki-Myras -alue Sipoonkorven alue Suhde Kehä III:n työpaikka-alueeseen Vuosaaren sataman vaikutukset Sipooseen Kilpilahden Seveso-vyöhyke ja osayleiskaava-alue Lisäksi todettiin, että Sipoon maakunnallisen roolin etsimistä tulisi jatkaa yhdessä liittojen ja naapurikuntien kanssa. 5. Muut asiat Muita asioita ei ollut. Postiosoite Postadress Katuosoite Gatuadress Vaihde Växel PL 7 PB 7 Iso Kylätie 18 Stora Byvägen 18 (09) SIPOO SIBBO SIPOO SIBBO Telefax (09)

60 SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN 6. Kokouksen päättäminen Tarja Laine kiitti osallistujia ja päätti kokouksen klo Muistion vakuudeksi Tuomas Autere kaavoittaja Postiosoite Postadress Katuosoite Gatuadress Vaihde Växel PL 7 PB 7 Iso Kylätie 18 Stora Byvägen 18 (09) SIPOO SIBBO SIPOO SIBBO Telefax (09)

61 SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN OTE PÖYTÄKIRJASTA PROTOKOLLSUTDRAG Fullmäktige GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025, STRUKTURMODELLER TEYMPLTK 22 Nämnden för teknik och miljö Beredare: planläggare Tuomas Autere I syfte att utveckla samhällsstrukturen och koordinera samhällsfunktionerna håller en generalplan med rättsverkningar och år 2025 som målår att utarbetas för kommunen. Hösten 2005 presenterades ett för generalplanen utarbetat preliminärt utkast till strukturmodeller för nämnden för teknik och miljö och kommunstyrelsen (nämnden för teknik och miljö: , kommunstyrelsen: ). Kommunen låter en utomstående konsult, VTT, göra en konsekvensb edömning av strukturmodellerna. Ett inledande möte kring konsekvensbedömningsarbetet hölls Ett samråd med myndigheterna i generalplanearbetets inledningsskede (66 i markanvändnings- och bygglagen) hålls Strukturmodellerna och bedömningen av deras konsekvenser behandlas på ett fullmäktigeseminarium , varefter nämnden och styrelsen beslutar om det material som skall läggas fram. Under framläggningstiden hålls åtminstone ett möte för allmänheten och en pressinformation. Nämnden och styrelsen behandlar responsen hösten På basis av responsen från fullmäktigeseminariet och under framläggningstiden godkänner nämnden och styrelsen utgångs punkter och grunder (utvecklingsbild) för generalplane lösningen och utgående från utvecklingsbilden utarbetas ett generalplaneutkast med beskrivning. Ett utkast till generalplan läggs fram våren 2007 och ett förslag till generalplan hösten Efter att förslaget till generalplan har varit framlagt ordnas ett samråd med myndigheterna i början av våren Sommaren 2008 förs "Generalplan för Sibbo 2025" till fullmäktige för godkännande. Planläggningschefens förslag Nämnden för teknik och miljö godkänner programmet och tidtabellen för generalplan för Sibbo 2025 enligt bilaga 1/ 22 temiljnmd. Beslut Förslaget godkändes enhälligt. Dessutom beslöts att ett extra möte där ärendet behandlas närmare hålls den

62 SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN OTE PÖYTÄKIRJASTA PROTOKOLLSUTDRAG Fullmäktige TEYMPLTK 61 Nämnden för teknik och miljö Beredare: planläggare Tuomas Autere, Nämnden för teknik och miljö tilldelades på sitt möte de preliminära strukturmodellerna för "Generalplan för Sibbo 2025" och modellerna presenterades kort ( 294). Avsikten var att diskutera modellerna senare då nämndledamöterna har haft möjlighet att bekanta sig med det omfattande materialet och konsekvensbedömningen av strukturmodellerna har framskridit. Nämnden för teknik och miljö beslutade på sitt möte ( 22) att hålla ett extra möte med generalplanen som tema. Temat på fullmäktigeseminariet är "Generalplan för Sibbo 2025". En mer ingående presentation av strukturmodellerna och diskussion kring dem ger vägledning för beredningen av fullmäktigeseminariet. Planläggningschefens förslag Nämnden för teknik och miljö diskuterar strukturmodellerna. Beslut Nämnden diskuterade de olika modellerna och diskussionens allmänna drag skickas till kommunstyrelsen för kännedom enligt bilaga 1/ 61 temiljnmd. KH 94 Kommunstyrelsen Kd:s förslag Kommunstyrelsen antecknar ärendet för kännedom. Beslut Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag. KH 169 Kommunstyrelsen Beredare: planläggningschef Pekka Normo Helsingfors stadsfullmäktige beslutade föreslå för statsrådet att sydvästra Sibbo skall inkorporeras med Helsingfors stad. Detta beslut medför ett starkt behov för Sibbo kommun att snabba på den egna generalplaneringen. Det är nödvändigt att påskynda planeringsprocessen i Sibbo både på grund av Helsingfors stads ovilja att förhandla och den nonchalans som staden genom sitt bes-

63 SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN OTE PÖYTÄKIRJASTA PROTOKOLLSUTDRAG Fullmäktige lut har visat mot Sibbo kommun och suveräniteten i dess planering och beslutsfattande inom markanvändningen. Sibbo kommun kan genom sitt beslut om strukturmodell för generalplanen visa både Helsingfors stad och statsrådet att den i sitt generalplanearbete, som inleddes i början av år 2005, konsekvent har haft som mål att utveckla sin markanvändning på ett sätt som även har betydelse på regional nivå. Detta faktum har Helsingfors stad helt och hållit ignorerat i motiveringarna till det i det föregående nämnda beslutet. I arbetet med generalplanen har bl.a. möjligheten att placera cirka nya invånare i Sibbo utretts. Största delen av invånarna skulle enligt detta alternativ placeras antingen i Nickby-Tallmo-zonen eller i sydvästra Sibbo sålunda att tillväxten i vardera zonen skulle basera sig på spårtrafik. Ekonomiska utredningar visar att Sibbo kommuns resurser räcker för en så pass stor befolkningsökning förutsatt att kommunen får behövliga markområden till sitt förfogande till priset för råmark (Generalplan för Sibbo 2025, Konsekvensbedömning/VTT 2006). Den ledande tanken i den strukturmodell som föreslås som grund för generalplanen är att Sibbo i det första skedet utvecklas med målet att en samhällsstruktur som baserar sig på persontågtrafik utvecklas i Nickby-Tallmo-zonen. Motiveringen till detta är de mycket förmånliga investeringskostnader (ca miljoner euro) som inledande av persontrafik förutsätter. I det andra skedet kan sydvästra Sibbo utvecklas utgående från en lösning som baserar sig på spårtrafik i området. Till exempel har investeringskostnaderna för att förlänga metron till västra Sibbo beräknats uppgå till ca 200 miljoner euro. Utvecklingen av sydvästra Sibbo bör kopplas ihop med en nödvändig helhetsgranskning av trafiksystem och markanvändning i hela Helsingforsregionen. Någon sådan utredning av sinsemellan konkurrerande trafikprojekt har inte gjorts i regionen. Kd:s förslag Kommunstyrelsen beslutar föreslå för fullmäktige att som grund för utkastet till "Generalplan för Sibbo 2025" godkänns en strukturmodell för markanvändningen och trafiken vars grundläggande lösningar är: Generalplanen dimensioneras för ca nya invånare fram till år Sydvästra Sibbo och Östersundomområdet anvisas som ett område för samhällsbyggande. Utbyggnaden av området bör därtill kopplas till den behövliga helhetsgranskning av trafiksystem och markanvändning i hela Helsingforsregionen där nödvändigheten och genomförandeordningen av planerade och sinsemellan konkurrerande trafik- och spårvägsprojekt utreds. Strukturmodell C (Med tåg till Nickby) för tätorterna Nickby, Mårtensby, Tallmo och Söderkulla samt Sibbo storskog

64 SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN OTE PÖYTÄKIRJASTA PROTOKOLLSUTDRAG Fullmäktige Arbetsplatsområden anvisas i Norra Paipis, på Sibbovikens arbetsplatsområde, i Bastukärr samt i Mömossenområdet och området öster om Box i utvecklingszonen Sköldvik-Savijärvi. Paula Hiidenuhma-Valtonen föreslog att generalplanen utarbetas så att man i sydvästra Sibbo och på Östersundomområdet kan bygga bostäder för nya invånare. Clara Lindqvist understödde Hiidenuhma-Valtonens förslag. Ordföranden konstaterade att två understödda förslag förelåg, d.v.s. föredragandens förslag och Paula Hiidenuhma-Valtonens förslag, och att omröstning därför var påkallad. Hon föreslog följande omröstningsförfarande: "ja" röstar de som understöder föredragandens förslag och "nej" de som understöder Hiidenuhma-Valtonens förslag. Förslaget godkändes enhälligt. Vid den genom handuppräckning verkställda omröstningen gavs 6 "ja"-röster (Liljeström, Wiik, Sandström, Lindqvist K., Åström, Rantala) och 3 "nej"-röster (Hiidenuhma-Valtonen, Lindqvist C., Kuntsi). Ordföranden konstaterade att kommunstyrelsen med rösterna 6-3 beslutat godkänna föredragandens förslag. Beslut Kommunstyrelsen godkände med rösterna 6-3 föredragandens förslag. Denna paragraf justerades omedelbart. KFGE 53 Fullmäktige På förslag av sfp:s fullmäktigegrupp höll fullmäktige en förhandlingspaus innan behandlingen av ärendet inleddes. Kommunstyrelsens ordförande Christel Liljeström inledde behandlingen med ett anförande, bilaga 1. Juhani Rantala, saml, höll på fullmäktigegruppens vägnar ett anförande, bilaga 2. Han presenterade, likaså på fullmäktigegruppens vägnar, följande beslutsförslag: "Vi föreslår att ärendet återremitteras för fortsatt beredning utifrån vilken fullmäktige i augusti diskuterar och beslutar vilken som är Sibbo kommuns ståndpunkt i ärendet. Vi föreslår att följande behandlas i den fortsatta beredningen:

65 SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN OTE PÖYTÄKIRJASTA PROTOKOLLSUTDRAG Fullmäktige Frågan om Sibbo skall anslutas till Nylands förbund. Den snabba ökningen av kommunens invånarantal under de närmaste åren, invånarnas placering på kommunens område och finansieringen av ökningen. En spårvägslösning för tryggande av kollektivtrafiken i metropolområdet. En territoriell definition av Sibbo storskog. Den av Helsingfors stad föreslagna ändringen av kommunindelningen. Användningen av de markområden som Helsingfors stad äger på Sibbo kommuns område. Genom en omsorgsfull beredning av dessa frågor skapar vi en grund för att Sibbo kommun för sin del bär ansvaret för en rationell planering och ett rationellt genomförande av markanvändningen, boendet och trafiken i metropolområdet." Hanne Aho,sdp, höll på fullmäktigegruppens vägnar ett anförande, bilaga 3. Hon meddelade att fullmäktigegruppen stöder Juhani Rantalas ovannämnda förslag. Jouko Tikkanen, c, höll på fullmäktigegruppens vägnar ett anförande, bilaga 4. Han meddelade att fullmäktigegruppen stöder Juhani Rantalas ovannämnda förslag. Bengt Wiik, sfp, höll på fullmäktigegruppens vägnar ett anförande. Han meddelade att gruppen kan omfatta Juhani Rantalas ovannämnda förslag under förutsättning att punkt 1 får följande lydelse: "Frågan om Sibbo eventuellt skall anslutas till Nylands förbund." Christell Åström, gröna, höll på fullmäktigegruppens vägnar ett anförande. Hon meddelade att gruppen kan omfatta Juhani Rantalas ovannämnda förslag, dock så att frågan som gäller till vilket landskapsförbund kommunen skall höra ytterligare utreds. På förslag av samlingspartiets fullmäktigegrupp höll fullmäktige i detta skede en förhandlingspaus. Juhani Rantala meddelade att fullmäktigegrupperna i förhandlingarna enats om att punkt 1 i ovanämnda förslag får följande lydelse: "Frågan om Sibbo skall ansluta sig till Nylands förbund". Bengt Wiik önskade att Juhani Rantalas understödda förslag fogas som ett tillägg till kommunstyrelsens förslag. Juhani Rantala underströk att hans förslag är ett motförslag till kommunstyrelsens förslag. Fullmäktiges ordförande frågade om fullmäktige kan omfatta Juhani

66 SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN OTE PÖYTÄKIRJASTA PROTOKOLLSUTDRAG Fullmäktige Rantalas ovannämnda förslag så att punkt 1 har följande lydelse: "Frågan om Sibbo skall ansluta sig till Nylands förbund". Förslaget omfattades enhälligt. Beslut Fullmäktige beslöt enhälligt att ärendet återremitteras för fortsatt beredning utifrån vilken fullmäktige i augusti diskuterar och beslutar vilken som är Sibbo kommuns ståndpunkt i ärendet. Vid den fortsatta beredningen behandlas: Frågan om Sibbo skall ansluta sig till Nylands förbund. Den snabba ökningen av kommunens invånarantal under de närmaste åren, invånarnas placering på kommunens område och finansieringen av ökningen. En spårvägslösning för tryggande av kollektivtrafiken i metropolområdet. En territoriell definition av Sibbo storskog. Den av Helsingfors stad föreslagna ändringen av kommunindelningen. Användningen av de markområden som Helsingfors stad äger på Sibbo kommuns område. Genom en omsorgsfull beredning av dessa frågor skapar vi en grund för att Sibbo kommun för sin del bär ansvaret för en rationell planering och ett rationellt genomförande av markanvändningen, boendet och trafiken i metropolområdet. TEYMPLTK Nämnden för teknik och miljö Beredare: planläggningschef Pekka Normo, pekka.normo@sipoo.fi Fullmäktige beslutade att i den fortsatta beredningen behandlas frågor i anslutning till ett byte av landskapsförbund, befolkningsdimensioneringen, en spårtrafiklösning, en territoriell definition av Sibbo storskog, den föreslagna ändringen av kommunindelningen och användningen av de markområden som Helsingfors stad äger i Sibbo. På basis av de tidigare generalplaneutredningarna och de frågor som enligt fullmäktiges beslut har utretts i den fortsatta beredningen kan det konstateras att det inte har kommit fram några sådana aspekter som skulle förutsätta att beslutet om strukturmodell skjuts upp. Beredningsarbetet visar däremot att det finns skäl att precisera det förslag till strukturmodell som presenterades och att följande allmänna slutsatser kan dras på basis av det: Generalplan för Sibbo 2025 kan utarbetas med en snabbare tidtabell. Om beslutet om strukturmodell fattas i slutet av somma-

67 SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN OTE PÖYTÄKIRJASTA PROTOKOLLSUTDRAG Fullmäktige ren/början av hösten 2006 kan ett utkast till generalplan vara färdigt i slutet av år 2006 och det slutliga generalplaneförslaget torde kunna behandlas i fullmäktige hösten En snabbare tidtabell för generalplanen förutsätter dock att också en styrande landskapsplan utarbetas, ifall miljöministeriet inte ger tillstånd att avvika från regionplanen i enlighet med 210 i markanvändnings- och bygglagen. Något säkert beslut om en lösning med spårbunden kollektivtrafik kan inte fattas förrän de konkurrerande spårtrafikprojekten och de övriga trafikprojekten i hela Helsingforsregionen har prioriterats. Ett beslut om en lösning med spårtrafik förutsätter sådant avtalande mellan staten och regionens kommuner i vilket även Sibbo kommun är med. Detta betyder i praktiken att det är ändamålsenligt att utarbeta generalplanen och den strukturmodell som besluts utgöra grund för den så att den omfattar både en spårtrafiklösning i sydvästra Sibbo och en persontrafikbana i Nickby Tallmo Kervo. Den befolkningskapacitet som spårtrafiklösningarna möjliggör är sammanlagt invånare, då områdesexploateringen i sydvästra Sibbo i medeltal är 0,3 och områdesexploateringen i Nickby Tallmo-zonen 0,2. Med lägre områdesexploateringar förutsätter byggandet att även skatteinkomster används för finansieringen av kommunens investeringar. Invånarantalet har beräknats inom en sektor på 1,5 km från de planerade stationsplatserna för spårtrafiken. Befolkningsmålet för de nya invånarnas del kan enligt de utförda utredningarna vara högst invånare i hela Sibbo fram till år I förslaget till strukturmodell presenteras särskilt en situation med hela den befolkningskapacitet som spårvägslösningarna möjliggör med de ovannämnda områdesexploateringarna räknat inom en radie på 1,5 km och särskilt en befolkningstillväxt enligt generalplanens målår Enligt utredningarna finns det skäl att anvisa Husö som ett utredningsområde. I bilaga 1/ 181 temiljnmd finns en riktgivande karta över strukturmodellen, som åskådliggör den verbala strukturmodellen. Planläggningschefens förslag Nämnden för teknik och miljö besluter föreslå för kommunstyrelsen att som grund för utkastet till Generalplan för Sibbo 2025 godkänns en strukturmodell för markanvändning och trafik vars grundlösningar är: Strukturmodellen baserar sig på tidigare uppgjorda struktur modeller (rapporten Strukturmodeller 2025) Allmän beskrivning av strukturmodellen, bostäder, befolkning och arbetsplatser enligt storområden, näringslivets utveckling/service,

68 SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN OTE PÖYTÄKIRJASTA PROTOKOLLSUTDRAG Fullmäktige trafik, teknisk service/infra, natur och förverkligande i enlighet med bilaga 2/ 181 temiljnmd. I fortsatt planering kan storområdes specifika befolkningsmängder preciseras. I enlighet med strukturmodellens trafik- och markanvändningslösningar är befolkningskapaciteten nya invånare. Kommunen är beredd på högst nya invånare i hela Sibbo före år Området i sydvästra och södra Sibbo anvisas som område som lämpar sig för utbyggandet samhällsstrukturen som stöder sig på effektiv kollektiv-/spårtrafik. Nickby-Tallmo-zonen anvisas som område som lämpar sig för utbyggande av samhällsstrukturen som stöder sig på persontrafik. Områdesexploateringen i sydvästra och södra Sibbo är 0,3 och i Nickby-Tallmo-zonen 0,2. Målsättningen är att förverkliga högklassiga, småhusdominerade bostadsområden. I sydvästra och södra Sibbo anvisas förbehåll för utvecklingskanal eller förbindelsebehov av kollektivtrafik. Målet är att på ifrågavarande utvecklingskanals område inte förverkliga flera än en spårförbin delse. Utanför området som lämpar sig för utbyggande av samhällsstrukturen avgränsas Sibbo storskogs vidsträckta, enhetliga skogsområde och Husö. Husö anvisas som utredningsområde. Sibbo storskog och övriga vidsträckta, enhetliga skogsområden bevaras. Område som lämpar sig för utbyggande av samhällsstruk turen kan i enlighet med Sibbo storskogs kommittébetänkande 2004 anvisas till avgränsning av Sibbo storskog-området som är föreslaget som område med förändringstryck. Från Sibbo storskog anvisas fungerande grön- och ekologiska kanaler till kusten och övriga riktningar. Tidtabell och förverkligande av sydvästra och södra Sibbo samt Nickby-Tallmo-zonen anpassas till den i Helsingforsregionen behövliga helhetsgranskningen av trafikarrangemang och markanvändning där under planering varande och sinsemellan tävlande trafik- och spårtrafikprojekts priorisering och finansiering utreds. Utredningen görs i samarbete med statens myndigheter och kommunerna i regionen. Arbetsplatsområdena anvisas i Bastukärr, sydvästra Sibbo i Nordsjö hamns inflytelsesfär, på Sibbovikens arbetsplatsområde, på Mömossenområdet i utvecklingszonenzonen Sköldvik-Savijärvi, på området på Box östra sida samt i Norra Papis. Målet är att förverkliga högklassiga företags- och arbetsplatsområden. För byområdena görs skilda delgeneralplaner upp där byarnas markanvändning och mätning av bosättningen avgörs. Beslut Förslaget godkändes. Catharina Westermark anmälde avvikande mening. Enligt Westermark ger texten den uppfattningen att Sibbo storskog inte byggs ut

69 SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN OTE PÖYTÄKIRJASTA PROTOKOLLSUTDRAG Fullmäktige fastän område som lämpar sig för utbyggande av samhälls strukturen avses anvisas till södra delarna av Sibbo storskog KH 182 Kommunstyrelsen Kd:s förslag Kommunstyrelsen beslutar föreslå för fullmäktige att som grund för utkastet till Generalplan för Sibbo 2025 godkänns en strukturmodell för markanvändning och trafik vars grundlösningar är: Strukturmodellen baserar sig på de tidigare uppgjorda strukturmodellerna (rapporten "Strukturmodeller 2025") Allmän beskrivning av strukturmodellen, bostäder, befolkning och arbetsplatser storområdevis, näringslivets utveckling/service, trafik, teknisk service/infra, natur och förverkligande i enlighet med bilaga 2/ 181 temiljnmd. I den fortsatta planeringen kan storområdesspecifika befolkningsmängder preciseras. I enlighet med strukturmodellens trafik- och markanvändningslösningar är befolkningskapaciteten nya invånare. Kommunen är beredd på nya invånare i hela Sibbo före år Sydvästra och södra Sibbo anvisas som ett område för samhällsbyggande som stöder sig på effektiv kollektiv-/spårtrafik. Nickby-Tallmo-zonen anvisas som ett område för samhällsbyggande som stöder sig på persontrafik. Den genomsnittliga områdesexploateringen i sydvästra och södra Sibbo är 0,3 och i Nickby-Tallmo-zonen 0,2. Målet är att bygga mångsidiga, högklassiga, i huvudsak småhusdominerade bostadsområden. I sydvästra och södra Sibbo anvisas en reservering för en korridor för utveckling av kollektivtrafiken eller behov av kollektivtrafikförbindelse. Målet är att inte bygga flera än en spårlinje i utvecklingskorridoren i fråga. Sibbo storskogs vidsträckta enhetliga skogsområde och Husö lämnas utanför området för samhällsbyggande. Husö anvisas som utredningsområde. Sibbo storskog och de andra vidsträckta enhetliga skogsområdena bevaras. Samhällsbyggande kan anvisas på den del av Sibbo storskog som i betänkandet av arbetsgruppen för Sibbo storskog 2004 anges som ett område med förändringstryck. Från Sibbo storskog anvisas fungerande gröna och ekologiska förbindelser till kusten och i andra riktningar. Tidtabellen och förverkligandet av sydvästra och södra Sibbo och Nickby-Tallmo-zonen anpassas till den behövliga helhetsgranskning av trafikarrangemang och markanvändning i Helsingforsregionen där prioriteringen och finansieringen av trafik- och spårtrafikprojekt som är under planering och konkurrerar med varandra utreds. Utredningen görs i samarbete med statens myn-

70 SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN OTE PÖYTÄKIRJASTA PROTOKOLLSUTDRAG Fullmäktige digheter och kommunerna i regionen. Arbetsplatsområdena anvisas i Bastukärr, i Nordsjö hamns influensområde i sydvästra Sibbo, på Sibbovikens arbetsplatsområde, på Mömossenområdet i utvecklingszonen Sköldvik-Savijärvi, på området öster om Box samt i Norra Papis. Målet är att bygga högklassiga företags- och arbetsplatsområden. För byområdena utarbetas separata delgeneralplaner, där markanvändningen och dimensioneringen av boendet i byarna avgörs. Rauno Haapaniemi föreslog att meningen "Samhällsbyggande kan anvisas på den del av Sibbo storskog som i betänkandet av arbetsgruppen för Sibbo storskog 2004 anges som ett område med förändringstryck." vid det åttonde franska strecket stryks. Förslaget vann inte understöd. Beslut Kommunstyrelsen godkände kommundirektörens förslag. KFGE 63 Fullmäktige Kommunstyrelsens ordförande Christel Liljeström höll följande anförande, bilaga 3. Bengt Wiik, SFP, höll på fullmäktigegruppens vägnar följande anförande, bilaga 4. Catharina Westermark, Gröna, föreslog att bilaga 2 kompletteras med följande mening "Utöver tätortsområdena utvecklas bysamhällena". Meningen fogas till texten på bilagans andra sida, tredje stycket, före den sista meningen. Fullmäktiges ordförande frågade om fullmäktige enhälligt kan omfatta Catharina Westermarks förslag. Fullmäktige omfattade enhälligt Westermarks förslag. Rauno Haapaniemi, Gröna, föreslog på fullmäktigegruppens vägnar att meningen "Samhällsbyggande kan anvisas på den del av Sibbo storskog som i betänkandet av arbetsgruppen för Sibbo storskog 2004 anges som ett område med förändringstryck." vid det åttonde franska strecket i kommunstyrelsens förslag stryks. Ordföranden konstaterade att två understödda förslag förelåg, d.v.s. kommunstyrelsens förslag och Rauno Haapaniemis förs lag, och att om röst ning därför var påkallad. Hon föreslog följande omröstningsförfarande: ja röstar de som understöder kommunstyrelsens förslag och nej de som un ders tö der

71 SIPOON KUNTA SIBBO KOMMUN OTE PÖYTÄKIRJASTA PROTOKOLLSUTDRAG Fullmäktige Rauno Haapaniemis förslag. Förslaget godkändes en häl ligt. Vid den genom namnupprop verkställda omröstningen gavs 38 ja -röster och 4 nej -röster, bilaga 5. Ordföranden konstaterade att fullmäktige med rösterna 38-4 beslutat godkänna kommunstyrelsens förslag. Beslut Fullmäktige beslöt godkänna kommunstyrelsens förslag till en struktur mo dell för mar kan vänd ning och trafik som grund för utkastet till Ge ne ral plan för Sibbo 2025 med ovannämnda ändringar. Bilaga 1-5/ 63. Pöytäkirjä nähtävänä xxx Protokollet framlagt till påseende xxx Otteen oikeaksi todistaa/utdragets riktighet intygar Sipoossa/Sibbo xxxx xxxx Pöytäkirjanpitäjä/Protokollförare

72 GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 UTVECKLINGSBILD DEL 2: EFTERSTRÄVAT LÄGE Strukturmodell V: Fullmäktige Allmänt Alternativets/planens ledande tanke: Samhällsstrukturen utvecklas kraftigt i både mellan och södra Sibbo så att tillväxten grundar sig på spårbunden trafik. Strukturmodellens trafik- och markanvändningslösningar medför att invånarkapaciteten är nya invånare. Kommunen förbereder sig på en tillväxt på högst nya invånare fram till år Tidsschemat och förverkligandet av sydvästra Sibbo och Nickby-Tallmo-zonen samordnas med den regionala utredningen om trafiksystemen och markanvändningen som behövs i Helsingforsregionen. Ytterligare samordnas detta med kommunens markägoförhållanden. Nickby, Mårtensby, Tallmo och Kervo bildar en bandliknande tätortsstruktur. I sydvästra Sibbo anknyts områdena stadigt till spårbunden-/kollektivtrafik och till Helsingfors och Vandas samhällsstruktur. Arbetsplatsområden skapas i Bastukärr, i sydvästra Sibbo inom Nordsjö hamnens verkningsområde, i Sibbovikens arbetsområde och i Mömossen och öster om Box i Sköldvik-Savijärvi utvecklingsområdet och i Norra Paipis. Struktur: Storområde 1: Paipis - Borgby I Norra Paipis skapas ett nytt arbetsplatsområde. Haarajoki station ökar byggnadstrycket på glesbygdsområdena, men glesbyggandet styrs till närheten av bycentra. Storområde 2: Nickby - Tallmo Bosättningen placeras på nya detaljplaneområden i Nickby och i Tallmo. Tätortsstrukturen i Nickby blir tätare. I Tallmo bildas ett eget servicecentrum. Tätorterna i Nickby och Tallmo möts i Mårtensby. I Bastukärr placeras ett nytt arbetsplatsområde. Storområde 3: Hindsby - Östersundom Den expanderande samhällsstrukturen i Östersundom stöder sig på spårbunden trafik. I Östersundom finns ett eget servicecentrum. I sydvästra delen inom Nordsjö hamnens verkningsområde skapas ett nytt arbetsplatsområde. Naturvärdena och de ekologiska korridorerna i och från Sibbo Storskogens vidsträckta och enhetliga skogsområde beaktas. Husö märks ut som utredningsområde. Storområde 4: Box Ett nytt arbetsplatsområde i den norra delen av området och kring den nya planskilda anslutningen i Sköldvik. Styrningen på Box delgeneralplaneområde grundar sig på delgeneralplanen. Den bylika strukturen bevaras och byggandet styrs till närheten av bycentra. Storområde 5: Söderkulla Bosättningen placeras i Tasträskets och i Hansas utvidgningsområden. I Västerskog och i Massby bevaras den bylika strukturen och byggandet styrs till närheten av bycentra. Inom Västerskog delgeneralplaneområde grundar sig styrningen på delgeneralplanen. Storområde 6: Kusten och skärgården

73 Väsentliga förändringar sker inte. Strukturen förändras inte, styrningen av byggandet grundar sig på delgeneralplanen för skärgården och kusten. Modellen i relation till utvecklingen under de senaste 25 åren: Persontågtrafiken mellan Nickby och Kervo tas i bruk på nytt och nytt bostadsbyggande koncentreras till detaljplaneområdena i Nickby och Tallmo. Spårtrafiken mellan huvudstadsregionen och Östersundom förverkligas och nytt bostadsbyggande koncentreras till detaljplanerade områden i Östersundom. Tidsschemat och förverkligandet av sydvästra Sibbo och Nickby-Tallmo-zonen samordnas med den regionala utredningen om trafiksystemen och markanvändningen som behövs i Helsingforsregionen. Ytterligare samordnas detta med kommunens markägoförhållanden. Glesbyggandet minskar avsevärt. Bostäder / befolkning Invånarantalets tillväxt fram till år 2025 är Generalplanens totala kapacitet är ca invånare. Den möjliga fördelningen av invånare per storområde fram till år 2025: 1: 160 AO gles (ca 400 invånare) 2: ca AKR d, ca AO d, områdeseffektiviteten på detaljplaneområden ca 0,2. Nya invånare år 2025 ca , totala kapaciteten ca nya invånare. 3. ca AKR d, ca AO d, områdeseffektiviteten på detaljplaneområden ca 0,3. Nya invånare år 2025 ca , totala kapaciteten ca nya invånare. 4: 160 AO gles (ca 400 invånare) AKR d, 200 AO d, 75 AO gles. Nya invånare år 2025 sammanlagt ca 2000 invånare, totala kapaciteten 5000 nya invånare AO gles (ca 150 invånare) Markyta som de olika boendeformerna kräver fram till år 2025: min 2025 max 2025 kapasiteetti AO gles: (1 ha/bostad) 350 ha 350 ha 350 ha AO d: (0,2 ha/bostad) 350 ha 550 ha 850 ha AKR d: (0,067 ha/bostad) 500 ha 900 ha 1300 ha Sammanlagt: 1200 ha 1800 ha 2500 ha Den totala kapaciteten på storområdena 2 och 3 är ca nya invånare. Utvecklandet av näringslivet / tjänster Arbetsplatser: Arbetsplatsområden placeras i Bastukärr, i sydvästra Sibbo inom Nordsjö hamnens verkningsområde, i Sibbovikens arbetsområde och i Mömossen och öster om Box i Sköldvik-Savijärvi utvecklingsområdet och i Norra Paipis. Tjänster: Tjänsterna koncentreras till Nickby, Tallmo, Östersundom och Söderkulla.

74 Trafik Trafiken stöder sig i hög grad på användningen av kollektivtrafik. Utbudet av tjänster ökar med spårtrafiken. Utvecklandet av den spårbundna trafiken förutsätter att staten deltar märkbart. Busstrafiken ändrar och blir inmatande trafik. Den nya vägförbindelsen mellan Sköldvik och E 18 förverkligas. Teknisk service / infra Mömossens avfallsverksamhet avslutas. Vatten- och avloppsnätet utvidgas i första hand till detaljplanerade områden. Utvecklingsplanen för glesbygdens vattenförsörjning uppdateras till att motsvara generalplanens eftersträvade läge. Miljön Naturen: Karaktären hos Sibbo Storskogens vidsträckta och enhetliga skogsområde bevaras. De ekologiska korridorerna från Sibbo Storskog till de andra vidsträckta och enhetliga skogsområdena (Rörstrand, Box och Nevas) och till havsstranden bevaras. Rekreation: Existerande rekreationsfunktioner och rekreationsområden bevaras. Nya rekreationsområden skapas i närheten av större bostadsområden. Skydd: Betydande nya skyddsreserveringar görs inte. Kulturlandskap: Sibbovikens och ådalens naturvärden bibehålls. Mark- och bergtäktsområden: I närheten av gränsen till Borgnäs reserveras ett nytt område för bergtäkt liksom också i närheten av kommungränsen i norra delen av Box. Förverkligande Baserar sig på utvecklandet av tätorter som stöder sig på kollektivtrafik. Nytt byggande koncentreras i detaljplanerade områden. Tidsschemat och förverkligandet av sydvästra Sibbo och Nickby-Tallmo-zonen samordnas med den regionala utredningen om trafiksystemen och markanvändningen som behövs i Helsingforsregionen. Ytterligare samordnas detta med kommunens markägoförhållanden. Utvecklandet av det spårbundna trafiknätet förutsätter att staten deltar märkbart.

75 Luonnonsuojelualueet/Naturskyddsområden Liite/Bilaga 4

76 Natura alueet/natura 2000 områden Liite/Bilaga 5

77 Pohjavesialueet/Grundvattenområden Liite/Bilaga 6

78 Liite/Bilaga 7 Laajat yhtenäiset metsäalueet ja viheryhteydet/vidsträckta enhetliga skogsområden och grönförbindelser

79 Valtakunnallisesti merkittävät kulttuurihistorialliset ympäristöt/nationellt värdefulla kulturhistoriska landskapsområden Liite/Bilaga 8

80 Muinaismuistot/Fornminnen Liite/Bilaga 9

81 Pilaantuneet maat/förorenade markområden Liite/Bilaga 10

82 Taajamatoimintojen (A) alueet / Områden för tätortsfunktioner (A) Liite/Bilaga 11

83 Liite/Bilaga 12 Työpaikka-, teollisuus- ja varastointialueet/arbetsplats-, industri- och lagringsområden

84 Vesi-, viemäri- ja kaasujohtojen runkokartta/stomkarta över vatten, avlopps- och gasledningar Liite/Bilaga 13

85 Yleiskaavojen yhdistelmä/sammanställning av generalplaner Liite/Bilaga 14

86 Kunnan maanomistust/kommunens markägo Liite/Bilaga 15