Gör världen jämställd! En studiehandledning för att arbeta med jämställdhet och FN:s Kvinnokonvention

Gör världen jämställd! En studiehandledning för att arbeta med jämställdhet och FN:s Kvinnokonvention

All min erfarenhet säger att den allra viktigaste frågan för världens utveckling är kvinnors rättigheter. Kofi Annan, FN:s Generalsekreterare Gör världen jämställd! Kvinnokonventionen. Har du hört talas om den? Jaså, inte det? Trots att FN:s Kvinnokonvention fyller 25 år under 2006 och kan liknas vid en internationell jämställdhetsgrundlag så är den ändå förvånansvärt okänd. Det är inte som med FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna eller Barnkonventionen, vars budskap har fått ett helt annat genomslag. Varför är det så? Det är ju inte så att Kvinnokonventionen är ett gammalt förlegat dokument precis. Nej, tvärtom är innehållet i allra högsta grad både radikalt och aktuellt. För tyvärr är det så alla internationella avtal till trots att vi fortfarande är långt ifrån att uppnå FN:s vision om en jämställd värld, både i Sverige och ute i världen. Överallt har kvinnor och män olika villkor. Inom politik, näringsliv och ekonomi har kvinnor alldeles för lite inflytande. I Sverige är 76 procent av alla chefer i företag män en hög siffra internationellt sett och bara drygt två procent av VD:ar i börsnoterade bolag är kvinnor. Kvinnor tjänar fortfarande 83 procent av männens lön. I världens parlament som fattar beslut om framtiden sitter knappt 17 procent kvinnor. En grundregel tycks vara att där makten finns finns alldeles för få eller inga kvinnor alls. Inom kultur och samhälle är kvinnors arbete alltför ouppmärksammat samtidigt som kvinnokroppen utnyttjas och exploateras. Och i privatlivet

är arbetsfördelningen skev. Kvinnor står för det mesta av det obetalda hemarbetet som att städa, tvätta och laga mat. Omsorgen om barn och äldre faller också oftast på kvinnans lott. Så ser det ut världen över. Även om länder kommit olika långt i sina jämställdhetssträvanden, och vissa länder ligger förhållandevis långt före andra, så har inget land ännu uppfyllt FN:s målsättning om att de mänskliga rättigheterna ska gälla lika för kvinnor och män. Det här vill ABF och UNIFEM Sverige, ändra på. Under parollen Gör världen jämställd! vill vi bidra till att öka kunskapen om FN:s Kvinnokonvention kopplat till dagsaktuella jämställdhetsfrågor. Genom tankeväckande studiecirklar, engagerande diskussioner och inspirerande föreläsningar vill vi höja temperaturen i den svenska jämställdhetsdebatten och utveckla det lokala och globala jämställdhetsarbetet. * * * Vad är Kvinnokonventionen? Alltsedan FN bildades 1945 har principen om alla människors lika värde och rättigheter varit grunden för FN:s arbete. Principen att inte diskriminera, bland annat på grund av kön, finns med i alla konventioner om mänskliga rättigheter. 1948 antog FN den första och grundläggande konventionen, den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Men ganska snart blev det tydligt att den Allmänna förklaringen inte räckte till för att jämställa kvinnor och män, och att kvinnor fortsattes att diskrimineras. Därför bildade FN i ett tidigt skede en Kvinnokommission som skulle se till att de mänskliga rättigheterna också verkligen blev kvinnornas rättigheter. FN:s Kvinnokommission drev frågan vidare och 1979 antog FN:s generalförsamling en Kvinnokonvention (konventionen om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor) som två år senare trädde i kraft. Sverige var ett av de första länderna som skrev under Kvinnokonventionen som också kallas för CEDAW (Convention of the Elimination of All Forms of Discrimination against Women). När det här skrivs har 182 länder undertecknat den juridiskt bindande konventionen, vilket är över 90 procent av världens länder. FN:s Kvinnokonvention består av 16 artiklar som tillsammans täcker in hur jämställdhet mellan kvinnor och män ska garanteras inom politik, 2

En grundläggande princip för mänskliga rättigheter är att de är universella. Det innebär att rättigheterna gäller alla människor över hela världen. Själva poängen är att kön, etnicitet, hudfärg, funktionshinder, ursprung, sexuell läggning etc. inte har någon betydelse. Med andra ord ger inte hänvisningar till kultur, religion eller tradition rätt att bryta mot de mänskliga rättigheterna. 3

offentlighet, arbete och familjeliv. Syftet är att avskaffa all diskriminering mot kvinnor och artiklarna är långtgående och radikala. De förespråkar till exempel att vi ska kämpa mot stereotypa könsroller och att kvotering och positiv särbehandling bör användas som tillfälliga åtgärder för att uppnå jämställdhet. (Läs mer om de olika artiklarna i faktarutan, s 12 13). Samtidigt är det lätt att bli bedrövad över att ett så stort antal länder har reserverat sig inför flera av konventionens artiklar. I många fall gäller det grundläggande artiklar som artikel 2 och 16. Länderna skyller på att Kvinnokonventionens innehåll strider mot nationella lagar, eller inhemsk tradition, religion och kultur vilket uppenbarligen väger tyngre än kvinnors mänskliga rättigheter. Reservationerna gör att konventionen blir försvagad och att det blir oklart vilka rättigheter och skydd kvinnor egentligen kan få. Både FN:s Kvinnokommission och Kvinnokommittén, som ska övervaka att konventionen efterlevs, har uppmärksammat världssamfundet på de stora problem som reservationerna för med sig, och att det strider mot hela konventionens mål och syfte. * * * FN:s Kvinnokonferenser En viktig del av FN:s arbete för att främja kvinnors rättigheter är de internationella kvinnokonferenserna. Den första konferensen hölls 1975 i Mexico City. Sedan dess har det arrangerats ytterligare tre konferenser. Köpenhamn 1980, Nairobi 1985 och senast Beijing, 1995, där omkring 40 000 kvinnor samlades. I Beijing antog världssamfundet en handlingsplan, Platform for Action, för att snabba på arbetet med jämställdhet. Tolv kritiska punkter lyfts fram i handlingsplanen däribland fattigdom, hälsa, utbildning och våld mot kvinnor. Regeringar åtar sig också att aktivt verka för att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra all politisk verksamhet. Tyvärr blev det ingen kvinnokonferens 2005, tio år efter Beijing. Starka religiösa och konservativa krafter runt om i världen arbetar mot kvinnors rättigheter och det fanns en rädsla att konferensens beslut skulle leda till en försämring för världens kvinnor. Bland annat är det kvinnors rätt att bestämma över sin kropp, preventivmedel och abort som är starkt ifrågasatt. 4

Ändå är det just detta som ständigt sker och som är ett stort hinder för att uppnå mänskliga rättigheter för kvinnor. Många länder åberopar att kvinnor och män har olika status enligt kulturen, att religionen föreskriver olika villkor för kvinnor och män och att staten inte ska lägga sig i privatlivet. Och på så sätt fortsätter diskrimineringen av kvinnor. Men kulturella eller religiösa motiv får aldrig vara en ursäkt för att kränka individens mänskliga rättigheter.

6

Liten FN-ordlista FN:s Kvinnokommitté är ett oberoende expertorgan om 23 personer som har till uppgift att granska de rapporter som varje land ska lämna in vart fjärde år. I rapporterna redogör länderna för vilka åtgärder som tas för att leva upp till Kvinnokonventionens artiklar. Vid granskningen kommer Kvinnokommittén med rekommendationer och förslag på hur landet ska förbättra sin politik för jämställdhet. FN:s Kvinnokonferenser och konventionen. Förutom Kvinnokonventionen har olika resolutioner, fördrag och handlingsplaner tagits vid de internationella kvinnokonferenser som har hållits i FN:s regi. Den senaste är handlingsplanen Platform for Action, som togs i Beijing 1995. Handlingsplanen är mer detaljerad än Kvinnokonventionen och ger konkreta anvisningar om hur länderna ska arbeta för jämställdhet inom tolv kritiska områden. FN:s Kvinnokommission (CSW) bildades 1946 för att råda bot på ojämlika villkor för kvinnor och män. Kvinnokommissionen driver det långsiktiga jämställdhetsarbetet framåt. Kommissionen rapporterar till FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) som i sin tur rapporterar till FN:s generalförsamling. Efter kvinnokonferensen i Beijing utvidgades kommissionens mandat till att även följa upp hur det går med ländernas implementering av den handlingsplan som antogs på Beijingkonferensen. Tilläggsprotokoll ger rätt att klaga År 1999 kom ett tilläggsprotokoll till FN:s Kvinnokonvention som ger individer och grupper rätt att klaga. Det innebär att en person som känner sig kränkt kan inkomma med klagomål till FN:s Kvinnokommitté. Om kommittén kommer fram till att kvinnors rättigheter har kränkts meddelar den sina rekommendationer till den berörda staten och till den som anmält. Rekommendationerna publiceras i kommitténs årliga rapport och på deras hemsida. Tilläggsprotokollet gör att kommittén får chans att pröva individuella fall mot nationell lagstiftning och ge kommentarer och förslag till förändringar. Sverige skrev under tilläggsprotokollet i april 2003. Våren 2006 hade 78 av de 182 konventionsstaterna skrivit under. 7

Sverige rapporterar till FN i höst Våren 2006 pågår regeringsarbetet med att ta fram Sveriges rapport till FN:s Kvinnokommitté. Den 3 september 2006 ska arbetet vara färdigt och rapporten inlämnad. Vi jobbar med jämställdhetsintegrering, där alla departement har ett ansvar för jämställdhetsfrågor inom sitt sakområde. Det innebär att de flesta departement blir delaktiga i rapportarbetet. Departementen ansvarar för att ta fram fakta och statistik inom sina respektive sakområden och att uppdatera vad som hänt sedan förra rapporten. Dessutom lämnar JämO in underlag så sammanlagt är det säkert ett 50-tal personer som är inblandande i arbetet med rapporten. Det berättar Christina Hammarstedt som arbetar på Jämställdhetsenheten på Näringsdepartementet, en enhet som har ett övergripande ansvar för regeringens jämställdhetsarbete. Det är hon som koordinerar och sammanställer Sveriges rapport till FN:s Kvinnokommitté. Enligt reglerna ska länderna lämna en rapport vart fjärde år. Sverige lämnade in sin femte och senaste rapport år 2000 och förhördes av kommittén i juli 2001. Vi ligger lite ur fas när det gäller rapporteringen. Dels var vi försenade med vår femte rapport och dels var kommittén överbelastad med arbete och låg efter med sina granskningar av ländernas rapporter. Därför kom både den fjärde och den femte rapporten upp på förhöret 2001. För att komma i fas med FN:s rapporteringsschema så blir nästa svenska rapport dubbel och kommer att bestå av både den sjätte och den sjunde rapporten. När rapporten väl är inlämnad kan kommittén begära komplettering. Sist var det ett 30-tal frågor som man ville ha svar på. Efter det följer ingående förhör i New York där regeringens representanter grillas av Kvinnokommitténs 23 ledamöter. År 2001 representerades Sverige av statssekreterare Lise Bergh tillsammans med ett tiotal personer med specialkompetens inom olika områden, som arbetsmarknad och mäns våld mot kvinnor. Utfrågningen pågår en hel dag och vad jag förstår kan det vara riktigt nervpressande, förklarar Christina Hammarstedt. Efter förhören kommer FN:s Kvinnokommitté med ett skriftligt utlåt- 8

ande där både ris och ros brukar ges. År 2001 fick Sverige beröm bland annat för den höga andelen kvinnliga politiker, för att regeringen för in ett jämställdhetsperspektiv inom alla politikområden och för arbetet mot människohandel och prostitution. Men Sverige fick också kritik. FN:s Kvinnokommitté är bland annat oroad över att löneskillnaderna mellan kvinnor och män består, den låga andelen kvinnor på chefspositioner inom näringsliv och utbildning, att arbetsmarknaden är starkt könssegregerad och att mäns våld mot kvinnor är omfattande. I samband med Kvinnokommitténs utlåtande ordnade regeringen en presskonferens vilket väckte en del uppmärksamhet i medierna. Kommittén uppmanar länderna att ge stor spridning åt Kvinnokonventionen, tillläggsprotokollet och kommitténs egna kommentarer för att göra dessa kända hos allmänheten och hos kvinno- och människorättsorganisationer, säger Christina Hammarstedt. 9

Skuggrapporten granskar jämställdheten i Sverige När regeringen lämnade in sin femte rapport till FN:s Kvinnokommitté såg tio av Sveriges kvinno- och människorättsorganisationer till att utforma en oberoende skuggrapport. I rapporten fokuseras de brister som finns i Sveriges jämställdhetsarbete. Att ta fram en skuggrapport är ett omfattande arbete som görs helt på frivillig basis och med mycket små resurser. Därför koncentrerade vi oss på fyra av artiklarna; utbildning, ekonomi och politik, våld mot kvinnor och kvinnors hälsa, berättar Kerstin Lindahl Kiessling som var redaktör för den skuggrapport som kom 2001. Frivilligorganisationers skuggrapporter är ett viktigt komplement för FN:s Kvinnokommitté när de kontrollerar hur väl ett land lever upp till Kvinnokonventionen. Initiativet till den svenska rapporten togs av svenska FN-förbundet och arbetet pågick i ungefär ett år. Fyra grupper skapades, en för varje artikel som skulle granskas. Vi var inte ute efter att kritisera lagar i första hand utan att belysa hur det ser ut i verkligheten. Lyfta fram problem och granska hur lagar efterlevs. En fördel med skuggrapporten är att den görs ur ett gräsrotsperspektiv och av personer som har sina tentakler ute i verkliga 10

livet, något en myndighet inte har, menar Kerstin Lindahl Kiessling. Entusiasmen inom CEDAW-Nätverket, som vi kom att heta, var otrolig, och arbetet med att göra Kvinnokonventionen känd har fortsatt. Den färdiga rapporten skickades till Kvinnokommitténs samtliga 23 ledamöter. En representant från frivilligorganisationerna fick även besöka New York för en muntlig dragning. Våren efter fick man återkoppling vid ett uppskattat seminarium i Stockholm där Kvinnokommitténs ordförande och två ledamöter deltog. Det var otroligt fördelaktigt att få kommittén på besök, minns Kerstin Lindahl Kiessling. Det är också roligt att se att flera av de frågor vi tog upp i skuggrapporten har fått ett större genomslag med tiden. Kvinnors hälsa till exempel. Vi föreslog även att FN:s generalsekreterare borde vara kvinna. Något man skakade på huvudet åt då men som även det har ändrats. Under 2006 ligger frivilligorganisationerna i startgroparna för att påbörja arbetet med ytterligare en skuggrapport. Tidigare skuggrapport och rapport från seminariet om Kvinnokonventionen finns att beställa eller ladda ned från UNIFEM Sveriges hemsida www.unifem.se. Jämställdheten granskad i skuggrapport samt Mänskliga rättigheter, Kvinnors rättigheter är titlarna. 11

Kvinnokonventionens artiklar Artikel 1 Vad är diskriminering? Allt som begränsar kvinnors mänskliga rättigheter inom politik, samhälle, ekonomi, kultur och medborgarskap. Det har ingen betydelse om diskrimineringen sker i hemmet av en familjemedlem eller av en tjänsteman vid en myndighet. Våld mot kvinnor är också diskriminering. Artikel 2 Jämställdhet genom lagen De stater som har anslutit sig till Kvinnokonventionen är skyldiga att avskaffa all diskriminering av kvinnor. Jämställdhet ska vara inskrivet i grundlagar och andra nationella lagar. Artikel 3 Jämställdhet i praktiken Stater är skyldiga att se till att lagarna följs och garantera att det i praktiken råder full jämställdhet mellan kvinnor och män inom alla områden. Artikel 4 Använd kvotering och positiv särbehandling FN uppmuntrar stater att använda sig av tillfälliga åtgärder, som kvotering och positiv särbehandling, för att snabbare uppnå jämställdhet inom politik, arbetsmarknad och utbildning. Artikel 5 Bort med stereotypa könsroller Män och kvinnor har ett gemensamt ansvar för hem och barn. Stater ska på alla sätt motverka fördomar kring vad som räknas som manligt och kvinnligt och arbeta mot stelnade könsroller. Artikel 6 Bekämpa trafficking och prostitution All form av handel med kvinnor och prostitution ska bekämpas. Stater ska angripa de bakomliggande orsakerna till trafficking och prostitution. Artikel 7 Hälften kvinnor i politiken Kvinnor ska delta i ett lands politik och inneha offentliga uppdrag på lika villkor som män. För att öka andelen kvinnor rekommenderas kvotering och positiv särbehandling som metod. Artikel 8 Hälften kvinnor på internationell nivå Kvinnor ska delta i ett lands internationella diplomatiska, ekonomiska och militära samarbete på lika villkor som män. För att öka andelen kvinnor rekommenderas kvotering och positiv särbehandling som metod. Artikel 9 Rätt till medborgarskap Kvinnor har samma rätt som män att förvärva, byta eller behålla sitt medborgarskap. I vissa länder riskerar kvinnor att bli statslösa, det vill säga utan medborgarskap, eller påtvingas sin mans medborgarskap. 12

Artikel 10 Rätt till utbildning Kvinnor har samma rätt som män till utbildning på alla nivåer. De ska ha tillträde till alla kurser och alla skolor. De har samma rätt till stipendier och studiebidrag. Undervisning, läroplaner och skolböcker ska vara fria från diskriminering och fördomar. Artikel 11 Rätt till arbete och lika lön Stater ska göra allt för att avskaffa diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden och se till att kvinnor och män har samma rättigheter. Kvinnor har samma möjligheter till anställning, samma arbetsvillkor, förmåner och arbetarskydd som män. Artikel 12 Rätt till lika hälso- och sjukvård Kvinnor och män ska ha samma tillgång till hälso- och sjukvård inklusive utbildning i familjeplanering. Kvinnor har rätt till god vård vid havandeskap och förlossning. Kvinnor har rätt att bestämma över sin kropp, sin sexualitet och om och när de vill föda barn. Artikel 13 Rätt att låna pengar och rätt till kultur, sport och fritid Kvinnor ska garanteras samma rätt som män att ta lån i bank, hypotek eller annan form av kreditgivning. Kvinnor ska också garanteras rätt att delta i kultur-, sport- eller andra fritidsaktiviteter på lika villkor som män. Artikel 14 Se till landsbygdens kvinnor! Stater ska garantera att konventionens bestämmelser gäller även för kvinnor på landsbygden. I många länder finns det stora sociala, ekonomiska och kulturella skillnader mellan städer och landsbygd. De kvinnor som lever under fattiga förhållanden ska ha samma tillgång till vård, utbildning, arbete, politiskt inflytande och andra rättigheter. Artikel 15 Likhet inför lagen Stater ska garantera kvinnor och män likhet inför lagen och att de behandlas lika inför domstol. Kvinnor och män har samma lagliga rättigheter såsom rätten att resa, att välja bostad och hemvist. Kvinnor och män har samma rätt att ingå avtal och förvalta egendom. Artikel 16 Jämställdhet inom äktenskap och familj Kvinnor och män har lika rätt att ingå äktenskap och att göra det av egen fri vilja. Kvinnor och män har lika rättigheter och skyldigheter under äktenskapet, vid eventuell skilsmässa och som föräldrar. För att läsa den fullständiga versionen av Kvinnokonventionens artiklar gå in på www.kvinnokonventionen.se 13

Jämställda män Jämställdhet har länge setts som en kvinnofråga och mycket har handlat om att förändra kvinnor för att uppnå jämställdhet. Men sedan 2002 är män och jämställdhet ett särskilt område inom svensk jämställdhetspolitik som riktar in sig på mäns förändring och ansvar. Myten om jämställdhet Inget land i världen är jämställt. Ingen människa har med andra ord ännu upplevt en jämställd värld. Det här vill ABF och UNIFEM Sverige förändra. Vi vill visa att jämställdhet är något som angår alla. Kvinnor som män, barn, ungdomar och äldre. Vi vet att en jämställd värld inte bara är en mer rättvis värld utan också en betydligt lyckligare, mer välmående och harmonisk värld. I Sverige finns det en myt om att vi stort sett har uppnått jämställdhet. Och om vi redan är jämställda så behöver förstås inget heller göras. Därför är det en farlig myt. I Sveriges lagar finns ingen diskriminering så långt är det rätt. Men lagar är en sak och praktiken är en annan. Och där ser det annorlunda ut. I Sverige har jämställdhet en dubbelhet över sig att både vara politiskt korrekt (vem går öppet ut och säger att det är dåligt med jämställdhet?) samtidigt som det fortfarande på många sätt är ett känsligt och kontroversiellt område. Förmodligen är en förklaring att jämställdhet har med makt att göra, eller snarare med en ojämn fördelning av makt. Av tradition räknas också jämställdhet som en fråga för det ena könet, för kvinnorna, och blir därmed sidoordnat och inte så sällan bortprioriterat. Men jämställdhet handlar om relationer mellan kvinnor och män. Det är därför viktigt att män är med och tar sitt ansvar. Om vi ska förändra krävs att kvinnor och män samverkar och att vi visar varandra en ömsesidig respekt. 14

Fler kvinnor i toppen Det senaste året har världen berikats med fler kvinnor som valts till presidenter. Afrika fick sin första kvinnliga president när Ellen Johnson-Sirleaf tillträdde posten efter demokratiska val i Liberia 2005. I Chile valdes Michelle Bachelet till president 2006 och i Tyskland valdes Angela Merkel till förbundskansler. Konventionen aktuell i Sverige Om du tittar på artiklarna i Kvinnokonventionen så ser du att de har direkt koppling till dagsaktuella frågor. Artikel 16 Jämställdhet inom äktenskap och familj, artikel 11 Rätt till arbete och lika lön, artikel 6 Bekämpa trafficking och prostitution, artikel 5 Bort med stereotypa könsroller och artikel 4 Använd kvotering och positiv särbehandling är minst lika aktuella nu som när de tillkom 1979. Fortfarande har kvinnor i Sverige ett huvudansvar för hem och familj. Pappor tar ut knappt 20 procent av föräldraledigheten, mammor drygt 80 procent. Kvinnor jobbar deltid i långt större utsträckning, vilket är en av anledningarna till att de har lägre lön. Stereotypa könsroller är något som verkar återfödas på nytt i varje generation och kvotering och positiv särbehandling som jämställdhetsmetod är en het potatis. Mäns våld mot kvinnor och den globala sexhandeln är också något som uppmärksammas allt mer. Men det sker också förändringar! Det är viktigt att se. Jämställdhetsarbetet går framåt. Stundom går det trögt, plötsligt sker det större kliv och ibland blir det bakslag. Jämställdhet är liksom demokrati inget som kommer av sig självt. Det är något som måste erövras och det kommer ständigt nya utmaningar. Lagar och konventioner är grunden. Utöver det är våra egna attityder, normer och värderingar viktiga byggstenar. Och där kan vi alla hjälpas åt att förändra och påverka. 16

Rwanda har f lest kvinnor i parlamentet Rwanda toppar listan över flest kvinnor i parlamentet med sina 48,8 procent. Tvåa kommer Sverige med 45,3 procent. Därefter följer Costa Rica (38,6), Norge (37,9), Finland (37,5), Danmark (36,9), Nederländerna (36,7), Cuba och Spanien (båda 36,0), Argentina (35,0) och Mozambique (34,8). USA hamnar på 68:e plats med 15,2 procent kvinnor. Frankrike har 12,2, Ryssland 9,8, Japan 9,0 och Turkiet 4,4 procent kvinnor i parlamentet. (Statistik från mars 2006. Gå in på www.ipu.org för mer fakta kring politiskt deltagande). Konventionen globalt I flera länder används FN:s Kvinnokonvention på ett mer aktivt sätt än vad som görs i Sverige. I Nepal till exempel så kämpar kvinnoorganisationer för att få igenom nationella lagar om kvinnors rätt att ärva, att öka minimiåldern för giftermål och att höja straffet för våldtäkt. För att öka trycket på regeringen pekar man på hur landet bryter mot Kvinnokonventionen. FN:s Kvinnokommitté ger Japan svidande kritik för att kvinnor diskrimineras i arbetslivet och att japanska kvinnors status är betydligt lägre än andra länder med jämförbar ekonomi. Nu har 21 kvinnor stämt fyra japanska företag för lönediskriminering med hänvisning till att det strider mot FN:s Kvinnokonvention. I Botswana blir barn till kvinnor som gifter sig med en utländsk man utan medborgarskap, medan barn till en man som gifter sig med en utländsk kvinna automatiskt får mannens medborgarskap. En advokat med tre barn utmanade lagen med stöd av Kvinnokonventionen. Till slut vann hon målet och banade dessutom vägen för andra i samma situation. 18

Jämställdhet viktigt för tillväxt och utveckling Forskning, erfarenhet och statistik visar att jämställdhet har direkt koppling till ett lands utvecklingsnivå. Om kvinnor får utbildning minskar barnadödligheten, preventivmedel används i högre grad, familjen äter mer näringsrik mat och barnen går i skolan i större utsträckning. Alla dessa faktorer bidrar till att öka ett lands tillväxt och välstånd. På senare år har jämställdhet blivit ett allt viktigare område inom svenskt biståndsarbete.

Konventionen och verkligheten FN:s Kvinnokonvention är ett viktigt redskap men också en sorglig avspegling av att vi lever i en värld där kvinnor diskrimineras just för att de är födda till kvinnor. Samtidigt som Kvinnokonventionen har stor betydelse i kampen för att uppnå jämställdhet så är kritiken mot att många länder på ett så grovt sätt bryter mot konventionen förvånansvärt lam. Egentligen är det väldigt konstigt att vi ska behöva ha speciella lagar som gäller för kvinnor. Tänk dig en motsvarande Manskonvention där männens rättigheter skulle behöva skyddas extra. Och där många länder fortsätter att diskriminera män genom att reservera sig mot grundläggande artiklar med hänvisning till landets tradition, religion eller kultur. Tyvärr är verkligheten dessutom många gånger ljusår ifrån det som står i lagar och konventioner. Världen är långt ifrån jämställd. Tips för studiecirklar Svenska CEDAW-nätverket har tagit fram en handbok om FN:s Kvinnokonvention med titeln Kvinnors rättigheter en handbok för aktivister, journalister och beslutsfattare som är en utmärkt grund för arbetet i studiecirklar. I handboken kan du bland annat läsa mer om konventionens olika artiklar, tillkomsten av konventionen och hur granskningen av ländernas efterlevnad av konventionen går till. Handboken kostar 100 kronor och kan beställas på www.unifem.se. Du kan också läsa mer om Kvinnokonventionen och ladda ned handboken på www.kvinnokonventionen.se. Med FN:s Kvinnokonvention som utgångspunkt är det möjligt att lägga upp arbetet i studiecirklar på en mängd olika sätt. Jämställdhetsfrågor är aktuella inom alla samhällsområden och berör alla människor både privat och offentligt, såväl globalt som nationellt. Spännvidden i frågan ger enorma möjligheter att utforma en studiecirkel helt efter egna önskemål. Här vill vi bidra med några kortfattade tips som vi hoppas kan ge inspiration till ett kreativt och engagerande cirkelarbete. Till att börja med kan det vara bra att bestämma sig för om studiecirkeln ska behandla alla artiklar i Kvinnokonventionen eller om ni tänker 20

er en djupdykning i någon eller några artiklar. Kanske är det en av artiklarna som intresserar er speciellt och som ni vill ägna mer tid åt? Våld mot kvinnor, trafficking, jämställdhet i hemmet och stereotypa könsroller är några exempel på fördjupning. Agera kvinnokommitté i din kommun Ta reda på hur din kommun jobbar med jämställdhetsfrågor. Granska jämställdhetsplaner, uttag av föräldraledighet, lönestatistik, arbetsplatser, skolan med mera. Intervjua politiker, tjänstemän, eventuella genuspedagoger och jämställdhetsexperter, ta kontakt med lokala kvinno- och jämställdhetsorganisationer. Hur ser villkoren ut för kvinnor och män i din kommun? Vad är bra och vad kan bli bättre? Politisk och ekonomisk makt Hur ser kvinnor och mäns politiska och ekonomiska makt ut i Sverige och världen? Vad görs för att öka jämställdhet inom politik och ekonomi? Varför verkar kvotering inom politik vara mer accepterat än inom ekonomi? Hur jobbar Sveriges regering och riksdag med jämställdhetsfrågor och hur jobbar man inom EU? I Latinamerika till exempel har flera länder framgångsrikt använt sig av kvotering för att öka kvinnors politiska inflytande. Gör gärna en jämförelse mellan några länder. Kvinnokonventionen Gör en djupdykning i FN:s Kvinnokonvention! Ta reda på mer om hur den kom till, hur den används i olika länder, om de internationella kvinnokonferenser som har varit och vad man beslutat där. Hur har jämställdheten i världen utvecklats? Studera Sveriges officiella rapporter till Kvinnokommittén (ny kommer i september 2006) och jämför med skuggrapporterna från frivilligorganisationer. Stereotypa könsroller Att arbeta mot stereotypa könsroller kan vara svårt men är samtidigt oerhört viktigt. Vi är alla en del av ett värde- och normsystem som talar om för oss hur vi ska bete oss som kvinnor och män. Undersök vilka konsekvenser det får att vi ständigt delar in världen i manligt och kvinnligt. Läs litteratur tillsammans och diskutera. Hur gör vi för att bryta könsnormer och för att öka vår frihet? 22

Trafficking och prostitution Sexslavhandeln har fått extra uppmärksamhet i och med fotbolls-vm i Tyskland sommaren 2006 där trafficking till Tysklands bordeller väntas öka markant. Handeln med kvinnor och barn är en global storindustri som omsätter miljarder varje år. Samtidigt som det finns tydliga samband mellan laglig prostitution och trafficking så råder det delade meningar i Europa om prostitution i flera länder finns lagliga bordeller. Diskutera och ta reda på fakta. Hur kan vi agera för att stoppa slavhandeln?

Jämställdhet i förskolan och skolan Enligt läroplanen och skollagen ska skolan erbjuda lika villkor för tjejer och killar, och lärare ska motverka stereotypa könsroller. Men hur ska det arbetet gå till? I många förskolor och skolor finns inget aktivt jämställdhetsarbete alls. Resultaten visar sig på en mängd sätt och i förlängningen så fortsätter valen till gymnasium och högskola att vara starkt könsuppdelade. Hur ser jämställdhetsarbetet ut inom för-, grund- och gymnasieskola i din kommun? Hur pass aktiva är skolpolitiker, skolledare och pedagoger? Våld mot kvinnor Så många som en tredjedel av världens kvinnor blir misshandlande och sexuellt utnyttjade under sin livstid enligt uppgifter från FN. Våld mot kvinnor och våldtäkter är ett stort problem även här i Sverige. Det mesta av våldet mot kvinnor sker i hemmet. Få kommuner i Sverige har tillräckligt bra hjälp för misshandlade kvinnor. Varför är det så? Varför prioriteras inte kvinnors trygghet? Är det inte ett brott mot Kvinnokonventionen? Hur kan vi förändra? Friskare och lyckligare med jämställdhet? Kvinnor är sjukskrivna i långt högre utsträckning än män. Dubbelarbete, stress, och sömnsvårigheter anses vara några av orsakerna. Män begår självmord i högre grad än kvinnor och känner sig oftare isolerade och deprimerade efter en skilsmässa. Män har mindre kontakt med sina barn. Kan jämställdhet och lika villkor vara ett recept som får oss att må bättre? Analysera medier På vilket sätt medverkar medier i att återskapa stereotypa könsroller? Gör ett urval av artiklar under en viss tidsperiod och analysera och diskutera. Granska bilder, beskrivningar, ämnesval, språk, vinklingar med mera. Hur framställs kvinnor och män? Vad framställs som skillnader och likheter? Förmedla gärna till tidningsredaktioner vad ni kommer fram till. Analysera hur medier bevakar jämställdhetsfrågor. Granska några tidningar, radio- och TV-kanaler. Hur stort utrymme ges jämställdhet, vad tas upp, på vilket sätt, vem får berätta och vem kommer inte till tals? Är det skillnad på hur Sverige och andra länder bevakas? Hur skulle man istället kunna göra? Ledare och krönikor hur ser tidningarnas kommenterande texter ut? Är jämställdhet en viktig fråga, verkar tidningen driva en linje? Är skildringen positiv eller negativ? 24

Är barnen viktigare? Trots att Barnkonventionen är tio år yngre än Kvinnokonventionen är den betydligt mer uppmärksammad. Många kommuner och landsting arbetar aktivt med att Barnkonventionen ska genomsyra verksamheten. Något liknande arbete sker inte med Kvinnokonventionen. Jämställdhetens svarta lista ABF och UNIFEM Sverige uppmanar i Kvinnokonventionens anda att alla bidrar till att göra världen jämställd! Som ett led i detta skapar vi jämställdhetens svarta lista som du hittar på ABF:s och UNIFEM Sveriges hemsida. Dit vill vi att du och dina cirkelkamrater skickar in exempel på diskriminering och bristande jämställdhet som ni upptäckt under era cirkelstudier. Det kan vara lokala, regionala, nationella eller globala exempel. Allt som inte lever upp till Kvinnokonventionens artiklar skickar ni tillsammans med en motivering till info@unifem.se. eller info@abf.se Samtidigt är det också viktigt att visa på det positiva som sker och ge inspiration genom goda exempel. Därför vill vi också att ni bidrar med föredömliga exempel på jämställdhet. Det kan handla om områden eller företeelser som är jämställda, framgångsrika projekt eller engagerade personer till exempel. 26

Tips på fördjupning litteratur Det finns ett stort utbud av böcker och rapporter om ni vill fördjupa er i olika jämställdhetsfrågor. Vänd er till närmaste bibliotek så får ni hjälp. Ett annat tips är att beställa skrifter från myndigheter och organisationer. SIDA, FN, UNIFEM, Myndigheten för skolutveckling, JämO, Ungdomsstyrelsen, Rädda Barnen med flera har en kontinuerlig och spännande utgivning. Om medier Allt är möjligt. En handbok i mediekritik 2004 Maria Jacobson (red), Allt är möjligt Var så god makt, kön och media 1998 Karin Ekman, Prisma förlag Om kvinnor i världen The Penguin Atlas of Women in the World 2003 Joni Seager, Penguin books Makt och privilegier om könsdiskriminering och fattigdom 2004 Regeringskansliet Om manlighet Med uppenbar känsla för stil 2004 Stephan Mendel-Enk, Atlas förlag På Y-fronten intet nytt 2006 Peter Eriksson, DN förlag Om idrott Sanning eller konsekvens. En handbok i idrottens arbete med ojämställdhet 2003 Susanne Ljunglöf & Katrin Rindlaug, Sisu Idrottsböcker Kom igen, gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter 2003 Jesper Fundberg, Carlsson förlag Om könsroller, jämställdhet och feminism Makt att forma samhället och sitt eget liv jämställdhetspolitiken mot nya mål, SOU 2005:66 Feminism 2002 Lena Gemzöe, Bilda förlag Att göra kön. Om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män 2003 Ylva Elvin-Nowak & Heléne Thomsson, Bonniers förlag Ordination vardagsfeminism. Handbok i jämställdhet hemma och på jobbet 2003 Jennie Sjögren, DN förlag På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2004, Statistiska centralbyrån Om våld och våldtäkt Flickan och skulden 2003 Katarina Wennstam, Bonniers förlag En riktig våldtäktsman 2004 Katarina Wennstam, Bonniers förlag Handbok mot diskriminering, förtryck, hot och våld i hederns namn 2005 Rigmor Mjörnell, Gender development network 27

Om skolan Flickor, pojkar och pedagoger 2003 Kajsa Wahlström, UR förlag Från vaggan till identitet. Hur flickor blir kvinnor och pojkar blir män 2002 Ingemar Gens, Bokförlaget Seminarium filmer Svenska filminstitutet och Operation kvinnofrid har listor över filmer som diskuterar könsroller, jämställdhet och mäns våld mot kvinnor. Här är några tips på filmer att se tillsammans och diskutera kring: Lilja 4-ever 2002 regi: Lukas Moodysson, Lilja 4 REAL (dokumentär om verkligheten bakom trafficking), Hip hip hora 2004 regi: Teresa Fabik, Tur & retur 2003 regi: Ella Lemhagen, Billy Elliot 2000 regi: Stephen Daldry, Boys don t cry 1999 regi: Kimberly Peirce. webbplatser På Internet går det att hitta mängder av information både om jämställdhet i Sverige och ute i världen samt mer specifikt om FN:s kvinnokonvention. Ett bra tips är att surfa till hemsidor för organisationer och myndigheter som arbetar för jämställdhet. www.abf.se www.unifem.se www.unifem.org www.kvinnokonventionen.se www.manskligarattigheter.gov.se www.sida.se www.fn.se www.palmecenter.se www.mrforum.se www.lotcobistand.org www.un.org/womenwatch/daw www.alltarmojligt.se www.man-net.se text: Anna Norlin. grafisk form: Lottie Hallqvist, Graffoto ab. bilder i broschyren: 0mslag samt sidorna 9 och 21: Pix Gallery. Sidan 3: Johnér Bildbyrå. Sidorna 5, 10-11, 19, 23, och 25: Pressens Bild. Sidorna 15 och 17: Bildhuset. Sidan 6: Palmecentret. tryck: Elanders Gummessons, Falköping 2006. 28