Rapport Våga Visa Bibliotek 7 KN

Rapport Våga Visa Bibliotek 7 KN 2018.001 3

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KULTURFÖRVALTNING 2018-01-10 DNR KN 2018.001 MARIE GUSTAVSSON SID 1/3 BIBLIOTEKSCHEF 08-587 853 45 MARIE.GUSTAVSSON@VALLENTUNA.SE KULTURNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport Våga Visa Bibliotek Förslag till beslut Kulturnämnden noterar informationen gällande Våga Visa Bibliotek Ärendet i korthet Rapport från genomförd observation av biblioteket i Kulturhuset 16-17 samt 19-20 oktober 2017 (bilaga) samt muntlig rapport om genomfört observationsarbete på två bibliotek i Sundbyberg. Bakgrund Våga Visa Bibliotek är en samverkan om utvärdering inom bibliotek där Ekerö, Järfälla, Sundbyberg, Upplands Väsby, Vallentuna och Värmdö kommuner deltar. Metoden har använts tidigare inom musik- och kulturskolor. Järfälla och Vallentuna var ordförandekommuner under 2017, och en koordinator är anställd på timbasis för administrationsarbete (möteskallelser, minnesanteckningar, lokalbokning, materialframställning, ekonomi). Våga Visa-metoden Våga Visa ska: utgå ifrån ett medborgarperspektiv stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande ge kommuner och bibliotek underlag till förbättring och utveckling ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och bibliotek utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen bidra till ökad måluppfyllelse Våga Visa innehåller tre delområden: observationer självvärderingar kundundersökningar I ett första skede genomföras en av delarna som pilotstudier: observationerna. Skulle pilotprojektet visa sig framgångsrikt är det möjligt att också självvärdering och kundundersökning kan utvecklas inom ramen för Våga Visa Bibliotek. KULTURFÖRVALTNINGEN ALLÉVÄGEN 1 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 KULTUR@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE 4

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KULTURFÖRVALTNING 2018-01-10 DNR KN 2018.001 SID 2/3 Arbetsmetod Våga Visa Bibliotek utgår från användarens/medborgarens upplevelse av det specifika biblioteket, med bibliotekslagen som utgångspunkt. En metodbok för observationer används tillsammans med en bedömningsmatris när observatörer under en vecka närstuderar ett bibliotek. I observationerna beskrivs och bedöms ett biblioteks arbete och resultat inom följande målområden: Normer och värden Verksamhet Kommunikation Samverkan Observationerna genomförs av observatörslag som består av 2-3 utbildade observatörer, hämtade från verksamheterna, som under en vecka, sex dagar, besöker ett bibliotek i en annan kommun och observerar och utvärderar verksamheten. Observatörerna har genomgått en heldags introduktionsutbildning. Observatörerna tar del av relevant dokumentation, observerar verksamheten och intervjuar personal, ledning och besökare. Observatörerna skriver sedan en rapport som de efter avslutad observation överlämnar till det aktuella biblioteket och kommunen. Rapporten innehåller fakta om enheten, upplägg av observationen, sammanfattande slutsats om enheten, starka sidor, förbättringsområden, jämförelse med ev tidigare observation, beskrivning och bedömning under respektive målområde samt referenser. Målgrupp för rapporten är kommunens politiker och tjänstemän, bibliotekets ledning och medarbetare. Vallentunas deltagande Fyra observatörer från Vallentuna bibliotek har utbildats, och tillsammans med kollegor från andra bibliotek observerat Jakobsbergs bibliotek och Upplands Väsby bibliotek hösten 2016, samt biblioteket i Signalfabriken och Hallonbergens bibliotek i Sundbyberg under hösten 2017. Biblioteket i Kulturhuset Vallentuna observerades under vecka 42, 16 21 oktober 2017, observationsrapporten samt metodbok och bedömningsmatris bifogas. Observationsrapporten för biblioteket i Vallentuna, sammanfattning (sid 4) Bibliotekets starka sidor: Biblioteket har väldigt tydliga styrdokument för verksamheten som är väl kända hos personalen. 5

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KULTURFÖRVALTNING 2018-01-10 DNR KN 2018.001 SID 3/3 Lokalen är attraktiv med välplanerat möblemang som fungerar för alla behov och gör åtkomsten till medier lättillgänglig. Biblioteket har en väl fungerande samverkan med andra aktörer, framförallt kulturhuset. Lokalsamlingen med bildarkiv över Vallentuna kommuns historia är ett väldigt intressant och berikande element. Bibliotekets förbättringsområden En ny rutin för bemanning av diskarna behövs så att disken på övervåningen inte lämnas obemannad under så lång tid. Dagar då solen är stark blir man lätt bländad av ljuset, och en permanent, hållbar lösning saknas för vissa delar av lokalen. Informationen på hemsidan är ofta bristfällig och det är otydligt var man kan hitta specifika uppgifter om till exempel olika aktiviteter. Ungvux-hyllan är svår att begripa då det inte är tydligt vilken typ av böcker som hamnar där. Etiketterna på böckerna är också bristfälliga då många blivit blekta och knappt syns. Handlingar Bilagor: Våga Visa Vallentuna 171021 Metodbok Våga Visa Bedömningsmatris Våga Visa Henrik Thureson Kulturförvaltningschef Marie Gustavsson Bibliotekschef Ska expedieras till Akten 6

1 2017-09-01 METODBOK VÅGA VISA är en samverkan om utvärdering inom bibliotek där Ekerö, Järfälla, Sundbyberg, Upplands Väsby, Vallentuna och Värmdö kommuner deltar. Våga Visa-metoden Våga Visa ska: utgå ifrån ett medborgarperspektiv stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande ge kommuner och bibliotek underlag till förbättring och utveckling ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och bibliotek utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen bidra till ökad måluppfyllelse Våga Visa innehåller tre delområden: observationer självvärderingar kundundersökningar I ett första skede planeras en av delarna genomföras i en pilotstudie: observationerna. Skulle pilotprojektet visa sig framgångsrikt är det möjligt att också självvärdering och kundundersökning kan utvecklas inom ramen för Våga Visa bibliotek. Observationer i bibliotek Detta är en metodbok för observationer av bibliotek inom VÅGA VISA. Metodboken och bedömningsmatrisen styr och stödjer observatörerna i deras arbete. I denna metodbok använder vi orden bibliotek för folkbibliotek. Det betyder att skolbibliotek inte ingår i dessa observationer. Med ordet verksamhetsansvarig avses bibliotekschef/motsvarande. I bibliotekslagen framhävs bibliotekens betydelse för det demokratiska samhällets utveckling och deras roll för kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Där lyfts även deras betydelse för att främja litteraturen fram. I observationen beskrivs och bedöms ett biblioteks arbete och resultat inom följande målområden: Normer och värden Verksamhet Kommunikation Samverkan 7

2 Observatörslaget Observationerna genomförs av observatörslag som består av 2-3 utbildade observatörer, hämtade från verksamheterna, som under en vecka, sex dagar, besöker ett bibliotek i en annan kommun och observerar och utvärderar verksamheten. Lagen tar del av relevant dokumentation, observerar verksamheten och intervjuar personal, ledning och besökare. Under själva observationen skriver observatörerna en rapport som de efter avslutad observation överlämnar till det aktuella biblioteket och kommunen. Inför observationen Förberedelsen inför observationen är viktig. Den första kontakten med verksamhetsansvarig bör tas en månad före observationen. Den som är sammankallande har ansvar för att ta den första kontakten med biblioteket och be verksamhetsansvarig att skicka dokumentation, exempelvis: Informationsmaterial om verksamheten Måldokument, verksamhetsplan, Utvärderingar av verksamheten, kvalitetsredovisningar I observatörslaget planerar ni därefter tillsammans hur ni ska lägga upp observationen. Tänk på att tid för inläsning, rapportskrivning, korrigering, överlämningsmöte, och utvärderingsmöte ingår i det totala antalet observationsdagar (6 dagar) som ni tilldelas i planeringen. Restid ingår inte i uppdraget. Ni utgår från vilka verksamheter som finns inom enheten och vad ni redan känner till genom dokumentationen. Även vissa praktiska frågor om hur observationen ska planeras tidsmässigt, var ni kan sitta för att diskutera och skriva tillsammans och liknande kan vara bra att diskutera i förväg. Ungefärlig tidsplan för en observation I god tid före vecka 1: Observatörslaget läser bibliotekets dokument och planerar observationen. Vecka 1: Observationen genomförs och rapporten skrivs. Vecka 2-4: Rapporten metodgranskas och faktagranskas. Observatörerna korrigerar rapporten. Ca vecka 5: Överlämningsmöte i den aktuella kommunen. De observatörslag som observerat under samma period träffas på ett utvärderingsmöte tillsammans med styrgruppen för Våga Visa bibliotek Det observerade biblioteket verksamhetsansvarige har också ansvar för att informera personal om att biblioteket ska observeras och om syftet med observationen. Under observationen Som observatörer är ert uppdrag att beskriva och bedöma de olika målområdena nedan. Ni har flera sätt att inhämta information under själva observationen, exempelvis: Observationer i verksamheten Intervjuer och samtal med ledning, personal och besökare Personalmöten Webbplatser Dokumentation av olika slag 8

3 Besök och intervjuer ska täcka enhetens verksamheter. Om det finns möjlighet besök program och utställningar och förberedelser inför dem. I annat fall fråga om ni kan få ta del av filmer, inspelningar eller annan typ av dokumentation. Under observationen är det viktigt att ni observatörer stämmer av era iakttagelser med varandra. Stäm också kontinuerligt av mot metodbok och bedömningsmatris. Tänk dock på att inte diskutera det du ser med dina medobservatörer inför andra. Om det är något speciellt som hände på biblioteket under observationsvecka så bör det nämnas i rapporten, ex ovanligt många vikarier, ombyggnader mm. Observationer i verksamheten För att kunna vara en god observatör behöver du vara medveten om hur komplex observationsprocessen är. Uppdraget är att utgå från denna metodbok och bedömningsmatrisen, men den du är och dina erfarenheter påverkar självklart vad du ser och vad du inte ser. Under observationen bör du som observatör tänka på ditt förhållningssätt. Delta inte i verksamheten, men lyssna och fråga. Anteckna iakttagelser kontinuerligt. Presentera dig och tala kort om att du är där för att se hur arbetet går till på biblioteket. Använd Våga Visa namnbricka. Uttryck inga åsikter, ge inte råd och tips och undvik att berätta om din egen verksamhet, men var ödmjuk, positiv och visa respekt. Observationer kan också genomföras på möten, exempelvis arbetslagsmöten eller arbetsplatsträffar. Om det är lämpligt kan ni be om att få ta del av deltagarnas synpunkter i slutet av mötet. Intervjuer och samtal Intervjuer och samtal är en mycket viktig del i observationen. Observationen bör inledas och avslutas med möten med ledningen. Under observationen ska ni också intervjua besökare. Dra också nytta av spontana samtal. Det är ni observatörer som ansvarar för att ordna intervjuer med dem ni behöver tala med och för att lämpliga urval görs, men det kan vara praktiskt att biblioteket hjälper till med detta. Tänk på att intervjuerna ska täcka in olika verksamheter. Tala om för de personer du intervjuar att deras identitet inte kommer att framgå i rapporten. Ställ öppna frågor, till exempel Kan du berätta om På vilket sätt Ställ följdfrågor. Anteckna det som sägs direkt. Målområden Normer och värden Värdegrundsarbete Att biblioteken ska bidra till fri åsiktsbildning understryker betydelsen av att de intar en neutral hållning i förhållande till den information som tillhandahålls och även i övrig verksamhet understödjer ett fritt meningsutbyte. Bestämmelsen innebär att biblioteksverksamheten ska präglas av öppenhet för olika perspektiv och stå fri från censur eller andra hindrande åtgärder. Yttrandefriheten är den grund som den fira åsiktsbildningen vilar på. Exempel på frågor: 9

4 Hur arbetar biblioteket med respekten för alla människors lika värde och mot kränkande behandling?? Hur uttrycks arbetet i bibliotekets policydokument? Finns en gemensam syn på verksamhetens värdegrund bland personalen? Reflektera exempelvis över hur arbetsgruppen pratar med varandra på fikarasten. Finns det utrymme att diskutera jargongen? Finns det utrymme att ta upp om någon säger något problematiskt? Hur ser gränserna ut för vad som får uttryckas på jobbet? Diskriminering Exempel på frågor: Belyser man traditionella könsmönster? Studera dokument och det användarnära arbetet i stort, hur man arbetar med skyltning, programverksamhet, webb osv på ett sätt som inkluderar ALLA? Bemötande Exempel på frågor: Bemöter man besökarna med respekt? Finns ett respektfullt sätt mellan personal/personal, mellan personal/besökare, mellan besökare/besökare? Hur syns det i det dagliga arbetet med besökarna? Verksamhet Medier Bibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. Biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet år personer med funktionsvariationer, bland annat genom att utifrån deras behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av informationen. Biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska. Exempel på frågor: Hur bedömer ni kvalitén på bibliotekets fysiska och virtuella medier för i första hand de prioriterade grupperna. Bedöm utbudet (språk och format), hur de är placerade och presenterade i lokalen. Utbudet av språk görs utifrån i vilken mån minoritetsspråken och de fem största språken i kommunen är representerade i beståndet. Utbudet av format görs utifrån i vilken mån det finns en mångfald av val. T ex om det förutom fysiska böcker finns bok med CD, böcker med parallelltext, tvillingpaket etc.. Läs- och språkfrämjande Biblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet år barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. 10

5 Exempel på frågor: Ges besökarna möjlighet och förutsättningar för eget skapande, upptäcka nya genrer, nya medier och nya kunskaper? Inspiration, upplevelser och bildning Biblioteken spelar en viktig roll som vägledare i sökandet efter information och olika konstnärliga uttryck, såsom litteratur, musik och film. Bibliotekens roll som förmedlande och vägledande instans är av särskild betydelse för grupper som saknar ekonomiska eller andra möjligheter att själva införskaffa eller efterfrågade medier. Exempel på frågor: På vilka sätt försöker verksamheten inspirera besökarna? Är program och utställningar en del i verksamheten? Är de väl planerade och genomförda? Finns ett medvetet och strukturerat arbete kring upplevelser och inspirerande verksamhet? Bidrar biblioteket till att skapa digital delaktighet? Hur inspirerar man till lärande och kunskapsutbyte? Hur främjas dialog och debatt i biblioteket? Skapar biblioteket lustfyllt lärande? Det fysiska rummet Biblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Exempel på frågor: Stöder den fysiska miljön verksamheten? Är lokalen anpassade efter verksamhetens mål? Hur fungerar lokalen, placering och utformning? Tillgänglighet, öppettider, infrastruktur (wifi, datorer, studierum etc.) Är verksamheten tillgänglig för alla invånare oavsett mentala, fysiska, kulturella, sociala, geografiska förutsättningar? Är den välkomnande? Fungerar den som mötesplats? Signalerar lokalen lugn och ro? Liv och rörelse? Kommunikation Besökares inflytande och delaktighet Exempel på frågor: Ges invånarna möjlighet till inflytande och påverkan av verksamhetens utformning? Struktur för synpunktshantering. Leder synpunktshanteringen till förändringar i verksamheten? Finns fokusgrupper? Finns en organiserad form för brukarinflytande? Det digitala biblioteket Biblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationssamhället kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Här avses både webbplatsen och bibliotekets närvaro i sociala medier. Exempel på frågor: Är det digitala biblioteket en del av verksamheten? Finns möjlighet till interaktion och diskussion? Svarar biblioteket snabbt på besökarnas inlägg? Är webbplatsen användarvänlig? Finns det riktlinjer för deltagandet i sociala medier? 11

6 Samverkan Samverkan med lokalsamhället Exempel på frågor: Hur samverkar man med lokalsamhället? Hur samarbetar man med andra bibliotek? Hur samarbetar man med andra verksamheter/andra aktörer? Finns samverkan med förskolor, skolor, föreningar och enskilda invånare? Syftet med samverkan Exempel på frågor: Vad är syftet med samverkan och vilken struktur finns? Rapportskrivning Efter avslutad observation ska ni skriva en rapport om ca 10-20 sidor. Rapporten är ert gemensamma dokument och det som skrivs är hela observatörslagets ansvar. Rapporten skrivs i presens. Använd rapportmallen. Rapporten innehåller fakta om enheten, upplägg av observationen, sammanfattande slutsats om enheten, starka sidor, förbättringsområden, jämförelse med tidigare observation, beskrivning och bedömning under respektive målområde samt referenser. För varje målområde ska rapporten innehålla två delar: beskrivning bedömning i text baserad på beskrivningen Det är viktigt att de två delarna hänger ihop inom varje målområde. Målgrupp för rapporten är kommunens politiker och tjänstemän, bibliotekets ledning och medarbetare. Beskrivning Beskrivningen ska visa hur biblioteket arbetar och vilka resultat som nås inom målområdet. Med resultaten avses vad som uppnås, t. ex. ett gott arbetsklimat, inflytande. Väv samman det som framkommit i intervjuer och samtal med olika grupper, det som ni observerat i verksamheten och dokumentationen ni tagit del av. Beskriv hur allmängiltig en åsikt eller en värdering är. Enskilda personer ska dock inte utpekas. Ge konkreta exempel på vad ni sett, men tänk på att era exempel ska illustrera något som är viktigt och generellt. Redovisa om det finns kvalitetsskillnader mellan olika verksamheter, och ange var det fungerar bra och var det finns brister. Ta även upp sådant som ni inte sett, men som borde ha funnits. Bedömning i text baserad på beskrivningen I bedömningstexten ger ni som observatörer er samlade bild av hur långt verksamheten nått i sitt arbete inom de olika målområdena i förhållande till verksamhetens mål och inriktning. Texten måste hänga ihop med beskrivningen, så att det som bedöms går att återfinna i beskrivnings- 12

7 texten. Inga förhållanden ska tas upp i bedömningen som inte finns med i beskrivningen. Bedömningstexten är en värdering av det som finns i beskrivningen. Till stöd för er bedömning finns en bedömningsmatris som en bilaga till metodboken. Utgå från ett medborgarperspektiv i er bedömning. Skriv både om det som fungerar bra, och det som behöver förbättras. Tänk på att ni bara ska tala om vad biblioteket behöver arbeta med, inte hur de ska göra det ge inga råd. Efter rapportskrivningen När beskrivningen och bedömningen är klar skickar ni den: i sin helhet till den observerade kommunens samordnare/representant i styrgruppen för metodgranskning och samtidigt, men utan bedömningsdelar, till verksamhetsansvarig på biblioteket för faktagranskning. Observatörerna korrigerar därefter rapporten och skickar den i sin helhet till samordnaren och till verksamhetsansvarig i god tid före överlämningsmötet. Vid överlämningsmötet deltar bibliotekets ledning, observatörslaget, samordnaren och om det inte är samma förvaltningschef/motsvarande i den aktuella kommunen. Samordnaren ansvarar för inbjudan och informerar om hur överlämningsmötet går till. Ersättning Din arbetsplats står för vikariekostnad. Dessutom får du själv en särskild ersättning utöver din lön på 220 kr per dag plus ev. ersättning för resekostnader. Som observatör får du utbildning för att klara ditt uppdrag. Deltagande i introduktionsutbildning är en förutsättning för att man ska få observatörsuppdrag. Efter introduktionsutbildningen förväntas du delta i observationer kommande terminer. 13

1 Normer och värden Formuleringar som används (vid bedömning) Värdegrundsarbetet Diskriminering Bemötande Stora brister i kvalitet 1.0 Saknas helt Finns sällan/aldrig Finns i liten utsträckning Uppvisar stora brister i kvaliteten Det saknas, eller finns i liten utsträckning, en gemensam syn på verksamhetens värdegrund bland personalen. Det saknas eller finns i liten utsträckning ett systematiskt arbete mot diskriminering resp. kränkande behandling. Det saknas ett respektfullt förhållningssätt mellan: personal/personal personal/besökare besökare/besökare Bedömningsmatris för Våga Visa bibliotek Tillfredställande kvalitet 2.0 Finns i viss utsträckning Är delvis I viss utsträckning Uppvisar till viss del brister i kvaliteten Det finns till viss del en gemensam syn på verksamhetens värdegrund bland personalen. Det bedrivs i viss utsträckning ett systematiskt arbete mot diskriminering resp. kränkande behandling. Det finns i viss utsträckning brister i förhållningssättet mellan: personal/personal personal/besökare besökare/besökare I liten utsträckning 2.0 Godkänd kvalitet 3.0 Finns till stora delar Är vanligtvis Relativt stor utsträckning Håller en relativt hög kvalitet Det finns till stora delar en gemensam och förankrad syn på värdegrunden bland personalen. Det bedrivs till stora delar ett systematiskt arbete mot diskriminering resp. kränkande behandling. Det finns till stora delar ett respektfullt förhållningssätt mellan: personal/personal personal/besökare besökare/besökare I stor utsträckning 3.0 Mycket god kvalitet 4.0 Finns i hög grad Präglar verksamheten I stor utsträckning Håller en hög kvalitet Det finns i hög grad en gemensam och förankrad syn på verksamhetens värdegrund bland personalen. Det bedrivs i hög grad ett systematiskt arbete mot diskriminering resp. kränkande behandling. Ett respektfullt förhållningssätt mellan: personal/personal personal/besökare besökare/besökare Präglar verksamheten I mycket stor utsträckning 4.0 Verksamhet Ingen utsträckning 1.0 Formuleringar Saknas helt Finns i viss utsträckning Finns till stora delar Finns i hög grad 14

2 som används (vid bedömning) Medier Kvalitet på bibliotekets fysiska och virtuella mediebestånd. Finns sällan/aldrig Finns i liten utsträckning Uppvisar stora brister i kvaliteten Det finns inga dokument och/eller handlingsplaner som beskriver inköpspolicy, medieplan, etc. Mediebeståndets fysiska utbud är undermåligt och inaktuellt. Det uppfyller inte bibliotekslagens krav för prioriterade grupper. Är delvis I viss utsträckning Uppvisar till viss del brister i kvaliteten Enstaka exempel Det finns policy och/eller handlingsplaner, men de är äldre och inte uppdaterade. Är enbart känd för de som köper in medier. Mediebeståndets fysiska utbud uppfyller till viss del villkoren för prioriterade grupper, men uppfattas som ojämnt fördelat utifrån befolkningens sammansättning. Det är otydligt informerat och skyltat var de är placerade i lokalerna. Är vanligtvis Relativt stor utsträckning Håller en relativt hög kvalitet Omfattande Det finns policy och/eller handlingsplaner som är aktuella (inte äldre än 3 år). Är känd av samtliga medarbetare. Mediebeståndets fysiska utbud uppfyller villkoren för de prioriterade grupperna. Beståndet är aktuellt, relativt välsorterat och det är ganska tydligt informerat och skyltat var de är placerade i lokalerna. Präglar verksamheten I stor utsträckning Håller en hög kvalitet Dominerar Inköpspolicyn speglas i mediebeståndet och fördelning av medieanslaget. Mediebeståndets fysiska utbud uppfyller villkoren för de prioriterade grupperna. Beståndet är aktuellt och välsorterat. Det är tydligt informerat och skyltat var de är placerade i lokalerna och vissa delar har en framträdande plats i rummet. Gäller prioriterade grupper enligt bibliotekslagen såsom barn och unga, personer med annat modersmål än svenska och Mediebeståndets virtuella utbud är undermåligt, inaktuellt och uppfyller inte bibliotekslagens krav för de prioriterade grupperna. Mediebeståndets virtuella utbud inkluderar de prioriterade grupperna, men är ojämnt fördelat utifrån befolkningens sammansättning. Det är otydligt informerat om på Mediebeståndets virtuella utbud inkluderar de prioriterade grupperna och är aktuellt, relativt användarvänligt och lätta att hitta på bibliotekets hemsida och i lokalerna. Mediebeståndets virtuella utbud inkluderar de prioriterade grupperna och är aktuellt, mycket användarvänliga och lätta att hitta på bibliotekets hemsida och i lokalerna. 15

3 personer med funktionsvariationer. bibliotekets hemsida och i lokalerna. Läs- och språkfrämjande Det finns inga specifika läsoch språkfrämjande aktiviteter. Det finns inslag av specifika läs- och språkfrämjande aktiviteter. Det finns tydliga läs- och språkfrämjande aktiviteter. Det finns olika typer av specifika aktiviteter som erbjuds. Det finns ett stort och diversifierat utbud av läsoch språkfrämjande och som riktar sig till olika målgrupper. Inspiration, upplevelser och bildning (exempel: skapande verksamheter, IThjälp, författarkvällar, föredrag) Det finns inget strukturerat eller medvetet arbete kring läs- och språkfrämjande. Det finns inga specifika aktiviteter ämnade att inspirera och möjliggöra för specifika upplevelser för besökarna. Detta arbete har en viss struktur men den är inte genomgående och bygger på enskilda insatser. Det finns inslag av specifika aktiviteter ämnade att inspirera och möjliggöra för specifika upplevelser för besökarna. Arbetet är strukturerat och uttalat. Det finns tydliga aktiviteter eller forum ämnade att inspirera besökarna. Det finns olika typer av specifika upplevelser som tillhandahålls. Arbetet är välstrukturerat och väl integrerat i verksamheten. Det finns ett stort och diversifierat utbud av aktiviteter eller forum ämnade att inspirera besökarna. Det finns olika typer av unika upplevelser som tillhandahålls och som riktar sig till olika målgrupper. 16

4 Det fysiska rummet Hur fungerar lokalen, placering och utformning? Tillgänglighet, öppettider, infrastruktur (wifi, datorer, studierum etc.) Kommunikation Formuleringar som används (vid bedömning) Besökares inflytande och delaktighet Det finns inget strukturerat eller medvetet arbete kring upplevelse och inspiration på biblioteket. Biblioteket är inte en attraktiv och/eller tillgänglig mötesplats och lokalens utformning är inte väl genomtänkt. Stora brister i kvalitet 1.0 Saknas helt Finns sällan/aldrig Finns i liten utsträckning Uppvisar stora brister i kvaliteten Besökare ges ingen eller liten möjlighet att påverka verksamheten. Arbetet med upplevelser och inspiration har en viss struktur men den är inte genomgående och bygger på enskilda insatser. Biblioteket är en i vissa hänseenden attraktiv mötesplats. Det finns vissa genomtänkta inslag i den fysiska utformningen, och tillgängligheten fungerar i vissa hänseenden. Tillfredställande kvalitet 2.0 Finns i viss utsträckning Är delvis I viss utsträckning Uppvisar till viss del brister i kvaliteten Påbörjad diskussion finns i arbetsgruppen och det finns viss samsyn i arbetet med besöksinflytande. Arbetet med upplevelser och inspiration är strukturerat och uttalat. Biblioteket är en attraktiv och tillgänglig mötesplats som lockar till besök. Det finns en väl genomtänkt planering av såväl det fysiska rummet. God kvalitet 3.0 Finns till stora delar Är vanligtvis Relativt stor utsträckning Håller en relativt hög kvalitet Det finns en levande diskussion och struktur i arbetsgruppen och besökarna ges relativt stor Arbetet med upplevelser är välstrukturerat och väl integrerat i verksamheten. Att locka till inspiration genom unika upplevelser är en viktig grundstomme i verksamhetens planering. Biblioteket är en mycket attraktiv och tillgänglig mötesplats för många olika målgrupper. Det fysiska rummet är inbjudande och välplanerat. Mycket god kvalitet 4.0 Finns i hög grad Präglar verksamheten I stor utsträckning Håller en hög kvalitet Besökare har stor möjlighet att påverka verksamheten. 17

5 Det digitala biblioteket Det finns ingen digital biblioteksplattform. Det finns inget ställningstagande till en digital plattform. Det finns en biblioteksplattform som i viss utsträckning är användarvänlig. Det finns vissa riktlinjer om utvecklingen av den digitala plattformen. möjlighet att påverka verksamheten. Den digitala biblioteksplattformen är till stora delar lättmanövrerat och lättläst och stödjer verksamheten Det finns en tydlig inriktning hur den digitala biblioteksplattformen ska fungera. Den digitala biblioteksplattformen stödjer i hög grad verksamheten och är i hög grad användarvänlig och bjuder in biblioteksbesökaren till samtal, synpunkter och kommunikation. Sociala medier Samverkan Formuleringar som används (vid bedömning) Det finns inte möjlighet till interaktion och diskussion. Ingen hänsyn är tagen till de prioriterade grupperna. Det finns ingen närvaro i sociala medier Stora brister i kvalitet 1.0 Saknas helt Finns sällan/ aldrig Finns i liten utsträckning Uppvisar stora brister i kvalitet Det finns viss möjlighet till interaktion och diskussion. Viss hänsyn är tagen till de prioriterade grupperna. Närvaro finns men aktiviteten är låg Tillfredställande kvalitet 2.0 Finns i viss utsträckning Är delvis I viss utsträckning Uppvisar till viss del brister i kvalitet Det finns möjlighet till interaktion och diskussion. Hänsyn är tagen till de prioriterade grupperna. Närvaro finns, aktiviteten är god men struktur runt arbetet saknas. God kvalitet 3.0 Finns till stora delar Är vanligtvis Relativt stor utsträckning Håller en relativt hög kvalitet Stor hänsyn är tagen till de prioriterade grupperna. Det finns ett systematiskt arbete runt sociala medier där arbetet är integrerat i verksamheten. Mycket god kvalitet 4.0 Finns i hög grad Präglar verksamheten I stor utsträckning Håller en hög kvalitet 18

6 Samverkan med lokalsamhället Syftet med samverkan Det saknas samverkan med lokala samarbetsparter. Det finns ingen genomtänkt struktur för samverkan. Syfte med samverkan saknas helt. Det finns i viss utsträckning samverkan med lokala samarbetsparter. Det finns en i viss mån genomtänkt struktur för samverkan. Syfte med samverkan finns i viss utsträckning. Det finns i relativt stor utsträckning samverkan med lokala samarbetsparter. Samverkan är till stora delar strukturerad och integrerad i den dagliga verksamheten. Syfte med samverkan finns i relativt stor utsträckning. Det finns i stor utsträckning samverkan med lokala samarbetsparter. Samverkan är i hög grad en strukturerad och väl integrerad i den dagliga verksamheten. Syfte med samverkan finns i stor utsträckning. 19

Observationsrapport för biblioteksverksamhet Vallentuna bibliotek, Vallentuna kommun Sofia Larsson, Värmdö och Johanna Svensson, Sundbyberg Vecka 42, 2017 20

2 Innehållsförteckning VÅGA VISA... 2 Metoden... 2 Målområden... 3 Fakta om enheten... 3 Observationens genomförande... 3 Sammanfattande slutsats om enheten... 3 Bibliotekets starka sidor... 4 Bibliotekets förbättringsområden... 4 Jämförelse med tidigare observation... 4 Observationens resultat... 5 Normer och värden... 5 Verksamhet... 7 Kommunikation... 12 Samverkan... 14 Beskrivning... 14 Referenser... 15 VÅGA VISA Våga Visa är en samverkan om utvärdering inom bibliotek där Ekerö, Järfälla, Sundbyberg, Upplands Väsby, Vallentuna och Värmdö kommuner deltar genom kollegiala observationer. Våga Visa utgår ifrån ett medborgarperspektiv stimulerar till erfarenhetsutbyte och ger underlag till förbättring och utveckling ger underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och bibliotek är en viktig del av nämndens kvalitetsuppföljning och bidrar till måluppfyllelse är en stimulerande kompetensutveckling för bibliotekspersonal Metoden Observationen genomförs av bibliotekspersonal. Observatörerna bildar lag som besöker ett bibliotek i en annan kommun under en vecka. Observatörerna skaffar sig en så heltäckande bild som möjligt av biblioteket och dess verksamhet genom observationer i verksamheten, intervjuer och samtal med ledning, personal och besökare, deltar i personalmöten samt tar del av hemsidan och av dokument av olika slag. 21

3 En metodbok och bedömningsmatris styr och stödjer observatörerna i deras arbete. Observationen redovisas i en rapport. Målområden Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten inom följande målområden: Normer och värden Verksamhet Kommunikation Samverkan Fakta om enheten Vallentuna kommun är en vidsträckt kommun, med mycket landsbygd och större bebyggda områden. Ofta knyts de bebyggda områdena ihop av Roslagsbanan. Vallentuna bibliotek är huvudbiblioteket i Vallentuna kommun, och är placerad i kommunens centralort. Biblioteket är en del av ett integrerat kulturhus, bestående av bibliotek, kulturskola och kulturavdelning, med gemensam ledningsgrupp, marknadsföring och profil. Kulturhuset byggdes 2012. I kommunen finns också tre filialbibliotek, i områdena Kårsta, Karby och Lindholmen. Karby och Kårsta har meröppet. Det finns fjorton tjänster på Vallentuna bibliotek, varav en tjänst för närvarande är vakant, och rekrytering pågår. Personalen som arbetar på ett filialbibliotek bemannar också regelbundet huvudbiblioteket. De flesta tjänster är på heltid, men det finns även tre tjänster som är på deltid. Observationens genomförande Vi besökte Vallentuna bibliotek 16-17 oktober samt 19-20 oktober 2017. Vi har observerat en bebisträff, en sagostund, ett språkcafé och ett klassbesök med bokprat för åk 6, samt ett personalmöte. Vi har intervjuat fyra bibliotekarier, samt verksamhetsansvarig. Vi har intervjuat tretton besökare. De intervjuade besökarna har först valts ut slumpmässigt, sedan har vi kompletterat genom medvetna val för att omfatta besökare från olika målgrupper. Sammanfattande slutsats om enheten Överlag anser vi att Vallentuna bibliotek är ett trevligt, inbjudande och välfungerande bibliotek. Även om det finns saker som kan förbättras, så är de tämligen små och påverkar inte våra omdömen av verksamheten i någon större grad. Placeringen i kulturhuset och samarbetet med de andra enheterna tycks gynna biblioteket, bland annat genom en ökad mängd evenemang i byggnaden som möjliggörs genom samarbete, samt lokaler som är tillgängliga även innan själva biblioteket har öppnat. Även om vi tycker att det är lite synd att det inte sker fler särskilda 22

4 evenemang på biblioteket under hösten, utöver de regelbundet återkommande, så finns trots allt ett stort utbud av evenemang i vad som ändå är gemensamma lokaler. Mycket tankar tycks ha lagts på att göra biblioteket lättillgängligt för alla, genom att bland annat placera tillgängliga medier på markplan och genom att anpassa medieplaceringen på hyllor och dylikt så att alla kan nå. Även om vissa hyllplaceringar är något svåra att lista ut, vilket vi återkommer till nedan, är det tydligt att personalen har tänkt igenom hur de kan göra biblioteket så fysiskt åtkomligt som möjligt. Arbetet inom gruppen tycks fungera väldigt bra. Det finns tydliga riktlinjer på plats som kan stötta personalen i sitt arbete och minskar eventuellt förvirring eller missförstånd. Rutinerna känns väl inarbetade och funktionella, men intrycket är att det ändå finns en vilja att utveckla verksamheten. Det framgår i intervjuerna att det finns möjlighet för en öppen dialog där alla kan bidra till en diskussion, vilket vi också kunde observera under ett personalmöte. Just genom diskussioner håller sig hela personalen a jour om olika ämnen som berör bibliotek i samhället, till exempel gällande normkritik och inköpsriktlinjer, vilket därför bidrar till en dynamisk arbetsmiljö där alla jobbar mot det gemensamma målet att göra biblioteket till en bra plats för kommunens invånare. Bibliotekets starka sidor Biblioteket har väldigt tydliga styrdokument för verksamheten som är väl inarbetade hos personalen. Lokalen är attraktiv med välplanerat möblemang som fungerar för alla behov och gör åtkomsten till medier lättillgängligt. Biblioteket har en väl fungerande samverkan med andra aktörer, framförallt kulturhuset. Lokalsamlingen med bildarkiv över Vallentuna kommuns historia är ett väldigt intressant och berikande element. Bibliotekets förbättringsområden En ny rutin för bemanning av diskarna behövs så att disken på övervåningen inte lämnas obemannad under så lång tid. Dagar då solen är stark blir man lätt bländad av ljuset, och en permanent, hållbar lösning saknas för vissa delar av lokalen. Informationen på hemsidan är ofta bristfällig och det är otydligt var man kan hitta specifika uppgifter om till exempel olika aktiviteter. Ungvux-hyllan är svår att begripa då det inte är tydligt vilken typ av böcker som hamnar där. Etiketterna på böckerna är också bristfälliga då många blivit blekta och knappt syns. Jämförelse med tidigare observation Vallentuna bibliotek har inte observerats tidigare. 23

5 Observationens resultat Normer och värden Beskrivning Värdegrundsarbete Vallentuna har en kommungemensam värdegrund, där värdeorden är engagemang, allas lika värde och utveckling. Värdegrunden ska genomsyra organisationen. Förhållningssätten för att efterleva värdeordet allas lika värde är fördomsfri, respektfull och empatisk. Arbetssätten är att aktivt bemöta fördomar, att reflektera över egna ställningstaganden och att se och bekräfta [besökaren]. Vallentuna bibliotek har ett dokument med titeln Så vill vi möta våra användare, som knyter an till värdegrunden. Intervjuer med personal gör gällande att det finns en gemensam värdegrund och vision i grunden för bibliotekets arbete. Diskriminering Det finns inga formella interna riktlinjer för arbete med jämlikhet och normkritik. Det framkommer i intervjuer med personal att det förmodligen finns för lite formellt arbete med dessa frågor. I barn- och ungdomsgruppen finns det enligt personalen en pågående diskussion, men det saknas en egentlig plan för hela arbetslaget. Frågor kan lyftas på grund av till exempel personalens personliga intresse. Vid observationer på sagostund och klassbesök ser vi att det där finns ett tänk kring inkluderande språk och media. Till exempel pratar bibliotekarien om era vuxna med barnen på sagostunden. Vid klassbesöket presenterar bibliotekarien en barnbok med en transtjej och en om ett gömt flyktingbarn, samt informerar om olika format på böcker. I intervjuer med bibliotekspersonalen anges att det förs lite extra diskussioner om hur man ska använda inkluderande språk vid nyrekrytering. Det ska finnas en kommunövergripande plan mot diskriminering, men denna har vi inte tagit del av. Det finns inget internt dokument för biblioteket eftersom kommunens plan mot diskriminering ska anpassas till de olika verksamheterna. I intervjuer med personal framkommer att det inte pågår något aktivt arbete med diskrimineringsfrågor just nu och det uttrycks en osäkerhet om det finns något nedskrivet, men att frågorna finns närvarande i hela arbetet. I bibliotekets riktlinjer för medier står det att biblioteken avstår från medier som underblåser främlingsfientlighet eller hets mot olika folkgrupper eller minoriteter. Vid inköp av medier förs det en diskussion kring titlar som av en eller annan anledning kan ses som kontroversiella. Hållningen är att en bredd av åsikter ska finnas representerade i utbudet. Vi ser också att det finns en medvetenhet kring att ta med olika format av medier och litteratur som lyfter fram berättelser om barn med olika bakgrunder och erfarenheter. 24

6 I informationsmaterialet Välkommen som medspråkare (medspråkare är personer som talar svenska flytande och deltar i språkcaféet ideellt) anges önskvärt bemötande av människor som kommer till bibliotekets språkcafé. Personalen på biblioteket behövde göra medspråkarna mer varse om sitt språkbruk gentemot deltagarna genom diskussioner och med informationsbladet. Riktlinjerna är till för att undvika att skapa vi- och dom-grupperingar mellan medspråkare och deltagare. Bemötande Vi har fått ta del av det dokument som finns på plats gällande bemötandet av bibliotekets besökare, vilket bland annat inbegriper att uppmärksamma besökare och följa upp de frågor som har besvarats. Personalen vi intervjuade är väl medvetna om dessa bemötanderutiner och säger att rutinerna diskuteras flitigt inom arbetsgruppen, även om inte alla av de intervjuade var säkra på exakt vad som stod i dokumentet. De besökare vi intervjuade uttryckte samtliga att de är nöjda med det bemötande de fått av personalen och framförde inga klagomål. Personalen är schemalagd på pass med två personer som bemannar nedre plan vid ingången, samt en person på övre plan där det upplevs vara lugnare. Skulle det bli mycket att göra på nedervåningen, går den på övervåningen ner och hjälper till. Vid ett par tillfällen observerade vi att det saknades personal på bibliotekets övre plan när några besökare där uppe behövde hjälp, och istället frågade oss. Verksamhetsansvarig menade att de håller på att se över denna rutin och att ett nytt schema ska introduceras på prov efter nyår. Vi närvarade vid ett personalmöte där personalen kunde tala tämligen fritt. Ett dokument delades ut som behandlade förslag och kritik som inkommit från besökare, vilka diskuterades i gruppen. Personalen vi intervjuade uttryckte att de får gehör för sina tankar och idéer, samt stöd från ledning och personalgrupp för att genomföra idéerna. Vi hade inte många tillfällen att observera personalen i personalrummet, men då satt alla i personalen tillsammans i grupp och pratade. Gällande bemötandet mellan bibliotekets besökare fick vi ta del av de trivselregler som det skyltas med runtom i lokalen, samt ett dokument som skrivits för medspråkare på språkcafé. I detta dokument står det utförligt om att bemöta språkcaféets deltagare med respekt. Bedömning Det finns till stora delar en gemensam och förankrad syn på värdegrunden bland personalen. Det bedrivs i viss utsträckning ett systematiskt arbete mot diskriminering respektive kränkande behandling. Vi ser en samsyn hos personalen om att de har en gemensam värdegrund. Enligt våra observationer, så är den kommungemensamma värdegrunden mycket förankrad i verksamheten på biblioteket, ofta formellt och i vissa fall mer informellt. Det verkar föras många diskussioner kring värdegrund, diskriminering och bemötande, som kanske inte når alla medarbetare, särskilt ifråga om diskriminering. I observationen av språkcaféet var det mestadels en uppmuntrande och välkomnande stämning i gruppen. Vi anser att informationsbladet till medspråkare är ett tydligt och finkänsligt sätt att försöka göra medspråkarna medvetna om hur de bör uttrycka sig. Att prata om era vuxna, 25

7 stället för att anta heteronormativa kärnfamiljer, ser vi som ett bra sätt att bredda familjebegreppet och använda ett inkluderande språk. Bedömningen är att det finns en aktiv diskussion kring frågor om jämställdhet och normkritik, som dock inte är formaliserad och därmed kanske inte förankrad i hela arbetslaget. Det finns till stora delar ett respektfullt förhållningssätt. Vi anser att det finns tydliga, gemensamma rutiner gällande bemötande och att personalen efterlever detta när det är möjligt, det vill säga när de inte är upptagna med en annan besökare. Eftersom det regelbundet diskuteras inom personalgruppen hålls de uppdaterade om rutinerna, som även har en stark grund i arbetsmaterialet som redan finns. Det enda problem som vi observerade rör inte personalens direkta bemötande av besökarna, utan rör deras tillgänglighet, särskilt på övre plan som väldigt ofta under vår observation inte var bemannad. Det finns dock en medvetenhet kring denna problematik och de funderar redan över lämpliga lösningar. Under personalmötet ansåg vi att stämningen mellan personalen var väldigt god, och alla tycktes kunna få sin röst hörd. Vi anser också att det är en bra idé att presentera inkomna åsikter från besökare och ingående diskutera dessa som en del av den vardagliga verksamheten, vilket kan stärka personalen i bemötandet av besökare. Verksamhet Beskrivning Medier Det finns ett tydligt och utförligt dokument med riktlinjer för medier, som uppdaterades i början av 2016. I den står bland annat att de ska erbjuda ett attraktivt, allsidigt och aktuellt mediebestånd präglat av kvalitet samt att de ska vara objektiva i politiska, religiösa och kontroversiella frågor, men avstår från medier som anses strida mot de mänskliga rättigheterna eller vara främlingsfientliga. Personalen är väl medvetna om dessa riktlinjer, och påtalar att man inom gruppen regelbundet diskuterar medieinköp, särskilt när det kommer till böcker som kan anses vara kontroversiella. Ett specifikt exempel nämndes i intervjuerna, att en bok köptes in efter en diskussion med hela gruppen där man konstaterade att den inte bröt mot deras riktlinjer för medier. Beståndet av litteratur på andra språk än svenska är ganska litet. Det finns en större mängd böcker på engelska och finska, och urvalet av språk är främst begränsat till böcker på de traditionella skolspråken. Orsaken bakom detta är att Vallentuna kommun har förhållandevis få utrikesfödda invånare jämfört med andra kommuner, och därför ett mindre behov av litteratur på andra språk, vilket nämns i intervjuer samt i biblioteket inköpspolicy. Skulle önskemål komma in kan böcker lånas in från Internationella biblioteket. 26

Utöver böcker på andra språk finns ett relativt stort utbud tillgängliga medier så som fysiska talböcker och storstilsböcker samt lättlästa böcker. Det finns även en Ny i Sverige -hylla med passande material för personer som är nya i landet. E-ljudböcker tillhandahålls genom tjänsten Biblio och många tidningar finns tillgängliga i Pressreader, bland annat tidningar på andra språk. Det finns ett tämligen stort utbud av litteratur för barn och ungdomar i olika åldrar och för olika behov. Det finns böcker andra språk än svenska, och något fler språk erbjuds på barnavdelningen jämför med vuxenavdelningen. Personalen har nyligen flyttat runt hyllorna på barnavdelningen och har satt upp provisoriska skyltar men vi noterar att några skyltar inte är placerade på rätt plats, särskilt de äldre skyltarna. Barn- och ungdomsavdelningen står på nedre våningen, men på övre våningen i närheten av skönlitteratur för vuxna finns en UngVux-hylla bestående av böcker klassificerade som antingen ungdoms- eller vuxenböcker som anses passa för unga vuxna. Det är oklart vilka personer som omfattas av den termen eller hur urvalet av böcker görs. Många av etiketterna på dessa böcker är dessutom väldigt blekta och går inte att urskilja. Vi hittar flera böcker på både vuxenavdelningen och ungdomsavdelningen som har UngVux-etikett, men det är oklart om dessa har placerats fel på hyllan eller om etiketten borde ha tagit bort. Facklitteraturen är placerad på båda våningar, och även om SAB-systemet används står böckerna inte helt placerade i den ordningen. Vi upplever att böckerna är placerade tillsammans med närliggande ämnen, till exempel står geografi och historia tillsammans för att samla böcker om specifika länder. Ibland är detta tydligt skyltat på väggar, men ibland är det inte helt lätt att förstå var böckerna står. Faktaböcker om kriminalitet står med deckarböckerna på nedervåningen, medan resterande samhällsvetenskapliga böcker står på övervåningen. Det finns en anvisning om detta på den samhällsvetenskapliga hyllan, men det står endast signum på böckerna som flyttats, inte vilket ämne, vilket förutsätter att besökare redan vet vilka böcker som ska har signum Oep/Oer. Några personer vi intervjuade uttryckte att de kunde hitta på dem hyllor de brukar besöka, men att de ibland behövde fråga personal. De såg dock inte detta som ett något negativt. Knubbarna som visar placeringar sticker ut lite från hyllan vilket gör dem lättare att se. Överlag var de besökare vi intervjuade nöjda med beståndet och kände att det mötte deras behov, förutom en som är student och önskade ett större utbud av kurslitteratur. Utbudet av studentlitteratur jämfördes då med ett något mindre bibliotek i en närliggande kommun där majoriteten av böckerna ur kurslistan fanns, jämfört med Vallentuna bibliotek som hade bara någon enstaka bok. 8 Läs- och språkfrämjande Biblioteket har ett antal aktiviteter för unga barn, för att främja läsning och språk redan från en tidig ålder. Vi observerade en bebisträff med barn under 1 år, vilket var den andra träffen med just den gruppen, med syftet att belysa barns språkutveckling. Informationen om vikten av barns läsande framgick tydligt och förmedlades på ett pedagogiskt sätt. Utöver detta finns även fyra olika bokklubbar för barn, varav en, Boktuggarna, är för vuxna med barn i åldern 1-2 år. Sedan finns det tre olika bokklubbar för barn som är 7 år och uppåt, fördelade utifrån åldersgrupp. För 2-3-åringar finns språkgympa med sagostund där TAKK- 27

tecken används, vilket är inplanerat en gång i månaden under höstterminen. Biblioteket har även en Äppelhylla, med tillgänglig medier för barn och Legimus-konton registreras till dem som behöver talböcker. En av besökarna vi intervjuade hade varit på bebisträffar och Boktuggarna med ett av sina barn och sa att dessa var super, men önskade att det fanns aktiviteter att fortsätta med när barnet nu blivit för gammalt. Vi observerade ett språkcafé som leds av en bibliotekarie, och besöks av personer som inte har svenska som modersmål samt medspråkare, som talar svenska flytande. Det finns även en kulturgrupp för unga, över 15 år, som består av ungdomar från Sverige och Afghanistan. Enligt beskrivning så är det för unga som vill lära känna nya vänner med aktiviteter som att läsa, skriva och berätta. De träffas varannan vecka under oktober och november. 9 Inspiration, upplevelser och bildning Vi har tagit del av Vallentuna kommuns Kulturkalender för oktober-november 2017 och det tryckta höstprogrammet för barn, samt tittat på bibliotekets hemsida och Upplevvallentuna.se. Biblioteket ligger i kommunens kulturhus och därmed sker en hel del aktiviteter i byggnaden, i närliggande lokaler, men inte i själva biblioteket. Aktiviteter om böcker och läsning placeras dock gärna i bibliotekets lokaler. På biblioteket erbjuds en hel del regelbundna aktiviteter, som främst är för barn och har ett läsoch språkfrämjande syfte (se ovan). Utöver redan nämnda aktiviteter finns även något som kallas Eftermiddagshäng: 10-13 år vilket sker en gång i veckan. Enligt kulturhusets program för barn och familj är det bara en aktivitet inplanerad på biblioteket under hösten, förutom dem som är regelbundet återkommande, vilket är Sagolek den 21 oktober. Vi får höra att aktiviteter ska planeras in för höstlovet, men hittade ingen tydlig information om detta. Det finns fyra regelbundna aktiviteter för vuxna. Dessa är språkcaféet, som sker en gång i veckan, Drop-in för hjälp med datorer och IT en timme varannan vecka, samt ett engelskt bok/författarprogram som kallas "Afternoon tea", och är inbokat cirka en gång i månaden, utifrån höstens kulturkalender. Den fjärde aktiviteten är Vi ses!, varje söndag, då människor kan träffas och umgås. Det står om denna aktivitet på bibliotekets Träffas på biblioteket -pamflett, men inte i kulturkalendern. Borträknat dessa återkommande aktiviteter, finns i Kulturkalender fem vuxenaktiviteter inplanerade i biblioteket, varav en dock är en ABF-kurs i släktforskning som kostar pengar att delta i. Biblioteket har tidigare haft en bokcirkel för vuxna, men för närvarande finns ingen då tjänsten med ansvar för vuxenverksamheten varit vakant och blir tillsatt i början av november. Det har kommit önskemål från besökare om att starta en bokcirkel, och det verkar troligt att detta kan vara planerat att starta upp till nästa år. 28