Kallelse till sammanträde med beredningen för demokrati, jämställdhet och integration

2017-09-04 Administrativa avdelningen Peter Helgesson Tfn 018-611 61 06 E-post peter.helgesson@lul.se Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Kallelse till sammanträde med beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Tid: onsdagen den 6 september, kl. 13.15 16.15 Plats: Regionens hus, Storgatan 27, Uppsala (anmälan i receptionen). Lokal: Kungsängen plan 5 (gruppmöte majoritet) samt Aspbo plan 0 (gruppmöte oppositionen). Sammanträdet hålls sedan i Kungsängen på plan 5. Dagordning (hålltider) 13.15 14.15 Gruppmöten 14.15 14.45 Mikael Landsten (HR-avdelningen) gästar för att ge information om arbetet kring likabehandling 14.45 16.15 Behandling av ärenden på föredragningslistan. Vid återbud eller frågor, vänligen kontakta beredningens sekreterare. Vid frågor kan också beredningens ordförande Mohammed Tahir kontaktas: Tfn: 070-050 31 41 eller via E-post mohammed.tahir@pol.uppsala.se Regionkontoret Storgatan 27 Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

FÖREDRAGNINGSLISTA Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration, onsdagen den 9 september 2017 kl. 14.15 16.15 (gruppmöten fr.o.m. kl. 13.15) Regionens hus, Storgatan 27 Uppsala Nr Ärenden 23 Öppnande av sammanträdet 24 Anmälan av övriga frågor 25 Fastställelse av föredragningslista 26 Val av justerare 27 Föregående protokoll (bilaga) 28 Demokratipass - information 29 Verksamhetsplan 2017 2018 utkast (bilaga) 30 Likabehandlingsarbetet - information 31 KISA-projektet lägesrapport 32 Svenska för akademiker - information 33 Yttrande över SOU 2017:60 Nästa steg? förslag för en stärkt minoritetspolitik (bilaga) 34 Kurs och konferens Demokratidagen 2017 (SCB) 35 Rutin för justering av protokoll

PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration 2017-06-07 1 (8) Plats och tid Regionens hus, 2017-06-07, kl. 13.15 15.45 Beslutande Övriga deltagande Mohammed Tahir (MP), ordförande Emelie Jansson ((S), 1:e vice ordförande, förhinder Susanne Lundberg (KD), 2:e vice ordförande, förhinder Abbas Al-Janabi (S) Pontus Stagling (S), förhinder Åsa Tinnerholm (MP) Erzebet Wollein (S) Alfred Mujambere (L) Kajsa Öhlmér (C), förhinder Marlene Larsson (V) Lisen Burmeister (SD), förhinder Martin Eriksson (M) Siv Godberg (M) Peter Helgesson, sekreterare Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Justeras per post Sekreterare Peter Helgesson Paragrafer 12-22 Ordförande Justerande Mohammed Tahir (MP) Siv Godberg (M) Organ Sammanträdesdatum Den 7 juni 2017 ANSLAGSBEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Regionkontoret, registrator Datum för anslags nedtagande Underskrift Utdragsbestyrkande

Region Uppsala PROTOKOLL Beredningen för demokrati, jämställdhet Sammanträdesdatum Sida och integration 2017-06-07 2 (8) 12 Öppnande av sammanträdet Ordföranden Mohammed Tahir (MP) förklarar sammanträdet öppnat och hälsar ledamöterna välkomna. 13 Anmälan av övriga frågor Siv Godberg (M) anmäler fråga angående provtid för politiker. 14 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Beslut Beredningen beslutar att fastställa föreliggande föredragningslista med tillägg av anmäld övrig fråga. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Region Uppsala PROTOKOLL Beredningen för demokrati, jämställdhet Sammanträdesdatum Sida och integration 2017-06-07 3 (8) 15 Val av justerare Beredningen utser Siv Godberg (M) att jämte ordföranden justera protokollet. Justering sker per post. 16 Föregående protokoll Beslut Beredningen lägger protokollet från föregående sammanträde till handlingarna. Ärendet Protokollet från sammanträdet den 8 februari 2017 är utsänt med handlingarna till dagens sammanträde. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Region Uppsala PROTOKOLL Beredningen för demokrati, jämställdhet Sammanträdesdatum Sida och integration 2017-06-07 4 (8) 17 Strategi för digital utveckling och e-hälsa i Region Uppsala Beslut Beredningen beslutar att ordförande stämmer av med respektive ordförande i de två andra fullmäktigeberedningarna angående eventuellt pågående arbete kring it-guider för e- hälsotjänster. Återrapport vid kommande sammanträde. Ärendet Regionstyrelsen fastställde vid sitt sammanträde 2017-02-15, 9 Strategi för digital utveckling och e-hälsa i Region Uppsala. Dokumentet är utsänt med handlingarna till dagens sammanträde för kännedom. Under sammanträdet diskuteras behovet av någon form av it-guide för de tjänster som erbjuds eller kommer att erbjudas. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Region Uppsala PROTOKOLL Beredningen för demokrati, jämställdhet Sammanträdesdatum Sida och integration 2017-06-07 5 (8) 18 Verksamhetsplan 2017-2018 Beslut Beredningen beslutar att förslag till verksamhetsplan 2017-2018 och arbetas fram för fastställande vid sammanträdet den 6 september. Ärendet Frågan om beredningens verksamhetsplan för resterande del av mandatperioden har aktualiserats. Vid beredningens sammanträde den 8 februari gavs presidiet i uppdrag att arbeta fram ett förslag till verksamhetsplan för åren 2017-2018. Vid dagens sammanträde diskuterades förslag till fokusområden för beredningens arbete under 2017-2018: - Demokrati flytta fram positionerna genom att bl.a. genomföra medborgardialoger. - Inrätta sakråd ett sätt att stärka det civila samhällets röster och samtidigt få del av kunskap från det civila samhället på ett mer effektivt och transparent sätt. Syftet med sakråd är att bidra till att höja kvaliteten i Region Uppsalas underlag genom att fördjupa och bredda kunskap och perspektiv i frågor där det civila samhällets organisationer har viktiga bidrag att ge. Metoden är flexibel och skulle kunna användas i olika omfattning och i alla typer av frågor inom Region Uppsala, t.ex. för en tidig dialog eller när det finns behov av snabb kunskapsinhämtning. Vid behov kan även andra aktörer än det civila samhället bjudas in att delta. - Riktade informationskampanjer exempelvis vad avser mammografi, passiv rökning etc. - Arbeta fram demokratipass enligt en modell som tagits fram i Dalarnas län. Lättillgänglig information om Region Uppsala, kommunerna i länet m.m. - Jämställdhet, med fokus på metoder att förebygga mäns hot och våld mot kvinnor samt hot och våld för övrigt i nära relationer. Även fokus på vårdpersonalens kunskaper för att upptäcka. - Inhämta resultat av KISA-projektet. - Kartläggning av SF-A, svenska för akademiker. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Region Uppsala PROTOKOLL Beredningen för demokrati, jämställdhet Sammanträdesdatum Sida och integration 2017-06-07 6 (8) 19 Dnr LS 2017-0097 Bildande av referensgrupp för likabehandlingsarbetet Beslut Beredningen beslutar att utse ordförande Mohammed Tahir (MP) samt beredningens 2:e vice ordförande Susanne Lundberg, att ingå i referensgruppen för det fortsatta likabehandlingsarbetet. Ärendet Vid sammanträde 2017-02-08 beslutade beredningen att ställa sig bakom förslaget om ett samlat arbete kring likabehandlingsfrågorna inom Region Uppsala I anslutning till sammanträdet informerade Henrik Andréasson, enheten för hållbar utveckling, om ett förslag till upplägg för ett samlat arbete kring likabehandlingsfrågorna. Pågående processer beskrevs: processen för framtagande av funktionshinderpolitiskt program, förändrat arbetssätt ur arbetsgivarperspektiv, uppdrag i RPB om att ta fram handlingsplan för förbättrad och mer jämlik hälsa i befolkningen, revidering av likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan (ur medborgarperspektiv), handlingsplan för jämställd regional utveckling i Region Uppsala 2016-2018. Förslaget är att koppla ihop dessa processer samlat hanterande ger extra kraft. Fullmäktigeberedningarna föreslås vardera att utse två ledamöter till referensgrupp för det fortsatta arbetet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Region Uppsala PROTOKOLL Beredningen för demokrati, jämställdhet Sammanträdesdatum Sida och integration 2017-06-07 7 (8) 20 Rapport från deltagande vid demokratidagen den 14 mars Beslut Beredningen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Siv Godberg (M) redogjorde för sitt deltagande vid demokratidagen den 14 mars. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Region Uppsala PROTOKOLL Beredningen för demokrati, jämställdhet Sammanträdesdatum Sida och integration 2017-06-07 8 (8) 21 Övriga frågor - Av Siv Godberg (M) anmäld fråga angående provtid för politiker. Provtid innebär enligt exempel från bl.a. Kumla kommun att partimedlem som har intresse av att engagera sig lokalpolitiskt kan erbjudas en provtid på tre till sex månader. Handledare utses och ersättning för förlorad arbetsförtjänst och sammanträdesarvode utgår för närvaro vid sammanträden. Syftet är att ge en inblick i vad ett lokalpolitiskt engagemang innebär och hur mycket tid det tar i anspråk. Då det i många kommuner är svårt för partierna att rekrytera yngre som vill engagera sig, ses detta som en god väg att gå. Beredningen överväger eventuell fortsatt hantering av liknande modell inom Region Uppsala av en liknande modell. Frågan tas upp på nytt efter sommaren. 22 Avslutning Ordföranden Mohammed Tahir (MP) förklarar mötet avslutat och tackar för den gångna terminen samt tillönskar alla en trevlig sommar. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2017-06-22 ARBETSMATERIAL Verksamhetsplan 2017-2018 Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Regionkontoret Storgatan 27 Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (5) 1 Inledning Vid landstingsfullmäktiges sammanträde 2014-12-10 beslutade fullmäktige att ombilda tidigare Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration till Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration. Samtidigt beslutade fullmäktige att inrätta två nya fullmäktigeberedningar Beredningen för barn och unga samt Beredningen för funktionsnedsatta. Detta dokument innehåller verksamhetsplanen för Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration för 2017 2018. 1.1 Beredningens uppdrag Beredningen ligger organisatoriskt under fullmäktige och har rätt att initiera ärenden till fullmäktige. Av landstingsfullmäktiges arbetsordning som antogs 2014-12-10 framgår beredningens uppdrag: Beredningen ska utifrån ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom områdena demokrati, jämställdhet och integration samt följa hur landstinget arbetar inom dessa områden. Beredningen kan användas för att bereda eller utreda ärenden till fullmäktige, till exempel motionssvar eller remissyttranden. Beredningen kan följa debatten och utvecklingen inom relevanta verksamhetsområden. Beredningen kan föra diskussioner, fungera som idémotor och visionärt organ gentemot fullmäktige samt svara för externa kontakter och samråd. 1.2 Beredningens arbetsformer 1.2.1 Interna arbetsformer Beredningen har stor frihet att själv forma sitt arbetssätt och sin verksamhetsplan.

3 (5) Beredningsarbetet ställer stora krav på ledamöternas eget engagemang att prioritera frågeställningar och aktivt bidra till insatser inom verksamhetsområdet. Beredningsarbetet ska möjliggöra för ledamöterna att fokusera sakfrågor inom uppdraget som man har ett särskilt intresse av att fördjupa sig inom. Ledamöterna ska kontinuerligt informera sina respektive partier om beredningens arbete. Ledamöterna förväntas i mån av tid delta vid studiebesök, utbildningar och andra beredningsaktiviteter samt återrapportera från de aktiviteter man deltar i. 1.2.2 Samarbete med övriga fullmäktigeberedningar Beredningen ska verka för att samarbete med övriga fullmäktigeberedningar kommer till stånd i frågor där beredningarnas intressen sammanfaller. Det är i första hand presidiet som ansvarar för att säkerställa att ett samarbete kommer till stånd. Samarbete kan ske genom t.ex. gemensamma utbildningsinsatser, studiebesök, presidiemöten osv. 1.3 Beredningens ledamöter Beredningen har 13 ledamöter (inga ersättare): Mohammed Tahir (MP), ordförande Emilie Jansson (S), 1:e vice ordförande Susanne Larsson (KD), 2:e vice ordförande Abbas Al-Janabi (S) Erzsebét Wollein (S) Pontus Stagling (S) Åsa Tinnerholm (MP) Marlene Larsson (V) Siv Godberg (M) Martin Eriksson (M) Alfred Mujambere (FP) Kajsa Öhlmér (C) Lisen Burmeister (SD)

4 (5) 1.4 Beredningens ekonomi Landstingsfullmäktige har tilldelat beredningen en ekonomisk ram på 390 000 kr för verksamhetsåret 2017. Medlen ska täcka kostnader för arvoden till de förtroendevalda, utgifter i samband med aktiviteter, studiebesök, kurser och konferenser m.m. Beredningen kommer löpande följa det ekonomiska utfallet, i samband med del- och årsbokslut. 2. Prioriterade fokusområden 2017-2018 Nedan presenteras prioriterade fokusområden för beredningen för demokrati, jämställdhet och integration 2017-2018. - Demokrati flytta fram positionerna genom att bl.a. genomföra medborgardialoger. Aktiviteter: - Likabehandling ur ett medborgarperspektiv bl.a. deltagande i referensgrupp för det fortsatt arbetet med likabehandlingsfrågorna. Aktiviteter: - Inrätta sakråd ett sätt att stärka det civila samhällets röster och samtidigt få del av kunskap från det civila samhället på ett mer effektivt och transparent sätt. Syftet med sakråd är att bidra till att höja kvaliteten i Region Uppsalas underlag genom att fördjupa och bredda kunskap och perspektiv i frågor där det civila samhällets organisationer har viktiga bidrag att ge. Metoden är flexibel och skulle kunna användas i olika omfattning och i alla typer av frågor inom Region Uppsala, t.ex. för en tidig dialog eller när det finns behov av snabb kunskapsinhämtning. Vid behov kan även andra aktörer än det civila samhället bjudas in att delta. Aktiviteter: - Riktade informationskampanjer exempelvis vad avser mammografi, passiv rökning etc. Aktiviteter: - Arbeta fram demokratipass enligt en modell som tagits fram i Dalarnas län. Lättillgänglig information om Region Uppsala, kommunerna i länet m.m. Aktiviteter:

5 (5) - Jämställdhet, med fokus på metoder att förebygga mäns hot och våld mot kvinnor samt hot och våld för övrigt i nära relationer. Även fokus på vårdpersonalens kunskaper för att upptäcka. Aktiviteter: kunskapshöjande insatser till samtliga personalgrupper samt säkerställa att det finns utformade handlingsplaner för situationer när personal möter våldsutsatta. Särskild betoning på våldsutsatta barn. Civilsamhällets kunskaper ska användas. - Inhämta resultat av KISA-projektet. Aktiviteter: beredningens sekreterare inhämtar resultat från projektet för återföring till beredningen. - Kartläggning av SF-A, svenska för akademiker. Aktiviteter: beredningens sekreterare kartlägger utbudet av svenska för akademiker inom länet och återför till beredningen. 3 Uppföljning av verksamhetsplan och återrapportering till fullmäktige Verksamhetsplan 2017-2018 täcker in den resterande delen av innevarande mandatperiod. Beredningen lämnar i slutet av varje verksamhetsår en årsrapport till fullmäktige där arbetet under det gångna året beskrivs. Utöver årsrapporten till fullmäktige bör presidiet verka för att formella avstämningsmöten med fullmäktiges presidium kommer till stånd. Detta för att diskutera beredningens uppdrag och uppdragsgivarens förväntningar på arbetet.

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik Delbetänkande av Utredningen om en stärkt minoritetspolitik Stockholm 2017 SOU 2017:60

SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: kundservice@wolterskluwer.se Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02). En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet Omslag: Elanders Sverige AB Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2017 ISBN 978-91-38-24642-9 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet Regeringen beslutade den 1 september 2016 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att ta fram förslag för en stärkt minoritetspolitik. Lennart Rohdin, sakkunnig i frågor som rör nationella minoriteter, förordnades samma dag som särskild utredare. Utredningen har antagit namnet Utredningen om en stärkt minoritetspolitik (Ku 2016:02). Den 15 juni 2017 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen innebärande dels en förlängning av det ursprungliga uppdraget i återstående delar, dels ett uppdrag avseende finlandssvenskarnas ställning i Sverige. Som sakkunniga i utredningen förordnades den 31 oktober 2016 departementssekreteraren Erik Adell Hellström, departementssekreteraren Erla Björg Torisdottir, rättssakkunniga Linda Celander, departementssekreteraren Gunnar Stenberg, departementssekreteraren Christina Velander, och departementssekreteraren Daniel Zerea. Den 21 april 2017 entledigades Erla Björg Torisdottir som sakkunnig. Rättssakkunnige Håkan Eriksson förordnades som sakkunnig i hennes ställe samma dag. Som experter i utredningen förordnades den 31 oktober 2016 handläggaren Björn Kullander, experten Lars Lindgren, handläggaren Helena Lundgren, juristen Anna Medin, utvecklingsledaren Katarina Popovic, utredaren Jennie Spetz, utredaren Ingrid Ström och enhetschefen Kaisa Syrjänen Schaal. Enhetschefen Aina Negga förordnades som expert den 14 november 2016. Som representanter i utredningens referensgrupp för de nationella minoriteterna förordnades den 5 december 2016 ordföranden i Sverigefinska ungdomsförbundet Dennis Barvsten, sekreteraren i föreningen RUNG resande, ung, ny och gammal Britt-Inger Hedström Lundqvist, ordföranden i Romska ungdomsförbundet

Erland Kaldaras, ordföranden i Svenska tornedalingars riksförbund- Tornionlaaksolaiset Bengt Niska, vice ordföranden i Met Nuoret Johanna Nordblad Sirkka, generalsekreteraren i Judiska centralrådet Isak Reichel, sakkunnige Susanne Sznajderman-Rytz företrädande Sveriges Jiddischförbund och ordföranden i Sverigefinska riksförbundet Voitto Visuri. I referensgruppen förordnades den 19 december 2016 också förbundssekreteraren i Sáminuorra Magnus Antaris Sandström. Som representanter i utredningens referensgrupp för riksdagspartierna förordnades den 5 december 2016 kommunalrådet Amanda Agestav, kommunstyrelseledamoten Henrik Blind, riksdagsledamoten Hans Ekström, riksdagsledamoten Annicka Engblom, riksdagsledamoten Peter Helander, f.d. kommunalrådet Anna Hövenmark och riksdagsledamoten Cassandra Sundin. I referensgruppen förordnades den 19 december 2016 också riksdagsledamoten Nina Lundström. Hovrättsassessorn Sami Mlayeh anställdes som sekreterare i utredningen från och med den 26 september 2016. Departementssekreteraren Johanna Lantz anställdes som sekreterare i utredningen från och med den 1 november 2016. Johanna Lantz avslutade sitt arbete i utredningen den 31 maj 2017. Översättning av betänkandets sammanfattning till de nationella minoritetsspråken kommer att publiceras i ett särtryck. Härmed överlämnar utredningen sitt delbetänkande Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60). Till betänkandet har fogats två särskilda yttranden. Stockholm i juni 2017 Lennart Rohdin /Sami Mlayeh Johanna Lantz

Innehåll Förkortningar... 13 Sammanfattning... 15 Författningsförslag... 23 1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk... 23 1.2 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)... 28 1.3 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)... 30 1.4 Förslag till lag om ändring i patientlagen (2014:821)... 32 1.5 Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)... 33 2 Uppdraget och dess genomförande... 35 2.1 Utredningens uppdrag... 35 2.1.1 Utredningens avgränsningar och prioriteringar... 37 2.2 Utredningens arbete... 39 2.2.1 Organisationer och myndigheter som utredningen varit i kontakt med... 40 2.2.2 De nationella minoriteternas delaktighet och inflytande... 40 2.2.3 Webbenkät till enskilda... 41 2.3 Betänkandets disposition... 42 5

Innehåll SOU 2017:60 3 Överblick och övergripande bedömningar... 45 3.1 Minoritetspolitikens framväxt... 45 3.1.1 Vad utgör en nationell minoritet och ett nationellt minoritetsspråk?... 47 3.1.2 De nationella minoriteternas historia är Sveriges historia... 48 3.2 Minoritetsspråkslagarna och reformen 2010... 49 3.3 Minoritetslagstiftningens struktur och relation till språkstadgan och ramkonventionen... 51 3.4 Granskning och kritik från Europarådet... 56 3.5 Nulägesbeskrivning avseende de nationella minoriteterna... 58 3.5.1 Judar... 59 3.5.2 Romer och resande... 60 3.5.3 Samer... 61 3.5.4 Sverigefinnar... 62 3.5.5 Tornedalingar och andra meänkielitalande... 63 3.6 Nulägesbeskrivning avseende de nationella minoritetsspråken... 64 3.6.1 Finska... 64 3.6.2 Jiddisch... 65 3.6.3 Meänkieli... 66 3.6.4 Romani chib... 66 3.6.5 Samiska... 67 3.7 Behov av mer kunskap om eventuella skillnader mellan könen... 67 3.8 Minoritetspolitikens fortsatta inriktning... 69 3.8.1 Överföringen av språk och kultur mellan generationerna behöver prioriteras... 69 3.8.2 Minoritetspolitiken behöver integreras bättre inom andra områden... 70 4 Utvärdering av minoritetslagstiftningen... 73 4.1 Utvärdering av ordningen med ett grundläggande skydd och förvaltningsområden... 74 6

SOU 2017:60 Innehåll 4.1.1 Ordningen bör tills vidare behållas... 74 4.1.2 Reglering av in- och utträde i förvaltningsområde... 76 4.1.3 Rätten att använda finska, samiska och meänkieli i kontakter med myndigheter... 81 4.1.4 De som använder romani chib och jiddisch saknar förvaltningsområde... 84 4.2 Det grundläggande skyddet... 85 4.2.1 Det grundläggande skyddet har fått dåligt genomslag... 86 4.2.2 En stärkt medvetenhet om minoritetspolitiken... 90 4.2.3 En tydligare informationsskyldighet... 92 4.3 Samråd och annat inflytande... 95 4.3.1 Möjligheter och hinder för inflytande och delaktighet i minoritetspolitiken... 97 4.3.2 Ett förtydligande av vad det innebär att samråda... 100 4.3.3 Minoritetsorganisationernas förutsättningar behöver stärkas... 108 4.3.4 Förutsättningarna för barn och ungdomar bör beaktas särskilt... 110 4.3.5 Statsbidrag till nationella minoritetsorganisationer... 113 4.4 Statsbidrag till kommuner i förvaltningsområde... 120 4.4.1 Hur statsbidraget får användas... 121 4.4.2 Om överföring av medel till nästföljande år m.m.... 125 4.4.3 Tilläggsbelopp när en kommun ingår i förvaltningsområde för alla tre språk... 126 5 Uppföljning av minoritetslagen m.m.... 127 5.1 Bakgrund... 127 5.2 En nystart för uppföljning och samordning av minoritetspolitiken... 130 5.3 Överklagande av beslut och enskildas möjligheter att få en rättighetsprövning... 137 7

Innehåll SOU 2017:60 5.3.1 Hur ser situationen ut i dag?... 137 5.3.2 Det är för närvarande inte möjligt att införa en rätt att överklaga beslut... 143 5.3.3 Myndigheter med tillsynsansvar behöver integrera minoritetsfrågorna bättre i sitt arbete... 147 6 Förskola på minoritetsspråk m.m.... 149 6.1 Bakgrund... 150 6.1.1 Internationella åtaganden... 150 6.1.2 Nuvarande reglering av förskolan, skolan och gymnasiet... 152 6.1.3 Förskolans betydelse för revitalisering av minoritetsspråk... 154 6.2 Förslag som berör samtliga nationella minoritetsspråk... 155 6.2.1 Stöd till förskolans huvudmän... 155 6.2.2 Benämningen kulturarvsspråk bör övervägas i utbildningssammanhang... 161 6.3 Förslag som berör förskola i förvaltningsområde... 162 6.3.1 Bakgrund och överblick... 162 6.3.2 En tydligare reglering av kommunernas skyldigheter... 166 6.3.3 Synliggörande av efterfrågan... 170 6.3.4 Förskola på minoritetsspråk ska erbjudas inom fyra månader... 171 6.3.5 En tydligare anknytning till skollagstiftningen... 172 6.3.6 Samordning av beredning av förslag... 173 7 Äldreomsorg på minoritetsspråk... 175 7.1 Bakgrund... 175 7.1.1 Internationella åtaganden... 175 7.1.2 Regleringen av äldreomsorgen... 177 7.2 Övergripande problembeskrivning... 178 7.3 En tydligare reglering av kommuners skyldigheter... 182 7.3.1 Regleringen beträffande förvaltningsområde... 183 8

SOU 2017:60 Innehåll 7.3.2 Regleringen som inte är knuten till förvaltningsområde... 185 7.3.3 Regleringen av kommuners skyldigheter att verka för tillgång till personal... 185 7.3.4 De äldres behov av att upprätthålla sin kulturella identitet... 186 7.3.5 Uppdrag till Socialstyrelsen... 187 7.4 Biståndsbedömningen... 187 7.4.1 Synliggörande av efterfrågan... 188 7.4.2 Nya mål i examensbeskrivningen för socionomer... 189 7.5 En tydligare anknytning till sociallagstiftningen... 190 8 Tillgång till personal med språk- och kulturkompetens... 191 8.1 Brist på personal inom äldreomsorg och förskola... 191 8.1.1 Problem som är särskilda för minoritetsspråk... 192 8.2 Insatser för att utbilda och rekrytera personal med språk- och kulturkompetens... 195 8.2.1 En obruten språkkedja är avgörande... 196 8.2.2 Utbildningsmöjligheterna bör ses över... 197 8.2.3 Kommuners rekrytering och fortbildning av personal... 200 9 De nationella minoriteternas behov inom hälso- och sjukvård... 203 9.1 Kunskapsläget kring de nationella minoriteternas hälsa... 203 9.1.1 Skillnader i hälsa jämfört med majoritetsbefolkningen... 203 9.1.2 Brist på kunskap riskerar att leda till felbehandling och otrygghet... 210 9.1.3 Vissa skillnader mellan kvinnors och mäns hälsa... 211 9.1.4 Behovet av kunskap om hälsosituationen är stort... 214 9

Innehåll SOU 2017:60 9.1.5 Det saknas stöd för vårdgivare när det gäller bemötande och kunskap... 214 9.2 Förhöjd risk för psykisk ohälsa... 215 9.3 Språk- och kulturkompetens är nödvändigt inom hälsooch sjukvården... 216 9.3.1 Nationella minoriteters rättigheter behöver stärkas inom hälso- och sjukvård... 216 9.3.2 Ett centrum för samisk hälsa kan bidra med forskning och metodutveckling... 220 9.3.3 Tydligare uppdrag till myndigheter att följa utvecklingen... 222 10 Utvärdering av de samiska språkcentrumen... 225 10.1 Inledning och bakgrund... 225 10.2 Utredningens överväganden... 226 10.2.1 De samiska språkcentrumen bör fortsätta sitt arbete... 226 10.2.2 Språkcentrum eller liknande insatser bör övervägas även för de andra minoritetsspråken... 227 11 Kunskapshöjande och synliggörande åtgärder... 231 11.1 Kunskapen om de nationella minoriteterna är låg... 232 11.2 Public service och annan media... 232 11.2.1 Utbildning av journalister för att motverka okunskap... 234 11.2.2 Det kommande sändningstillståndet för public service... 235 11.3 Utbildningsväsende och läromedel... 237 11.3.1 Förbättrad uppfyllelse av läroplanernas målsättningar... 238 11.3.2 Förbättrade kunskaper bland lärarna... 239 11.3.3 Ökad medvetenhet inom folkbildningen... 241 11.4 Myndigheter och andra aktörer... 242 11.4.1 Uppföljningsmyndigheternas kunskapshöjande uppdrag... 243 10

SOU 2017:60 Innehåll 11.4.2 Andra aktörer som arbetat med kunskapshöjande åtgärder... 243 11.4.3 Det civila samhället har tagit stort ansvar för kunskapsspridning... 244 11.4.4 Vikten av förebilder och synlighet inom kulturen... 245 11.4.5 Skyltning och flaggning... 247 12 Övriga frågor som regeringen bör uppmärksamma... 249 12.1 Språk som diskrimineringsgrund... 249 12.2 Frågan om vilka nationella minoriteter och minoritetsspråk som bör erkännas av Sverige... 251 12.3 Bevarandeprogram för minoritetsspråken... 254 12.4 Särbehandlingen av jiddisch... 255 12.5 Språkvårdande arbete och revitalisering... 256 12.6 Historiska kränkningar... 257 12.7 Behovet av institutioner... 258 12.8 Sveriges Kommuner och Landsting... 259 13 Konsekvensbeskrivningar... 261 13.1 Konsekvensutredningens innehåll... 261 13.2 Konsekvenser för kommuner och landsting... 261 13.2.1 Den kommunala självstyrelsen och finansieringsprincipen... 261 13.2.2 Förslag som berör samtliga kommuner eller landsting... 262 13.2.3 Förslag som berör kommuner i förvaltningsområde... 265 13.3 Konsekvenser för statens finanser... 267 13.3.1 Kostnader för att stärka grundskyddet... 267 13.3.2 Särskilda uppdrag och utökade uppdrag till myndigheter... 268 11

Innehåll SOU 2017:60 13.3.3 Kostnader för höjda bidrag till de nationella minoriteternas organisationer... 269 13.3.4 Ändring av 10 minoritetslagen... 270 13.4 Övriga konsekvenser... 270 14 Författningskommentar... 273 14.1 Förslaget till ändringar i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk... 273 14.2 Förslaget till ändringar i skollagen (2010:800)... 280 14.3 Förslaget till ändringar i socialtjänstlagen (2001:453)... 282 14.4 Förslaget till ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)... 285 Särskilda yttranden... 287 Referenser... 293 Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 2016:73... 299 Bilaga 2 Bilaga 3 Utvärdering av Samiskt språkcentrums arbete i ett revitaliseringsperspektiv... 319 Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter... 383 Bilaga 4 Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.. 405 12

Förkortningar Barnkonventionen DO Expertkommittén ISOF IVO JK JO Minoritetsförordningen Minoritetslagen Minoritetsspråkslagarna MUCF Ramkonventionen Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter Diskrimineringsombudsmannen Europarådets expertkommitté för den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Institutet för språk och folkminnen Inspektionen för vård och omsorg Justitiekanslern Riksdagens ombudsmän (Justitieombudsmannen) Förordning (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar samt lagen (1999:1176) om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter 13

Förkortningar SOU 2017:60 Rådgivande kommittén SCB SKL Språkstadgan Europarådets rådgivande kommitté för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter Statistiska Centralbyrån Sveriges Kommuner och Landsting Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk STR-T Svenska Tornedalingars Riksförbund Tornionlaaksolaiset 14

Sammanfattning Minoritetspolitiken har tagit två viktiga steg framåt med den minoritetspolitiska reform som genomfördes 2010, då bl.a. lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, fortsättningsvis minoritetslagen, trädde i kraft. För det första ökade antalet kommuner i förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska under de första fem åren från 38 till 75. Antalet landsting i förvaltningsområden utökades under samma tid från 8 till 14. Ytterligare ett tiotal kommuner har beslutat ansöka om att få ingå i förvaltningsområde. Att så många nya kommuner valt att engagera sig för de ytterligare minoritetsrättigheter detta innebär, har sin grund i den omfattande mobilisering som genomförts lokalt av de nationella minoriteterna. För det andra har de två samiska språkcentrum, som inrättades 2010 inom Sametinget med placering i Östersund och Tärnaby, på kort tid framgångsrikt utvecklat metoder för en nödvändig revitalisering av det samiska språket och dess varieteter. Detta har betydande bäring också på det fortsatt viktiga arbetet för revitalisering av övriga fyra minoritetsspråk. Det måste i detta sammanhang däremot tyvärr konstateras att minoritetspolitiken misslyckats nästan helt, vad gäller förverkligandet av de grundläggande rättigheter som alla de fem nationella minoriteterna ska tillförsäkras i landets samtliga kommuner. Fortfarande mer än sju år efter minoritetslagens tillkomst uppfattar sig en bred majoritet av landets kommuner föga eller inte alls berörda av lagens krav på stöd till och rättigheter för de fem nationella minoriteterna. Majoritetssamhällets kunskaper om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken liksom deras plats i Sverige i dag och historiskt är fortfarande högst bristfälliga. 15

Sammanfattning SOU 2017:60 Utredningen har haft i uppdrag att genomföra en sammanhållen analys av minoritetspolitiken, att se över minoritetslagen samt att utreda ett antal särskilda frågor. Utredningen har när det gäller minoritetspolitikens övergripande inriktning gjort två bedömningar (avsnitt 3.8). Den första bedömningen är att minoritetspolitiken behöver inriktas i större utsträckning på överföringen av språk och kultur mellan generationerna. Av minoritetspolitikens tre delmål bör därför målet språk och kulturell identitet ges en särskild tyngd. I synnerhet bör frågor som rör språkrevitalisering och ungdomars delaktighet prioriteras. Den andra övergripande bedömningen är att minoritetspolitiken behöver integreras bättre inom andra politikområden. Utredningen konstaterar att minoritetspolitiken är sektorsöverskridande, men att den på alla samhällsnivåer riskerar att hamna i ett stuprör vid sidan av andra politikområden. Utredningen gör bedömningen att regeringen och övrig offentlig verksamhet bör sträva efter att i ökad grad integrera de minoritetspolitiska frågorna inom övriga sektorsområden. Två förslag tar särskilt sikte på detta, nämligen att regleringen av de nationella minoriteternas rättigheter inom förskolan (avsnitt 6.3.5) och äldreomsorgen (avsnitt 7.5) ska överföras från minoritetslagen till skollagen respektive socialtjänstlagen. Tyngdpunkten i utredningens uppdrag har varit utvärderingen av minoritetslagen och frågor som ansluter till det. Utredningen gör i denna del en rad bedömningar och lämnar ett antal förslag i kapitel 4. Utredningen kommer fram till att Sverige tills vidare bör behålla och utveckla ordningen med ett utökat skydd inom förvaltningsområden och ett grundläggande skydd som gäller över hela landet (avsnitt 4.1.1). Utredningen konstaterar att det varit oklart om kommuner har möjlighet att utträda ur förvaltningsområde och lämnar ett förslag till hur en utträdesmöjlighet kan regleras i minoritetslagen (avsnitt 4.1.2). Utredningen föreslår att möjligheten enligt 10 minoritetslagen att skriftligen kontakta vissa särskilt angivna myndigheter på finska och samiska ska utökas till meänkieli, samt att även Arbetsförmedlingen ska omfattas av bestämmelsen (avsnitt 4.1.3). En central fråga för utredningen har varit minoritetslagens s.k. grundläggande skydd vissa bestämmelser som gäller samtliga fem nationella minoriteter eller nationella minoritetsspråk. Utredningen konstaterar att skyddet har fått dåligt genomslag generellt och särskilt utanför förvaltningsområdena (avsnitt 4.2.1). Utredningen 16

SOU 2017:60 Sammanfattning föreslår en rad förtydliganden i lagen. För det första föreslås att det ska anges i en särskild bestämmelse att kommuner och landsting ska anta dokumenterade minoritetspolitiska mål och riktlinjer, som ska följas upp. För det andra föreslås även att de ska vara skyldiga att lämna uppgift om sådana mål och riktlinjer på begäran från den myndighet som ansvarar för uppföljningen av minoritetspolitiken (avsnitt 4.2.2). För det tredje föreslås en förtydligad reglering av skyldigheten att informera enligt 3 minoritetslagen (avsnitt 4.2.3). Utredningen behandlar frågor om de nationella minoriteternas rättigheter i fråga om samråd med förvaltningsmyndigheter och annat inflytande i avsnitt 4.3. Utredningen konstaterar att samråd sker på det allmännas villkor och i för liten utsträckning, samt att de nationella minoriteterna inte har tillräckliga förutsättningar för att vara jämbördiga parter. Innebörden av förvaltningsmyndigheters skyldighet att samråda med nationella minoriteter föreslås därför formuleras tydligare i lagen (avsnitt 4.3.2). Utredningen föreslår att vissa myndigheter får i uppdrag att stärka minoritetsorganisationernas förutsättningar att utöva inflytande genom utbildning och andra kunskapshöjande åtgärder (avsnitt 4.3.3). Utredningen konstaterar därtill att barn och unga kommer till tals i för liten utsträckning. Utredningen föreslår därför att det anges i lagen att myndigheter särskilt ska beakta förutsättningarna för barn och unga som tillhör nationella minoriteter i frågor om inflytande och samråd (avsnitt 4.3.4). Utredningen konstaterar även att arbetsbördan för de nationella minoriteternas organisationer på riksnivå har ökat sedan 2010, framför allt på grund av samråd, och att arbetsbördan kan förutses öka. Utredningen föreslår att bidraget enligt förordningen (2005:765) om statsbidrag till nationella minoriteter minst ska fördubblas och att det särskilda stöd som lämnas till Sverigefinländarnas delegation och Svenska Tornedalingars riksförbund Tornionlaaksolaiset ska höjas. Vidare föreslås att staten lämnar ett sådant stöd även till lämpliga riksorganisationer som företräder den judiska och den romska minoriteten (avsnitt 4.3.5). Utredningen behandlar även frågor som rör statsbidraget till kommuner och landsting i förvaltningsområde men kommer fram till att det inte finns skäl att förändra den nuvarande ordningen (avsnitt 4.4). Utredningen gör i kapitel 5 en översyn av ordningen för uppföljning och samordning av minoritetspolitiken. Utredningen kommer 17

Sammanfattning SOU 2017:60 fram till att den nuvarande ordningen har brister och föreslår att regeringen inrättar en särskild myndighet för uppföljning, samordning och främjande av minoritetspolitiken(avsnitt 5.1 och 5.2). I kapitel 5 gör utredningen även bedömningen att det för närvarande inte är möjligt att stärka de nationella minoriteternas rättigheter genom att införa en överklagandemöjlighet (avsnitt 5.3). Som en del av översynen av minoritetslagen har utredningen haft ett särskilt uppdrag att analysera regleringen av rätten till förskola respektive äldreomsorg på nationella minoritetsspråk. Dessa behandlas i kapitel 6 respektive 7. Utredningen lämnar en rad förslag som tydliggör rätten till förskola m.m. inom förvaltningsområde. Utredningen föreslår att kommuner ska vara skyldiga att erbjuda hela eller en väsentlig del av förskoleundervisningen på dessa språk, att de ska vara skyldiga att fråga vårdnadshavare om deras önskemål om förskola på språken och att det tydliggörs att den generella tidsfristen för erbjudande om förskola även gäller erbjudande om förskola på minoritetsspråk (avsnitt 6.3.2 6.3.4). Utredningen lämnar även vissa förslag som helt eller delvis tar sikte på samtliga nationella minoritetsspråk. Skolverket föreslås få i uppdrag att ta fram stöd till huvudmän i förskolan. Detta stöd ska avse både de särskilda rättigheterna i förvaltningsområden och de metoder som kan användas generellt i förskolan för att denna ska kunna fylla en funktion i revitaliseringen av de nationella minoritetsspråken (avsnitt 6.2.1). Utredningen föreslår även att regeringen överväger att komplettera begreppet modersmål med begreppet kulturarvsspråk för de nationella minoritetsspråken i lagstiftning som rör skola och förskola (avsnitt 6.2.2). Utredningen lämnar förslag som stärker de nationella minoriteternas rättigheter inom äldreomsorgen. Utredningen föreslår en förtydligad reglering av äldreomsorg på minoritetsspråk såväl inom som utanför förvaltningsområde (avsnitt 7.3). Utredningen föreslår att även jiddisch och romani chib ska ges ett visst skydd, samt att kommuner ska vara skyldiga att informera den som ansöker om äldreomsorg om minoritetsrättigheterna. Den föreslagna regleringen lyfter även fram äldres behov av att upprätthålla och kunna känna sig trygga i sin kulturella identitet. Det har under utredningens gång blivit tydligt att möjligheterna för det allmänna, främst kommuner och landsting, att leva upp till 18

SOU 2017:60 Sammanfattning skyldigheterna i lagen begränsas av brist på språkkunnig personal. Utredningen behandlar detta i kapitel 8 och föreslår uppdrag till myndigheter att utveckla uppdragsutbildningar och att pröva att komplettera relevanta yrkesexamina (avsnitt 8.2.2). Utredningen går igenom de nationella minoriteternas behov när det gäller hälso- och sjukvård i kapitel 9 och konstaterar bl.a. att behovet av kunskaper om dessa gruppers hälsosituation är stort, samt att det saknas stöd för vårdgivare vad gäller bemötande och kunskap om de nationella minoriteterna. Utredningen bedömer att de nationella minoriteternas rättigheter behöver stärkas inom vården. Utredningen föreslår att det införs ett krav på kunskap om de nationella minoriteterna, deras hälsosituation och deras olika behov i vårdutbildningar på högskolenivå samt att nationella minoriteter lyfts fram särskilt i patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen (avsnitt 9.3.1). Utredningen gör även bedömningen att regeringen bör överväga att etablera ett centrum för samisk hälsa (avsnitt 9.3.2). Därtill föreslås ett tydligare uppdrag till myndigheter inom hälsooch sjukvårdsområdet (avsnitt 9.3.3). Utredningen har haft i uppdrag att utvärdera de samiska språkcentrumen, vilket behandlas i kapitel 10. För detta ändamål har utredningen anlitat professor emerita Leena Huss vars utvärdering finns som bilaga 2 till betänkandet. Utredningen bedömer att språkcentrumens arbete är ett nödvändigt och värdefullt bidrag till revitaliseringen av det samiska språket samt att dessa bör fortsätta sitt arbete. Utredningen föreslår att Institutet för språk och folkminnen får i uppdrag att utreda formerna för att inrätta språkcentrum även för meänkieli och finska, samt utreda förutsättningarna för att skapa motsvarande funktion för jiddisch och romani chib. I kapitel 11 går utredningen igenom behovet av, och lämnar förslag till, kunskapshöjande åtgärder och synliggörande av nationella minoriteter och minoritetsspråk. Utredningen konstaterar att kunskapsnivån är låg. Utbildningsradion (UR) är den enskilda aktör som på senare tid mer omfattande tagit fram kunskapshöjande program såväl för skolan som riktade till allmänheten genom sändningar i public service. Utredningen bedömer bl.a. att det i det kommande sändningstillståndet för public service-media bör tas hänsyn inte enbart till kvantitet utan även kvalitet i fråga om sändningar på de nationella minoritetsspråken. Utredningen bedömer vidare att jiddisch bör ges 19

Sammanfattning SOU 2017:60 samma ställning i sändningstillståndet som övriga minoritetsspråk (avsnitt 11.2.2). När det gäller utbildningsväsendet konstaterar utredningen att målet i skolans läroplaner om kunskap om de nationella minoriteterna uppfylls i allt för låg utsträckning. Utredningen föreslår att uppdrag ges till Skolverket att genomföra en riktad efterhandsgranskning av läromedel, med avseende på hur de nationella minoriteterna och deras rättigheter framställs, samt att regeringen överväger att ge Skolverket i uppdrag att utöka utbudet av utbildningsmaterial om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken (avsnitt 11.3.1). Därtill föreslår utredningen att regeringen ser över möjligheterna att införa ett krav på kunskap om de nationella minoriteterna och deras rättigheter i examensmålen för lärare, samt ger Skolverket i uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser i skolan (avsnitt 11.3.2). Utredningen föreslår även att regeringen ger Folkbildningsrådet i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för ökad medvetenhet om de nationella minoriteterna och deras rättigheter inom folkbildningen. I fråga om examensmålen för folkhögskollärare föreslås ett tillägg om att beakta nationella minoriteters rättigheter (avsnitt 11.3.3). Utredningen föreslår dessutom att Kungliga Biblioteket, Myndigheten för kulturanalys, Riksantikvarieämbetet, Riksteatern och Statens historiska muséer ges i uppdrag att också beakta nationella minoriteter och minoritetsspråk i sin verksamhet (avsnitt 11.4.4). Utredningen behandlar i kapitel 12 slutligen ett antal frågeställningar som inte uttrycks i utredningens direktiv men ändå har bäring på utredningens huvuduppdrag: språk som diskrimineringsgrund (avsnitt 12.1), behovet att se över vilka nationella minoriteter och minoritetsspråk som bör erkännas av Sverige och benämningen av dessa (avsnitt 12.2) bevarandeprogram för de nationella minoritetsspråken (avsnitt 12.3) Institutets för språk och folkminnen ansvar för språkvård i fråga om de nationella minoriteternas varieteter och dialekter (avsnitt 12.5) hanteringen av historiska övergrepp och kränkningar (avsnitt 12.6) 20

SOU 2017:60 Sammanfattning behovet av egna institutioner för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken (avsnitt 12.7) och behovet av att regeringen i dialog med Sveriges Kommuner och Landsting lyfter frågan om efterlevnaden av minoritetslagen (avsnitt 12.8). Utredningen tar i avsnitt 12.4 särskilt ställning mot den negativa särbehandlingen av det nationella minoritetsspråket jiddisch i flera sammanhang såsom vid utfärdande av sändningstillstånd för public service-företagen och insatser för lärarutbildning. 21

Författningsförslag 1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk dels att 1, 3, 5, 7, 10, 17, 18, 20 och 21 ska ha följande lydelse, dels att det i lagen införs tre nya paragrafer, 5 a, 5 b och 22, med följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Denna lag innehåller bestämmelser om nationella minoriteter, nationella minoritetsspråk, förvaltningsområden och rätten att använda minoritetsspråk hos förvaltningsmyndigheter och domstolar samt bestämmelser om vissa skyldigheter inom förskola, sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) som kompletterar eller erbjuds i stället för förskola och äldreomsorg. Lagen innehåller också bestämmelser om uppföljning av tillämpningen av lagen. 1 Senaste lydelse 2010:865. 1 1 Denna lag innehåller bestämmelser om nationella minoriteter, nationella minoritetsspråk, förvaltningsområden och rätten att använda minoritetsspråk hos förvaltningsmyndigheter och domstolar. Lagen innehåller också bestämmelser om uppföljning av tillämpningen av lagen. 23

Författningsförslag SOU 2017:60 3 ska Förvaltningsmyndigheter när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt denna lag. Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. 5 Kommuner och landsting ska informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och det allmännas ansvar enligt denna lag och föreskrifter som denna lag hänvisar till. Detsamma gäller statliga förvaltningsmyndigheter vars verksamhet är av betydelse för de nationella minoriteterna eller minoritetsspråken. Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor. Förvaltningsmyndigheterna ska därvid särskilt beakta förutsättningarna för barn och unga som tillhör de nationella minoriteterna. 5 a Skyldigheten att samråda enligt 5 innebär att förvaltningsmyndigheterna för en strukturerad dialog med de nationella minoriteterna i syfte att deras behov och synpunkter ska kunna beaktas i myndigheternas beslutsfattande. 5 b Kommuner och landsting ska anta dokumenterade mål och riktlinjer för sin minoritetspolitiska verksamhet, av vilka ska framgå hur verksamheten ska följas upp. 24

SOU 2017:60 Författningsförslag Andra kommuner än de som anges i 6 kan efter anmälan få ingå i förvaltningsområdet för finska, meänkieli eller samiska. Beslut att en kommun ska få ingå i ett förvaltningsområde fattas av regeringen. Regeringen får meddela föreskrifter om sådan frivillig anslutning till ett förvaltningsområde. 7 10 Enskilda har alltid rätt att använda finska och samiska vid sina skriftliga kontakter med Riksdagens ombudsmän. Detsamma gäller vid enskildas skriftliga kontakter med Justitiekanslern, Försäkringskassan, Skatteverket och Diskrimineringsombudsmannen i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part. Kommuner och landsting ska göra de kartläggningar som behövs för den minoritetspolitiska verksamheten. Andra kommuner än de som anges i 6 kan ansöka hos regeringen om att anslutas till förvaltningsområdet för finska, meänkieli eller samiska. En kommun som regeringen har beslutat att ansluta till ett förvaltningsområde kan ansöka om att utträda ur förvaltningsområdet. Regeringen får bevilja en sådan ansökan endast om det finns synnerliga skäl. Regeringen får meddela föreskrifter om anslutning till och utträde ur ett förvaltningsområde. Enskilda har alltid rätt att använda finska, meänkieli och samiska vid sina skriftliga kontakter med Riksdagens ombudsmän. Detsamma gäller vid enskildas skriftliga kontakter med Justitiekanslern, Försäkringskassan, Skatteverket, Arbetsförmedlingen och Diskrimineringsombudsmannen i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part. 25

Författningsförslag SOU 2017:60 När en kommun i ett förvaltningsområde erbjuder plats i förskola eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) som kompletterar eller erbjuds i stället för förskola, ska kommunen erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det plats i sådan verksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska. En kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Detsamma gäller kommuner utanför ett förvaltningsområde, om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i språket. Förvaltningsmyndigheters tillämpning av denna lag ska följas upp. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken eller vilka myndigheter som ska ansvara för uppföljningen. Detta uppföljningsansvar innebär ingen inskränkning i det tillsynsansvar som vilar på andra myndigheter. 2 Senaste lydelse 2010:865. 17 2 18 20 Rätt för enskilda att i vissa fall erbjudas förskola och viss annan pedagogisk verksamhet på finska, meänkieli eller samiska regleras i 8 kap. 12 a och 14 tredje stycket samt 25 kap. 5 a skollagen (2010:800). Rätt för enskilda att i vissa fall erbjudas sådan service och omsorg som bedrivs inom ramen för äldreomsorgen på de nationella minoritetsspråken regleras i 5 kap. 6 a socialtjänstlagen (2001:453). Förvaltningsmyndigheters tillämpning av denna lag ska följas upp. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som ska ansvara för uppföljningen. Detta uppföljningsansvar innebär ingen inskränkning i det tillsynsansvar som vilar på andra myndigheter. 26