Mitt fåfänga får, får, får har färgat sitt hår, hår, hår Min händiga häst, häst, häst har vävt sig en väst, väst, väst Min snokande snok, snok, snok har skrivit en bok, bok, bok om min konstiga katt, katt, katt som bor i min hatt, hatt, hatt Ett alternativ är att man läser/sjunger Min konstiga katt på samma sätt som Jag vet en hund som heter Hugo i kapitlet med samma rubrik, det vill säga någon läser/ sjunger före och barnen får komma på och fylla i rimmen. I det kapitlet ges också ett antal förslag på hur man kan variera dialogen mellan barnen och den som läser/ sjunger som går att tillämpa lika bra på Min konstiga katt. Vem där? I föregående kapitel konstaterade jag att djur ofta är lätta att rimma på. Det utnyttjar vi i följande rimgåteverser i dialogform, där någon läser/sjunger de tre första raderna och alla svarar i den fjärde: Där tassar nån som är kusin med hunden men den här står minsann aldrig bunden Så reta inte den så den blir arg Här finns som synes två sätt att komma på vilket djur det handlar om. Antingen tar man fasta på innehållet i de tre första raderna, eller så tar man djuret på rimmet. Eller med hjälp av de bägge tillsammans. Den här formen är inte lika strängt bunden som de övriga i boken, utan här finns rikligt utrymme för egna lösningar i de tre första raderna, bara rad tre och fyra rimmar. 1. Välj ett djur, som går att rimma på. (lo) 2. Beskriv djuret. (det är en katt, som jagar på natten) 3. Försök få beskrivningen att rimma! (katt natt!) Om det inte går tar man det orimmat. 4. Rimma på djuret och formulera en tredje rad som slutar med rimordet. (tofsar på öronen må ni tro) 5. Fjärde raden är alltid densamma med eventuella småjusteringar för rytmens skull. Där smyger tyst på tå en väldig katt som ger sig ut att jaga varje natt Hans öron har små tofsar må ni tro Här kommer nu 24 färdigskrivna verser till. Dessa plus de två ovan var en gång tänkta att bli en egen bok (med 26 illustrationer), men nu kommer de i stället här som en liten bonus. Läs gärna verserna med barnen och låt dem komma på vilka djur som avses. Men glöm inte bort att hitta på egna! 20 21
Där flyr ett djur som jämt är dödsförskräckt Hon har satt på sin vita vinterdräkt och skuttar nu på snö som fryst till skare Där sover nån med stora starka ramar Men just nu ger han inga bamsekramar Han snusar vintern lång där i sitt hörn 22 23
Där rusar någon över mo och hed så snabbt att skuggan inte hinner med Men varför, har hon bränt sig på en nässla? Och där har nån fällt träd och byggt en damm som hindrar vattnet från att komma fram Hans hem är gjort av grenar, jord och näver Där står ett ståtligt djur som varje höst riskerar att få kulor i sitt bröst Men just nu står han lugnt och mumsar sälg Där ligger nån och solar på en häll en knubbig liten kut, som verkar snäll Med fisk i blicken vinkar den farväl Där skymtar jag ett djur med yvig svans som raskat över isen någonstans Nu ser jag något rött bland vass och säv Där står ett djur med jättelika horn som sagans slott med tinnar och med torn Men blir han skrämd så kan han springa fort Där hoppar någon genom skog och hage hon hamnar ack så lätt i rävens mage Så långa öron och en päls så fin Aha, det måste vara en...! Nu stack jag mej på något väldigt vasst på nån som liknar borsten på en kvast Hans taggar sticker som små ilskna knott Aha, det måste va en...! 24 25
Där simmar majestätiskt i en sjö en fågel som är lika vit som snö Hans långa hals är böjd som en banan I vassen lurar timmavis i sträck den fisk som brukar kallas insjöns skräck För den är alla andra fiskar rädda 26 27
Där hoppar några, lustiga att se ej öron eller svansar hava de Fast några tycker deras lår är goda Där går ett djur och drar sitt strå till stacken Det sliter och står i och vad är tacken? Tre månader att leva, kanske fyra 28 29