Leveransbeskrivning Aro_y_2012_2

Relevanta dokument
Leveransbeskrivning Aro_y_2016_3

Leveransbeskrivning Aro_y_2010_2

Leveransbeskrivning för vy_y, 2016_3

Länkar till övriga sidor i faktabladet

Tillgängliga huvudavrinningsområden i mars 2018

Leveransbeskrivning DAMM_PROD_2013_3

SCID Innehåll - Climate index database for Sweden

Huvudavrinningsområden med uppdaterade vattendelare

Produkter med 97 huvudavrinningsområden och 8 kustproduktområden

Produkter med 66 huvudavrinningsområden och 7 kustproduktområden

Produktbeskrivning: Hydrografi Visning Inspire

Hydrografi Visning Inspire

Produkter med 43 huvudavrinningsområden och 3 kustproduktområden

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:2. Kartor

Hydrografi Visning Inspire

Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.

Hydrografi Nedladdning

SMHI SVENSKT VATTENARKIV. De svenska huvudvatte~.. -- namn och mynning

Kommittédirektiv. Bilaga 1. Dir. 2001:78. Förvaltning av avrinningsdistrikt. Beslut vid regeringssammanträde den 11 oktober 2001.

Vattenmyndigheternas samråd

Huvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland

Ärende 10. Remiss om samråd inom vattenförvaltningen, Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt

Hydrografi Nedladdning

Hydrografi Nedladdning

Avrinningsområden för vattenförekomster 2012

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:3. Underlagsmaterial

Fiskeriverkets författningssamling

STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE. Fiskevårdsteknik AB

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Exempel på avgränsning av kartobjekt för ytvatten

knare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Fiskevårdsteknik AB

Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering

Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example

Om tredje stycket i 4 kap. 6 miljöbalken

Arbete med SVAR, Svenskt Vattenarkiv, en databas vid SMHI

Analys av nickel med ICP-MS

Arbete med SVAR version 2016, Svenskt Vattenarkiv, en databas vid SMHI

Samråd om förslag till åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer samt reviderade miljökvalitetsnormer

Statistik för avrinningsområden 1995

SVERIGES NATIONELLA GRUNDNÄT AV HYDROLOGISKA STATIONER

Allmänna fiskeregler - Regler för vattendrag som mynnar i havet

Om tredje stycket i MB eller hur 25 miljoner kronor årligen slösas på onödigt processande

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers

GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson

ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Delområde Norra Ångermanlands skogsvattendrag... 7

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter)

Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan

GIS och GIS-databaser 2004

Innehåll. Del 1 sidan 1-43 FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 11 INLEDNING 15

,NRUWDGUDJ I denna statistik redovisas utsläppen år 2000 av näringsämnena fosfor och kväve, de syreförbrukande substanserna BOD 7

Inventering av sikyngel i svenska vattendrag mynnande i Bottniska viken

Miljökonsekvenser för vattenkvalitet

Bottenhavets vattendistrikt Delområdes rapport Gästriklands skogsvattendrag

Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Hälsinglands skogsvattendrag

Information från Svenskt ElfiskeRegiSter Nr 1, 2008 Jämförelsevärden från Svenskt Elfiskeregister

Förbättrade belastningsberäkningar

LANTBRUKSHÖGSKOLAN. Föroreningsbelastning i vattendrag och risker vid bevattning med förorenat vatten UPPSALA INSTITUTIONEN FÖR MARKVETENSKAP

Kemikaliehotet mot dricksvattnet. Karin Wiberg och Stephan J. Köhler

Miljöbalk (1998:808) Innehåll:

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen

I korta drag I denna statistik redovisas utsläppen år 2002 av näringsämnena fosfor och kväve, de syreförbrukande substanserna BOD 7

Hanna Gustavsson, Johanna Tengdelius Brunell och Ghasem Alavi. Rapport Nr Retentionsberäkning för enskilda reningsverk i Södra Sverige

Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ljungan

Hydrografi i nätverk Samverkan mellan Lantmäteriet och SMHI

Samrådsmöte. Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft

Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example

Från Torneälven till Öreälven

Arbete med SVAR version 2012_1 och 2012_2, Svenskt Vattenarkiv, en databas vid SMHI

Metaller i vattendrag

Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ljusnan

Svensk författningssamling

Vattenmyndigheternas samråd 2018 gällande kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft

Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Indalsälven

SMHISvenskt Vattenarkiv

Vad innebär vattendirektivet?

Aqua reports 2016:14. Jämför- och referensvärden från Svenskt Elfiskeregister. Perioden Erik Degerman, Berit Sers & Kristina Magnusson

Regeringens proposition 2017/18:243

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Tabell 10. Nettobelastning (efter retention) av diffusa källor av kväve (ton/år). Avrundat till närmaste hundratal ton. Period

LAXFÖREKOMST I TIDIGARE LAXFÖRANDE VATTEN

Promemoria. Vattenmiljö och vattenkraft. Promemorians huvudsakliga innehåll

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen

Nationell plan för omprövning av vattenkraften

God hydrografi i nätverk. Samverkan mellan Lantmäteriet och SMHI

Projekt Laxförvaltning för framtiden & Älvspecifik laxförvaltning Salmon Management for the Future / River Specific Management

1 kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområde 5

Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet. -att använda i statusklassificering till beslut 2018

Svenskt Vattenarkiv. Nr102,2006. Hydrologi. v r~' <:..; Vi,., Svenskt Vattendragsregister

Fiskevårdsteknik i Sverige AB 1

Svensk författningssamling 1998:808

Nationell plan för omprövning av vattenkraften

Ministermötet i Köpenhamn

Skyddszoner inom Kävlingeåns avrinningsområde

Ätrans recipientkontroll 2012

Miljöbalk *) FÖRSTA AVDELNINGEN ÖVERGRIPANDE BESTÄMMELSER. 1kap.Miljöbalkensmålochtillämpningsområde 1)

Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Hur använder sig Jonas av VattenAtlas?!

Lagen.nu:Miljöbalk (1998:808):

Transkript:

Utfärdad av: Dokumentnamn: Avd: Jessica Mårtensson Leveransbeskrivning Aro_y_2012_2 Basverksamheten Fastställt datum: Fastställd av: Information och Statistik 2012-06-27 Vatteninformation Leveransbeskrivning Aro_y_2012_2 Ett avrinningsområde, kan också kallas dräneringsområde, avgränsas ytterst av en ytvattendelare och omfattar både markytan och ytan av det avgränsade områdets sjöar. All ytavrinning från området har ett gemensamt utlopp vid en given punkt i ett vattendrag. Avrinningsområdet definieras av uppströmsområdet till denna punkt. Delavrinningsområden är den finaste indelningen av landets yta i avrinningsområden. Shapefilen innehåller 52 778 polygoner som representerar delavrinningsområden. I SVAR_2012_2 ingår alla havsöar i delavrinningsområdena. Dessa kan urskiljas via ytkoden. Havsöar som tillhör angränsande nationer kan urskiljas via landskoden. Produkten kan kopplas till ytterligare information via AROID: Markanvändning i produkterna Aro_corine_2012_2 och Aro_PLC5_2012_2 Kommun och län tillhörighet i produkten Aro_region_t_2012_2 1. Tabellbeskrivning Kolumn Kommentar AROID Avrinningsområdesidentitet YTKOD Kod enligt SMHI, tex. sjöar, landyta. Se kodlista 3.1 NAMN Delavrinningsområdesnamn VDRID Vattendragsidentitet INOBJ Inflödesobjekt Se kodlista 3.2 UTOBJ Utflödesobjekt Se kodlista 3.2 OMRID_NED Identiteten för området nedströms Se stycke 2.1 OMRTYP Områdestyp Se kodlista 3.3 HARO Huvudavrinningsområdesnummer Se kodlista 3.4 DISTRICT Vattendistriktskod Se kodlista 3.5 LANDSKOD Landskod Se kodlista 3.6 AREAL Area (km²). Beräknas utifrån shapearea. AVM Avstånd till mynningen (m), -9999 = ingen data HAVAVM Avstånd till mynningen i havet (m) HORDNING Huvudgrensordning Se stycke 2.2 AAUEB Ackumelerad areal uppströms exklusive biflöde (km 2 ) 1(6)

AA_ANT_ARO Antal delavrinningsområden uppströms, aktuellt delavrinningsområde inräknat MEDHOJD Medelhöjd (m), -999 = ingen data. Se stycke 2.4 VERSION SVAR versionen som produkten är skapad utifrån. 2. Närmare beskrivning av kolumnerna 2.1 OMRID_NED Identiteten för området nedströms beräknas och sätts via ett skript. Är det ett avrinningsområde nedströms sätts avrinningsområdets identitet som detta attribut. För områden som rinner av till havet har havsområdesidentiteten satts. För landområden som rinner av till sjöbassänger eller dämningsområden har aroid för sjöytan satts. Områden som mynnar i Norge har -9999 som attribut. 2.2 HORDNING Detta är ett numeriskt attribut som anger den biflödesordning som ett delavrinningsområde ligger i. Ett delavrinningsområde i en huvudgren med en lokaliserad mynning i havet har HORDNING = 1. Ett delavrinningsområde har HORDNING = 2 om området tillhör en huvudgren som mynnar i en huvudgren med HORDNING = 1. Det finns i SVAR_2012_2 delavrinningsområden t.o.m. HORDNING = 9. De 15 655 områden som i SVAR_2012_2 har HORDNING = 0 är de områden som har avrinning till havet men som inte har en enskild mynningsplats. En huvudgren är den relativt sett största vattenflödesvägen som i SVAR definierats från en källa till en mynningsplats i havet eller till en mynningsplats i en annan huvudgren. Där två vattenflöden rinner samman eller mynnar i en sjö har flödet med det största avrinningsområdet definierats som huvudgren. 2.3 MEDHOJD Attributet för medelhöjden har beräknats genom att använda Lantmäteriets höjdskikt (HDB50) i rasterformat med 50 meters upplösning. Områden utanför Sveriges gränser som inte täcks av HDB50 har fått -999 som värde. 2(6)

3. Kodlistor 3.1 Ytkoder YTKOD 50 Sjöar 80 Ö i sjö 81 Landyta 82 Ö i havet 3.2 Inobjekt och Utobjekt INOBJ, UTOBJ 2 Sekundärt utflöde ur sjö 7 Sekundärt inflöde i sjö 8 Mynnar i förgrening (biflöde i bigren) A KarQ-punkt B Förgrening (huvudflöde delas i huvudgren o bigren) Anslutning mot bassänggräns för C D kusttillrinningsområden Anslutning mot bassänggräns för närtillrinningsområden F Föreningsplats G Gräns mot Norge H Mynning i havet I Sjöinlopp J Regleringsmagasin, inlopp K Källpunkt L Q i län punkt M Nedlagd mätstation N Mynnar i Norge Q Mätstation R Regleringsmagasin, utlopp S Sjöutlopp T Inlopp i vattendragsyta U Biflöde med eget delavrinningsområde, mynnar i vattendrag V Biflöde mynnar i vattendrag. W Sekundärt inlopp i vattendragsyta X Övrig punkt Ö Ö i sjöar och vattendrag 3(6)

3.3 Områdestyp OMRTYP 10 Tillrinningsområde 11 Ö utan vattendelare 12 Delavrinningsområde med havsområde nedströms 13 Delavrinningsområde med delavrinningsområde som vattenyta nedströms 14 Delavrinningsområde som vattenyta med delavrinningsområde som vattenyta nedströms 15 Delavrinningsområde som slutar i Norge, inget område nedströms 16 Delavrinningsområde med delavrinningsområde nedströms 3.4 Huvudavrinningsområdesnummer HARONR VATTENDRAG HARONR VATTENDRAG 1 Torneälven 65 Nyköpingsån 2 Keräsjoki 66 Kilaån 3 Sangisälven 67 Motala ström 4 Kalixälven 68 Söderköpingsån 5 Töreälven 69 Vindån 6 Vitån 70 Storån 7 Råneälven 71 Botorpsströmmen 8 Altersundet 72 Marströmmen 9 Luleälven 73 Virån 10 Alån 74 Emån 11 Rosån 75 Alsterån 12 Alterälven 76 Snärjebäcken 13 Piteälven 77 Ljungbyån 14 Lillpiteälven 78 Hagbyån 15 Rokån 79 Buatorpsån 16 Jävreån 80 Lyckebyån 17 Åbyälven 81 Nättrabyån 18 Byskeälven 82 Ronnebyån 19 Kågeälven 83 Vierydsån 20 Skellefteälven 84 Bräkneån 21 Bureälven 85 Mieån 22 Mångbyån 86 Mörrumsån 23 Kålabodaån 87 Skräbeån 24 Rickleån 88 Helge å 25 Dalkarlsån 89 Nybroån 26 Sävarån 90 Sege å 27 Tavleån 91 Höje å 28 Umeälven 92 Kävlingeån 29 Hörnån 93 Saxån 30 Öreälven 94 Råån 31 Leduån 95 Vege å 32 Lögdeälven 96 Rönne å 33 Husån 97 Stenån 34 Gideälven 98 Lagan 4(6)

35 Idbyån 99 Genevadsån 36 Moälven 100 Fylleån 37 Nätraån 101 Nissan 38 Ångermanälven 102 Suseån 39 Gådeån 103 Ätran 40 Indalsälven 104 Himleån 41 Selångersån 105 Viskan 42 Ljungan 106 Rolfsån 43 Gnarpsån 107 Kungsbackaån 44 Harmångersån 108 Göta älv 45 Delångersån 109 Bäveån 46 Nianån 110 Örekilsälven 47 Norralaån 111 Strömsån 48 Ljusnan 112 Enningdalsälven 49 Skärjån 113 Glomma 50 Hamrångeån 114 Nean (Nea) 51 Testeboån 115 Vapsälven (Vefsna) 52 Gavleån 116 Rana 53 Dalälven 117 Gothemsån 54 Tämnarån 118 Snoderån 55 Forsmarksån 119 Öland 56 Olandsån 267 Liankanjokii 57 Skeboån 1025 Ö i Bottenviken 58 Broströmmen 2659 Ö i Bottenhavet 59 Norrtäljeån 6089 Ö i södra Östersjön 60 Åkersström 8996 Ö i Nordsjön 61 Norrström 96108 Ö i Kattegat 62 Tyresån 109113 Ö i Skagerrak 63 Trosaån 909500 Ö i Öresund 64 Svärtaån 3.5 Vattendistriktskod DISTRICT SENO1103 SE1TO SENO1104 SE1 SENO1102 SE2 SE3 SE4 SENO5101 SE5 NO1102 NO1103 NO1104 Bottenviken (Int. Avr. Omr. Nordland Sverige) Bottenviken (Int. Avr. Omr. Torneälven Sverige) Bottenviken (Int. Avr. Omr. Troms Sverige) Vattenmyndigheten Bottenviken Bottenhavet (Int. Avr. Omr. Trᴓndelagsfylkene Sverige) Vattenmyndigheten Bottenhavet Vattenmyndigheten Norra Östersjön Vattenmyndigheten Södra Östersjön Västerhavet (Int. Avr. Omr. Glomma Sverige) Vattenmyndigheten Västerhavet 5(6)

NO5101 NOSE1 NOSE2 NOSE5 NOSE1TO VHA6 Vatten som rinner från Norge till Bottenviken Vatten som rinner från Norge till Bottenhavet Vatten som rinner från Norge till Västerhavet Vatten som rinner från Norge till Bottenviken (Int. Avr. Omr. Torneälven Sverige) Finska delen av Torneälvens avrinningsområde 3.6 Landskod Landskod SE NO FIN DK DE LT LV EE RU Sverige Norge Finland Danmark Tyskland Litauen Lettland Estland Ryssland 6(6)