PANTRESAN 2018 Lärarhandledning

Relevanta dokument
Prova, titta och lär med kunskapsbanken

Prova, titta och lär med kunskapsbanken

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

PANTRESAN MILJÖINSATSER VID RETURAUTOMATEN

KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER

PANTRESAN MILJÖINSATSER VID RETURAUTOMATEN

Låt hushållssopor bli en resurs.

Vem hämtar avfallet hemma hos er? 1. Kommunchefen X. Personal i mataffären 2. Sopåkarna. Var slänger man sin radiostyrda bil?

KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER

Jakten på det farliga avfallet fortsätter!

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

Wow, hösten är här. Så mycket att lära sig, höstlov och Halloween. Spännande! Mica lär sig om återvinning. Busiga Pyssel med NR 5, 2017

Min sopbok. Batterier

Bilaga 1 Barnens avfallsplan

1. Välkommen till världen

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet?

Lektion nr 3 Matens resa

Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015

Papper ska bli papper och metall ska förbli metall.

KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER

Hållbara kliv Energiutmaningen i åk 5

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

Genomgående i boken kommer två symboler att dyka upp. Dessa förklaras nedan:

Lärarrummet Hemma Skola Kommun Värld Använd mindre Allt på sin plats Återvinn - Återanvänd Dåtid Nutid Framtid

Vart tar avfallet vägen?

Liv och miljö Lärarmaterial

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor

LÅT OSS ÅTERVINNA MER!

SORTERA SOPOR Varför och hur? Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning

Vilket skräp är vanligast i havet? Vilket av dessa skräp ska barn inte hjälpa till att plocka upp?

TE: Centralt innehåll: Material för (eget) konstruktionsarbete, deras egenskaper och hur de sammanfogas. Kunskapskrav:

Mitt Positiva Plastavtryck Förädling

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Lärarhandledning. och dundermysteriet ARBETETS MUSEUM 21 NOVEMBER 28 AUGUSTI I samarbete med Hyresbostäder, kolmårdens djurpark och swedbank

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

Om Returpack. Pantmärken

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Syfte: Geografi värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Foto: Malmö stad / Annika Trenneman. Hållbar utveckling. Vad är det och vad kan jag göra? Övningar elev

Äventyren Miljön ÄVENTYRET MILJÖN

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Det finns inget avfall, eller? Pernilla Cederlöf Avfall Återvinning Teknisk förvaltning

Utbildningspaket ÅTERVINNING - Grow Recycling -

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Miljöinsatser vid returautomaten. Suomen Palautuspakkaus Oy

Ägs av: MILJÖINSATSER VID RETURAUTOMATEN

Vem hämtar avfallet hemma hos er? 1. Kommunchefen X. Personal i mataffären 2. Sopåkarna. Svar: 2, Såklart är det sopåkarna som hämtar avfallet!

Källsortering Alskäret

LEGOFOXES 2008 DAGBOK. Sanna Josefsson, Evelina Haraldsson, Ellinor Persson, Erika Åmansson, Emelie Sundqvist Kroon, Maja Oskarsson

Avfallsplan Vägen mot det hållbara samhället

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

En rapport för barn om nedskräpning i Sverige

Återvinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun. fev.se/atervinning

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön

UNDERVISNINGSMATERIAL

Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv

döden i datorn SPN-uppdrag

Under 2015 ska Junior FIRST LEGO League- lagen lära sig att när man kastar något i soptunnan är det bara början på avfallets spännande resa.

Rädda världen Lärarhandledning

Jag har fått lära mig längs vägen vad som gäller

STÄDA SVERIGE Städa Strand Götaverkens SDK vid Smithska udden. Foto: Michaela Dahlström. Städa Strand

DET SOM ÄR SKRÄP FÖR DIG KAN VARA EN SKATT FÖR ANDRA

Sorteringsanvisningar. - Miljöstation Slottsmöllan

ÅLDER Kapitel 4 Mitt positiva plastavtryck. Utbildningsprogram. för Hållbarhet

Dags för storstädning!

En rapport för barn om nedskräpning i Sverige

Materials egenskaper

KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER

Grön flagg för Vallaskolan

AFFÄRSPLAN. Återvinning för klassvinning. Affärsidé

Sorteringsguide. för dig som arbetar i Göteborgs Stad

Min bok om hållbar utveckling

tack för du tittat den här boken!

Alvesta renhållning det är vi som tar hand om ditt avfall

Mitt Positiva Plastavtryck Förädling

Mindre sopor och. Mer miljö! Både du och miljön tjänar på mindre avfall!

Fråga 1. Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart. X. i plastförpackningar. 2. i farligt avfall

Miljö, återvinning och pantning 1/6. Lektionshandledning #55

Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vad är global uppvärmning? Varför stiger temperaturen?

Tranbärets månadsbrev september 2015

KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER

LEKOLOGI VT 2015 ÅTERVINNING TILLSAMMANS HUR & NÄR

Upptäck Jordens resurser

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Volvo Bils steg i det viktiga hållbarhetsarbetet

Lärarmaterial. Teknik med el sidan 1. Mål ur Lgr 11: Vad gjorde våra förfäder utan elektricitet? Leva utan el? Författare: Torsten Bengtsson

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

SOPOR Å SÅNT Miljöombudsträff 16 maj 2018 Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning

Bakgrund GRÖN PÅSE BRÄNNBAR PÅSE FARLIGT AVFALL

STÄDA SVERIGE Städa Strand Götaverkens SDK vid Smithska udden. Foto: Michaela Dahlström. Städa Strand

Lärarmaterial. Himladrumlar. en roadmovie ovan molnen

AFFÄRSPLAN - DON T WASTE

Facit Spra kva gen B tester

Välkommen med ditt avfall

Klass 6B Guldhedsskolan

Ha kunskaper om na gra vanliga tillverkningsmaterial Ka nna till hur man kan sammanfoga olika sorters material

Transkript:

SID 1/8 OM PANTRESAN JOBBA MED PANTRESAN När ni registrerar klassen får ni tillgång till sex spännande avsnitt av äventyret Pantresan som väcker lust och nyfikenhet kring begrepp som energi, hållbarhet och återvinning. Avsnitten är ca 5 minuter långa. Till avsnitten får ni tips på saker att prata vidare om i klassrummet och ni kan dessutom ta del av materialet i vår kunskapsbank på pantamera.nu/skola-ungdom Lektionstrådarna utgår från läroplanen för åk F-6 (LGR11), men ni väljer naturligtvis själva på vilken nivå och på vilket sätt ni jobbar vidare efter filmerna. PROVA, TITTA OCH LÄR MED KUNSKAPSBANKEN I kunskapsbanken kan ni: Prova energikalkylatorn och se hur mycket energi ni sparar när ni pantar. Titta på filmerna om burkens och flaskans resa från butiken, till pantfabriken och tillbaka igen. Göra det digitala studiebesöket och vandra runt i pantfabriken från klassrummet. Göra pantquizet och se hur mycket ni har lärt er! PRATA När ni har avslutat Pantresan, diskutera i klassen vad ni lärt er. Varför är det bra att panta och återvinna?

SID 2/8 AVSNITT 1 Återvinning eller återbruk? Det finns massor av ord som låter nästan likadant men som faktiskt betyder olika saker. Att återvinna betyder att man tar hand om ett material och gör nytt material av det. Sen kan det materialet bli samma sak igen eller något annat. Återvinner gör vi t ex när vi källsorterar och när vi pantar. Återbruk däremot, är när man använder saker igen utan att det går iväg till en fabrik för att bli nytt material. Som när man handlar second hand eller när man gör ett par shorts av ett par trasiga jeans. Fundera igenom om det var fler ord i avsnittet som ni inte riktigt förstod. Ta isåfall reda på vad de betyder innan ni fortsätter äventyret! Miljösmart vad betyder det? Varför är det bra att uppfinna saker av skräp kan ni komma på ett annat ord för det? Tycker ni att trettio nya plagg om året låter som mer eller mindre än ni får eller köper? Vad gör ni med kläder som inte passar längre? Varför är det bättre att köpa begagnat kläder t ex. (Det sparar energi, vatten, utsläpp.) Paloma tog hela behållaren med pant. På vilket sätt sparar man energi genom att återvinna och panta? Vad är det för skillnad mellan återbruk och återvinning? All tillverkning av saker kräver energi. Se er bara omkring, pennor, block, bord, stolar allt har tillverkats någon gång och ska en dag bytas ut mot något annat men förhoppningsvis får det leva länge först! Att använda saker längre är ett bra sätt att vara miljösmart. Att se till att återvinna materialet är ett annat. Ett sätt att prova tänket är att välja ut en sak, vilken som helst. Fundera på vad den är gjord av. Är det t ex trä, metall, glas, plast, papper eller kanske flera material? Tänk igenom resan saken har gjort för att komma till er. Och fundera på vad man skulle kunna göra av materialet när det är dags att byta ut den. Titta gärna också på filmen Burken på pantamera.nu/skola-ungdom

SID 3/8 AVSNITT 2 Tänk om alla fordon kunde köras på pant! Forskare över hela världen försöker hela tiden komma på nya smarta sätt att driva bilar, båtar och flygplan till exempel. Ta reda på mer om vad bilar kan köra på idag. Vilka är miljösmarta alternativen? Och vad skulle du vilja tanka din bil med i framtiden? Bränsle och drivmedel vad är det? Namnge några olika typer av drivmedel vilka känner du till? Vad menas med att ett bränsle är miljövänligt? Varför är det viktigt att hitta miljösmarta drivmedel? Kan man köra bilar på pant idag? Vad tror, eller hoppas, du att man kommer använda som drivmedel i framtiden? Varför skulle det vara bättre än de vi använder idag? Det finns folk som jobbar hela dagarna med att försöka komma på smartare sätt att driva motorer, för att minska mängden avgaser och utsläpp. Och det finns redan en del att välja på! Det man helst vill är att bränslet ska vara förnyelsebart eller fossilfritt, alltså att det kommer från saker som kan växa upp igen, som t ex raps-, majs- eller solrosolja. Andra smarta driv medel är de som är gjorda på sådant som ändå blir över någon annanstans, som t ex slaktrester och andra sopor som man har för mycket av! Vad betyder då fossila bränslen och vilka verkar miljösmartast att använda? Titta gärna också på filmen Flaskan på pantamera.nu/skola-ungdom

SID 4/8 AVSNITT 3 Om panten verkligen skulle ta slut, om panten inte skulle komma in till fabriken längre. Hur skulle vi då få nya burkar och flaskor? Tänk på det en stund. Prova sedan samma tanke på mjölkförpackningar, tidningar eller glasburkar till exempel. Pantprofessorn letar pant på alla ställen han kan komma på. Kan du komma på något ställe där han kanske kan hitta pant? Pantprofessorn hittade en fin stekpanna i soptunnan. Var borde stekpannan ha hamnat? Diskutera olika möjligheter. Vad händer med det man slänger i soptunnan? I många kommuner pratar man om att energiutvinna vad är bra och vad är dåligt med det? Vad är skillnaden mellan att återvinna och att energiutvinna? Är det lika bra? Pantprofessorn och Paloma befinner sig i pantfabriken i Norrköping. Det är natt och fabriken står stilla hur tror du att det ser ut där på dagen? Vi pratar ofta om att man sparar energi. Och det kan ju låta snurrigt, vad betyder det egentligen? Jo, när man pratar om att man sparar energi genom att panta, återvinna och återbruka menar man oftast att man sparar den energi som hade krävts för att tillverka nytt material. När man återvinner aluminium till exempel, sparar man 95% av den energi som går till att bryta ny metall. Det går också att spara energi genom att t ex släcka lampor och på det viset förbruka mindre el. Gör gärna ett digitalt studiebesök i pantfabriken på pantamera.nu/skola-ungdom

SID 5/8 AVSNITT 4 Nu har ni hunnit en bit på resan. Det är väl i princip omöjligt att kunna lika mycket som Pantprofessorn kan om just pant Eller? Testa hur mycket ni har lärt er i pantquizet på pantamera.nu/skola-ungdom Bli inte ledsna om ni inte kan alla svaren än, ni har ju några avsnitt kvar! Dessutom hittar ni alla svaren där på sidan så passa på att surfa runt och lär er mer. Undersök hur lång tid det tar innan olika material bryts ner i naturen. Ta reda på hur många gånger olika material kan återvinnas. Prata vidare om begreppet energi och vad man menar med att spara energi. Burkar och flaskor som går att panta är antingen gjorda av aluminium, som är en sorts metall eller PET, som är en sorts plast. Alla burkar som pantas blir nya burkar. Men det finns massor av olika sorters plast. T ex så finns det särskild plast som man får ha nära mat och andra plastsorter som går att återvinna på andra sätt. För att en plastförpackning ska få ha ett pantmärke så måste plasten kunna återvinnas tillsammans med de andra plasterna som redan kommer till pantfabriken. Kolla på några olika förpackningar och se om ni kan hitta märkningen som berättar vilken typ av plast det är. Jämför med en förpackning som har pantmärke. Ni kanske hittar fler förpackningar som borde kunna pantas? Testa gärna vårt Pantquizet på pantamera.nu/skola-ungdom

SID 6/8 AVSNITT 5 Det blir varmare på vår planet och många forskare över hela världen funderar nu på vad det beror på. Och såklart, vad vi kan göra åt det. Men en del saker har de redan kommit på. Kan du ta reda på några saker som är bra för vår miljö? Återbruk och återvinning olika saker kan återanvändas på olika sätt. Avfallstrappan enligt EU-direktivet Avfallstrappan är det bättre att återbruka än att återvinna. Men gäller det allt? Är det till exempel bättre, rent miljömässigt, att pyssla en båt av en PET-flaska än att panta den? Diskutera! Fördjupa er lite i ordet klimat vad är det för något? Ta reda på mer om vad förändringarna i klimatet innebär. Kanske på olika platser i världen? Mycket av det som händer i världen blir lättare att förstå om man provar det i liten skala! T ex Pantprofessorns experiment, att kolla hur fort en isbit smälter i vatten. Att det blir varmare på vår planet och att de stora världsisarna smälter har ni kanske hört förut. Bestäm er gemensamt eller i grupp för något ni vill undersöka! Prova gärna Energikalkylatorn på pantamera.nu/skola-ungdom

SID 7/8 AVSNITT 6 PANT Om ni skulle gissa var tror ni att den försvunna panten finns? Fastän det är så många som 200 miljoner burkar och flaskor som saknas, så är svenska folket faktiskt väldigt bra på att panta. De allra flesta pantar nästan alla sina burkar och flaskor. Ändå är det en och annan som försvinner då och då. I alla hem. Till och med hemma hos er! Vill ni vara med och lösa mysteriet med de försvunna förpackningarna? Börja med att reda på om, hur och när det försvinner pant hemma hos er. Nu har ni lärt en massa nya begrepp om hållbarhet och hur man kan vara miljösmart. Repetera vad ni har lärt er: Vad är skillnaderna mellan återvinning, återbruk och energiutvinning? Nämn några val vi kan göra för att vara miljösmarta? Skriv ner tillsammans vad ni lärt er som ni inte visste innan. Ta en stund och fundera på vad ni ska göra mer eller mindre av i framtiden. Enskilt eller i grupp. DAGS ATT AVRUNDA! Ni har lärt er en hel del nytt om återvinning och att spara energi. Trots att man kanske inte tror det, så gör det väldigt stor skillnad när många människor gör en liten sak rätt. Som att släcka lampan när man går ut ur ett rum, att stoppa skräpet i fickan tills man kommer till en papperskorg eller att panta sina burkar så att de får bli nya burkar igen. Precis som Pantprofessorn och Paloma kom på till slut, så finns det massor av burkar och flaskor som inte kommer tillbaka. De hamnar förmodligen oftast i papperskorgar på stan och kanske till viss del i återvinningen. Men det absolut energismartaste sättet att återvinna en burk, t ex, är att göra en burk av den igen eftersom den redan är burkplåt! Hoppas du har lärt dig massor som du har nytta av i framtiden. Och naturligtvis, att du är med i jakten på försvunna energin! TÄVLA Var med och tävla om pengar till klasskassan! pantresan.nu

SID 8/8 TÄVLINGEN Gör en summering av ert arbete med Pantresan. Hur har ni gjort? Vad har ni lärt er? Skicka in er summering i valfri form; text, bilder, teckningar, film eller musik t ex. Ladda upp era filer på pantresan.nu De klasser som bedöms ha tagit till sig kunskaperna på bästa sätt utifrån klass/ålder, förutsättningar och engagemang vinner pengar till klasskassan. PRISER 1:a pris 10 000 kr / 2 3:e pris 5 000 kr / 4 15:e pris 2 500 kr PRAKTISKT Tävlingsbidraget ska vara Pantamera tillhanda senast den 30 november 2018. Vinnarna meddelas innan terminens slut. Vinnaren utses av en jury med representanter från Pantamera och Lundberg&Co. Juryns beslut är slutgiltigt och kan ej överklagas. Första pris är en check värd 10 000 kr. Tillåtna filtyper: mov, mp4, mp3, jpg, doc, ppt, pdf, zip. Tillåten storlek per fil 250 MB, max 10 filer per klass.