PM PROVTAGNING AV YT- OCH DAGVATTEN Som en del i förstudien vid Reijmyre glasbruk 1 har WSP utfört provtagning av ytvatten och spillvatten/dagvatten under 2016. Prover har tagits på dels ytvatten i bäcken som rinner genom våtmarken nedanför glasbruket (se punkt Uppströms respektive Nedströms ) samt glasbrukets spillvatten/dagvatten i två punkter ( Deponislänt respektive Sedimentavskiljare ) enligt Figur 1. I bilaga 1 visas foton från samtliga provpunkter. Figur 1. Karta med provtagningspunkter för ytvatten- och spillvattenprovtagning markerade med röda cirklar. Punkter för ytvattenprovtagning är markerade Uppströms respektive Nedströms och punkter för spillvattenprovtagning är markerade Deponislänt respektive Sedimentavskiljare. Figuren är klippt från ritning M101 och bearbetad. Ytvatten Prover på ytvatten togs dels genom passiva provtagare (DGT PS Metal) och stickprover vid uthängning och inhämtning av de passiva provtagarna. Provtagningspunkterna valdes just uppströms glasbruket och så nära sjön det går att följa bäcken innan den diffust övergår i sjö genom kärr och vassruggar. Punkten nedströms bedömdes vid utplacering ligga ungefär rakt norr om skorstenen på 1 Reijmyre Glasbruk Miljöteknisk markundersökning motsvarande Förstudie. Rejmyre 1:108, 1:417 och 1:419. WSP 2016. 1 (9) WSP Environmental Sverige Box 71 581 02 Linköping Besök: S:t Larsgatan 3 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm http://www.wspgroup.se
glasbruket (se Figur 1) 2. Dagvattenledningens utlopp i deponislänten med spillvatten från glasbruket ligger mellan punkterna. De passiva provtagarna hängde ute mellan 2016-11-01 och 2016-11-24 (en total exponeringstid på 23 dagar) vilket ger en rapporteringsgräns för undersökta ämnen som ligger under de nivåer som uppmätts vid aktiv provtagning. Vid uthängning och inhämtning noterades tid och vattentemperatur. Flödet är på platsen varierat och svårbedömt på grund av mycket växtlighet och bitvis svårdefinierad bäckfåra. Vid provtagning 161124 gjordes en grov uppskattning av flödeshastigheten med hjälp av växtpartiklar till 0,1 m/s vilket med den ungefärliga tvärsnittsarean på platsen (0.1 m 2 ) ger ett flöde av cirka 10 l/s. I Tabell 1 redovisas metallhalter från ytvattenprover tagna vid uthängning respektive inhämtning av passiva provtagare. Tabell 1. Metallhalter (µg/l) i ytvatten i bäck från stickprov uppströms respektive nedströms glasbruket jämfört med HVMFS 2013:19. Provets märkning Uppströms 161101 Nedströms 161101 Uppströms 161124 Nedströms 161124 HVMFS 2013:19 God status Årsmedelvärde Max konc. Antimon 0,16 ± 0,032 1.2 ± 0,24 0,74 ± 0,15 0,38 ± 0,076 Arsenik 0,78 ± 0,16 1,1 ± 0,22 0,70 ± 0,14 0,78 ± 0,16 0,5 7,9 Barium 23 ± 4,6 27 ± 5,4 38 ± 7,6 39 ± 7,8 Bly 0,63 ± 0,13 2,2 ± 0,44 0,31 ± 0,062 1,1 ± 0,22 Kadmium 0,084 ± 0,017 0,081 ± 0,016 0,055 ± 0,011 0,040 ± 0,008 Kobolt 1,4 ± 0,28 0,78 ± 0,16 2,0 ± 0,40 0,58 ± 0,12 Koppar 2,4 ± 0,48 2,6 ± 0,52 2,2 ± 0,44 2,1 ± 0,42 0,5 Krom 0,47 ± 0,094 0,44 ± 0,088 0,48 ± 0,096 0,48 ± 0,096 Nickel 1,7 ± 0,34 1,4 ± 0,28 4,3 ± 0,86 2,6 ± 0,52 Vanadin 0,97 ± 0,19 0,94 ± 0,19 0,76 ± 0,15 0,72 ± 0,14 Zink 34 ± 6,8 21 ± 4,2 21 ± 4,2 13 ± 2,6 5,5 Uran 0,43 ± 0,086 0,87 ± 0,17 0,88 ± 0,18 1,6 ± 0,32 0,17 8,6 ph 6,6 ± 0,2 6,8 ± 0,2 6,6 ± 0,2 7,1 ± 0,2 Konduktivitet 20,4 ± 2,04 22,4 ± 2,24 27,7 ± 2,77 30,5 ± 3,05 Av Tabell 1 kan utläsas att endast två metaller uppvisar en ökning nedströms jämfört med uppströms i bäcken vid båda provtagningstillfällen bly och uran. Två andra metaller visar istället en konsistent lägre halt nedströms (zink och kobolt), medan antimon och nickel inte ger en entydig bild av skillnad i halt nedströms gentemot uppströms. Hos övriga metaller går det inte att utifrån föreliggande provtagningsresultat säkerställa en mätbar skillnad i koncentration mellan de två punkterna. I Tabell 2 redovisas motsvarande resultat för den passiva provtagningen utförd med DGT. 2 I huvudrapporten finns resultat från ytvattenprovtagning april 2016. Vid detta tillfälle var bäcken översvämmad och nedströmspunkten ligger därför längre västerut, men söder om bäckfåran. Se ritning M101. 2 (9)
Tabell 2. Metallhalter (µg/l) i ytvatten från passiv provtagning under 3 veckor i bäck uppströms respektive nedströms glasbruket jämfört med HVMFS 2013:19. Provets märkning Uppströms 161101 Nedströms 161101 HVMFS 2013:19 God status Årsmedelvärde Max konc. Antimon 0,00311 0,0132 Arsenik 0,0602 0,0778 0,5 7,9 Bly <0,006 0,0397 Kadmium 0,0104 0,0123 Kobolt 1,33 0,283 Koppar 0,122 0,191 0,5 Krom <0,2 <0,2 Nickel 1,25 0,537 Vanadin 0,0425 0,0742 Zink 10,2 7,04 5,5 Uran 0,285 0,627 0,17 8,6 Mo 0,042 0,0593 P 0,474 1,68 Al 10,3 24,5 Fe 156 34,6 Mn 87,8 69,7 Resultaten från den passiva provtagningen går i linje med resultaten från stickproven i stort och visar en ökning av metallhalten i provpunkten nedströms jämfört med uppströms, gällande bly och uran. Även antimon visar en ökning nedströms jämfört med uppströms i den passiva provtagningen, vilket var svårare att utläsa ur stickproven. I Figur 2 visas den procentuella förändringen från uppströms till nedströms halter för utvalda metaller. 3 (9)
Figur 2. Procentuell förändring från uppströms halter till nedströms halter i bäcken norr om glasbruket. Ett positivt värde innebär en högre halt nedströms. Ingående värden är från passiv provtagning samt de två stickproven vid uthängning respektive inhämtning av de passiva provtagarna. 4 (9)
Spillvatten/dagvatten Prov på dagvatten togs 2016-11-24 i två punkter: i utloppet från sedimentavskiljaren på bottenplan i glasbruket och i dagvattenledningens utlopp i deponislänten. Det senare bedömdes vid tidigare kartläggning av dag- och spillvattennätet innehålla vattnet som går ut från sedimentavskiljaren men även vatten från smedjan. Tabell 3. Metallhalter (µg/l) i dagvatten taget i sedimentavskiljare inne i glasbruket samt i dagvattenledningens utlopp i deponislänten. Provets märkning Sedimentavskiljare 161124 Deponislänt 161124 Antimon 84 ± 17 160 ± 32 Arsenik 1,6 ± 0,32 4,3 ± 0,86 Barium 600 ± 120 1000 ± 200 Bly 11 ± 2,2 33 ± 6,6 Kadmium 0,22 ± 0,044 0,22 ± 0,044 Kobolt 0,28 ± 0,056 0,84 ± 0,17 Koppar 14 ± 2,8 13 ± 2,6 Krom 4,6 ± 0,92 0,74 ± 0,15 Nickel 9,4 ± 1,9 1,6 ± 0,32 Vanadin 0,53 ± 0,11 0,94 ± 0,19 Zink 160 ± 32 470 ± 94 Uran 0,025 ± 0,005 0,023 ± 0,005 De flesta metaller uppvisar en högre halt i deponislänten än vid utloppet från sedimentavskiljaren. Undantag är kadmium, koppar och uran där halterna inom mätosäkerheten är lika, samt krom och nickel där halterna är lägre i deponislänten. Samtliga analysrapporter redovisas i bilaga 2. Linköping 2016-12-13 WSP Sverige AB 5 (9)
Bilaga 1 - Bilder Bild 1 och 1a. Provtagningspunkt Nedströms där bäcken slutar och övergår till träsk/vassrugge innan Lillsjön tar vid. DGT:erna hänger från den välta trädstammen och markeras med två bitar silvertejp. Till höger (söderut) syns deponislänten. Nedre bilden tagen vid uthängning 161101. 6 (9)
Bild 2. Provtagningspunkt Uppströms. DGT:erna hänger från den välta trädstammen och markeras med silvertejp. Foto taget vid uthängning 161101. Bild 3. DGT:er Uppströms vid inhämtning 161123. Delvis nedsjunkna i löst sediment. 7 (9)
Bild 4 och 4a. Provpunkt Deponislänt där dagvatten från glasbruket rinner ut i deponin. Prov togs från det övre röret som visas i närbild nedan. 8 (9)
Bild 5 och 5a. Provpunkt Sedimentavskiljare i källare/bottenplan som samlar spillvatten från bland annat vaskar på ovanvåning. Prov togs i utloppet som syns uppe till höger i översta bilden. 9 (9)