Att hantera och förebygga kriser

Relevanta dokument
Om ekonomiska kriser och hur vi hanterar dem

Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången

Riksgälden och finansiell stabilitet

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Vad händer om en bank hamnar i kris? Hans Lindblad Riksgäldsdirektör Sparbankernas Riksförbund 6 februari 2019

Det aktuella läget för den finansiella stabiliteten

Ett förstärkt ramverk för finansiell stabilitet

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Hantering av banker i kris

Penningpolitik när räntan är nära noll

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad

Vad handlar eurokrisen om?

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2/3. Godkännande av listorna över A-punkter. 4. Mervärdesskattebehandling av posttjänster - lägesrapport

Statsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019

Riksbankens kommunikationspolicy

Svenskt deltagande i bankunionen

Policy. Riksbankens kommunikationspolicy. Kommunikationsmål, syfte och målgrupper. Riksbankens kommunikation förhållningssätt

Policy. Riksbankens kommunikationspolicy. Kommunikationsmål, syfte och målgrupper. Riksbankens kommunikation förhållningssätt

Vad gör staten med en bank i kris?

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken. Lars Calmfors Folkpartiets riksdagsgrupp 11 november 2008

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

Kommittédirektiv. Finansmarknadskommittén. Dir. 2009:22. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2009

Statsupplåning prognos och analys 2018:2. 19 juni 2018

Svensk finanspolitik 2013

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Efter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började

Riksbanken och finansiell stabilitet

Min penningpolitiska bedömning

Statsupplåning prognos och analys 2019:2. 18 juni 2019

Finansiell stabilitet och penningpolitik diskussion

Innehåll. Förord 2. Sammanfattning 3. ESRB Årsrapport Innehåll 1

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel

Svensk finanspolitik. Lars Calmfors Finansutskottet, 19/5-09

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010

1. Varselvågen i Kalmar län

Besluts-PM minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL) Pressträff 23 februari 2017

Det finanspolitiska ramverket

Banker i kris fungerar reglerna i praktiken?

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Det finanspolitiska ramverket

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

Banker i kris fungerar reglerna i praktiken?

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Är finanspolitiken expansiv?

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Statsupplåning prognos och analys 2017:2. 20 juni 2017

Hantering av problembanker

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2014:3)

Svensk ekonomi. Riksgäldsdirektör. Hans Lindblad. DNB Investerarlunch 13/3 2019

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Möjligheter och framtidsutmaningar

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

UTVÄRDERING AV RIKSBANKENS PENNINGPOLITIK OCH ARBETE MED FINANSIELL STABILITET

Stabiliseringspolitiken och arbetslösheten. Lars Calmfors LO 19 juni 2013

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken

Finanspolitiska rådet. Presentation för Finlands riksdags revisionsutskott 7 oktober 2014

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden

FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN

Finanspolitiska rådets rapport. Lars Calmfors Nationalekonomiska föreningen 8/6-09

Innehåll. Förord Sammanfattning ESRB Årsrapport 2013 Innehåll

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Finanspolitiska rådets rapport 2012

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

E N K L A R E G L E R, SVÅRA TIDER. Anders Vredin (ordf.) Martin Flodén Anna Larsson Morten O. Ravn

Dags att förbättra inflationsmålet?

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1)

Ekonomisk politik. Lars Calmfors SNS samhällsprogram 16/9 Thoresta herrgård

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Svensk finanspolitik 2017 Sammanfattning 1

Månadskommentar oktober 2015

Riksbanken och penningpolitiken

Finanspolitiska rådets rapport 2014

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Transkript:

Att hantera och förebygga kriser Hans Lindblad Fores, 31 augusti 2017

Vad vet vi om finansiella kriser? Historien visar att finanskriser återkommer, med olika intervall Finansiella kriser är den största ekonomiska chock ett land kan drabbas av Erfarenheterna från 2008 är viktiga Arbetet med att förebygga och hantera kriser består av tre huvudsakliga delar Finansiell stabilitet Offentliga finanser Finans- och penningpolitiska åtgärder

Vad ledde fram till den förra krisen? The great moderation och euron innebar nytt ekonomiskt landskap Stabil makroekonomisk miljö

Framgångsrik inflationsbekämpning

Vad ledde fram till den förra krisen? The great moderation och euron innebar nytt ekonomiskt landskap Stabil makroekonomisk miljö Stabil utveckling på de finansiella marknaderna

Låga räntor och små riskpremier Ränta på 10-åriga statsobligationer

Vad ledde fram till den förra krisen? The great moderation och euron innebar nytt ekonomiskt landskap Stabil makroekonomisk miljö Stabil utveckling på de finansiella marknaderna Alltför många länder och regioner präglades av olika brister i regelverk Brister i regelverk för finansiella institutioner Bankers motståndskraft dålig Brister i regelverk för krishantering (tex. cross-border) Bristfällig tillsyn Svaga offentliga finanser

Finansiell stabilitet Vi gick in i krisen med Utan ramverk Men med tydlig historia och inriktning (tex. ta över banker och straffa ägarna) Fokus för de omfattande åtgärderna Säkra stabiliteten, systemets funktion och allmänhetens förtroende Värna skattebetalarna Undvika moral hazard Åtgärderna kom från flera myndigheter Regeringen, Riksgälden, Riksbanken Såväl konventionella som okonventionella åtgärder behövdes (i urval) Riksbankens likviditetsfacilitet Riksgäldens nödemission av statsskuldväxlar och garantiprogram Regeringens garantiprogram Stöd internationellt (tex. till Island och Lettland) Kris = tidsbrist, När det är kris är det kaos

Förenklat och stiliserat krisförlopp Allt är bra Något inträffar, oro sprider sig Likviditetsproblem Solvensproblem

Offentliga finanser Vi gick in i krisen med Starka offentliga finanser Väl fungerande ramverk (dock ej testat i kris) Konjunkturkänsliga offentliga finanser Enorm osäkerhet kring krisens djup och varaktighet Utgångspunkt: inte bränna allt krut med en gång, bevara trovärdighet Olika scenarier pekade på väldig spännvid i möjliga utfall Viktigt värna offentliga finanserna, trots lockrop om stora stimulanser Det går inte att eliminera konjunktursvägningarna i spåren av en finanskris, Sverige en öppen ekonomi! Internationellt: många exempel på stora underskott som gav lite stimlans leder till svagt förtroende (politiskt och ekonomiskt) Förtroendet centralt (som övergång till åtgärder) Val och omfång av åtgärder viktigt även ur detta perspektiv

Finanspolitiska åtgärder Vi gick in i krisen med Brist på dokumentation från tidigare kriser Strävan efter att göra effektberäkningar som grund för beslut Enorm osäkerhet kring Såväl nuläge som krisens djup och varaktighet

Nuläget då synbarligen utan botten

Finanspolitiska åtgärder Vi gick in i krisen med Brist på dokumentation från tidigare kriser Strävan efter att göra effektberäkningar som grund för beslut Enorm osäkerhet kring Såväl nuläge som krisens djup och varaktighet Åtgärdernas effekt (elasticiteter mm.) Det finns ingen simple fix, men det är bråttom Devisen timely, temporary and targeted en illusion av precision och kontroll Timely svårt i normala tider, nära nog irrelevant och omöjligt i en kris Temporary när, exakt, ska åtgärder dras tillbaka?

Lågt resursutnyttjandet länge efter kriser när skulle det passa att dra tillbaka åtgärder?

Finanspolitiska åtgärder Vi gick in i krisen med Brist på dokumentation från tidigare kriser Strävan efter att göra effektberäkningar som grund för beslut Enorm osäkerhet kring Såväl nuläge som krisens djup och varaktighet Åtgärdernas effekt (elasticiteter mm.) Det finns ingen simple fix, men det är bråttom Devisen timely, temporary and targeted en illusion av precision och kontroll Timely svårt i normala tider, nära nog irrelevant och omöjligt i en kris Temporary när, exakt, ska åtgärder dras tillbaka? Targeted delvis rätt, men riskerar leda till för smala åtgärder, vill ha bredd och effekt Vad bör då vägleda?

Utformning av finanspolitiska åtgärder Vad bör vägleda? Värna hållbara offentliga finanser Tydlig kommunikation Upprätthålla förtroendet för det offentliga kontraktet Rimlig fördelningsprofil, acceptans viktigt Inte gynna bankdirektörer på låginkomsttagares bekostnad Generellt: strukturellt riktiga åtgärder Åtgärder som Stimulerar utbudet av arbetskraft (jobbskatteavdrag, utbildningsåtgärder mm.) Stimulera efterfrågan och efterfrågan på arbetskraft (ROT) Motverkar att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer Har snabbt genomslag Alltså: Timely, temporary och targeted Strukturellt riktiga åtgärder som är robusta och snabba

Arbetskraftens utveckling under kriserna

Vad ska vi ta med oss? Vad har vi idag Fungerande budgetramverk Starka offentliga finanser Ramverk för finansiell stabilitet Stark banksektor Viktigt med stabiliseringspolitiskt minne Vad innebär det för dagens situation? Värna befintliga, fungerande strukturer Fortsätta implementera och etablera nya inslag (tex. makrotillsyn, FSR) Glöm inte, goda förberedelser kan göras långt i förväg Transparens och aktiv kommunikation