Betygssystem vid IT-fakulteten

IT-fakultetens kansli Dick Stenmark, prodekan Cecilia Ihse, utbildningsledare POLICY 1 / 3 2015-02-11 IT-fakultetsstyrelsen Ä7 ITFS 2015-02-12 Betygssystem vid IT-fakulteten Ärendebeskrivning IT-fakultetsstyrelsen har att besluta om vilket eller vilka betygssystem som ska gälla inom fakultetens ansvarsområde och för vilka utbildningar respektive betygssystem gäller. Beslutet föregås av en policydiskussion. Bakgrund Den 22 december 2014 beslutade rektor om vilka betygssystem som gäller vid Göteborgs universitet. I beslutet uppmanades fakultetsstyrelserna att meddela utbildningsnämnden vilket eller vilka betygssystem som gäller vid respektive fakultet. Enligt Göteborgs universitets arbetsordning ligger det inom fakultetsstyrelsens ansvarsområde att besluta om tillämpningen av rektors beslut om vilka betygssystem som ska gälla inom styrelsens ansvarsområde och vid vilka utbildningar. Utredning Vid Göteborgs universitet finns fyra betygssystem: Två steg U och G (underkänd eller godkänd) Tre steg U, G och VG (underkänd, godkänd eller väl godkänd) Fyra steg U, B, Ba och AB (underkänd, godkänd, icke utan beröm godkänd eller med beröm godkänd) Sju steg F, Fx, E, D, C, B, A (ECTS-skalan i sju steg som markerar underkänd till mycket väl godkänd). IT-fakulteten SE 412 96 Göteborg Besöksadress: Lindholmsplatsen 1 031 786 0000, 031 772 48 99 (fax) Org. Nr: 202100-3153 www.itufak.gu.se

Rektors beslut om vilka betygssystem som ska gälla vid Göteborgs universitet grundar sig på en tidigare praxis, det vill säga de betygssystem som hittills har tillämpats vid universitet. Denna praxis har aldrig förgåtts av något beslut. Vid IT-fakulteten har betygssystem i två och tre steg använts. Enligt högskoleförordningen 6 kap 18 ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte högskolan föreskriver något annat. Högskolan får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). Före 1 januari 2011 reglerade högskoleförordningen vilket betygssystem som i normalfallet gällde underkänd, godkänd eller väl godkänd men ett lärosäte kunde besluta om annat betygssystem om det så önskade. I samband med Bolognareformen 2007 beslutade t ex Stockholms universitet att gå över till en sjugradig målrelaterad betygsskala (A F). Andra lärosäten som använder en sjugradig betygsskala är Kungliga tekniska högskolan Handelshögskolan i Stockholm, Högskolan i Gävle och Mittuniversitetet. De flesta lärosäten använder två-, tre- eller fyrgradiga betygssystem. Det finns således inget enhetligt nationellt betygssystem för högre utbildning. I enlighet med de av rektor fastställda föreskrifterna vid Göteborgs universitet (dnr V 2012/90) ska det betygssystem som används i en kurs anges i kursplanen för den aktuella kursen. I enlighet med universitetets delegationsordning (dnr V 2014/764) fastställer prefekt kursplan. Olika betygssystem vid Göteborgs universitet och Chalmers IT-fakultetens institutioner är integrerade vilket medför att många kurser som ges via Göteborgs universitet och Chalmers samläses av studenter vid de båda lärosätena. Vid lärosätena tillämpas olika betygssystem i bedömningen av studenternas prestationer. Det medför att studenter kan gå samma kurs men får olika betyg beroende på vilket lärosäte de har sin hemvist vid. Under 2014 inleddes en översyn av Göteborgs universitet och Chalmers med syfte att öka och utveckla samverkan inom utbildningen som finns mellan de båda lärosätena i syfte att stärka deras konkurrenskraft och Göteborg som studiedestination. Det har i olika sammanhang påtalats att det finns hinder av olika slag som försvårar möjligheterna att stärka samarbetet inom utbildningsområdet. Sådana hinder kan vara olikheter i rutiner och tillämpningar av studieadministrativa processer och system i vid mening. Ett sådant hinder är bland annat tillämpningen av olika betygssystem. Under hösten har Göteborgs universitet och Chalmers tagit fram en handlingsplan för bättre möjligheter till samarbete kring utbildning. En av de punkter som är föremål för åtgärd är de olika betygssystem som tillämpas av respektive lärosäte. Tregradig eller fyrgradig betygsskala? Vid IT-fakulteten är praxis att tillämpa tregradig betygsskala (U, G, VG). Vid Chalmers tillämpas normalt ett betygssystem med fyra steg (underkänd, tre, fyra eller fem). Vid examensarbetena tillämpar Chalmers en tvågradig skala (U, G) medan IT-fakulteten också där har en tregradig skala. Idag fungerar betygssättning vid samlästa kurser tillfredsställande, men det är inte optimalt. Utifrån ett studentperspektiv skulle ett likvärdigt system vara att föredra då det utifrån studenternas synvinkel skulle vara mer rättvist att bli bedömda med likadana betyg vid samlästa kurser. Ett sätt att kvalitetssäkra att studenter från olika lärosäten som läser samma kurser får rätt betyg skulle kunna vara att se över betygskriterierna i relation till de betygskriterier som ryms inom Chalmers fyrgradiga skala. Det finns också anledning att överväga fördelen med en tregradig skala när det gäller examensarbetena, då det finns möjlighet för studenter att får ett spetsbetyg. En konsekvens av anpassning efter Chalmers betygsmodell skulle kunna bli att examensarbetena skulle bedömas enligt en tvågradig skala. Frågan är dock om övergång till ett fyrgradigt system är önskvärt utifrån ett rättvise- och kvalitetsperspektiv. Alternativen skulle då vara att antingen övergå till Chalmers system och tillämpa en

fyrgradig skala enligt Chalmersmodellen (U, tre, fyra, fem) eller att tillämpa Göteborgs universitets fyrgradiga skala (U, B, Ba, AB). Det finns inget som hindrar fakultetsstyrelsen i principiell mening att besluta om att övergå till en fyrgradig skala enligt Chalmersmodellen. En ansökan till rektor bör i så fall lämnas in efter utredning. Det finns heller inget som hindrar att tillämpa den fyrgradiga skala som finns inom Göteborgs universitet, dock är den i sammanhanget ett mindre spritt betygssystem. En övergång till en fyrgradig skala, oavsett modell, skulle dock kräva arbete med att göra om betygskriterierna i samtliga kursplaner, så att de anpassas till en fyrskalig målrelaterad modell. En större informationsinsats till såväl lärare som studenter skulle också krävas för att förklara en övergång till ett nytt betygssystem. ECTS-skala sjugradigt betygssystem? IT-fakulteten tillämpar i dagsläget inte ECTS-skalan. Studenter som önskar få sina betyg översatta till ECTS (European Credit Transfer and Accumulation System) kan få statistik över betygsfördelningen på den aktuella kursen. Systemet utvecklades främst för Erasmusprogrammet och syftade till att användas inom utbytesavtal. Denna sjugradiga skala är relativ, det vill säga den rangordnar med hjälp av statistik studenter i förhållande till andra studenter som har gått samma utbildning. Till skillnad från ett målrelaterat betygssystem, säger ECTS-betyget inget om i vilken utsträckning, alltså hur väl, en student lyckats nå målen med utbildningen. Göteborgs universitet använder målrelaterade betygsskalor. En översättning från det ena systemet till det andra skulle bli missvisande. Ett alternativ är att införa ett sjugradigt system (A F) med målrelaterade betyg. Ett sådant beslut skulle behöva föregås av en djupgående konsekvensanalys då det skulle innebära en mer genomgripande pedagogisk genomlysning och ett förnyat arbetssätt i och med framtagandet av målrelaterad bedömning och skriftliga betygskriterier. Utifrån studentsynpunkt kan ett målrelaterat sjugradigt system vara att föredra framför ett tregradigt eller fyrgradigt betygssystem eftersom det på ett tydligare sätt skulle visa hur väl studenten har nått ett examensmål. Överväganden och slutsatser Rektors beslut om betygssystem vid Göteborgs universitet utgår från behovet av att fastställa en redan existerande praxis. Vid Göteborgs universitet finns inget tidigare beslut om vilket betygssystem som ska/bör användas. Högskoleförordningen var tidigare styrande, men anger inte längre något om vilket system som ska/bör användas. Vid Göteborgs universitet är det således upp till varje fakultetsstyrelse att bedöma vilket eller vilka av de av rektor fastställda betygssystem som ska användas. Det finns heller inget som hindrar IT-fakultetsstyrelsen från att tillämpa samma betygssystem som Chalmers. Dock krävs en ansökan till rektor om fakultetsstyrelsen önskar införa något annat betygssystem än de som rektor fastställt. I diskussionen bör vägas in vilka alternativ som finns och en genomlysning varför vissa alternativ är att föredra framför andra. Innan beslut fattas kan det vara lämpligt att vidare utreda frågan och inhämta skriftliga synpunkter från såväl berörda institutioner som studentkåren. En mer genomgripande diskussion inom fakultetsstyrelsen är därför bra och nödvändig för att tydligt motivera och förankra vilket eller vilka betygssystem som ska användas vid fakulteten. Även om styrelsen skulle göra den bedömningen att de betygssystem som används inom fakultetsstyrelsens ansvarsområden idag ska fortsätta att gälla, har styrelsen diskuterat igenom frågan och tagit ställning till varför ett betygssystem är att föredra framför ett annat.

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLANEN 2014 IT-fakulteten DATUM: 2015-01-15 BESLUTAD AV: Jan Smith KONTAKTPERSON: Margaretha Jansson

FORSKNING SOM PÅVERKAR Vision 2020 Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 har internationellt ledande forskningsmiljöer inom samtliga vetenskapsområden. Vår forskning är nyskapande och präglas av mångvetenskapligt samarbete. Den är utbildningsanknuten och i nära kontakt med omvärlden. Våra mål för 2014-2016 Detta har vi uppnått Vår verksamhetsplan för 2014 Detta har vi gjort Så har vi följt upp och återkopplat Fakulteten skall ha en kreativ och stark tvärvetenskaplig forskning som angriper globala utmaningar i samhället. T ex stark kompetens inom Life Sciences. Samhällets digitalisering har etablerats som ett profilområde där många av fakultetens discipliner ingår. Fakultetens forskare har lämnat in nio ansökningar till UGOT tillsammans med forskare på andra fakulteter. En av ansökningarna till UGOT avser Centrum för samhällets digitalisering. Institutionerna skall ha ökat antalet större forskningsprojekt och forskningsprogram. Stärka den administrativa kompetensen för att öka möjligheterna till deltagande i dylika projekt. Institutionerna har lämnat in en ansökan till SIDA avseende ett kapacitetsbyggnadsprojekt tillsammans med två universitet i Uganda. Institutionerna skall ha ett internationellt starkt kollegium. Kollegiet har fått ytterligare sju lärare/forskare med doktorsexamen från ett utländskt universitet. Tillsätta ett flertal nya tjänster under året. Innehavarna av dessa kommer att ges goda förutsättningar för att bedriva egen forskning samt att Under 2014 har 17 personer rekryterats som lektorer, biträdande lektorer, forskare och postdok. Av dessa har sju personer doktors- 2 (10)

Det finns nu tre gästprofessorer vid fakulteten. komma igång med ansökningar. Bjuda in ytterligare gästprofessorer/gästforskare att vistas vid institutionerna. examen från ett utländskt universitet. Två gästprofessorer har tillsatts under året och ytterligare två planeras för 2015. Institutionerna skall ha ökat antalet publikationer i topprankade tidskrifter och konferenser. God samverkan mellan forskare på campus Lindholmen och campus Johanneberg. En kvalitetsstyrande modell för fakultetsmedelsfördelning ska vara införd. Ömsesidigt deltagande i seminarier olika discipliner emellan skall uppmuntras genom att t ex en institutionsgemensam seminariekalender upprättas Utvärdera nuvarande fakultetsfördelningsmodell och skapa en kvalitetsstyrande modell. Många publikationer görs redan i topprankade tidskrifter och det pågår ett ständigt arbete med att öka sådana publikationer. Avdelningar har fått uppdrag att se över publiceringsstrategin för respektive disciplin. Arbetet med detta kommer att fortsätta 2015. Fakultetsstyrelsen beslöt att avvakta med skapandet av ny fördelningsmodell och invänta universitetsstyrelsens beslut med anledning av kartläggningen av fakulteternas fördelningsmodeller. 3 (10)

UTBILDNING SOM FÖRNYAR Vision 2020 Vårt mål är att utbildningen vid Göteborgs universitet år 2020 kännetecknas av hög vetenskaplig och konstnärlig kvalitet, med pedagogisk excellens och en uttalad internationell profil. Parallellt med utvecklingen av utbildningsprogram ska universitetet ta ansvar för bildning och livslångt lärande genom ett brett utbud av fristående kurser. Våra mål för 2014-2016 Detta har vi uppnått Vår verksamhetsplan för 2014 Detta har vi gjort Så har vi följt upp och återkopplat Forskningsanknytning av grundutbildningen har ökat. Antalet universitetslektorer med stark forskningsanknytning i grundutbildningen har ökat. Fakulteten kommer under de närmaste åren att genomföra ett generationsskifte och kompetensväxlingar i samband med pensionsavgångar. Universitetslektorer har rekryterats och anställts. Tillämpad informationsteknologi har påbörjat generationsväxlingen och rekryterat fyra universitetslektorer som skall ersätta de adjunkter som pensioneras under de kommande två år. Kvalitet på kursinnehåll och pedagogik har höjts för att attrahera studenter med goda förutsättningar att genomföra studier. Ett starkt sök tryck till våra utbildningar. Översyn av kandidatprogrammen, i första hand med avseende på pedagogiken och den starka kopplingen till projektarbeten. Översyn av samtliga kandidat och mastersprogram startas/pågår. 4 (10)

Fakultetens internationella utbildningar har stärkts och vidareutvecklats. Stimulera student- och lärarutbyten. God genomströmning av studenter har uppnåtts, 80% prestationsgrad. Genomsnittliga prestationsgraden för samtliga utbildningsprogram är över 80%. Översyn av mastersprogrammen, i första hand för att stärka kopplingen till samtida samhällstrender och institutionernas forskningsprofiler. Översyn av vilka inslag av etik, hållbarhet och genus som finns i våra utbildningsprogram och kurser, samt vad som behöver förstärkas i detta avseende. Tillämpad IT har med hjälp av Fackspråk integrerat Teknisk kommunikation i flertalet av utbildningsprogrammen Fyra kurser har hållbarhetsmärkts. Vid kursplanearbetet, bedöms möjligheten till märkning av de aktuella kurserna. Starta ett kandidatprogram inom kognitionsvetenskap. Kandidatprogram inom kognitionsvetenskap har startat HT14. 510 sökande till 30 platser. Fakulteten skall öka antalet doktorander. Ingen ökning har noterats 2014. Antalet i nivå med tidigare år. Genomföra pilotprojekt med 60 hp masterprojekt för ett urval av särskild kvalificerade studenter. Syftet är att knyta dem närmare forskningsprojekt och förbereda dem för att söka till forskarutbildning. Två studenter har under året antagits till 60 hp masterprojekt. Projektet kommer att evalueras och utvidgas till fler utbildningsprogram. Utannonsera doktorandtjänster. Under 2014 annonserades sex doktorandtjänster vid fakulteten 5 (10)

SAMVERKAN SOM UTVECKLAR Vision 2020 Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 kännetecknas av ett ansvarsfullt och engagerat samverkansarbete. Det skapar goda cirklar som ger kunskap till omvärlden, nyttiggör forskningen och stimulerar ett inflöde av nya idéer och kunskap. Det ger universitetet en stark attraktionskraft som samarbetspartner. Våra mål för 2014-2016 Detta har vi uppnått Vår verksamhetsplan för 2014 Detta har vi gjort Så har vi följt upp och återkopplat Utveckla och utvidga kunskapsutbytet med näringslivet, offentlig sektor och andra universitet vad gäller metodik och värdekedjor. Ökad synlighet och bättre förutsättningar för samverkan inom den akademiska delen av visualiseringsområdet. Software Center bygger på samverkan med näringslivet. Under 2014 har centret utvecklats ytterligare med nya partners. Stärka den populärvetenskapliga kommunikationen via institutionernas webbplatser. Deltagande i projekt tillsammans med BTH och MDH gällande avancerade kurser inom Software Engineering för näringslivet (till samverkan). Ny site skapad för Visual Arena Research. Under 2014 har vi deltagit i två pedagogiska workshops och bidragit till den pedagogiska handboken som utgavs av projektet. En tjänst som forskningsingenjör har utlysts och den ska hjälpa till med att få en av projektets kurser att bli online (MOOC). Projektet kommer att fortsätta 2015-2019. 6 (10)

Knyta ytterligare adjungerade professorer/ lärare till institutionerna. Öka omfattningen på uppdragsutbildning och tillhandahålla avancerade kurser för näringslivet och offentlig sektor. Kunskapsspridning genom en nationell uppdragsutbildning inom e-hälsa. En process har påbörjats för att få en adjungerad professor inom ehälsa. Tillämpad IT har genomfört uppdragsutbildning för bl.a, Stockholms läns landsting 7 (10)

ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR Vision 2020 Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 ska ha ökat sin attraktivitet som arbetsplats genom en ändamålsenlig organisation, ett aktivt ledarskap och stärkt delaktighet för medarbetare och studenter på alla nivåer. Våra mål för 2014-2016 Detta har vi uppnått Vår verksamhetsplan för 2014 Detta har vi gjort Så har vi följt upp och återkopplat Vidareutveckla fakultetens arbete med likabehandlingsfrågor. En ökad andel kvinnliga professorer. Under 2014 har en kvinna befordrats till professor och en kvinna anställts som gästprofessor. Framtagande av entydiga interna processer för anställning och befordran av medarbetare samt examination av doktorander och studenter. Institutionens arbetsmiljö och likabehandlingsgrupp samt institutionens ledningsgrupp har sett över nuvarande processer och reviderat dem. Institutionerna skall ha effektiva stödprocesser och rutiner för att administrera och ge service till de integrerade institutionernas kärnverksamhet utifrån såväl Chalmers som Göteborgs universitets riktlinjer och bestämmelser. Arbetet med att förbättra processer, förstärka administrationen samt tydligare knyta administrationen till respektive avdelnings specifika behov har påbörjats. 8 (10)

En miljömässigt hållbar verksamhet. Medarbetare och chefer ska ha en rimlig arbetsbelastning. Institutionernas chefer skall ha direkt ansvar för högst 30 medarbetare. Verka för att låsbara cykelförråd samt laddningsstationer för elbil och elcyklar tillhandahålls på våra två campus Planera och genomföra en medarbetarutbildning. Införa fyra fasta tillfällen under året för påbörjande av examensarbeten, samt ett verktygsstöd för monitorering av pågående examensarbeten status (avser Data- och informationsteknik). Genomföra chefsutbildningar för personer som har dessa uppdrag och inte har aktuell chefsutbildning. Utse biträdande avdelningschefer (omfattning 5-10%) för att minska belastningen på avdelningschef på avdelningar med många medarbetare. Frågan om cykelförråd har överlämnats till Chalmersfastigheter som återkommer med förslag senare. Processen har initierats och kommer att användas under 2015. Avsaknaden av chefsutbildning på engelska har delvis försenat genomförandet. Under året har flera chefer slutat och rekryteringen av nya har dragit ut på tiden och de kommer att börja sina uppdrag under 2015. Ingen aktiv åtgärd har ännu genomförts. Institutionens ledningsgrupp avser att diskutera avdelningsstrukturen som helhet under våren 2015. 9 (10)

Studierektor för forskarskola skall ha direkt ansvar för uppföljning av högst 30 forskarstuderande. En driftsäker grundutbildningsverksamhet God beredskap vid kris, olycka och dödsfall Vid behov utse biträdande studierektorer för att minska belastningen på ordinarie studierektor. Utse lärarlag i vissa kritiska eller utsatta ämnesområden och planera så att ett driftsäkert backupschema erhålls. Framtagande av åtgärdsplaner i händelse av kris, olycka och dödsfall, samt instruktioner om var dessa planer återfinns. Ingen åtgärd gjord. Ansvarig för forskarskolan vid Data- och informationsteknik avsade sig uppdraget under året och tillsättningen av ny ansvarig drog ut på tiden. Lärarlag inom några ämnesområden har bildats och ett antal möten i grupperna har genomförts under året. Ett syfte med lärarlagen är just att diskutera och organisera backupfrågan. Institutionen har tagit del av andra fakulteters och institutioners planer och tagit fram en för institutionen. 10 (10)