NORD STREAM 2 EN NATURGASLEDNING GENOM ÖSTERSJÖN UPPDATERAD PROJEKTBESKRIVNING OCH MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR HAVSOMRÅDET

Avsedd för Nord Stream 2 AG Datum 26 september 2017 Document number W-PE-EIA-PFI-REP-805-032200SW-03 NORD STREAM 2 EN NATURGASLEDNING GENOM ÖSTERSJÖN UPPDATERAD PROJEKTBESKRIVNING OCH MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR HAVSOMRÅDET

EN NATURGASLEDNING GENOM ÖSTERSJÖN UPPDATERAD PROJEKTBESKRIVNING OCH MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR HAVSOMRÅDET Revision 03 Datum 2017-09-26 Document ID W-PE-EIA-PFI-REP-805-032200SW-03 Referens 1100019533 / PO16-5068 Denna rapport är en svensk översättning av den motsvarande finskspråkiga versionen. Om det uppkommer skiljaktigheter mellan de olika språkversionerna, är det den finskspråkiga versionen som gäller. Revideringar: Revision Datum Beskrivning Författad av Granskad av Godkänt av Godkänt av 01 14.09.2017 Översättning ANNAL, ARIH, HSUR, SANNAS, OTSOL, SSAL 02 25.09.2017 Översättning ANNAL, ARIH, HSUR, SANNAS, OTSOL, SSAL 03 26.09.2017 Översättning ANNAL, ARIH, HSUR, SANNAS, OTSOL, SSAL ANTL SANSU MIBR ANTL SANSU MIBR ANTL SANSU MIBR Ramboll

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1 2. PROJEKTBESKRIVNING (UPPDATERING) 2 2.1 Rörledningssträckningen 2 2.1.1 Utveckling och optimering av sträckningen 2 2.1.2 Vald rörledningssträckning 3 2.1.3 Rörledningarnas avstånd 4 2.2 Rörledningens tekniska planering 4 2.2.1 Standarder, granskning och certifiering 4 2.2.2 Rörledningens dimensioner och material 5 2.3 Undersökningsverksamhet 6 2.3.1 Undersökningsverksamhet som utförts inom Finlands ekonomiska zon 6 2.3.2 Undersökningar före, under och efter anläggningen 6 2.4 Anläggning och idrifttagning 7 2.4.1 Tidsschema för anläggningsverksamheten 7 2.4.2 Röjning av krigsmateriel 7 2.4.2.1 In situ detonation 7 2.4.2.2 Förflyttning krigsmateriel 10 2.4.3 Stenläggning 11 2.4.4 Korsande installationer 12 2.4.5 Rörläggning 13 2.4.6 Transport av material och utrustning 14 2.4.6.1 Rörlogistik inom Finlands ekonomiska zon 14 2.4.6.2 Stentransporter till havs 15 2.4.6.3 Avfallshantering till havs 15 2.4.6.4 Annan transportverksamhet till havs 15 2.4.7 Avtesting och kontroll före idrifttagning 15 2.4.8 Idrifttagande 16 2.5 Drift och underhåll 16 2.6 Avveckling 16 2.7 Tekniska förändringar efter MKB:n 16 3. NULÄGESBESKRIVNING TILL HAVS (UPPDATERING) 19 3.1 Klimat och luftkvalitet 19 3.2 Havbottens morfologi och sediment 19 3.3 Hydrografi 19 3.4 Vattenkvalitet 19 3.5 3.6 3.7 3.8 3.9 3.10 3.11 3.12 3.13 3.14 3.15 Bakgrundsbuller 19 Undervattenbuller 19 Pelagisk miljö (plankton) 19 Bentisk flora och fauna 20 Fisk 20 Marina däggdjur 20 Fåglar 20 Skyddsområden 20 Främmande arter 22 Biologisk mångfald 22 Fartygstrafik 22

3.16 Kommersiellt fiske 23 3.17 Krigsmateriel 24 3.18 Tunnor 25 3.19 Militära områden 25 3.20 Befintlig och planerad infrastruktur 26 3.21 Vetenskapligt arv 28 3.22 Kulturarv 29 3.23 Människor och samhälle 32 4. GRÄNSÖVERSKRIDANDE NULÄGESBESKRIVNING (UPPDATERING) 33 4.1 Ryssland 33 4.2 Estland 33 4.3 Sverige 34 4.4 Övriga länder 35 5. KONSEKVENSBEDÖMNING TILL HAVS (UPPDATERING) 36 5.1 Struktur och metoderna i detta kapitel 36 5.2 Klimat och luftkvalitet 37 5.3 Havsbottens morfologi och sediment 38 5.4 Hydrografi och vattenkvalitet 40 5.5 Buller 43 5.6 Bentisk flora och fauna 45 5.7 Fisk 47 5.8 Marina däggdjur 48 5.9 Fåglar 59 5.10 Skyddsområden 60 5.11 Främmande arter 66 5.12 Biodiversity 67 5.13 Fartygstrafik 69 5.14 Kommersiellt fiske 71 5.15 Militära områden 71 5.16 Befintlig och planerad infrastruktur och användning av naturresurser 72 5.17 Framtida användning av den finska ekonomiska zonen 73 5.18 Vetenskapligt arv 75 5.19 Kulturarv 76 5.20 Sociala konsekvenser 79 5.21 Bedömning av den kvalitativa överensstämmelsen 80 6. GRÄNSÖVERSKRIRANDE KONSEKVENSBEDÖMNING (UPPDATERING) 83 6.1 Gränsöverskridande konsekvenser för Ryssland 83 6.2 Gränsöverskrikande konsekvenser för Estland 85 6.3 Gränsöverskridande konsekvenser för Sverige 87 6.4 Gränsöverskridande konsekvenser för andra länder 89 7. KUMULATIVA KONSEKVENSER (UPPDATERING) 90 7.1 Befintlig och planerad infrastruktur som ska beaktas 90 7.2 Kumulativ konsekvensbedömning befintliga NSP rörledningar 90 7.3 Kumulativ konsekvensbedömning den planerade Balticconnector -rörledningen 90 8. MILJÖHÄNSYN VID AVVECKLING 92 9. LINDRINGSÅTGÄRDER (UPPDATERING) 93 9.1 Marina däggdjur och fåglar 93 9.1.1 Akustiska avskräckande anordningar, Sälskrämmor 93 9.1.2 Föreslagna biotiska skyddsåtgärder vid röjning av krigsmateriel 93

9.1.3 Potentiella tilläggslindringsåtgärder 94 10. FÖRSLAG TILL MILJÖÖVERVAKNING (UPPDATERAD) 97 11. REFERENSER 98

1 1. INLEDNING Detta dokument ger uppdaterad information gällande Nord Stream 2 projektbeskrivningen. Härtill innehåller dokumentet, i de fall där det ansetts nödvändigt, en uppdaterad bedömning av miljö-, gränsöverskridande och de kumulativa konsekvenserna till havs. Även nulägesbeskrivningen till havs har uppdaterats i någon mån. Vad gäller bristen på information och osäkerheter som bedömdes i Finlands MKB-beskrivning, kan man konstatera att: Situationen vid tidpunkten när MKB:n sammanställdes (april 2017) Tidsschemat för anläggningen är inte slutgiltigt fastställt och kan ändras. Omfattning och förfarande vid röjning av krigsmateriel är inte exakt kända. Det finns osäkerheter gällande stenvolymen som behövs vid stenläggningsplatserna. Inget avtal med stenmaterialsleverantören har ingåtts. Röranläggningsfartyg har ännu inte bekräftats slutgiltigt. Situationen vid tidpunkten för tillståndsfasen (juli 2017) Tidsschemat har ändrats men inte detaljarbetats. Inga stora förändringar. Krigsmaterielundersökningar utvärderingar är utförda. och Volymen av stenmaterial och stenläggningsplatserna har uppdaterats. Ett avtal med stenmaterialsleverantören har ingåtts. Avtal med rörläggningsfartyg har ingåtts. Inga ankar positionerade rörläggningsfartyg används i Finland. Detta dokument har utarbetats för att bifogas till vattentillståndsansökan och tillståndsansökan för användningen av Finlands ekonomiska zon. Fastän Nord Stream 2 inte kommer att ansöka om tillstånd för stödverksamheter, presenteras dock förändringarna för dessa verksamheter kort i denna rapport.

2 2. PROJEKTBESKRIVNING (UPPDATERING) Syftet med detta kapitel är att beskriva det överbegripande tekniska konceptet for projektet och understryka förändringarna i de tekniska komponenterna och verksamheterna som skett efter MKB-beskrivningen. De tekniska ändringar som gjorts efter MKB-beskrivningen är: uppdaterade tekniska data om rörledningssträckningen (rev 52), stenläggning, korsningar, osv. (så kallade EIA3 data, Nord Stream 2, 3.1.2017 och sträckningsrevision 52 (7.7.2017)). Ramboll har till kännedom fått Saipems Input Data for EIA 4 (Complete Delivery). Förändringarna är små i förhållande till den data som erhållits tidigare och slutsatserna i denna bedömning är fortsättningsvis giltiga. val av de södra underalternativen (ALT W2 and ALT E2) vid en del av rörledningssträckningen användning av ett dynamiskt positionerat rörläggningsfartyg (DP-fartyg) inom hela Finlands ekonomiska zon (ingen ankring) undersökningsdata om krigsmateriel i rörledningens anläggningskorridor och säkerhetskorridor utvärderingar av krigsmateriel baserade på undersökningsdata Denna uppdaterad projektbeskrivning innehåller beskrivningar av (resp. underkapitel): 2.1 Rörledningssträckningen 2.2 Rörledningens tekniska planering 2.3 Undersökningsverksamhet 2.4 Anläggning och idrifttagning Tidsschema för anläggningen Röjning av krigsmateriel Stenläggning Korsande installationer Rörläggning Transport av material och utrustning Avtestning och kontroll före idrifttagning Idrifttagning 2.5 Drift och underhåll Också avvecklingen av rörledningarna beskrivs och presenteras i underkapitel 2.6. Slutligen innehåller detta Kapitel 2 också en sammanfattning (underkapitel 2.7) av teknisk information och saker som har ändrats sedan utarbetandet av MKB:n. 2.1 Rörledningssträckningen 2.1.1 Utveckling och optimering av sträckningen Under utvecklandet av konceptet för NSP2 projektet identifierades flera genomförbara sträckningar (MKB: Figur 4-1) och denna konceptutveckling fungerade som grundlag för vidare planering och som utgångspunkt för dragningen av NSP2 rörledningarnas sträckning. Sträckningens utvecklingshistoria och kriterierna presenteras i MKB-beskrivningens underkapitel 4.1.1.1. I Miljökonsekvensbedömningen utvärderades underalternativ till rörledningarnas sträckning vid två avsnitt där sträckningen delas i två alternativa sträckningar. Det ostliga avsnittet ligger söder eller sydväst om Porkala i Finska viken och dess underalternativ kallas ALT E1 och ALT E2 (MKB:

3 Figur 5-2). Det andra avsnittet ligger i norra Östersjön i den västra delen av Finlands ekonomiska zon och dessa underalternativ kallades ALT W1 och ALT W2 (MKB: Figur 5-3). Den valda rörledningssträckningen löper enligt underalternativen ALT E2 och ALT W2, vilka båda är de sydligare underalternativen. 2.1.2 Vald rörledningssträckning Rörledningssystemet Nord Stream 2 (NSP2) består av tvår undervattensrörledningar med en diameter på 48 tum inklusive anordningar på land i Russland och Tyskland. De föreslagna rörledningarna sträcker sig genom Östersjön frön södra ryska kusten (Narvabukten) i Finska viken till den tyska kusten i Lubmin-området. NSP2-systemet kommer att ha kapacitet att leverera 55 miljarder kubikmeter naturgas per år. NSP2-rörledningarna är konstruerade att vara i drift i 50 år. Rörledningssträckningen täcker ett avstånd på 1 200 km. Rörledningssträckningen korsar Rysslands, Danmarks och Tysklands territorialvatten och löper inom Finlands, Sveriges, Danmarks och Tysklands ekonomiska zoner (EEZ). I Finlands ekonomiska zon korsar NSP2-sträckningen de befintliga NSP-rörledningarna omedelbart efter inträde i den finska sektorn och sträckningen löper norr om NSP-rörledningarna. NSP2-rörledningarna definieras enligt följande: Ledning A, som löper på norra sidan av sträckningskorridoren, Ledning B, som löper på södra sidan av sträckningskorridoren Längden på sträckningen v52 i den finska sektorn är ungefär 374 km (MKB 378 km), från KP 0 till KP 374. Figur 2-1 visar sträckningen i Finlands ekonomiska zon. Den finska sektorn av NSP2-sträckningen karakteriseras av mycket varierande förhållandena: det finns områden med mycket mjuk botten bestående av mycket mjukt lersediment samt områden med grovt havsbotten bestående av grovt sediment, sand och bergrund. Vattendjupet längs NSP2-sträckningen varierar mellan 34 m (MKB 33 m) och 183 m (MKB 184 m). Rörledningssträckningen (NSP2-sträckningen) befinner sig helt inom Finlands ekonomiska zon och kommer inte in i Finlands territorialvatten. Mot öster fortsätter sträckningen till Rysslands territorialvatten och mot väster till Sveriges ekonomiska zon. Det kortaste avståndet till Finlands territorialvatten är 0,6 km och det kortaste avståndet till Estlands ekonomiska zon är 1,8 km. Det minsta avståndet från NSP2-rörledningarna till den finska kusten är 19 km (MKB 15 km) och till den estniska kustlinjen 25 km. Rörledningssträckningen befinner sig norr om Nord Stream rörledningarna i största delen av den finska sektorn. Bara ett kort avsnitt, ungefär 400 m i den östligaste delen av rörledningssträckningen nära Rysslands vatten ligger NSP2-sträckningen söder om Nord Stream rörledningarna. Det minsta avståndet mellan rörledningarna är ca 0,2 km och det största är ca 4,7 km (MKB 6,6 km).

4 Figur 2-1. Sträckningen inom Finlands ekonomiska zon. 2.1.3 Rörledningarnas avstånd NSP2-rörledningssystemet är oberoende av det befintliga NSP-systemet men sträckningen löper parallellt under en betydande sträcka. Därför har kriterierna för minimiavstånd mellan de två rörledningssystemen utvecklats, likaså avståndskriterierna mellan NSP2-rörledningarna. Dessa kriterier baserar sig på detaljerade bedömningar av de risker som hänger samman med driften av NSP2-rörledningssystemet. Det grundläggande kriteriet presenteras i underkapitlet 4.1.1.3 i MKB-beskrivningen. Avståndskriteriet har utvecklats för båda rörläggningsalternativen. Inom Finlands ekonomiska zon används bara DP-fartyg. 2.2 Rörledningens tekniska planering I den tekniska planeringen av NSP2-rörledningarna utnyttjas i stor utsträckning erfarenheterna av planeringen och anläggningen av de befintliga Nord Stream-rörledningarna. NSP2 har betydande nytta av de tidigare erfarenheter för att maximera synergierna och samtidigt uppnå en effektiv planering och användning av de kunskaper som förvärvats och de lärdomar som erhållits. 2.2.1 Standarder, granskning och certifiering Rörledningarna kommer att utformas, konstrueras och drivas i enlighet med kraven i den internationella standarden för havsbaserade rörledningar DNV OS-F101 (Submarine Pipeline Systems) liksom de tillhörande rekommenderade tillvägagångssätten utfärdade av Det Norske Veritas (DNV). NSP2 har utsett DNV GL till oberoende tredjepartsexpert för att bekräfta att rörledningssystemet, från en station för rens- och inspektionsdon till en annan har konstruerats, tillverkats, installerats samt avtestats och kontrollerats före idrifttagning enligt gällande krav i avseende på teknik, kvalitet och säkerhet. När DNV GL har genomfört tredjepartsverifieringen av alla projektfaser och

5 rörledningen utan anmärkning avtestats och kontrollerats före idrifttagning, utfärdar DNV GL ett intyg om överensstämmelse för båda Nord Stream 2-rörledningarna. 2.2.2 Rörledningens dimensioner och material NSP2-rörledningarna kommer att byggas av enskilda stålrör med en längd av 12,2 m, vilka kommer att svetsas samman i en kontinuerlig rörläggningsprocess. Stålröret hare en nominell diameter på 48 tum (1 219 mm) och en konstant innerdiameter på 1 153 mm. Rörledningens ungefärliga maximala diameter är 1,4 m. Det planerade trycket för rörledningarna liknar det för Nord Stream dvs. inom 220 bar(g) / 200 bar(g) i två rörledningssektioner inom Finlands ekonomiska zon. Stålrörets väggtjocklek baseras på (invändiga) det planerade trycket under drift, förebyggande av yttre kollaps och motstånd mot externa stötar. Inom Finlands ekonomiska zon kommer väggtjockleken att vara 34,6 mm (från KP 0 till KP 184) och 30,9 mm (från KP 184 till KP 374) (MKB: väggtjockleken varierar mellan 30,9 och 41,0 mm). Rörfogen beläggs invändigt med ett epoxibaserat material. Syftet med beläggningen är att minska hydraulisk friktion och därmed förbättra flödesbetingelserna. Rören får en utvändig beläggning av polyeten i tre skikt för att förhindra korrosion (MKB, Figur 4-3). Utanpå rörens utvändiga rostskyddsbeläggning kommer en betongbeläggning med järnmalm att appliceras (MKB, Figur 4-4). Beläggningens tjocklek inom Finlands ekonomiska zon är 80 mm (ca 185 km), 90 mm (ca 125 km) och 60 mm (ca 65 km) (MKB: mellan 60 och 80 mm). Det främsta skälet för betongbeläggning är att rören ska ligga stabilt mot havsbotten men beläggningen utgör även ett extra skydd mot främmande föremål, till exempel påverkan av fiskeredskap. För att garantera rörledningarnas hållbarhet under hela deras livstid kommer ytterligare antikorrosionsskydd att användas i form av galvaniska offeranoder. Detta sekundära skydd är ett oberoende system som kommer att skydda rörledningen om det yttre antikorrosionsskyddet skadas. Utformningen av anoderna säkerställer en tillräcklig exponerade yta för att ge en erforderlig strömstyrka för skyddsbehovet, och en tillräcklig anodmassa för en uppskattad livslängd på 50 år. Antalet anoder som ska installeras inom den finska sektorn är: Zink 1 398 (Ledning A) + 1 398 (Ledning B) Aluminium 1 420 (Ledning A) + 1 417 (Ledning B) Färger appliceras på de belagda rören för att identifiera typen av rör (väggtjocklek, betongtjocklek, osv.). Ungefär 61 300 (MKB 63 000) belagda rör kommer att installeras inom Finlands ekonomiska zon. Den förväntade totalförbrukning av material som behövs till inom Finlands avsnitt av rörledningen sammanfattas i Tabell 2-4. Tabell 2-1. Sammanfattning av materialförbrukning i Finland. Material Finland Stål (t) 716 500 (EIA 723 700) Betongbeläggning (t) 750 300 (EIA 757 900) Zinkanoder (t) 2 479 Aluminiumanoder (t) 856 (EIA 885) Färger appliceras på de belagda rören för att identifiera rörtyper (väggtjocklek, betongtjocklek, osv.). Mängden färg som användas är ca 0,13 liter per rör ungefär 8 m 3 för alla rörledningar inom Finlands ekonomiska zon.

6 Rörledningar som kommer att anläggas på havsbotten består av mer än 99,8 % av material som är oupplösliga eller ofarliga för den marina miljön (t.ex. stål, betong och torrt färglager). På grund av deras ofarliga egenskaper behandlas dessa material inte i miljökonsekvensbedömningen. Zink (som utgör mindre än 0,2 % av totalmängden av rörledningarnas material) är dock ett potentiellt farlig ämne och det har beaktats i bedömningen av konsekvenserna för den marina miljön. 2.3 Undersökningsverksamhet Flera undersökningar till havs kommer att genomföras i anslutning till de planerade NSP2- rörledningarna för att insamla specifik kunskap om bottenförhållanden, topografi, batymetri, och artefakter som vrak, stenblock, krigsmateriel osv. Undersökningarna söder den tekniska planeringen och anläggningen av rörledningarna. 2.3.1 Undersökningsverksamhet som utförts inom Finlands ekonomiska zon Undersökningsverksamhet inom Finlands ekonomiska zon: Undersökningen för nulägesbeskrivningen av miljön inom Finlands ekonomiska zon genomfördes mellan december 2015 och maj 2016. Rekognoseringsundersökningen utfördes mellan december 2015 och februari 2016. Den första fasen av den geotekniska undersökningen genomförders i mars-april 2016. Den andra frasen kommer att påbörjas under kvartal 2 2017 efter att isen försvunnit. Den detaljerade geofysiska undersökningen utfördes i juli-augusti 2016. Detaljerade undersökningar av valda potentiella kulturarv genomfördes under vatten i juliaugusti 2016. Undersökningen av förekomsten av krigsmateriel och visuella inspektioner av potentiell krigsmateriel började i september 2016 och fortsätter till andra kvartalet 2017. 2.3.2 Undersökningar före, under och efter anläggningen Förundersökning inför rörläggning En förundersökning inför rörläggningen kommer att genomföras alldeles innan rörläggningen påbörjas. Förundersökningen sker i syfte att bekräfta den tidigare batymeriska undersökningen och säkerställa att det inte finns nya hinder på havsbotten. Batymetriska och visuella inspektionsundersökningar med ROV kommet att utföras för övervakning av teoretisk nedläggning och tillfälliga nödvändiga undersökningsaktiviteter. Undersökning under anläggningsarbeten Fullständig undersökningskapacitet kommer att vara tillgänglig för att utföra övervakning av nedläggning om så krävs och för eventuella separata nödvändiga undersökningar under anläggningen av rörledningen. Undersökningar efter röläggningen En undersökning efter rörläggningen kommer att genomföras för att dokumentera rörläggningen så snart rörledningen har lagts ut på havsbotten av rörläggningsfartyget. Undersökningen ska fastställa positionen och skicket av rörledningarna efter rörläggningen. Undersökning efter anläggningen En undersökning av de installerade rörledningarna kommer att genomföras som en slutlig dokumentation av rörledningsanläggningen när all anläggningsverksamhet har slutförts. Undersökningen kommer att visa att rörledningarna installerats korrekt. En undersökning efter anläggningen, tillsammans med en undersökning efter rörläggningen, kommer att användas för att bekräfta att erforderligt djup av nedläggningen har uppnåtts, att omfattningen av återfyllning och stenläggning är enligt anvisningar och att rörledningarnas integritet är bibehållen.

7 2.4 Anläggning och idrifttagning 2.4.1 Tidsschema för anläggningsverksamheten Förutsatt att alla tillstånd som krävs för anläggningen beviljas inom den planerade tiden, har anläggningsarbetena planerats att påbörjas i april-maj 2018. Rörläggningen har planerats att slutföras under 2019. Det planerade tidsschemat för den huvudsakliga anläggningsverksamheten i Finland presenteras i Figur 2-2 nedan: 2018 2019 Beskrivning Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Nord Stream 2 anläggning i det finska området RÖJNING AV KRIGSMATERIEL STENLÄGGNING - LEDNING A RÖRLÄGGNING - LEDNING A AVTESTNING OCH KONTROLL SAMT GASFYLLNING - LEDNING A STENLÄGGNING - LEDNING B RÖRLÄGGNING - LEDNING B AVTESTNING OCH KONTROLL SAMT GASFYLLNING - LEDNING B Figur 2-2. Planerat tidsschema för de huvudsakliga projektaktiviteterna i Finland. De huvudsakliga ändringarna efter MKB:n är följande: Rörläggning av Ledning A: juni 2018 början av oktober 2018 (MKB: juli 2018 oktober 2018) Rörläggning av Ledning B: januari 2019 början av maj 2019 (MKB: mitten av februari 2019 juni 2019) Gasinsläpp i Ledning A: slutet av oktober 2019 (MKB: mitten av november 2019) Gasinsläpp i Ledning B: slutet av november 2019 (MKB: mitten av december 2019) 2.4.2 Röjning av krigsmateriel För att garantera en säker anläggning och drift av rörledningarna har en undersökning av krigsmateriel i rörledningens anläggnings- och säkerhetskorridor (definierat i underkapitel 2.4.5) genomförts. NSP2-projektet kommer att stöta på konventionell krigsmateriel i Ryssland och Finland. Rörledningssträckningen kommer att och har optimerats för att undvika krigsmaterial så långt som möjligt på basen av undersökningsresultat. I samband med undersökningarna har ungefär 85 krigsmateriel identifierats inom Finlands ekonomiska zon. Krigsmateriel har evaluerats av en finsk ammunitionsexpert (Mr. Eero Auvinen) och undersökningsentreprenörs experter. På grund av den täta förekomsten av krigsmateriel i den finska ekonomiska zonen kommer det inte vara möjligt att lokalt kringgå alla objekt. Följaktligen krävs det omplacering eller röjning av krigsmateriel före anläggningen i rörledningens anläggningskorridor och den bredare säkerhetskorridoren baserat på vad riskbedömningarna påvisar. NSP2 har utfört en bedömning av alternativa röjningsmetoder och lindringsåtgärder för att minska konsekvenserna i anknytning till undervattenbuller från in situ detonering. Man har även beslutat sig för att använda in situ detoneringar vid röjningen av krigsmateriel vilket även var grunden för MKB-beskrivningen och denna metod användes också av Nord Stream AG. Vid sammanställandet av detta dokument, pågår ännu en genomförbarhetsundersökning av en alternativ metod (denna metod beskrivs i lindringsåtgärdskapitlet). 2.4.2.1 In situ detonation Det konventionella och mest allmänna sättet att röja krigsmateriel till havs är att använda in-situ detonation (på plats och ställe). Röjningsarbeten genomförs av ett specialfartyg med ett

8 röjningsteam ombord. Dessutom finns en arbetsbåt som bistår verksamheten och en ROV (fjärrstyrd undervattensfarkost) används för flera uppgifter: Undersökning av krigsmateriel och havsbotten på detonationsområdet före detonation. Placering av sprängämnet nära krigsmaterielobjektet före detonationen Säkerställandet av detonationen samt upptagning av skräp och utrustning efter detonationen Undersökning av eventuella känsliga receptorer nära krigsmaterielobjektet före och efter detonationen. Fartygstrafikens säkerhet Under verksamheten, för att garantera säkerheten för fartygstrafik, kommer myndigheterna att informeras om projektets läge. För att undvika negativa konsekvenser för fartygstrafik kommer en säkerhetszon att etableras runt varje krigsmaterieldetonationsområde under detoneringsarbeten. Under undersökningar före och efter detonationen kommer säkerhetszonen att vara en kilometer, under en detonation en sjömil. Före röjning av krigsmateriel kommer platserna där verksamheter utförs att meddelas till sjöfarare genom underrättelser för sjöfaranden, förvarning via NAVTEX (Navigational Telex) och VHF-säkerhetsmeddelanden som utsänds inom konsekvensområdet. Lindring av konsekvenser för marina däggdjur Ett flertal åtgärder kommer att vidtas för att lindra och övervaka konsekvenserna för marina däggdjur, dykande sjöfåglar och fisk. Visuella observationer utförs av observatörer av marina däggdjur från en timme före detonationen till en timme efter detonationen. En ekolodsundersökning för att observera eventuella fiskstim i området utförs av arbetsbåten och ett passivt akustiskt övervakningssystem utplaceras för att registrega eventuella ljud från marina däggdjur före detonationen. Utöver observationerna iordningställs och aktiveras akustiska avskräckande anordningar (sälskrämmor) före detonationen och en liten fiskskrämmande laddning avfyras för att skrämma bort alla sälar och fiskar från området innan den stora detonationsladdningen avfyras. I Figur 2-4 visas ett exempel på lindringsåtgärder som vidtas under NSP2. Figur 2-3. Layout av övervaknings- och lindringsutrustning under krigsmaterielröjning (Witteveen+Bos 2011). En sälskrämma är en akustisk anordning för att skrämma bort marina däggdjur och den har använts för att skrämma bort eventuella sälar som har simmat nära krigsmateriel som ska röjas. Sälskrämman ger ut ett högt ljud (ljudtryck ungefär 189 db/µp/m) i vattenmassan på en frekvens som stör marina däggdjur. En typisk sälskrämma (Lofitech) uppskattas att vara effektiv

9 att skrämma bort sälar på en distans på åtminstone flera hundra meter (Mikkelsen et al. 2015). å större distanser, upp till ungefär 1 km, kanske sälar inte skräms bort men de kommer att ändra sitt beteende och använda mera tid på havsytan (Gordon et al. 2015). Skrämmorna kommer att aktiveras ungefär 20 minuter före detonationen och kopplas av omedelbart före röjningen. De används så kort tid som möjligt för att minimera risken att marina däggdjur vänjer sig vid ljudet eller även lär sig att kombinera ljudet med potentiell matkälla på grund av fisk som dödas vid detonationen. Tilläggslindringåtgärder för utvalda krigsmaterielobjekt: skydd med luftbubblor Nord Stream 2 planerar att använda ett skyddssystem med luftbubblor, s.k. bubbelgardiner (på engelska: bubbel curtain system). Totalt 20 krigsmaterielobjekt har kartlagts för användning av detta skydd med luftbubblor som tilläggslindringsåtgärd. Mera detaljer och valkriterier för vilka krigsmaterielobjekt som väljs för denna lindringsåtgärd presenteras i kapitler 5.8., Marina däggdjur. Skyddssystem med luftbubblor har utvecklats för marina områden, i synnerhet för pålningsarbeten. Det dämpar bulleremission orsakad av pålningsarbete eller detonation. Tryckluft förs in i en munstycksslang som genererar en slags gardin med luftbubblor (se Figur 2-5) mellan positionen där buller genereras (krigsmateriel som detoneras) och den omgivande miljön. Ljudvågor from detoneringsverksamheten dämpas av bubblorna så att ljudvågorna när de passerar genom luftbubblorna lindras. Detta skyddssystem med luftbubblor installeras, opereras och lyfts tillbaka upp av ett specialfartyg ( Nozzle Hose Deployment Vessel, NHDV). Detta fartyg är utrustat med kompressorer (oljefria, dieseldrivna) för att generera tryckluft samt med en stor slangrulle eller rullar. Rullarna kommer att ha tillräckligt med kapasitet att lagra slangar som behövs för att konstruera luftbubblorna. Fartygets akter är specialkonstruerat för att lägga ut och samla ihop tryckluftslangar. Slangsystemet består av flytande slang (500 m), en vertikal slang (70 m, neutral flytförmåga) och munstycksslang (250 m, negativ flytförmåga). Vattendjupet vid de planerade användningsplatserna varierar mellan 40 m och 80 m. När vattendjupet och vattens strömhastiget tas i beaktande är bubbelgardinens teoretiska radie ca 40 m. Den valda längden av mundstycksslangen är 250 m. Detta betyder att den tillgängliga längden av slangen kommer att vara tillräcklig för att installera slangen runt ett krigsmaterielobjekt för att skapa en effektiv gardin av luftbubblor för detoneringen. Munstyckslangen är tillverkad av en tryck- och sugslang med tillräckligt kapacitet för sprängtryck och draghållfasthet. Slangen är utrustad med delar av ett stålrör sammankopplat med en kedja. Stålrörsektioner runt slangen skyddar den från att tryckas samman på slangrullen när mera än ett skikt av slangen är lagrat på rullen. Munstyckslangen är tillverkad med hål av lämplig diameter och lämpligt avstånd för att nå en gardin av luftbubblor som helt omger anläggningsstället (inga öppningar). Funktionsprincipen för skyddssystemet med luftbubblor som används i havsområden kan delas upp i tre huvudsakliga faser: 1) Förflyttning till den valda platsen och positionering, montering av gardinen med luftbubblor, användning av denna: a. Förflyttning till den valda platsen, tillstånd för att komma till platsen och instruktioner b. Förflyttning till den överenskomma startplatsen där slangen läggs ut c. Nedsättning av munstycksslangen till den önskade platsen med en hastighet på ca 2 knop (250 m slang runt krigsmaterielobjektet)

10 d. Nedsättning av den flytande slangen och samtidigt flyttar fartyget sig till en distans av 500 m från luftbubbelanordningen e. Detoneringsfartyget kommer in i detonationsområdet och förbereder detonationen av krigsmaterielet. 2) Användning av skyddssystemet med luftbubblor: a. Ansluta flytande slangen till kompressorer b. Start av kompressorer då detoneringsfartyget begär det c. Driva skyddsanordningen i överensstämmelse med order från detoneringsfartyget d. Stoppa skyddsanordningen (BBC) då detoneringen har utförts och detoneringsfartyget ger order att stoppa 3) Lyfta upp munstycksslangen till skyddssystemet med luftbubblor: a. Efter att kompressorerna har stoppats och de flytande slangarna rullats ihop, lyfts munstycksslangarna upp och transporteras till nästa detoneringsplats b. Om detoneringsarbeten avbryts för en längre period och detoneringsfartyget stoppas, lyfts munstycksslangen till skyddssystemet med luftbubblor upp. Figur 2-4. Skyddssystem med luftbubblor munstycksslangen i drift (Bitunamel Feldmann 2017). 2.4.2.2 Förflyttning krigsmateriel För visa krigsmaterielobjekt, beroende på havsbottnens morfologi, sjögången och förhållandena längs fartygslederna, kan en lyfta upp-omplacera -operation vara nödvändig. Denna lyfta uppomplacera omfattar installering av en fästanordning med ett flytelement som fylls med luft runt krigsmaterielobjektet. Flytelementet fylls fjärrstyrt med luft och det lyfter upp krigsmaterielobjektet försiktigt från havsbottnen. När flytelementet når vattenytan dras den till den nya platsen med hjälp av arbetsbåten (se Figur 2-6). Vid den nya platsen töms flytelementet och krigsmaterielobjektet sjunker försiktigt ner på havsbottnen. Därefter avlägsnas fästanordningen och flytelementet så att röjningen kan fortsätta.

11 Figur 2-5. Förflyttning av krigsmateriel genom bogsering (Ramora 2017). 2.4.3 Stenläggning Stenläggning betyder användning av krossad sten i passlig storlek för att lokalt omforma havsbotten samt att stödja och täcka sektioner av rörledningen i syfte att garantera dess långvariga integritet. Stenläggning behövs främst för att: Stöd för korrigering av fria spann (före och efter rörläggningen) Täckande av rörledningen med sten efter rörläggningen, där det behövs, för ytterligare stabilisering av rörledningen Stenläggning före och efter rörläggningen som stöd/stabilisering vid rörledningskorsningar Krossad sten transporteras med fartyg till ställen där stenläggning behövs. Stenmaterialet matas av ett transportband i fallröret ombord fartyget och faller sedan genom en vattenkolumnen inne i fallröret som visas i MKB-beskrivningen i Figur 4-8. Stenläggningsfartyg kan lägga ned stenmaterialet på ett kontrollerat och mycket noggrant sätt. De tekniska kraven för stenmaterialet är: Kemiskt och mekaniskt stabil för rörledningarnas 50 år långa driftstid. Endast krossad färsk och ovittrat stenmaterial används. Storleken på stenmaterialet varierar från 20 till 125 mm Materialet innehåller inte några föroreningar, som t.ex. tungmetaller som kan lösas i vattnet. Härtill kommer materialet inte att innehålla någon lera, silt, kalk, vegetation eller splitter och inte heller något annat avfallsmaterial. Stenläggningen kommer att utföras inom Finlands ekonomiska zon i två faser: Fas 1 Stenläggning före rörläggning omfattar bottenarbeten som måste utföras före rörläggning. Fas 2 Stenläggningen efter rörläggningen omfattar bottenarben som måste utföras efter rörläggning.

12 Tabell 2-2. Sammanfattning av uppskattade stenvolymer för stenläggning i finska vatten Uppskattad total volym (m 3 ) Rörledningskorsningar (före och efter rörläggning) 37 320 (MKB 40 000) Spännings-/fria spanns korrigeringar, före och efter rörläggningen 901 080 (MKB 1 410 000) Skydd mot buckling/knäckning under drift (efter rörläggningen) 352 620 (MKB 390 000) Stenläggning på vissa platser för att garantera stabilitet (efter rörläggningen) 39 600 (MKB -) Totala netto stenvolymer 1 330 620 (MKB 1 950 000) Total stenvolym inkluderande svinn och anläggningstoleranser 1 703 000 (MKB -) Stenvolymen (1,95 miljoner m 3 ) som presenterades i MKB-beskrivningen är netto volymer, d.v.s. nedsjunkningen av stenvallarna har beaktats, men inte svinn och anläggningstoleranser. Sådana svinn och toleranser, är på basen av Nord Stream projektet i storleksordningen 28 % (Nord Streams övervakningsrapport för 2012) av nettovolymen. Detta beror på mjuka sediment. I EIA3-data som fungerar som utgångspunkt för denna bedömningsrapport har stenmaterialets nettovolym minskat till 1,33 miljoner m 3. Med svinn och anläggningstoleransen beaktad är stenvolymen 1,703 m3. Bedömningarna i denna rapport baseras på en stenvolym på 1,703 miljoner m 3. Förändringarna i planeringen sedan den uppdaterade bedömningen har lett till en ytterligare minskning i nettovolymen till 1,1 miljoner m 3, d.v.s. totalt 1,408 m 3 inkluderande svinn och anläggningstoleranser. 2.4.4 Korsande installationer Rörledningssträckningen kommer att korsa befintliga kablar (aktiva, inaktiva och okända) och rörledningar. Följande metoder kommer att användas vid korsningarna: Tabell 2-3. Möjliga korsningsmetoder. Typ Rörledning Korsningsmetod Stenvall, skydd av stenmaterial och stödmattor Telekommunikationskablar Skydd av stenmaterial och stödmattor (MKB: Figur 4-9) Övergivna kablar Elkablar Rörledningen lägg ovanpå kabeln Skydd av stenmaterial och stödmattor Nord Stream 2 AG avser att kontakta alla kabel- och rörledningsägare innan anläggningsarbetena påbörjas, för att avtala lämplig korsningsmetod och även för att diskutera ekonomiska och ansvarsmässiga frågor i avseende på korsningarna. I finska vatten kommer sträckningen till Nord Stream 2-rörledningen att korsa 28 (MKB: 24) befintliga av vilka 4 har bekräftats vara inaktiva (ur bruk) (Tabell 3-13, 3-14 och 3-15). Tretton (13) av de befintliga kablarna är okända. Aktiva och okända kablar (totalt 24 kablar och 58 korsningar med Nord Stream 2 Ledning A och B) kommer att skyddas av stödmattor före

13 rörläggningen. Två typer av stödmattor kommer att användas: 364 st. flexibla betongmattor med flera block med rundade kanter (6 m x 2,5 m x 0,3 m) och 114 st. fasta stela betongbalksmattor (10 m x 3 m x 0,3 m). Dessa stödmattor kommer att installeras av fartyget Oceanic. Rörledningssträckningen kommer också att korsa tre planerade kablar (se Tabell 3-16). Inom Finlands ekonomiska zon korsar NSP2-sträckningen även Nord Streams rörledning 1 och 2 på en plats (dvs. totalt 4 korsningar) nära den ryska gränsen. En typisk rörledningskorsning visas i MKB:n, Figur 4-23. Dessutom kommer sträckningen att korsa den planerade sträckningen för Balticconnector -rörledningen i Finland, anläggningstidtabellen bör dock ännu bekräftas. 2.4.5 Rörläggning Under rörläggningsprocessen transporteras individuella rörsektioner (rör) med rörleveransfartyg till rörläggningsfartyget, svetsas samman ombord och sänkas till havsbotten som en kontinuerlig rörräcka från rörläggningsfartyget. Den genomsnittliga hastigheten för rörläggningsfartyget är i storleksordningen 3 km per dag (MKB: 2 3 km per dag). Rörläggningen kommer att genomföras inom följande korridorer: Rörläggningskorridoren (anläggningskorridor för rörledningen) har en bredd som utgörs av rörledningens tolerans centrerad mot den planerade sträckningens centrumlinje inom vilken rörledningen kommer att läggas ut. Rörledningens tolerans kommer att vara +/-7,5 m från den planerade sträckningens mittlinje generellt, +/-2,5 m i begränsade områden som korsningar och stenvallar som lagts ut före rörläggningen. Säkerhetskorridorens bredd är centrerad mot den planerade sträckningens centrumlinje. Inom denna korridor identifieras och utvärderas alla odetonerade krigsmateriel och de som utgör en risk för rörledningen kommer att avlägsnas. Säkerhetskorridorens bredd baserar sig på det minsta avstånd som krävs för att rörledningen ska stå emot konsekvenserna av en undervattensexplosion längs sträckningen. Denna korridor inkluderar även rörläggningstoleransen. Säkerhetskorridoren kommer att breddas lokalt för att omfatta stenläggning före och efter rörläggningen. Anläggningsmetoderna och de byggnadstekniska principerna som tillämpas liknar i stort sett de som användes för Nord Stream -rörledningarna. NSP2-rörledningarna är dock planerade för samtidig läggning. Inom Finlands ekonomiska zon kommer anläggningen av ledning A att påbörjas från den ryska gränsen och anläggningen av ledning B från den svenska gränsen. Inom Finlands ekonomiska zon kommer bara ett dynamiskt positionerat (DP) fartyg att användas från den ryska gränsen (KP 0) till KP 374. Enligt nuvarande plan kommer Allseas DP-fartyg Solitaire att utföra rörläggningen av båda rörledningarna inom Finlands ekonomiska zon. Ett DPfartyg har ett flertal propellrar (Solitaire har 10 st). Dessa propellrar finns både i fören och aktern, liksom även på både babords- och styrbordssidan av fartyget, i syfte att upprätthålla fartygets position. Ungefär 220 (MKB: 300) dagar av rörläggningsverksamhet kommer att utföras inom Finlands ekonomiska zon, detta när man uppskattar att den genomsnittliga rörläggningshastigheten är 3,4 km per dag (MKB: 2,5 km per dag). Rörläggningen uppskattas att ta ungefär 5 månader för varje rörledning inom Finlands ekonomiska zon (sammanlagd 10 månader). Rörläggningen är inte planerat att genomföras i isförhållanden.

14 Rörläggningen kommer att utföras enligt den konventionella S-läggningsprocessen, som visas i underkapitel 4.1.7 av MKB-beskrivningen. En ROV-farkost (fjärrstyrd undervattensfarkost) som från ett undersökningsfartyg (Normand Poseidon, Calamity Jane, Highland Navigator) kommer att användas för kontinuerlig övervakning av platsen där rörledningen träffar bottnen i kritiska områden såsom platsen för starten av rörläggningen, vid korsning av stenvallar, vid korsning av rörledningar och kablar, samt i andra besvärliga områden. Transporten av rör till rörläggningsfartygen utförs av speciella rörtransportfartyg, som kan upprätthålla sin position längs rörläggningsfartyget med dynamisk positionering medan rören lastas över. En mer eller mindre kontinuerlig rörtransport krävs för att upprätthålla erforderligt rörförråd på rörläggningsfartyget. 2.4.6 Transport av material och utrustning Storskaliga anläggningsarbeten av rörledningar till havs kräver stöd från landbaserade serviceanläggningar, t.ex. betongbeläggningsanläggningar och lagerplatser. Förutom betongläggning och lagring av rörledningar kommer serviceanläggningarna även att utgöra allmänt förråd för förbrukningsmaterial till fartygsflottan till havs samt vara kontor för Nord Stream 2 AG ledningen och dess entreprenörer. Dessutom kommer fartygsgenererat avfall att transporteras till återvinnings- och behandlingsanläggningar på land. En nyckelfaktor i konceptet att minimera konsekvenserna av logistiken kring Nord Stream var att skapa och använda ett nät av strategiskt placerade logistikanläggningar i Tyskland, Sverige och Finland. För att uppnå en säker och smidig försörjningskedja för projektet kommer två betongbeläggningsanläggningar och fyra lagerplatser att användas. Platser för betongbeläggningsanläggningarna är Kotka i Finland och Mukran i Tyskland. Planerade lagerplatser är Kotka och Koverhar, Hangö i Finland och Karlshamn i Sverige samt Mukran i Tyskland (se MKB, Figur 4-14). Projektet inkluderar följande transportaktiviteter till havs: Transport av betongbelagda rör till lagerplatserna Transport av betongbelagda rör till rörläggningsfartygen från beläggningsanläggningarna och lagringsplatserna Transport av stenläggningsmaterial från mellanlager på land till stenläggningsplatserna Transport av bränsle och annat material till rörläggningsfartygen och stödfartygen Logistikkonceptet har utformats för att reducera transporterna till lands och till havs. Befintliga anläggningar har valts i första hand i mån av möjlighet för att undvika nybyggen. Ett primärt fokus under utvecklingen av logistikkonceptet har därför varit att minimiera miljökonsekvenserna och att reducera kostnaderna. 2.4.6.1 Rörlogistik inom Finlands ekonomiska zon Rörlogistiken baseras på utnyttjandet av befintliga hamnar i Östersjöområdet. Hamnen HaminaKotka (Mussalo) i Finland fungerar som plats för betongbeläggning och som lagerplats för den östra rörledningssträckningen. Efter betongbeläggning kommer rör att lagras nära betongbeläggningsanläggningen. Från Kotka kommer rör att transporteras direkt till rörläggningsfartygen eller till lagerplatsen i Koverhar, Hangö.

15 Syftet är att avståndet från betongbeläggningsanläggningen och lagerplatserna till rörläggningsfartyget kommer at vara så kort som mögligt. Detta minimerar det avstånd som ett rörtransportfartyg kommer att gå mellan lagerplatsen och rörläggningsfartyget. Rörtransportfartygen kommer att transportera betongbelagda rör från lagerplatser till rörläggningsfartygen som befinner sig vid NSP2-sträckningen. Betongbelagda rör (61 300; MKB 62 000) som ska anläggas inom Finlands ekonomiska zon kommer att komma från Kotka Mussalo (29 300; MKB 30 000) och Hangö Koverhar (32 000). 2.4.6.2 Stentransporter till havs Stenläggningsmaterialet inom Finlands ekonomiska zon hämtas från bergtäkter på land (Ingå Hamn och Rajavuori i Pyttis) i Finland. Stenmaterialet kommet att transporteras från mellanlager i Mussalo, Kotka och Ingå Hamn till stenläggningsplatserna. Stenvolymen sjötransporter uppskattas att vara 1,70 miljoner m 3 i Finland (MKB:n 1,95 miljoner m 3 ) och för hela sträckningen upp till ca 2,98 miljoner m 3 inkluderande svinn och anläggningstoleranser (MKB:n 2,66 miljoner m 3 uteslutande svinn och anläggningstoleranser). Stenmaterialet transporteras med stenläggningsfartygen (Rockpiper and Nordnes) till stenläggningsplatserna längs befintliga farleder om de är möjligt. Den genomsnittliga kapaciteten är 20 000 ton. Antalet transporter med 2-3 fartyg i drift under ungefär 20 månader uppskattas att vara ungefär 160 transporter till rörledningen inom Finlands ekonomiska zon, eller 10 till 11 per månad. 2.4.6.3 Avfallshantering till havs Fartygsgenererat avfall kommer att dirigeras för lämplig återvinning och behandling via en utvald hamn eller utvalda hamnar i Östersjöområdet. Uppskattningar av avfalltyper och mängder visades i underkapitel 4.1.8.3 och 4.2.9 av MKBbeskrivningen. Avfallshantering till havs kommer att utföras enligt principer presenterade i underkapitel 17.15 av MKB-beskrivningen. Med detta garanteras att inga utsläpp till havet eller luften kommer att ske. Därför behandlas avfallsmaterial inte vidare i bedömningen av miljökonsekvenser. 2.4.6.4 Annan transportverksamhet till havs Annan transportveksamhet inkluderar försörjning av bränsle och annat material till rörläggningsfartyget och stödfartygen. 2.4.7 Avtesting och kontroll före idrifttagning Efter anläggningen kommer avtestning och kontroll före idrifttagningen att utföras. Denna avtestning och kontroll kommer att utföras med hjälp av en torr avtestnings- och kontrollmetod. Under denna kommer inte rörledningarna att fyllas med vatten och därmed kommer inget vattenintag eller utsläpp av vatten att ske inom Finlands ekonomiska zon. Rörledningarna kommer att rengöras och mätas med torr luft och efter detta med kväve som medium. Identifiering av läckage genomföras med hjälp av en tillfällig gaskromatograf under rens- och inspektionsdons operationen. Ingen undervattenssammanfogning behövs vid avtestningen och kontrollen före idrifttagningen. Torr avtesting och kontroll före idrifttagning beskrivs i underkapitel 4.1.10.1 av MKBbeskrivningen.

16 2.4.8 Idrifttagande Före man matar in gas, bör alla åtgärder för avtestningen och kontrollen före idrifftagande vara slutförda och rörledning fylld med torr luft som ligger nära atmosfärtryck. Idrifftagande kommer att utföras genom alternativ 1 som beskrivs i dokumentet Commissioning Philosophy (W-EN- PRO-GEN-REP-804-008004EN-03), vilket innebär att naturgas matas direkt in i ett nästan atmosfärsikt rörledning som delvis är fylld med kväve. Idrifttagandet av NSP2-rörledningarna presenteras i underkapitel 4.1.11 I MKB-beskrivningen. 2.5 Drift och underhåll Nord Stream 2 AG kommer att vara ägare och operatör av rörledningssystemet. Systemet har konstruerats för en driftstid på minst 50 år. Ett driftkoncept och säkerhetssystem kommer att utvecklas för att garantera en säker drift av rörledningarna, samt för att undvika övertryck, för att hantera och övervaka potentiella gasläckor samt för att säkerställa skydd av materialet. Driften planeras vara mycket lik den som tillämpas för NSP. Drift- och underhållsverksamhet (inklusive reparation) presenteras i underkapitel 4.1.12 av MKBbeskrivningen. 2.6 Avveckling NSP2 är konstruerat för att vara i drift under ungefär 50 år. Det föreslagna avvecklingsprogrammet kommer att utvecklas under NSP2:s driftfas så att ny eller uppdaterad lagstiftning och vägledning är tillgänglig vid den tidpunkten ska kunna beaktas och för att man ska kunna använda god international branschpraxis (GIIP) och teknisk kunskap som förvärvats under NSP2:s livstid. Det anses vara mycket sannolikt att lagstadgade krav, tekniska alternativ och metoder som föredras för avveckling kommer att ha ändrats under en 50 års period. Skicket av NSP2:s infrastruktur (land- och havsbaserad) kan också ha betydelse för vilken avvecklingsmetod och vilka relevanta lindringsåtgärder som föredras. Juridiska och politiska sammanhanget som berör avveckling och de olika avvecklingsalternativen för NSP2 (havs- och landbaserad) presenteras i underkapitel 4.4 av MKB-beskrivningen. Trots detta har två av avvecklingsscenarier (ett basalternativ och ett teoretiskt alternativ) för NSP2 övervägts under MKB-fasen. De alternativ som övervägts är som följer: Baserat på prejudikat och branschens bästa riktlinjer för rörledningar med stor diameter, är basalternativet att lämna kvar rörledningen på havsbotten (in situ) Baserat på granskning av andra potentiella alternativ är det teoretiska alternativet att återta rörledningen genom den omvända rörläggningsproceduren eller återta den sektionsvis med efterföljande avfallshantering. Dessa alternativ presenteras mera detaljerat i underkapitel 4.4.3 av MKB-beskrivningen. Det bör också noteras att blandalternativ (som består av en kombination av ovanstående) också kan övervägas. Men under förutsättning att rörledningar under sin drifttid kommer att bli en integrerad del av havsbotten på grund av inbäddning återstår troligen som optimal lösning att lämna rörledningarna på plats (in situ) (basalternativet). 2.7 Tekniska förändringar efter MKB:n Tekniska förändringar presenterade i den uppdaterade projektbeskrivningen sammanfattas i tabeller nedan.

17 Tabell 2-4. Underkapitel Sammanfattning av tekniska förändringar efter MBK:n. MKB MKB-uppdatering för tillståndsansökningar Rörledningssträckning Rörledningens tekniska planering Underalternativ inkluderade (sträckning v27) Material enligt tekniska beskrivningen EIA2 (14.6.2016) Sydliga underalternativen valda; sträckningen omdirigeras på några platser (sträckning v52) Material enligt tekniska beskrivningen EIA3 (3.1.2017) Materialmängder inkluderade i rörledningarna har minskat med 1 %, antalet aluminiumanoder med 2 %. Undersökningar Inga förändringar Röjning av krigsmateriel Stenläggning Korsande installationer Rörläggning Transport av material och utrustning Avtesting och kontroll före idrifttagning Idrifttagning Baserad på Nord Streams data om krigsmateriel Stenvolym enligt tekniska beskrivningen EIA2 (14.6.2016) Både dynamiskt och ankarpositionerade fartyg Två alternativ: torr och våt avtesting och kontroll före idrifttagning Tre alternativ för idrifttagning Aktuell data från krigsmaterielundersökningar Stenvolym enligt EIA3-sträckningen Stenvolymen har minskat med 11 % 1 Antalet korsningar har minskat från det maximala antalet 75 till 60 Endast dynamiskt positionerade fartyg (DP) Ändringar i transporterade volymer (på grund av ändringar på sträckningen och stenläggningen). Ingå är en ny hamn för stenmaterial. Stentransport från Ingå hamn till rörledningssträckningen. Totalvolymen av stenbrytning från Finland till rörledningssträckningen är mera än vad som uppskattades i MKB-beskrivningen (vid beaktandet av svinn och toleranser för stenvolymerna). Torr avtesting och kontroll före idrifttagning har valts Naturgas matas direkt in i ett nästan atmosfärsikt rörledning som delvis är fylld med kväve. Drift och underhåll Inga förändringar Avveckling Inga förändringar 1 Stenvolymen och de anknytande planerna baseras på EIA3 information (juli 2017). Det förväntas att volymerna kan förändras under den detaljerade planeringen men inte den omfattning att förändringen skulle vara betydande.

18 Tabell 2-5. Jämförelse av tekniska förändringar i MKB:n och efter MKB:n. MKB * Rörledningssträckningens längd, km 373,9 378,3 Avstånd till Finlands territorialvatten, km 0,6 62 Avstånd till Estlands ekonomiska zon, km 1,8 9,3 Avstånd till Nord Stream -rörledningen, km ** 0,2 6,6 MKB-uppdatering för tillståndsansökningarna Ledning A: 374,3 Ledning B: 373,9 Ledning A: 0,6 62 Ledning B: 1,2 62 Ledning A: 1,9 8,3 Ledning B: 1,8 8,2 Ledning A: 0,3 4,8 Ledning B: 0,2 4,7 Material för rörledningarna inom Finlands ekonomiska zon - Stål, ton - Betongbeläggning, ton - Zinkanoder, ton 723 700 757 900 2 472 716 500 750 300 2 472 Stenvolym, miljoner m 3 *** 1,78 2,11 1,703 Fria spann**** - Totallängden av fria spannen, km - Antalet fria spann 97,3 106,4 1,062 1,141 109,2 1,206 Antal rörledningskorsningar ***** 4 4 Antal kabelkorsningar ****** 62-75 Ledning A: 38 Ledning B: 34 Fotavtryck, km 2 ******* 2,05 2,28 Vattendjup, m 33,2-183,6 Ledning A: 33,6 183,5 Ledning B: 36,7 183,3 * MKB-alternativen har beaktats i minimi- och maximivärden. ** Avstånd med undantag av rörledningarnas korsningsområde. *** Dessa är totala stenvolymer baserat på EIA3-data inkluderande svinn och toleranser. Stenvolymerna har enligt EIA4 minskat till 1,408 miljoner m3. Stenvolymerna preciseras närr den detaljerade planeringen framskrider. Förändringarna är inte den omfattningen att det skulle påverka konsekvensens slutsatser. **** MKB: fria spann med längder > 25 m och höjder > 0,5 m; MKB-uppdatering: alla fria spännviddar med höjden > 0,46 m ***** Korsningar med Nord Stream -rörledningarna 1 och 2. ****** Befintliga kablar, antingen aktiva, inaktiva eller okända är inkluderade. Totalt 58 kabelkorsningar (aktiva och okända) kräver installation av stödmattor av betong. ******* I MKB:n räknades fotavtrycket på basen av information från Nord Stream. I tillståndsansökan har stenvallarnas utformning använts.

19 3. NULÄGESBESKRIVNING TILL HAVS (UPPDATERING) Syftet med detta kapitel är att presentera eventuella nya nulägesdata som kan påverka slutsatserna för konsekvensbedömningen. Kapitlet följer strukturen som användes i MKBbeskrivningen. 3.1 Klimat och luftkvalitet Nylägesbeskrivningen för utsläpp från fartyg i Östersjön uppdateras till följd av ny statistik. Utsläppen av SO x har minskat betydligt (-88 % jämfört med 2014), beroende på nya utsläppsbestämmelser. Tabell 3-1. Luftutsläpp i Östersjön 2015. NO X [ton] SO X [ton] PM 2.5 CO CO 2 [ton] [ton] [kiloton] Kattegatt 67 867 1 953 1 994 4 496 3 038 Finska viken 50 678 1 523 1 560 3 454 2 370 Bottniska viken 23 201 830 831 1 636 1 289 Rigabukten 5 061 178 155 357 239 Andra områden i Östersjön 196 061 5 786 5 896 12 851 8 980 Totalt 342 846 10 269 10 435 22 793 15 916 3.2 Havbottens morfologi och sediment Djupzonernas ungefärliga ytor har uppdaterats på grund av sträckningsoptimeringen (Tabell 7-9 i MKB-beskrivningen). Tabell 3-2. Ungefärliga djupzoner i undersökningskorridoren inom Finlands ekonomiska zon. Djup m Yta km 2 Andel av undersökningskorridorens totala yta % 0 30 30 60 70 9 60 80 421 57 >80 258 34 På grund av omdirigeringen av rörledningssträckningen har ytan av djupzonen där förhållandena skulle vara mest optimala för bentisk flora och fauna minskat från 25 % till 9 %. 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 Hydrografi Inga förändringar i nulägesbeskrivningen som presenterats i MKB-beskrivningen (2017). Vattenkvalitet Inga förändringar i nulägesbeskrivningen som presenterats i MKB-beskrivningen (2017). Bakgrundsbuller Inga förändringar i nulägesbeskrivningen som presenterats i MKB-beskrivningen (2017). Undervattenbuller Inga förändringar i nulägesbeskrivningen som presenterats i MKB-beskrivningen (2017). Pelagisk miljö (plankton) Inga förändringar i nulägesbeskrivningen som presenterats i MKB-beskrivningen (2017).

20 3.8 3.9 3.10 Bentisk flora och fauna Vad gäller bentisk fauna finns det inga förändringar i nulägesbeskrivning som presenterats i MKBbeskrivningen (2017). På grund av omdirigering av rörledningssträckningen har den ungefärliga ytan av djupzonen (Tabell 7-9 i MKB-beskrivningen) uppdaterats (se kapitel 3.2). Det bör observeras att sammansättningen av bentiska samhällen varierar något från djupzonklassificeringen presenterad i kapitel 3.2 eftersom djupvariationen av bentosprovtagningsstationer under nulägesbeskrivningsstudie var 44-76 m. Fisk Inga förändringar i nulägesbeskrivningen som presenterats i MKB-beskrivningen (2017). Marina däggdjur På grund av optimering av rörledningssträckningen har avstånden till sälskyddsområden (Tabell 7-15 i MKB-beskrivningen) uppdaterats. Tabell 3-3. Sälskyddsområden i finska vatten närmast rörledningssträckningen. Områdets areal, hektar Kortaste avståndet från NSP2- Sälskyddsområde sträckningen, km Sandkallan 5 568 12,4 (Ledning A), 12,6 (Ledning B) Stora Kölhällen 2 052 17,0 (Ledning A), 17,3 (Ledning B) Kallbådan 1 520 9,8 (Ledning A) 10,0 ( Ledning B) 3.11 Fåglar På grund av optimering av rörledningssträckningen har avstånden till viktiga fågelområden (Tabell 7-16 i MKB-beskrivningen) uppdaterats. Tabell 3-4. Viktiga fågenområden i finska kustområden närmast NSP2-rörledningssträkningen. Viktigt fågelområde Områdeskod Närmast avstånd från NSP2- sträckningen, km Östra Finska vikens nationalpark FI072 23,5 (Ledning A) Pernå yttre skärgård FI075 12,6 (Ledning A) Borgå yttre skärgård FI077 20,2 (Ledning A) Grunden utanför Esbo och Helsingfors FI098 13,5 (Ledning A) Kyrkslätt skärgård FI082 10,0 (Ledning A) Ekenäs och Ingås västra skärgård FI080 14,5 (Ledning A) Hangö västra skärgård FI081 21,2 (Ledning A) Örö Bengtskär FI099 25,1 (Ledning A) Korpos och Nagus södra skärgård FI089 38,8 (Ledning A) 3.12 Skyddsområden På grund av optimering av rörledningssträckningen har avstånden till Natura 2000-områden, nationalparker, HELCOMs marina skyddsområden och UNESCO-områden (Tabeller 7-17 7-20 i MKB-beskrivningen) uppdaterats.

21 Tabell 3-5. Natura 2000-platser i finska vatten närmast rörledningssträckningen. Asterisker (*) avser ännu inte bekräftad, ny skyddsbasis för Natura-områden site. Natura 2000-område Kategori Områdeskod Östra Finska vikens skärgård och vatten Områdets areal, hektar SPA/SAC FI0408001 95 628 Luodematalat SAC FI0400002 4 452 Länsiletto Area SAC FI0400001 2 036 Pernåvikens, Lillpernåvikens och Pernå skärgårds skyddsområde marina Marint område söder om Sandkallan Skärgården kring Söderskär och Långören Kyrkslätts skärgård Kallbådan med grund och omgivande vatten SPA/SAC FI0100078 65 760 Närmaste avstånd från NSP2 - sträckningen, km 23,5 (Ledning A) 19,7 (Ledning A) 29,8 (Ledning A) 13,1 (Ledning SAC FI0100106 7 468 1,9 (Ledning A) SPA/SAC FI0100077 18 219 SPA/SAC FI0100026 och FI0100105 14 234 A) 12,5 (Ledning A) 13,0 (Ledning SAC FI0100089 1 520 9,8 (Ledning A) Ingå skärgård SPA/SAC FI0100017 203 De skyddsvärda marina områdena i Ekenäs och Hangö skärgård och Pojoviken SPA/SAC FI0100005 52 630 Hangö östra fjärd SAC FI0100107 11,098 Tulluddens fågelskyddsområde SPA//SAC FI0100006 2 566 Örö SAC FI0200193 376 Skärgårdshavet SPA/SAC FI0200164 och FI0200090 Föreslagna utvidgningar av Natura 2000-områden Tulluddens fågelskyddsområde Skärgårdshavet SPA/SAC SPA/SAC FI0100006 FI0200164 and FI0200090 59 842 och 49 735 11 165 och 11 265 162 346 och 152 223 A) 18,8 (Ledning A) 17,8 (Ledning A) 13,7 (Ledning A) 29,0 (Ledning A) 38,3 (Ledning A) 27,4 (Ledning A) 23,3 (Ledning A) 14,5 (Ledning A) Sälart som en juridisk skyddsgrund vikare* gråsäl vikare* gråsäl gråsäl gråsäl gråsäl vikare gråsäl vikare gråsäl

22 Tabell 3-6. Nationalpark Nationalparker i finska vatten närmast rörledningssträckningen. Områdets areal, Områdeskod hektar Närmaste avstånd från NSP2 - sträckningen, km Östra Finska vikens nationalpark KPU050007 95 600 23,5 (Ledning A) Ekenäs skärgård KPU010001 52 000 18,2 (Ledning A) Skärgårdshavets nationalpark KPU020002 500 000 26,5 (Ledning A) Tabell 3-7. Marina enligt HELCOM Marina skyddsområden enligt HELCOM i finska vatten och kustområden närmast rörledningssträckningen. skyddsområden Östra Finska vikens skärgård och vatten Områdeskod Områdets areal, hektar Närmaste avstånd från NSP2 km -sträckningen, 145 95 689 23,5 (Ledning A) Luodematalat 394 4 452 19,7 (Ledning A) Länsiletto 393 2 035 29,8 (Ledning A) Pernåvikens och Pernå skärgårds marina skyddsområde Skärgården kring Söderskär och Långören Marint område söder om Sandkallan 161 72 134 13,1 (Lijne A) 159 20 478 12,6 (Ledning A) 372 7 467 1,8 (Ledning A) Kyrkslätts skärgård 158 14 226 13,0 (Ledning A) De skyddsvärda marina områdena i Ekenäs och Hangö skärgård och Pojoviken 144 58 728 17,9 (Ledning A) Hangö östra fjärd 392 11 085 13,7 (Ledning A) Tabell 3-8. UNESCO-områden i finska vatten och kustområdena närmast rörledningssträckningen. Områdets areal, Avstånd från NSP2- UNESCO-plats Typ av plats hektar sträckningen, km Skärgårdshavet Biosfärreservatområde 420 000 19,8 (Ledning A) 3.13 3.14 3.15 Främmande arter Inga förändringar i nulägesbeskrivningen som presenterats i MKB-beskrivningen (2017). Biologisk mångfald Inga förändringar i nulägesbeskrivningen som presenterats i MKB-beskrivningen (2017). Fartygstrafik Inga förändringar i nulägesbeskrivningen som presenterats i MKB-beskrivningen (2017).

23 3.16 Kommersiellt fiske Antalet registrerade kommersiella fiskare inom det finska projektområdet (Finska viken och norra Egentliga Östersjön; ICES rutor igenom eller närheten av vilka röledningen passerar) har minskat med nästan 7 % från 2015 (1 153) till 1 074 år 2016. Antalet kommersiella fiskefartyg var något högre i 2016 än året förr. Antalet fartyg med lisens och med en längd på över 12 m var dock på samma nivå som förra året (Tabell 3-9 (Tabell 7-24 i MKB-beskrivningen)). År 2017 fanns det 40 fiskefartyg med en längd på över 12 meter (NTM-centralen 2017). Tabell 3-9. Antalet finska kommersiella fiskefartyg av varierande storlek år 2014, 2015 och 2016 registrerade i Finlands södra vatten. (Naturresursinstitutet 2017) Havsområde Fartygslängd 2014 2015 2016 Sydöstliga regionen <10 m 123 108 115 (Finska viken) 10 12 m 23 22 21 12 18 m 8 6 6 18 24 m 0 0 0 24 40 m 0 0 0 >40 m 0 0 0 Nylandsregionen <10 m 284 230 243 (Finska viken) 10 12 m 38 29 29 12 18 m 4 3 3 18 24 m 2 2 2 24 40 m 3 3 3 >40 m 0 0 0 Sydvästliga regionen <10 m 1 043 757 825 (Finska viken/skärgårdshavet) 10 12 m 41 29 30 12 18 m 11 9 10 18 24 m 7 7 6 24 40 m 5 6 5 >40 m 2 2 3 Ålandsregionen <10 m 282 275 266 (Norra Egentliga Östersjön/Skärgårdshavet) 10 12 m 14 15 14 12 18 m 2 0 0 18 24 m 1 2 2 24 40 m 1 1 1 >40 m 0 0 0 Totalt antal fartyg längre än 12 m 46 41 41 Totalt 1 894 1 506 1 584 Den bekräftade fiskestatistiken från 2016 finns tillgängligt på Naturresursinstitutets websidor (Tabell 3-10 (Tabell 7-25 i MKB-beskrivningen)). Vassbuk och strömming är kommersiellt fortfarande de viktigaste fångstarterna. Fisket av dessa arter i Finland är koncentrerat i sjöområden runt Finland och det viktigaste området för strömming är Bottenhavet. Vad gäller vassbuken igen så spelar Finska viken en större roll. Nuläget har inte förändrats sedan MKBbeskrivningen sammanställdes. Strömming och vassbuk utgör 97 % av alla artfångster inom det kommersiella fisket i Finland i 2016. Det fanns dock ett fel i Tabell 7-25 av MKB-beskrivningen, i raden med de totala fångsterna fanns det felaktiga värden, vilket också påverkade procentalen i figurerna. De korrigerade värdena visas i följande Tabell 3-11. I projektområdet (fiskeområdena 29 och 32) minskade fångsten av strömming 2016. Fångsten av vassbuk minskade i Finska viken men ökade i Skärgårdshavet som också inkluderar Norra Egentliga Östersjön. Dessa förändringar är dock så marginella att de inte påverkan resultatet av bedömningen.

24 Tabell 3-10. Den finska fångsten av strömming och vassbuk från olika områden av Östersjön 2016 (Naturresursinstitutet 2017). 2016 Strömming Vassbuk ICES-underavdelning (1 000 kg) % ( 1 000 kg) % 24 Västsidan av södra Östersjön 0 0 0 0 25 Mitten av södra Östersjön 13 0 273 2 26 Östrasidan av södra Östersjön 0 0 0 0 27 Väster om Gotland 171 0 190 1 28 Öster om Gotland 442 0 673 4 29 Skärgårdshavet 23 783 18 7 090 42 30 Bottenhavet 99 629 76 5 310 32 31 Bottenviken 4 084 3 0 0 32 Finska viken 2 939 2 3 255 19 Totalt 131 061 100 16 791 100 Tabell 3-11. Den finska fångsten av strömming och vassbuk från olika områden av Östersjön 2015 (Naturresursinstitutet 2017). 2015 Strömming Vassbuk ICES-underavdelning (1 000 kg) % (1 000 kg) % 24 Västsidan av södra Östersjön 0 0 0 0 25 Mitten av södra Östersjön 22 0 352 3 26 Östrasidan av södra Östersjön 0 0 0 0 27 Väster om Gotland 550 0 480 4 28 Öster om Gotland 102 0 76 1 29 Skärgårdshavet 26 096 20 4 369 37 30 Bottenhavet 95 636 73 2 140 18 31 Bottenviken 4 417 3 0 0 32 Finska viken 4 621 4 4 457 38 Totalt 131 444 100 11 874 100 Trålningsdjup inom Finlands projektområde Rörledningen kommer att anläggas på havsbottnen och på grund av ojämn topografi inom det finska projektområdet kommer det att finnas många rörledningssektioner med fria spann. Detta kan orsaka hinder för flyttrål (pelagisk trål) som används nära havsbotten beroende på hur utbredd detta sorts fiske är bland fiskefartyg som operarar i området. EUs övervakningsmekanism för fiske övervakar många variabler, t.ex. satellitbaserad positionering av fartyg, dess rörelseriktning och hastighet i en given position. Djupet av trålningsutrustningar är inte övervakade eller registrerade i myndigheternas databas. Därför finns det ingen data i en oberoende eller opartisk form tillgängligt gällande trålningsdjupet. 3.17 Krigsmateriel En screeningsundersökning och visuella inspektioner av potentiella krigsmaterial genomfördes mot slutet av 2016 och under den första hälften av 2017. I dessa undersökningar undersöktes rörledningarnas anläggnings- och säkerhetskorridorer i syfte att finna identifiera potentiella krigsmaterial. Dessa analyserades senare av krigsmaterielexperter. Sammanlagt 85 krigsmateriel objekt påträffades i anläggningskorridoren (26 objekt) och i säkerhetskorridoren (59 objekt). Deras exakta läge och mått (längd, bredd och höjd) uppskattades. Krigsmaterielexperter analyserade typen och ursprunget av krigsmaterielen samt fastställde deras laddningsvikter.

25 Av 85 krigsmateriel blev 47 objekt klassificerade som olika typer av minor med rysk eller tysk ursprung. Deras laddningsvikt varierade från 2 till 795 kg. Resten av krigsmaterielen var artilleriammunition, minröjningsspärrar, djupbomber, ubåtsbomber eller annat krigsmateriel som hade en laddningsvikt som varierande från mindre än 1 kg och upp till 200 kg. Informationen om ett 795 kg krigsmaterielobjekt har inte fastställts, eftersom expertbedömningarna gällande typen och storleken skiljde sig från varandra. För värsta tänkbara scenario har det största värdet valts som utgångspunkt för bedömningen. Analysen har gjorts enligt försiktighetsprincipen i syfte att bedöma ett värsta tänkbara scenario. Därför är det mögligt att en del av de krigsmateriel inte är krigsmateriel eller inte har någon laddningsvikt eller att mängden av laddningsvikten är mindre är vad som konstaterats i bedömningen. 3.18 Tunnor Under NSP2-krigsmaterielundersökningarna påträffades också tunnor/behållare i anläggningsoch säkerhetskorridoren (+/- 35 meter från mittlinjen av ledningarna A och B). Antalet påträffade objekt var ungefär 370. Ramboll har bedömt den information som presenteras i de tabeller som NSP2 har levererat. Tabellerna innehåller uppgifter om de påträffade objekten: position, mått (längd, bredd, höjd) och granskarnas kommentarer. Baserat på denna information har Ramboll kommit till följande slutsatser: Antalet påträffade objekt i anläggningskorridoren (+/- 7,5 meter från mittlinjen av rörledning A och B) är 125; de flesta av dessa objekt har av granskarna bedömts vara hinkar och färgburkar. Baserat på måtten av objekten och kommentarerna i tabellerna bedöms antalet tunnor vara 7 (och ytterligare ungefär 10-15 objekt som kan vara delar av tunnor) Positionerna och dom uppmätta måtten av objekten som bedömdes vara tunnor visas i Tabell 3-12. Tabell 3-12. Påträffade tunnor inom NSP2-anläggningskorridor. KP, ledning A Avstånd till ledning Undersökningsobjektets Längd Bredd Höjd eller B A eller B ID [m] [m] [m] [km] [m] R-R06-7108 34,3 (B) -0,7 0,9 0,5 0,5 R-R06-7207 55,5 (B) 4,0 1 0,5 0,5 R-R08-7236 116,4 (B) 0,7 1 0,6 0,6 R-R10-5230 157,7 (B) -0,6 0,8 0,6 0,6 R-R10-5065 173,2 (A) 6,0 0,8 0,6 0,6 R-R11-5232 198,6 (B) 7,2 0,9 0,5 0,5 R-R12-0073 228,5 (A) -2,3 0,9 0,6 0,6 3.19 Militära områden Valet av de sydliga sträckningsalternativen förändrar nulägesbeskrivningen av militära områden som beskrivs i MKB-beskrivningen (2017) vad beträffar avstånden. Marinens skyddsområden av befinner sig nu längre borta från rörledningssträckningen. Det kortaste avståndet är ungefär 3,5 km söder om Porkala. Rörledningssträckningen passerar två gånger genom farliga områden i luftrummet (D-område). I MKB-beskrivningen gick sträckningen däremot tre gånger genom D-

26 områden. Den totala längden av sträckningen genom D-områden är ungefär 66 km, vilket är ca 7 km kortare än sträckningen som presenterades i MKB-beskrivningen. 3.20 Befintlig och planerad infrastruktur Valet av de sydliga sträckningsalternativen förändrar nulägesbeskrivningen gällande informationen om befintlig och planderad infrastruktur som beskrivs i MKB-beskrivningen (2017). Kabelinformationen har uppdaterats även på basen av karteringar och information som erhållits av kabelägare. Antalet korsningar med befintliga kablar (aktiva, inaktiva och okända) har minskat från det maximala antalet 75 till 72. Det har bekräftats att fyra av dessa befintliga kablar är inaktiva (ur bruk) och därmed kommer Nord Stream 2 inte att installera korsningskonstruktioner vid korsningarna av dessa fyra kablar (14 korsningar totalt). Korsningskonstruktioner kommer att installeras vid alla aktiva och okända kablar vilket är totat 58 korsningar. Följande tabeller visar befintliga (aktiva, inaktiva och okända) och planerade kablar som korsar rörledningssträckningen (dessa tabeller motsvarar Tabell 7-27 i MKBbeskrivningen). Tabell 3-13. Aktiva kablar som korsar rörledningssträckningen (Källa: Nord Stream 2 AG, Nord Stream AG, Trafikverket och Ramboll). Korsningskonstruktioner kommer att installeras före rörläggningen. Kabel Typ Sträckning Status Estlink 2 C-Lion1 (Sea Lion) FEC 2 Pangea EE-SF2 EE-SF3 UESF2 Estlink 1 FEC 1 UPT/KS-SFOTS El Dataöverföring Dataöverföring Dataöverföring Dataöverföring Dataöverföring Andersböle (Finland) Püssi (Estland) Helsingfors Markgrafenheid (Tyskland) Drumsö Randvere (Estland) Helsingfors Tallinn och Sandhamn (Sverige) Hiiumaa (Estland) Helsingfors Tallinn Drumsö Meremoisa (Estland) Dataöverföring Helsinki El Dataöverföring Dataöverföring Hanko Esbo Harku (Estland) Porkala (Finland) Kakumae (Estland) St. Petersburg (Ryssland) Antal korsningar med Leding A Antal korsningar med Leding A Ibruk 1 1 Ibruk 2 2 Ibruk 1 1 Ibruk 2 2 Ibruk 1 1 Ibruk 1 1 Ibruk 2 2 Ibruk 1 1 Ibruk 1 1 Ibruk 2 2

27 Antal Antal Kabel Typ Sträckning Status korsningar korsningar med med Leding A Leding A Kaliningrad (Ryssland) EE-S1 Dataöverföring Stavsnäs (Sverige) Tahkuna (Estland) Ibruk 1 1 Table 3-14. Inaktiva (ur bruk) kablar som korsar rörledningssträckningen (källa: Nord Stream 2 AG, Nord Stream AG, Trafikverket och Ramboll). Korsningskonstruktioner kommer inte att installeras vid dessa korsningar. Kabel Typ Sträckning Status UCCBF Jollas-Leningrad Dataöverföring Dataöverföring St. Petersburg (Ryssland) Kaliningrad (Ryssland) Jollas (Finland) St. Petersburg (Ryssland) FIN-EST Out of use 2 Okänd Finland Estland FIN-EST Out of use 1 Okänd Finland Estland Inte ibruk Inte ibruk Inte ibruk Inte ibruk Antal korsningar med Ledning A B 4 4 1 1 1 1 1 1 Table 3-15. Okända kablar som korsar rörledningssträckningen (källa: Nord Stream 2 AG, Nord Stream AG, Trafikverket och Ramboll). Korsningskonstruktioner kommer att installeras före rörläggningen. Kabel Typ Sträckning Status Antal korsningar med Ledning UNID3 Okänd Okänd Okänd 2 2 A B Possibly UCCBF Dataöverföring Okänd Okänd 1 0 NSP2_R05_Okänd_02 Okänd Okänd Okänd 1 1 NSP2_R05_Okänd_01 Okänd Okänd Okänd 1 0 NSP2_R06_Okänd_01 Okänd Okänd Okänd 1 1 NSP2_R07_Okänd_01 Okänd Okänd Okänd 1 1 NSP2_R07_Okänd_02 Okänd Okänd Okänd 1 1 NSP2_R08_Okänd_01 Okänd Okänd Okänd 3 1 NSP2_R08_Okänd_03 Okänd Okänd Okänd 1 1 NSP2_R08_Okänd_02 Okänd Okänd Okänd 1 1

28 Kabel Typ Sträckning Status Okänd_ R13 (påträffades 2015/2016) Okänd_ R15 (påträffades 2015/2016) Okänd_ R16 (påträffades 2015/2016) Antal korsningar med Ledning Okänd Okänd Okänd 1 1 Okänd Okänd Okänd 1 1 Okänd Okänd Okänd 1 1 A B Table 3-16. Planerade kablar som korsar rörledningssträckningen (källa: Nord Stream 2 AG, Nord Stream AG, Trafikverket, Ramboll och Eastern Light). Korsningskonstruktioner kommer inte att installeras. Kabel Typ Sträckning Status Linx (east) Okänd Okänd IP-Only Eastern Light Dataöverföring Helsinki (Finland) Tallinn (Estland) Hanko (Finland) Dataöverföring Finland - Estland Planera d Planera d Planera d Antal korsningar med Ledning A B 1 1 2 2 1 1 Nya uppgifter finns tillgängliga gällande den planerande Eastern Light-telekommunikationskabeln från Sverige via Finland, de baltiska staterna och Polen till Tyskland. Den planerade kabeln skulle korsa Nord Stream 2-rörledningar en gång mellan Finland och Estland. Den planerade kabelsträckningen går från Helsingfors mot söder. Inga detaljerade uppgifter om sträckningen är tillgängliga. Anläggandet av kabeln är planerat till 2018. (http://easternlight.se/products/) Den planerade Balticconnector-rörledningen har fått godkännande från finska regeringen den 21 juni 2017. Enligt den senaste informationen kommer rörledningen att anläggas vid samma tidpunkt som Nord Stream 2-anläggningen. En av de dumpningsplatser för muddermasser som nämndes i Nord Stream 2 MKB-beskrivningen anknöt till den planerade LNG-terminalen i Ingå. Eftersom planer att anlägga LNG-terminalen övergavs redan vid slutet av år 2015 är dumpningsplatsen för muddermasser inte längre aktuell. 3.21 Vetenskapligt arv Valet av de sydliga sträckningsalternativen förändrar informationen om nulägesbeskrivningen av vetenskapligt arv som beskrevs i MKB-beskrivningen (2017). Inom 5 km avstånd från rörledningssträckningen finns det 16 långtids eövervakningsstationer. I jämförselse med MKBbeskrivningen är 2 långsiktiga vattenövervakningsstationer utanför 5 km avstånd (TPDEEP och Aalto_PI). Dessutom ligger övervakningsstationen BY27 for vattenkvalitet numera närmare rörledningssträckningen, 0,2 km från rörledning A och 0,6 km från B. Avstånden till de långsiktiga övervakningsstationerna har uppdaterats i Tabell 3-17 (Tabell 7-28 i MKB-beskrivningen) baserat på sträckningsoptimeringen som gjorts efter MKB-beskrivningen.

29 Tabell 3-17. Station Långtids övervakningsstationer från öst till väst närmast rörledningssträckningen i finska vatten. För bentosstationer belägna mindre än 2 km från de planerade rörledningarna anges avstånd för ledning A och ledning B (orange) (källa: Finlands miljöcentral). Vattendjup (m) Land LL3A 68 Finsk Parametrar Bentos, radioaktiva ämnen Närmaste avstånd från NSP2-sträckningen Från rörledning Avstånd, km Ledning A 4,2 F1 * 81 Estnisk Vattenkvalitet, bentos Ledning A 4,2 LL4A 57 Finsk Bentos Ledning A 2,4 LL5 69 Finsk Bentos Ledning A Ledning B 1,0 1,1 LL6A 72 Finsk Bentos Ledning A Ledning B 0,8 0,9 LL7D 101 Finsk Vattenkvalitet Ledning B 1,9 Finsk Ledning A 1,6 LL7S 71-78 Bentos Ledning B 1,4 LL9 66 Finsk Bentos Ledning A 2,1 JML 80 Finsk Vattenkvalitet, bentos, radioaktiva ämnen Ledning B 3,5 CTD_JV_1 127 Finsk Vattenkvalitet Ledning B 3,0 LL11 67 Finsk Vattenkvalitet, bentos Ledning A Ledning B 1,4 1,5 H1 ** 81 Estnisk Vattenkvalitet, bentos Ledning B 2,4 LL12 82 Finsk Bentos Ledning B 2,3 25 98 Estnisk Vattenkvalitet, bentos Ledning A 2,9 BY27 165 Svensk Vattenkvalitet Ledning A 0,2 Ledning B 0,6 TPDEEP *** 199 Finsk Vattenkvalitet Ledning A 8,8 AALTO_PI 98 Finsk Vattenkvalitet Ledning A 6,2 NCB **** 175 Finsk Vattenkvalitet Ledning B 1,4 * Ungefär samma plats som LL3A ** Ungefär samma plats som LL12 *** Används för kalibrering av CTD-instrument och andra sensorer **** Mäts inte regelbundet 3.22 Kulturarv Valet av de sydliga sträckningsalternativen förändrar informationen om nulägesbeskrivningen av kulturarv som beskrevs i MKB-beskrivningen (2017). Den viktigaste ändringen är att ett handelsfartyg av trä från 1700-talet (S-R15-02960), som är klassificerat som ett undervattenskulturarv och som var nära rörledningssträckningen (underalternativ ALT W1), numera ligger ungefär på ett avstånd på 4,5 km från rörledningssträckningen. På grund av avståndet behandlas objektet inte längre i bedömningen i kapitel 5.19. Till följd av optimeringen av rörledningssträckningen har avstånden till kulturarvobjekt (Tabell 7-29 och 7-30 i MKB-beskrivningen) blivit uppdaterade. Estonia vraket ligger på ett avstånd på ungefär 5,6 km från ledning A.

30 Tabell 3-18. Objekt (NSP2 ID) S-R05-7978 09806 3372) S-R11-2395 Betydande kulturarv av intresse och platser från andra världskriget som påträffats inom 250 m från rörledningssträckningen. Objektet S-R11-2395, som ligger närmast med ett avstånd på 253 m frän rörledningssträckningen, ingår i tabellen av försiktighetsprincip. Kategori Beskrivning Värde Vrak (träpråm) Minspärr (obåtsnet) Vrak (stål, S-R09- (SD-Alt1- motorfartyg) Troligen en kanonpråm från slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet. En section av västliga och östliga delar av minspärren Walross från andra världskriget. Ett svårt demolerat motorfartyg med stålskrov. Fartyget är av lastfartygstyp, möjligen en sjögående pråm med lyftkranar. * Avstånd från mitten av huvudvraket/objektet Ålder >100 år. kulturarv av intresse. Betydand e historisk plats från andra världskri get. Potentiell historisk plats från andra världskri get. Avstånd från rörledning från A och B * 147 m (ledning A) 65 m (ledning B) 131 m (ledning A) 207 m (ledning B) 386 m (ledning A) 311 m (ledning B) Avstånd från rörledning från A och B ** 147 m (ledning A, debris) 58 m (ledning B, debris) 0 m (ledning A och ledning B) Sträcker sig över rörlednings sträckingar na A och B 296 m (ledning A, vrakdelar) 253 m (ledning B, vrakdelar) ** Avstånd från den närmaste objektpunkten (spridda vrakdelar, lösa föremål osv.) Skydd Ett säkerhetsavstånd på minst 50 m till vrakplatsen rekommenderas. En inspektion efter rörläggning rekommenderas för platsen på grund av det relativt korta Betydande förskjutningsavståndet till B- ledningens sträckning. Skadliga ingrepp på platsen måste minimeras. En inspektion efter rörläggning rekommenderas eftersom sträckningarna för både ledning A och B sannolikt kommer att korsa nätinstallationen. På grund av vrakdelarnas stora spridning rekommenderas ett säkerhetsavstånd på 250 m för platsen. Tabell 3-19. Objekt (NSP2 ID) Potentiella objekt av kulturhistoriskt intresse och potentiella historiska platser från andra världskriget som hittats inom 250 1 000 m avstånd från rörledningen. Objekt i undersökningsrutorna R12 R16 ligger i eller i närheten av ankarkorridoren. Objektet S- R11-2395, som ligger mer än 250 m från rörledningssträckningen, ingår i tabell 7-28. Kategori Uppskattad ålder Närmaste avstånd från NSP2-sträckningen S-R05-08000 Möjligen ett förfallet vrak Ökänd 499 m (Ledning B) S-R05-08001 Möjligt vrak (liten båt eller stort Ökänd 266 m (Ledning B)

31 Objekt (NSP2 ID) Kategori Uppskattad ålder Närmaste avstånd från NSP2-sträckningen föremål) S-R05-08003 S-R05-7977 Vrak (segelbåt i trä) Vrak (stort fartyg) Ökänd 359 m (Ledning A) 1850 1950 468 m (Ledning A) S-R05-08005 Föremål Ökänd 901 m (Ledning A) S-R06-5869 Vrak Ökänd 696 m (Ledning A) S-R06-5868 Vrak (möjligen en tysk motortorpedbåt från andra världskriget) Andra världskriget / modern 818 m (Ledning A) S-R06-09951 Föremål Ökänd 582 m (Ledning A) S-R06-09952 Möjligt vrak Okänd 721 m (Ledning A) S-R06-09953 Möjligt vrak Okänd 364 m (Ledning A) S-R07-27601 Vrak Okänd 706 m (Ledning A) S-R07-27604 Föremål Okänd 491 m (Ledning B) S-R07-27588 S-R07-27587 S-R08-32242 Vrak (segelbåt i trä) Vrak (segelbåt i trä) Vrak (segelbåt i trä) Okänd 394 m (Ledning B) Okänd 326 m (Ledning B) Okänd 522 m (Ledning B) S-R09-09802 Möjligt vrak 1900-talet 351 m (Ledning A) S-R09-09803 Möjligt vrak Okänd 1 693 m (Ledning A) S-R09-09804 Minspärr (sektion av S-R09-3 389 m 1943-1944 09806) (Ledning A) S-R10-0452 Vrak (segelbåt i trä) >100 år gammal 751 m (Ledning A) S-R12-00816 Vrak (stål/motorfartyg) Andra världskriget / efterkrigstid 566 m (Ledning A) S-R13-04613 Möjligt vrak Okänd 995 m (Ledning B) S-R13-04614 Vrak (segelbåt i trä) >100 år (bekräftad plats, NSP1) S-R14-06530 Möjligt vrak Andra världskriget / efterkrigstid S-R14-06532 Möjligt vrak >100 år S-R14-06536 Föremål Okänd S-R15-02952 Möjligt vrak >100 år 960 (Ledning B) 568 m (Ledning B) 810 m (Ledning B) 271 m (Ledning B) 820 m (Ledning B) S-R15-02953 Möjligt vrak 1900-talet 786 m

32 Objekt (NSP2 ID) Kategori Uppskattad ålder Närmaste avstånd från NSP2-sträckningen (Ledning B) S-R15-02955 Vrak (stål/motorfartyg) Andra världskriget S-R15-02961 Vrak (obåt) Efterkrigstid S-R15-02950 Möjligt vrak 1900-talet 3.11.1988 S-R16-00973 Vrak (motorfartyg i trä) (möjligen trålaren Mitzy, obekräftat) S-R16-03082 Möjligt vrak >100 år 2 739 m (Ledning A) 1 649 m (Ledning A) 3 617 m (Ledning A) 748 m (Ledning A) 882 m (Ledning A) 3.23 Människor och samhälle Inga förändringar i nulägesbeskrivningen som presenterats i MKB-beskrivningen (2017).

33 4. GRÄNSÖVERSKRIDANDE NULÄGESBESKRIVNING (UPPDATERING) 4.1 4.2 Ryssland Inga förändringar i nulägesbeskrivningen som presenterats i MKB-beskrivningen (2017). Estland Enligt det estniska utlåtandet till Esborapporten det finns ett sandutvinningsområde nära Närgö (Naissaari) som inte beaktats i MKB:n. Eftersom området ligger mer än 21 km från rörledningssträckningen, kommer projektet inte att medföra konsekvenser för detta område och kommer därför inte att beaktas. På grund av optimering av rörledningssträckningen efter MKB-fasen har avstånden från de estniska Natura 2000-områden och andra objekt till NSP2-sträckningen uppdaterats i Tabellerna 4-1 och 4-2 (Tabell 9-6 och 9-7 i MKB-beskrivningen). Tabell 4-1. Natura 2000-områden i estniska vatten med målet att skydda vikaren och/eller gråsälen. Områdeskod Områdets namn Skyddare arter Min. avstånd från NSP2 (km) EE0060220 Uhtju Vikare och gråsäl 35 EE0010171 Kolga lahe Gråsäl 30 EE0010154 Krassi Gråsäl 31 EE0040001 Väinamere Vikare och gråsäl 43 EE0040002 Väinamere Vikare och gråsäl 43 EE0040141 Klaasrahu Gråsäl 66 EE0040476 Tagamõisa Gråsäl 81 EE0040499 Raudrahu Gråsäl 82 EE0040496 Vilsandi Gråsäl 92 Tabell 4-2. Föremål Närmaste objekt till NSP2-sträckningen inom Estlands ekonomiska zon. Avstånd till NSP2-sträckningen (ledning B), km Vraket Virsaitis (registreringsnr 30209) 4,4 Vraket Stella Maris (registreringsnr 10,7 Kulturarv 27881) Okänt föremål av kulturellt värde 5,3 Vindkraftspark 23,7 14 8,0 F1 11,1 Övervakningsstationer* F3 2,8 H2 13,0 * Vid varje övervakningsstation övervakas vattenkvalitet och zoobentos. Kommersiellt fiske Nya satellitövervakningsdata (VMS) från Estlands fiskemyndighet visar att den estniska fiskeflottan inte har utfört fiskeverksamhet i NSP2-anläggningskorridoren (±7,5 m från båda rörledningarna) inom Finlands ekonomiska zon under perioden 2013-2017 (Melk 2017) (Figur 4-1).

34 Figur 4-1. Trålningsverksamhet av den estniska fiskeflottan inom Finlands, Estlands och Sveriges ekonomiska zoner under perioden 2013-2017. Data från fiskeskyddsavdelningen inom Estlands miljöministerium. Punkterna representerar satellitövervakningsobservationer av estniska fiskefartyg registrerade vid fiskehastighet (2-4 knop). Inga övriga förändringar i nulägesbeskrivningen som presenterats i MKB-beskrivningen (2017). 4.3 Sverige Det finns nya uppgifter tillgängliga från Sveriges fiskemyndighet i anknytning till den svenska fiskeflottans rörelser (Engquist 2017). De nya uppgifterna innehåller satellitövervakningsobservationer (VMS) och visar rörelserna av de svenska fartygen (Figur 4-2).

35 Figur 4-2. Trålningsverksamhet av den svenska fiskeflottan inom Finlands, Estlands och Sveriges ekonomiska zoner under perioden 2013-2017. Data från Sveriges vattenmyndighet. Punkterna representerar satellitövervakningsobservationer av svenska fiskefartyg registrerade vid fiskehastighet (2-4 knop). Inga övriga förändringar i nulägesbeskrivningen som presenterats i MKB-beskrivningen (2017). 4.4 Övriga länder Inga förändringar i nulägesbeskrivningen som presenterats i MKB-beskrivningen (2017).

36 5. KONSEKVENSBEDÖMNING TILL HAVS (UPPDATERING) 5.1 Struktur och metoderna i detta kapitel Detta kapitel sammanfattar förändringarna i konsekvensbedömningen som presenterades i Nord Stream 2-projektets MKB. Förändringarna som ägt rum beror mestadels på sträckningsoptimeringen eller på undersökningar som har slutförts efter MKB-fasen. Kapitlets struktur följer ordningsföljden i MKB-beskrivningen. Metoderna är densamma. Varje underkapitel sammanfattar potentiella förändringar för en enskild konsekvens. Sammanfattningstabellerna innehåller eventuella förändringar i jämförelse med MKB:n och en eventuell klargörande förklaring har inkluderats i tabellen vid behov. Varje underkapitel innehåller också en jämförelsetabell om konsekvensens betydelse i förhållande till betydelsen som visas i MKB-beskrivningen. Det bör också noteras att eftersom konsekvensbedömningen i MKB-beskrivningen baserades på försiktighetsprincipen och eftersom förändringar i MKB:n mestadels handlar om förändringar gällande rörledningssträckningen och uppdaterade nulägesbeskrivningar och bedömningar, är de konsekvenser som beskrevs under MKB-fasen till största del oförändrade eller förändringarna små.

37 5.2 Klimat och luftkvalitet Tabell 5-1. Möjliga förändringar i konsekvensbedömningen gällande klimat och luftkvalitet. Förändringar i förhållande till bedömningen i MKB-beskrivningen Konsekvensmekanism Konsekvensmekanismen blir densamma som i MKB:n: konsekvenserna för luften från fartygsavgaserna som motorerna genererar under anläggningen och driften. Metoder och data som använts Metoderna och använda data är de samma som beskrivs i MKB:n. Utsläppen har beräknats för föroreningarna CO 2, NO x, SO 2 och partikel (PM). Dessa utsläppsföreningar anses vara de mest betydande gällande fartygavgaserna. Övriga utsläppsföreningar anses vara obetydliga i jämförelse med huvudföreningarna och därför ingår de inte i bedömningen. OBS. Nya utsläppdata kommer att användas. Svavelutsläppen från fartygstrafik i Östersjön har minskat betydligt tack vare nya utsläppsbestämmelser. Utsläppsberäkningarna baseras på uppskattad fartygsverksamhetstid, motorernas energiförbrukning och den relevanta utsläppsfaktorn. Längden på rörledningssträckningen blev endast ett några kilometer kortare i jämförelse med utsläppsberäkningarna i MKB:n, men detta har ingen betydelse på beräkningarna. Stenvolymen som planeras att läggas ut på havsbottnen minskade med ca 11 % jämfört med MKB-fasen. Antagandet i MKB-fasen var att transport av en del stenmaterial skulle ske från Finland till Ryssland. Logistikkoncepten har utvecklats sedan dess och det kommer inte att ske någon gränsöverskridande transport av stenmaterial från finska hamnar. Konsekvensen av detta kommer att beaktas när konsekvensbedöminingen uppdateras. Data gällande krigsmaterielröjningen har preciserats, men inverkan på bedömningen är endast försumbar (2-3 månader av krigsmaterielröjning inom Finlands ekonomiska zon uppskattades i MKB:n). För avtesting och kontroll före idrifttagning valdes den torra metoden. Konsekvensbedömning Till följd av den uppdaterade projektbeskrivningen kommer minskningen av stenvolymen som transporteras att minska utsläppen genererade av transportfartyg i jämförelse med MKB-beskrivningen. Det valda DP-fartyget för rörläggandet genererar största delen av utsläppen under anläggningen, vilket också var slutsatsen i MKB:n. OBS. Utsläpp under anläggningsfasen bedöms på nytt. Konsekvenserna för luftkvaliteten och klimatet kommer att minska. Man bedömer att utsläppen under driftfasen inte kommer att förändras.

38 Förebyggande och lindrande av negativa konsekvenser Inga förändringar i jämförelse med MKB:n. Brist på information och osäkerheter Utsläpp som presenterades i MKB:n är ett värsta tänkbara scenario. Osäkerheterna som presenterades i MKB:n gäller fortfarande (detaljerade fartygs- och motortyper, typ av bränsle, verksamhetstid). Konsekvensens betydelse / Slutsatser På grund av minskade stenvolymer, uteblivandet av gränsöverskridande stentransporter samt de generella utsläppbestämmelserna, minskar utsläppen i jämförelse med MKB:n. Konsekvenserna är fortfarande försumbara. Utsläppen till havs sprider och späds ut betydligt innan de når kontinenten (jordmån, fauna, flora, bosättningsområden). NSP2-projektets indirekta konsekvenser för t.ex. naturen och människornas hälsa har därför bedömts som försumbara. 5.3 Havsbottens morfologi och sediment Tabell 5-2. Möjliga förändringar i konsekvensbedömningen gällande havsbottens morfologi och sediment. Förändringar i förhållande till bedömningen i MKBbeskrivningen Konsekvensmekanism Det dynamiskt positionerade rörläggningsfartyget kommer att användas längs hela den finska rörledningssektorn. Därför kommer det inte att uppkomma någon fysisk störning på havsbotten till följd av ankren. Metoder och data som använts Förklaring Inga övriga förändringar i jämförelse med MKB:n. Inga förändringar i jämförelse med MKB:n. På grund av de rådande miljö- och hydrografiska förhållandena inom konsekvensområdet (nära havsbotten), generella koncentrationsnivån och de kända beteende av föroreningar i suspension, bedöms att kortsiktig tillfällig förekomst av dessa skadliga ämnen i vattenfasen inte medför någon negativ konsekvens för biotan eller näringskedjorna i Finska vikens havsområden. Konsekvensen av frigjorda föroreningar i olika delar av näringskedjan är jämförbar med deras koncentrationer i vattnet, där den bedöms att minska snabbt.

39 Konsekvensbedömning Det verkliga antalet krigsmateriel är under 70 % högre i jämförelse med bedömningen i MKB:n. Endast en del av de identifierade krigsmaterielobjekten är tillräckligt stor för att medföra några konsekvenser. Övervakningsresultat under röjningen av krigsmateriel vid Nord Stream-rörledningarna visade att kratrarna var mycket mindre än väntat. Mängden frigjorda sediment var ungefär 10 % av den bedömda kratervolymen. Volymberäkningen i NSP 2 baserar sig på dessa iakttagelser i tillägg med en extra säkerhetmarginal. Resultaten är att volymen av frigjorda sediment är 50 % av den volym som konstaterades under Nord Stream-projektet. Kratervolymen varierar mellan 7 m 2 och 205 m 2 beroende på sedimentets egenskaper (partikelstorlek; ACRB 2017). Enligt den senaste projektplanen kommer den totala volymen av stenmaterial som ska placeras på havsbottnen inom Finlands ekonomiska zon att vara ca 11 % mindre än i MKB.n. I volymerna har man beaktat nedsjunkning av stenvallarna, men inte svinn och anläggningstoleranser. Detta bedöms dock inte ändra på bedömningens slutsatser. Eftersom avtestningen och kontrollen före idrifttagningen görs med den torra metoden, behövs ingen anläggning av stenvallar vid undervattenssammanfogningsplatsen och därmed uppkommer inga lokala förändringar i havsbottnens topografi. Enligt de senaste beräkningarna kommer fotavtrycket av rörledningarna att vara ca 0,03 % av den totala ytan inom Finlands ekonomiska zon. Beräkningsmetoden för fotavtrycket baseras nu på stenvallarnas tekniska data, medan man i MKB:n gjorde beräkningen baserat på en uppskattning från Nord Stream information. Fotavtrycket är nu något större än i MKB:n. Skillnaden är ändå så liten att den generella betydelsen av konsekvensen förblir oförändrad. Den valda sydliga sträckningen ligger längre bort från Natura 2000- området Marint områden söder om Sandkallan och från kustområdet. Detta minskar konsekvenserna av sedimentation som redan har evaluerats som liten i MKB:n. Förebyggande och lindrande av negativa konsekvenser Inga förändringar i jämförelse med MKB:n. Brist på information och osäkerheter Konsekvensens betydelse / Slutlsatser Antalet krigsmateriel som bör röjas från rörledningssträckningen och totalvolymen av sten som ska läggas på havsbotten är nu relativt noggrant kända. Små förändringar i konsekvensens omfattning till följd av några aktiviteter kommer inte att ändra den övergripande betydelsen av konsekvensen. Konsekvenser orsakade av ett ankrarpositionerat rörläggningsfartyg har tagits bort från betydelsetabellen nedan.

40 Tabell 5-3. Konsekvensens betydelse för havsbottens morfologi och sediment. Konsekvenser för havsbottens Betydelse av konsekvens i Uppdaterad betydelse av morfologi och sediment MKB:n konsekvensen Röjning av krigsmateriel Stenläggning Rörläggning med DP-fartyg Rörläggning med ankarhantering [inte relevant då ankarpositionerade rörläggningsfartyg inte längre är ett alternativ] Rörledningar och stödstrukturer på havsbotten 5.4 Hydrografi och vattenkvalitet Tabell 5-4. Möjliga förändringar i konsekvensbedömningen gällande hydrografi och vattenkvalitet. Förändringar i förhållande till bedömningen i MKBbeskrivningen Konsekvensmekanism Ett dynamiskt positionerat rörläggningspfartyg kommer att användas längs hela den finska rörledningssektionen. Inga övriga förändringar i jämförelse med MKB:n. Metoder och data som använts Förklaring Inga förändringar i jämförelse med MKB:n. De planerade lindringsåtgärderna under röjning av krigsmateriel för att minska på undervattensbullret kommer inte att förändra de övergripande slutsatserna gällande de små konsekvenserna för vattenkvaliteten. Minskad volym av stenmaterial som ska läggas ut på havsbotten kommer att minska den lokala konsekvensen för vattenkvaliteten i jämförelse med det som bedömdes i MKBbeskrivningen.

41 Konsekvensbedömning Eftersom den totala volymen av stenmaterial som ska läggas ut på havsbotten inom Finlands ekonomiska zon kommer att vara ca 11 % mindre än i MKB.n, bedömer man att de tillfälliga förändringarna i vattenkvaliteten (totalmängden av suspenderat sediment i vattnet) generellt kommer att minska. De planerade lindringsåtgärderna (skyddssystem med luftbubblor) under röjningen av krigsmateriel kommer endast att medföra en liten konsekvens för vattenkvaliteten i de fall då havsbottnen består av finkorniga sediment. De uppåtstigande genererar en ström uppåt på båda sidorna av luftbubbelgardinen. Då vattnet virvlar uppkommer det samtidigt återsuspension av sediment. Till följd av den relativt lilla diametern av luftbubbelgardinen (80 m) som installeras runt krigsmaterielobjektet och den korta varaktigheten av bubblandet (endast under detonationen), bedöms konsekvenserna för erosionen och frigörandet av sediment vara små. Detta medför endast en liten förhöjning av koncentrationen av suspenderat material (ACRB 2017). Detoneringarna bedöms främst orsaka förflyttning av sediment, avlagrade näringsämnen och föroreningar. Till följd av den lokala spridningen av förhöjda koncentrationer av föroreningar och den korta varaktigheten, samt till följd av detonationerna begränsas endast till vissa platser längs med rörledningssträckningen, är bedömningen att förändringens omfattning för vattenkvaliteten är liten och av liten betydelse. Konsekvensen av frigjorda föroreningar i upplöst form för näringskedjans olika delar är jämförbar med föroreningarnas koncentrationer i vattnet. Koncentrationerna bedöms minska snabbt och är därför små. Därför bedöms konsekvensen för biotan vara försumbar. Valet att använda ett DP-fartyg i stället för ett ankarpositionerat rörläggningsfartyg bedöms minska på konsekvenserna till följd av rörläggningen som uppkommer för vattenkvaliteten nära botten från små till försumbara inom Finlands ekonomiska zon (se Tabell 11-5 i MKB-beskrivningen). Förebyggande och lindrande av negativa konsekvenser Inga förändringar i jämförelse med MKB:n. Brist på information och osäkerheter Antalet krigsmaterielobjekt som bör röjas från rörledningssträckningen och totalvolymen av sten som ska läggs ut på havsbotten är nu relativs noggrant kända.

42 Konsekvensens betydelse/ Slutsatser Konsekvensernas betydelse förblir generellt oförändrad. Konsekvenserna orsakat av ett ankarpositionerat rörläggningsfartyg har tagits bort från betydelsetabellen nedan. Tabell 5-5. Konsekvensbedömnings gällande hydrografi och vattenkvalitet. Konsekvenser för hydrografi och Betydelse av konsekvens i Uppdaterad betydelse av havsvattenkvalitet MKB:n konsekvensn Spridning av sediment till följd av röjning av krigsmateriel Spridning av sediment till följd av stenläggning Frigöring av upplösta föroreningar och näringsämnen Spridning av sediment till följd av rörläggning med DP-fartyg [inte betydligt då förankrade Spridning av sediment till följd av läggningsfartyget inte längre rörläggning, ankarhantering är ett alternativ] Hydrografiska förändringar nära rörledningarna och stödstrukturer på eller liten (lokalt) eller liten (lokalt) havsbotten. Frigöring av metaller från anoderna Värmeeffekt från gasflödet i rörledningarna

43 5.5 Buller Tabell 5-6. Möjliga förändringar i konsekvensbedömningen gällande undervattenbuller och luftburet buller Förändringar i förhållande till bedömningen i MKBbeskrivningen Konsekvensmekanism Konsekvensmekanismerna är de samma som i MKB:n. Konsekvenserna för olika konsekvensobjekt (marina däggdjur, fisk, fåglar och naturskyddsområden) har bedömts separat i de övriga kapitlen. Metoder och data som använts En ny och mer precis undersökning gällande röjning av krigsmateriel (de verkliga laddningsvikterna och positionerna) har möjliggjort en noggrannare modellering av utbredningen av undervattensbuller frön röjningen. Modelleringsmetoderna skiljer sig inte från MKB:n. För att lindra konsekvenserna av undervattensbuller har Nord Stream 2 beslutat att använda ett skyddssystem med luftbubblor, s.k. bubbelgardiner, vid röjningen av vissa krigsmateriel. Bubbelgardiner kommer att användas för krigsmaterielobjekt i östra Finska viken samt för objekt som ligger nära Natura-området Kallbådan med grund och omgivande vatten. Genomförarhetsstudien, i vilken man undersökte användningen av bubbelgardiner, visar att topptrycket under detonationerna kan dämpas med ca 6-8 db (6dB är ett försiktigt värde) (Bitunamel Feldmann 2017). Bubbelgardinerna minskar utbredningen av undervattensbuller. Förklaring I detta kapitel (kapitel 11.4 i MKB:n) har man främst bedömt konsekvensernas betydelse för luftburet buller (se tabell 11.31 i MKB:n) och undervattenbullret hat behandlats i första hand som ett fysikaliskt fenomen. Konsekvenserna av undervattensbuller bedömdes i MKB:n i kapitel 11.7 (marina däggdjur). EN uppdaterad bedömning (bl.a. uppdaterad modellering av undervattenbuller) presenteras i kapitel 5.8 I denna rapport.

44 Konsekvensbedömning Luftburet buller bedömdes under MKB-förfarandet enligt att användningen av ett ankarpositionerat rörläggningsfartyg ansågs vara ett konservativ (försiktig) utgångspunkt för bedömningen. Istället för ett ankarpositionerat rörläggningsfartyg kommer ett dynamiskt positionerat (DP) rörläggningsfartyg att användas inom Finland ekonomiska zon. Rörläggningens bullerkonsekvenser bedöms inte vara större än vad som bedömdes i MKB:n eftersom ett DP-fartyg inte behöver bogserare som assisterar ankarhaneteringen. Den uppdaterade undervattenbullermodelleringen gällande röjning av krigsmateriel har gjorts för de närmaste krigsmaterielobjekten till Natura 2000-området Kallbådan med grund och omgivande vatten samt för vissa objekt i östra Finska viken. Som utgångspunkt för den uppdaterade modelleringen fungerade de verkliga positionera och laddningsvikterna för krigsmaterielobjekten. Härtill utreddes med hjälp av modelleringen bubbelgardinernas lindrande inverkan på utbredningen av undervattensbuller. Konsekvenserna för olika konsekvensobjekt (marina däggdjur, fisk, fåglar och naturskyddsområden) har bedömts separat i de övriga kapitlen. Stenmängden som läggs ut på havsbottnen är mindre än i MKB:n, men detta inverkar inte märkbart på bedömningen. I rörläggningsmetoden eller under rörledningens driftsfas finns inga märkbara förändringar gällande undervattensbullret. Inverkan av användningen av ett DP-fartyg för undervattensbullret är på samma nivå eller lägre än för ett ankarpositionerat fartyg, eftersom det behövs färre stödfartyg. Förebyggande och lindrande av negativa konsekvenser Inga förändringar i jämförelse med MKB:n. Brist på information och osäkerheter Osäkerheten gällande utgångsinformationen har minskat i och med expertbedömningarna för krigsmateriel från fall till fall samt till följd av den uppdaterade undervattenbullermodelleringen. Konsekvensens Slutsatser betydelse/ Här har konsekvensernas betydelse endast bedömts för luftburet buller. Slutsatserna har inte förändrats jämfört med MKB:n. Konsekvenserna av undervattensbuller har bedömts separat i de övriga kapitlen.

45 Tabell 5-7. Projektverksamheternas konsekvenser för undervattensbuller. Konsekvens Betydelse av konsekvensen i MKB:n Uppdaterad betydelse av konsekvensen Ökning av bullernivåerna nära [har behandlats separat för verksamheterna. Röjning av däggdjur, fåglar och fisk osv i krigsmateriel skapar höga enstaka MKB:n] bullertoppar. Se Kapitel 5.7-5.10, 5.12 och 5.21 Potentiellt rörledningsbuller skulle utgöra en permanent konsekvens. Ökning av bullernivåerna längs rörledningen på grund av fartygsverksamhet. Tabell 5-8. Konsekvensernas betydelse för luftburet buller Konsekvenserna av luftburet buller Betydelse av konsekvensen i MKB:n Bullernivån i det närmaste känsliga området orsakat av rörläggningen Bullernivån i det närmaste känsliga området orsakat av underhållsinspektioner Uppdaterad betydelse av konsekvensen 5.6 Bentisk flora och fauna Tabell 5-9. Möjliga förändringar i konsekvensbedömningen gällande bentisk flora och fauna. Förändringar i förhållande till bedömningen i MKB-beskrivningen Konsekvensmekanism Ett dynamiskt positionerat rörläggningsfartyg kommer att användas längs hela den finska rörledningssektionen. Därför kommer det inte att uppkomma några fysiska störningar på havsbotten orsakat av ankaren. De övriga konsekvensmekanismerna förblir oförändrade. Metoder och data som använts Inga förändringar i jämförelse med MKB:n.

46 Konsekvensbedömning Baserat på den senaste informationen gällande krigsmateriel är den totala mängden krigsmateriel ca 70 % högre jämfört med det som användes i MKBbeskrivningen och som baserade sig på Nord Stream-projektet. Även de uppskattade laddningsvikterna för krigsmaterielobjekten i NSP2 är generellt också lite högre i jämförelse med de laddningsvikterna för de krigsmateriel som röjdes under Nord Stream-projektet. Trots detta förblir konsekvenserna för bentos (fysisk störning) områdesmässigt mycket begränsade och den övergripande konsekvensen förblir oförändrad. Den totala volymen av stenmaterial som läggs på havsbotten är ungefär 11 % mindre än i MKB:n medan det totala antalet av krigsmateriel som ska röjas är ungefär 70 % högre. Trots detta förblir de tillfälliga förändringarna i vattenkvaliteten (den totala mängden suspenderat material i vattnet) och de motsvarande förändringarna i sedimentationen på ungefär samma nivå. Konsekvensernas betydelse förblir oförändrad, d.v.s. försumbar. Under driften kommer rörledningssystemets fotavtryck att täcka ungefär 0,35 km 2 eller ca 0,014 % av Finlands ekonomiska zon där vattendjupet är mindre än 60 m. Fotavtrycket är något mindre än i jämförelse med MKB:n och är i linje med den minskade mängden stenmaterial. Denna lilla skillnad kommer inte att ändra på den övergripande betydelsen som bedömdes som liten. Man bedömde i MKB:n att det inte finnas mätbara skillnader mellan sträckningens underalternativ, även om andelen hårda bottnar i alternativ ALT W1 var något högre än i alternativ ALT W2. Den valda sydliga sträckningen (ALT W2 och ALT E2 i MKB:n) är därför litet bättre för bentos, men skillnaderna är inte betydande. Förebyggande och lindrande av negativa konsekvenser Inga förändringar i jämförelse med MKB:n. Brist på information och osäkerheter Osäkerheten förblir oförändrad. Konsekvensens betydelse/ Slutsatser Bedömningens allmänna slutsatser förblir oförändrade.

47 Tabell 5-10. Betydelse av konsekvenserna för bentos. Konsekvenser för bentos Betydelse av konsekvensen i MKB:n Uppdaterad betydelse av konsekvensen Direkta mekaniska störningar av havsbotten Återsuspension av sediment och ändringar I nettosedimentationen Föroreningar i vattenmassan Täckande av havsbotten Förändringar av livsmiljöer Förändringar i sedimentations- och erosionsmönster Frigöring av metaller från anoder 5.7 Fisk Tabell 5-11. Möjliga förändringar i konsekvensbedömningen gällande fisk. Förändringar i förhållande till bedömningen i MKB-beskrivningen Konsekvensmekanism Konsekvensmekanismerna är desamma som i MKB-beskrivningen: buller och spridning av sediment från anläggningsverksamheterna kan medföra konsekvenser för fisk. Röjning av krigsmateriel kan skada eller döda fisk. Då ett DP-fartyg kommer att användas för rörläggningen istället för ett ankarpositionerat fartyg, kan ankarhantering undvikas under rörläggningsverksamheten. Metoder och data som använts Modellering av undervattensbuller och modelleringsmetoder för spridning av sediment var desamma som i MKB-beskrivningen. Ny och mera detaljerad bedömning av undersökningsdata gällande krigsmateriel har möjliggjort en mera exakt modellering av krigsmaterielröjningen (nära Kallbådans sälskyddsområdt och Kallbådan med grund och omgivande vatten). Detta är dock en obetydlig förändring med avseende fiskbestånd i projektområdet. Konsekvensbedömning Enligt MKB-beskrivningen finns det ingen skillnad mellan sträckningens underalternativ eller anläggningsalternativen med avseende på deras konsekvenser för fisk. Bedömningens slutsatser för anläggandet och driften har inte förändrats utan är fortfarande försumbar. Minskningen av stenläggningsvolymer, användning av DP-fartyget och den mer exakta informationen gällande krigsmateriel bedöms snarare minska konsekvenserna för fisk. Optimering av rörledningssträckningen som gjorts sedan MKB:n medför inte heller några konsekvenser för fisk. Förebyggande och lindrande av negativa konsekvenser Lindringsåtgärder som kommer att användas presenterades i MKBbeskrivningen (underkapitel 11.6.4): Sträckningsoptimering har uppdaterats och informationen om krigsmateriel preciserats.

48 Brist på information och osäkerheter Fiskarnas verkliga respons under anläggningen förblir osäker, vilket även beskrevs i MKB:n. Konsekvensens betydelse/ Slutsatser Ingen förändring, bedömningens slutsatser förblir oförändrade. Gällande frigörandet av föroreningar i havsvatten och konsekvenserna för fisk och näringskedjan, är de modellerade högsta upplösta koncentrationerna havsvattnet under miljökvalitetnormerna Enligt statsrådets förordning 1308/2015 är EQS-halten för benzo(a)pyren i havsmiljö 0,027 µg/l. Följaktigen är den modellerade maximikoncentrationen under miljökvalitetsormen. Dessutom kommer exponeringstiden av fisk och den plankton som fisken använder som näring att vara kort enligt sedimentmodelleringen. Därför bedömdes att en tilläggsundersökning av föroreningarnas spridning i näringskedjan inte är nödvändig för att verifiera bedömningsresultater. Tabell 5-12. Betydelse av konsekvenserna för fisk. Konsekvenser för fisk Betydelse av konsekvensen i MKB:n Konsekvenser för fisk till följd av röjning av krigsmateriel Undvikandereaktioner på grund av sedimentspridning Konsekvenser för rom och yngel på grund av frigöring av suspenderat material Konsekvenser för fisk på grund av frigöring av föroreningar Konsekvenser för fisk på grund av frigöring av att det bildas artificiellt skydd Uppdaterad betydelse av konsekvensen 5.8 Marina däggdjur Tabell 5-13. Möjliga förändringar i konsekvensbedömningen gällande marina däggdjur. Förändringar i förhållande till bedömningen i MKB-beskrivningen Konsekvensmekanism Inga förändringar i jämförelse med MKB:n.

49 Metoder och data som använts Impulsivt undervattensbuller identifierades som den viktigaste konsekvensen i MKB:n. Vid förberedelserna av Natura-bedömningarna, utfördes modellering av undervattensbuller baserat på positioner och laddningsvikter av verkliga krigsmaterielobjekten för sex stycken objekt nära Natura 2000-området Kallbådan med grund och omgivande vatten. Undersökningsresultat gällande storleken och positionerna av krigsmateriel i anläggnings- och säkerhetskorridoren i den finska sektionen har blivit tillgängliga för den uppdaterade bedömningen. För att lindra konsekvenser av undervattensbuller orsakat av detonationer på plats (in situ) har NSP 2 bestämt sig för att använda ett skyddssystem med luftbubblor för vissa krigsmaterielobjekt. Detta kommer att användas för krigsmateriel i östra Finska viken och för krigsmateriel i närheten av sälskyddsområden. Genom att använda denna metod är det möjligt att betydligt minska potentiella konsekvenser för säl (storleken av PTS-området). Den lilla och isolerade vikarpopulationen i östra Finska viken är särskild ett orosmoment. En förstudie för användning av systemet med luftbubblor under röjning av krigsmateriel visar att det är möjligt att minska topptrycket med 6-8 db (6 db är ett försiktigt värde). Bubbelgardinen med rund form och den installeras runt de krigsmateriel som ska detoneras (Bitunamel Feldmann 2017). Dessa bubbelgardiner minskar spridning av buller och därmed minskar omfattningen av PTS zonerna. Förklaring Konsekvenserna för säl bedömdes på nytt för att inkludera denna tilläggslindringsåtgärd. Denna nya bedömning finns i texten nedanför denna summeringstabell. Baserat på den uppdaterade bedömningen är den enda betydande förändringen undervattenbullrets konsekvenser p.g.a. krigsmaterielröjning. Konsekvensbedömning Konsekvenserna förblir generellt oförändrade. I hänseende på PTS och konsekvenser till följd av sprängskador omvärderades dock den övergripande betydelsen av konsekvenser för marina däggdjur. Betydelsen för Finska vikens underpopulation av vikare (i östra Finska viken) minskade från måttlig till liten på populationsnivå. Slutsatsen baserar sig på uppdaterade positionen och laddningsvikter av krigsmateriel samt på användning av nya lindringsåtgärder. Skyddssystemet med luftbubblor kommer att användas under detonering av krigsmateriel i östra Finska viken och i närheten av sälskyddsområden. Förebyggande och lindrande av negativa konsekvenser Tilläggslindringsåtgärder tas i bruk för att lindra negativa konsekvenser. Skyddssystem med luftbubblor kommer att användas för att minska konsekvenserna av detonering av vissa krigsmaterielobjekt i östra Finska viken och i närheten av sälskyddsområden. Denna åtgärd kommer att användas för 20 krigsmaterielobjekt.

50 Brist på information och osäkerheter Osäkerheter i anknytning till art-specifika känsligheter av undervattensbuller och den områdesmässiga utbredningen av marina däggdjur förblir oförändrade. Konsekvensens betydelse / Slutsatser Betydelsen av konsekvenserna (PTS/sprängningsskador) på populationsnivån för Finska vikens vikare bedömdes att minska från måttlig till liten. För de övriga konsekvenserna förblir bedömningsresultaten oförändrade. Bullerorsakade skador och hörselskador uppdaterad bedömning Undersökningar som utfördes längs rörläggningssträckningen längs den finska sektionen visar att 85 krigsmaterielobjekt (av vilka 25 är större än 100 kg) måste röjas för att garantera en trygg anläggning och drift av rörledningarna. Grundmetoden för röjningen är att detonera dem på plats (in situ), en standard metod som används av Östersjöstaterna tillsammans med NATO-medlemstaterna för årligen återkommande minröjningskampanjer som har genomförts i Östersjön sedan 1996. NSP2 kommer som en del av denna standardröjningsmetoden att tillämpa en rad lindringsåtgärder för att undvika eller förminska konsekvenser för marina däggdjur och sjöfåglar. Sådana lindringsåtgärder innehåller åtagandet att bilda en Joint Nature Conservation Committees (JNCC) -arbetsgrupp med riktlinjer för lindrandet av störningar och skador för marina däggdjur under användning av sprängmedel (JNCC 2010). Dessa riktlinjer tillämpades i Nord Stream-projektets röjningsverksamhet. Lindringsåtgärder som åtas av NSP2 omfattar bland annat användningen av marina däggdjursobservatörer (MMOs = Marine mammal observers), passivt akustisk övervakning (PAMs =Passive acoustic monitors), och akustiska skrämselanläggningar (ADDs = Acoustic deterrent devices) som också kallas skrämmare för sälar och tumlare. Dessa tillämpas före detonationen. Mer detaljerat om lindringsåtgärder som används under röjningen av krigsmateriel beskrivs i kapitel 2.4.2. Dessa kontrollåtgärder kommer att användas för alla röjningsaktiviteter oberoende av storleken och läget av krigsmateriel. För att ytterligare kunna minska konsekvenserna för de mest känsliga receptorerna kommer skyddssystem med luftbubblor, s.k. bubbelgardiner, att användas för att minska utbredningen av undervattensbuller orsakat av detonation av krigsmaterial som befinner sig i närheten av följande receptorer: Natura 2000-områden (sälar som bevarandegrund) där det finns en risk för permanent hörselnedsättning (PTS-zon) som skulle sträcka sig maximalt 5 km in i ett skyddat område. Detta är ett konservativt (försiktighetsprincip) synsätt som innefattar eventuella osäkerheter i modelleringen och av närvaron av individuella sälar som tillfälligt kan finnas i närheten med utanför de skyddade områdena. Kända vikarpopulationsområden i östra Finska viken. Detta leder till ett totalt antal på 20 krigsmaterielobjekt som har valts ut för användning av bubbelgardiner (efter tillämpandet av ovannämnda kriterier) som tilläggslindring. Dessa är:

51 Alla krigsmaterielobjekt som ligger öster om KP 60. Detta för att minska på eventuella konsekvenser för vikarepopulationen i Finska viken. Dessa är till antalet 12; Krigsmaterielobjekt som ligger söder om Kallbådans skyddsområde. Detta för att minska på konsekvenser för sälar som finns i närheten av skyddsområdet. Dessa är till antalet 7 och har en laddningsvikt på 137 eller mer; Ett krigsmaterielobjekt som ligger söder om Ekenäs och Hangö skärgård. Detta för att minska på konsekvenserna för sälar som finns i närheten av skyddsområdet. Bubbelgardinen uppkommer då man pumpar in tryckluft i en slang som monterats på havsbottnen och som är utrustad med munstyck. Bubbelgardinen bildas av vattnets flytförmåga varvid det uppkommer en bubbelgardin runt krigsmaterielobjektet. Ljudtryckvågen som orsakas av detonationen går igenom bubbelgardinen och dämpas. Dämpningen som luftbubblorna åstadkommer är ett resultat av bubblornas dispersion och reflexion mellan bubbelgardinen och vattnets gränssnitt. (Bitunamel Feldmann 2017) På samma sätt som en ljudvall för luftburet buller, dämpar bubbelgardinen mer högfrekvent buller än lågfrekvent. Dämpningsskillnaden för olika frekvenser kan beskrivas med hjälp av ett ljuddämpningsspektrum. En konservativ bedömning som gjorts utifrån befintliga mätningsdata om bubbelgardinens ljuddämpningsspektrum, användes för modelleringen av utbredningen av undervattensbuller. Enligt denna modellering var den totala dämpningen 6-8 db och minskade konsekvensernas omfattning med 2/3-delar i jämförelse med en situation utan bubbelgardin. En 6-8 db dämpning motsvarar över 70 % lägre ljudtryck (Pa), d.v.s. en märkbar dämpning (Ramboll 2017) Eftersom ljudets källspektrum till sin natur vid röjningen av krigsmateriel är lågfrekvent, och bubbelgardinens dämpningsförmåga för låga frekvenser är begränsad, är ljudets totala dämpning begränsad till 6-8 db. Bubbelgardinerna kan minska på andra typers ljudkällor (där det finns mindre låga frekvenser) upp till 10-15 db (Bitunamel Feldmann 2017). Sälskrämmornas effektivitet är detsamma som presenterades i MKB:n. Tumlare reagerar starkt genom att fly. Skrämselavståndet ser ut att vara åtminstone 350 m för totalskrämsel och mellan 1 till 2 km för nästan fullständig skrämsel. Sälar reagerar på lite annorlunda sätt på sälskrämmor. Dessa anläggningar är effektiva upp till ett avstånd på åtminstone några hundra meter och på längre avstånd, runt 1 km, kanske sälarna inte blir skrämda utan ändrar sitt beteende och använder mera tid på havsytan. Detta kommer också minska konsekvenserna för sälar som befinner sig på vattenytan eftersom de inte utsätts för PTS/TTS (se Sveegaard et al. 2017 och Ramboll 2017). I MKB-beskrivningen utgick man ifrån att användningen av de akustiska sälskrämmorna skulle vara den mest betydande lindringsåtgärden och man bedömde att användningen av dessa skulle minska på skador som ledet till döden. Användningen av sälskrämmor minskar sannolikheten att sälar finns närvarande vid detonationsögonblicket (d.v.s. minskande inverkan för konsekvensobjektets känslighet) och därmed minskar sannolikheten att enskilt djur skulle utsättas för skador (d.v.s. minskande inverkan på förändringens omfattning). Enligt samma principer som presenterades vid beskrivningen av sälskrämmornas effektivitet, minskar användningen av bubbelgardiner ytterligare risken att utsättas för tryckskador eller PTS. Användningen av bubbelgardiner minskar alltså ytterligare risken att sälar finns inom konsekvensområdet under detonationstidpunkten (d.v.s. minskande inverkan för konsekvensobjektets känslighet) och därmed minskar sannolikheten att ett enskilt djur skulle utsättas för skador (d.v.s. minskande inverkan på förändringens omfattning). Härtill minskar även användningen av bubbelgardiner allvarlighetsgraden för skador som enskilda djur kan

52 utsättas för (d.v.s. minskande inverkan på förändringens omfattning), eftersom det utsända ljudet minskar. Man har uppskattat bubbelgardiner är en lämplig metod för att minska konsekvenserna för 20 krigsmaterielobjekt som ska röjas och som ligger inom känsliga områden (östra Finska viken) eller nära betydande sälskyddsområden (t.ex. Kallbådan) eller andra känsliga områden. Lindrandet av konsekvenserna har illustrerats i Tabell 5-14. Enligt modelleringen minskar bubbelgardinens 6-8 db ljuddämpning konsekvensavståndet (PTS) till cirka 2/3-delar jämfört med en situation då bubbelgardin inte används (Ramboll 2017). En parametriserad beräkning visar en minskning på 6 db i utgångsvärdena minskar avståndet (PTS-avståndet) där permanent hörselnedsättning kan uppkomma till 31-67 % och en 8 db minskning skulle motsvara en 40-78 % minskning (Tabell 5-14, ACRB 2017). Detta betyder att PTS-zonernas arealer kommer att minska betydligt. Förminskningen av PTSavståndet leder proportionellt mycket större minskning i PTS-zonens areal. Modelleringen visar att PTS-zonernas areal kan vara 49-631 km 2 ifall bubbelgardiner inte används och cirka 13-49 km 2 vid användning av dem. Minskningen i arealerna är i storleksordningen 59-73 % (Figur 5-1). Avståndet inom vilken det uppkomma måttligt allvarliga skador, har bedömts vara ca 1 120 m vid detoneringen av en 300 kg krigsmaterielobjekt utan bubbelgardin. Vid användningen av bubbelgardin är avståndet cirka 520 m (ACRB 2017). Användningen av bubbelgardiner minskar konsekvensavståndet märkbart och samtidigt även arealen inom vilken skador är möjliga. Följaktigen har sannolikheten att enskilda sälar utsätts för tryckskador eller PTS betydligt minskat. Tabell 5-14. NSP2 ID Variationsintervallet för PTS-avstånden utan lindringsåtgärder och vid användningen av bubbelgardiner, varvid topptrycksnivån minskar med ca -6 db SEL eller -8 db SEL. Variationerna av PTS-avstånden har gjorts utifrån den krigsmateriel specifika bedömningen (ACRB 2017). I riktning mot Natura 2000 - Alla riktningar områden Bubbelgardigardigardigardin Bubbel- Bubbel- Bubbel- Utan Utan lindringsåtgärdeåtgärder lindrings- (SEL - (SEL -8 (SEL - (SEL -8 6dB) db) 6dB) db) kg m m m m m m m M88 R-R05-20805 50 6900 4000 3250 5300 2850 2250 13266 M89 R-R05-30019 50 6900 4000 3250 5300 2850 2250 12670 M1 R-R05-20018 18 3750 1900 1450 2650 1300 980 14403 M2 R-R05-20261 75 8200 5000 4100 6600 3600 2900 14082 M3 R-R05-7058 40 6100 3450 2750 4650 2400 1900 14124 Finska vikens M5 R-R06-0386 10 2450 1150 900 1700 770 590 14974 vikarpopulation (östra M6 R-R06-20411 150 11600 7600 6450 9900 5950 4900 15893 Finska viken) M7 R-R06-20471 12 3300 1700 1300 2300 1100 850 16548 M8 R-R06-20716 180 12500 8400 7150 10800 6600 5500 20075 M91 R-R06-26165 5 1180 510 390 780 350 270 16036 M92 R-R06-26167 20 4150 2150 1700 3000 1450 1170 16143 M98 R-R06-31008 5 1180 510 390 780 350 1170 13821 M36 R-R08-20321 PTS > 5 km avstånd från N 2000 - området, vars 330 15600 11000 9600 14200 9300 7900 10930 bevarandegrund är sälar M39 R-R08-7227 PTS < 5 km avstånd 150 11600 7600 6450 9900 5950 4900 10429 från N 2000 - området, vars M44 R-R09ALT1-20208 bevarandegrund är 137 11200 7250 6200 9550 5650 4650 11660 sälar M47 R-R09-7495 PTS > 5 km avstånd från N 2000 - området, vars 300 15100 10600 9200 13650 8800 7400 13445 bevarandegrund är sälar M48 R-R09ALT1-20117 PTS < 5 km avstånd 300 15100 10600 9200 13650 8800 7400 13800 från N 2000 - M49 R-R09ALT1-20111 området, vars 300 15100 10600 9200 13650 8800 7400 13850 bevarandegrund är M55 R-R09-7578 sälar 300 15100 10600 9200 13650 8800 7400 14267 M65 Krigsmateriel ID R-R11-8001 PTS > 5 km avstånd från N 2000 - området, vars bevarandegrund är sälar Variation för PTS-zonens omfattning för marina däggdjur 179 db e 1µPa 2 s Variation för PTS-zonens omfattning för marina däggdjur 179 db e 1µPa 2 s Känsliga Laddningsvikt konsekvensobjekt i närheten Krigsmaterielet s avstånd till närmaste Naturaområde Naturaområden i fråga FI0100106 FI0100077 FI0100078 FI0100089 300 15100 10600 9200 13650 8800 7400 18187 FI0100005

53 Figur 5-1. Den maximala omfattningen av den modellerade PTS-zonen utan lindring och då bubbelgardin används för vissa krigsmaterielobjekt. I linje med MKB:n, diskuteras i följande stycken konsekvenser för marina däggdjur både på individnivå och populationsnivå. Konsekvensernas betydelse på individnivån beaktar det, att fastän skador för enskilda kanske inte inverkar på populationen och miljön så märkbart, kan de ha djupgående etiska konsekvenser. Betydelsen för fungerandet av vilket som helst ekosystem (och därför av betydelse i konsekvensbedömningen) är konsekvenser på populationsnivå. Konsekvenser på populationsnivån beaktar sälarnas fördelning och riklighet. Tumlare Sprängskador och permanent hörselnedsättning (PTS), individ- och populationsnivå: Det finns inga förändringar jämfört med MKB:n. Baserat på sälskrämmornas effektivitet att skrämma tumlare, och att tumlaren är mycket sällsynt i finska vatten, är risken att tumlarna vistas i zoner där det finns risk för skador av detoneringen eller PTS extremt låg. Bubbelgardiner spelar också en betydande roll i minskandet av möjliga konsekvenser vid de krigsmateriel som kommer att detoneras under användning av bubbelgardiner. Betydelsenivån förblir densamma både på individ- och populationsnivå. Gråsäl Sprängskador och permanent hörselnedsättning (PTS), individ- och populationsnivå: Skrämselavstånden för sälskrämmor är desamma som beskrevs i MKB-beskrivningen. Gråsälar förekommer överallt i Finska viken och därför kommer osäkerheter gällande dessa djurs fördelning att förbli oförändade. Oberoende av denna osäkerhet är det högt sannolikt att de flesta

54 sälar finnas nära viloplatser eller närliggande födosökningsområden och rikligheten kommer att vara som högst på dessa områden. I övriga områden (t.ex. öppna havsområden) kommer rikligheten sannolikt vara lägre. Därigenom är områden som är avsedda för skydd av gråsälar att de mest kritiska i detta avseende. Bubbelgardiner kommer effektivt att minska PTS-zonen och zonen med sprängskador kommer också att minska på motsvarande sätt. Därför kommer konsekvenserna av sprängskador och PTS för krigsmateriel som detoneras med användningen av bubbelgardiner att vara betydligt mindre. Detta minskar också sannolikheten att sälar kommer att vistas i konsekvensområdet under detonationer (eftersom området är mindre och varaktigheten av en enskild detonation är bara några sekunder). Betydelsen av konsekvensen på individuell nivå bedöms att förbli densamma (upp till måttlig) eftersom gråsälar är ganska talrika i jämförelse till vikaren. Därmed är sannolikheten att inom konsekvensområdet vistas en gråsäl under detonationen något högre och vissa individer kan därför utsättas för någon grads permanent hörselnedsättning. Generellt sett minskar användningen av bubbelgardiner den totala konsekvensen. På populationsnivå har dock betydelsen i MKB:n bedömts som liten, eftersom gråsälspopulationen i Östersjön är riklig och växt under de senaste decennierna. Användningen av bubbelgardiner minskar även konsekvenserna för skyddsområdena, speciellt Kallbådans sälskyddsområde, som är ett viktigt med tanke på skyddet av gråsäl. Denna konsekvens har behandlats i kapitel 5.10 (Skyddsområden). Temporär höselnedsättning (TTS) och störningar, individ- och populationsnivå: Den övergripande betydelsen av konsekvensen kommer att förbli densamma fastän användning av bubbelgardiner kommer att minska omfattningen av konsekvenserna för de krigsmaterielobjekt som detoneras med bubbelgardiner. Vikare Sprängskador och permanent hörselnedsättning (PTS), individ- och populationsnivå: Skrämselavstånd för sälskrämmor är desamma som beskrevs i MKB-beskrivningen. Det finns ingen uppdaterad information om vikarutbredning i den finska sektionen av de planerade NSP2- rörledningarna. Fastän sälar potentiellt kan finnas överallt i finska vatten är rikligheten generellt högre nära viloplatser och födosökningsområden. I denna MKB-uppdatering koncentrerar vi oss mest på en den uppdaterade bedömningen av konsekvenser för Finska vikens underpopulation. Orsaken till detta är att denna population, som finns i östra Finska viken, sannolikt är isolerad vad gäller fortplantningen och populationsstorleken kan vara i allvarlig nedgång. Denna underpopulation av säl är också mycket liten (ungefär 100-300 individer) i jämförelse med Rigabuktens underpopulation (Rigabuktens och Skärgårdshavets fortplantningsområden). Därmed anses Finska vikens underpopulation vara känslig för alla sorter av störningar. På grund av den ringa populationsstorleken kan även förlusten av enskilda fortplantningsdugliga honor till följd av människans verksamhet orsaka betydande och permanenta konsekvenser på populationsnivå. Enligt den senaste undersökningsinformationen finns det 12 krigsmateriel i anläggningskorridoren eller säkerhetskorridoren i den finska sektionen av NSP2-sträckningen som behöver röjas i de mest kritiska områden gällande utbredningen av Finska vikens vikarpopulation (områdena M1-M2 i MKB-beskrivningen). Området M3 (mellersta delen av Finska viken) är inte så kritisk för Finska vikens vikare eftersom detta område ligger på relativt långt avstånd från vikarnas viloplatser. Ett litet antal flyttande individer från alla fortplantningsområden kan dock förekomma i området. Laddningsvikten för krigsmateriel som påträffats inom M1-M2 varierar mellan 5-180 kg och de flesta är av liten storlek. I tillägg till sälskrämmor kommer bubbelgardiner att användas under detonering av all dessa krigsmaterielobjekt för att så långt möjligt lindra konsekvenserna av undervattensbuller. Bubbelgardinerna kommer betydligt att minska PTS-avståndet (se Tabell 5-14) och därmed även betydligt minska området där det finns risk att djur utsätts för

55 sprängskador eller PTS. Vikarnas riklighet inom öppet havsområde är antagligen mindre jämfört med viloområdena som finns närmare kusten. Därför är sannolikheten att enskilda vikare kommer att vistas i konsekvensområdet under detonationer extremt lågt (eftersom konsekvensområdet är mindre och varaktigheten av en enskild detonation är bara några sekunder och rikligheten av vikare anses vara låg på öppet hav). Betydelsen av konsekvensen på individuell nivå bedöms därför minska från måttlig till liten. Härtill bör det noteras att till följd av bubbelgardinernas inverkan är allvarlighetsgraden för PTS lägre och i alla fall har sannolikheten att ett enskilt djur skulle utsättas för PTS minskat märkbart. På populationsnivå kommer de valda lindringsåtgärderna och den uppdaterade informationen om krigsmateriel i östra Finska viken tydligt att ha en minskande konsekvenserna i jämförelse med vad som bedömdes under MKB-fasen. Det finns flera grunder för detta: 1) Det finns bara ett litet antal av relativt små krigsmateriel som behöver detoneras i det mest kritiska området 2) Som redan bedömts i MKB-fasen kommer skrämseleffekten av sälskrämmor att minska risken för att vikare ska få allvarliga PTS- eller detonationsskador. Därför kommer de allvarligaste konsekvenserna att vara ytterst osannolika 3) Användningen av bubbelgardinerna kommer effektivt att minska arealen för PTS/sprängskadezonen och kommer därför att bidra med ytterligare lindring också för allvarliga sprängskador 4) MindrePTS/ sprängskadezoner och kortare varaktighet för enskilda detonationer kommer att försäkra att sannolikheten för att vikare finns inom konsekvensområdet under detonationen är mycket liten. På basen av ovannämnda orsaker är bedömningen att känsligheten för vikarna på populationsnivå minskar från stor till måttlig. Härtill eftersom användningen av bubbelgardinerna minskar bullret med 6-8 db, minskar även allvarlighetsgraden av PTS och därmed bedöms förändringens omfattning sjunka från måttlig till liten. Detta kommer att minska den övergripande betydelsen av konsekvensen på populationsnivån från måttlig till liten för Finska vikens underpopulation av vikare i områdena M1-M2 (östra Finska viken). På samma sätt kommer konsekvenserna på populationsnivån i området M3 att minska från måttlig till liten eftersom bubbelgardiner kommer att användas vid de mest kritiska krigsmaterielobjekten (laddningsvikt över 137 kg) i mellersta delen av Finska viken där rikligheten av vikare sannolikt även är mycket lågt. Konsekvenserna på populationsnivån för Rigabuktens vikare kommer att förbli den samma (liten) fastän användning av bubbelgardiner för en detonation i västra Finska viken kommer att minska den totala konsekvensen till en viss grad. Temporär hörselnedsättning (TTS) och störningar, individ- och populationsnivå: Den övergripande betydelsen av konsekvensen kommer att förbli den samma även om användningen av bubbelgardiner kommer att minska omfattningen av konsekvenserna för krigsmateriel som detoneras med användningen av bubbelgardiner. Generellt är den valda sydliga sträckningen (ALT W2 och E2 i MKB:n) något bättre med avseende på skydd av marina däggdjur eftersom sträckningen ligger på längre avstånd från kustområdet samt områden som är viktiga för skyddet av sälar. Övriga konsekvenser Konsekvenser orsakade av alla andra aktiviteter som bedömdes under MKB-fasen, med undantag av röjning av krigsmateriel, förblir för alla arter oförändrade på såväl individ och populationsnivå.

56 Tabell 5-15. Konsekvensens betydelse för tumlare med de lindringsåtgärder som NSP2 har åtagit sig. Betydelse av Uppdaterad Konsekvenser Verksamhet Konsekvens konsekvensen i betydelse av för tumlare MKB:n konsekvensen Röjning av krigsmateriel: Sprängskada individ- och och PTS populationsnivå (M1-M4) Röjning av TTS, krigsmateriel: Undvikande Undervattensbuller individ- och maskering populationsnivå PTS/TTS, Stenläggning Undvikande, maskering Anläggning och stödfartygens rörelser Undvikande Röjning av Visuella krigsmateriel, störningar Konsekvenser på Stenläggning grund av Undvikande, Röjning av sedimentspridning störningar för krigsmateriel, det naturliga Stenläggning beteendet Röjning av Frigöring av Försämrad krigsmateriel, föroreningar hälsa Stenläggning Rutininspektion, Undervattensbuller underhålls, stödfartygens rörelser Undvikande

57 Tabell 5-16. Konsekvensens betydelse för gråsälar med de lindringsåtgärder som NSP2 har åtagit sig. Betydelse av Uppdaterad Konsekvenser Verksamhet Konsekvens konsekvensen i betydelse av för sälarter MKB:n konsekvensen Röjning av Sprängskada krigsmateriel: och PTS individnivå (M1-M4) Måttlig Måttlig Röjning av krigsmateriel: Sprängskada populationsnivå och PTS (M1-M4) Röjning av TTS, Undervattensbuller krigsmateriel: Undvikande, individ- och maskering populationsnivå PTS/TTS, Stenläggning Undvikande, maskering Anläggnings- och stödfartygens rörelser Undvikande Visuella störningar Konsekvenser på Röjning av Undvikande, grund av krigsmateriel, störningar för sedimentspridning stenläggning det naturliga beteendet Röjning av Frigöring av Försämrad krigsmateriel, föroreningar hälsa stenläggning Rutininspektion, Undervattensbuller underhåll, stödfartygens rörelser Undvikande

58 Tabell 5-17. Konsekvensens betydelse för vikare med de lindringsåtgärder som NSP2 har åtagit sig. Betydelse av Uppdaterad Konsekvenser för Verksamhet Konsekvens konsekvensen i betydelse av sälarter MKB:n konsekvensen Röjning av krigsmateriel: individnivå (M1- M4) Röjning av krigsmateriel: populationsnivå (M1-M2) Röjning av krigsmateriel: populationsnivå (M3) Röjning av krigsmateriel: populationsnivå (M4) Röjning av krigsmateriel: individ- och populationsnivå Stenläggning Anläggnings- och stödfartygens rörelser Röjning av krigsmateriel, Konsekvenser på stenläggning grund av Röjning av sedimentspridning krigsmateriel, stenläggning Röjning av Frigöring av krigsmateriel, föroreningar stenläggning Rutininspektion, underhålls-, Undervattensbuller stödfartygens rörelser Sprängskada och PTS Måttlig Sprängskada och PTS Måttlig Sprängskada och PTS Måttlig Sprängskada och PTS TTS, undvikande PTS/TTS, undvikande, maskering Undvikande Visuella störningar Undvikande, störningar för det naturliga beteendet Försämrad hälsa Undvikande

59 5.9 Fåglar Tabell 5-18. Möjliga förändringar i konsekvensbedömningen gällande fåglar. Förändringar i förhållande till bedömningen i MKB-beskrivningen Konsekvensmekanism Konsekvensmekanismen har inte förändrats; buller, störningar och ändringar på vattenkvalitet kunde ha konsekvenser för sjöfåglar. Metoder och data som använts Konsekvensbedömning Metoderna har inte förändrats sedan MKB-beskrivningen. Verklig information gällande positionerna och laddningarna av krigsmaterielobjekten har använts i denna bedömning. De för rörledningssträckningen valda underalternativen ALT E2 och ALT W2 ligger längre bort från IBA-områden, FINIBA-områden och andra kända viktiga födoområden och rastplatser for flyttande och övervintrande fågelarter än de norra underalternativen, även om skillnaden mellan underalternativen bedömdes vara försumbar. Optimering av sträckningen har ingen inverkan på bedömningen. Gällande den preciserade krigsmaterielinformationen har avståndet mellan viktiga fågelområden och krigsmateriel som ska röjas inte förändrats i jämförelse med bedömningen i MKB:n. Övriga små förändringar i projektets anläggning bedöms inte att förändra konsekvensbedömningen gällande fåglar. Den valda sydliga sträckningen (ALT E2 och ALT W2 i MKB:n) är något bättre gällande sjöfåglar på grund av sträckningens längre avstånd till kustområden. Förebyggande och lindrande av negativa konsekvenser Inga förändringar i jämförselse med MKB:n. Brist på information och osäkerheter Osäkerheterna förblir desamma som beskrevs i MKB-beskrivningen. Konsekvensens betydelse / Slutsatser Inga förändringar, bedömningens slutsats förblir oförändrade.

60 Tabell 5-19. Betydelsen av konsekvenserna för fågellivet. Konsekvenser för fågellivet Betydelse av konsekvensen i MKB:n Uppdaterad betydelse av konsekvensen Anläggningsfas Visuella störningar och luftburet buller Undervattensbuller Sedimentspridning Driftfas Visuella störningar och luftburet buller Undervattensbuller Sedimentspridning 5.10 Skyddsområden Tabell 5-20. Möjliga förändringar i konsekvensbedömningen gällande skyddsområden. Förändringar i förhållande till bedömningen i MKB-beskrivningen Konsekvensmekanism Konsekvensmekanismer är densamma som i MKB-beskrivningen: störningar på grund av buller (speciellt undervattensbuller), visuella störningar och möjliga konsekvenser för livsmiljön (undervattens) på grund av sedimentspridning.

61 Metoder och data som använts Metoderna för modelleringen av undervattensbuller och sedimentspridning är desamma som i MKB-beskrivningen. Det sydliga alternativet för rörledningssträckningen valdes för fortsatt planering. Detta alternativ ligger längre ifrån Natura-områden i jämförelse med det norra alternativet. Efter detta har rörledningssträckningen ändrats lite på grund av omplacering av sträckningen. Ny bedömning av baserat på krigsmaterielundersökningen har möjliggjort genomföring en mer exakt modellering av undervattensbuller orsakat av krigsmaterielröjning. Denna utgår ifrån kända positioner och storlekar (laddningsvikt) för krigsmaterielobjekten. För att minska konsekvenserna av undervattensbuller orsakat av detonationer på plats (in situ), har Nord Stream 2 beslutit att använda skyddssystem med luftbubblor, s.k. bubbelgardiner, för vissa krigsmaterielobjekt i de mest kritiska sälområdena (se kapitel 2.4.2). Genom att använda denna metod blir det möjligt att betydligt minska konsekvenserna (storleken av PTS-zonen) för sälar. Bubbelgardiner kommer att användas för krigsmateriel i östra Finska viken för att minska potentiella konsekvenser för den lilla och isolerade vikarpopulationen i östra Finska viken. Dessutom planeras användning av bubbelgardiner också i närheten av Natura-områden som har sälar som bevarandegrund (t.ex. Kallbådan med grund och omgivande vatten). Baserat på genomförbarhetsundersökningen av bubbelgardinernas användning under röjning av krigsmateriel, är det möjligt att minska topptrycket med 6-8 db (6 db är ett försiktigt värde). Bubbelgardin som kommer att läggas ut runt om krigsmaterial som en ring, kommer att en diameter på 80 m och dess totala längd kommer då att vara ungefär 250 m (Bitunamel Feldmann 2017). Bubbelgardiner minskar utbredningen av undervattensbuller och därmed minskar arealen av PTS-zonerna. Kända konsekvenser av bubbelgardiner har använts för återberäkning av PTSavstånden i känsliga områden.

62 Konsekvensbedömning Valet av den sydliga sträckningen (underalternativen) kommer generellt att minska konsekvenser för faunan i skyddade områden: sträckningen befinner sig längre bort från kusten och skyddsområden. Skillnaden bedöms vara liten. Generellt har de bedömda betydelserna av konsekvenserna under MBK-fasen förblivit oförändrade (t.ex. konsekvenser för Natura-områden med undervattenshabitat/fåglar som bevarandegrund, nationalparker, UNESCOområden, Ramsar-platser, HELCOM:s marina skyddsområden). Efter inlämnandet av MKB-beskrivningen har två Natura-bedömningar (Marint område söder om Sandkallan, Kallbådan med grund och omgivande vatten) och två behovsprövningar av Naturabedömningar som omfattar fyra Naturaområden gjorts. Utgångspunkten för den uppdaterade bedömningen är: den senaste informationen om verkliga krigsmaterielobjekt i den finska rörledningssträckningen, uppdaterade modelleringsresultat av undervattensbuller, de senaste ändringarna i projektets tekniska beskrivning och uppdaterad information om lindringsåtgärder (bubbelgardiner). Slutsatserna, som baseras på dessa rapporter, visas i sammanfattningstabellen nedan. Förebyggande och lindrande av negativa konsekvenser Tilläggslindringåtgärder tas i bruk för att minska negativa konsekvenser. Bubbelgardiner kommer att användas för att minska konsekvenserna av detonationer av vissa krigsmaterial (kapitel 2.4.2). Denna metod kommer att användas för 20 krigsmaterielobjekt. Brist på information och osäkerheter Konsekvensens betydelse / Slutsatser Osäkerheten gällande källdata har minskat i och med användandet av den senaste krigsmaterielinformationen som värderats av experter och genom nya undervattensbullermodelleringar. Samma osäkerheter som i MKB:n gäller dock ännu: ofullständig kännedom om art-specifik känslighet för marina däggdjur av buller och tryckvågor, och begränsade data gällande flyttningsmönster och förekomsten av olika marina däggdjur i det öppna havsområdet inom Finlands ekonomiska zon. Observera att slutsatserna nedan gällande Natura-bedömningar och behovsprövningar av Natura-bedömningar baserar sig på andra kriterier än vad som användes i MKB:n. I Natura-bedömningarna och behövsprövningarna bedömdes försämringen av miljövärden (betydande/inte betydande). Därför är inte bedömningarna jämförbara. Baserat på Natura-bedömningar och Natura-behovsprövningar, kommer inte det planerade Nord Stream 2-projektet, antingen enskilt eller i kombination med andra projekt eller planer, att betydligt försämra de miljövärden för vilka Natura-områdena har inkluderats i Natura-nätverket. Potentiella konsekvenser av Nord Stream 2-projektet för Natura 2000-områden som är avsedda att skydda arter/habitat undersöktes. Följande bedömningar/behovsprövningar sammanställdes främst på grund av oron för skyddandet av sälar: Naturabedömning ( Kallbådan grund och omgivande vatten Natura-område) och behovsprövningar ( De skyddsvärda marina områdena i Ekenäs och Hangö skärgård och Pojoviken, Skärgården kring Söderskär och Långören,

63 Pernåvikens, Lillpernåvikens och Pernå skärgårds marina skyddsområde, Östra Finska vikens skärgård och vatten ). Naturabedömningen ( Marint område söder om Sandkallan Naturaområde) genomfördes för att undersöka konsekvenserna för rev -livsmiljön. Kriterier för bedömningen av betydelsen av försämringen av miljövärden definierades: Bevarandestatus av en skyddad art eller habitat är inte gynnsam efter genomförandet av ett projekt eller en plan Förhållandena förändras så pass mycket på grund av ett projekt eller en plan att förekomsten eller fortplantningen av den skyddade arten eller habitatet inte är möjligt på lång sikt Projektet eller planen minskar betydligt förekomsten av en skyddad art Egenskaper för ett habitat förstöras eller försvinner delvis på grund av ett projekt eller en plan Skyddade arter försvinner helt från det bedömda området Slutsatsen gällande Naturabedömningen av det närmaste (1,9 km från den valda sträckningen) skyddsområdet, Natura 2000-området Marint område söder om Sandkallan är den samma som i MKB-beskrivningen: rörledningsprojektet kommer inte betydligt att försämra miljövärden (habitat Rev ) på basen av vilket det har inkluderats i Naturanätverket. Bedömda konsekvenser omfattade spridning av sediment och frigöring av upplösta föroreningar i vattnet. Konsekvenser för receptorer i de skyddsområden med undervattenshabitat och/eller fåglar som bevarandegrund bedömdes som försumbar. Det impulsiva undervattensbullret och dess konsekvenser för sälar bedömdes som den viktigaste konsekvensen gällande Natura-områden med sälar bevarandegrund. Konsekvenser för Natura 2000-området Kallbådan grund och omgivande vatten, vilket är det närmaste Natura-området med sälar bevarandegrund (9,8 km från rörledningen), bedömdes baserat på den uppdaterade modelleringen av undervattensbuller. Skyddssystem med luftbubblor, s.k. bubbelgardiner, kommer att användas som lindringsåtgärd för krigsmaterielobjekt som bedöms att potentiellt orsaka en PTS-zon (permanent hörselnedsättning) som kunde nå ett avstånd på 5 km från det skyddsområdets gräns. Detta är ett försiktigt betraktelsesätt som beaktar potentiella modelleringsfel och förekomsten av enskilda sälar som kan tillfälligt vistas i närheten, men utanför, gränsen till skyddsområdet. Baserat på detta kommer bubbelgardiner att användas för 7 krigsmaterielobjekt med 137 kg eller större laddning som befinner sig i närheten av Kallbådan Natura-området, och för 1 krigsmaterielobjekt på 300 kg som befinner sig i närheten av De skyddsvärda marina områdena i Ekenäs och Hangö skärgård och Pojoviken. Denna lindringsåtgärd minskar betydligt PTS-zonens räckvidd. Därmed kommer PTS-zonen inte att nå Natura-området från några detonationer överhuvudtaget. Gråsälar som stannar inom Natura-området under detonation kommer inte att få några permanenta konsekvenser därför att de befinner sig utanför den uppskattade PTS-zonen. Gråsälar förekommer dock överallt i Finska viken och följaktigen kan individer som t.ex. befinner sig utanför Natura-området, men längre än 4-5 km från Natrua-området, för att söka föda bli utsatts för konsekvenser. De valda lindringsåtgärderna, visuell observation av marina däggdjurs observatörer före detonationen, sälskrämmor och användning av bubbelgardiner vid de mest kritiska krismaterielobjekten kommer tillsammans att minska sannolikheten av skadliga permanenta konsekvenser till en mycket låg nivå. Det bedöms också att riskerna för att orsaka demografiskt betydande konsekvenser är mycket osannolikt på grund av att gråsälpopulationens tillstånd anses vara gynnsam och möjliga negativa konsekvenser kommer att ske endast under anläggningsfasen. Konsekvenserna för gråsälar bedömdes som liten (mindre än betydande) eftersom eventuella gråsälar som befinner sig utanför Natura-området under detonationen kanske kommer att

64 utsättas för permanent hörselnedsättning (PTS). Användningen av bubbelgardiner kommer att säkerställa att sälar i närheten (upp till ca 4-5 km) från Natura-området inte kommer att utsättas för PTS. Behovsprövningar av Naturabedömningar utfördes för fyra platser: De skyddsvärda marina områdena i Ekenäs och Hangö skärgård och Pojoviken, Skärgården kring Söderskär och Långören, Pernåvikens, Lillpernåvikens och Pernå skärgårds marina skyddsområde och Östra Finska vikens skärgård och vatten. Baserat på modelleringen, kan temporär hörselnedsättning (TTS) från röjningen av krigsmateriel i den finska sektorn nå Natura-området De skyddsvärda marina områdena i Ekenäs och Hangö skärgård och Pojoviken. I värsta tänkbara scenario kan TTS från röjningen av krigsmateriel som utförs i de västra delarna av Rysslands territorialvatten nå Natura-området Östra Finska vikens skärgård och vatten. Finska vikens vikarpopulation i östra Finska viken är mycket känslig för störningar. Följaktigen kommer Nord Stream 2 att använda bubbelgardiner för alla krigsmateriel i den östra delen av Finlands ekonomiska zon. Denna lindringsåtgärd kommer att betydligt minska sannolikheten att några vikare kommer att påverkas under detonationer i denna del av Finlands ekonomiska zon. Den övergripande betydelsen för gråsälar och vikare bedöms inte vara mer än liten på populationsnivån (se kapitel 5.8). Baserat på bedömningar och behovsprövningar kommer det planerade Nord Stream 2-projektet, antingen individuellt eller i kombination med andra projekt och planer, inte betydligt att försämra miljövärden enligt vilka Natura-områdena har inkluderades i Naturanätverket. Tabell 5-21. Betydelsen av konsekvenserna för receptorer I skyddsområden med sälarter som bevarandegrund. Konsekvenser för ekologiska värden i skyddsområden Betydelse av konsekvensen i MKB:n Natura-området Kallbådan med grund och omgivande vatten (Natura-bedömningen har utförts) Kallbådans sälskyddsområde Anläggningsfas Uppdaterad betydelse av konsekvensen Undervattensbuller Måttlig Spridning av sediment Driftfas Undervattensbuller Natura-områden inkluderade is undersökningen för Natura-bedömningen: Skärgården kring Söderskär och Långören Pernåvikens, Lillpernåvikens och Pernå skärgårds marina skyddsområde De skyddsvärda marina områdena i Ekenäs och Hangö skärgård och Pojoviken Östra Finska vikens skärgård och vatten Sandkallans sälskyddsområde Stora Kölhällens sälskyddsområde Det skyddade marina området (HELCOM) Skärgården kring Söderskär och Långören Det skyddade marina området (HELCOM) Pernåvikens, Lillpernåvikens och Pernå skärgårds marina skyddsområde Det skyddade marina området (HELCOM) Hangö östra fjärd Ramsar-området Skärgården kring Söderskär och Långören Ramsar-området fågelvåtmarker vid Hangö och Ekenäs Nationalparken Ekenäs skärgård Anläggningsfas

65 Undervattensbuller Spridning av sediment Driftfas Undervattensbuller Alla övriga skyddsområden med sälar som bevarandegrund Anläggningsfas Undervattensbuller Spridning av sedimenten Driftfas Undervattensbuller Tabell 5-22. Betydelsen av konsekvenserna för receptorer i skyddsområden med undervattenshabitat och/eller fåglar som bevarandegrund. Konsekvenser för miljövärden i skyddsområden Betydelse av konsekvensen i MKB:n Uppdaterad betydelse av konsekvensen Skyddsområden med undervattenshabitat som bevarandegrund Anläggningsfas Spridning av sediment Driftfas Spridning av sediment Skyddsområden med fåglar som bevarandegrund Anläggningsfas Störningar och luftburet buller Undervattensbuller Spridning av sediment Driftfas Störningar och luftburet buller Undervattensbuller Spridning av sediment

66 5.11 Främmande arter Tabell 5-23. Möjliga förändringar i konsekvensbedömningen gällande främmande arter. Förändringar i förhållande till bedömningen i MKB-beskrivningen Konsekvensmekanism Det finns inga sådana förändringar i projektverksamheten som kan orsaka ändringar i konsekvensmekanismen. Konsekvensmekanismen förblir den samma som beskrevs i MKB:n: intrång av främmande arter på specifika områden genom ut släpp av ballastvatten eller genom spridning från biologisk tillväxt på fartygets skrov. Metoder och data som använts Metoder och data är de samma som i MKB:n. Konsekvenserna har bedömts som ett expertutlåtande. Konsekvensbedömning Den valda sydliga rörledningssträckningen, användning av DP-fartyg vid rörläggningen och minskningen av stenvolymer kommer inte att ändra på konsekvensbedömningen som presenterades i MKB:n, som mest handlar om sjötrafik. Förebyggande och lindrande av negativa konsekvenser Lindringsåtgärder som kommer att användas presenterats i MKB-beskrivningen (underkapitel 11.10.4). Finland har ratificerat IMOs internationella konvention om kontroll och hantering av fartygs barlastvatten och sediment Detta bindande avtal kommer att vinna lagakraft globalt den 8 september 2017. Nord Stream 2 kommer att följa föreskrifterna i HELCOM:s- och Marpolskonvention från 1978 föreskrifter där Östersjöområdet beskrivs som ett specialområde. För främmande arter är kraven följande: Ballastvattenplanerna bör innefatta åtgärder för att följa de allmänna riktlinjerna för tillämpandet av den frivilliga, tillfälliga D1 standarden för byte av barlastvatten i Nordostatlanten och Östersjön För att minska risken för främmande arter genom ballastvatten, bör projektfartygen byta ballastvatten före de kommer in i Östersjön. Fartyg som lämnar Östersjön genom Nordostatlanten till andra destinationer bör inte byta ballastvatten i Östersjön eller förrän fartyget är 200 sjömil utanför nordvästra Europa och i djupare vatten än 200 m. Brist på information och osäkerheter De samma osäkerheterna förblir oförändrade: volymen av ballastvatten som byts ut i Östersjön och utmaningen i prognosen av slutresultaten från introduktion av främmande arter. Det bör noteras att enligt NSP2-åtangadet, bör fartyg inte släppa ut några ballastvatten i Östersjön.

67 Konsekvensens betydelse / Slutsatser Slutsatserna i MKB-beskrivningen förblir oförändade. Konsekvensens betydelse är försumbar. Konsekvensen orsakat av biologisk tillväxt på fartygens botten bedömdes inte i MKB:n. Detta kan vara av betydelse endast om fartygen kommer att vistas längre tid i hamnar. Enligt projektbeskrivningen kommer detta inte att ske eftersom anläggningsfartygen (t.ex. rörläggningsfartyget) operarar till största delen inom Finlands ekonomiska zon och besökstider i hamnar av mindre fartyg (t.ex. underhållsfartyg, rörtransporter) är tämligen korta. Tabell 5-24. Betydelsen av konsekvenserna av spridningen av främmande arter. Konsekvenser av främmande arter Betydelse av konsekvensen i MKB:n Uppdaterad betydelse av konsekvensen Uttömning av ballastvatten Utbredning längs rörledningen 5.12 Biodiversity Tabell 5-25. Möjliga förändringar i konsekvensbedömningen gällande biologisk mångfald. Förändringar i förhållande till bedömningen i MKB-beskrivningen Konsekvensmekanism Konsekvensmekanismerna har inte förändrats. Bedömningen har gjorts baserat på konsekvensbedömningar för bentisk flora och fauna, fisk, marina däggdjur, fåglar, skyddsområden och främmande arter (kapitel 5.6-5.11 i den uppdaterade MKB:n). Dynamiskt positionerade rörläggningsfartyg kommer att användas längs hela finska rörledningssektionen och därmed kommer inga fysiska störningar att orsakas på havsbotten till följd av ankre. Metoder och data som använts De sydliga underalternativen (ALT E2 och ALT W2) har valts för fortsatt planering. Undersökningsresultat gällande laddningsvikten och positionerna av krigsmateriel i anläggnings- och säkerhetskorridoren inom den finska rörledningssektionen har blivit tillgängliga för den uppdaterade bedömningen. För att lindra konsekvenser av undervattensbuller till följd av in-situ detonationer har NSP2 bestämt att använda ett skyddssystem med luftbubblor, s.k. bubbelgardiner, för vissa krigsmateriel (se kapitel 5.8). Förklaring Den övergripande betydelsen av konsekvensen för sälar ha bedömts på nytt med beaktande av den nya lindringsåtgärden (bubbelgardiner). Detta kommer också att inverka på bedömningen av den biologiska mångfalden.

68 Konsekvensbedömning Det finns potentiella konsekvenser som ska uppkomma för tre konsekvensobjekt: bentos, sälar och skyddsområden. Användning av det dynamiskt positionerade rörläggningsfartyget förändrar inte den övergripande betydelsen av konsekvenserna för bentos. Enligt bedömningen kommer användningen av bubbelgardiner i östra Finska viken att betydligt minska PTS-zonens omfattning och området där sprängskador är möjliga. Den övergripande betydelsen för Finska vikens gråsälar på populationsnivå (östra Finska vikens) bedömdes på nytt. Betydelsen av konsekvensen minskade från måttlig till liten. Slutsatsen baseras på verkliga identifierade krigsmateriel och användningen av bubbelgardiner som lindringsåtgärd (mer detaljerad bedömning presenteras i kapitel 5.8). På samma sätt, gällande Natura-området Kallbådan med grund och omgivande vatten, har användingen av bubbelgardiner för de mest kritiska krigsmaterielobjekten nära området bedömts att minska konsekvenserna. Det kommer dock inte att ändra på den övergripande betydelsen på populationsnivå vilken redan är bedömt som liten. Slutsatserna av Naturabedömningar och behovsprövningarna av Naturabedömningar var att NSP2-projektet, antingen enskilt eller i kombination med andra projekt och planer, inte kommer betydligt att försämra miljövärdena enligt vilka Natura-områdena har inkluderats i Naturanätverket. Baserat på den ovannämda bedömningen bedöms att projektverksamheterna inte kommer att orsaka långsiktiga negativa konservenser för den biologiska mångfalden i konsekvensområdet. Konsekvenserna på artnivå bedöms inte vara mer än liten och på habitatsnivån kommer konsekvenserna att förbli försumbara. Förebyggande och lindrande av negativa konsekvenser Lindringsåtgärderna, som sammanfattas i kapitel 17 i MKB:n, kommer till största del att vara desamma, uteslutande lindringsåtgärden för sälar. För att lindra konservenser av undervattenbuller kommer bubbelgardiner att användas för 20 krigsmaterielobjekt. För mer detaljerad beskrivning av lindringsåtgärder, se kapitel 2.4.2 och 5.8. Brist på information och osäkerheter Osäkerheterna förblir oförändrade. Konsekvensens betydelse / Slutsatser Projektverksamheterna kommer inte att orsaka långsiktiga negativa konservenser för den biologiska mångfalden i konsekvensområdet. Konsekvenserna på artnivån bedöms inte vara mer än liten och på habitatsnivån kommer konsekvenserna att förbli försumbara.

69 Tabell 5-26. Betydelsen av konsekvenserna för den biologiska mångfalden. Konsekvenser för den Konsekvensobjekt Artnivån Artnivå Habitatnivå Habitatnivå biologiska mångfalden i MKB:n uppdaterad i MKB:n uppdaterad Anläggningsfas Undervattensbuller Fiskar och (sprängskador) fåglar Luftburet buller, visuella störningar Fåglar till Undervattensbuller Vikare (sprängskador, hörselskador) Måttlig Undervattensbuller (sprängskador, hörselskador) Driftfas Täckande av havsbotten, förändring av habitat Gråsäl Bentos på mjuk- och hårdbotten 5.13 Fartygstrafik Tabell 5-27. Möjliga förändringar i konsekvensbedömningen gällande fartygstrafik. Förändringar i förhållande till bedömningen i MKB-beskrivningen Konsekvensmekanism Konsekvensmekanismerna har inte förändrats. Bedömningen baseras på störningar för fartygsleder på grund av närvaro av projektfartyg, och till följd av säkerhetszonen omkring dem. Metoder och data som använts De sydliga underalternativen (ALT E2 och ALT W2) har valts. ALT E2 befinner sig nära TSS i närheten av Porkala Fyr (TSS Off Porkkala Lighthouse), där säkerhetszonen medför konsekvenser för fartygstrafiken. Dynamiskt positionerade (DP) fartyg kommer att användas längs hela rörledningssträckningen. Detta betyder att det finns färre projektfartyg under rörläggningen; inga bogserare som assisterar ankarhanteringen.

70 Konsekvensbedömning Konsekvensbedömningen för anläggningsfasen tar i beaktande den tillfälliga skyddszonen (avspärrat område för utomstående fartyg) som upprättas omkring rörläggningsfartyget och andra projektfartyg (undersökning, stenläggning, krigsmateriel). Dessa fartyg har begränsad manöverförmåga och de är antingen stationära eller rör sig mycket långsamt. Detta betyder att konsekvenserna av projektfartyg, inklusive rörläggningsfartyget, kommer att vara likartad i karaktär men skalan av konsekvensen kommer att bero på omfånget av säkerhetszonen. Säkerhetszonen omkring rörläggningsfartyget och dess stödfartyg kommer att vara den största. Följaktigen kommer den att medföra den största konsekvensen för fartygstrafiken. På grund av detta fokuserar bedömningen på konsekvenser orsakade av den egentliga rörläggningsverksamheten. Det finns 85 identifierade krigsmaterielobjekt i projektområdet. För tjugo av dessa används bubbelgardiner för att minska bullerkonsekvenserna. Ett fartyg utrustat med munstyckslangar kommer att mata luft till röjningsplatsen genom en slang. Den flytande delen av slangen är ungefär 250 m lång, vilken definierar fartygets avstånd från röjningsplatsen. Liknande procedurer med tillfälliga säkerhetszoner kommer att upprättas omkring varje röjningsplats under röjningsarbeten. Konsekvenserna för fartygstrafiken är liknande som de som orsakas av rörläggningsverksamheter. Bedömningens slutsats förblir densamma, eftersom konsekvenserna i MKB:n har bedömts vara liknande för de olika alternativen. Förebyggande och lindrande av negativa konsekvenser Inga förändringar gällande lindringsåtgärde. Trafikverket har förslagit i sitt uttalande till kontaktmyndigheten att de tillsammans med skulle föra förhandlingar senast tre månader före anläggningsarbetena. Brist på information och osäkerheter Inga förändringar. Informationens anses vara tillräcklig för bedömningen. Konsekvensens betydelse / Slutsatser Inga förändringar, bedömningens slutsats förblir densamma. Tabell 5-28. Betydelsen av konsekvenserna för fartygstrafiken. Konsekvenser för fartygstrafiken Övergripande betydelse av konsekvensen i MKB Projektets anläggningsverksamhet längs större delen av rörledningssträckningen Uppdaterad betydelse av konsekvensen Projektets anläggningsverksamhet vid TSS utanför Kalbådagrund och TSS utanför Porkala Fyr Projektets underhållsverksamhet längs hela rörledningssträckningen

71 5.14 5.15 Kommersiellt fiske Det kommersiella fisket behandlas i en separat rapport. Militära områden Tabell 5-29. Möjliga förändringar i konsekvensbedömningen gällande militära områden. Förändringar i förhållande till bedömningen i MKB-beskrivningen Konsekvensmekanism Metoder och data som använts Konsekvensbedömning Det finns inga förändringar gällande konsekvensmekanismerna i jämförelse med MKB-beskrivningen. Informationen i nulägesbeskrivningen av militära områden är desamma som i MKB-beskrivningen. Det finns inga förändringar gällande bedömningsmetoderna. På grund av valet att de sydliga underalternativen för tillståndsfasen är Marinens närmaste skyddsområde nu beläget ca 3,5 km från rörledningssträckningen. Jämfört med MKB-beskrivningen är avståndet från det närmaste skyddsområdet nu 2 km längre. Rörledningssträckningen passerar två gånger genom faro-områden för luftsäkerhet (D-område) med den i MKB-beskrivningen gick genom tre D- områden. Den totala längden av sträckningen genom D-områden är ca 66 km. Jämfört med situationen i MKB-beskrivningen är den totala sträckningslängden genom D-områden nu ungefär 7 km kortare. Dessa förändringar resulterade till följd av beslutet att välja de sydliga underalternativen. Rörelser i D-områden är dock inte begränsade. Till följd av det ökade avståndet till Marinens närmaste skyddsområde och den kortare längden av rörledningssträckningen inom D-områden, är konsekvenserna för militära områden i stort sett desamma som i MKBbeskrivningen. Förebyggande och lindrande av negativa konsekvenser Det finns inga nya åtgärder för förebyggande eller lindrande av negativa konsekvenser. Brist på information och osäkerheter Det finns inga osäkerheter gällande militära områden. Konsekvensens betydelse/slutsatser MKG-beskrivningens slutsatser var att det inte finns några konsekvenser för användningen av Marinens områden, vilket också bekräftades av den Finska Försvartmakten. Slutsatsen är nu densamma eftersom den bedömda konsekvensen i stort sett är densamma som i MKB-beskrivningen.

72 5.16 Befintlig och planerad infrastruktur och användning av naturresurser Tabell 5-30. Möjliga förändringar i konsekvensbedömningen gällande planerad infrastruktur och användningen av naturresurser. Förändringar i förhållande till bedömningen i MKB-beskrivningen Konsekvensmekanism Den ända förändringen gällande konsekvensmekanismen är att ankarhantering inte mera hör till projektverksamheterna till följd av beslutet att utföra rörläggningen med ett dynamiskt positionerat rörläggningsfartyg. Metoder och data som använts Metoderna för konsekvensbedömningen är desamma som i MKBbeskrivningen. Anmärkningsvärda förändringar i informationen gällande befintlig och planerad infrastruktur är minskningen av antalet kabelkorsningar med befintliga kablar från maximiantalet 75 till 72. Fyra (4) kablar har bekräftats vara inaktiva (ur bruk) och därmed finns det endast 58 korsningar med aktiva eller okända kablar som kräver installation av stödmattor av betong. Härtill har mer detaljerad information om krigsmateriel som påträffats inom anläggnings- och säkerhetskorridoren och deras avstånd till befintliga kablar och rörledningar använts i den uppdaterade bedömningen. Konsekvensbedömning Ankarhantering hör inte mera till projektverksamheterna och följaktigen kommer inga konsekvenser för befintliga kablar och rörledningar att uppkomma till följd av ankarhanteringen. Trots detta kommer bedömningsresultaten att vara densamma som I MKB-beskrivningen eftersom ankringsmönstren skulle ha planerats för att undvika konsekvenser orsakat av ankarhantering. Detaljerad information om krigsmateriel och deras avstånd till befintliga kablar samt potentiella konsekvenser har analyserats (ACRB 2017). Preliminära resultater visar att det kan uppkomma en potentiell konsekvens för en okänd kabel (NSP2_R08_Unknown_01) om krigsmateriel i dess närhet kommer att röjas genom in-situ (på plats) detonering. Denna kabel befinner sig på ett avstånd av 5 m från ett potentiellt krigsmaterielobjekt och detonationen skulle orsaka högt tryck som kan skada kabeln. Avstånd till alla övriga kablar från krigsmateriel som ska röjas genom insitu detonering är 110 m eller mera. Enligt bedömningen av krigsmaterielobjekt från fall till fall (ACRB 2017), kommer det inte att uppkomma några konsekvenser för övriga kablar till följd av krigsmaterielröjningen.

73 Förebyggande och lindrande av negativa konsekvenser Ankarhantering hör inte mera till projektverksamheterna och följaktigen finns det ingen anledning för lindringsåtgärder gällande ankarhanteringen. För att undvika konsekvenser för en okänd kabel (NSP2_R08_Unknown_01) som ligger på 5 m avstånd från ett krigsmaterielobjekt, väljs en annan röjningsmetod än in-situ detonering. Den exakta röjningsmetoden för detta objekt kommer att fastställas på basen av en specifik riskbedömning.. Brist på information och osäkerheter Konsekvensens betydelse/slutsatser Osäkerheter i MKB-beskrivningen gällande röjning av krigsmaterial har minskat betydligt. Slutsatserna av bedömningen förblir oförändrad om metoden för krigsmaterialröjningen nära den okända kabeln (NSP2_R08_Unknown_01) kommer att varan annan än in-situ detonering. Tabell 5-31. Betydelsen av konsekvenserna för befintlig och planerad infrastruktur (båda under anläggnings- och driftfasen). Konsekvenserna för befintlig och planerad infrastruktur och användning av naturresurser Befintlig och planerad infrastruktur och användning av naturresurser Betydelse av konsekvensen i MKB:n Uppdaterad betydelse av konsekvensen 5.17 Framtida användning av den finska ekonomiska zonen Tabell 5-32. Möjliga förändringar i konsekvensbedömningen gällande den framtida användningen av den finska ekonomiska zonen. Förändringar i förhållande till bedömningen i MKB-beskrivningen Konsekvensmekanism Det finns inga förändringar gällande konsekvensmekanismerna i jämförelse med MKB-beskrivningen. Metoder och data som använts Området som täcks av rörledningssträckningen (fotavtrycket) beräknades på nytt baserat på den senaste projektbeskrivningen. Konsekvensbedömning Förebyggande och lindrande av negativa konsekvenser Rörledningssystemets fotavtryck som består av två rörledningar och deras stödstrukturer omfattar 2,28 km 2 eller 0,032 % av den finska ekonomiska zonen i Finska viken och norra Egentliga Östersjön. Fotavtrycket är större än vad som uppskattades i MKB-beskrivningen (2,05 km 2 och 0,029 %) men är ändå i samma storleksordning. Beräkningen av fotavtrycket baserar sig nu på information om stenvallarna, medan beräkningen i MKB:n utgick från Nord Stream information. Det finns inga förändringar gällande förebyggande och lindringsåtgärder i jämförelse med MKB-beskrivningen.

74 Brist på information och osäkerheter Osäkerheten i MKB-beskrivningen gällande stenvallarnas fotavtryck har minskat betydligt. Konsekvensens betydelse/slutsatser Den övergripande betydelsen av konsekvenserna förblir densamma som beskrevs i MKB:n.

75 Tabell 5-33. Betydelsen av konsekvenserna för framtida användning av den finska ekonomiska zonen. Konsekvenser för framtida användning av den finska ekonomiska zonen Betydelse av konsekvensen i MKB:n Uppdaterad betydelse av konsekvensen Rörledningar och stödstrukturer på havsbotten 5.18 Vetenskapligt arv Tabell 5-34. Möjliga förändringar i konsekvensbedömningen gällande vetenskapligt arv. Förändringar i förhållande till bedömningen i MKB-beskrivningen Konsekvensmekanism Konsekvensmekanismerna och verksamheterna har inte förändrats generellt. Projektets anläggningsverksamheter kan medföra konsekvenser för långtidsstationer genom direkt störning av havsbotten, ökad grumlighet eller sedimentering. Driften av rörledningarna kan eventuellt förändra vattenströmmarna och sedimenteringen samt frigjorda metaller från anoder kan utgöra en risk för bentos. Metoder och data som använts Ett dynamiskt positionerat rörläggningsfartyg kommer att användas längs hela finska rörledningssektionen. Därför uppkommer det inta några fysiska störningar på havsbotten orsakat av ankaren. Antalet aluminiumanoder har också minskat med 2 % och stenvolymen har minskat med ca 11 %. Konsekvensbedömning Minskningen av stenläggningsvolymer, användningen av DP-fartyget, det minskade antalet aluminiumanoder och uppdaterad information gällande krigsmateriel bedöms minska konsekvenserna för vetenskapligt arv. De valda sydliga sträckningsunderalternativen inverkar inte på bedömningsresultaten i MKB:n. Baserat på den senaste krigsmaterielundersökningen, är avstånden från identifierade krigsmateriel till närmaste långtidsstationer av bentos: LL6A 1,1 km avstånd från ett krigsmaterielobjekt av liten storlek (laddningsvikten 50 kg) ingen konsekvens LL11 1,8 km avstånd från ett krigsmaterielobjekt av liten storlek (laddningsvikten 2 kg) ingen konsekvens LL9 2,1 km avstånd från ett krigsmaterielobjekt av liten storlek (laddningsvikten 7 kg) ingen konsekvens H1 och LL12 2,8 km avstånd från ett krigsmateriel av mellanstor storlek (laddningsvikten 100 kg) ingen konsekvens

76 Förebyggande och lindrande av negativa konsekvenser Inga förändringar gällande lindringsåtgärder. Finlands miljöcentral har i sitt utlåtande rekommenderat alternativa provtagningsstationer för det finska övervakningsprogrammet, om omfattande verksamhet som skulle orsaka sedimentstörning skulle förkomma nära övervakningsstationerna. Enligt den uppdaterade informationen kommer det inte finnas någon omfattande verksamhet nära övervakningsstationerna för bentos som skulle leda till behovet av alternativa övervakningsstationer. Brist på information och osäkerheter Osäkerheter gällande frigöring av metaller från anoder förblir desamma som beskrevs i MKB:n. Konsekvensens betydelse/slutsatser Slutsatserna för bedömningsresultaten gällande anläggningen och driften, som är försumbara, har inte förändrats. Tabell 5-35. Betydelsen av konsekvenserna för det vetenskapligka arvet. Konsekvenserna för det vetenskapliga Betydelse av Uppdaterad betydelse av arvet konsekvensen i MKB:n konsekvensen Långtidsstationer för vattenkvalitet Långtidsstationer för bentos 5.19 Kulturarv Tabell 5-36. Möjliga förändringar i konsekvensbedömningen gällande kulturarvet. Förändringar i förhållande till bedömningen i MKB-beskrivningen Konsekvensmekanism Den enda förändringen gällande konsekvensmekanismen är att ankarhantering inte mera hör till projektverksamheterna till följd av beslutet att utföra rörläggningen med ett dynamiskt positionerat rörläggningsfartyg. Metoder och data som använts Metoder för bedömningen av konsekvenser är desamma som i MKBbeskrivningen. An anmärkningsvärd förändring gällande informationens om undervattenskulturarv är att ett handelsfartyg av trä från 1700-talet (S-R15-02960) inte längre befinner sig nära rörledningssträckningen och därför stryks från bedömningen. Uppdaterad information om krigsmateriel som påträffats i anläggnings- och säkerhetskorridoren och deras avstånd från undervattenskulturarv har använts i den uppdaterade bedömningen. Uppdaterad information om stenläggningen (positioner och volymer av stenvallar) har använts i den uppdaterade bedömningen.

77 Konsekvensbedömning Ankarhantering hör inte mer till projektverksamheterna och följaktigen kommer inga konsekvenser för undervattenskulturarv att orsakas av ankarhanteringen. Trots detta är bedömningsresultaten densamma som I MKB-beskrivningen. Stenvallarna kommer att medföra en permanent skada för objektet S-R09-09806 där Ledning B korsar lämningarna av ett ubåtsnät (spärr). Stenmaterialet kommer att täcka över de båda nätens kedjor över stenvallens hela uppskattade 32,4 m bredd. Dessutom kommer röjningen av nätet som utförs före rörläggningen av Ledning A att medföra en skadlig konsekvens för objektet. Gällande vraket S-R05-7978 kommer en begränsad rörläggningstolerans på +7,5 m (höger) och -2.5 m (vänster) att användas för att maximera avståndet mellan vraket och Ledning B (SAIPEM, Pipeline Route Optimisation Report - Finland, Tabell 46). Stenläggningen kommer inte att sträcka sig till vrakets säkerhetgräns som är 50 m. Enligt den preliminära konsekvensbedömningen av tryckvågen orsakat av röjning av krigsmateriel genom in-situ detonation, kommer konsekvenserna för undervattenskulturarvatt vara liten eller försumbar. Röjning av krigsmateriel kan medföra en lindrig konsekvens för objektet S-R11-2395. Topptrycket som uppkommer för detta motorfartyg med stålskrov är 0,38 MPa. Topptrycket kommer osannolikt att rubba eller skada vraket som är delvis nedsjunket i havsbotten. En del av de utspridda vrakdelarna kan dock förflyttas en aning. Detta skulle dock inte sannolikt orsaka några konsekvenser för vrakets integritet (ACRB 2017, Tabell 3.5.). Röjning av krigsmateriel på ett avstånd på ca 40-60 m från de två ubåtsnätets kedjor (S-R09-09806) orsakar en uppskattad topptryckskonsekvens på 0,02-0.04 MPa för nätets lämningar. Tryckvågen kan orsaka lokal förskjutning av nätet. Förebyggande och lindrande av negativa konsekvenser Brist på information och osäkerheter Det finns inga förändringar gällande förebyggande och lindringsåtgärder i jämförelse med MKB-beskrivningen. Osäkerheterna i MKB-beskrivningen gällande röjning av krigsmateriel har minskat betydligt. Konsekvensens betydelse/slutsatser Röjning av krigsmateriel nära korsningen av ubåtsnätet S-R09-09806, liksom även stenläggningen, kommer att medföra en permanent och lokal skada. Vid beaktandet av den totala längden av ubåtsnätet, bedöms förändringens omfattning som liten och den övergripande konsekvensen som liten. För alla övriga objekt bedöms konsekvenserna som försumbara.

78 Tabell 5-37. Betydelsen av konsekvenser för kulturarvet. Konsekvenser för kulturarvet Receptorens känslighet Betydelse av konsekvensen i MKB:n Uppdaterad betydelse av konsekvensen S-R05-7978, vrak, betydande undervattens kulturarvobjekt S-R09-09806, ubåtsnät, betydande historiskt objekt från andra världskriget S-R11-2395, vrak, potentiellt historiskt objekt från andra världskriget S-R15-02960, vrak, betydande undervattens kulturarvsobjekt Övriga kulturarvsplatser >100 år gamla undervattens kulturarvsobjekt Övriga historiska objekt från andra världskriget Stor Måttlig Måttlig Stor Stor Måttlig S-R05-7978, vrak, undervattens kulturarvsobjekt S-R09-09806, ubåtsnät, betydande historiskt objekt från andra världskriget S-R11-2395, vrak, potentiellt historiskt objekt från andra världskriget S-R15-02960, vrak, betydande undervattens kulturarvsobjekt Övriga kulturarv, >100 år gamla undervattens kulturarvsobjekt Övriga historiska objekt från andra världskriget Stor Måttlig Måttlig Stor Stor Måttlig

79 5.20 Sociala konsekvenser Tabell 5-38. Möjliga förändringar i konsekvensbedömningen gällande sociala konsekvenserna. Förändringar i förhållande till bedömningen i MKB-beskrivningen Konsekvensmekanism Konsekvensmekanismerna för individer, för samfund eller samhället är desamma som i MKB-beskrivningen: direkta reaktioner till projektet som rädsla, oro och osäkerhet eller indirekta konsekvenser som reaktioner till buller eller miljöförändringar. Metoder och data som använts Det finns inga nya metoder eller ny information för bedömningen av sociala konsekvenser. Under påseendetiden av MKB-beskrivningen erhölls en åsikt av en privatperson om MKB:n gällande fastighetsägande längs rörledningssträckningen. Utlåtandena av MKB:n fokuserade på tekniska och miljöfrågor och inte på sociala konsekvenser. Vid informationstillfällena för allmänheten fick man bara några få frågor från publiken och frågorna gällde inte sociala konsekvenser orsakat av verksamheter till havs. Konsekvensbedömning Det finns inga nya invånarenkäter eller annan ny information gällande sociala konsekvenser vid kustområdet sedan MKB-fasen. Allmänhetens intresse för MKB:n har varit ganska lågt. Därför bedöms konsekvensbedömningens resultat att förbli desamma som i MKB:n. Den valda sydliga rörledningssträckningen, användning av enbart DP-fartyg för rörläggningen och minskingen i volymen av stenläggning bedöm inte förändra på slutsatserna konsekvensbedömningen som beskrevs i MKB:n. Förebyggande och lindrande av negativa konsekvenser Lindringsåtgärder som kommer att användas presenterades i MKBbeskrivningen (underkapitel 11.19.4). Brist på information och osäkerheter Desamma osäkerheter som i MKB:n existerar fortfarande: karaktären av sociala konsekvenser, subjektivt tolkning av expertbedömningen och informationen som använts reflekterar den tidens syn på saken. Konsekvensens betydelse/slutsatser Konsekvensbedömningens slutsatser har inte förändrats. Tabell 5-39. Betydelsen av de sociala konsekvenserna inom havsområdet. Sociala konsekvenser Betydelse av konsekvensen i MKB:n Uppdaterad betydelse av konsekvensen Konsekvens för invånarnas förtroende (oro och förväntningar) under planeringsfasen Måttlig Måttlig Konsekvens för invånarnas förtroende (oro och förväntningar) under anläggningsfasen Måttlig Måttlig Turism och fritid under planeringsfasen Konsekvens för invånarnas förtroende (oro och förväntningar) under driftsfasen Turism och fritid under driftsfasen

80 5.21 Bedömning av den kvalitativa överensstämmelsen Tabell 5-40. Möjliga förändringar i konsekvensbedömningen gällande kvalitativa överensstämmelsen. Förändringar i förhållande till bedömningen i MKB-beskrivningen Konsekvensmekanism Konsekvensmekanismer har generellt sett inte förändrats; bedömningen baserades konsekvensbedömningen i kapitel 11.3 och 11.5-11.10 i MKB:n. Ett dynamiskt positionerat rörläggningsfartyg kommer att användas längs hela finska rörledningssektionen. Därför kommer det inte att uppkomma några fysiska störningar på havsbottnen orsakat av ankare. Metoder och data som använts I det stora hela har man använt desamma metoder som i MKB:n. Undersökningsresultaten av krigsmaterielobjektens verkliga vikter och positioner inom anläggnings- och säkerhetskorridoren i den finska rörledningssektionen har blivit tillgängliga för den uppdaterade bedömningen. Modellering av undervattensbuller genomfördes på basen av krigsmaterielobjektens verkliga vikter och positioner samt med beaktande av användningen av ett skyddssystem med luftbubblor, s.k. bubbegardiner, vid röjning av krigsmateriel i östra Finska viken och nära Natura-området Kallbådan med grund och omgivande vatten. För att lindra konsekvenser av undervattensbuller orsakat av in-situ detonation, har NSP2 bestämt att använda bubbelgardiner för vissa krigsmaterielobjekt. Bubbelgardiner minskar utbredning av buller och därmed minskar storleken av PTS-zonerna. Den kända inverkan av bubbelgarnider har använts för ny beräkning av PTS-zonernas omfattning i känsliga områden. För mera detaljerad information, se kapitel 2.4.2 and 5.8

81 Konsekvensbedömning NSP2-projektets konsekvenser för nationell överenstämmelse med ramdirektivet om en marin strategi Baserat på miljökonsekvensbedömningen orsakas största delen av konsekvenserna till följd av impulsivt undervattensbuller och detta kan inverka på de kvalitativa indikatorerna för biologisk mångfald, näringskedjan och introduktion av energi och undervattensbuller. Den övergripande slutsatsen var att NSP2 inte kommer att hindra uppnåendet av god miljöstatus på lång sikt gällande alla indikatorer. Denna slutsats förblev densamma. Det bör dessutom noteras att tilläggsåtgärder för vidare lindring av konsekvenser har implementerats. Användning av ett skyddssystem med bubbelgardiner, s.k. bullergardiner (se kapitel 2.4.2 och 5.8), i östra Finska viken och i närheten av Natura-områden kommer att minska de övergripande konsekvenserna för marina däggdjur. Som resultat av detta har man bedömt att den övergripande betydelsen av konsekvenserna orsakade av undervattensbuller för Finska vikens vikarpopulation (östra Finska viken) kommer att minska från måttlig till liten. Därför bedöms konsekvenserna för indikatorn utbredning av sälar att vara mycket osannolika. På motsvarande sätt kommer bubbelgardinerna att minska utbredningen av buller och den övergripande konsekvensen för indikatorn introduktion av energi och undervattensbuller kommer att minska och negativa konsekvenser för ekosystem är mycket osannolika. Dessutom är de valda sydliga rörledningssträckningens underalternativ (ALT E2 och ALT W2) något bättre rörande den biologiska miljön eftersom rörledningen kommer att befinna sig längre borta från kustområdena. Skillnaderna är dock försumbara. Baserat på uppdaterade bedömningar i kapitel 5.4 och 5.5 5.12 finns det inga sådana förändringar som kommer att ändra på de övergripande konsekvenserna. Användningen av tilläggslindringsåtgärder kommer att minska konsekvenserna för sälar i jämförelse med de som presenterades i MKB:n. Ramdirektivet för vatten Den generella slutsatsen förblir densamma. NSP2 kommer inte att öka påfrestningar på miljön gällande övergödning och följaktigen kommer NSP2 inte att vara i strid med de mål och initiativ som anges i ramdirektivet om vatten. HELCOMs handlingsplan för Östersjön (BSAP = Balit Sea Action Plan Slutsatserna förblir desamma. Användningen av bubbelgardiner kommer ytterligare att minska konsekvenserna för marina däggdjur. NSP2 kommer inte att hindra att BSAP målen uppnås till 2021. Som konstaterats i slutsatserna ovan, har man bedömt att den övergripande betydelsen av konsekvenser orsakat av undervattensbuller för Finska vikens vikarpopulation som lever i östra områdena kommer att minska från måttlig till liten. Därför konsekvenser för indikatorer som gäller närvaro, trender och utbredning av sälar att vara mycket osannolika.

82 Förebyggande och lindrande av negativa konsekvenser Lindringsåtgärder som sammanfattades i kapitel 17 i MKB:n kommer till största delen att förbli desamma med undantaget av lindringsåtgärder för sälar. För att lindra konsekvenser av undervattensbuller för sälar kommer bubbelgardiner att användas för 20 krigsmateriel. För mera detaljerad information om lindringsåtgärder, se kapitel 2.4.2 och 5.8. Brist på information och osäkerheter Osäkerheten har till största delen förblivit oförändrad med undantaget av att positionerna och laddningsvikterna av krigsmateriel nu är kända. Konsekvensens betydelse/slutsatser Slutsatserna av de övergripande konsekvenserna förblir oförändrade

83 6. GRÄNSÖVERSKRIRANDE KONSEKVENSBEDÖMNING (UPPDATERING) 6.1 Gränsöverskridande konsekvenser för Ryssland Tabell 6-1. Possible changes to transboundary impacts on Russia assessment. Förändringar i förhållande till bedömningen i MKB-beskrivningen Konsekvensmekanism Metoder och data som använts För gränsöverskridande konsekvenser har samma metod och kriterier som beskrivits i föregående kapitel använts, med beaktande av nulägesinformationen i de påverkade länderna. Omfattningen har varit densamma (samma konsekvensobjekt som i MKB:n: vattenkvalitet och marina däggdjur). Undersökningsresultaten gällande storlek och positioner av identifierade krigsmaterielobjekt inom anläggnings- och säkerhetskorridorerna inom den finska rörledningssektionen, har blivit tillgängliga för en uppdaterad bedömning. I syfte att minimera konsekvenserna av undervattensbuller för sälar i samband med in-situ detonering (på plats), har NSP2 beslutat att använda ett skyddssystem med luftbubblor, s.k. bubbelgardiner för specifika krigsmaterielobjekt (se Kapitel 2.4.2 och 5.8). Bubbelgardinerna ökar bullerdämpningen och minskar därför PTS zonernas omfattning. Tidigare kända inverkan av bubbelgardiner har använts för att beräkna PTS-avstånden vid känsliga områden vid användning av bubbelgardiner. Förklaring En ny bedömning har gjorts av den övergripande konsekvensen för sälar med beaktande av en ny lindringsåtgärd (bubbelgardiner). Detta kommer även att inverka på bedömningen av de gränsöverskridande konsekvenserna.

84 Konsekvensbedömning Konsekvenserna är i huvudsak oförändrade (vattenkvalitet). När det gäller PTS och sprängskador, gjordes det en ny bedömning av den övergripande konsekvensen på individ och populationsnivå för vikare i Finska viken (östra Finska viken). Betydelsen av konsekvensen minskade från måttlig till liten. Denna slutsats grundas på verkliga positioner och laddningsvikter på identifierade krigsmaterielobjekt samt användningen av bubbelgardiner som en lindringsåtgärd för undervattensbuller. Bubbelgardiner kommer att användas vid in-situ detonation av krigsmateriel i östra Finska viken inom anläggnings- och säkerhetskorridoren i den finska rörledningssektionen. För gråsälarnas del minskar bubbelgardinerna och sälskrämmorna tillsammans effektivt sannolikheten för att enskilda sälar skulle utsättas för tryck- eller hörselskador. Baserat på denna bedömning är betydelsen av konsekvensen (tryckskador, permanent hörselnedsättning) på individnivå inte mer än liten för sälar som finns i närheten av den ryska gränsen. Inom Finska viken ökar gråsälens population och tillståndet för populationen har bedömts som god. Det faktiska antalet sälar som eventuellt utsätts för konsekvenser inom området är inte med säkerhet känt, men då man beaktar varaktigheten av en enskild detonation (under en sekund) samt användningen av bubbelgardin vid de mest kritiska krigsmateriel, bedöms antalet utsatta djur vara mycket litet. På basen av dessa faktorer och gråsälspopulationens goda tillstånd, bedöms konsekvensens betydelse på populationsnivå vara liten. För en mer detaljerad bedömning, se Kapitel 5.8. Förebyggande och lindrande av negativa konsekvenser Metoder för att lindra konsekvenserna är huvudsakligen oförändrade (vattenkvalitet). Dessutom kommer bubbelgardiner att användas för att reducera den övergripande konsekvensen från vissa detonationer av krigsmateriel i den östra delen av Finska viken. Brist på information och osäkerheter Till största delen är osäkerheten oförändrad men det finns mer detaljerad information om sträckning och förekomster av krigsmateriel. Konsekvensernas betydelse/slutsatser Den övergripande betydelsen av konsekvensen för Vikare i Finska viken, har minskat från måttlig till liten på individ- och populationsnivå.

85 Tabell 6-2. Konsekvenser Sedimentspridning och sedimentation på grund av röjning av krigsmateriel Sedimentspridning och sedimentation på grund av stenläggning Undervattensbuller Betydelse av gränsöverskridande konsekvenser för Ryssland. Receptor Betydelse av konsekvensen i MKB:n Uppdaterad betydelse av konsekvensen Vattenkvalitet och sediment Vattenkvalitet och sediment Vikare, gråsäl and tumlare, TTS/undvikande: individoch populationsnivå Vikare, sprängskador och PTS: individnivå Gråsäl, sprängskador och PTS: individnivå Vikare, sprängskador och PTS: populationsnivå Gråsäl, sprängskador och PTS: populationsnivå Tumlare, sprängskador och PTS: individ- och populationsnivå Måttlig Måttlig Måttlig 6.2 Gränsöverskrikande konsekvenser för Estland Tabell 6-3. Möjliga förändringar i konsekvensbedömningen gällande konsekvenser för Estland. Förändringar i förhållande till bedömningen i MKB-beskrivningen Konsekvensmekanism För gränsöverskridande konsekvenser har samma metod och kriterier som beskrivits i föregående kapitel använts, med beaktande av nulägesinformationen i de påverkade länderna. Metoder och data som använts Omfattningen har varit densamma (samma konsekvensobjekt som i MKB:n: vattenkvalitet, sediment, marina däggdjur, konsekvenser för Estlands överstämmelse med ramdirektivet om en marin strategi, fiske och sociala konsekvenser). Undersökningsresultaten gällande storlek och positioner av identifierad krigsmateriel inom anläggnings- och säkerhetskorridoren i den finska rörledningssektionen, har blivit tillgänglig för en uppdaterad bedömning. För att minimera bullerstörningen på sälar i samband med in-situ detonering, har NSP2 beslutat att använda bubbelgardiner för specifika krigsmaterielobjekt (se Kapitel 2.4.2 och 5.8). Bubbelgardiner ökar bullerdämpningen och minskar därför PTS zonernas omfattning. Mängden fria spann har omräknats utifrån den senaste projektbeskrivningen. De fria spannen har konsekvenser för fiske under driftfasen (Kapitel 5.14). Ny information om den estniska fiskeflottans rörelser under de senaste åren som tillhandahållits av estniska fiskerimyndigheter, har beaktats.

86 Konsekvensbedömning Huvuddelen av konsekvenserna (vattenkvalitet, sediment konsekvenser för Estlands överstämmelse med ramdirektivet om en marin strategi och sociala konsekvenser) är oförändrade. Marina däggdjur Användning av bubbelgardiner i Finska vikens östra delar kommer att betydligt minska konsekvensområdet för PTS/sprängskador och motsvarande TTSområde. Den övergripande konsekvensen på individ- och populationsnivå för vikare i Finska viken (östra delarna) har bedömts på nytt. Betydelsen (PTS/sprängskador) minskade från måttlig till liten. Denna slutsats grundas på verkliga positioner av krigsmateriel och användningen av bubbelgardiner för att minimera undervattensbullret (för en mer detaljerad bedömning se kapitel 5.8). Baserat på denna bedömning kommer de övergripande konsekvenserna för sälar (båda arter) på populationsnivå, att vara liten. Konsekvenser för Estlands överstämmelse med ramdirektivet om en marin strategi (MSFD) Undervattensbuller till följd av röjning av krigsmateriel har bedömts att potentiellt påverka D1 bilogiskt mångfald, D4 näringskedjor och D11 undervattensenergi och undervattensbuller, om konsekvenser för sälar skulle uppkomma. Baserat på de nya bedömningarna, kommer konsekvenserna på populationsnivå för sälar inte att vara mer än liten (minskad konsekvens på populationsnivå för vikare i Finska viken från måttlig till liten, se Kapitel 5.8). Denna förändring bedöms inte inverka på den övergripande slutsatsen av relevanta MSDF-deskriptorer och NSP2 kommer inte att motverka uppfyllandet av en långsiktigt god miljöstatus. Fiske Baserat på data från satellitspårning har den estniska fiskeflottan hållit sig till den estniska ekonomiska zonen och har inte att bedrivit trålfiskefiske inom rörledningssträckningen för NSP2. Konsekvenserna för fisket bedöms i en separat rapport. Förebyggande och lindrande av negativa konsekvenser Lindringsåtgärderna för att minimera konsekvenserna är i stort sett desamma (vattenkvalitet). Dessutom kommer bubbelgardiner att användas för att reducera den övergripande konsekvensen från vissa detonationer av krigsmateriel längs anläggnings- och säkerhetskorridoren av den finska rörledningssektionen. För en mer detaljerad beskrivning av lindringsåtgärder, se Kapitel 2.4.2 och 5.8. Osäkerheter och brist på information Till största delen är osäkerheten oförändrad men det finns mer detaljerad information om sträckningen och krigsmateriel. Konsekvensernas betydelse/slutsatser De övergripande konsekvenserna (PTS/sprängskador) på populationsnivå för vikare i Finska viken bedöms minska från måttlig till liten. När det gäller andra konsekvenser, kvarstår de slutsatser som gjordes utifrån tidigare bedömningar.

87 Tabell 6-4. Betydelse av gränsöverskridande konsekvenser för Estland. Konsekvenser Receptor Betydelse av Sedimentspridning och sedimentation på grund av röjning av krigsmateriel Sedimentspridning och sedimentation på grund av stenläggning Vattenkvalitet sediment Vattenkvalitet sediment och och Vikare, gråsäl and tumlare, TTS/undvikande: individ- och populationsnivå Tumlare, PTS och sprängskador: individ- och populationsnivå konsekvensen i MKB:n Uppdaterad betydelse av konsekvensen Undervattensbuller Sociala konsekvenser Vikare och gråsäl, PTS och sprängskador: Måttlig individnivå Gråsäl, PTS och sprängskador: individnivå Måttlig Måttlig Vikare, PTS och sprängskador: populationsnivå 1 till Måttlig 2 3 Gråsäl, PTS och sprängskador: populationsnivå Invånare vid Estlands norra kust (oro och Måttlig Måttlig förväntningar) Turism and rekreation Estnisk ekonomi 1 Område M4 (Population i Rigabukten) 2 Område M1-M2 och M3 (M1-M2: Population i Finska viken, M3: tillfälligt förekommande vikare ur populationen i Finska viken). 3 Alla ovan nämnda områden 6.3 Gränsöverskridande konsekvenser för Sverige Tabell 6-5. Möjliga förändringar i konsekvensbedömningen gällande konsekvenser för Sverige. Förändringar i förhållande till bedömningen i MKB-beskrivningen Konsekvensmekanism För gränsöverskridande konsekvenser har samma metod och kriterier som beskrivits i föregående kapitel använts, med beaktande av nulägesinformationen i de påverkade länderna.

88 Metoder och data som använts Omfattningen har varit densamma (samma konsekvensobjekt som i MKB:n: vattenkvalitet, sediment och fiske). Undersökningsresultat gällande storlek och positioner av krigsmateriel inom anläggnings- och säkerhetskorridoren för den finska rörledningssektionen, har blivit tillgänglig för en uppdaterad bedömning. Konsekvensbedömning Konsekvenserna är i huvudsak oförändrade (vattenkvalitet, sediment och fiske). Konsekvenserna för fisket bedöms i en separat rapport. Förebyggande och lindrande av negativa konsekvenser Lindringsåtgärder för konsekvenserna är huvudsakligen oförändrade. För en mer detaljerad information, se Kapitel 2.4.2 och 9. Osäkerheter och brist på information Till största delen är osäkerheten oförändrad men det finns mer detaljerad information om sträckningen och krigsmateriel. Konsekvensernas betydelse/slutsatser Inga förändringar i den övergripande betydelsen jämfört med MKBbeskrivningen. Tabell 6-6. Betydelse av gränsöverskridande konsekvenser för Sverige. Konsekvenser Receptor Betydelse av konsekvensen i Uppdaterad betydelse av konsekvensen MKB:n Sedimentspridning Vattenkvalitet och och sedimentation sediment på grund av röjning av krigsmateriel Sedimentspridning Vattenkvalitet och och sedimentation sediment på grund av stenläggning

89 6.4 Gränsöverskridande konsekvenser för andra länder Tabell 6-7. Möjliga förändringar i konsekvensbedömningen gällande konsekvenser för andra länder. Förändringar i förhållande till bedömningen i MKB-beskrivningen Konsekvensmekanism För gränsöverskridande konsekvenser har samma metod och kriterier som beskrivits i föregående kapitel använts, med beaktande av nulägesonformation i de påverkade länderna. Metoder och data som använts Omfattningen har varit densamma (samma konsekvensobjekt som i MKB:n: fiske). Förebyggande och lindrande av negativa konsekvenser Lindringsåtgärderna är huvudsakligen oförändrade. För en mer detaljerad information, se Kapitel 2.4.2 och 9. Osäkerheter och brist på information Till största delen är osäkerheten oförändrad. Det bör dock noteras att mängden fria spann nu är mer detaljerad. Konsekvensernas betydelse/slutsatser Den övergripande slutsatsen är oförändrad.

90 7. KUMULATIVA KONSEKVENSER (UPPDATERING) 7.1 7.2 Befintlig och planerad infrastruktur som ska beaktas Inga förändringar i förhållande till MKB:n. Kumulativ konsekvensbedömning befintliga NSP rörledningar Tabell 7-1. Möjliga förändringar i konsekvensbedömningen gällande den kumulativa konsekvensbedömningen befintliga NSP rörledningar Förändringar i förhållande till bedömningen i MKB-beskrivningen Konsekvensmekanism Inga förändringar i förhållande till MKB:n. Metoder och data som använts. Konsekvensbedömning Inga förändringar i förhållande till MKB:n. Inga förändringar i förhållande till MKB:n. Förebyggande och lindrande av negativa konsekvenser Osäkerheter och brist på information Konsekvensernas betydelse/slutsatser Genom att välja de mer sydliga underalternativen E2 och W2 för rörledningssträckningen ligger NSP2 och NSP rörledningarna närmare varandra och därmed finns det fler möjligheter för en framtida användning av havsbotten i dessa områden. Inga förändringar i förhållande till MKB:n. Inga förändringar i förhållande till MKB:n. 7.3 Kumulativ konsekvensbedömning den planerade Balticconnector -rörledningen Tabell 7-2. Possible changes to cumulative impact assessment planned Balticconnector pipeline. Förändringar i förhållande till bedömningen i MKB-beskrivningen Konsekvensmekanism Inga förändringar i förhållande till MKB:n. Metoder och data som använts Konsekvensbedömning Inga förändringar i förhållande till MKB:n. Inga förändringar i förhållande till MKB:n. Förebyggande och lindrande av negativa konsekvenser Osäkerheter och brist på information Inga förändringar i förhållande till MKB:n. Inga förändringar i förhållande till MKB:n.

91 Konsekvensernas betydelse/slutsatser Inga förändringar i förhållande till MKB:n.

92 8. MILJÖHÄNSYN VID AVVECKLING Den tekniska beskrivningen för avveckling har inte förändrats. Miljökonsekvenserna anses vara oförändrade.

93 9. LINDRINGSÅTGÄRDER (UPPDATERING) Lindringsåtgärderna har inte förändrats avsevärt sedan MKB:n. Lindringsåtgärderna kommer att implementeras i projektets olika faser enligt den lindringshierarki som beskrivs i MKBbeskrivningen (se MKB-beskrivningen, Kapitel 17.1). Beroende på receptor och konsekvens, kommer alla åtgärder som beskrivs, att användas: förebyggande åtgärder, lindringsåtgärder och kompensering. 9.1 Marina däggdjur och fåglar 9.1.1 Akustiska avskräckande anordningar, Sälskrämmor Akustiska avskräckande anordningar, så kallade sälskrämmor (ADD, acoustic deterrent device), är en akustisk utrustning som är avskräckande för marina däggdjur och som använts för att skrämma iväg sälar vid röjning av krigsmateriel. Sälskrämmorna avger ett ljud (ljudstyrka cirka 189 db/µp/m) under vattenytan med en frekvens som är obehaglig för marina däggdjur. Bedömningarna baseras på användningen av sälskrämmor (som Nord Stream 2 har åtagit sig), vilket väsentligt minskar risken för konsekvenser. Sälskrämma av typen ADD (Lofitech) anses vara effektiv för att avskräcka sälar på ett avstånd på minst några hundra meter (Mikkelsen et al. 2015). På större avstånd, uppemot 1 km, skräms inte sälarna på samma sätt men ändrar sitt beteende och spenderar mer tid i ytan (Gordon et al. 2015). Genom att använda det föreslagna arrangemanget där flera (fyra) ADD sälskrämmor används, kommer sälar att drivas bort från ett område som sträcker sig minst 500 m från detonationsplatsen. Bortom detta område och upp till cirka 1 300 m från detonationsplatsen kommer sälarna att vara mer ytaktiva i sitt beteende. Användningen av sälskrämmor kommer att avsevärt minska risken för att marina däggdjur är mycket nära vid detonationer och därmed minskar också risken att de utsätts för betydande sprängskada eller dödliga skador på grund av exponering för explosionens tryckvåg. Detta baseras på observationer som visar att tröskelavståndet för icke letala skador ( medelsvåra sprängskador ) vid en detonation av 300 kg TNT är cirka 1 km för djur i ytan och 2,8 km för djur vid botten (Yelverton et al. 1973), vilket innebär att sannolikheten är liten för att sälar skadas dödligt i samband med detonationen. Sälskrämmorna kommer att aktiveras cirka 20 minuter innan detonationen och stängas av strax innan detonationen. De kommer att användas under så kort tid som möjligt för att minimera risken att de marina däggdjuren vänjer sig vid ljudet eller till och med att de kopplar ljudet till en efterföljande födokälla på grund av den fisk som dödas vid detonationen. Utöver användningen av sälskrämmor kommer utbildade marina däggdjurs observatörer att göra observationer av marina däggdjur, minst en timme före och en timme efter detonationen. Om marina däggdjur observeras är observatörerna behöriga att avbryta operationerna. 9.1.2 Föreslagna biotiska skyddsåtgärder vid röjning av krigsmateriel Observatörer av marina däggdjur Minst 1 timme före och efter röjningstillfället Sälskrämmor 3, i en standarduppsättning och 1 på arbetsbåt Passiv akustisk övervakare 1, i en standard uppsättning Ekolodsundersökning av fisk Utförs från arbetsbåten under förberedelserna för att identifiera och registrera eventuella fiskstim i området.

94 Fiskskrämmande laddning Avfyras direkt innan den stora detonationsladdningen. Inverkan på naturen: Visuella och akustiska observationer innan detonation: Registrera förekomst, antal och arter av marina däggdjur och sjöfåglar Visuella och akustiska observationer efter detonation: Registrera död/skada på marina däggdjur och sjöfågel (ja/nej, antal och art). Uppskattat antal och art av död fisk Nedanstående bild visar utformningen av miljöövervakning och utrustning för lindringsåtgärder som används vid röjning av krigsmateriel: Utöver de lindringsåtgärder som beskrivs ovan, kommer övervakning av undervattensbuller att utföras under röjningen av krigsmateriel. Ett specifikt program för bullermätning har tagits fram för detta ändamål (Nord Stream 2, 2017). 9.1.3 Potentiella tilläggslindringsåtgärder Nord Stream 2 har utvärderat möjligheterna att utföra detonationer av krigsmateriel ombord på en pråm på vissa platser. Beslut om denna metod har ännu inte fattats. Detonation av krigsmaterielsobjekt ombord på en pråm innefattar följande steg: objektet lyfts från havsbotten till ytan och bogseras till pråmen, objektet lyfts ombord på pråmen och täcks med sandsäckar och objektet detoneras på pråmens däck med hjälp av en mindre detonationsladdning Följande fartyg behöver mobiliseras för detonation på fartyg: stödfartyg, fartyg på vars däck detonationen sker och en arbetsbåt. Lyft av krigsmaterielsobjekt från havsbotten till ytan Krigsmaterialet lyfts till ytan genom att det fästs till en lyftsäck som lyfter objektet tills det är nära ytan. Stödfartyget kommer att befinna sig på ett förutbestämt säkerhetsavstånd från krigsmaterielet. Krigsmaterielet undersöks med hjälp av en fjärrstyrd undervattensfarkost (ROV) så att man kan säkerställa var lyftanordningen fästs.

95 Figur 9-1. Bogsering av bärgad krigsmateriel (Ramora 2017). Lyftsäcken läggs först ut på havsbotten och fästs på krigsmaterielet med hjälp av en ROV. Lyftsäcken fylls med luft från arbetsbåten via ett slangsystem. När lyftsäcken når ytan påbörjar arbetsbåten bogsering mot detonationsplatsen (Figur 9-1). Minsta avstånd mellan arbetsbåt och krigsmaterielet bör vara 150 m. Stödfartyget bör befinna sig på ett avstånd av minst 1 000 m från krigsmaterielet. Vid bogsering av krigsmaterielet ska den signifikanta våghöjden vara mindre än 0,5 m (Hs). Lyft av krigsmaterielet från vattnet ombord på pråmen Under denna fas kommer krigsmaterielet att lyftas med kran från vattnet till ett desarmeringshölje ombord på fartyget. Fartyget bör då vara förankrad i en punkt och alla förberedelser ombord ska vara genomförda. När lyftsäcken är inom räckhåll för kranen, placeras säckens lyftögon i kroken samtidigt som säkerheten konrolleras. Kranlyftet måste utföras sakta tills säcken är 1 m ovanför vattenytan och lyftobjektet är under kontroll. Därefter lyfts krigsmaterielet till landningsytan på som finns på däcket i desarmeringshöljet. När krigsmaterielet lyfts från vattnet till fartyget ska den signifikanta våghöjden vara mindre än 0,5 m (Hs). När krigsmaterielet ligger i desarmeringshöljet vägs det och vatten får rinna av. Lyftsäcken tas därefter bort och en detonationsladdning placeras ut. Krigsmaterialet innesluts med sandsäckar (Figur 9-2) enligt proceduren som bygger på den brittiska militärens standarder (guidance for disposing of munitions). Osäkrad ytkrigsmateriel kräver 40 stycken 25 kg sandsäckar per 1 kg laddningsvikt. De beskrivna åtgärderna är nödvändiga för att undvika splitter och risk för buller.

96 Figur 9-2. Förberedelser för dämpning med sand (Ramora 2017). Detonation av krigsmateriel på pråmen Vid detonation av krigsmateriel på fartyget används en detonationsladdning. Syftet med desarmeringshöljet är att hålla den lösa sand, som fungerar som en barriär vid detonationen, på plats. Höljet är utformat för att fungera som behållare för sanden och fungera som en dämpning mellan det detonerade krigsmaterielet och pråmens däck. Under själva detonationen måste fartygssäkerheten bekräftas med avseende på förankring och närområdet måste evakueras. Stödfartyget måste positioneras på 500 800 meters avstånd. Den signifikanta våghöjden måste vara mindre än 1,5 m (Hs). Det evakuerade området måste bekräftas och en slutlig varning måste sändas på VHF. Detoneringsladdningen detoneras med hjälp av kabelburet detonationssystem. När detonationen är bekräftad kan personal lämna sitt skydd och börja förbereda för att ta bort dämpningen av sandsäckar. Desarmeringsplatsen och höljet kan förberedas för nästa detonation och sandsäckar återställs efter behov. Konsekvenser av detonation på pråmen Detonation på pråm har valts som en tilläggslindringsåtgärd i syfte att minska på miljökonsekvenserna i samband med röjningen av krigsmateriel. Eftersom detonationen sker ombord på pråmen istället för på havsbottnen, är undervattensbullret och sedimentspridningen märkbart lägre än vid en in-situ (på plats) detonation. Detonation ombord på pråmen medför luftburet buller. Som helhet bedöms konsekvenserna vara mindre än vid en in-situ detonation. Om detonation ombord på pråm implementeras, bör en riskbedömning från fall till fall göras för att säkerställa säkerheten för hela operationen innefattande lyftet av krigsmaterielobjektet och detonationen ombord på pråmen.