DETALJPLANÄNDRING I KVARTER 226 I SMEDSBY

DETALJPLANÄNDRING I KVARTER 226 I SMEDSBY PLANBESKRIVNING, SOM GÄLLER 7.9.2012 DATERAD PLANKARTA Korsholms kommun Anh.gjord Barbara Påfs PLKS 24.1.2012 barbara.påfs@korsholm.fi, t. 06 327 7111 PLKS 19.6.2012 PLKS 18.9.2012 KST KF AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301

AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301

2 / 33 PLANBESKRIVNINGS INNEHÅLLSFÖRTECKNING DETALJPLANÄNDRING I KVARTER 226 I SMEDSBY... 1 PLANBESKRIVNINGS INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 BAS-OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 4 1.1 PLANOMRÅDETS LÄGE... 4 1.2 PLANLÄGGNINGSARBETETS SYFTE... 5 2 UTGÅNGSPUNKTER... 6 2.1 NATURMILJÖ, LANDSKAP OCH DJURBESTÅND... 6 2.1.1 Landskapsstruktur... 6 2.1.2 Landskapsbild... 7 2.1.3 Ytbildning... 7 2.1.4 Jordmån... 7 2.1.5 Yt- och grundvatten... 8 2.1.6 Vegetation... 8 2.1.7 Naturobjekt som bör beaktas... 8 2.1.8 Livsmiljöer som är värdefulla med tanke på naturens mångfald... 8 2.1.9 Naturskyddsprogramområden... 9 2.1.10 Natura-områden... 9 2.2 BEBYGGD MILJÖ... 9 2.3 BEFOLKNING, ARBETSPLATSER, NÄRINGSLIVET... 12 2.4 SERVICE 12 2.5 TRAFIK 12 2.6 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 12 2.7 BEBYGGD KULTURMILJÖ OCH KULTURHISTORISKT SKYDDSVÄRDA OBJEKT... 12 2.8 MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN... 12 2.9 PLANLÄGGNINGSSITUATION... 13 2.9.1 Riksomfattande mål för områdesanvändning... 13 2.9.2 Landskapsplan... 14 2.9.3 Landskapsplanens etapplan I... 15 2.9.4 Generalplan... 15 2.9.5 Delgeneralplan... 15 2.9.6 Detaljplanen... 16 2.9.7 Övriga planer som berör området... 18 3 DETALJPLANENS MÅL... 18 3.1 MÅL ENLIGT PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING... 18 3.2 MÅL ENLIGT RESPONS SOM INKOMMIT OM PROGRAMMET FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNINGEN OCH DE PRELIMINÄRA MARKANVÄNDNINGSUTKASTEN... 19 4 DETALJPLAN... 20 4.1 PLANSTRUKTUR, GENERELLA MOTIVERINGAR... 20 4.2 DIMENSIONERING... 20 4.3 TRAFIK 20 4.4 OMRÅDESRESERVERINGAR... 20 4.4.1 Områdesreserveringar för byggande... 20 4.4.2 Övriga områdesreserveringar... 20 4.4.3 Övriga planbeteckningar... 21 4.4.4 Allmänna bestämmelser... 21 5 PLANENS KONSEKVENSER... 21 5.1 SOCIALA KONSEKVENSER... 21 5.1.1 Invånarnas vardagliga livskvalitet, trygghet, trivsel, service... 21 5.1.2 Konsekvenser för rekreation... 23 5.2 KONSEKVENSER FÖR SAMHÄLLSSTUKTUREN... 23 5.3 KONSEKVENSER FÖS NATUREN OCH LANDSKAPET... 23 AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301

3 / 33 5.3.1 Buller 23 5.3.2 Yt- och grundvatten... 23 5.3.3 Landskaps- och tätortsbilden... 23 5.3.4 Naturen och faunan... 23 5.4 KONSEKVENSER FÖR TRAFIKEN... 24 5.4.1 Trafikmängderna i de olika delarna av trafiknätet... 24 5.4.2 Trafiksäkerhet... 24 5.4.3 Lättrafikförbindelser... 24 5.4.4 Närmotion i parkområdena... 25 5.4.5 Anslutningsarrangemang... 25 5.4.6 Sammanfattning... 25 5.5 EKONOMISKA KONSEKVENSER... 25 5.5.1 Regionens näringsliv... 25 5.5.2 Service... 26 5.5.3 Samhällstekniska kostnader (vattenförsörjning, väg- och gatunätverk, el- och telefonnät)... 26 5.6 KONSEKVENSER FÖR ÖVRIG PLANLÄGGNING... 26 5.6.1 Planens förhållande till nationella mål för områdesanvändningen... 26 5.6.2 Förhållande till landskapsplanen... 26 5.6.3 Förhållande till Smedsby delgeneralplan... 26 6 PLANLÄGGNINGENS SKEDEN... 26 6.1 INTRESSENTER OCH SAMARBETE... 26 6.1.1 Intressenter... 26 6.1.2 Tidtabell... 27 6.1.3 Framläggande under beredningsskedet... 27 7 PLANENS FÖRVERKLIGANDE... 31 7.1 DETALJPLANENS RÄTTSVERKAN... 31 7.2 FORTSATT PLANERING AV OMRÅDETS FÖRVERKLIGANDE... 32 7.3 IKRAFTTRÄDANDE AV PLANEN... 32 FÖRTECKNING ÖVER BESKRIVNINGENS BILAGOR Bilaga 1, Program för deltagande och bedömning Bilaga 2, Illustrationer av detaljplanen Bilaga 3, Förminskning av plankartan, bestämmelser och beteckningar Bilaga 4, Inkommen respons och bemötanden om programmet för deltagande och bedömning samt de preliminära markanvändningsutkasten AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301

1 BAS-OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 PLANOMRÅDETS LÄGE Detaljplaneområdet ligger i centrumtätorten i Korsholms kommun, Smedsby, sydväst om Centrumvägen, mellan kvarteren 226 och 212. Området begränsas till Smedsby kärncentrum. På den norra sidan av planeringsområdet finns ett servicecenter för äldre inklusive bostäder samt en kyrka och ett församlingshem. På områdets södra sida finns ett småhusområde. Planeringsområdet ligger i anknytning till en grönzon i riktningen nordost-sydväst. I området finns en äppelodling samt skog. Ett utloppsdike går genom området. Enligt den preliminära gränsdragningen har området en areal på 1,1 ha. I takt med att planprocessen framskrider kan gränserna för planområdet granskas vid behov. Bild: Planområdets ungefärliga läge AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301

5 / 33 Bild: Avgränsning av detaljplaneområdet 1.2 PLANLÄGGNINGSARBETETS SYFTE Målet för planeringen är att genom en noggrann bedömning av konsekvenser och med hjälp av markanvändningsutkast utreda om det finns förutsättningar för att ändra park- och trädgårdsområdena mellan kvarter 226 och 212 till ett höghusområde. Lemminkäinen Oy är intresserad av att använda området för effektivt boende i centrum till exempel genom att bygga två sexvåningshus i området. Lemminkäinen Talo Oy Länsi-Suomi har lämnat in en ansökan om byte av markområde med Korsholms kommun samt om ändring i detaljplanen. Det område som avses i ansökan ligger i Smedsby mellan kvarter 226 och 212. Lemminkäinen Talo Oy Länsi-Suomi har ingått ett föravtal om köp av fastighet Jarl RNr 2:526. Fastigheten har en areal på 7 640 m 2 och ägs av en privatperson. I samband med detaljplanearbetet upprättas alternativa markanvändningsutkast med olika effekt och för olika användningsändamål. Utkastalternativ jämförs och deras effekter bedöms enligt markanvändnings- och bygglagen samt markanvändnings- och byggförordningen. Särskild uppmärksamhet fästs vid trafikmässiga konsekvenser och landskapsmässiga förändringar i området. Med hjälp av planen utreds bl.a.: - områdets interna markanvändning, interna trafikförbindelser och vägnät - behov av grönområden och förbindelser

6 / 33 - frågor i anknytning till natur och djurbestånd samt behövliga områdesreserveringar - frilufts- och rekreationsmöjligheter - lösningsmodeller för tekniskt underhåll - övriga möjliga markanvändningsbehov som framkommer i samband med planeringsarbetet och den växelverkan som sker i samband med arbetet. En del av planeringsområdet har enligt den gällande planen reserverats allmänt för fotgängare (riktgivande). Ifall det är möjligt att förverkliga planerna på höghusbostäder kommer den allmänna fotgängarpassagen att anvisas till en annan plats. Inget planeringsbehovsområde har anvisats på planeringsområdet. 2 UTGÅNGSPUNKTER 2.1 NATURMILJÖ, LANDSKAP OCH DJURBESTÅND 2.1.1 Landskapsstruktur Planområdet ligger i en bebyggd miljö i en tätort. Ur landskapsstrukturellt perspektiv ligger området i en långsluttande dalsluttning. I mitten av tomten, i dess lägst liggande del, strömmar en liten bäck/ett litet dike, som rinner mot nordost. Bäcken klyver tomten itu. Se bild landskapsstruktur: Bild: Landskapsstruktur. Karta AIRIX Miljö Ab

7 / 33 2.1.2 Landskapsbild Korsholm hör till landskapsprovinsen Österbotten och närmare till Södra Österbottens kustregion. Typiskt för hela Österbotten är de förhållandevis stora älvdalarna med tydliga gränser samt de så gott som obebodda ryggområdena mellan dessa. Terrängen är förhållandevis jämn med i regel små höjdskillnader. Den snabba landhöjningen formar konstant naturen längs hela kusten. Jordarten är välsorterad och nätverket av ryggar och dalar är småskaligt. Vattendelarna är karga och steniga. Planläggningsområdet ligger på ett grönområde som går genom Korsholms centrum. Området har tidigare varit en äppelodling. Till landskapsbilden är planområdet främst orört med undantag av den gamla äppelodlingen. Vegetationen är frodig och delvis oskött. Den gamla äppelodlingen är inhägnad med staket. Området ger ett allmänt oskött intryck. På planområdets nordvästra sida finns byggnader för offentliga tjänster och handel. På den sydöstra sidan finns ett småhusområde. 2.1.3 Ytbildning Planområdet har en backig ytstruktur. Terrängens höjd varierar mellan + 8 och 12 ovanför havsytan. Terrängen bildar en backe som sluttar svagt mot sydost. På det lägsta stället strömmar en liten bäck/ett litet dike. Byggande på tomten förutsätter jordfyllnad. I planläggningen bör höjdförhållandena mellan byggnadsmassorna och det naturliga grönområdet, jordfyllnadens konsekvenser för vattenförsörjningen och bevarandet av vegetationen beaktas. 2.1.4 Jordmån Enligt Finlands jordmånskarta består jordmånen i planområdet främst av en slammig finkornig jordart. I samband med bygglovet bör noggrannare jordmånsundersökningar göras.

8 / 33 2.1.5 Yt- och grundvatten 2.1.6 Vegetation 2.1.7 Naturobjekt som bör beaktas Bild: Utdrag ur jordmånskartan (karta GFC), planområdets ungefärliga läge har markerats med en ellips. Planläggningsområdet ligger huvudsakligen i en låg sluttning. Ytvatten rinner därför till en liten bäck / ett litet dike på det lägsta stället. Diket rinner mot nordost. Med tanke på tomtens terrängformer bör särskilt dagvattenfrågor och vårflöden beaktas i planläggningen. Vegetationen på planläggningsområdet domineras av lövträd; björk, al och hägg. Jordmånen är fuktig. Bottenvegetationen består av gräs och lundliknande vegetation. På området för planändringen finns inga naturvärden som bör skyddas. (Naturinventering 8.9.2012 Ingvar Fagerholm). 2.1.8 Livsmiljöer som är värdefulla med tanke på naturens mångfald På området för planändringen finns inga livsmiljöer som är värdefulla med tanke på naturens mångfald. (Naturinventering 8.9.2012 Ingvar Fagerholm).

9 / 33 2.1.9 Naturskyddsprogramområden På området finns inga områden som omfattas av naturskyddsprogram. 1 2.1.10 Natura-områden På området finns inga NATURA-områden. 2 2.2 BEBYGGD MILJÖ Planområdet ligger i Smedsby tätort i Korsholms kommun. Närmiljön består av offentliga byggnader och bostäder. Det offentliga byggandet är arkitektoniskt finslipat och högklassigt. Fasadernas material består av rödtegel som livats upp med träribbor och brädfodring. Vid planområdet gräns finns en gårdsplan som består av Folkhälsans bostäder och gemensamma utrymmen samt ett församlingshus. Folkhälsans byggnader har 2-3 våningar. Byggnadsmassorna som är försedda med pulpettak ger ett skulpturmässigt intryck. Folkhälsan har en gårdsplan för gemensam samvaro både i mitten av byggnaderna inom tomtens gränser samt mot planområdets håll. Dessutom öppnas balkongerna till bostäderna i huset samt de privata gårdarna mot Centrumvägens håll. Bild: Folkhälsans bostäder mot Centrumvägens håll. Församlingshuset ligger i korsningen av Emilsvägen och Niklasvägen. Ingångar till byggnaden finns från båda vägarnas håll. Längs Emilsvägen smyckas gården av en rad med rönnar. Byggnaden har ett plant tak och är arkitektoniskt modern. På gården finns ett cirka 10 meter högt torn med ett kors på toppen. 1 Hertta 5.2 karttjänst 09/2012 2 Hertta 5.2 karttjänst 09/2012

33 10 / Längs Emilsvägen finns låga rad- och lofthus i 1-2 plan. Bredvid planområdet är radhusen byggda i ett plan med vertikal brädfodring som är målad i en kraftig gul täckfärg. Husen har sadeltak i plåt. Övriga rad- och lofthus längs Emilsvägen är byggda i 1-2 plan, har sadeltak och tegelfasad. Fasadmaterialen består av gult tegel som kombinerats med ljusblått täckmålat trä. Bild: Radhus längs Emilsvägen

33 11 / Bild: I korsningen mellan Emilsvägen och Niklasvägen har det nyligen byggts bostadshöghus med sex våningar. Dessa höghus stoppar utsikten då man tittar från Emilsvägens södra ända mot Niklasvägen. Bild: På den södra sidan av äppelodlingen finns småhus i 1-2 plan, vilkas gårdar öppnas mot planområdet.

33 12 / 2.3 BEFOLKNING, ARBETSPLATSER, NÄRINGSLIVET I Korsholm är befolkningstalet ca 18340 (31.12.2009, Statistikcentralen 2010). Korsholms befolkning har ökat under de senaste åren. Kommunens befolkning förutses att öka under de kommande årtiondena. Invånarantalet i Smedsby har fördubblats under de tre senaste årtiondena. Numera har Smedsby över 5 000 invånare. Alldeles i närheten av planområdet finns kommuncentrumets offentliga service samt affärer. 2.4 SERVICE Planområdet ligger alldeles i Smedsby kärncentrum. Handelstjänsterna ligger på ca 700 meters avstånd med bil och på 400 meters gångavstånd då man rör sig längs lättrafiklederna. Församlingshuset och Folkhälsans hus ligger alldeles intill planområdet. Kommunhuset längs Niklasvägen ligger på ca 300 meters avstånd med bil, Rudolfvägens daghem på ca 200 meters avstånd och de närmaste skolorna på ca 1,3 kilometers avstånd. 2.5 TRAFIK För närvarande riktas ingen fordonstrafik till planeringsområdet. Körförbindelsen till området går via Niklasvägen och Emilsvägen. Båda vägförbindelserna är återvändsgränder. Noggranna uppgifter om trafikmängderna längs Niklasvägen och Emilsvägen saknas. Trafikmängderna förblir dock på en sådan nivå att de inte medför någon större rusning längs Niklasvägen eller i dess korsningar. Ärendetrafiken till och parkeringen vid Folkhälsan samt användningen av kommunhusets parkeringsområden orsakar dock tidvis situationer där trafikomgivningen i början av Niklasvägen kan upplevas som problematisk. 2.6 TEKNISK FÖRSÖRJNING Planeringsområdet kan kopplas till intilliggande befintliga nätverk. 2.7 BEBYGGD KULTURMILJÖ OCH KULTURHISTORISKT SKYDDSVÄRDA OBJEKT Inom planläggningsområdet finns inga på riksnivå värdefulla landskapshelheter. Enligt landskapsplanen finns inom området inga landskapsmässigt betydelsefulla bebyggda kulturmiljöer. 2.8 MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Lemminkäinen Hus Ab Västra Finland har lämnat in en anhållan om ett markbyte med Korsholms kommun samt en ändring av detaljplan. Området som avses finns mellan kvarteren 226 och 212 i Smedsby. Lemminkäinen Hus Ab Västra Finland har gjort ett föravtal om att köpa fastigheten Jarl RNr 2:526 i Smedsby (499-418-2-526). Fastigheten omfattar 7640 m2. Korsholms kommun skulle erhålla den del av den inköpta äppelodlingen som finns på östra sidan utfallet (ca 4258 m2) medan Lemminkäinen skulle erhålla den mark som kommunen äger mellan Folkhälsan och äppelodlingen (ca 3755 m2) eller en del av fastigheten RNr 9:367 (499-418-9-367).

33 13 / 2.9 PLANLÄGGNINGSSITUATION 2.9.1 Riksomfattande mål för områdesanvändning Statsrådet har år 2000 fattat beslut om riksomfattande mål för områdesanvändning och ytterligare ett beslut gällande revidering av målen i november 2008. De reviderade målen för områdesanvändningen har trätt ikraft 1.3.2009. Vid landskapsplanering och annan planering av områdesanvändning bör det säkerställas att de riksomfattande målen för områdesanvändningen beaktas så, att förverkligandet av dessa inte försvåras (MBL 24 2 momentet). De riksomfattande målen är indelade i allmänna mål och specialmål. De allmänna målen är principiella linjedragningar, vilka bör iakttas i den övergripande planläggningen, såsom landskaps- och generalplaneringen. Specialmålen utgörs av bindande förpliktelser, vilka gäller all planläggning, såsom bygeneralplaner som styr byggande, såvida dessa inte har avgränsats att gälla endast en särskild planläggningsnivå. Mål som berör kvarter 226 är bl.a.: - Befintliga samhällsstrukturer utnyttjas och stadsregioner och tätorter görs mer enhetliga. Samtidigt som tätorterna blir enhetligare förbättras kvaliteten på livsmiljön. - Samhällsstrukturen utvecklas så att tjänster och arbetsplatser är lättillgängliga för olika befolkningsgrupper och i mån av möjlighet placeras de nära bostadsområden så att behovet av personbilstrafik är så litet som möjligt. Trafiksäkerheten förbättras liksom förutsättningarna för kollektivtrafiken och gång- och cykeltrafiken. - I stadsregionernas pendlingsområden säkerställs för områdesanvändningens del att det finns förutsättningar att bygga bostäder som är ändamålsenligt placerade och att kraven på en god livsmiljö kan tillgodoses. - Stadsregionerna utvecklas som balanserade helheter genom att stödja sig på befintliga centra. Centrumen och särskilt deras centrumområden ut-

33 14 / vecklas till områden med ett mångsidigt utbud av tjänster, boendemöjligheter, arbetsplatser och fritidssysselsättningar. - Vid planeringen av områdesanvändningen skall man sörja för ett tillräckligt utbud av tomtmark för byggandet av bostäder och arbetsplatser. - I samband med planeringen av områdesanvändningen skall utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet främjas samtidigt som det skapas förutsättningar för en god tätortsbild. Vid utvecklandet av tätorter skall man se till att grönområdena bildar enhetliga helheter. - Vid general- och detaljplaneringen ska beredskap finnas för ökande stormar, störtregn och tätortsöversvämningar. - Inom planläggningen bör man eftersträva sådana lösningar för områdesanvändningen som sparar energi och främja förutsättningarna för användningen av förnyelsebara energikällor och fjärrvärme. - I samband med planeringen av områdesanvändningen ska man beakta de naturområden som ur ekologisk synvinkel och med tanke på rekreation är, betydande och enhetliga. Områdesanvändningen ska styras på ett sådant sätt att dessa naturområden inte i onödan spjälks upp. 2.9.2 Landskapsplan Landskapsplanen är godkänd i Österbottens landskapsförbund 29.9.2008. Planen har fastställts i miljöministeriet 21.12.2010. Planeringsområdet har i landskapsplanen intill beteckningen för centrumfunktioner (C) anvisats som område för tätortsfunktioner (A). Ett utdrag ur landskapsplan

33 15 / 2.9.3 Landskapsplanens etapplan I Området för detaljplaneändringen har beaktats i landskapsplanens förslag till etapplan I genom beteckningen Vasa-Smedsby centrumutvecklingszon (C) och beteckningen för centrumfunktioner (C). Utdrag ur utkastet till landskapsplanens etapplan I 2.9.4 Generalplan Korsholms kommun har en generalplan som omfattar hela kommunen, vilken kommunfullmäktigen godkände den 14.4.1983. Generalplanen har ingen bindande rättsverkan, den är enbart riktgivande. 2.9.5 Delgeneralplan Detaljplaneområdet ligger i Smedsby delgeneralplaneområde. Delgeneralplanen innehåller följande beteckningar som gäller detaljplaneområdet: V Rekreationsområde

33 16 / Område för centrumfunktioner Lättrafikled / Friluftsrutt Utdrag ur generalplanen 2.9.6 Detaljplanen I området gäller byggnadsplaner som fastställts 13.2.1996 och 9.2.1999. I planeringsområdet har följande områdesreserveringar och planbeteckningar anvisats: VP MP Park Trädgårdsområde, äppelodlingsområde. Ifall området inhägnas får inhägnaden inte skymma sikten till området

Riktgivande del av område som reserverats för fotgängare. Utdrag ur byggnadsplan som fastställts 13.2.1996 Utdrag ur byggnadsplan som fastställts 9.2.1999 AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301

18 / 33 2.9.7 Övriga planer som berör området KORSHOLMSSTRATEGIN 2007 2015 Enligt kommunens strategi är målet för bostadsmiljöerna följande: Boendemiljöer som hör till de trivsammaste i landet Planeringen ska erbjuda ett brett utbud av boendemiljöer som motsvarar förväntningarna hos nuvarande och kommande korsholmare. Boendemiljöerna hör till de trivsammaste i landet och motsvarar moderna krav på ekologisk hållbarhet. Kommunens unika natur bör beaktas i all planering så att naturen påverkar planeringen. Kommunen ska medverka till att vägarna i kommunen håller en standard som gör det möjligt för de olika byarna att vara attraktiva som boendeort. Byarnas naturvärden är en resurs som bör användas i marknadsföringen av byarna som boendeorter. Trivsamt boende betyder att det är tryggt att bo och leva i Korsholm. VISIO: KORSHOLM 2015 Kommunens vision har godkänts av kommunfullmäktige 7.6.2007 42: Korsholm kommunen med framtidstro och dragningskraft erbjuder: - boendemiljöer som hör till de trivsammaste i landet - högklassig, lättillgänglig service grundat på: - balanserad befolkningstillväxt - aktiv och innovativ näringspolitik - hållbar kommunal ekonomi - och funktion som ledande österbottninsk landskommun och drivande kraft för regional utveckling 3 DETALJPLANENS MÅL 3.1 MÅL ENLIGT PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Kommunens mål är att utifrån en noggrann konsekvensbedömning samt markanvändningsutkasten utreda om det finns förutsättningar för att ändra park- och trädgårdsområdena mellan kvarteren 226 och 212 till ett område för bostadshöghus. Om man gör en ändring av detaljplan för området måste ändringen grunda sig på en noggrann konsekvensbedömning på grund av bland annat följande orsaker: AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301

19 / 33 - Ändringen innebär att de gröna områdena som finns planerade både i delgeneralplanen för Smedsby samt i de gällande detaljplanerna kommer att minska med ungefär 2/3. - Landskapsmässigt innebär det stora förändringar. - Trafiken är tänkt att ske via Emilsvägen ut till Niklasvägen. Trafiken I Smedsby centrum och speciellt längs Niklasvägen är redan med den trafik som finns i dag problematisk och de trafikmässiga konsekvenserna bör noga undersökas. - Närliggande Y-tomters framtida planeringar bör diskuteras med berörda parter. Åldersstrukturen i Smedsby inom de kommande 5-10 åren bör beaktas och kommunen borde i sin planeringsverksamhet ha en viss framförhållning angående tomter för offentlig förvaltning och offentlig service. - En ändring av detaljplanen får inte försvåra revideringen av delgeneralplanen för Smedsby. Revideringen av delgeneralplanen för Smedsby är planerad att inledas detta år. Lemminkäinen Ab är intresserad av att använda området för effektivt boende i centrum till exempel genom att bygga två höghus i sex våningar på området. 3.2 MÅL ENLIGT RESPONS SOM INKOMMIT OM PROGRAMMET FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖM- NINGEN OCH DE PRELIMINÄRA MARKANVÄNDNINGSUTKASTEN Programmet för deltagande och bedömning samt tre alternativa markanvändningsutkast fanns till påseende under tiden 6.2 7.3.2012. Om planen och utkasten inlämnades 22 åsikter. I samband med detaljplanearbetet undersöks vilka eventuella konsekvenser det nya byggandet medför för invånarna i omgivningen. Med tanke på omgivningens invånare undersöks konsekvenserna bl.a. i förhållande till invånarnas vardagskvalitet, trygghet, trivsel, service och rekreation. För de nya byggnadsmassorna görs även en skugganalys på detaljplanenivå för att utreda hur det kommande byggandet skuggar gårdsplanerna i omgivningen. I planlösningen eftersträvas ett sådant alternativ som är mest förmånligt med tanke på konsekvenser som riktas till omgivningens invånare och dessutom med tanke på trafikkonsekvenser och konsekvenser för miljön och landskapet som helhet. De nya byggnadsmassornas tillåtna höjder och våningsytor preciseras i samband med den fortsatta planeringen. Byggnadsmassorna undersöks i förhållande till det omgivande byggnadsbeståndet, landskapet och terrängens höjdskillnader. Det finns även orsak att utreda byggandets effektivitet i samband med att omfattningen av rekreationsområdet fastställs. Målet är att grönområdet som går genom Smedsby ska bevaras utan att det bryts av även vid planläggningsområdet samt att dess karaktär ändras från det nuvarande skicket till ett välskött parkområde. Grönområdets bredd och noggrannare karaktär fastställs under den fortsatta planeringen. Bilaga 4, Inlämnad respons och bemötanden om programmet för deltagande och bedömning samt de preliminära markanvändningsutkasten AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301

20 / 33 4 DETALJPLAN 4.1 PLANSTRUKTUR, GENERELLA MOTIVERINGAR Genom detaljplaneändringen anvisas byggande av två bostadshöghus i sex våningar på ett parkområde som finns på den sydöstra sidan av Smedsby församlingshus och Folkhälsans byggnader. På området har tidigare funnits äppelodlingar. Enligt planens allmänna bestämmelser bör rödtegel och/eller täckmålat trä användas som huvudsakligt fasadmaterial. Byggandet eftersträvas att genomföras så att det passar arkitektoniskt ihop med hur rödtegel och trä kombinerats i vid byggandet av församlingshuset och Folkhälsans hus. Placeringen av byggnaderna på tomten har jämförts med hjälp av markanvändningsutkast, modeller och skugganalyser. Exempel på planens förverkligande har visats med hjälp av åskådliggörande bilder som finns i planbeskrivningens bilaga 2. 4.2 DIMENSIONERING Yta ha Våningsyta våningsm2 Kvarterseffektivitet, ek AK 0,7171 6400 0,89 VP 0,4226 PLANOMRÅDE totalt 1,1397 6400 0,56 4.3 TRAFIK Körförbindelse till planområdet har anvisats riktgivande från Emilsvägens håll. Genom planområdet har en lättrafikled markerats med ett riktgivande läge. Leden förenar lättrafikleden på den sydvästra sidan av planen med lättrafikleden längs Centrumvägen, vilket förbättrar lättrafiknätet på området. 4.4 OMRÅDESRESERVERINGAR 4.4.1 Områdesreserveringar för byggande AK Kvartersområde för bostadshöghus. Med beteckningen anvisas i alternativen byggande av två höghus i sex våningar inklusive gårds- och parkeringsområden. Våningshöjderna har anvisats med romerska siffror. Placeringen av byggnaderna har anvisats noggrannare med byggnadsytelinjer. 4.4.2 Övriga områdesreserveringar I planutkast anvisas ett parkområde på den södra sidan av höghusen, där det även har anvisats ett område för behandling av dagvatten. AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301

21 / 33 VP Park. VL Närrekreationsområde. 4.4.3 Övriga planbeteckningar Bilaga 3, Förminskning av plankartan, bestämmelser och beteckningar 4.4.4 Allmänna bestämmelser - Rödtegel och/eller täckmålat trä bör användas som huvudsakligt fasadmaterial för byggnaderna. - 1 bilplats/60m² bostadsvåningsyta, likväl minst 1½ bilplats för varje bostadslägenhet. - En källarvåning som ligger ovan jord ingår i våningstalet. 5 PLANENS KONSEKVENSER Syftet med planläggningens konsekvensbedömning är att på förhand i tillräcklig utsträckning utreda planens konsekvenser. Enligt MBL 9 bör planen baseras på en tillräcklig mängd granskningar och utredningar. Vid utarbetande av planen bör planens miljökonsekvenser, inbegripande samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenser utredas i nödvändig utsträckning. Utredningarna bör täcka hela det område som på ett betydande sätt kan påverkas av planen. Vid miljökonsekvensbedömning behandlas även principer för att hindra eller mildra eventuella skadliga konsekvenser. Vid beredningen av detaljplanen har strävan varit att identifiera och utreda betydande konsekvenser föranledda av planen. Konsekvensbedömning har gjorts som specialistbedömningar, på basen av befintliga utredningar, litteratur och terrängbesök. Konsekvensbedömningarna kompletteras i samband med planens fortsatta beredning, på basen av bl.a. erhållen respons från olika intressegrupper. 5.1 SOCIALA KONSEKVENSER 5.1.1 Invånarnas vardagliga livskvalitet, trygghet, trivsel, service Konsekvenser för invånarna i egnahemshus i slutet av Oskarsvägen Förverkligandet av planen har negativa konsekvenser i synnerhet för boendetrivseln i de fem närmaste egnahemshusen på området. Utsikten som tidigare öppnats mot den gröna miljön västerut förändras avsevärt då de nya höghusen byggs. Gårdarna blir även mörkare och solskenet som når gårdsplanerna minskar beroende på årstid och tid på dygnet. Under sommaren kommer skuggorna från de nya byggnadsmassorna att sträcka sig till egnahemshusens gårdsplaner. AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301

22 / 33 Konsekvenser för invånarna i Folkhälsans gruppboende Förverkligandet av planen har negativa konsekvenser för utsikten som öppnas från Folkhälsans gruppboende och dess gårdsplan. Det tidigare gröna skogslandskapet skulle delvis ändras till en bebyggd miljö där det närmaste höghuset skulle ligga nära gårdsplanen och gruppboendets gemensamma utrymmen. Utöver den visuella förändringen skuggar även de nya byggnadsmassorna gården och bostäderna under vissa tider av dygnet. De negativa konsekvenserna av skugga varierar naturligtvis även beroende på årstid. Bild: Gårdsplan och utsikt från Folkhälsans gruppboende De negativa konsekvenserna kan anses vara betydande eftersom invånarna i gruppboendet har ett särskilt behov av en lugn och skyddad miljö. Gruppboendet är till för åldringar som lider av demens. Denna invånargrupp kan ångestfyllda eftersom de har en begränsad förmåga att anpassa sig och gestalta förändringar. Det bör även beaktas att många invånares hela levnadsmiljö begränsas till gruppboendet och dess gårdsplan. Till exempel skugga har i sådana fall en mycket negativ inverkan. När det är frågan om äldre människor byts invånarna ut betydligt oftare; enligt Folkhälsan är boendetiden i medeltal cirka 2-3 år. Konsekvenserna kan därför anses beröra en betydligt större mängd invånare än vad det finns vårdplatser i boendet (24 platser). Konsekvenserna av byggandet kan anses vara speciellt negativa eftersom förverkligandet av planändringen i detta skede även medför trafik och buller från byggarbetsplatsen. Dessa kan öka ångesten och oron som hör till den sjukdom som invånarna i gruppboendet lider av. Skugganalysbilder som bilaga 2. Konsekvenser för invånarna i det befintliga höghuset i kvarter 226 Förverkligandet av planen har negativa konsekvenser för boendemiljön för invånarna i det befintliga bostadshöghuset. Det tidigare lugna skogslandskapet intill huset skulle delvis förändras till en bebyggd miljö. Parkområdet som beskrivs i den nuvarande planen skulle flyttas från sidan av tomten till dalens andra kant. Nya höghus skulle även under vissa tider skugga fasaden på höghusets gavel. AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301

23 / 33 5.1.2 Konsekvenser för rekreation Konsekvenser för bostadsutbudet i Smedsby I Smedsby centrum finns för tillfället begränsade möjligheter till boende i höghus. Med tanke på det ökade bostadsutbudet och fler boendealternativ än vad som finns till buds har förverkligandet av projektet även positiva konsekvenser. Speciellt med tanke på den äldre invånargruppen är det mycket positivt att nya bostäder byggs i närheten av servicen i centrum. I samband med att omfartsvägen blir färdig uppkommer däremot en betydande mängd nya tomter för höghus i Smedsby centrum, och därför är även den rådande bristen på AK-tomter tillfällig. Förverkligandet av planen minskar mängden av grönområden i Smedsby centrum. De negativa konsekvenserna riktas till de nuvarande och kommande invånarna i centrum. Speciellt för de äldre invånarna i centrum är de närliggande parkerna viktiga för friluftsliv och annan motion, och därför kan planändringens negativa konsekvenser anses vara avsevärda med tanke på allmän rekreation. En rekreationsled enligt landskapsplanen och Smedsby delgeneral bevaras dock i alla alternativ. 5.2 KONSEKVENSER FÖR SAMHÄLLSSTUKTUREN Anslutande till övrig stadsstruktur i Smedsby Förverkligandet av planändringen ger Smedsby centrum en tätare struktur och ger en betydande mängd nya bostäder på kort gångavstånd till servicen i centrum. Med tanke på den täta samhällsstrukturen är konsekvenserna mycket positiva. Å andra sidan är det minskade antalet grönområden i stadsstrukturen en negativ konsekvens. 5.3 KONSEKVENSER FÖR NATUREN OCH LANDSKAPET 5.3.1 Buller 5.3.2 Yt- och grundvatten 5.3.3 Landskaps- och tätortsbilden 5.3.4 Naturen och faunan Bullret från trafiken och arbetsmaskinerna under byggnadsskedet har negativa konsekvenser för invånarna i näromgivningen. Förverkligandet av planen ökar avrinningen av ytvatten till bäcken. Eventuella negativa konsekvenser kan dock hindras i samband med en noggrannare dagvattenplanering. De nya höghusen ligger i kanten av centrum och utvidgar höghuskvartersområdet i centrum. Byggandet är tydligt högre än det övriga befintliga byggnadsbeståndet. Det finns ett höghus endast på Folkhälsans tomt, annars består det omgivande byggnadsbeståndet av småhus. Med tanke på stadsbilden har ändringen även negativa konsekvenser. På grund av förverkligandet av detaljplanen kommer en stor del av trädbeståndet och växligheten att försvinna. Konsekvenser för naturvärden är dock inte märkvärdiga därför att det på området inte finns naturvärden som borde skyddas enligt naturskyddslagen eller skogslagen. AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301

24 / 33 5.4 KONSEKVENSER FÖR TRAFIKEN Trafikmässiga konsekvenser har bedömts för den tilläggstrafik (6000 km2) som orsakas av två höghus. Antalet nya bilplatser har uppskattats till cirka 80 st. 5.4.1 Trafikmängderna i de olika delarna av trafiknätet 5.4.2 Trafiksäkerhet 5.4.3 Lättrafikförbindelser Planändringen ökar trafiken längs Niklasvägen, men förändringen är inte betydande jämfört med nuläget. Konsekvenserna av den ökande trafiken riktas kraftigast till Emilsvägen samt anslutningen mellan Emilsvägen och Niklasvägen. Den tilläggstrafik som kommer att belasta Emilsvägen är betydande i förhållande till nuläget, men gatuavsnittet i fråga kan förmedla betydligt större trafikmängder utan att den funktionella servicenivån försvagas. Gatuområdet är tillräckligt brett för den ökande fordonstrafiken. I prognossituationen riktas den trafik som bostadshöghusen orsakar på morgonen (under 50 fordon/h, ifall alla fordon startar nästan samtidigt för att uträtta ärenden eller köra till jobbet) mot höger på Niklasvägen via Emilsvägen. På kvällarna svänger trafiken till vänster från Niklasvägen till Emilsvägen. Ingendera av riktningarna kommer att orsaka några större olägenheter under normala dagar. Det finns inget behov av strukturella förändringar i anslutningen för att förbättra trafikens funktion. Under den livligaste timmen är väntetiderna vid anslutningen korta, och de förblir korta även i prognossituationen efter att bostäderna i fråga har byggts färdigt. Enligt prognossituationen motsvaras tilläggstrafiken av cirka 1-2 fordon i minuten under rusningstoppen. De befintliga anslutningarna förmedlar tilläggstrafiken i fråga utan större problem. Trafikens riktningsfördelning har uppskattats till i regel trafik från Emilsvägen mot höger på Niklasvägen. Det är först om trafiken mångdubblas som den är funktionsmässigt kritisk för trafiknätet i det omgivande området, men jämfört med den nuvarande situationen är trafikmängderna naturligtvis betydande. Den totala mängden fordonstrafik är på avsnittet i fråga fortsättningsvis låg även i prognossituationen. Trafikmängderna under den livligaste timmen är små i förhållande till vägavsnittets kapacitet. Planändringen har inga betydande konsekvenser för trafiksäkerheten i Smedsby. Skyddsvägarna vid Emilsvägens och Niklasvägens anslutning är tillräckliga och siktförhållandena är goda både i den nuvarande situationen och i prognossituationen. Med tanke på parkeringen längs Niklasvägen och Emilsvägen kan tilläggstrafiken i någon mån öka farosituationerna. I samband med parkering ökar mängden av mötande fordon och fordon som fortsätter åt samma håll. Detta förutsätter mera uppmärksamhet. Under rusningstid kan tilläggstrafiken stundvis motsvara 1-2 fordon i minuten. Niklasvägen - Runarsvägen För närvarande är det tillåtet att parkera längs med båda sidorna av Emilsvägen. På vägens norra sida finns en trottoar, där det även finns belysning. Då planen förverkligas skulle det finnas behov av att bredda trottoaren till en kombinerad lättrafikled. Detta skulle komplettera lättrafiknätet och göra det enhetligt så att det är möjligt att fortsätta längs en enhetlig lättrafikled via Emilsvägen mot Runarsvägen. I samband med att trottoaren breddas bör det övervägas om fordonsparkering endast ska vara tillåtet på ena sidan av Emilsvägen. AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301

25 / 33 5.4.4 Närmotion i parkområdena 5.4.5 Anslutningsarrangemang 5.4.6 Sammanfattning Smedsby centrum mot Vasa I planändringen beaktas kontinuiteten av lättrafikens förbindelser till Smedsby centrum och mot Vasa stad. Planen har således inga negativa konsekvenser för stadsregionens lättrafiknät. Folkhälsans invånare och andra invånare i näromgivningen får färre möjligheter att motionera i den närliggande parken. Den park som beskrivs i den tidigare planen har dock inte ännu anlagts, och därför innebär förverkligandet av planen ingen avsevärd förändring för motionsmöjligheterna med tanke på det nuvarande läget. Ändringen av äppelodlingsområdet delvis till en park ersätter ändringen av parkområdet till ett byggnadskvarter enligt den gällande detaljplanen. Äppelodlingen används däremot inte längre aktivt och planändringen av området till park skulle hur som helst vara möjlig i framtiden och även ändamålsenlig med tanke på grönområdesnätet i Smedsby. Trafikmängderna längs Emilsvägen och Niklasvägen ökar, men anslutningen mellan Niklasvägen och Emilsvägen förblir tillräcklig i planändringssituationen. Anslutningsarrangemangen kan bevaras oförändrade, siktförhållandena är tillräckliga i den nuvarande situationen. Vid granskningstillfället i den nuvarande situationen förekom inga problem för den del av trafiken som svänger till vänster på Emilsvägen under kvällsrusningen (cirka kl. 16 17). Vid anslutningen i fråga har en liten minirondell skapats med en avvikande vägbeläggning, över vilken det är möjligt att köra. Den förverkligade lösningen gör anslutningsfunktionerna till vänster från Niklasvägen smidigare. Inga övriga strukturella förändringar krävs vid anslutningen. Tilläggstrafiken kommer inte att orsaka problem för smidigheten i den nuvarande anslutningen. Den tilläggstrafik som de planenliga höghusen medför kan skötas med det befintliga trafiknätet utan strukturella ändringsåtgärder. För att lugna ner trafiken och sänka körhastigheterna är det bra att de rådande trafikförhållandena inte gynnar överhastigheter eller försvagar trafiksäkerheten för Niklasvägens del. Det finns skäl att satsa på belysning och vid behov komplettera den. För Emilsvägens del finns det ett behov av att bredda trottoaren till en kombinerad lättrafikled och eventuellt tillåta parkering endast längs med ena sidan av vägen. Även synligheten av de nuvarande tomtanslutningarna och körförbindelserna kan förbättras i samband med de aktuella åtgärderna. 5.5 EKONOMISKA KONSEKVENSER 5.5.1 Regionens näringsliv Konsekvenserna är positiva. Planen skapar förutsättningar för byggnadsverksamhet och arbetsplatser under byggnadsskedet. Då planen förverkligas blir det ingen större paus i produktionen av höghus i Smedsby eftersom ett nytt kvartersområde produceras redan innan omfartsvägen blir färdig. AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301

26 / 33 5.5.2 Service Förverkligandet av planen innebär att flera invånare får närservice på gångavstånd, vilket stöder utvecklingen av servicen Smedsby. 5.5.3 Samhällstekniska kostnader (vattenförsörjning, väg- och gatunätverk, el- och telefonnät) Förverkligandet av planen är förmånligt med tanke på samhällstekniska kostnader eftersom kvartersområdet kan kopplas direkt till det befintliga gatunätet och kommunaltekniska nätverk. 5.6 KONSEKVENSER FÖR ÖVRIG PLANLÄGGNING 5.6.1 Planens förhållande till nationella mål för områdesanvändningen 5.6.2 Förhållande till landskapsplanen Planändringen stöder målen för en tätare samhällsstruktur. Konsekvenserna för kvaliteten av invånarnas levnadsmiljöer är dock negativa. Reserveringar i landskapsplanen har beaktats i planändringen. 5.6.3 Förhållande till Smedsby delgeneralplan Planändringen motsvarar inte områdesreserveringarna i den nuvarande delgeneralplanen för Smedsby. Grönförbindelsen som ingår i planen har däremot beaktats. Uppdateringen av delgeneralplanen har nyligen blivit anhängig. 6 PLANLÄGGNINGENS SKEDEN 6.1 INTRESSENTER OCH SAMARBETE 6.1.1 Intressenter Enligt markanvändnings- och bygglagens 62 är områdets intressenter markägare och de vars boende, arbete eller andra förhållanden planen betydligt inverkar på, samt myndigheter och sammanslutningar, vilkas verksamhet behandlas under planprocessen. Som huvudsakliga intressenter kan anses markägare, företagare, invånare och arbetare i närheten av området. Delaktiga myndigheter: - Närings-, trafik- och miljöcentral (NTM-central) i Södra Österbotten - Österbottens förbund - Österbottens museum - Österbottens räddningsverk - Korsholms kommuns olika förvaltningsenheter AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301

27 / 33 Övriga intressenter: - Vasa Elektriska - Andra föreningar som verkar på området - Föreningarna som representerar regionens näringsliv och företagare Som planprojektets intressenter räknas dessutom alla som uppfyller definitionen ovan. De delaktiga har möjlighet att delta i framställningen av planen, utvärdera planens konsekvenser och uttrycka sina åsikter gällande planen. Förtäckningen över delaktiga kan uppdateras allt eftersom arbetet fortskrider. 6.1.2 Tidtabell Program för deltagande och bedömning framlagt 6.2. 7.3.2012 Inledningsskedets myndighetssammanträde Beredningsskedets handlingar framlagda Planförslag framläggs Detaljplanens godkännande i Korsholms kommunfullmäktige Planarbetet resulterar i en detaljplankarta och -beskrivning enligt markanvändnings- och byggnadslagen. Planen godkänns av Korsholms fullmäktige. Gällande godkännandebeslutet kan besvär inlämnas till förvaltningsdomstolen. Förvaltningsdomstolens beslut kan överklagas till högsta förvaltningsdomstolen. Detaljplanen träder i kraft då lagkraftigt godkännandebeslut kungörs i kommunens officiella annonsblad. 6.1.3 Framläggande under beredningsskedet Under den tid som programmet för deltagande och bedömning var framlagt presenterades alternativa planer Alt 1, Alt 2a, Alt 2b och Alt 3. AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301

28 / 33 AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301

29 / 33 AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301

30 / 33 AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301

31 / 33 7 PLANENS FÖRVERKLIGANDE 7.1 DETALJPLANENS RÄTTSVERKAN Detaljplanens rättsverkan beskrivs i markanvändnings- och byggnadslagens 58. Detaljplanens viktigaste rättsverkan utgörs av dess inverkan på byggande (MRL 58.1, 135 ). En byggnad får inte byggas gentemot detaljplanen. Detaljplanen bör beaktas AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301

32 / 33 även vid utvärdering av förutsättningar för åtgärdstillstånd (138 ), rivningstillstånd (139 ) eller tillstånd för miljöåtgärder (140 ). Enligt markanvändnings- och byggnadslagen 58.2 får inte inom detaljplanområde förläggas verksamheter, som förorsakar skada för andra i planen anvisade områdens bruk. Inom detaljplanområde får inte heller placeras funktioner som strider mot detaljplanbestämmelser om förhindrande eller begränsning av miljökonsekvenser vilka förorsakar skada eller störning. Detta gäller även andra än markanvändnings- och byggnadslagenliga tillståndsförfaranden när, då det i andra lagar finns stadganden om att följa detaljplanen vid ifrågavarande lags tillämpning. Sådana förordningar finns bl.a. i miljöskyddslagen, marktäcktslagen och vattenlagen. 7.2 FORTSATT PLANERING AV OMRÅDETS FÖRVERKLIGANDE I samband med den fortsatta planeringen av området bör följande planer upprättas: - Dagvattenplan - Gårds- och grönområdesplan 7.3 IKRAFTTRÄDANDE AV PLANEN Detaljplanen träder i kraft när det lagkraftiga godkännandebeslutet kungörs. Förverkligandet kan påbörjas efter detta. Kommunen övervakar byggnaders och miljöbyggnationens anpassning till området via planeringsanvisningar och byggnadstillstånd. Vid byggnationen tillämpas kommunens byggnadsordning. I Helsingfors 18.9.2012 AIRIX Miljö Ab Jouko Riipinen DI, YKS-399, planläggningschef Maritta Heinilä Arkitekt Safa AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301