Utredning angående HBT-certifiering av äldreboenden - uppdrag från äldrenämnden december 2012

2013-04-25 1 (10) Äldrenämnden Utredning angående HBT-certifiering av äldreboenden - uppdrag från äldrenämnden december 2012 Beslutsunderlag Äldreförvaltningens utredning, 2013-04-25 Sammanfattning Äldre hbt-personer riskerar att bli osynliggjorda på flera olika sätt i dagens äldreomsorg. Att integrera kunskap om hbt i bemötandefrågor, värdegrund och allt kvalitetsarbete överlag är viktigt om äldreomsorgen verkligen ska kunna se till den enskilde individens behov. Ett hbt-perspektiv som tydliggörs i RFSL:s hbt-certifieringsprocess bör på olika sätt hakas i det fortsätta kvalitetsarbetet och därmed undvika att skapa ett parallellt spår. Processen med hbt-certifiering bör integreras i den grund som finns för att arbeta med värdegrund, värdighetsgarantier, personcentrerad omvårdnad, kvalitetsutveckling, äldre- och omsorgsfrid och jämställdhetsintegrering. Hbtfrågorna hänger naturligt samman med det normkritiska förhållningssätt som tydligt framkommer som ett prioriterat område i budget 2013. RFSL:s hbt-certifiering är en omfattande och ambitiös satsning, den pågår i 6 8 månader med utbildning parallellt med arbete på hemmaplan. Ett förslag är att starta med en grupp som består av biståndsenheten och dagvården tillsammans. Med bred kunskap om hbt kan biståndsenheten utvecklas och bli ännu bättre på bemötande och behovsbedömning utan att riskera att stötta bort en hbt-person. Dagvården och anhörigstödet spelar en viktig roll i både sina gästers och deras anhörigas liv. Med hbt-kunskaper kan verksamheten bli ännu mer inkluderande för alla. Äldreförvaltningen undersöker möjligheterna till extern finansiering via fonder eller stipendier för att genomföra en hbt-certifiering. Resultatet av efterforskningarna har hittills inte resulterat i några medel för att finansiera hbt-certifiering av äldreomsorg. Förslag till beslut 1. Äldrenämnden godkänner förvaltningens utredning. 2. Äldrenämnden godkänner den i utredningen föreslagna planeringen att starta processen för en hbt-certifiering med biståndsenheten och dagvården tillsammans i oktober 2013. Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg Besöksadress: Kavallerivägen 4, Rissne Telefon: 08-706 80 00 Organisationsnummer: 212000-0175 aldrenamnden@sundbyberg.se www.sundbyberg.se

2013-04-25 2 (10) Äldreförvaltningens utredning angående Hbt-certifiering av äldreboende. I en motion till KF under hösten 2012 föreslogs en Hbt-certifiering i Sundbybergs äldreomsorg. Motionärerna anför i sin motion Hbt-certifiera kommunens äldreboenden att kommunen bör hbt-certifiera de kommunala äldreboendena Solskiftet och Lötsjögården, att äldrenämnden bör undersöka möjligheterna att hbtcertifiera den kommunala hemtjänsten samt att kommunstyrelsen ska arbeta långsiktigt för att hbt-certifiera övrig kommunal verksamhet. Motionärerna anför att äldreomsorgen är i behov av att öka kunskapen om hbt-personer eftersom de första generationerna i Sverige som lever öppet som hbt-personer är eller kommer snart att behöva vård och omsorg i äldreomsorgen. Därför bör äldreomsorgen stärka bemötande, synliggörande, trygghet och kunskap på äldreboenden genom en hbtcertifiering. Vidare är det viktigt att som kommer i kontakt med äldreomsorgen ses som individer vilket hbt-certifieringen bidrar till. Äldrenämnden beslutade att ge äldreförvaltningen i uppdrag att ytterligare utreda en möjlig hbt-certifiering med särskilt fokus på kostnadsramen. Hbt-personer Hbt står för homosexuell, bisexuell och/eller transperson (RFSL 2010). Homosexuell person Dras till personer av samma kön både känslomässigt och sexuellt men inte till det motsatta könet. Bisexuell person Dras till båda könen sexuellt och/eller känslomässigt. Intresset för relationer med samma kön är ofta beroende på om man har tendens till att intressera sig för dessa enbart sexuellt eller också känslomässigt. Transperson Personer som i varierande grad använder sig av en annan könsidentitet. Det har inget med sexuell läggning att göra vilket betyder att en transperson kan ha hetero-, bi- eller homosexuell läggning. Dragqueens och dragkings (klär sig som det motsatta könet i syfte att det är roligt), intersexuella (född med inre eller yttre könsorgan som inte enbart är manliga eller kvinnliga), transgenderisten (upplevelse av att inte vara traditionell kvinna eller traditionell man), transsexuella (upplever sig vara av motsatt kön) och transvestiter (använder sig av motsatta könets kläder) brukar räknas in i gruppen. Enligt den befolkningsbaserade undersökningen Sex i Sverige från 1999 har 2,4 % av befolkningen haft sexuella kontakter med någon av samma kön och över 10% har fantiserat om det. Utländska studier visar att mellan 5-10 procent av en befolkning identifierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner. Det innebär alltså

2013-04-25 3 (10) att det självklart finns hbt-personer över 65 år som på olika sätt kommer i kontakt med äldreomsorgen. Att vara äldre hbt-person En FOU-uppsats från 2010 Hbt och åldrande författad av David Kärvemo sammanfattar att det sociala umgänget med andra hbt-personer spelar stor roll för den psykiska hälsan hos äldre hbt-personer. Många föreningar för äldre hbtpersoner har många aktiva, t ex Gayseniorerna och Golden Ladies som finns i Stockholm och Malmö. Men i mötet med sjukvården och även med äldreomsorgen kan äldre hbt-personer uppleva att deras sexuella identitet osynliggörs t ex genom standardiserade frågor där deras levnadsförhållanden inte finns med som svarsalternativ. Äldre hbt-personer och äldre personers sexualitet är båda ganska outforskade som forskningsområden i Sverige. En anledning till det kan vara att sexualitet hos äldre överhuvudtaget är tabubelagt och därmed blir även hbt-frågor tabubelagda om man utgår från att hbt endast handlar om sexuella preferenser. I RFSU Malmös uppsats Äldre och sexualitet av Elinor Hansson beskrivs studiecirklar om äldre och sexualitet som har breddat och nyanserat bilden av sexualitet hos äldre på äldreboenden i Malmö. Studien tar upp ett behov av mer kunskaper kring äldre hbt-personer. Behovet av kunnig personal är tydligt, flera undersökningar visar att hbt-personer drar sig för att kontakta sjukvård och omsorgssektorn av rädsla för diskriminerande bemötande. Behovet av kunskap handlar om att ha uttryckssätt som undviker osynliggörande och hur en livspartner kan tas om hand om så att hen tas på allvar och verkligen blir bemött som närmast anhörig. I en c-uppsats från Stockholms universitet Osynliggörandet av äldre hbtpersoner av Rasmus Söderlind Serrander beskrivs att äldre hbt-personer anser att de har särskilda behov och att dessa behov inte blir tillfredsställda som äldreomsorgen ser ut idag. Studien baseras på intervjuer med äldre hbt-personer som lyfter fram att behovet handlar om att bli sedda och bekräftade som hbtpersoner men de vill dock inte bli sedda som en homogen grupp. De formulerar behovet av hbt-kompetens hos personalen som både en generell kunskap om hbt och ett professionellt och individcentrerat bemötande. De intervjuade uttrycker en oro för ålderdomen och att inte få åldras öppet tillsammans med sin partner. Forskningsgenomgången belyser att hbt-kompetens i form av ökad kunskap om hbt är något som medarbetare i äldreomsorgen blir allt viktigare och något som är av vikt för hbt-personer från den första kontakten med äldreomsorgen till vård i livets slut. Hbt-certifiering En hbt-certifiering görs av RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande). Under processen genomgår all personal en utbildning i fyra steg, under ledning av RFSL:s utbildare. I utbildningen arbetar man bland annat med normer och begrepp, behovsanalyser av verksamheten och planer för uppföljning. En särskild hbt-grupp ska också tillsättas på arbetsplatsen, deras uppgift är att se över informationsmaterial, blanketter och styrdokument samt miljö i kontorsrum och väntrum. RFSL:s hbt-certifiering innebär att verksamheten arbetar i snitt ca 6-8

2013-04-25 4 (10) månaders med både utbildning och arbete på enheten av arbetsgruppen. Processen innehåller 4 utbildningstillfällen och däremellan ska arbetsgruppen arbeta och få tillfällen att ha möten med utbildarna från RFSL. Arbetet med att integrera kunskaper om hbt i arbetssätt i verksamheten ska alltså göras av arbetsgruppen och ansvarig chef, inte av RFSL. Certifikatet gäller i två år och kan därefter förnyas. Kravet för certifiering är att hela personalgruppen deltar. I personalgruppen ska även vikarier på längre vikariat räknas in, dock ej timvikarier. Här finns det olika möjligheter att ringa in en enhet som ska hbt-certifieras, ett sätt är att endast arbeta med en avgränsad avdelning eller arbetsgrupp. RFSL är positiva till mindre grupper vid utbildningstillfällena, de ser också fördelar med grupper från olika avdelningar som har en tydlig gemensam process. RFSL arbetar i processen med två utbildare där båda har spetskompetens kring äldre hbt-personers livsvillkor, kunskap om demenssjukdomar, värdegrundsarbete, bemötandefrågor etc. RFSL har lite erfarenhet av att arbeta med äldreboende, ingen än så länge av hemtjänst. De har hbt-certifierat arbetsgrupper inom socialtjänsten men ingen grupp som bara arbetar med biståndsbedömning för äldre. Omvärld Hallonbergens bibliotek i Sundbyberg genomförde en HBT-certifiering under 2012. De beräknade ca 100 timmar utöver den obligatoriska utbildningen för genomgång av styrdokument, rutiner, processer med mera, alltså det arbete som den utsedda arbetsgruppen ansvarar för. Hallonbergens bibliotek sökte utvecklingsstöd från Svensk biblioteksförening för att få medel till hbt-certifieringen. Handens geriatrikmottagning i Haninge kommun och Kungsgårdens äldreboende i Kungsängen, Upplands-Bro kommun är HBT-certifierade. Kungsgårdens äldreboende har 32 lgh platser, varav hälften är demensplatser och blev certifierade 2012. På Kungsgården tog det åtta månader att genomföra processen, de delade upp medarbetarna i två grupper. Kungsgården fick 200 000 kr öronmärkta för hbtcertifiering i budgeten, de gick över budgeten med 70 000 och landade på en totalkostnad av 270 000 kr enligt uppgift från Kungsgårdens enhetschef. Hbt är numera en stående punkt på APT på Kungsgården där medarbetarna samtalar om bemötande och äldres sexualitet. Kungsgården har ännu inte gjort en utvärdering av effekterna av hbt-certifieringen. Extern finansiering Äldreförvaltningen undersöker möjligheterna till extern finansiering via fonder eller stipendier för att genomföra en hbt-certifiering. Fonder, stipendier med mera har gåtts igenom och RFSL har också tillfrågats om någon av deras tidigare hbtcertifieringsprocesser har finansierats av fonder eller dylikt, tyvärr hade det inte det. Det finns flera olika fonder och stipendier som vänder sig till äldreomsorg, oftast forskningsstipendier men dock ingen med inriktning på forskning om htb-personer som också kan innefatta medel till en hbt-certifiering. Det finns även flera olika

2013-04-25 5 (10) fonder och stipendier som har en tydlig hbt-profil, dock med inriktningen unga hbtpersoner eller insats för brottsoffer som utsatts för hatbrott eller insatser för att stödja hbt-personer i idrottsrörelsen. Resultatet av efterforskningarna har hittills inte resulterat i någon fond, stipendier eller dylikt för att söka pengar till en hbt-certifiering av äldreboende. I Sundbyberg I staden finns flera olika utvecklingsarbeten där det är relevant att på olika sätt lyfta in ett hbt-perspektiv. Mångfaldspolicy Sundbybergs stads mångfaldspolicy börjar gälla f r om 1/1 2013. Den är uppbyggd efter de diskrimineringsgrunder som definieras i deklarationen om mänskliga rättigheter. I äldrenämndens svar på remiss om mångfaldspolicyn anfördes följande om kön och/eller könsöverskridande identitet eller uttryck samt sexuell läggning: Arbete för att stävja diskriminering på dessa grunder handlar om kunskaper om sakfrågan men först och främst bemötande. Ett professionellt bemötande är grunden i vård- och omsorgsarbete och äldrenämnden i Sundbyberg arbetar kontinuerligt med utbildning i professionellt bemötande och med återkommande handledning i personalgrupperna. Äldrenämnden identifierade således två olika områden att arbeta med när det gäller hbt-personer i äldreomsorgen; kunskaper i sakfrågan och ett professionellt bemötande. Äldreomsorgen arbetar aktivt med bemötandefrågor och ett tydligare hbt-perspektiv är en naturlig fortsättning på det arbetet. Likabehandlingsprincipen I socialt arbete och myndighetsutövande är likabehandlingsprincipen central. Ingen som behöver hjälp och stöd i enlighet med socialtjänstlagen ska diskrimineras. Men det räcker inte att behandla alla lika istället är ambitionen att behandla alla utifrån vars och ens förutsättningar. Här spelar kunskaper om hbt och åldrande en stor roll. I själva verket kan ambitionen att behandla alla lika i praktiken innebära ett stort osynliggörande av alla som exempelvis inte är heterosexuella, födda i Sverige och passar in i den traditionella kvinno-/mansrollen. I en c-uppsats från Umeå universitet HBT i äldreomsorgen ur en enhetschefs perspektiv konstaterar författarna Lina Norrman, Johan Törnblom och Emma Nilsson att flera av de intervjuade enhetscheferna hänvisade till likabehandlingsprincipen utan att problematisera den. Ambitionen att allt arbete ska ske med individen i centrum som enhetscheferna hänvisade till var inte problematiserad utifrån normbrytande, dvs de som inte är heterosexuella, födda i Sverige och passar in i den traditionella kvinno-/mansrollen. De gav en bild av att hbt är något som enbart definieras utifrån sexuell preferens utan att bredda begreppet och se hbt som en livsdefinierande normbrytande identitet. Studien kunde slå fast att det finns ett stort kunskapsbehov i verksamheten om hbt-frågor. Det är problematiskt att hbt endast

2013-04-25 6 (10) definieras som en sexuell preferens eftersom det därmed tenderar att bli en ickefråga ifall äldres sexualitet överhuvudtaget antingen är en icke-fråga eller ses som ett problem. Likabehandlingsprincipen kan utan fördjupade kunskaper och individperspektiv bidra till att osynliggöra alla personer som på något sätt bryter mot en norm. Ett normkritiskt tänkande är grunden i det jämställdhetsarbete som Sundbyberg arbetar med genom jämställdhetsintegrering. Äldreomsorgen i Sundbyberg arbetar med jämställdhetsintegrering först på biståndsenheten och senare i utförarverksamheterna. Att fortsätta det arbetet med hbt-perspektiv genom att föra in mer faktiska kunskaper om hbt och åldrande skulle vara ett värdefullt tillskott i äldreförvaltningens utveckling. Äldreförvaltningen arbetar också med projektet Äldre- och omsorgsfrid som handlar om våld i nära relationer. Osynliggörandet av hbt-perspektiv kan i våldsamma nära relationer osynliggöra förövaren och därmed försvåra både upptäckt och hjälpinsatser. I Äldre- och omsorgsfridsarbetet lyfts också ett normkritiskt tänkande fram. På äldreförvaltningen Personcentrerad omvårdnad Personcentrerad omvårdnad kräver stor kunskap om levnadshistoria och levnadsvillkor samt kännedom om tidigare och nuvarande nära relationer. Studier kring hbt och åldrande nationellt visar att de flesta äldre väljer att gå tillbaka in i garderoben, dvs att inte vara öppna med sin sexuella läggning, när de kommer i kontakt med äldreomsorgen och därför är det viktigt med bra kunskaper om hbtpersoner för att undvika att fördomar blir vägledande i omsorgen och bemötandet. I personcentrerad omvårdnad är levnadsberättelsen ett centralt verktyg. Risken för osynliggörande av hbt-personer finns exempelvis i hur levnadsberättelsen tas fram, hur frågor ställs och av vilka. I c-uppsatsen HBT i äldreomsorgen ur en enhetschefs perspektiv betonas att medarbetare som är öppna hbt-personer kan vara en resurs vid personcentrerad omvårdnad och arbete med levnadsberättelser då denne kan koderna och kan vara en naturlig kontakt för den äldre hbt-personen. Medarbetare som är öppna hbt-personer kan också bidra till ökad tolerans i arbetsgruppen för hbt-frågor. Värdegrund och värdighetsgarantier Äldreförvaltningen arbetar med att kontinuerligt med diskutera och utveckla verksamhetens värdegrund utifrån socialtjänstlagens paragraf om den äldres rättighet att leva ett värdigt liv. Äldrenämnden har också beslutat ett antal värdighetsgarantier som ska förankras i verksamheten under året. Värdegrund handlar om ett förhållningssätt som ska sätta den enskilde individen i centrum i allt arbete i äldreomsorgen. Det inkluderar givetvis att den äldre har rätt att behålla sin egen identitet och sexualitet. Eftersom bilden av sexualiteten hos äldre ofta utgår från en heterosexuell norm riskerar hbt att bli osynligt. I arbetet med värdegrund bör hbt och ett normkritiskt

2013-04-25 7 (10) perspektiv lyftas in för att säkerställa att värdegrunden verkligen speglar allas behov och inte utgår från ett majoritetsantagande om etnicitet, könsidentitet, sexuell läggning med mera. Ett professionellt bemötande Ett professionellt bemötande är liksom individcentrerat arbete grunden i allt socialtoch omsorgsarbete. 2010 beslutade äldrenämnden i Sundbyberg att med hjälp av de statsbidrag som delades ut för kvalitetsförbättringar inom äldreomsorgen, låta samtlig personal gå en utbildning i bemötande i socialt arbete. Äldrenämnden upphandlade en utbildning på högskolenivå av Ersta Sköndal högskola. Kursens lärandemål är att deltagaren efter avslutad kurs ska kunna Beskriva teoretiska perspektiv i det professionella bemötandet av äldre. Tillämpa en professionell hållning i mötet med äldre och anhöriga. Ge exempel på hur frågor om etik, värdegrund och bemötande har betydelse i det egna förhållningssättet i arbetet. Flertalet medarbetare ska vid 2013 års slut ha gått utbildningen. I kvalitetsundersökningen Kvalitetsbarometern 2012 kunde goda resultat när det gäller just bemötande och den trygghet ett gott bemötande medför utläsas i resultaten. Äldreförvaltningen har genom att systematiskt lyfta fram bemötandefrågor och med en ambitiös utbildningssatsning lagt grunden för fortsatt värdegrundsarbete. Äldreförvaltningen har på olika sätt arbetat med att öka antalet medarbetare med grundläggande vård och omsorgsutbildning i verksamheterna. Både vård och omsorgsutbildning på gymnasienivå och den ovan beskriva bemötandeutbildningen ett tydligt fokus på bemötandefrågor utifrån perspektivet att bemöta individen på dennes villkor. Kvalitetsarbete Äldreförvaltningen arbetar med kvalitetsutveckling genom att utveckla och förbättra kvalitetsledningssystemet (där egen-regi-verksamheten blev ISO 9001-certifierat 2012) och att stärka kompetensen hos samtliga medarbetare. Genomgång av styrdokument och arbetssätt samt återkommande uppföljningar görs med kvalitetscertifieringen som finns i egen regi samt med avtalsuppföljningar i köpt verksamhet. En hbt-certifiering skulle kunna förbättra och tydliggöra ett hbtperspektiv i de dokument och rutiner som verksamheten arbetar efter. Med en ökad kompetens om hbt och åldrande kan revideringar ske inom ramen för det vanliga kontinuerliga förbättringsarbetet i verksamheten. En viktig lärdom i kvalitetsarbete är att alltid ha ett tydligt uttalat syfte med arbetet för att inte riskera att medarbetarnas engagemang tappas bort. Hbt-perspektivet kan lyftas in i kvalitets-

2013-04-25 8 (10) och värdegrundsarbete genom ett normkritiskt tänkande, men det måste göras med ett tydligt syfte och ett sammanhang med utvecklingsarbetet. Kostnader RFSL har en fast kostnad utifrån antal deltagare. Enligt uppgift är kostnaden 4000 kr per deltagare. Deltagare är tillsvidareanställda. Vikariekostnader är beräknade utifrån en schablon för vikariekostnader för omsorgspersonal är 210 kr/timme. Vikariekostnader för biståndshandläggare är beräknat på timkostnaden för att ta in en konsult för biståndshandläggning, 685 kr i timmen. RFSL räknar med 20 timmars utbildning uppdelade på en heldag och tre halvdagar. Arbetsgruppens insatser beräknas ta totalt 35 timmar, vilket är en viss underskattning jämfört med att Hallonbergens bibliotek använde ca 100 timmar på det arbetet. En arbetsgrupp beräknas bestå av 4-6 personer. Totalkostnaden beräknas med RFSL:s deltagarkostnad + vikariekostnad för 20 timmars utbildning + vikariekostnad för arbetsgruppens insatser om 35 timmar. Kostnadsberäkningar för olika enheter: Hela Solskiftet omfattar 27 anställda, en arbetsgrupp på fyra personer är rimligt att räkna med. Kostnaden för att hbt-certifiera hela Solskiftet blir ca 300 000 kr. Hela Lötsjögården omfattar 125 anställda, en större arbetsgrupp på sex personer är rimligt. Kostnaden för att hbt-certifiera hela Lötsjögården är ca 1 200 000 kr. Hela Sundbybergs stads hemtjänst omfattar 102 anställda, en större arbetsgrupp på sex personer räknas med. Kostnaden för att hbt-certifiera hela hemtjänsten i kommunal regi blir ca 1 000 000 kr. Dagvården, båda enheterna inklusive anhörigstöd omfattar 13 anställda, en arbetsgrupp på fyra personer är rimligt att räkna med. Kostnaden för att hbtcertifiera dagvården är ca 200 000 kr. Biståndsenheten, räknat på 15 stycken deltagare och en arbetsgrupp om fyra personer. För utbildning och arbetsgruppens arbete beräknas ca 500 konsulttimmar behövas köpa in för att täcka upp när handläggarna frigörs för att arbeta med hbtcertifiering. Totalkostnaden för att hbt-certifiera biståndsenheten skulle bli ca 320 000 kr. En möjlighet som har diskuterats med RFSL är att ta två mindre enheter tillsammans för att dels minimera kostnaderna och dels få positiva effekter och samarbete mellan två enheter. Ett förslag till plan är därför att börja med biståndsenheten och dagvården tillsammans. De bildar en lagom stor grupp och kan ha en gemensam arbetsgrupp. För medborgaren är det viktigt att den första kontakten med äldreomsorgen blir bra och där har biståndsenheten en mycket

2013-04-25 9 (10) viktig roll. Med bred kunskap om hbt kan biståndsenheten utvecklas och bli ännu bättre på bemötande och behovsbedömning utan att riskera att stötta bort en hbtperson. Dagvården och anhörigstödet spelar en viktig roll i både sina gästers och deras anhörigas liv. Med hbt-kunskaper kan verksamheten bli ännu mer inkluderande för alla. RFSL kan, givet att ett kontrakt kan skrivas innan sommaren starta processen för dagvården och biståndsenheten tillsammans i oktober 2013 och då kan hbtcertifieringen vara klar i mars eller april 2014. Slutsats Hbt-certifieringen handlar om att aktivt arbeta för att skapa en öppen och inkluderande arbetsmiljö externt och internt, att ha ett välkomnande och respektfullt bemötande av de som kommer i kontakt med äldreomsorgen på olika sätt och att kontinuerligt arbeta för att ha ett normkritiskt förhållningssätt. Det finns en risk att hbt-perspektivet försvinner ifall det inte tydligt kopplas ihop med kvalitetsarbetet, en dåligt genomförd process bli kontraproduktiv när det gäller kunskap och bemötande av äldre hbt-personer i äldreomsorgen. Hbt-certifiering är en process som hjälper verksamheten till bättre kunskaper och bemötande av hbtpersoner i äldreomsorgen, efter en genomförd certifiering ska verksamheten kunna bära hbt-kunskaperna själva. Äldreomsorgen i Sundbyberg kan bli mer hbt-vänlig genom att kontinuerligt arbeta med att stärka det professionella bemötandet, med värdegrundsfrågor och genom att integrera hbt-perspektivet i det. Kunskapen om hbt-frågor kan och behöver stärkas för att ytterligare utveckla verksamheten och kvaliteten. Från ledningsnivå är det viktigt att tydliggöra ett syfte som kopplar samman hbt-perspektiv och normkritiskt tänkande med värdegrundsarbete och kvalitetsarbete. Detta för att medarbetarnas engagemang i frågan kan väckas och hållas vid liv. En hbtcertifiering av dagvården och biståndsenheten är ett stort steg i den riktningen. Källor: Hansson, Elinor Äldre och sexualitet, RFSU Malmö Kärvemo, David HBT och åldrande, FOU uppsats 2010 Lewin, Bo (red) Folkhälsoinstitutets studie Sex i Sverige, 1999 Norrman, L, Törnblom, J & Nilsson, E Hbt i äldreomsorgen ur enhetschefers perspektiv, Umeå universtitet, c-uppsats, 2010 Serrander, Rasmus Söderling Osynliggörandet av äldre hbt-personer, Stockholms universitet, c- uppsats, 2010 RFSL:s hemsida: http://www.rfsl.se/

2013-04-25 10 (10)