MIK i skolans styrdokument

Relevanta dokument
Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Religionskunskap. Ämnets syfte

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Statens skolverks författningssamling

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Program. Skolans digitalisering - styrdokumentsförändringar. Skolans digitalisering ett förändringsprojekt

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Samhällsvetenskapsprogrammet

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

1. Skolans värdegrund och uppdrag

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Skolans digitalisering styrdokumentsförändringar. Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner

Äventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Material för gymnasiet

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun

Läroplan för förskolan

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

BRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad.

Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

Förskolan TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2017 Barn och utbildning och samt Vuxenutbildningen

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Vad säger läroplanerna? - Dialogkort om entreprenöriellt lärande

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Verksamhetsplan läsåret 19/20

Vilka regler finns på internet?

HISTORIA. Ämnets syfte

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Digital kompetens i läroplanen styrdokumentsförändringar. Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner

Hem- och konsumentkunskap inrättad

Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna.

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

kunskap personal kvalitet kompetens bibliotekarie personal kunskap folkbildning

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Vilka regler finns på internet?

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kvibergsskolan F-3. Grundskolan Göteborgs Stad. Att välja förskoleklass och skola

Gymnasial vuxenutbildning

Beslut för förskoleklass och grundskola

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman

Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan

Lärarhandledning för ett arbete med integritet på nätet

Utskottet lärande och stöd

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD

Vad är upphovsrätt och hur fungerar det? Lektionen är en introduktion till begreppet upphovsrätt. Vad är upphovsrätt och hur fungerar det?

Material för årskurs 7-9

Gymnasial vuxenutbildning

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Grundsärskolan. Särskolans rikskonferens Kristina Dahlberg, Anna Löfström Undervisningsråd För- och grundskoleenheten

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

Bilaga 7: OH-underlag

kunskap folkbildning bibliotekarie personal folkbildning kvalitet delaktighet forskning kompetens bibliotekarie frihet personal kunskap folkbildning

Transkript:

MIK i skolans styrdokument

MEDIE- OCH INFORMATIONSKUNNIGHET Att förstå mediers roll Att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information Att själv kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier

UR: SKOLLAGEN Syftet med utbildningen inom skolväsendet 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Utformningen av utbildningen 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

MODUL 1: Att vara samhällsmedborgare, yttrande- och informationsfrihet, tillgång till information, det demokratiska samtalet och livslångt lärande MODUL 2: MODUL 3: MODUL 4: MODUL 5: MODUL 6: MODUL 7: MODUL 8: MODUL 9: Att förstå nyheter, medier och informationsetik Representation i medier och information Språken i medier och information Reklam Nya och traditionella medier Internet - möjligheter och utmaningar Informations- och bibliotekskunnighet Kommunikation, MIK och lärande sammanfattande modul MODUL 10: Publik MODUL 11: Media, teknologi och den globala byn

MODUL 1: Att vara samhällsmedborgare, yttrande- och informationsfrihet, tillgång till information, det demokratiska samtalet och livslångt lärande

ENHET 1: Att förstå medier och MIK: en orientering ENHET 2: MIK och delaktighet i samhället ENHET 3: att interagera med medier och andra informationsleverantörer som bibliotek, arkiv och internet ENHET 4: MIK, undervisning och lärande

Nille af Ekenstam

MODUL 2: Att förstå nyheter, medier och informationsetik

ENHET 1: Journalistik och Samhälle ENHET 2: Frihet, etik och ansvarsskyldighet ENHET 3: Vad skapar en nyhet Att undersöka kriterierna ENHET 4: Hur blir en nyhet till; Att nå längre än När? Var? Hur?

MODUL 2: Att förstå nyheter, medier och informationsetik Svenska Engelska Samhällskunskap Matematik 1a, Centralt innehåll: Problemlösning: Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. Naturkunskap, syfte och färdigheter: Genom att få diskutera och utforska frågor med samhällsanknytning ska eleverna ges möjlighet att befästa, fördjupa och utveckla naturvetenskapliga kunskaper för att kunna möta, förstå och påverka sin samtid. 5. Kunskaper om hur naturvetenskap organiseras samt hur den kan granskas kritiskt och användas för kritisk granskning. Religion, syfte: I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. Centralt Innehåll, Religion 1: Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser.

MODUL 2: Att förstå nyheter, medier och informationsetik Grundskolan Bild Hem- och konsumentkunskap Historia Matematik NO-ämnen Religion SO-ämnen Svenska

MODUL 3: Representation i medier och kommunikation

ENHET 1: Nyhetsrapportering och bildens makt ENHET 2: Etiska riktlinjer kring mångfald och representation ENHET 3: Television, Filmer, Bokutgivning ENHET 4: Representation och musikvideor

MODUL 4: Språken i medier och information

ENHET 1: Att läsa medie- och informationstexter ENHET 2: Nyheter i press och etermedia ENHET 3: Filmgenrer och berättande

VAD? HUR? VARFÖR? LÄSA TALA SKRIVA

Berättandets grammatik Reklamfilmens Fantastiska Värld

MODUL 5: Reklam

ENHET 1: Reklam, vinst och regleringar ENHET 2: Samhällsinformation ENHET 3: Reklam: den kreativa processen ENHET 4: Reklam och den politiska arenan

MODUL 6: Nya och traditionella medier

ENHET 1: Från traditionella medier till nya medieteknologier ENHET 2: användning av nya medieteknologier i samhället mass- och digital kommunikation ENHET 3: Användning av interaktiva multimedieverktyg, inklusive digitala spel i klassrummet

MODUL 7: Internet - möjligheter och utmaningar

ENHET 1: Unga människor i den virtuella världen ENHET 2: Utmaningar och risker i den virtuella världen

MODUL 8: Informations- och bibliotekskunnighet

ENHET 1: Begrepp och tillämpning av informationskunnighet ENHET 2: Lärandemiljöer och informationskunnighet ENHET 3: Digital informationskunnighet

MODUL 9: Kommunikation MIK och lärande en sammanfattande modul

ENHET 1: Kommunikation, undervisning och lärande ENHET 2: Teorier om lärande och MIK ENHET 3: Att hantera förändring för att främja en lärande MIK-miljö i skolan

MODUL 10: Publik

MODUL 11: Media, teknologi och den globala byn

ENHET 1: Medieägande i dagens globala by ENHET 2: Sociokulturella och politiska dimensioner av globaliserade medier ENHET 3: Information som handelsvara ENHET 4: Alternativa mediers framväxt

FINAL THOUGHTS Literacies are not things we develop just for the sake of developing them. We develop them to do certain things, become certain kinds of people and create certain kinds of societies. And so the most basic, underlying question governing the development of [media and information] literacies are: `What do you want to do with them?, `Who do you want to be? and `What kind of society do you want to live in? Carolyn Wilson

Jan Nolin om digitaliseringen i Vetenskapens värld, P1

MIK i skolans styrdokument Vill du se mer av oss? info@filmpedagogerna.se www.filmpedagogerna.se @filmpedagogerna