Fyrtandad rapsvivel, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Relevanta dokument
Rapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Insekter i höstraps i ÖSF-området

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Rapsbaggar och resistens Rapskonferens Projekt 20/20, Linköping

Veckorapport - Linköping vecka 22

Aktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen

Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling

Jordbrukardagar 2017

Inverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Blygrå rapsvivelns (Ceutorhynchus obstrictus) aktivitet i skånska rapsfält

Skadeinsekter i klöverfröodlingar

Historik och Framtid. Knäpparlarv skador på matpotatis. Knäpparlarv skador på matpotatis. Fördelning på knölen. Fördelning i kupan

Agrimarket- kryssning

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Bibliografiska uppgifter för Klöverspetsvivlar-förekomst och skada i klöverfröodlingar i södra Skåne

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Majsmottet en ny skadegörare i Sverige

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år

DEKALB HÖSTRAPS GUIDE TILLSAMMANS ÄR VI STARKARE

DEKALB HÖSTRAPS GUIDE TILLSAMMANS ÄR VI STARKARE

Prognos och bekämpningströsklar för stritar i potatis Delrapport 2001 Hans Larsson Inst för växtvetenskap SLU, Alnarp Bakgrund Försöksverksamheten

Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara

Framgångsrik precisionssådd

Bibliografiska uppgifter för Aktuella undersökningar i oljeväxter

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand Sveriges Frö och Oljeväxtodlare

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Växtskydd i majs. Linda af Geijersstam. Växtskyddscentralen Kalmar. Växtskyddscentralen Kalmar

Växtskyddsåret Hallands, Skånes och Blekinge län

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

KARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig

Rapsmästaren visar vägen

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018

Jordbruksinformation Växtskyddsåret Hallands, Skånes och Blekinge län

Graderingshjälp Innehållsförteckning. Kontaktuppgifter

Jordbruksinformation Så anlägger du en skalbaggsås

Växtskyddsåret 2016 Alf Djurberg & Göran Gustafsson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Linköping

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

MJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS

Nya sätt att upptäcka skadegörare

Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand & Albin Gunnarson Sveriges Frö och Oljeväxtodlare

SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete

Jordbruksinformation Växtskyddsåret Södermanlands, Östergötlands och Örebro län

Graderingshjälp Innehållsförteckning. Kontaktuppgifter

Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

VÄXTODLINGS- GÅRDENS GULA MOTOR

Uttunning av ängsgröe med Roundup!? Lars T. Havstad, Bioforsk Landvik

Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007

13 dagar gav 14 säckar

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda under 2006 redovisas här (tabell 1 3).

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Insektspollinering i raps. Sandra Lindström

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Fördelningen av Protapion fulvipes (Gulbent klöverspetsvivel) i landskapet och dess relation till potentiella predatorer

Växtinspektionen informerar

PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Komplexa växtskyddsstrategier kräver biologisk kunskap

Hösten 2017 var mycket våt och sådden. Höstraps

Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006

Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).

Rödsot. Resultat av enkätundersökning Johanna Lindgren, Växtskyddscentralen Alnarp Nils Yngveson, HIR Skåne. Växtskyddscentralen Alnarp

MINERARFLUGOR I VÄXTHUS

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).

Välkomna till 22:a ÖSF konferensen!

Växtskyddsåret Hallands, Skånes och Blekinge län

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Jordbruksinformation Växtskyddsåret Norra Svealand och Norrland

Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna

Växtskyddsåret. Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland. Denna skrift erhålls endast via Internet;

Växtskyddsåret Södermanlands, Östergötlands och Örebro län

Transkript:

Fyrtandad rapsvivel, blygrå rapsvivel & skidgallmygga Christer Nilsson Foto G Berg Fyrtandad rapsvivel Skidgallmygga & blygrå rapsvivel Biologi, utseende, naturliga fiender Ekonomisk betydelse Prognos 1

Fyrtandad rapsvivel En generation / år Övervintrar utanför fältet Bara en parasitstekelart Fyrtandad rapsvivel 2

Blygrå rapsvivel Fyrtandad, blygrå, blåvingad rapsvivel 3

Fyrtandad rapsvivel Rapsvivellarv 4

Foto G Berg 5

Foto G Berg Primär Phoma vanligare? Phoma, torröta, infekterar på hösten Milt och fuktigt höstklimat Fler fält som lämnas utan bearbetning Tidigare sådd ger större plantor tidigare Stort problem i England Gunnarsson Sv Frötidning 2012 6

Stamskada av blåvingad rapsvivel Inventering 2 år i Öster och Västergötland: 45% av fälten med enbart blåvingad, 12% med både blåvingad och fyrtandad C. napi & C. picitarsis 7

Röd: C. picitarsis (Rape winter stem weevil) Blå: C. napi (Rape stem weevil Migration av viktiga skadedjur i höstraps. Johnen et al 2009 8

50% av fyrtandade larver parasiterade (1150 larver, 8 år, Alnarp) Invandringstidpunkt, stekelparasitoider på höstrapsens skadedjur, Alnarp Rapsjordloppa Fyrtandad rapsv Rapsbagge Rapsbagge Skidgallmygga Blygrå rapsvivel 9

Skadedjur Bekämpningströskel Fyrtandad rapsvivel Enbart fyrtandad * 20 vivlar / gulskål under 3 dagar * lägre värden vid samtidig förekomst av C. napi och/eller C. picitarsis 10

Blygrå rapsvivel En generation / år Övervintrar utanför fältet. Flyger under blomning Larven äter högst 5 frön 11

Skidgallmyggskador om: Kläckning och plantutveckling stämmer Lämpligt väder vid flygning Värdväxter inom ett par km från kläckningsplatsen Ätgnag på skidorna av blygrå rapsvivel Skidgallmyggans överlevnadsstrategi Kläckning under många år Lång kläckningsperiod Kläckning tidigt på morgonen Honorna överlever längre i marken Hög förökningsförmåga gynnsamma år Äggläggning utan vivelgnag 12

Skidgallmygg skador Skidgallmyggskadade skidor t h 13

Skidgallmyggskadade skidor Abort av övertaliga skidor 14

Skidgallmygga, larver i skida Starkt angrepp i fältkanten Foto G Berg 15

Inventering 2015 Kant Fält Beh Kant Fält Beh Kristianstad 62 43 0 Hammarlunda 6 3 0 Kristianstad 55 24 0 Skegrie 3 2 0 Genarp 74 28 + Löberöd 2 0 + Gärsnäs 24 15? Kristianstad 5 2 + Mer än 10% 53,8 27,5 Gylle 17 4 + Boserup 66 4 + Hammarlunda 63 9 + Hagestadborg 18 3 + Gylle 15 6 0 Nyboholm 12 1 + 5-10% 39 7,5 Lyngby 7 3? Ö. Vemmenhög 3 2? Eriskfält 0 1? Sandby 0 0? Lund 5 3? Kattarp 24 1? Mindre än 5% 9,2 1,4 16

Inga bra moniteringsmetoder Avräkning på plantorna Håvning Klisterskivor Gulskålar Kläckningslådor Avstånd till fjolårsfält (Feromoner) Skördebestämmande egenskaper 17

18

Skadedjur Skidgallmygga Bekämpningströskel Saknas Blygrå rapsvivel Enbart vivel 1 vivel / planta Blygrå rapsvivel Vivel + skidgallmygga 0,5 vivlar / planta Fyrtandad rapsvivel Enbart fyrtandad * 20 vivlar / gulskål under 3 dagar * lägre värden vid samtidig förekomst av C. napi och/eller C. picitarsis Sprutning under blomningen: vid minsta tveksamhet om behovet skall bekämpning INTE ske 19

Parasitsteklarna på blygrå rapsvivel & skidgallmygga Migration av viktiga skadedjur i höstraps. Johnen et al 2009 20

Invandringstidpunkt, stekelparasitoider på höstrapsens skadedjur, Alnarp Rapsjordloppa Fyrtandad rapsv Rapsbagge Rapsbagge Skidgallmygga Blygrå rapsvivel Ekonomisk betydelse? Phoma primär sekundär? Inga rapsbaggebekämpningar i sent knoppstadium utan att tröskelvärdet har nåtts! Inga rutinbekämpningar under blomning! 21

Tack 22

Modell: Höstraps, 40 pl/m2, tkv 5 g, skidantal enl plantor fr Burlöv Skidor/pl Frö/ skida Toppskott 35 21 25 21 25 Sidoskott 1 4 94 14 14 18 19 Skott 5 50 7 7 7 7 Skörd t/ha 4,8 5,1 5,6 6,0 Tusenkornvikt i försökskördar (ledmedeltal), 2002 2006 12 10 8 6 Ant led 4 2 0 4,00-4,19 4,20-4,39 4,40-4,59 4,60-4,79 4,80-4,99 5,00-5,19 5,20-5,39 5,40-5,59 5,60-5,79 5,80-5,99 Tusenkornvikt 23

Höstraps 2007, Burlöv: Antal skidor. 24

De flesta av de steklar som angriper minerande rapsvivlar, rapsbagge & rapsjordloppa är tersilochiner Medelskada av skidgallmygga Östergötland 1992 1997 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Medel % skadade 30.6 2.8 7.7 7.0 6.7 1.4 skidor Intervall 6-60 0-10 0-31 2-18 1-21 0-5 Antal fält 18 5 29 21 11 23 25

Rapsbaggeskada som öppnar för skidgallmygga 26