Linnéa kommer till lasarettet

Linnéa kommer till lasarettet Projektarbete inom Linnéa 4 Lessebogruppen Monica Karlsson, undersköterska Lessebo Kommun Maritha Ericsson, skötare Äldrepsykiatrin Växjö Cecilia Sandström, ST läkare Medicinkliniken Växjö Karin Helgesson, ST läkare Medicinkliniken Växjö

Bakgrund Som anställda inom olika delar av landstinget/kommunen har vi identifierat ett ibland stort problem i att Linnéa skickas in till Akutmottagningen ensam utan följeslagare. Linnéa kan vara en pigg och välfungerande åldring i vanliga fall, men när hon blir sjuk kan det vara mycket svårt att själv föra sin talan och härtill tillbringa kanske många timmar ensam i ett rum på Akutmottagningen. I detta arbete definierar vi Linnéa som man/kvinna >75 år, vilket således kommit att inkludera även hemmaboende personer utan insatser från kommunen. Hypotes Vi tror att de flesta Linneá patienter gärna skulle ha en följeslagare med sig, att detta sker i för liten utsträckning samt att det mycket väl kan föreligga en skillnad mellan olika kommuner. Olika förutsättningar kan sannolikt ha delvis ekonomiska orsaker. Vi tror att följeslagare kan gagna Linnéa på flera plan. Mål och syfte Projektet syftar till att göra Linnéas väg genom vårdkedjan tryggare och säkrare. Målet måste vara att ingen Linnéa, som inte själv vill, ska behöva komma ensam till Akutmottagningen. Mätning 1) I ett första steg har vi velat få en uppfattning om hur många procent av Linnéorna som kommer ensamma till akuten, samt se efter om det skiljer sig mellan olika kommuner. Vi har bett personalen på Akutmottagningen (medicin samt akutpsykiatrin) att under ett visst antal dagar registrera linnéabesöken, eventuella följeslagare, samt vilken kommun vårdtagarna kommer ifrån. 2) Genom mail till samtliga medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna har vi frågat vilka riktlinjer och regler som gäller för respektive kommun kring följeslagare vid Linnéas akuta sjukhusbesök. Vi har också frågat efter vanligaste anledningarna till att personal inte kan skickas med.

3) Samtidigt har personal på åtta olika kommunala boenden (ett från varje kommun) tillfrågats angående lokala rutiner. 4) I ett ytterligare steg har vi intervjuat ett antal Linnéa patienter inför hemskrivning från Medicinkliniken i Växjö, liksom ett par Linnéa patienter i kommunen. Vi har ställt frågor kring om man föredrar följeslagare vid akuta sjukhusbesök eller ej, vem man helst önskar skall medfölja (anhörig, personal, annan). 5) Slutligen har vi också intervjuat ett antal ur personalen på Akutmottagningen (medicin) samt läkare på Medicinkliniken huruvida de uppfattar att det gör någon skillnad om patienterna har följeslagare eller ej. Andra aktiviteter som genomförts Kontakt med Serviceresor bekräftar att Växjö kommun liksom vissa delar av Tingsryds kommun har speciella förvaltningskort. Dessa används för att medföljande personal ska kunna utnyttja Serviceresor för sin hemresa, och gäller då som garanti för betalning. Serviceresan ska beställas i patientens namn och betalas sedan via faktura. Rätten att åka med Serviceresor hem när patienten blir inlagd gäller inte om patienten åkt ambulans in vårdansvaret anses då vara överlämnat till ambulanspersonalen och behov av följeslagare anses då inte föreligga. Vi har tittat på policydokumentet för Kronobergs län angående transport av sjuk person knuten till kommunal hemtjänst eller hemsjukvård (anno 2003). Angående följeslagare sägs: Följeslagare får följa med utan kostnad om ålder eller tillstånd hos patienten motiverar det. Vid ambulanstransport får följeslagaren ingen ersättning för återresan men i övriga fall ersätts hemresan med billigaste färdmedel, även taxi där inget annat finns tillgängligt men ska då beställas genom Serviceresor. Den kostnad personal kan behöva betala för hemresa ersätts i andra fall av kommunen. Se bilaga 4. Bifogas som extra fil!

I Sjukresor regelverk med kommentarer som återfinns på landstingets hemsida under Taxor och avgifter och uppdaterats 090211 framgår att det inte krävs läkarintyg för personer över 75 år som är i behov av följeslagare. För färdtjänstberättigad vårdtagare som beviljats ledsagare medges alltid serviceresa för båda mot uppvisande av vårdgivarkvitto. I samband med inläggning ersätts följeslagarens hemresa utan avdrag för egenavgift. Om vårdtagaren och följeslagare åkt ambulans till vårdgivare och vårdtagaren blir inlagd utgår ingen ersättning för följeslagarens hemresa. Resultat 1) Mätning av andel Linnéor på akuten med följeslagare, se bilaga 1. Linnéor med följeslagare Antal 10 8 6 4 2 0 Växjö Lessebo Alvesta Uppvidinge Tingsryd Ja Nej 2) Mail till samtliga medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna. De medicinskt ansvariga sjuksköterskorna i kommunerna har alla svarat. Resultaten visar att det ofta finns direktiv kring hur Linnéa ska skickas in. 4/7 har svarat att det finns rutiner kring hur Linnéa ska skickas in med ambulans, men dessa är inte alltid nedskrivna. Endast en har svarat ja på

frågan om personal uppdateras kring dessa rutiner. På frågan om kontakt tas med anhöriga inför resan till CLV svarade alla ja, och i första hand ber man dessa att medfölja till sjukhuset. Kan inte anhöriga medfölja finns oftast ambitionen att medskicka personal. Detta kompliceras ofta av personalbrist/underbemanning. I Älmhults kommun tar man ibland hjälp av Väntjänsten, i Uppvidinge av Röda Korset. I de fall Linnéa skickas med ambulans skickas personal oftast inte med. En betydande orsak till detta verkar vara svårigheterna för medföljande personal att senare ta sig hem från CLV (sen kväll, lång hemväg etc) om Linnéa blir inlagd. Någon har också hänvisat till att vid ambulanstransport tar ambulanspersonalen över ansvaret. 3) Telefonintervjuer med personal inom kommunen. Det visar sig att ovan nämnda rutiner i många fall inte är kända hos personalen. Man vet inte riktigt varför man i många fall inte kan få följa med, men misstänker att det är något ekonomiskt. Alla tillfrågade tror att det gagnar Linnéa att ha någon med sig. Detta dels på akuten men också för information tillbaka till boendet. 4) Intervju med Linnéa. 85 % av Linnéorna ville ha någon följeslagare och av dessa ville 86 % att det skulle vara anhöriga i första hand. Man angav trygghet som främsta skäl till följeslagare. Se diagram nedan samt bilaga 2.

Linnéa på akuten Antal 25 20 15 10 5 0 Åkte ambulans Hade följeslagare Vill ha följeslagare Ja Nej Spelar ingen roll 5) Intervju med personal på Akutmottagningen samt läkare på Medicinkliniken. Samtliga uppfattade att det är bra för Linnéa att ha någon med sig. Linnéa känner sig då tryggare och lugnare. Aktuellt problem blir också lättare att ringa in. Se bilaga 3. Förändringar och förbättringar som testats Den här typen av förändringsarbete kommer ta en viss tid och är inte meningsfullt att utvärdera för tidigt. Vi behöver nå ut till kommunerna och anhöriga för att ge dessa möjlighet att agera. Vi hoppas dock att vi redan genom att uppmärksamma kommunens sjuksköterskor på det hela har startat en händelsekedja. Se vidare rubriken hur går vi vidare.

Vilka effekter får vårt arbete på våra respektive verksamheter? Att Linnéa i högre utsträckning skulle åtföljas av anhörig/personal hon känner sig förtrogen med skulle göra Linnéa tryggare i den stressiga miljö som råder inom akutsjukvården. Denna person skulle också kunna bistå personal och läkare med viktig information vilket möjliggör snabbare diagnos och behandling. Detta gynnar givetvis Linnea! Skulle detta spara tid och pengar för mottagande klinik? Vi har gjort litteratursökningar i medicinska databaser, men inte funnit några studier på detta. Det ligger dock nära till hands att anta att en klar uppfattning om situationen från början skulle ge kortare vårdtid. Detta gynnar givetvis också Linnea! Ett vårddygn kostar flera tusen SEK, en taxiresa exempelvis Växjö Kosta kostar 600 700 kronor. Det skulle även underlätta för personalen på Akutmottagningen om så många som möjligt har följeslagare med sig, man har då mera resurser att ta hand om de Linnéor som kommer ensamma och kanske förvirrade. Klara och tydliga rutiner kring inskickandet av Linnéa och att alla är uppdaterade kring detta innebär även trygghet för personalen inom kommunen. Hur går vi vidare? Vi kommer nu återkoppla till medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna med vad vi kommit fram till. Vi kommer självklart inte kunna påverka bemanningen på boendena, men vi ser tre områden där vi skulle kunna påverka med hjälp från medicinskt ansvariga sjuksköterskor. 1) Problem för följeslagare att ta sig hem vid inläggning av Linnéa. Betald hemresa med Serviceresor från Växjö för kommunpersonal. Införa förvaltningskort i alla kommuner. Kanske delad kostnad landsting kommun? Policydokumentet angående transport av sjuk person behöver ses över! Reglerna för följeslagare måste göras tydligare. Det borde inte innebära någon skillnad om

Linnéa färdas med ambulans eller annan transport. Behovet av trygghet på Akutmottagningen är detsamma. Vi tror att initiativet till detta bör tas av medicinskt ansvariga sjuksköterskor i länet. 2) Otydliga riktlinjer och rutiner för boenden och hemtjänst. Ansvariga för respektive verksamhet ser till att rutinerna i kommunerna uppdateras och att personal är väl insatt i dessa. Detta bör ske efter att uppdateringen av policydokumentet är gjord. 3) Information till anhöriga när Linnéa knyts till kommunala insatser. Våra intervjuer med Linnéor visar tydligt att de vill ha följeslagare och då främst anhöriga. När Linnéa knyts till hemtjänst/flyttar till särskilt boende skulle man skriftligen kunna påminna anhöriga om detta och samtidigt informera om de riktlinjer som förhoppningsvis tas fram, se punkt 2. Vi planerar en insändare i Smålandsposten för att i viss mån nå ut till anhöriga för att påminna om deras viktiga insats. Denna har i skrivande stund ännu inte blivit införd. Slutligen planerar vi en ny mätning på Akutmottagningen i mars 2010 för att utvärdera om andelen Linnéor med följeslagare ökat eller ej. Frågeformuläret kommer vara detsamma som i steg 1.

Bilaga 1 Sammanställning enkät Linnéaprojektet följeslagare till akuten. Genomförd på Akutmottagningen CLV (medicin) och Äldrepsykiatrin (akutbesök) 1. Antal patienter som hade följeslagare med sig: 75 80 år : 4/7 80 85 år: 11/18 >85 år: 3/7 2. Vem följer med? Anhöriga: 13/18 Personal från boende/hemtjänst: 4/18 Annan: 2/18 En person hade både anhörig och personal från boende med sig. 3. Andel med följeslagare per kommun: Växjö: 10/15 (67%) Lessebo: 2/3 (67%) Alvesta: 2/5 (40%) Uppvidinge: 1/3 (33%) Tingsryd: 3/6 (50%) Totalt alla kommuner: 56 % har följeslagare med sig.

Bilaga 2 Patientenkät till Linnéa 1. Åkte Linnéa ambulans till sjukhuset? Ja: 19/26 (73%) Nej: 7/26 (27%) 2. Hur bor Linnéa? Hemma utan hemtjänst 16/26 (61,5%) Med hemtjänst 7/26 (27%) Särskilt boende 3/26 (11,5%) 3. Följde någon med till akutmottagningen? Ja 11/26 (42%) Nej 15/26 (58%) 4. Vem följde med? Anhörig 10/11 (90%) Vän 1/11 (10%) 5. Vill Linnéa att någon följer med till akutmottagningen? Ja 22/26 (85%), Nej 2/26 (8%), Spelar ingen roll 2/26 (8%) 6. I de fall Linnéa vill ha någon med sig, vem föredrar Linnéa i första hand? Anhörig 19/22 (86%,) Personal från hemtjänst/boende 2/22 (9%), Annan 1/22 (4,5%)

Forts bilaga 2 Kommentarer av Linnéa : Känns tryggare att ha någon med. Bra med en vän som ställer upp. Känns tryggare. Bra att ha någon med sig om man väntar länge trygghet, tiden går fortare. Jag var så trött och tagen, skönt att ha någon med sig som stöttar.

Bilaga 3 Resultat av intervjuer med personal på Akutmottagningen, CLV, samt läkare på Medicinkliniken, CLV Sex sjuksköterskor, två undersköterskor och fem läkare har intervjuats utifrån ett enkätunderlag (se bilaga). Samtliga intervjuade svarar att de tycker att det tillför något att Linnéa har en följeslagare med sig, särskilt om följeslagaren känner Linnéa sedan tidigare. De flesta anger att det ger ökad trygghet för Linnéa. Följeslagare kan också ofta bidra med värdefull information om varför Linnéa har kommit till sjukhuset och om hur Linnéa mår i vanliga fall. Ifall personal som inte känner Linnéa medföljer vet de ofta vem på boendet de ska ringa för att få tag i mer information. En läkare säger att det är lättare att ha en diskussion inför beslut om åtgärder/vårdnivå, t ex HLR, om anhöriga är med på akuten. Några kommentarer: Skönt att veta att någon sitter hos dem de är ofta oroliga eller dementa. Ofta många vårdgivare involverade i samma patient följeslagaren kan då stå för kontinuiteten, informera om t ex dålig hörsel, hjälpmedelsbehov vid förflyttningar och liknande. Trygghet för patienten att slippa ligga själv på ett rum och vänta. Ställföreträdande minne, mindre otryggt för Linnéa under väntetiden.

På frågan om man tror att följeslagaren bidrar till att Linnéa snabbare får rätt diagnos och rätt behandling svarar de flesta att de tror det, medan ett par personer tror att man ibland kan ledas in på fel spår. De påpekar att man i första hand bör lyssna på Linnéa och därefter på anhöriga. Flera tycker att det är bra att följeslagaren vet vad normaltillståndet för Linnéa är, så att man inte riktar in sig på fel symtom Linnéa kanske är tungandad i vanliga fall och det nytillkomna symtomet kanske inte är helt uppenbart när man aldrig har träffat patienten tidigare. Linnéa vet inte alltid själv anledningen till akutbesöket och man kan då få vänta in prov och röntgensvar för att ringa in problemet, vilket skulle kunna försena behandlingen. Vi frågade även om de Linnéor som saknar följeslagare på akuten uppfattas som mer oroliga än de som har någon med sig. Läkarna tyckte det var svårt att avgöra eftersom de träffar patienten under en ganska kort tidsrymd. Sjuksköterskorna och undersköterskorna uppfattar att ensamma Linnéor är mer oroliga, och att det har en lugnande effekt att ha någon hos sig. Många ringer på klockan bara för att någon ska komma in, vill egentligen inget speciellt. Patienten får bättre kontroll någon kan gå ut och kolla läget, eller säga till om vatten eller tidning. Många ringer inte efter sådant. Angående huruvida det är ett problem eller inte för de Linnéor som inte har någon följeslagare svarar 60% av de intervjuade att det är ett problem medan övriga svarar att det ibland kan vara ett problem, beroende på hur patienten är som individ. Kan vara problem med diagnostik, en del vet inte varför de är inskickade.

Problem om de är väldigt oroliga. Man känner sig otillräcklig, man har inte möjlighet att hålla koll på dem hela tiden. Inte problem för de som är helt klara, men för de som har demens. Bättre för alla att ha någon med sig vet hur mycket hjälp de behöver till toaletten t ex. Mindre oro vid provtagning etc. Allt löser sig dock även om de inte har någon med sig. Övriga kommentarer: Borde vara en självklarhet/rättighet att ha någon med sig när man är över 75 år. Alla borde ha någon med sig även yngre. Följeslagare kan ibland följa med hit men sedan åka härifrån direkt då missar man trygghetsbiten.

Bilaga 4 Kommunerna i Kronobergs län 2003-07-29 Rutin för transport av sjuk person Landstinget ansvarar för sjukresa/transport. I en utbyggd, kvalificerad hemsjukvård är sjukresa/transport en viktig del för att hemsjukvården ska vara säker och med god kvalitet. Denna rutin gäller när kommunens personal har bedömt att behov finns av en sjukresa/transport och gör beställningen. Sjukresa/transport kan även beställas av patienten och närstående. När en person själv anser sig behöva en akut sjukresa/transport ska personen eller dennes närstående beställa resan och själva samtala med personal vid SOS/sjukresor och beskriva behovet. I Katalogen 2003, Landstinget Kronoberg finns aktuella telefonnummer och information. Beställning av transport genom kommunens personal Icke akuta tillstånd All vårdpersonal kan beställa sjukresa/transport för en patient vid icke akuta tillstånd när patienten inte själv klarar av det och det inte finns behov av sjuksköterskas bedömning. Akut uppkommet vård-/sjuktransportbehov Sjuksköterska bedömer behov av transportsätt och om särskilda villkor gäller. Sjuksköterska ansvarar för beställning av transport. Akuta, livshotande tillstånd All personal kan beställa sjukresa/transport för en person vid mycket akuta tillstånd. Tjänstgörande sjuksköterska kontaktas för information via telefon så snart det är möjligt. Olika typer av transporter 1. Akuta transporter med behov av sjukvård under transporten 2. Liggande transport 3. Sittande i taxi men ensam i bilen 4. Sittande i taxi, samåkning 1. Akuta resor med behov av sjukvård under transporten Ring alltid 112, SOS-alarm SOS alarmeringscentral avgör hur transporten ska äga rum. Prioritering sker utifrån

beskrivning av patientens tillstånd. Vad som kan erbjudas beror i viss mån på vad som är tillgängligt. Ibland kan andra transportsätt bedömas kunna ske snabbare. Till exempel kan en liggande transport vara bättre än att vänta länge på ambulans. Sjuksköterskan ska dokumentera vad som beslutats i sin omvårdnadsjournal. Patienter i palliativ vård som behöver vård på sjukhus kan transporteras direkt till avdelningen dvs förbi akutmottagningen enligt särskild överenskommelse s.k. öppen retur. Uppgifter till SOS-alarm -namn och adress -telefonnummer till patienten -telefonnummer till beställande sjuksköterska -hälsotillstånd -avlämningsadress Personalen på SOS intervjuar enlikt särskild mall. (Medicinskt index) I avvaktan på transport Om patienten behöver vård under transporten bör sjuksköterskan eller annan personal vänta hos patienten. Åtgärder i avvaktan på transport: -Första hjälpen-åtgärd -Övervaka patienten, kontrollera, iaktta -Ev identitetsband -Ev förberedelse för intravenös infusion -Ta fram dokument som ska tas med tex omvårdnadspärm, medicinlista, vårdbegäran -Ta fram personliga tillhörigheter, hjälpmedel som behöver följa med -Meddela närstående -Dokumentera åtgärderna och informera ambulanspersonal vid ankomsten Information från SOS-alarm till sjuksköterska -Information om trolig väntetid -Om transporten inte kan genomföras som planerat -Om väntetiden blir längre än den förväntade 2. Liggande transport SOS Alarm tel: 0470-23000 Om ingen sjukvårdsinsats kan anses behövas under transporten men personen inte orkar sitta, ska liggande sjukresa/transport beställas. Transporten kan ske både med bårbil eller ambulans beroende på möjligheter. Vid beställningen ska behovet av bärhjälp anges.

3. Sittande i taxi men ensam i bilen Serviceresor tel: 020-747400 Vid planerad sjukresa/transport skall beställningen ske senast 15.00 vardag före resdag. Det går att beställa sjukresa/transport med enskild transport på grund av medicinska behov. Sjuksköterska avgör då behovet och ansvarar för beställningen. Ambulanstransport kan övervägas om vårdbehov behöver tillgodoses. Beställning sker då genom 0470-23000 4. Sittande i taxi, samåkning Serviceresor tel: 020-747400 Vid planerade sjukresor/transporter skall beställningen ske senast 15.00 vardag före resdag. Sjukresa/transport ska i möjligaste mån samordnas, dvs man får vara beredd att samåka med en eller flera andra passagerare. Inställelsetiden för taxi är max 1 tim, dvs man får som patient vara beredd att bli hämtad och komma till vårdgivaren max en timme före utsatt tid. Man kan också få vänta på återresa, max en timme. Chaufförerna har inget åläggande att gå in och hämta den som skall åka eller att ringa upp om personen inte befinner sig på den uppgivna adressen. Särskilt att beakta vid sjukresa/transport Om särskilda behov föreligger måste beställaren informera transportören/serviceresor om det vid beställningen. -Om patienten behöver hämtas inne i bostaden -Om patienten inte kan vänta en timme på hämtning -Om patienten inte kan samåka med annan -Om man befarar problem med att hitta adresser mm ska beställaren alltid lämna ett aktuellt telefonnummer dit serviceresor eller chauffören kan ringa. Om resan beställts av vårdpersonal eller sjuksköterska måste serviceresor informera om avvikelser från beställningen. Om serviceresor inte klarar av att tillgodose sjukvårdsbehoven kan hänvisning ske till ambulanstransport. Följeslagare Om patientens ålder eller tillstånd motiverar att någon följer med på resan får denne följa med utan kostnad. Vid inläggning ersätts följeslagarens hemresa. Hemresan ska ske med billigaste färdsätt. När det enbart är möjligt att åka taxi kan även det ersättas men

beställningen måste då ske via serviceresor. Om patienten åkt ambulans utgår inte ersättning för följeslagarens återresa. Den kostnad personal kan behöva betala för resa ersätts i andra fall av kommunen. 5. Avvikelser Om en sjukresa/transport som beställts inte genomförts eller genomförts på ett felaktigt sätt är detta att betrakta som en avvikelse från god vård och ska rapporteras. Rapport ska skickas vid avvikelser i hela vårdkedjan vad gäller sjukresa/transport av patient. Rapporten ska skickas till ansvarig för berörd verksamhet. Rapporter i kommunen skickas till medicinskt ansvarig sjuksköterska. Den som hos respektive huvudman ansvarar för avvikelserapporter informerar andra berörda huvudmän. Ambulansverksamheten SOS-alarm Sjukresor Länstrafiken Jörgen Tagesson Bertil Axelsson Nils Wärenfeldt CLV, 351 85 Växjö Box 243, 351 05 Växjö Esplanaden 1, 352 30 Växjö För medicinskt ansvariga sjuksköterskor i länet Gunnel Svensson Kerstin Mogård Alvesta kommun Uppvidinge kommun