Dokumentation från dialogmöte 30 mars 2012 Framtidens innovativa Stockholmsregion hur då?
Ökat engagemang för stärkt innovationskraft Vad krävs för att Stockholmsregionen ska bli världens mest innovationsdrivna ekonomi? Hur kan den kommande nationella innovationsstrategin bidra till att skapa ett bättre innovationsklimat? Näringsminister Annie Lööf och landshövding Chris Heister fanns bland deltagarna den 30 mars när Länsstyrelsen i Stockholms län och Regeringskansliet höll ett dialog möte. Syftet var bland annat att öka engagemanget kring arbetet med Stockholmsregionens inno vationskraft och ge inspel till den regionala och nationella innovationsstrategierna. Sverige har en lång tradition av innovationer. En viktig utmaning idag är att bredda vår förståelse. Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Ett värde som kan vara ekonomiskt, socialt eller miljömässigt. Näringsministern gillar tuff målsättning Näringsminister Annie Lööf välkomnar Stockholms kraftsamling kring regionens innovationskraft. Stockholmsregionen har en tuff målsättning att bli världens mest innovationsdrivna ekonomi. Det gillar jag. Jag tror också att de höga ambitionerna kan bli verklighet om vi arbetar gemensamt, säger Annie Lööf. Just nu lägger näringsministern och hennes medarbetare mycket kraft på innovationsfrågorna. Till hösten ska den nya nationella innovationsstrategin presenteras. Ledord för processen är delaktighet och dialog omsatt i praktisk handling. Det är ett långsiktigt arbete som inte slutar till hösten. Det är snarare då startskottet går. Vi behöver inte fler strategier som ligger på bokhyllan och samlar damm, utan en strategi som vi gemensamt arbetar efter. Enligt flera olika undersökningar står sig Sverige väl i konkurrensen. Landet är i topp när det gäller global konkurrenskraft enligt World Economic Forum. Och när EU rankar innovationskraft hamnar Sverige först bland EU-länderna. Men Annie Lööf påpekar att vi inte får slå oss till ro, utan vi måste kavla upp ärmarna och fortsätta utveckla positionerna så att Sverige kan vara konkurrenskraftigt även om fem eller femton år. Vi står inför stora globala utmaningar, för miljön, för välfärden, för jobb och tillväxt. För att klara dessa behöver vi en stark innovationskraft. Vi behöver det också för att skapa konkurrenskraft för Sverige i den globala kunskapsekonomin. Det handlar även om att klara att leverera samhällstjänster med kvalitet och effektivitet, inte minst i ljuset av en åldrande befolkning. Annie Lööf pekar på tre arenor för innovationer. Innovativa företag, innovativa regioner och miljöer samt innovativ offentlig sektor och civilsamhälle. Det krävs ett samspel mellan människor, visionärer och entreprenörer, säljare och finansiärer, kunder och andra företag. Därför är det viktigt att vi underlättar samspelet och skapar mötesplatser för dessa människor. Annie Lööf lyfter fram framväxten av norra Djurgårdsstaden som ett bra exempel, men även tjänster som Skatteverkets deklarationsapp för mobilen eller SMS-livräddare, som använder GPS för att snabbt larma livräddare med kunskap i hjärt- och lungräddning. Regeringen gör också en särskild satsning där näringsministern nu tar initiativ till en Life Science-strategi. Det är en markering för att vi tycker att området är viktigt, säger hon. Den nationella innovationsstrategin Regeringens arbete med att ta fram en nationell innovationsstrategi är tänkt att presenteras hösten 2012. Arbetet leds av Näringsdepartementet men involverar samtliga departement. En viktig del i arbetet med att forma strategin är att ha en bred dialog med berörda aktörer från det offentliga, näringslivet och det civila samhället.
Landshövdingen vill se kraftsamling Det går bra för Stockholmsregionen. Men samtidigt tappar Stockholm mark gentemot andra internationella storstadsregioner så tuff är konkurrensen. Därför krävs en kraftsamling. Vi är överens och vi är enade. Vi vet vad vi måste satsa på för att få ett innovativt samhälle, säger landshövding Chris Heister. Stockholmsregionen är den mest kunskapsrika regionen utanför USA. Under 2011 startades 24 000 nya företag i regionen. Den har en tredjedel av landets BNP, 40 procent av kvinnors företagande. Av landets företag med tio eller fler anställda som bedriver forskning finns 45 procent i Stockholmsregionen. Dessa fakta, menar landshövding Chris Heister, talar sitt tydliga språk: Stockholm är Sveriges motor. Inte bara motor, utan även draglok! Går det bra för Stockholm så går det bra för resten av landet. Det är därför arbetet med innovationskraft är så viktigt. Vi ansvarar inte bara för vår utveckling, utan för hela Sveriges. Det gör arbetet ännu viktigare och därmed mer stimulerande!, säger Chris Heister. Samtidigt: Stockholm ska inte konkurrera med Göteborg eller Malmö. Chris Heister menar att vi agerar på en global konkurrensmarknad, vi slåss i första hand mot andra storstadsregioner i världen. Den konkurrensen är stentuff. Trots att det gått bra för oss har vi i ett längre perspektiv förlorat mark gentemot andra regioner i världen. Till exempel har vi arbetskraftsbrist inom flera områden och vår tillväxt per capita sjunker i relation till EU. Så kraftfull är konkurrensen, säger Chris Heister. Det regionala tillväxtarbetet fokuserar på fem punkter. 1. Innovationskraft 2. Bostadsbyggande 3. Infrastruktur 4. Arbetsmarknad & kompetens 5. Klimat & energi Alla dessa fem områden har enligt Chris Heister betydelse för den regionala innovationskraften. Vi måste se dem som en helhet och jobba parallellt med dessa frågor, inte ställa dem mot varandra. Så, vad gör vi? Strategiskt viktiga saker pågår. Vi bygger ett nytt universitetssjukhus, vi bygger landets största satsning hittills inom Life science, vi bygger en miljöstadsdel vilket gör att staden kan ta kraftfulla steg inom miljöteknik. Vi ansvarar inte bara för vår utveckling, utan för hela Sveriges. Det gör arbetet ännu viktigare och därmed mer stimulerande!, säger Chris Heister. Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi kommer att presenteras i juni 2012. Arbetet leds av Länsstyrelsen, men involverar flera aktörer och drivs under namnet Innovationskraft Sthlm. En viktig del av arbetet är att involvera så många berörda aktörer som möjligt i konkret handling för att gå från nuvarande styrkeposition till att bli världens mest innovationsdrivna ekonomi.
Innovationer finns överallt som frön som svävar i luften. Det svåra är att få dem att komma till användning och göra dem kommersiellt gångbara. Först då blir det innovationskraft, säger professor Örjan Sölvell Innovationer som frön i luften Innovationer finns överallt som frön som svävar i luften. Det svåra är att få dem att komma till användning och göra dem kommersiellt gångbara. Först då blir det innovationskraft. Det menar professor Örjan Sölvell, Handelshögskolan, som var moderator för dialogmötet. En innovation är en idé, till exempel en produkt, lösning, affärsidé, tjänst, kemisk formel, matematisk metodik eller teknologi som visar sig lovande eller fungerar och som är ny. Dessa, menar Örjan Sölvell, professor i företagsekonomi, finns överallt runtomkring oss. Bland forskare, bland små entreprenörer, bland oss konsumenter. Det svåra är att få dem att komma till användning och skapa ett kommersiellt värde. Det är det vi menar när vi pratar om problem med att få fram nya innovationer, säger Örjan Sölvell. Även om marknaden för innovationer är global, så är processen att ta fram dem i högsta grad lokal och det är lokala miljöer som skapar förutsättningarna. Eller motverkar dem. Det finns för många gap idag, säger Örjan Sölvell. Gap mellan innovatörer och myndigheter. Mellan innovatörer och kapital. Utbildning. Forskning. Och så vidare. Det är där utmaningarna finns. Och det är dessa gap vi måste överbrygga för att få den innovationskraft vi önskar. En innovation är en idé, till exempel en produkt, lösning, affärsidé, tjänst, kemisk formel, matematisk metodik eller teknologi som visar sig lovande eller fungerar och som är ny.
Citat från bordsdiskussioner: Vad förenar er här i dag? Mindre planering och mer görande! Vi jobbar för en växande och innovativ Stockholmsregion. Satsningar på innovation kräver UTHÅLLIGHET. Satsningarna måste vara längre än en mandatperiod. Vi tror på att öka GRÄNSÖVER SKRIDANDE samarbeten; näringsliv akademi sjukvård skola, (offentliga verksamheter); över region- och generationsgränser. Life Sciene är ett viktigt och luddigt begrepp. Vi menar forskning/innovationer/företagande kring pharma, medicinsk teknik och bioteknik. Vi behöver utveckla metoder för innovationssamarbeten. Vi befinner oss alla i Stockholmsregionen och har intresse för innovationsfrågor, utveckling, kreativitet, forskning mm. Vi tycker att det är viktigt att regionen är globalt konkurrenskraftig och attraktiv. Vi har alla valt att vara här idag. Vi är humankapitalet för innovationerna! Vi älskar Stockholm och vår region. Gemensamma drivkrafter: innovation, tillväxt, livsglädje i Stockholm. Glada över den mångfald av tjänster och miljöer att vara och utvecklas i i Stockholm. Innovationer som ger samhällsnytta!
Dialogmötet illustrerades live av Karin Grönberg
Stockholmsregionens inspel till den nationella innovationsstrategin Innovationsskraft Sthlm presenterar inspel till den nationella innovationsstrategin. Innovationskraft Sthlm är ett samverkansprojekt mellan nio organisationer (Kungliga Tekniska högskolan, Karolinska institutet, Stockholms stad, Stockholms läns landsting, Stockholm Business Region, Stockholms universitet, Stockholms handelskammare, Kommunförbundet Stockholms län samt Länsstyrelsen) Forskning inom sjukvården existerar knappt i Sverige i dag. Ta tag i problemen inte symptomen Vi adresserar symtomen på problemet, inte problemen i sig. Det hävdar Sören Johansson, Elekta, och målar upp en ganska dyster bild av innovationskraften inom sjukvården i Sverige i dag. För en god, innovativ sjukvårdsmiljö krävs, enligt Sören Johansson, affärsutvecklingsansvarig på Elekta, att tre pussel bitar faller på plats. 1. Vårdproduktion 2. Utbildning 3. Klinisk forskning (i sjukhusens regi) Det som hänt i Sverige är att sjukvården styrts till att enbart renodla sjukvårdsproduktion. Det är självklart viktigt, men det får inte bara vara det. Då blir det en isolerad sjukvårdsapparat. Forskning inom sjukvården existerar knappt i Sverige i dag, säger Sören Johansson. Han menar att man internationellt har organiserat ihop dessa tre bitar, medan vi i Sverige har delat upp dem. Om man skapar en sjukvård som har innovationskraft, som kan utveckla sin egen vård, som har bra utbildning och forskning, där ambitionen är att göra det bättre för patienter samtidigt som man blir effektivare och ökar kvaliteten, då har vi kommit en bra bit på väg. Sören Johansson säger att en innovativ sjukvårdsverksamhet är en grundbult. Och när den finns löser sig problem nummer två nästan av sig självt nämligen den beröringsskräck han upplever finns idag mellan sjukvården och industrin. Ingen teknologi kan göras tillgänglig för patienter utan en industri som gör den tillgänglig. För att sjukvården ska utvecklas måste man samarbeta med industrin. Om jag kommer till ett sjukhus idag känner jag hur de drar öronen åt sig för de tror att jag är där för att sälja. Men jag är inte inresserad av att sälja, jag är intresserad av att utveckla sjukvården! Sören Johansson menar att industrin måste ses som en självklar och aktiv samarbetspartner, att man jobbar fram idéer tillsammans. Men han tror också att om vi når den innovativa sjukhusmiljön han pratar om, kommer forskare från sjukvården per automatik söka sig till industrin för att utveckla sina idéer.
Ge SciLifeLab långsiktiga förutsättningar SciLifeLab är en av regionens viktigaste forskningsanläggningar med möjlighet att bli världsklass. Det menar Ylva Williams, Stiftelsen Stockholm Science City. Det är viktigt att medel prioriteras för att öppna vårdens processer mot näringslivet. För att kunna utveckla sjukvårdens innovationsinfrastruktur krävs satsningar på forskningsanläggningar. Som till exempel Science for Life Laboratory (SciLifeLab) vars miljö kommer att bli en motor för innovationer för hela Sverige. Det tror Ylva Williams, VD på SSCi. Satsningen leder till samarbeten och skapar också en plattform för forskning som flyttar nära patienten, säger hon och fortsätter: På 50-talet kunde man som forskare ta sin forskning till lasaretten, det går inte i dag. Därför är testanläggningar för produkter oerhört viktiga. Där kan man öppna sjukvårdens processer mot näringslivet som syftar mot behov det vill säga nytta för vården. En annan anledning av vikten av test- och forskningsinstitutioner är det krav på verifiering som finns. För att ett nystartat miljöteknikbolag ska få internationella kunder krävs verifieringar. Detta måste erbjudas, och därför är exempelvis miljöteknikklustret kring KTH så viktigt. Tack vare det har vi internationell potential, säger Ylva Williams. Därför menar hon att för att Stockholmsregionen, och övriga Sverige, ska gå framåt bör SciLifeLab få långsiktiga förutsättningar. Det måste prioriteras medel för att öppna vårdens processer mot näringslivet. Vi måste säkerställa att det kommer nya företag inom livsvetenskap och miljöteknik som kan stärka regionen samtidigt som vården blir säkrare och effektivare, säger Ylva Williams. Sjukvården en gigantisk utvecklingsavdelning SLL Innovations roll är att stödja innovationsglada medarbetare i sjukvården. Med landstingets 45 000 anställda i Stockholmsregionen är det en gigantisk utvecklingsavdelning. Olle Hillborg, verksamhetsansvarig för SLL Innovation, plockar fram ett par konkreta exempel på små, fiffiga produkter som utvecklas inom vården. Det första är ett stickskydd för navelsträngsprover, framtagen av en undersköterska vid Södersjukhuset. Det andra är en andningsmask, framtagen av en ambulanssjukvårdare som gör det möjligt för sjukvårdaren att höra vad patienten säger genom masken. Spännande case som resulterat i nya produkter där vi kan hjälpa till med riskanalys, validering och kliniska tester, men även att få ut produkten på marknaden. Olle Hillborg ser även svårigheter, bland annat när det gäller kommersiell upphandling. Att ta fram nya produkter i samarbete med industrin är komplext, säger han.
Maria Rankka tror att tävlingar kan vara en pusselbit för att göra offentliga aktörer bättre på att bejaka företagens innovationskraft. Prispengar får fart på innovationerna Tävlingar med ordentliga prispengar kan få fart på innovationerna. Det tror Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare. Att använda tävlingsmomentet för att uppmuntra innovationer är inget nytt. Redan när Charles Lindbergh flög över Atlanten så drevs teknikutvecklingen framåt med hjälp av en tävling. Storbritannien genomförde nyligen en tävling med en miljon pund i prispengar för att uppmuntra till lokala initiativ att få ner koldioxidutsläppen. Totalt deltog mer än 300 grupper och utsläppen minskade betydligt mer än målen och det skapades samlade resurser som var väsentligt högre än prispengarna. Maria Ranka tror att tävlingar kan vara en pusselbit för att göra offentliga aktörer bättre på att bejaka företagens innovationskraft. Hon vill även se en nationell strategi för innovationsupphandlingar. Kunskapen är inte jättestor i den offentliga sektorn. Vi behöver lyfta fram de goda exempel som finns. Men även många företag tycker att offentlig upphandling är så komplicerat att de inte har råd eller kraft att vara med. Maria Rankka påpekar att en viktig insikt är att stora städer befrämjar innovation. Jag blir glad när jag hör landshövding Chris Heister säga att Stockholm ska växa ännu snabbare. Forskning visar att platser och städer som fördubblas i storlek förstärker sin innovativa förmåga, får fler patent och högre löner. Tävlingar med ordentliga prispengar kan få fart på innovationerna.
Kapitalförsörjning: För små belopp i tidiga skeden Innovatörer behöver pengar. Framför allt i ett tidigt skede för att se om idén bär och i förlängningen få den förverkligad. Det finns pengar att få. Men problemet är att beloppen är för små, säger Carlo Pompili, Telcred. Kapitalförsörjning i tidiga skeden är livsviktigt för regionens innovationskraft. Utan uppbackning har innovatörerna ingen eller väldigt liten chans att få ut sina produkter eller tjänster på marknaden. Men vad är ett tidigt skede? Det kan vara ända tills företaget har tagit fram ett kommersiellt erbjudande och hunnit etablera sig. Ganska länge med andra ord, säger Carlo Pompili som arbetar som vd för Telcred. I dag snackas det mycket om succéer på internet, när man skapar nåt på ett dygn som sprider sig över hela världen. Det är jättekul, men de flesta innovationer vi är beroende av är inte av den karaktären och tar längre tid att utveckla. Hur ser då försörjningen ut i dag? Enligt Carlo Pompili finns inte det traditionella riskkapitalet, där man med en bra affärsplan kunde få loss tio miljoner, längre. Det som finns är privata investerare, så kallade affärsänglar, och en del statliga innovationspengar. Och hans erfarenhet säger att det fungerar okej, det finns pengar att söka och har man en bra idé är chanserna att få stöd ganska stora. Men Problemet är att beloppen är för små. I statliga pengar kan man få några hundratusen upp till en halv miljon. Via affärs- änglar kan man nå upp till miljonen. Det är ganska små belopp egentligen, det hela blir lite snuttifierat, entreprenörerna tvingas springa runt och leta pengar vilket tar fokus från att utveckla produkten, säger Carlo Pompili. Ett annat problem enligt honom är att de statliga pengarna ofta är kopplade till motfinansiering. Du får 500 000 av oss men då måste du hitta lika mycket någon annanstans också. Tanken är inte dum, men procentsatsen är för stor. Här måste systemet hitta en kompromiss, till exempel att man kan få två miljoner mot att man själv har en halv. Då skulle det bli bättre balans, säger han och menar att entreprenörerna i sådana fall skulle få en rimlig chans att utveckla sina produkter i lugn och ro. Det finns pengar att få. Men problemet är att beloppen är för små, säger Carlo Pompili, Telcred.
Sverige saknar strategi för företagsfinansiering En sammanhållen strategi för företagsfinansiering. Det borde Sverige ha. Annars riskerar vi att fastna i att våra små- och medelstora företag antingen blir uppköpta eller stannar i utveckling. Jag tror inte vi har förstått den enorma globala innovationskonkurrens som håller på att utvecklas, säger Pär Hedberg från Sting. Sveriges lilla hemmamarknad är ett jätteproblem för våra bolag. De är ofta små i storlek och blir uppköpta eller stannar i utveckling och ser på hur konkurrenter utomlands växer om dem. Det anser Pär Hedberg, vd för Sting (Stockholm Innovation & Growth). Många av våra bolag blir bara halvstora. Tillgången av finansieringspengar har minskat kraftigt de senaste fem åren, och det är ett stort problem. Flera stora ekonomier, USA exempelvis, satsar enormt på att nya innovationer ska ge nya exportintäkter, säger han. Pär Hedberg anser att vi behöver en sammanhållen statlig strategi för företagsfinansiering. För att få ut mer av de resurser som finns, för han menar att det inte nödvändigtvis betyder att det behövs mer pengar. Till denna strategi presenterar han åtta punkter. 1. Koncentrera resurser till de tidiga skedena I dag går bara 14 procent av de 17 miljarder staten satsar till detta. Samtidigt är det där riskerna är störst, där avsaknaden av privata finansiärer är störst. Där borde staten vara. 2. Se över allokeringen mellan regioner och branscher så att resurser finns där potential exporttillväxt faktiskt finns Potentialen finns i Stockholmsregionen, men resurserna där är minst. Våga fördela om. 3. Öka volymen av villkorslån De mindre pengarna finns, och de är viktiga. Men de borde utökas, till 2 3 miljoner kronor. I dag kör vi skedmatningsprincipen i Sverige och den är kontraproduktiv. 4. Annan tidig privat rörelsefinansiering Bankerna spelar i dag ingen som helst roll när det gäller tidig finansiering. Vi måste få in dem på banan, kanske genom att stimulera dem att ge krediter till start ups. Det har fungerat i andra länder. 5. Riskvilligt finansieringskapital behövs innan en färdig produkt och betalande kunder finns I dag finns det både statliga pengar och affärsänglar. Att stimulera affärsänglarna att investera mer skulle vara nationalekonomiskt effektivt. Det förslag som finns nu är för klent, det kommer inte att ge önskad effekt. Våga göra något kraftfullt! 6. För att få ihop 10 20 miljoner behövs investerare som satsar större summor Privata investerare tillför pengar, kompetens och engagemang. Men i Sverige försöker vi sedan länge kompensera bristen av privat kapital genom att bygga upp statliga kapitalbolag. Jag tror det finns effektivare sätt att använda de här pengarna, till exempel genom att växla upp det statliga kapitalet med privat kapital för att förmå privata investerare att gå in. Det kan man exempelvis göra genom fonder. 7. Ta hjälp av det internationella kapitalet för en snabbare professionalisering av våra bolag Det är viktigt att kroka arm med det internationella kapitalet, det är det som tar ut bolagen i världen. Detta kan man också genomföra med hjälp av fonder och att bjuda in internationella investerare. 8. Life science Det området står inför en gigantisk utmaning, här är finansieringsmöjligheten om möjligt ännu sämre. Det behövs en helt separat finansieringsmodell, en långsiktig som är kopplad till det internationella kapitalet.
Universitetssektorn är en stor kunskaps- och innovationsbas, säger Ann-Caroline Nordström. Universitetssektorn en viktig innovationsbas Stockholm rankas högt bland både Europas och världens utbildningsregioner. Universitetssektorn är en stor kunskaps- och innovationsbas, säger Ann- Caroline Nordström, Stockholms universitet och ledamot i Innovationskraft Sthlm:s ledningsgrupp. Med sina 19 högskolor och universitet är Stockholm en stark kunskapsregion och därmed också en viktig bas för innovationer. Det menar Ann-Caroline Nordström, förvaltningschef vid Stockholms universitet. Det är viktigt för Stockholmarnas självbild att vi inser detta. Och det finns ett stort intresse, inte minst från studenter, som vill skapa företag. Vi försöker skapa strukturer för att uppmuntra detta, säger hon. Hon får medhåll av Margareta Norell Bergendahl, professor vid KTH, som tycker att lärosätena måste bli bättre på att skapa ett innovativt klimat. Hur skapas alla frön som kan ge nya innovationer? Utbildningssektorn är en viktig kugge men då måste vi bli bättre på att belöna och inspirera innovativa personer. Vi har en stor potential som inte används tusentals studenter som brinner av lust att anta utmaningar. Näringsminister Annie Lööf vill via anslagsfördelningen premiera lärosäten som är innovativa. Högskolor och universitet är viktiga motorer på regional och nationell nivå. Och det är viktigt att vi dockar samman akademi och näringsliv. I anslagsfördelningen tycker jag att samverkan och nyttig görande av forskning är två kriterier som bör premieras. Ann-Caroline Nordström ser en stor enighet när det gäller synen på utbildningssektorns kraft. Jag har insett att det är som att slå in öppna dörrar. Mycket av det vi vill för att utveckla Stockholmsregionens innovationskraft finns redan på dagordningen. Med sina 19 högskolor och universitet är Stockholm en stark kunskapsregion och därmed också en viktig bas för innovationer.
Dialogmötet illustrerades live av Karin Grönberg
Citat från arbetspass: Hur ska Stockholmsregionen gå från nuvarande styrkeposition till att bli världens mest innovationsdrivna ekonomi? Hur ska Stockholmsregionen marknadsföras för att locka världens vassaste hjärnor, investeringar och företag? Vilka miljöer krävs för ännu bättre samverkan och innovationer som genererar affärsmässiga resultat? Nobelpriset är ett bra varumärke. Vi borde kunna göra något mer av det, skapa ett större event. Genom att visa styrka inom social och environment sustainability. Att väl komna utländska studenter och även deras familjer. Få ihop deras livspussel. Nästa generations entrep renörer ska komma till en region som ligger främst i det området. Vässa armbågarna. Vi måste ta i lite mer vad gäller marknads föring och hitta vårt eget sätt, inte bara göra som andra gör. Med utgångspunkt från vilka vi är och vad vi kan, exempelvis inom områden som hållbarhet, hitta en egen form av marknadsföring. Inte vara självgoda och sitta och vänta på att vi ska bli inbjudna för att våra innovationer är så bra. Samarbetet mellan sjukvård och industri måste uppmuntras. Vi måste förändra attityderna inom hälso- och sjukvården. Det måste bli OK att släppa in industrin och att skapa inno vationer. Det måste finnas tid och resurser till detta. Det vi satt igång idag är en historisk händelse. Det är bra att Länsstyrelsen tagit tag i frågan. Vi bör följa upp resul taten, ses igen om ett år för att mäta vart vi är på väg och diskutera vad som har hänt sedan förra gången vi sågs. Låt Sverige ta täten när det gäller att värdesätta konstnärer och hum an isters arbetssätt lika mycket som civilekonomer och civilingenjörer och plocka in nya kompetenser på lika villkor. Det är vikten av att kommunicera innovation. Vi behöver börja tidigt med att sprida kunskap om vad innovation innebär och få barn att inse att man kan bli annat än polis.
Hur går vi från ord till handling för att Stockholmsregionen ska bli världens ledande innovationsregion? Vilka vägar bör finnas till säkrad, och tidig, tillgång till kapital? Sätt Made in Stockholm som signatur i e-post och på hemsida. I Amsterdam och München finns råd där näringsliv, samhälle och akademi samlas. Så kan vi göra här också och vi hoppas att landshövdingen kan skapa detta. Det är vikten av att kommunicera innovation. Vi behöver börja tidigt med att sprida kunskap om vad innovation innebär och få barn att inse att man kan bli annat än polis. Den nationella innovationsstrategin bör följas upp med tydliga mål, en handlingsplan med aktiviteter och en tydlig uppföljning där vi träffas igen om ett år och ser vad vi gjort och hur vi går vidare. Bilda start-up center i kommunal regi efter framgångsrik modell i Köpen hamn. Där nyföretagare får tillgång till arbetsplats, mentorer och specialister inom olika områden. Ett slags inkub ator och företagshotell i ett. Utbildning av affärsänglar. Villigheten att investera ökar om vi genomför utbildningar för att öka deras kunskap om investeringar. Fler valmöjligheter för pensions pengar. De procent vi själva får placera kanske är det bättre att stoppa dem i svågerns företag än att skicka dem till en fond i Kina. ROT/RUT-avdrag för affärsänglar. Det borde finnas skattelättnad för affärs änglar. Matchmakingevent på Stockholms mässan. Vi måste göra det enklare för innovatörer och entreprenörer att komma åt kapitalet. Det kan vi göra genom att skapa ett årligt, internationellt event där även banker med flera är välkomna. Ökade möjligheter för banker att ge krediter i tidiga skeden. Bankerna borde kunna hjälpa till, kanske med hjälp av nån form av statlig garanti. Starta ett regionalt innovationsråd som följer upp planerna för att få tryck i verkstan. Rådet kan gärna ligga under Länsstyrelsen men ska ha deltagare även från privata näringslivet.
Röster från deltagare 1. Vad kan du göra för att öka innovationskraften i regionen? 2. Vad fattas för att du ska kunna göra det (ännu bättre)? Christina Bendz, SU Innovation och SU Holding 1. Jag jobbar med tidiga innovationer genom rådgivning på Stockholms universitet. Jag stöder forskare med min erfarenhet både från industrin och som entreprenör. Dessutom är jag utbildad forskare. 2. Finansiering i ett tidigt skede. Och mjuka pengar i form av skattefinansierad finansiering. Sedan finns också problem för de pengar som faktiskt finns: att hanteringen är så byråkratiserad. Det går åt för mycket kraft och energi för entreprenörer att söka pengar. De får jobba i dagar med ansökan och sedan får de bara ut pengar då och då, mot uppvisande av fakturor. Hanteringen är kontraproduktiv och kostsam. Staffan Söderberg, Swerea KIMAB AB 1. Genom att vi precis har flyttat till Kista och satsar på att göra Stockholm till en ledande arena inom materialområdet, tillsammans med KTH. 2. Kompetens. Thomas Olin, Kancera och inovacia AB 1. Genom att se till att vårt bolag expanderar genom samarbete med akademi och industri. Inte minst genom att få in internationella intressenter i regionen. 2. Kapital. Men också en internationell attraktionskraft i regionen. Det är för få internationella bolag och investerare som kommer hit. Nyckeln är kopplingen mellan kapital och internationell industri genom corporate ventures. Och med kapital menar jag långsiktigt ägande. Det har blivit något av invest and exit i Sverige när fokus egentligen borde vara ställt på långsiktiga investeringar för att bygga företag. Anna-Karin Cardell, Snilleblixtarna i Sverige 1. Jag kan göra så att vi får innovatörer och uppfinnare i framtiden också. Jag jobbar med ett program mot låg- och mellanstadiet som syftar på att väcka barns intresse för teknik, naturvetenskap, uppfinningar och entreprenörskap. 2. Resurser, pengar. Efterfrågan är så stor och vi är så få. Om vi vore flera kunde vi få till det här fortare. Skulle också vilja att vi hade pengar för fem år fram över, nu måste vi söka nya pengar varje år.
1. Vad kan du göra för att öka innovationskraften i regionen? 2. Vad fattas för att du ska kunna göra det (ännu bättre)? Filippa Kull, Stockholm Science City: 1. Bidra med att skapa en miljö i nya Haga staden som blir attraktiv i ett globalt perspektiv där hälso- och sjukvård, företag, forskning och utbildning kan samverka för att skapa nya innovationer. 2. Regionen behöver en talesman som kan fungera som en samlande länk och som kan vara drivande och hålla en konstruktiv dialog med alla parter och även med andra regioner. Lisa Ericsson, KTH Innovation: 1. Vi arbetar väldigt handfast och konkret i dag med 140 olika projekt. Men universitetet kan bli ännu bättre på att ta hand om den drivkraft som finns, inte minst bland studenterna. Här finns en outnyttjad potential, en enorm innovationskraft. 2. Vi behöver en bättre självkänsla, en regional stolthet och våga ikläda oss rollen som tillväxtmotor för Sverige. Fortfarande är det många stockholmare som inte vet vilken kunskapsintensiv region Stockholm är. Anneli Viklund, Almi Stockholm Sörmland: 1. Jag tror på att visa exemplets makt och lyfta förebilder som redan har erfarenhet av att driva innovationsprocesser. Kunskapen finns men i dag har vi små resurser för att sprida den. Jag har sett många innovationsprojekt genom åren och även sett hur många företag tyvärr hamnar utomlands där de har en annan speed of innovation. 2. Finansieringslösningar i form av fonder med statliga och privata medel behövs liksom en arena för erfarenhetsutbyte och kontaktskapande. Här tror jag mycket på nätet som ett samlande forum. LG Nilsson, Emotion AB: 1. Jag är bland annat engagerad i en satsning för att skapa en upplevelseattraktion i världsklass på Djurgården med vikingatema. Men för att hitta finansiering till detta har vi tvingats gå utanför landet. Det rimmar illa med allt vackert tal om hur Sverige satsar på besöksnäringen som en framtidsbransch. 2. Vi måste ha helt andra strukturer för finansiering och göra det lättare även för privata investerare.
Stockholmsregionens innovationskraft är unik. Näringslivet är framgångsrikt och kunskapsintensivt, tjänstesektorn utvecklas starkt, stora medel satsas på forskning och utveckling och tillgången på välutbildad arbetskraft är stor. Samtidigt hårdnar den internationella konkurrensen och Stockholmsregionen står inför ett antal utmaningar. En av de viktigaste är att öka regionens innovationskraft så att idéer och visioner kan förverkligas och fylla de behov som finns idag och imorgon. Som ett led i det arbetet kraftsamlar sig nu regionens aktörer kring innovationsförmågan under namnet Innovationskraft Sthlm ett samverkansprojekt mellan Kungliga Tekniska högskolan, Karolinska institutet, Stockholms stad, Stockholms läns landsting, Stockholm Business Region, Stockholms universitet, Stockholms handelskammare, Kommunförbundet Stockholms län samt Länsstyrelsen. Samtidigt arbetar regeringen med att ta fram en nationell innovationsstrategi för att förbättra innovationsklimatet och skapa goda förutsättningar för jobb och tillväxt. Den 30 mars 2012 samlades därför drygt 150 av de viktigaste regionala aktörerna till ett dialogmöte kring innovationsfrågorna. Som värdar för mötet stod näringsminister Annie Lööf och landshövding Chris Heister. Syftet med dialogmötet var bland annat att öka engagemanget kring arbetet med Stockholmsregionens innovationskraft, skapa nätverk och kontaktytor inom regionen samt ge inspel till de regionala och nationella innovationsstrategierna. Den här skriften sammanfattar tankar och idéer som fördes fram vid dialogmötet Framtidens innovativa Stockholmsregion. Vill du vara delaktig i det fortsatta arbetet i Stockholmsregionen? Läs mer på www.innovationskraftsthlm.se Arbetet med den regionala strategin är snart i land. Då ska vi gå från ord till handling. Jag vill uppmana er att vara med i det fortsatta arbetet. Min ambition är att ha ett brett samarbete utifrån det ni tycker är viktigt och där ni känner att ni kan göra skillnad. Chris Heister, landshövding Utgivningsår: 2012 Produktion: Länsstyrelsen i Stockholms län Text: Journalisthuset Foto: Tomas Södergren Illustrationer: Karin Grönberg.