Tjänsteutlåtande Utfärdad 2016-05-31 Diarienummer 0549/16 Social resursförvaltning Handläggare Katarina Idegård Telefon 031-367 91 36 E-post: katarina.idegard@socialresurs.goteborg.se Lägesbeskrivning Jourboende för våldsutsatta Förslag till beslut Social resursnämnd beslutar: att anteckna rapporten till protokollet. Sammanfattning Socialnämnden ska vid behov erbjuda våldsutsatta vuxna samt personer under 18 år som utsatts för våld eller andra övergrepp av en partner eller hedersrelaterat våld, lämpligt tillfälligt boende som motsvarar den våldsutsattas behov av skydd (SOSFS 2014:4). I Göteborg finns idag en kvinnojour i kommunal regi och sex kvinnojourer i ideell regi, varav en, Terrafem, inte har något jourboende. Det finns även en privat aktör som driver två akutboenden där kvinnor utsatta för våld i nära relationer ingår i målgruppen. Det kommunala bolaget Gryning erbjuder skyddat boende för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Beläggningen på den kommunala jouren KCK (Kriscentrum för kvinnor) har varit konstant hög, runt 90 procent, under de senaste fem åren. Tidigare år har det funnits utrymme att öka beläggningen på de ideella kvinnojourerna, men under 2015 har detta utrymme minskat. Sju av tio stadsdelar uppger att det oftast är fullt vid förfrågan om plats på en kvinnojour. Den allmänna bostadsbristen i staden försvårar för våldsutsatta personer att ordna nytt boende på egen hand efter jourtiden, vilket leder till att boendetiden på jourerna förlängs. Att säkerställa tillgången till skyddat boende för samtliga personer utsatta för våld i nära relationer är ett utvecklingsområde. Social resursförvaltning Michael Ivarson Förvaltningsdirektör 1(16)
Ärendet Kommunen har ansvar för att ge stöd och service till invånarna. Socialnämnden har ett särskilt ansvar för att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld samt barn som har bevittnat våld av eller mot närstående vuxna eller själva varit utsatta för direkt våld, får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar regleras i socialtjänstlagens 5 kap. 11. Socialnämnden ska vid behov erbjuda våldsutsatta vuxna samt personer under 18 år som utsatts för våld eller andra övergrepp av en partner eller hedersrelaterat våld, lämpligt tillfälligt boende som motsvarar den våldsutsattas behov av skydd (SOSFS 2014:4). Kommunen kan utöver egna verksamheter använda andra aktörer såsom ideella organisationer eller privata aktörer som utförare. I Göteborg finns idag en kvinnojour i kommunal regi och sex kvinnojourer i ideell regi, varav en, Terrafem, inte har något jourboende. Det finns även några privata aktörer som driver jourboenden där kvinnor utsatta för våld i nära relationer ingår i målgruppen. Gryning, som ägs gemensamt av kommunerna i Västra Götalands län, driver hem för vård och boende och vänder sig bland annat till personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. En av de ideella jourerna, Villa Karin, har två platser för våldsutsatta kvinnor i aktivt missbruk, undantaget heroinmissbrukare. Det finns också en (1) kommunal plats, på Alma, som är särskilt avsatt för kvinnor med missbruk. Alla kvinnojourer, förutom Villa Karin och Alma, tar emot kvinnor med barn. I den plan mot våld i nära relationer som tagits fram i Göteborgs Stad har ett antal utvecklingsområden identifierats och temporärt boende är ett sådant. Denna rapport syftar till att visa hur situationen ser ut i staden när det gäller jourboende för personer utsatta för våld i nära relationer. Syftet är också att visa förändringar över tid och att redogöra för eventuella utvecklingsområden. De verksamheter som finns i staden på området presenteras och viss statistik redovisas. Utvägs boende för personer som utövat våld finns också med samt stadens verksamhet med sociala och/eller medicinska förturer till bostad. Kommunalt drivna insatser Kriscentrum för kvinnor (KCK) Kriscentrum för kvinnor (KCK) är Göteborgs Stads samlade resurs för kvinnor utsatta för våld i nära relationer och består av ett skyddat boende, en samtalsmottagning samt Utväg kvinnor. Verksamheten vänder sig till kvinnor som är skrivna i Göteborgs kommun. Kriscentrum för kvinnor har en jourtelefon som är öppen dygnet runt. Det skyddade boendet har 12 boendeplatser, en kvinna och olika antal barn på varje plats. Fem av platserna finns i ett kollektivt boende med stärkt tillsyn och stöd, sju platser finns i ett mer självständigt boende med egna lägenheter och tillgång till gemensamma utrymmen. Alla kvinnor och barn i boendet har en egen samordnare. Kontinuerliga risk- och skyddsbedömningar görs. För att kunna bo på KCK behövs ett biståndsbeslut från socialtjänsten. Enligt personalen på KCK är uppfattningen att många av kvinnorna är i behov av den trygghet och säkerhet som ett skalskydd innebär. I verksamheten arbetar erfarna socionomer som har vidareutbildning. Alla kuratorer i boendet har vidareutbildning i barnsamtal (Trappanmodellen, tejping med mera). Barn från 4 år och uppåt får erbjudande om Trappan-samtal. Det finns också en Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 2(16)
lekarbetspedagog med lärarkompetens och lekarbetspedagogutbildning som arbetar med barnen i boendet. I nedanstående tabell visas statistik för det skyddade boendet för åren 2011 till 2015. 2011 2012 2013 2014 2015 Antal kvinnor 106 100 86 79 67 Antal barn 97 90 96 72 61 Beläggning 86 procent 91 procent 94 procent 90 procent 91 procent Genomsnittlig 37 dygn 40 dygn 48 dygn 50 dygn 60 dygn boendetid Hänvisningar på grund av platsbrist 102 174 243 200 231 Beläggningen på det skyddade boendet har varit relativt stabil och varierat mellan 86 procent år 2011 och 94 procent år 2013. År 2015 var den 91 procent. Den genomsnittliga boendetiden har ökat kontinuerligt från 37 dygn år 2011 till 60 dygn år 2015. Under det senaste året har den ökat med 10 dygn. I och med att den genomsnittliga boendetiden har ökat, är det färre kvinnor som har kunnat tas emot och antalet har minskat från 106 år 2011 till 67 år 2015. Antalet boende barn har mellan åren 2011 till 2015 minskat i takt med att antalet boende kvinnor har gjort det (undantaget år 2013 då antalet barn var tio fler (96) än antalet kvinnor (86)). År 2015 var det 61 barn som bodde på Kriscentrum för kvinnor. Antal kvinnor som hänvisats vidare på grund av platsbrist har ökat från 102 år 2011 till 231 år 2015, med en topp på 243 år 2013. 22 av de 231 kvinnor som hänvisats vidare på grund av platsbrist år 2015 kom från andra kommuner. KCK kan mot en högre kostnad ibland ta emot kvinnor från andra kommuner. Det händer dock i stort sett aldrig då de nästan alltid har fullt och kvinnor på kö. Utöver de 231 kvinnorna har under 2015 fyra kvinnor hänvisats vidare på grund av allvarlig psykisk ohälsa och fem på grund av ett pågående missbruk. Viktigt att notera är att statistiken över antal hänvisningar inte visar det faktiska antalet individer som nekats plats, då en och samma person kan vara hänvisad vid upprepade tillfällen. De kvinnor som trots konstaterat behov inte kunnat erbjudas boende har hänvisats till annat boende, stadsdelarnas socialtjänst eller socialjouren. De får dock alltid ett erbjudande om stöd och samtal hos Kriscentrum för kvinnor. Ökningen av antalet hänvisningar som skett mellan år 2011 till 2015, har troligen delvis sin förklaring i att den genomsnittliga boendetiden har ökat och att färre kvinnor därmed har kunnat erbjudas en plats. Med stor sannolikhet handlar det också om en ökad efterfrågan på platserna. En förklaring till att den genomsnittliga boendetiden har ökat är bristen på bostäder i staden och därmed svårigheterna med att hitta en bostad efter jourtiden, vilket fördröjer utslussningen från boendet. Boendetiden påverkas också av socialtjänstens handläggningstid gällande boendeplanering för kvinnan. Kriscentrum för kvinnor och Socialjouren har ansvar för en gemensam webbsida som skapades år 2013. Webbsidan innehåller information om lediga platser på kvinnojourerna Socialtjänsten i stadsdelarna kan ringa till Socialjouren eller Kriscentrum för kvinnor och använda dem som sluss för att själva slippa ringa runt till flera olika jourer. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 3(16)
På KCK är utgångspunkten att kvinnorna ska stanna i max två månader. Personalen i boendet jobbar med krisen och ger kvinnorna verktyg för att kunna skydda sig och sitt/sina eventuella barn. Efter att två månader har gått kan tiden förlängas med ytterligare två månader, men då ska det finnas en planering för vad som ska hända när tiden på jouren är över. Ett större antal kvinnor bor i fyra månader, vilket innebär att färre kvinnor kan erbjudas en plats. Främsta orsaken till detta är svårigheterna att ordna eget boende efter jourtiden. Boendetiden på fyra månader överskrids endast i undantagsfall. I tabellen nedan visas dygnsavgiften för boendet. Dygnsavgift Tillägg för mat Vuxen, lägenhet 385 kr Vuxen, kollektiv 460 kr 55 Barn 180 kr 25 På KCK är dygnsavgiften 385 kronor för en lägenhet med mer självständigt boende och tillgång till personal vid behov. Kvinnorna som bor i lägenheterna handlar och lagar mat på egen hand. Boende på kollektivdelen, med personal och tillsyn dygnet runt, kostar 460 kr för vuxen och 180 kr för barn plus fast kostnad för mat per dygn (vuxen 55 kr per dygn och barn 25 kr per dygn). Ingen extra boendekostnad utgår vid fler än ett barn, dock matkostnad 25 kr per dygn per barn. Kostnaden är genom riktade kommunbidrag subventionerad för stadsdelarna och därför mycket lägre än kostnaden för andra boendeformer. KCK för statistik över vart kvinnorna tar vägen efter tiden på jouren. För 2015 ser det ut på följande sätt: Händelsetyp Antal Till annat boende t.ex. vandrarhem 12 Till vän eller anhörig 12 Tillbaka till egen lägenhet 7 Tillbaka till mannen 5 Andrahandslägenhet eller 5 referensboende Egen lägenhet första hand 5 För 18 kvinnor saknas uppgift om vart de har flyttat efter tiden på jouren. 12 kvinnor som placerats under 2015 bodde vid årsskiftet kvar på jouren. 12 kvinnor har flyttat till annat boende såsom till exempel vandrarhem och 12 till vän eller anhörig. Sju har flyttat tillbaka till egen lägenhet. Fem kvinnor har flyttat tillbaka till mannen, fem till andrahands eller referensboende samt ytterligare fem har flyttat till en egen förstahandslägenhet. KCK tar emot kvinnor oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. De tar inte emot män och anser att det även kan bli svårt att ta emot en man som identifierar sig som en kvinna. De har dock aldrig fått någon förfrågan om att ta emot en transperson. Kvinnor Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 4(16)
som befinner sig i prostitution eller är utsatta för människohandel bedöms i normalfallet inte ingå i deras målgrupp. Två platser är tillgängliga för personer med rullstol. Under det senaste året har KCK inte fått några förfrågningar om att placera en papperslös kvinna. Detta beror sannolikt på den rutin som gäller sedan juni 2014 angående akut skydd och boende till våldsutsatta papperslösa kvinnor. Enligt denna ska socialtjänsten i första hand förmedla kontakt med någon av de ideella kvinnojourerna för att säkerställa en akut inkvartering på en icke biståndsbedömd jourplats. En papperslös kvinna som har ett akut behov av skydd på grund av våld i nära relation ska erbjudas ett akut jourboende under maximalt 14 dagar. Efter dessa 14 dagar kan kvinnan ansöka om bistånd till boende enligt Socialtjänstlagen och det är Socialjouren som ska handlägga ärendet. Utvägs boende Utvägs boende är ett tillfälligt boende för personer som har utövat hot och/eller våld i familjen. Syftet med boendet är att den våldsutsatta parten och barn ska kunna bo kvar i hemmet, samtidigt som våldsutövaren flyttar och får hjälp med att bryta sitt våldsamma beteende. Boendet består av fyra separata lägenheter. Våldsutövaren ska vara folkbokförd i Göteborg, klara av att bo i ett tillfälligt boende och acceptera att gå i regelbunden behandling. Det får inte finnas en risk för fortsatt våldsutövande genom att personen söker upp partner och eventuella barn och personen får inte heller ha ett aktivt missbruk eller lida av en psykossjukdom. Den maximala boendetiden är fyra månader och det krävs bistånd från socialtjänsten. Avgiften är 420 kronor per dygn. Från och med 2014 utökades målgruppen för boendet till att även omfatta våldsutsatta personer. Det kan handla om våldsutsatta män eller personer med könsöverskridande identitet eller uttryck. Lägenheterna erbjuder inget skalskydd och socialtjänsten gör därför en risk- och skyddsbedömning för att se om det är lämpligt att den våldsutsatta personen placeras i Utvägs boende. I nedanstående tabell visas hur många personer som utövat våld som har bott i Utvägs boende mellan åren 2011 till 2015. Antal boende 2011-2015 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt 4 5 6 5 9 29 Under år 2015 har nio personer som utövat våld bott i Utvägs boende och det är en ökning med fyra personer jämfört med året innan och den högsta siffran sedan boendet startade. Hittills har samtliga boende varit män. Under 2015 tog de emot en våldsutsatt man, vilket de även gjorde 2014. Boendeverksamheten Alma Inom Boendeverksamheten, Social resursförvaltning, finns akutboendet Alma för personer som identifierar sig som kvinnor. De har en (1) plats för en kvinna som utsatts för våld och som har ett pågående missbruk. Platsen erbjuder ett visst skalskydd. I tabellen nedan visas beläggningen i procent för de senaste tre åren. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 5(16)
Beläggning i procent 2013 2014 2015 58 50 57 År 2015 var beläggningen 57 procent. Det är en ökning med sju procentenheter från 2014 men en minskning med en (1) procentenhet jämfört med 2013. Antal kvinnor som använt platsen under 2015 är 32, vilket är en ökning med en kvinna jämfört med året innan. Den förhållandevis låga beläggningssiffran kan antagligen delvis förklaras utifrån att det ofta finns en stark beroendeställning till den man som utövar våldet, vilket försvårar en uppbrottsprocess. Andra förklaringar kan vara att kvinnorna sällan ser sig själva som utsatta för våld, samt att beställare inte alltid ser den enskilda kvinnans behov av stöd utifrån sin våldsutsatthet. En svårighet som uppmärksammats med platsen på Alma är att den ibland används av våldsutsatta kvinnor som förvisso har ett missbruk, men som utöver det har en egen bostad, ett arbete och så vidare. De har inget tungt missbruk och befinner sig inte i samma socialt utsatta situation som övriga kvinnor på Alma. På grund av missbruket är kvinnorna inte aktuella för andra kvinnojourer, men miljön på Alma upplevs ofta som stökig och otrygg. Det förs återkommande diskussioner om antalet platser för kvinnor i missbruk och hemlöshet utifrån vetskapen att många i denna grupp utsätts för våld av män. I en studie som genomfördes 2012 uppger 98 procent av de hemlösa kvinnorna i missbruk att de har erfarenheter av mäns våld. Resultatet stämmer väl överens med de siffror Kvinnovårdkedjan (Alma, Ella och Huldas hus) fått fram under åren vad gäller våldsutsatthet hos de kvinnor som vistas inom enheten. Kvinnoverksamheten Inom Boendeverksamhetens Kvinnoverksamhet finns fem jourlägenheter som tar emot kvinnor med missbruksproblematik och annan social problematik. Lägenheterna har till stor del fungerat som utsluss från kvinnojourer, som KCK. Här har kvinnorna möjlighet att bo under mer normala förhållanden än på en kvinnojour. Boendet är drogfritt. Boendetiden är runt sex månader och det krävs bistånd från socialtjänsten. Jourlägenheterna har inget skalskydd och de kan inte ta emot kvinnor som lever under hot och har behov av skydd. Det är socialtjänsten som gör en bedömning av om något skyddsbehov föreligger. Kvinnorna får stöd utifrån sin aktuella problematik, vilket kan innebära att söka bostad, få hjälp med post och myndighetskontakter, samtalsstöd alternativt hjälp till detta. En del kvinnor är nyanlända och söker permanent uppehållstillstånd (PUT). För de kvinnor som är våldsutsatta och har permanent uppehållstillstånd kan socialtjänsten ansöka om kommunalt kontrakt via Fastighetskontoret. De fem jourlägenheterna är i princip fullbelagda hela tiden. Gryning Vård Gryning Vård är ett bolag som ägs av kommunalförbunden i Sjuhärad, Fyrbodal, Skaraborg samt Göteborgsregionen. De har en enhet för hedersrelaterat våld och förtryck (EHRV) som erbjuder skydd, boende och stöd för personer som är eller riskerar att bli utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Enheten har funnits sedan 2004. Inom verksamheten ryms olika former av skyddade boenden. Där finns akutboendet Villa Rut med 6 platser för unga personer i åldern 16 till 25 år. Där bor de i maximalt tre Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 6(16)
till fyra månader. Tanken är att de ska bo där under tiden som det görs en omfattande risk- och skyddsutredning Den 1 april i år öppnade en ny institution, Villa Vidar, för personer i åldern 16-30 år 1. Hbtq-personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck ingår också i boendets målgrupp. Anledningen till detta är att Gryning fått en del förfrågningar gällande placering av transpersoner och upplevt att de placeringar som de gjort inte blivit riktigt bra, utan att det fanns behov av ett boende riktat mot denna målgrupp. Det är sex platser i form av sex små lägenheter med tillhörande gemensamhetsutrymmen. Det är ingen akutinstitution förutom för hbtq-personerna och det går att bo här under en längre period. De boende kommer att erbjudas behandlingsinsatser. Inom Enheten för hedersrelaterat våld och förtryck finns också 20 lägenheter med stöd kopplat till, där det går att bo efter tiden på institution samt ett 20-tal familjehem för de som bott på Villa Rut och är under 18 år. De är 53 heltidsanställda som jobbar med denna målgrupp i Västra Götalandsregionen och som är specialiserade på hedersrelaterat våld och förtryck (familjehem inte inräknade). På uppdrag av socialtjänsten genomför de en omfattande risk- och skyddsutredning där de kartlägger individens hälsa, hur våldet har sett ut samt gör en analys och ger förslag till insats. I varje ärende har de en skyddshandläggare som följer ärendet hela vägen. De har ungefär 200 personer inskrivna per år och utav dem är 70 procent barn under 18 år, varav hälften är ensamplacerade. Upptagningsområdet för verksamheten är hela Sverige. De har en telefon som är öppen varje vardag mellan klockan 9 till 16 dit både våldsutsatta själva och professionella kan ringa. Av 176 förfrågningar under förra året gjordes 40 procent av Göteborgs Stad. De stadsdelar som placerar flest klienter hos dem är Angered, Västra Hisingen och Östra Göteborg. Tabellen nedan visar hur många ärenden de har haft från Göteborgs Stad mellan åren 2011 till 2015. Antal individer redovisas också då varje ärende kan beröra en eller flera individer. Det kan vara ett par som placeras eller en förälder med ett eller flera barn. 2011 2012 2013 2014 2015 Antal ärenden 25 31 24 24 22 Antal individer 38 56 35 38 42 Under 2015 hade de 22 ärenden från Göteborgs Stad som berörde 42 individer. Det är en minskning med två ärenden från 2014. Antal berörda individer är dock fyra fler 2015 än 2014. Ideellt drivna insatser Ideella kvinnojourer I Göteborgs Stad finns sex ideella kvinnojourer. Det är Finska kvinnojouren Piilopirtti, Kvinno- och tjejjouren ADA, Kvinnohuset Kassandra, Kvinnojouren i Göteborg, Terrafem samt Villa Karin. Terrafem Göteborg har inget jourboende. Terrafem behärskar runt 40 olika språk och ger psykosocialt, praktiskt och juridiskt stöd på kvinnans hemspråk. Villa Karins kvinnojour kommer att hanteras separat, då dess verksamhet skiljer sig från övriga jourers, genom att den är inriktad mot en specifik målgrupp; våldsutsatta kvinnor med en missbruksproblematik. 1 Rekrytering av personal pågår och klienter kommer att tas emot från 1 augusti i år. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 7(16)
Samtliga ideella kvinnojourer i Göteborg har anställd personal med lång erfarenhet av kvinnofridsarbete. I varje personalgrupp finns särskild barnkompetens. Antalet anställda på varje kvinnojour är tre till fyra personer. Kvinnohuset Kassandra avviker från detta med sex anställda. Kvinnohuset Kassandra är ett personalkooperativ och har inte, som de andra ideella kvinnojourerna, ideella jourkvinnor. De ideella jourkvinnorna kan även ha uppdrag som ansvariga i styrelsen. Personalen på de ideella kvinnojourerna arbetar dagtid på vardagar. Generellt gäller att de ideella kvinnojourerna är obemannade på kvällstid och helger, men att ideella jourkvinnor eller jourpersonal finns tillgängliga om de boende kvinnorna behöver det. De ideella kvinnojourerna finansieras dels med föreningsbidrag, dels med intäkter från de stadsdelar som placerar kvinnor mot en avgift. En delfinansiering kan vara tillfälliga statliga utvecklingsmedel som ibland är möjliga att söka. I tabellen nedan visas dygnskostnaden vid placeringar från Göteborgs Stad. Finska kvinnojouren Piilopirtti Kvinno- och tjejjouren ADA Kvinnohuset Kassandra Kvinnojouren Göteborg Dygnskostnad 600 kr 500 kr 1000 kr 800 kr Dygnsavgiften mellan de ideella kvinnojourerna varierar mellan 500 och 1000 kr vid placeringar från Göteborgs Stad. När andra kommuner placerar kvinnor är avgiften högre. Den kan i vissa fall utgöra halva intäkten för den ideella kvinnojouren, vilket gör att jouren blir mycket sårbar när beläggningen går ner. Avgiften för barn varierar mellan 100 kr och 350 kr per dygn. De ideella kvinnojourerna (exklusive Villa Karin) har tillsammans 21 platser avsedda för kvinnor med eller utan barn. Kvinnohuset Kassandra har också en jourlägenhet där det är tillåtet att ha med sig husdjur. De är inte så kallade hem för vård eller boende (Hvb-hem). Hvb-hem innebär att ha tillstånd att ta emot personer för vård eller behandling i förening med boende. Kvinnohuset Kassandra och Kvinnojouren Göteborg tar bara emot kvinnor på bistånd från socialtjänsten. I de fall kvinnan inte vill ha kontakt med socialtjänsten nekas hon plats på dessa jourer. Finska kvinnojouren Piilopirtti och Kvinno- och tjejjouren ADA tar emot kvinnor både på bistånd från socialtjänsten samt utan att biståndsbeslut fattats. I de fall kvinnan söker sig till jourerna på egen hand uppmuntrar de dock en kontakt med socialtjänsten och att placeringen övergår till en biståndsplacering, om kvinnorna vill det. Boendetiden blir ofta längre för de kvinnor som inte önskar ha kontakt med socialtjänsten jämfört med de kvinnor som har ett biståndsbeslut. Detta eftersom kvinnorna utan bistånd inte har någon socialsekreterare som aktivt arbetar för att hjälpa dem att hitta andra boendelösningar efter jourtiden. I tabellen nedan visas beläggningen i procent mellan åren 2011 till 2015. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 8(16)
Beläggning i procent 2011-2015 2011 2012 2013 2014 2015 Finska kvinnojouren Piilopirtti 88 79 95 76 87 ADA 84 64 88 77 89* Kassandra 79 76 76 84 93 Kvinnojouren Göteborg 58 80 54 67 58 *89 % beläggning är uträknat utifrån att 3 av 4 platser kunnat användas för kvinnor, då en tonåring bott i ett eget rum hela året. Beläggningen på de ideella kvinnojourerna (exklusive Villa Karin) för år 2015 varierar från 58 (Kvinnojouren Göteborg) till 93 procent (Kvinnohuset Kassandra). Alla jourer förutom Kvinnojouren Göteborg har ökat sin beläggning mellan år 2014 till 2015. En anledning till Kvinnojouren Göteborgs låga beläggning är att de under 2015 hade ett intagningsstopp under två och en halv månad till följd av en omfattande renovering. Den totala genomsnittliga beläggningen för samtliga jourer var 2015 82 procent. 2014 var den 76 procent och en ökning med sex procentenheter har alltså skett. Beläggningen är nu uppe i samma nivå som den var år 2011 (81 procent). I tabellen nedan visas den genomsnittliga boendetiden (antal dygn) för de ideella kvinnojourerna mellan åren 2011 till 2015. Genomsnittlig boendetid 2011-2015 (antal dygn) 2011 2012 2013 2014 2015 Finska kvinnojouren Piilopirtti 135 66 44 73 127 ADA 124 134 141 142 123 Kassandra 72 82 41 62 58 Kvinnojouren Göteborg 31 36 33 68 56 Den genomsnittliga boendetiden varierar mycket. De två kvinnojourer som har den högsta genomsnittliga boendetiden år 2015 är Piilopirtti (127) och ADA (123). ADA har legat på ungefär samma nivå sedan år 2011, medan det för Piilopirtti har varierat mer. Att det är ADA och Piilopirtti som har den högsta genomsnittliga boendetiden handlar med största sannolikhet om att de även tar emot kvinnor utan bistånd, vilket innebär att det inte är någon socialsekreterare inkopplad i ärendet som hjälper till att hitta andra boendelösningar efter jourtiden. De ideella kvinnojourerna samverkar med flera organisationer som möter papperslösa människor i Göteborg, men trots det gemensamma arbetet är det svårt att hitta alternativ för målgruppen. Den totala genomsnittliga boendetiden per kvinna för samtliga jourer var under 2015 91 dygn. Det är en ökning med 5 dygn jämfört med 2014. Den genomsnittliga boendetiden är nu på samma höga nivå som den var år 2011. Det främsta skälet till de långa boendetiderna uppges vara svårigheterna för kvinnorna att ordna annat boende efter jourtiden. Detta leder i sin tur till att kvinnorna bor kvar på jourerna trots att behovet av skydd har upphört. Förutom den allmänna bostadsbrist som råder i Göteborgs kommun kan kvinnornas möjligheter att ordna med annat boende till exempel bero på att de befinner sig i en svår ekonomisk situation. En hel del kvinnor har skulder och betalningsanmärkningar efter att ha varit utsatta för ekonomiskt våld. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 9(16)
I tabellen nedan visas det antal kvinnor och barn som bott på jourerna mellan åren 2011 till 2015. 2011 2012 2013 2014 2015 Antal kvinnor 84 91 111 75 77 Antal barn 59 69 101 76 57 Under 2015 bodde 77 kvinnor på de ideella kvinnojourerna (exklusive Villa Karin). Jämfört med 2014 var det två fler kvinnor. Jämfört med år 2013 är det däremot 34 färre. Den genomsnittliga boendetiden påverkar hur många kvinnor som kan tas emot på jourerna. Ju längre boendetiden är per kvinna desto färre kvinnor kan tas emot. Under 2015 ökade den genomsnittliga boendetiden något, men det skedde ändå en liten ökning av antalet kvinnor som togs emot. Under år 2015 var det 19 färre barn jämfört med år 2014 som bodde på jourerna. I tabellen nedan visas vid hur många tillfällen som kvinnor av olika skäl hänvisats vidare från de ideella kvinnojourerna mellan åren 2011 till 2015. Antal hänvisningar 2011-2015 2011 2012 2013 2014 2015 238 337 372 405 464 Vid förfrågan om plats kunde kvinnor inte tas emot vid 464 tillfällen under 2015, vilket är 59 tillfällen fler än året innan. I 140 av fallen gällde det kvinnor från kommuner utanför Göteborg. 2 Antal hänvisningar har ökat kontinuerligt från år 2011 till år 2015. Ökningen är på 51 procent. Som tidigare nämnts visar statistiken över antal hänvisningar inte det faktiska antalet individer som nekats plats, då en och samma person kan ha hänvisats vid upprepade tillfällen. Ingen av de ideella jourerna kan ta emot en kvinna med omfattande psykisk problematik, som har ett aktivt missbruk eller är i behov av rullstol. Kvinnor med lättare former av fysiska eller intellektuella funktionsnedsättningar tas emot. Kvinnor som befinner sig i prostitution eller är utsatta för människohandel anses ingå i målgruppen och tas emot. Vid varje placering görs en bedömning om det anses fungera att kvinnan bor i ett kollektivt boende, där hänsyn behöver visas gentemot andra boende kvinnor och barn. Samtliga ideella kvinnojourer tar emot kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Nio av totalt 77 placerade kvinnor på de ideella kvinnojourerna under 2015 har fått hjälp av socialtjänsten med så kallad social förtur via Fastighetskontoret. 15 kvinnor har efter vistelsetiden på jouren återvänt till ursprungsbostaden (där våldet förekom). I en del fall bodde dock inte våldsutövaren kvar i hemmet. Alla jourer utom Kvinnojouren Göteborg uppger att de under 2015 har haft kvinnor som bott kvar hos dem även efter att skyddsbehovet har upphört. I två av fallen har det handlat om papperslösa kvinnor och i ett fall var det en asylsökande kvinna som väntade på beslut om uppehållstillstånd. Övriga skäl som anges är en utdragen process med att ansöka om och tilldelas ett kommunalt kontrakt samt att en överflyttning från en annan kommun tog tid. 2 Statistik över hur många kvinnor av de som avvisas som kommer från andra kommuner förs sedan 2014. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 10(16)
Samtliga jourer utom Kvinnojouren Göteborg tar emot papperslösa kvinnor för placering. Totalt var det fem papperslösa kvinnor som togs emot på jourerna under 2015. Boendetiden är lång för de papperslösa kvinnorna, då de enligt jourerna har extra svårt att hitta ett annat boende. Enligt den tidigare nämnda rutinen angående akut skydd och boende till våldsutsatta papperslösa kvinnor, ska en papperslös kvinna som har ett akut behov av skydd på grund av våld i nära relation erbjudas ett akut jourboende under maximalt 14 dagar. Socialtjänsten ska i första hand förmedla kontakt med någon av de ideella kvinnojourerna för att säkerställa en akut inkvartering på en icke biståndsbedömd jourplats. Kvinnohuset Kassandra har under 2015 tagit emot två papperslösa kvinnor som fått bistånd på skyddat boende från socialtjänsten. När det gäller möjligheten att ta emot personer med könsöverskridande identitet eller uttryck skiljer det sig åt mellan jourerna. Någon jour tar emot alla personer som identifierar sig som kvinnor. En annan tar emot kvinnor som identifierar sig som män, men inte män som identifierar sig som kvinnor. Ytterligare en tar varken emot män som identifierar sig som kvinnor eller kvinnor som identifierar sig som män. Villa Karin Villa Karins kvinnojour har två platser för våldsutsatta missbrukande kvinnor. De två kvinnojoursplatserna ligger i direkt anslutning till ett behandlingshem eller ett så kallat HVB-hem hem för vård eller boende. På Villa Karins kvinnojour kan kvinnorna bo två veckor utan bistånd från socialtjänsten. Därefter kan de stanna med beslut om placering enligt Socialtjänstlagen. Villa Karin har särskilda medel för att under två veckor kunna tillhandahålla icke biståndsbedömda platser som är avgiftsfria. Efter två veckor kostar en plats 1470 kr/dygn. Det är inte tillåtet att använda droger i boendet och de får inte fortsätta med sitt missbruk. Boendet finns på skyddad adress. Det har inget så kallat skalskydd. I tabellen nedan visas beläggningen i procent för åren 2011 till 2015. Beläggning i procent 2011-2015 2011 2012 2013 2014 2015 9 20 40 62 66 Beläggningen har ökat från nio procent år 2011, då verksamheten startade, till 66 procent år 2015. Sedan föregående år har den ökat med fyra procentenheter. Vi har idag kunskap om att kvinnor i aktivt missbruk löper stor risk för att utsättas för våld. Den drogrelaterade miljön kan i sig vara våldsam och kvinnorna hamnar ofta i beroendeställning till männen, för att få droger. Utsattheten leder också till en ökad tillvänjning av våld. Det är inte ovanligt att kvinnorna själva inte identifierar sig med att de utsätts för hot och våld. Detta i kombination med att behovet av drogen är starkare än driften att skydda sig från våld, gör det svårt att motivera dessa kvinnor till att söka skydd från våldet. Det är ofta polisen som möter dessa kvinnor och de kör dem till Villa Karin, när kvinnorna i stunden ber om hjälp. Villa Karins kvinnojour har två icke biståndsbedömda platser för att kvinnorna inte kan invänta handläggningen och ett beslut om bistånd. I tabellen nedan visas antal boende kvinnor för åren 2011 till 2015. Antal boende 2011-2015 2011 2012 2013 2014 2015 Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 11(16)
17 26 13 22 23 Antal kvinnor som bott på Villa Karins kvinnojour har varierat från år till år. År 2013 var det 13 kvinnor och år 2015 var det 23. Som högst var det år 2012 då det var 26 kvinnor som bodde på jouren. Den genomsnittliga boendetiden var under 2015 21 dagar. De flesta kvinnor bor dock mindre än två veckor och avbryter jourplaceringen för att återgå i missbruk, oavsett om de riskerar våld eller inte. Flertalet kvinnor i den här målgruppen ser sig inte som våldsutsatta och det finns många gånger en stark beroendeställning till mannen vilket försvårar ett eventuellt uppbrott. Det är inte heller alltid som dessa kvinnors behov av stöd och skydd på grund av våldsutsatthet uppmärksammas. Under 2015 nekades sex kvinnor plats på jouren. Skälen till det kan vara att det är fullbelagt, att kvinnorna har djur som de vill ta med alternativt att de har barn, vilka inte kan tas emot i boendet. 15 av 23 kvinnor har fått annat boende efter tiden på Villa Karins kvinnojour. Av de 15 kvinnorna har fyra gått vidare till tränings- och referensboende. Fem kvinnor har fått hjälp vidare till andra boenden som finns i staden i väntan på lägenhet. För övriga sex kvinnor är situationen okänd. Det vanliga är att de går tillbaka till ett liv utan fast adress och flyttar runt mellan kompisar. Möjligen har de fått hjälp till några av de olika lågtröskelboendena som finns i staden, men inte i direkt anslutning till vistelsen på Villa Karins kvinnojour. Villa Karin är inte tillgänglighetsanpassat och kan inte ta emot kvinnor med omfattande funktionsnedsättningar, såsom till exempel en kvinna i behov av rullstol. Villa Karin tar emot kvinnor som befinner sig i prostitution eller är utsatta för människohandel. I dagsläget avgör det biologiska könet om en person tas emot eller inte. Det innebär att en man som identifierar sig som kvinna inte tas emot på jouren, medan en kvinna som identifierar sig som man tas emot. Privat drivna insatser Kvinnojourboende Pensionat Linnea och Villa Förtroligheten Under arbetet med fjolårets lägesrapport framkom att Kvinnojourboendet Pensionat Linnea och Villa Förtroligheten, som är två privata alternativ (samma ägare), används en hel del för målgruppen kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Därför finns en kortare beskrivning med i denna rapport. Boendena är upphandlade enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) som akutboende. Villa Förtroligheten och Pensionat Linnea är skyddade akutboenden för socialt utsatta kvinnor över 20 år. Det finns personal dygnet runt och de har larm och tv-övervakning. De erbjuder visst stöd i boendet och det finns möjlighet att ta med barn. Det är främst på Villa Förtroligheten som kvinnor utsatta för våld i nära relationer bor. På Pensionat Linnea är kvinnornas problematik mer blandad. Villa Förtroligheten är mest anpassat för barn och de har nolltolerans mot droger. Det är också handikappanpassat och de kan ta emot personer med behov av rullstol. Hemtjänsten kan komma och ge stöd i boendet. Intellektuella funktionsnedsättningar ser de inte som något hinder, men en bedömning av om det kan fungera får göras i varje enskilt fall. Många av de kvinnor som tas emot har en psykisk funktionsnedsättning, men även här görs bedömningar för att säkerställa att det fungerar för övriga boende. Kvinnor som befinner sig i prostitution eller är utsatta för människohandel ingår i målgruppen. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 12(16)
För 50 procent av de boende kvinnorna är utsatthet för våld i nära relationer den direkta problematiken. 99 procent kommer från Göteborgs kommun och det är endast någon enstaka kvinna som kommer utifrån. Runt fem procent av de boende är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Ofta flyttar de dock vidare till Grynings skyddade boende. Den genomsnittliga boendetiden är fyra månader. Kvinnorna placeras på bistånd från socialtjänsten och de kan inte bo där på eget initiativ utan bistånd. Sociala och/eller medicinska förturer till bostad I Göteborg anvisas bostäder till hushåll med särskilda behov utifrån ett samarbetsavtal som slutits mellan kommunen och parterna på bostadsmarknaden. Socialtjänsten kan skicka in remisser till Fastighetskontorets bostadsenhet för hushåll som av sociala och/ eller medicinska skäl behöver förtur till en bostad och ett eventuellt kommunalt kontrakt. Till sociala skäl räknas utsatthet för våld i nära relationer. Personen som remissen gäller ska inte kunna ordna bostad på egen hand. Handläggningstiden är i normalfallet ett par veckor och genomsnittstiden från beslut om bostad till kontraktskrivning är för närvarande 4 månader. Behovet av att snabbt behöva en bostad kan ibland väga över framför att utreda om personen verkligen inte kan skaffa en bostad på egen hand. Goda boendereferenser krävs endast för de hushåll som har missbruksproblematik och/eller visat på misskötsamhet i tidigare boende. Vid förtursskäl utifrån utsatthet för våld i nära relationer vill Bostadsenheten i de fall personen är gift, att en ansökan om äktenskapsskillnad ska ha påbörjats. Under 2015 godkändes 489 remisser. 12 procent av dessa (cirka 60 stycken) beviljades utifrån våld i nära relationer. Remisserna gäller nästan uteslutande kvinnor. Frekvensen för godkännande vad gäller remisser från socialtjänsten ligger på cirka 80 procent. Skäl till att en remiss avslås kan exempelvis vara att personen anses kunna ordna med boende på egen hand eller att våldsutsattheten ligger långt tillbaka i tiden och därmed inte längre är aktuell. Trots den generella bostadsbristen och en något ökad väntetid märker Fastighetskontoret för närvarande inga svårigheter i arbetet att nå målet om att leverera lägenheter till målgruppen. Utökade uppdrag utifrån Bosättningslagen, som trädde ikraft den 1 mars i år, kan dock framåt leda till än längre väntetider. Utvecklingsområden Bristen på bostäder Den rådande bostadsbristen i Göteborgs Stad gör det svårt för våldsutsatta personer att ordna med eget boende efter tiden i jourboende. Det är inte heller ovanligt att personer utsatta för våld i nära relationer varit utsatta för ekonomiskt våld och därmed har skulder och betalningsanmärkningar, vilket ytterligare försvårar möjligheten att ordna nytt boende. Kriscentrum för kvinnor och de ideella kvinnojourerna jobbar mycket med att stötta kvinnorna i processen att hitta nytt boende. I staden finns också möjligheten för socialtjänsten att skicka in remisser till Fastighetskontorets bostadsenhet för hushåll som av sociala och/eller medicinska skäl behöver förtur till en bostad och ett eventuellt kommunalt kontrakt. Till sociala skäl räknas utsatthet för våld i nära relationer. Bostadsenhetens uppskattning är att 80 procent av remisserna gällande utsatthet för våld i nära relationer beviljas. Svårigheterna för våldsutsatta personer att ordna med eget boende efter tiden på jouren leder bland annat till att boendetiden på jouren förlängs och att de blir kvar på jouren trots att behovet av skydd har upphört. Sett ur ett barnperspektiv är detta inte önskvärt, då placering av barn på institution bör ske i så begränsad omfattning som möjligt. Det är Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 13(16)
inte heller önskvärt utifrån att stadens resurser inte används på ett optimalt sätt, då personer i akut behov av skydd inte får tillgång till de platserna. I stadens plan mot våld i nära relationer är möjligheten till permanent boende ett utvecklingsområde och Fastighetskontoret har getts i uppdrag att i dialog med Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) undersöka möjligheterna att skapa en regional samverkan mellan kommunala och privata hyresvärdar i Göteborgsregionen för att hjälpa personer utsatta för våld i nära relationer att ordna ett nytt lämpligt permanent boende. I staden pågår också ett samtal om att eventuellt ingå i ett nationellt nätverk för utbyte av lägenheter för våldsutsatta. Tillgång till platser Beläggningen på det kommunala jourboendet Kriscentrum för kvinnor har varit konstant hög, runt 90 procent, under de senaste fem åren. På de ideella kvinnojourerna har det däremot funnits visst utrymme att öka beläggningen. Men siffrorna för 2015 visar på att detta utrymme har minskat (undantaget Kvinnojouren i Göteborg som haft en relativt låg beläggning till följd av en omfattande renovering under året). Under sommaren 2015 fick samtliga stadsdelar svara på hur de upplever tillgången på platser för våldsutsatta. Tre stadsdelar svarade att det ibland är svårt att hitta en plats, medan de övriga sju svarade att det oftast är fullt vid förfrågan om plats. Det upplevs även vara svårt att få en plats i någon av kranskommunerna. Behovet av skyddat boende är oftast akut och det är då ett problem när det inte finns några lediga platser. I brist på jourplatser placeras personen istället på exempelvis vandrarhem eller hotell. Tillgången till platser skulle öka om det var enklare för de våldsutsatta kvinnorna, som bor kvar på jourerna trots att behovet av skydd har upphört, att ordna med eget boende på den ordinarie bostadsmarknaden. Under intervjuerna med stadsdelarna framkom att kännedomen om de ideella jourerna var bristfällig. Ett par av jourerna upplevdes också vara svåra att komma i kontakt med vid behov. Även kännedomen om den boendeportal/webbsida över lediga platser som skapats och som KCK och Socialjouren har ansvar för var begränsad och ett flertal av de som kände till den upplevde att den inte riktigt fungerade som det var tänkt. Tillgång till skyddat boende för vissa målgrupper Tillgängligheten till skyddat boende för vissa särskilda målgrupper är ett utvecklingsområde. I den plan mot våld i nära relationer som tagits fram i staden, är målet att alla personer som är utsatta för våld i nära relationer och i behov av skyddat boende, har tillgång till det. Kvinnor med psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar Kvinnor med lättare former av psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar tas emot på de kvinnojourer som finns, men inte de med mer omfattande sådana. Främsta anledningen till detta är att det finns barn i boendena. Vid förfrågan om placering görs en bedömning om lämplighet i varje enskilt fall. Ett intern utvecklingsarbete pågår för att titta på hur även kvinnor med mer omfattande psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar ska kunna erbjudas skydd. Kvinnor med fysiska funktionsnedsättningar För kvinnor i behov av rullstol finns två platser på den kommunala jouren Kriscentrum för kvinnor och på akutboende Villa Förtroligheten är platserna anpassade för rullstol. Både på KCK och på Villa Förtroligheten behövs bistånd från socialtjänsten och ingen av de ideella jourerna som tar emot utan bistånd, kan ta emot en kvinna i behov av Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 14(16)
rullstol. På KCK är beläggningen mycket hög, 91 procent år 2015, och det kan vara svårt att få tillgång till de anpassade platserna just när det behövs. Samtliga jourer kan ta emot kvinnor i behov av rullator. En samrådsgrupp som skapats utifrån medel som avsatts för att arbeta med att långsiktigt stärka kvinnojourerna i Göteborg, har identifierat ökad tillgänglighet på jourerna som ett angeläget område att satsa på. Under 2015 beviljades medel till satsningar för att förbättra inne- och utomhusmiljön för barnen, lättläst informationsbroschyr och ökad tillgänglighet för synskadade genom att anpassa en kvinnojours verksamhet med taktila skyltar i lokalen. Försök har gjorts att fullt ut handikappanpassa en lägenhet, men detta gick inte att genomföra i aktuell fastighet. För 2016 finns inga framtagna förslag för att öka tillgängligheten på jourerna. Möjligheten för kvinnojourerna att öka den fysiska tillgängligheten i sina befintliga lokaler anses vara liten. Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck tas emot på ett par av de ideella kvinnojourerna, varav någon tar emot män som identifierar sig som kvinnor medan en annan tar emot kvinnor som identifierar sig som män. Målgruppen tas inte emot på den kommunala jouren Kriscentrum för kvinnor. Utvägs boende har möjlighet att ta emot personer med könsöverskridande identitet eller uttryck som är utsatta för våld i nära relationer. Boendet består av separata lägenheter och erbjuder i dagsläget inte något skalskydd. Grynings nyöppnade boende Villa Vidar tar emot hbtq-personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i åldern 16-30 år. I rapporten Normbrytande liv i Göteborg en lägesrapport om hbtq-personers livsvillkor 2014 finns en rekommendation att snarast inrätta skyddade boenden för våldsutsatta hbtq-personer. I stadens plan mot våld i nära relationer finns aktiviteten Skapa skyddade boendeplatser för personer oavsett kön eller sexuell läggning samt för personer med könsöverskridande identitet eller uttryck. Under hösten 2016 kommer möjligheterna till detta att undersökas. Våldsutsatta män Utvägs boende för personer som har utövat hot och/eller våld i familjen kan även ta emot våldsutsatta män. I dagsläget erbjuds dock inget skalskydd. Under hösten kommer möjligheterna och behoven av att erbjuda våldsutsatta män skyddat boende att undersökas. Kvinnor i prostitution och utsatta för människohandel Enligt lägesrapporten om jourboende för våldsutsatta kvinnor utfärdad 2014-06-03 (diarienr 0310/14) ansågs tillgängligheten till skyddat boende för kvinnor i prostitution och utsatta för människohandel vara begränsad. Enligt nya uppgifter tar dock samtliga ideella kvinnojourer samt Kvinnojourboende (akutboende) Pensionat Linnea och Villa Förtroligheten emot dessa målgrupper. Kvinnor med en missbruksproblematik Det finns totalt tre jourplatser för våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik. Det har visat sig att en del kvinnor på det kommunala boendet Alma som har ett mindre omfattande missbruk och inte befinner sig i samma socialt utsatta situation som övriga kvinnor där, ofta upplever miljön som stökig och otrygg. Att förbättra dessa kvinnors situation är ett utvecklingsområde. Det finns kunskap om att flertalet kvinnor med en missbruksproblematik är utsatta för våld i nära relationer. Det är dock inte ovanligt att kvinnorna själva inte identifierar sig som våldsutsatta. Arbetet med att motivera dessa kvinnor till att söka skydd undan våldet behöver intensifieras. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 15(16)
Arbete för att långsiktigt stärka de ideella kvinnojourerna i Göteborg Inför 2015 tillfördes medel till Social resursnämnd med 2 miljoner kronor i syfte att långsiktigt stärka de ideella kvinnojourerna i Göteborg. Istället för att fördela medlen som vanligt föreningsbidrag till de ideella kvinnojourerna, valde förvaltningen att bjuda in till samråd om hur medlen skulle kunna göra störst nytta och leda till ökad kvalitet för målgruppen våldsutsatta kvinnor och barn. Förslag på insatser har tagits fram i samverkan mellan de ideella kvinnojourerna i Göteborg, förvaltningens enheter Krisoch relationsenheten och Stöd till Social ekonomi samt Psykologenheten Hisingen. De områden som samrådsgruppen definierat som angelägna att göra satsningar på är: Stärka barnens situation när de vistas på jourerna. Stärka kvinnorna i föräldraskapet för att möjliggöra bestående förändringar. Kompetensutveckling av jourernas personal. Ökad tillgänglighet på jourerna. I ett tjänsteutlåtande daterat 2016-05-02 (diarienr 0366/16) anges förslag till insatser och fördelning av medel för 2016. Förslagen är följande: Förstärkning av Psykologenheten Hisingens uppdrag kopplat till kvinnojourerna. Ge Psykologenheten Hisingen nytt uppdrag att ge psykologkontakt till våldsutsatta föräldrar i behov av förstärkt stöd för bearbetning och för att stärkas i sitt föräldraskap. Bevilja medel till Kvinno- och tjejjouren ADA för insats i form av traumabehandling för kvinnorna på jourerna i Göteborg. Bevilja medel till Kvinnohuset Kassandra för kompetenshöjande insats till personalen på kvinnojourerna i Göteborg i form av miljöterapeutisk utbildning. Förslagen antogs av Social resursnämnd 2016-05-25. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 16(16)