Tomelilla kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: Onsdagen den 25 oktober 2017 kl. 08.30 Plats: Äppelkriget, kommunhuset i Tomelilla Kallelse med föredragningslista Ärenden Diarienr Sidnr 1 Ändringar i föredragningslistan 2 Dialoger och informationsärenden den 25 oktober 2017/2 3 2017 3 Fördjupningsuppdrag budget 2018 2016/417 4-5 4 Hantering av tidigare budgetbeslut 2017/365 6-8 5 Alkoholtaxor 2018 2017/252 9-16 6 Integrationsstrategi Tomelilla kommun 2016/379 17-23 7 Ny näringslivsplan 2015/3 24-28 8 Plan mot våldsbejakande extremism 2016/158 29-37 9 Nytt avtal och reglemente för Östra Skånes 2017/358 38-50 hjälpmedelsnämnd 10 Svar på motion - Hedra Eric Sigfrid Persson - 2016/461 51-59 Trydesonen som byggde Malmö 11 Medborgarinitiativ - Nya ljuspunkter på 2017/364 60 arenaområdet vid Nygatan 12 Medborgarinitiativ - Ridväg Brösarps backar 2017/360 61 13 Svar på medborgarinitiativ - Belysning vid 2017/273 62-63 hundrastgården sidan om Kastanjeskolan 14 Yttrande avseende förslag till nationell plan för 2017/304 64-72 transportsystemet 2018-2029 15 Detaljplan för Brösarp 11:16 2016/365 73-95 16 Begäran om företräde hos kommunstyrelsens 2017/350 96-97 arbetsutskott gällande behov av LSS-bostäder 17 Bidragsöversyn för kommunens föreningar 2017/359 98 18 Anmälningsärenden ksau den 25 oktober 2017 2017/3 99 1
Tomelilla kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Leif Sandberg (C) Ordförande Johan Linander Sekreterare Meddela förhinder i god tid till Kommunledningskontoret som kallar ersättare. Telefon 0417-182 53 Johan Linander E-post: kommun@tomelilla.se 2
Tomelilla den 17 oktober 2017 Dnr KS 2017/2 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- oc fritid Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Handläggare: Britt Ekstrand Assistent Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil britt.ekstrand@tomelilla.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Dialoger och informationsärenden till ksau den 25 oktober 2017 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar lägga dialoger och informationsärenden till handlingarna. Ärendebeskrivning 1. Säkerhetssamordnare Dan Bengtsson och kommunpolis Malin Sjöblom 2. Tf. kommunchef Helena Berlin 3. Ekonomichef Anders Eriksson 4. Samhällsbyggnadschef Jörgen Prahl 5. Plan- och exploateringschef Ulrika Ljung och miljöstrateg Ida Abrahamsson: - Remissvar översiktsplanen 6. Personalchef Johan Lexfors 7. Brösarps Byagille kl. 10.00 - GC-väg längs riksväg 9 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen den 17 oktober 2017. Kommunledningskontoret Britt Ekstrand Assistent 3 1 (1)
Tomelilla den 19 oktober 2017 Dnr KS 2016/417 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- oc fritid Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Handläggare: Leif Sandberg(C) Kommunstyrelsens ordförande Direkt AnsvarigTlfn Mobil 0709958250 leif.sandberg@tomelilla.se Kommunstyrelsen Fördjupningsuppdrag budget 2018 Kommunstyrelsens ordförandes förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar ge förvaltningen i uppdrag att fördjupa arbetet med driftsbudget för 2018 för Tomelilla kommun och återkomma före 1 april 2018 med förslag till beslut i aktuella delar. Ärendebeskrivning 2018 års driftsbudget innebär flera stora osäkerhetsfaktorer, vilka berörs nedan, samtidigt som Sveriges Kommuner och Landsting(SkL) är tydliga i sin analys att utmaningen som kommunsektorn nu står inför är de största på 50 år. Sverige får allt fler äldre och allt fler yngre. Medan personer i arbetsför ålder inte ökar i samma takt. Därtill konstaterar såväl SkL och Konjunkturinstitutet(KI) att det redan 2019 kommer krävas åtstramande åtgärder, då statsbudgeten är underfinansierad. KI uppger dessutom att även om högkonjunkturen 2017/2018 blir kraftigare, har vi sannolikt nått en konjunkturpeak. Anledningarna är därför både goda och många att fördjupa arbetet med den ekonomiska planen för 2018, innan beslut om att fördela ytterligare medel tas, inte minst för att behålla helhetssynen och att satsningar verkligen görs, där de behövs bäst. De osäkerhetsdelar förvaltningen uppdras analysera är främst relaterad till de institutionsplaceringar som under 2017 har gjorts av barn- och unga, implementeringen av nya Hälso- och sjukvårdsavtalet, regelverksändring i Betalningsansvarslagen, ökningen av LSS-boende, tillsyn av barn på OB tid, samt redan tidigare beslutad genomlysning av skolpengssystemet. 4 1 (2)
Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut om Mål och budget 2018 med plan 2019-2020. Dnr 2016/417 Kommunstyrelsen Leif Sandberg(C) Kommunstyrelsens ordförande 5 2 (2)
Tomelilla den 20 oktober 2017 Dnr KS DiaNr Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- oc fritid Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Handläggare: Helena Berlin Tf. kommunchef Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil johan.linander@tomelilla.se Kommunfullmäktige Tjänsteskrivelse Hantering av tidigare budgetbeslut Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar annullera följande beslut från kommunfullmäktiges budgetsammanträde den 30 november 2015, 132/2015: - Familjenämnden ska ta fram ett underlag för beslut inför eventuellt utökande av förskoleavdelning och kvälls-/nattbarnomsorg. - OB-förskola startar från och med 1 augusti 2016, för att öka möjligheterna för medborgarna att ta en anställning som erbjuds på obekväma arbetstider (familjenämnden utreder). - Kommunfullmäktige ger familjenämnden i uppdrag att till kommunfullmäktige april 2016, att redovisa åtgärder för effektivisering av all dokumentation som sker inom skolans område, för att få mer närvaro av lärare i klassrummen. - Kommunfullmäktige ger familjenämnden i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan, med redovisning i kommunfullmäktige april 2016, för att öka elevernas måluppfyllelse till 100 %. - Utöka antalet platser på Vård- och Omsorgscollege från 8 till 20 platser till en merkostnad av 430 tkr, då behovet av kompetensförsörjning är stort inom Vård- och Omsorg. - En plan för kompetensförsörjning tas fram i syfte att säkra framtida personalbehovet inom kommunförvaltningen. Ärendebeskrivning Vid kommunfullmäktiges budgetsammanträde den 30 november 2015 6 1 (3)
fattades en lång rad beslut efter politiska överläggningar under sammanträdets gång. Totalt fattades runt 40 beslut, vissa för verkställande och andra som uppdrag till nämnder eller förvaltning. Protokollet från sammanträdet är inte entydigt utan det har funnits ständiga behov av att tolka vad som egentligen beslutades. De allra flesta av besluten från budgetsammanträdet i november 2015 är verkställda. Det finns dock ett antal beslut som inte har kunnat verkställas, oftast på grund av att besluten inte var tillräckligt beredda när de fattades. Det finns också två beslut som delvis motsägelsefulla som gäller förskola på obekväm arbetstid. För förvaltningen är det inte oproblematiskt att ha fattade beslut som inte går att verkställa. Det är ett stressmoment som dessutom ökar när diskussion om besluten återkommer med jämna mellanrum. Att de icke verkställbara besluten inte har verkställts uppfattas som en kritik mot tjänstemännen. Med anledning av detta föreslår förvaltningen att kommunfullmäktige ska besluta annullera följande beslut: - Familjenämnden ska ta fram ett underlag för beslut inför eventuellt utökande av förskoleavdelning och kvälls-/nattbarnomsorg. - OB-förskola startar från och med 1 augusti 2016, för att öka möjligheterna för medborgarna att ta en anställning som erbjuds på obekväma arbetstider (familjenämnden utreder). Dessa båda beslut är delvis motsägelsefulla. Det ena beslutet säger att underlag ska tas fram för eventuellt utökande av förskoleavdelning och kvälls-/nattbarnomsorg medan det andra beslutet stadgar att OB-förskola skulle ha startat den 1 augusti 2016, men dock att familjenämnden skulle utreda frågan. Förvaltningen har genomfört flera utredningar för att få en bild av hur behovet ser ut. Förvaltningen kan, precis som många andra kommuner redan gör, starta en förskoleavdelning som ger barnomsorg på obekväm arbetstid, men så länge som det inte finns budgeterade medel till detta så finns det ingen ekonomisk möjlighet för förvaltningen att göra detta. Huruvida resurser ska tillskjutas är ett politiskt beslut som ska fattas inom ett budgetbeslut. - Kommunfullmäktige ger familjenämnden i uppdrag att till kommunfullmäktige april 2016, att redovisa åtgärder för effektivisering av all dokumentation som sker inom skolans 7 2 (3)
område, för att få mer närvaro av lärare i klassrummen. Ett projekt att ta fram åtgärder för att effektivisera all dokumentation inom skolans område skulle vara mycket omfattande. Projektet ter sig näst intill ohanterbart. Idag finns ingen samlad bild över all dokumentation som sker inom skolans värld. - Kommunfullmäktige ger familjenämnden i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan, med redovisning i kommunfullmäktige april 2016, för att öka elevernas måluppfyllelse till 100 %. Även detta uppdrag är i stort sett ogenomförbart. Visst ska målsättningen vara att varje enskild elev ska klara samtliga mål i skolan, men att samtliga elever alltid ska klara alla mål är snarare en vision än ett realistiskt mål. Det går att ta fram en plan för att skolorna i Tomelilla kommun ska uppnå 100 procent måluppfyllelse, men det kommer knappast att bli en realistisk plan. - Utöka antalet platser på Vård- och Omsorgscollege från 8 till 20 platser till en merkostnad av 430 tkr, då behovet av kompetensförsörjning är stort inom Vård- och Omsorg. Tomelilla kommun har inte möjlighet till 20 platser och det finns inte heller underlag för att använda 20 platser. - En plan för kompetensförsörjning tas fram i syfte att säkra framtida personalbehovet inom kommunförvaltningen. Olika delar av kommunförvaltningen jobbar med sina rekryteringsbehov och förvaltningen gör bedömningen att det inte behövs någon plan för kommunförvaltningen som helhet eftersom behoven ser så olika ut. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse tf. kommunchef Helena Berlin, 20 oktober 2017. Kommunledningskontoret Helena Berlin Tf. kommunchef 8 3 (3)
TOMELILLA KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 3 oktober 2017 Kfn 66 Dnr KFN 2017/39 Alkoholtaxor 2018 Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige att fastställa alkoholtaxor 2018. Ärendebeskrivning Vid genomgång av den mängd och typ av ärenden som handlagts av Alkoholenheten sedan bildandet av den gemensamma organisationen kan en utvärdering av taxorna göras. Det har visat sig, främst genom åtgång av arbetstid för handläggning av ärenden att ett fåtal taxor har varit för låga, med hänsyn till den arbetstidsåtgång dessa ärenden genererar. Det har även visat sig, främst genom åtgång av arbetstid för handläggning av ärenden att ett fåtal taxor har varit för höga, med hänsyn till den arbetstidsåtgång dessa ärenden genererar. Alkoholenheten rekommenderar att den rörliga tillsynsavgiften tas ut med 1% av redovisad årsomsättning av alkoholdrycker, dock högst 16 200 kr. Tidsåtgången för tillsyn ökar generellt med stigande försäljning. Alkoholenheten föreslår med hänvisning till 9 i samarbetsavtalet att respektive kommuns fullmäktige fastställer nya avgifter från den 1 januari 2018 enligt bifogat förslag daterat 2017-08-18. Avgifterna justeras årligen av Alkoholenheten enligt gällande index. Alkoholenheten vill särskilt framhålla vikten av att samtliga samarbetskommuner enas om avgifterna, så att även fortsättningsvis gemensamma ansöknings- och tillsynsavgifter för Alkoholenhetens samtliga fyra kommuner gäller. Justerandes sign 9
TOMELILLA KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 3 oktober 2017 Kfn 66 forts. Beslutsunderlag Missiv till förslag om ansöknings- och tillsynsavgifter 2018, handlingsid: Kfn 2017.440. Avgifter 2017 Förslag 2018, handlingsid: Kfn 2017.441. Förslag till beslut under sammanträdet Tina Bergström-Darrell (S) föreslår att kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige att fastställa alkoholtaxor 2018. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Kultur- och fritidschef Marina Hansson Alkoholenheten Justerandes sign 10
Sid 1 (3) Ansöknings- och tillsynsavgifter för Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner enligt alkohollagen Avgifter 2018 Kommunen har rätt att ta ut avgifter för ansökan avseende tillståndsprövningen och för den löpande tillsynen av tillståndshavarna. Detta regleras i alkohollagen 8 kap. 10. Ansökningsavgifter 2017 2018 Stadigvarande tillstånd för allmänheten...10 665 kr Stadigvarande tillstånd för slutna sällskap...10 665 kr Stadigvarande tillstånd för slutna sällskap vid cateringverksamhet...10 665 kr Stadigvarande tillstånd för allmänheten p g a byte av bolagsform (nytt org.nr medför nyansökan) avser befintlig tillståndshavare i kommunen med oförändrad verksamhet...10 665 kr Stadigvarande tillstånd för allmänheten, avser pausservering...10 665 kr Särskilt tillstånd för provsmakning vid tillverkningsställe...7 815 kr Stadigvarande tillstånd för servering i gemensamt serveringsutrymme (avser i kommunen befintliga tillståndshavare, en gemensam ansökan)...5 475 kr Anmälan och godkännande av lokal vid cateringverksamhet, avser ej tidigare godkänd lokal...855 kr 11 000 kr 11 000 kr 11 000 kr 8 000 kr 8000 kr 8 000 kr 8 000 kr 1 000 kr Anmälan av lokal vid cateringverksamhet, avser tidigare godkänd lokal...300 kr Tillfälligt tillstånd för allmänheten a) 1 2 dagar, under sammanhållet arrangemang...4 275 kr 5 000 kr b) mer än 2 dagar, under sammanhållet arrangemang...5 340 kr 6 000 kr Tillfälligt tillstånd för allmänheten, avser tillfällig pausservering a) 1 2 dagar, under sammanhållet arrangemang...1785/4275 kr 1 000 kr b) mer än 2 dagar, under sammanhållet arrangemang...3585/5340 kr 2 000 kr Tillfälligt tillstånd för allmänheten (avser i kommunen befintliga tillståndshavare) a) 1 2 dagar, under sammanhållet arrangemang...1 785 kr 2 000 kr b) mer än 2 dagar, under sammanhållet arrangemang...3 585 kr 3 500 kr Tillfälligt tillstånd för provsmakning vid arrangemang (avser partihandlare) a) 1 2 dagar, under sammanhållet arrangemang...4 260 kr 4 500 kr b) mer än 2 dagar, under sammanhållet arrangemang...5 325 kr 5 500 kr Alkoholenheten, Tomelilla Kommun, Gustafs Torg 16, 273 80 Tomelilla. Växel: 0417-180 00. 11
Sid 2 (3) Tillfälligt tillstånd för servering i gemensamt serveringsutrymme (avser i kommunen befintliga tillståndshavare, en ansökan per arrangemang) a) 1 2 dagar, under sammanhållet arrangemang...1 785 kr 1 700 kr b) mer än 2 dagar, under sammanhållet arrangemang...3 585 kr 3 500 kr Tillfälligt tillstånd för slutna sällskap (avser ett tillfälle och kan beviljas högst 12 gånger per år)...855 kr Vid fler än 12 tillfällen per år söks stadigvarande tillstånd för slutna sällskap, se avgift ovan. 1 000 kr Tillfällig utökning i befintligt stadigvarande tillstånd avseende serveringstid, serveringsyta a) för allmänheten...2 000 kr b) för slutna sällskap...1 000 kr Förändring eller tillägg i gällande tillstånd a) Tillägg av cateringtillstånd i befintligt stadigvarande tillstånd (avser i kommunen befintliga tillståndshavare)...10 665 kr 6 000 kr b) Byte av bolagsman/styrelse/ägare eller annan PBI (person med betydande inflytande) med aktieinnehav om 20 % eller mer...5 000 kr 6 000 kr c) Byte av bolagsman/styrelse/ägare eller annan PBI (person med betydande inflytande) med aktieinnehav mindre än 20 %...4 000 kr 3 600 kr d) Ändrade serveringstider...3 585 kr 3 600 kr e) Om-/tillbyggnad eller på andra sätt ändrade serveringslokaler...3 585 kr 3 600 kr f) Ändring av alkoholdrycker som får serveras...3 585 kr 3 600 kr g) Tillägg av uteservering...3 585 kr 3 600 kr h) Namnbyte på serveringsställe, namnändring på bolag med bibehållet org.nr...utan avgift Övrigt i) Anmälan kryddning av snaps...utan avgift j) Anmälan om provsmakning (avser i kommunen befintliga tillståndshavare)...utan avgift k) Anmälan om rumsservering och/eller minibar...utan avgift Kunskapsprov Kunskapsprov, kostnad per provtillfälle, max 3 gånger/person/ansökan...1 900 kr 1900 kr Kostnad för auktoriserad tolk... Självkostnadspris Självkostnadspris 12
Sid 3 (3) Tillsynsavgifter Fast tillsynsavgift/år för stadigvarande tillstånd...1 500 kr I den fasta tillsynsavgiften ingår avgift för en deltagare i utbildningen Ansvarsfull Alkoholservering som Alkoholenheten anordnar årligen. 1 800kr Rörlig tillsynsavgift/år för stadigvarande tillstånd Den rörliga tillsynsavgiften baseras på årsomsättning av alkoholdrycker för varje serveringsställe, avser tillståndshavare med stadigvarande serveringstillstånd. Rörlig tillsynsavgift tas ut med 1% av redovisad årsomsättning av alkoholdrycker, dock högst 16 200 kr. Restaurangrapport Den rörliga tillsynsavgiften baseras på årsomsättningen av alkoholdrycker, som tillståndshavaren redovisar i restaurangrapporten. Restaurangrapporten ska lämnas in varje år enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter om statistiska uppgifter om servering av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker. Om restaurangrapporten inte kommer in i tid skickar Alkoholenheten påminnelse. Påminnelseavgift försenad restaurangrapport...500 kr Indexuppräkning Avgifterna för tillstånd och tillsyn knyts till arbetskostnadsindex och omräknas varje år den 1 januari. Omräkningen avrundas uppåt till närmaste femtiotal kronor. 13
Tomelilla 2017-08-18 Socialnämndens individ- och familjeutskott i Simrishamn Kommunstyrelsens arbetsutskott i Sjöbo Kommunstyrelsens kultur- och fritidsnämnd i Tomelilla Socialnämndens arbetsutskott i Ystad Förslag till höjning av ansöknings- och tillsynsavgifter gällande serveringstillstånd fr o m januari 2018 Bakgrund Sedan den 3 september 2012 finns en gemensam organisation för kommunerna Tomelilla, Sjöbo, Simrishamn och Ystad för handläggning av tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622). Syftet med samarbetet vid bildandet var att kommunerna gemensamt skulle kunna använda sig av tillgängliga resurser för att få en organisation som långsiktigt kan hantera såväl ökad ärendetillströmning som skärpta lagkrav för den sökande. Samtidigt som man långsiktigt i kommunerna ska kunna upprätthålla kontinuitet, kompetens, kvalitet och kostnadseffektivitet. I samarbetsavtalen år 2012 och 2016 som tecknats mellan kommunerna framgår i 7 att kostnaderna för den gemensamma organisationen ska fördelas mellan samarbetskommunerna utifrån respektive samarbetskommuns totala andel serveringstillstånd. Vidare framgår av samarbetsavtalet 9 att självfinansiering bör uppnås senast år 2014 respektive 2017 genom höjning av taxor. Under 1 regleras ansvaret och uppgifterna för den gemensamma organisationen. Utredning Avtalens 1 och 9 som reglerar ansvar och självfinansiering bör vara uppfyllda, vilket var avsikten vid den gemensamma organisationens bildande. Konsekvenserna av att Alkoholenheten inte är självfinansierad innebär att den finansieras till viss del av skattemedel eller att kraven enligt alkohollagen inte uppfylls. Höjning av ansöknings- och tillsynsavgifter har inte heller skett sedan 2014, då första steget till självfinansiering genomfördes efter bildandet av den gemensamma organisationen. Ansöknings- och tillsynsavgifterna bör vara knutna till arbetskostnadsindex och borde omräknats varje år den 1 januari, vilket innebär att en årlig höjning av avgifterna borde gjorts under den tid som förflutit sedan den gemensamma organisationen bildades. 14
Överväganden Vid genomgång av den mängd och typ av ärenden som handlagts av Alkoholenheten sedan bildandet av den gemensamma organisationen kan en utvärdering av taxorna göras. Det har visat sig, främst genom åtgång av arbetstid för handläggning av ärenden att ett fåtal taxor har varit för låga, med hänsyn till den arbetstidsåtgång dessa ärenden genererar. Dessa är som följer: Byte av bolagsman/styrelse/ägare med 50 % eller mer. (Avsåg antalet personer.) (Enligt förslag ersätts denna punkt med; - Byte av bolagsman/styrelse/ägare eller annan PBI (person med betydande inflytande) med aktieinnehav om 20% eller mer. (Avser ägarandel.) Påminnelseavgift för ej inskickad restaurangrapport Rörlig årsomsättningsbaserad tillsynsavgift Det har visat sig, främst genom åtgång av arbetstid för handläggning av ärenden att ett fåtal taxor har varit för höga, med hänsyn till den arbetstidsåtgång dessa ärenden genererar. Dessa är som följer: Stadigvarande tillstånd för allmänheten, avser pausservering fanns inte specificerat tidigare vilket medförde avgift som stadigvarande till allmänhet. Ej rättvist då utredningen inte är lika omfattande. Stadigvarande tillstånd för allmänheten, p g a byte av bolagsform ( nytt org.nr medför nyansökan) avser befintlig tillståndshavare med oförändrad verksamhet i kommunen. Inte rättvist att betala helt ny avgift då utredningen inte är lika omfattande då verksamheten är oförändrad. Byte av bolagsman/styrelse/ägare med mindre än 50%. (Avsåg antalet personer.) (Enligt förslag ersätts denna punkt med; - Byte av bolagsman/styrelse/ägare eller annan PBI (person med betydande inflytande) med aktieinnehav om mindre än 20%. (Avser ägarandel.) Tillägg av cateringtillstånd i befintligt stadigvarande tillstånd (avser i kommunen befintliga tillståndshavare saknades specificering tidigare vilket medförde att detta föll in under vanligt stadigvarande tillstånd. Tillfälligt tillstånd för allmänheten, avser tillfällig pausservering saknades specificering tidigare vilket medförde att dessa föll in under vanligt tillfälligt tillstånd för allmänheten. Orättvist. I förslaget finns två olika tillstånd som ändrats till att nu avse en taxa oavsett antal som söker. Tidigare var det en taxa per sökande. Dessa är som följer: Stadigvarande tillstånd för servering i gemensamt serveringsutrymme Tillfälligt tillstånd för servering i gemensamt serveringsutrymme Alkoholenheten rekommenderar att den rörliga tillsynsavgiften tas ut med 1% av redovisad årsomsättning av alkoholdrycker, dock högst 16 200 kr. Tidsåtgången för tillsyn ökar generellt med stigande försäljning. 15
Alkoholenheten har också sett ett behov att tillmötesgå de sökande då det gäller tillfälliga tillstånd för allmänheten att införa en ny taxa som avser tillfälligt tillstånd för fler dagar än 2 dagar. Detta för att tillgodose behovet under sommaren då flera arrangörer har förhindrats att söka den period de önskar då maxtiden för tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten idag är 7 dagar. I förslaget finns nedan punkter med, för att visa att de är avgiftsfria och anmälningspliktiga. Namnbyte på serveringsställe eller bolag med bibehållet org.nr Anmälan kryddning av snaps Anmälan om provsmakning (avser i kommunen befintliga tillståndshavare) Anmälan om rumsservering och/eller minibar Förslag till beslut Alkoholenheten föreslår med hänvisning till 9 i samarbetsavtalet att respektive kommuns fullmäktige fastställer nya avgifter från den 1 januari 2018 enligt bifogat förslag daterat 2017-08- 18. Avgifterna justeras årligen av Alkoholenheten enligt gällande index. Alkoholenheten vill särskilt framhålla vikten av att samtliga samarbetskommuner enas om avgifterna, så att även fortsättningsvis gemensamma ansöknings- och tillsynsavgifter för Alkoholenhetens samtliga fyra kommuner gäller. Tomelilla kommun Tf Kommunchef Alkoholenheten Helena Berlin Marina Hansson Bilaga: Förslag gällande höjning av ansöknings- och tillsynsavgifter från 2018-01-01 16
Tomelilla den 9 oktober 2017 Dnr KS 2016/379 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- oc fritid Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Handläggare: Eva Lundberg Tf Utvecklingschef Direkt 0417-18236 Mobil 0709-958236 eva.lundberg@tomelilla.se kommunstyrelsen Antagande av integrationsstrategi för Tomelilla kommun Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar anta strategi för integration (se bilaga 1) i enlighet med förvaltningens och den politiska styrgruppens förslag. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade i oktober 2016 att förvaltningen skulle ta fram en integrationsplan. Med anledning av förändringar i organisationen på kommunledningskontoret försenades arbetet. Den politiska styrningen var initialt otydlig därför beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott i mars 2017, 97, att tillsätta en politisk styrgrupp bestående av integrationsrådet och Per-Martin Svensson. Styrgruppen har därefter tagit beslut om att styrdokumentet för integrationen ska vara en strategi inte en plan. Tillsammans med förvaltningen har styrgruppen tagit fram ett förslag till integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Syftet med integrationsstrategin är att vara ett vägledande dokument för Tomelilla kommuns framtida arbete med integration. Strategin omfattar integrationsarbetet inom kommunens samlade verksamhet, med vilken avses Tomelilla kommun med helägda bolag. Integration berör generellt alla grupper i samhället men strategin beskriver på ett övergripande sätt hur kommunen avser att arbeta med integrationen huvudsakligen med inriktning mot nyanlända. I strategin finns Tomelilla kommuns specifika mål med integration och de framgångsfaktorer som identifierats för att nå de uppsatta målen samt verktyg för en nämndsövergripande inriktning av kommunens samlade insatser. Beslutsunderlag 1 (2) 17
Integrationsstrategi för Tomelilla kommun, Dok ID 282896 Kommunledningskontoret Eva Lundberg Tf Utvecklingschef Beslutet skickas till: Tf Kommunchef Helena Berlin Tf Utvecklingschef Eva Lundberg VD Österlenhem AB Pia Brink 2 (2) 18
TOMELILLA KOMMUN Kf xx/2017 Dnr KS xx Integrationsstrategi för Tomelilla kommun Antagen av kommunfullmäktige den xx xx 2017, Kf xx. Gäller från den x xx 2017. Dokumentansvarig politisk instans: Kommunfullmäktige Dokumentansvarig tjänsteman: Kommunchef Uppföljning: En gång per mandatperiod eller vid behov. 19
Syfte med integrationsstrategin Denna integrationsstrategi utgör ett viktigt vägledande dokument för Tomelilla kommuns framtida arbete med integration. Strategin omfattar integrationsarbetet inom kommunens samlade verksamhet, med vilken avses Tomelilla kommun med helägda bolag. Integration berör generellt alla grupper i samhället men denna strategi beskriver på ett övergripande sätt hur kommunen avser att arbeta med integrationen med inriktning mot nyanlända. I strategin finns Tomelilla kommuns specifika mål med integration och de framgångsfaktorer som identifierats för att nå de uppsatta målen samt verktyg för en nämndsövergripande inriktning av kommunens samlade insatser. Begrepp och förklaringar Integration Integration handlar om att känna tillhörighet och delaktighet i det svenska samhället. Integration är grunden för allas möjlighet att vara inkluderad i samhället; skola, arbetsplats, boende samt andra sociala, kulturella och politiska sammanhang. Asylsökande En asylsökande är en person som tagit sig till Sverige och ansökt om skydd. Under tiden en ansökan prövas är den asylsökande inskriven i Migrationsverkets mottagningssystem. Personen står under LMA (Lagen om mottagande av asylsökande) och får ett id kort av Migrationsverket som bevis på rätten att vara i Sverige. Ensamkommande Ett ensamkommande barn är ett barn under 18 år som kommer till Sverige utan båda sina föräldrar eller någon annan vuxen person som har trätt i föräldrarnas ställe. Det gäller även barn som efter ankomsten till Sverige står utan sådan ställföreträdare. Nyanländ En nyanländ person är en person som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl till exempel kvotflykting. En person är nyanländ under tiden som hon eller han omfattas av lagen om etableringsinsatser vars syfte är att underlätta för personer som är nya i Sverige att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning. Etableringsinsatserna som pågår i 24 månader görs i samverkan med framför allt Migrationsverket, kommunen, Länsstyrelsen samt Försäkringskassan. Det är Arbetsförmedlingen som har det samordnande ansvaret. Anvisningskommun Anvisningskommun är en kommun som tar emot ensamkommande barn och nyanlända efter anvisning av Migrationsverket. I kommunen kan det finnas både asylsökande barn och barn som fått uppehållstillstånd. Sedan den 1 januari 2017 har Migrationsverket hela ansvaret att anvisa kommuner att ta emot nyanlända för bosättning. Bosättningslagen omfattar nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller annan skyddsbehövande enligt vissa bestämmelser i utlänningslagen och deras anhöriga. Anvisningar till kommunerna avser nyanlända som är registrerade och vistas vid Migrationsverkets anläggningsboenden samt kvotflyktingar. 2 20
Fördelningen av anvisningar baseras på kommunernas arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek, sammantagna mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen. Eget boende Migrationsverket erbjuder asylsökande boende (anläggningsboende) under tiden de väntar på beslut, men den asylsökande kan också välja att ordna boende på egen hand (eget boende, ebo ). Det kan till exempel innebära att den asylsökande bor hos släkt eller vänner Bakgrund Om en person som ansökt om asyl får uppehållstillstånd har hon eller han rätt att bosätta sig i Sverige. Det gäller även kvotflyktingar som får uppehållstillstånd innan de kommer till Sverige. Sedan den 1 mars 2016 är alla kommuner skyldiga att ta emot nyanlända för bosättning. Kommunerna ansvarar för undervisning i sfi (svenska för invandrare), samhällsorientering och annan vuxenutbildning, samt för skola, förskola, barnomsorg och andra insatser för barn och ungdomar. Kommunen ansvarar också för försörjning för de personer som inte har rätt till en etableringsplan. I Tomelilla kommun ryms redan en stor del av världen, i kommunen finns ca 1 500 människor från drygt 90 olika länder. Enligt skatteverkets statistik gällande Tomelilla kommun, för tiden januari 2015 och fram till maj 2017, är flyttnettot från annat land ca 230 personer. Etablering på arbetsmarknaden är inte bara viktigt för nyanländas möjligheter till delaktighet i samhället och i arbetslivet utan också utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. I maj 2017 fanns 91 personer från Tomelilla kommun inskrivna i arbetsförmedlingens etableringsprocess. Statistiken visar i dagsläget är att endast tre personer av de 91 som är inskrivna i etablering har växlat över till arbete eller studier. Nationella mål för integrationspolitiken Målet för integrationspolitiken på nationell nivå är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Enligt regeringen är arbete nyckeln till nyanländas etablering i Sverige. Arbete ger, förutom egenförsörjning, möjligheter att utveckla kunskaperna i det svenska språket och om det svenska samhället. Arbete bidrar också till ett utökat socialt nätverk. Många nyanlända är i yrkesverksam ålder och har såväl utbildning som erfarenhet som i större utsträckning bör tas tillvara, inte minst inom områden där det råder brist på arbetskraft. Regeringen anser också det angeläget att andelen kvinnor som tar del av arbetsmarknadsnära insatser respektive övergår till arbete ökar och att kvinnor och män ges samma möjligheter till etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. 3 21
Tomelilla kommuns övergripande integrationsmål Det övergripande målet för Tomelilla kommuns integrationsarbete är detsamma som det nationella målet: lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Prioriterade målområden Arbete, företagande och försörjning o Stärka individen så att fler kommer i egen försörjning så snabbt som möjligt genom att bland annat stimulera näringslivet till praktikplatser och nystartsjobb samt allmänt främja företagande. o Varje nyanländ ska finnas i arbete, förtagande, utbildning eller praktik, i samverkan med Arbetsförmedlingen, inom två år efter ankomst till kommunen. Utbildning och språk o Medverka till förbättrad kunskap i svenska språket och förståelse för värdet av språkkunskaper; svenska från dag ett. o Erbjuda varje individ utbildning som håller hög kvalitet och som är anpassad efter arbetsmarknadens behov och individuella förutsättningar Bostäder o Varje nyanländ ska kunna erbjudas boende genom att kommunen bygger mer själv, underlättar för andra att bygga, tillåter så kallat eget boende samt undersöker möjligheten att hyra tomma hus på landsbygden. Hälsa och trygghet o Tomelilla kommun ska vara en trygg och säker kommun för alla dess innevånare. o Säkerställa att varje nyanländ har full kunskap om var vård och stöd finns att få. Sociala nät, kultur och fritid o Möjliggöra fler mötesplatser för aktiviteter, attraktiva fritidssysselsättningar och publika evenemang, som knyter an till och bejakar människors skilda erfarenheter. Framgångsfaktorer för att Tomelilla kommun ska nå integrationsmålen Grunden för en stark integration läggs med smidigt mottagande, snabb etablering och med att den nyanlände aktivt tar ansvar för sin egen integration. Svenska språket är nyckeln till att nyanlända ska kunna etablera sig i samhället och komma in på arbetsmarknaden. 4 22
För att nå målet med arbete och/eller studier är det av vikt att skapa mötesplatser mellan arbetstagare och arbetsgivare och att en långtgående samverkan sker mellan kommun, Arbetsförmedling, arbetsgivare och civilsamhället. Ett framgångsrikt integrationspolitiskt arbete innebär att integration ingår som en naturlig del i den ordinarie verksamheten i förvaltningen och att det finns en god intern samverkan mellan kommunens olika verksamheter. Uppföljning Uppföljning av integrationsstrategin görs årligen i enlighet med de mål som anges i strategin samt i integrationsrådets rapport till kommunstyrelsen. Organisation och ansvarsfördelning Kommunfullmäktige ansvarar för att: -besluta om integrationsstrategi för Tomelilla kommun Kommunstyrelsen ansvarar för att: -tillhandahålla kommunfullmäktige rapporter om måluppfyllelse i samband med årsbokslut Styrelser och nämnder - besluta om mål för respektive styrelse eller nämnd avseende integrationsarbete i enlighet med strategins övergripande mål och prioriterade områden - till kommunstyrelsen rapportera måluppfyllelse enligt den tidplan styrelsen anger Integrationsrådet ansvarar för att: - vara en rådgivande och informerande funktion och verka som ett kunskaps- och samrådsorgan i integrationsfrågor. - i övrigt följa arbetsordningen för rådet som antagits av kommunstyrelsen Förvaltningens arbetsgrupp för integration ansvarar för att: -aktivt arbeta för att målen i integrationsstrategin uppnås Förvaltningens integrationssamordnare ansvarar för att : -följa upp, samordna, initiera och stödja integrationsarbetet i kommunen -bedriva omvärldsbevakning i syfte att utveckla integrationsarbetet -delta på Integrationsrådets sammanträden -sammankalla och leda förvaltnings arbetsgrupp för integrationsarbete 5 23
TOMELILLA KOMMUN NÄRINGSLIVSPLAN 24
NÄRINGSLIVSPLAN Syfte Planen syftar till att förbättra och utveckla samarbetet mellan näringslivet och kommunförvaltningen. Ett bra samarbete mellan förvaltning och näringsliv ger bättre förutsättningar att driva företag framgångsrikt i Tomelilla kommun. Ett starkt näringsliv ger en ökad tillväxt, en god arbetsmarknad och en attraktiv kommun. Målgrupp: Huvudaktörer är näringslivet och förvaltningen. Medaktörer är berörda tjänstepersoner och kommuninvånare. Ansvar Ansvaret för näringslivsplanen ligger hos Utvecklingsavdelningen. Handlingsplan I ansvaret ligger också att ta fram en handlingsplan för näringslivet. I denna beskrivs åtgärder som bör genomföras under det aktuella året för att uppnå uppsatta delmål. För uppföljning kommer också indikatorer, tidsplaner och mätetal att presenteras för respektive åtgärd. Handlingsplanen görs årligen och bygger på näringslivsplanens mål. Nuläge Tomelillas näringsliv består av cirka 2000 företag och den dominerande branschen är jord- och skogsbruk, följt av byggverksamhet och handel, reparation av fordon. De branscher som sysselsätter flest personer är vård och omsorg, följt av handel och tillverkning/utvinning. Här kommer jord- och skogsbruk på en femteplats och byggverksamhet på en sjätteplats. Detta indikerar att många av jordbruksföretagen är fåmansföretag. Sysselsättningsgraden i Tomelilla ligger på 79 % (Kommunrapport Tomelilla, Region Skåne, 2017-03- 09). Detta kan jämföras med riket som ligger på 78,5% (Kommunrapport Tomelilla, Region Skåne, 2017-03-09). Jämförs dessa siffror med motsvarande kommuner i Sverige (Kommunrapport Tomelilla, Region Skåne, 2017-03-09) ger det en 10:e plats och en 97:e plats i Sverige totalt. Under perioden 2011 till 2015 ökade antalet sysselsatta i Tomelilla kommun med 4,8% och i riket med 4,9%. Störst ökning skedde inom företagstjänster, hotell/restaurang samt vård och omsorg mest. Störst tillbakagång under samma period stod information/kommunikation, okänt arbete och skogs/jordbruk för. Även tillverkning/utvinning backade under perioden (Kommunrapport Tomelilla, Region Skåne, 2017-03-09). Effektivisering och automatisering kan vara en del av förklaringen till de minskande branscherna. Mål Tomelilla kommuns mål är ett näringslivsklimat där företagen upplever att deras frågor tas på allvar och förståelsen för näringslivet i förvaltningen är hög. Samverkan mellan förvaltning och näringsliv ska vara tydlig och effektiv. Fokus för kommunförvaltningen är på att hjälpa och stödja näringslivet. För att nå målet krävs åtgärder och aktiviteter som spänner över större delen av förvaltningen. 2 25
TOMELILLA KOMMUN Målområden För att nå det övergripande målet delas arbetet upp i olika målområden. Dessa kan knytas till befintliga interna och externa dokument och skapar ett tydligt fokus i näringslivsarbetet. Målen är inte prioriterade gentemot varandra, tillsammans utgör de förutsättningar för ett framgångsrikt näringslivsarbete. Målområdena är: Kompetensförsörjning Globaliseringen ger ökad konkurrens i alla branscher. Tillverkningsindustrin, där ofta låga omkostnader är avgörande konkurrensfördelar, är mer påverkat än övriga branscher. I Sverige pågår en omställning från tillverkning till kunskap. Redan i dag märker näringslivet svårigheter att kompetensförsörja sina verksamheter lokalt, vilket är en viktig förutsättning för att näringslivet ska kunna bestå och utvecklas. För att möta framtiden behövs fler med högre utbildning och en förståelse för att kunskap är en förutsättning för framtiden. Utmaning På kort sikt behöver näringslivet hjälp med matchning av personal och stöd för att locka attraktiv personal till Tomelilla. Utmaning På lång sikt behöver befolkningen höja utbildningsnivån och förståelsen för näringslivets behov och vad olika branscher kan erbjuda behöver ökas. Åtgärd på kort sikt kan ske med hjälp av Arbetsmarknadsenheten och dess samarbetspartners. Åtgärd på lång sikt genom insatser i skolan och olika informations insatser. Också här är Arbetsmarknadsenheten en viktig samarbetspartner. Företagslotsning Näringslivets förutsättningar kan ändras snabbt. För att vara attraktiv för nyetableringar och för att gynna det befintliga näringslivet behöver kommunförvaltningen skapa förutsättningar för snabba förändringar i sitt myndighetsutövande. En snabb, enkel och transparent handläggning av tillståndsärende kan vara avgörande för näringslivet. Utmaning det är flera olika instanser som näringslivet behöver komma i kontakt med. Åtgärd att arbeta med konceptet en väg in och att informera om lotsfunktionen och hur den nås. Att arbeta internt med ständig förbättring av servicen till näringslivet. 26 3
NÄRINGSLIVSPLAN Varumärket Tomelilla För att locka och behålla människor i Tomelilla kommun behöver vi kommunicera en bild av kommunen som överensstämmer med verkligheten, invånarna måste känna igen sig i bilden vi förmedlar. En gemensam bild gör att bilden förstärks och en sann bild av kommunen kommuniceras. Utmaning bilden av Tomelilla vi kommunicerar behöver förankras i befolkningen, i nutid och i framtid. Åtgärd genomföra ett varumärkesarbete, som ständigt underhålls och förändras över tid, så att det är en aktuell bild av Tomelilla. Arbetet är påbörjat under ledning av kommunikationsavdelningen. Infrastruktur och kommunikationer I dag är just in time leveranser och lagret på vägen viktiga för näringslivet. Med ökad konkurrens kommer det att bli än viktigare och en bra infrastruktur är en förutsättning för detta. För att locka och behålla kompetens behövs en robusta kommunikationer som möter arbetspendlarnas behov. Digitaliseringen ställer höga krav på att digital infrastruktur finns, d.v.s. ett utbyggt fibernät. Kraven på snabb och robust uppkoppling kommer att öka och vara avgörande i framtiden för ett livskraftigt näringsliv. Utmaning att vidmakthålla och utveckla en god, robust infrastruktur med fokus på näringslivets behov. Åtgärd att bevaka frågor som rör infrastrukturen och tidigt vara med i dialogen för att framföra näringslivets syn och att föra en dialog med näringslivet om förändringar i infrastrukturen så att dem kan förbereda och anpassa sin verksamhet. Landsbygdens utveckling Tomelilla är en pendlingskommun i stadsnära landsbygd För att Tomelilla kommun ska vara livskraftig och utvecklas kommer man behöva utnyttja de unika förutsättningar som Tomelilla erbjuder. I ett land där urbaniseringen är omfattande är det i framtiden viktigt att belysa och ta tillvara landsbygdens unika förutsättningar och möjligheter till innovationer. Utmaning att hitta och utveckla landsbygdens fördelar och innovationsmöjligheter. Åtgärd att underlätta och skapa förutsättningar för ett levande näringsliv i kommunen genom dialog, information, främjande åtgärder och arrangemang. 4 27
TOMELILLA KOMMUN Näringsliv i skolan Att tidigt skapa förståelse för näringslivet gör att försörjningen av personal lokalt kommer att öka. En tidig förståelse för entreprenörskap skapar förutsättningar för en positiv utveckling av innovationer och nystartade företag i kommunen. Utmaning elever på skolorna i kommunen behöver komma i kontakt med näringslivet tidigt, för att skapa intresse och kunskap om entreprenörskap och lokala företag. Åtgärd skapa kontaktytor mellan näringslivet och skolan, arbetsmarknadsenheten är en viktig aktör i detta arbete Kommunikation och dialog För att förstå varandras behov behövs dialog. Denna kan föras på olika sätt, men det är viktigt att det görs löpande då näringslivet är i ständig förändring. Utmaning att hålla dialogen levande. Åtgärd att skapa förutsättningar för en levande dialog, såsom frukostmöten, dialogmöten och deltagande i andra näringslivssammanhang. Åtgärder och aktiviteter för respektive målområde anges i handlingsplanen för näringslivet. Källor: Näringsliv och arbetsmarknad i Tomelilla, Region Skåne, Enheten för samhällsanalys 2017-03-09 http://filer.skane.com/kommunrapporter/kommunrapport_tomelilla.html#befolkningsutveckling Hämtat 2017-07-24. 28 5
Tomelilla den 17 oktober 2017 Dnr KS 2016/158 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- oc fritid Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Handläggare: Dan Bengtsson Säkerhetssamordnare Direkt Mobil Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse uppdaterade riktlinjer mot våldsbejakande extremism Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar anta uppdaterade riktlinjer mot våldsbejakande extremism. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen antog den 11 januari 2017 riktlinjer mot våldbejakande extremism. Med våldsbejakande extremism avses personer eller grupper som brukar våld som medel för att förverkliga extrema ideologiska åsikter och idéer. Mest aktuella grupper är den högerextremistiska vit makt-miljön, den vänsterextremistiska autonoma miljön och den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön. Riktlinjerna har nu uppdaterats med att säkerhetssamordnaren blir dokumentansvarig tjänsteman istället för folkhälsostrategen. Vidare har kontaktvägarna uppdaterats liksom kontaktuppgifterna till orostelefonen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse säkerhetssamordnare Dan Bengtsson, 17 oktober 2017. Riktlinjer mot våldsbejakande extremism uppdaterat, 17 oktober 2017. Kommunledningskontoret Dan Bengtsson 1 (2) 29
Säkerhetssamordnare Beslutet skickas till: Säkerhetssamordnare Dan Bengtsson 2 (2) 30
Riktlinjer för arbetet mot våldsbejakande extremism 31
Arbetet mot våldsbejakande extremism Tomelilla kommunförvaltning ska verka aktivt mot våldsbejakande extremism. Med våldsbejakande extremism avses personer och/eller grupper som brukar våld som medel för att förverkliga extrema ideologiska åsikter och idéer. Mest aktuella grupper är den högerextremistiska vit makt-miljön, den vänsterextremistiska autonoma miljön och den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön. Inom de olika extremistmiljöerna kan det finnas personer som man kan benämna Den ensamme tyste. Denne kan också agera helt fristående, kanske utifrån ett eget trauma eller en egen agenda. Från tragiska våldsattacker på skolor som vi framförallt sett som en amerikansk företeelse men som även förekommit i Finland och Sverige går det ofta att spåra attentaten till en ensam gärningsman som ibland har mycket banala motiv till sitt handlande. Ensamhet, ett växande hat och frustration i kombination med en personlig problematik kan skapa tickande bomber som kan explodera utan att vi haft förmåga att se signalerna i förväg. Vägen in i extrema miljöer Fyra vägar in Radikaliseringsprocessen in i extrema miljöer har stora likheter oavsett vilken miljö som avses. Ofta är det unga pojkar som av olika skäl lockas in i organisationerna. Intresset kan till exempel grunda sig i ett ideologiskt intresse där de väljer ett våldsbejakande uttryckssätt, eller att man attraheras av miljön kring dessa grupper. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och Säkerhetspolisen (SÄPO) har tagit fram en schematisk bild av fyra vägar in i radikalisering som fungerar som en hjälp för att försöka föstå det som händer. 1. Utagerarens väg Utageraren är ofta en person med problemfylld bakgrund. Det kan handla om missbruk, krigstrauma eller kriminalitet. Det är en ung person, oftast pojke, som aktivt söker spänning och lockas av den våldsamma miljön. 2. Grubblarens väg Grubblaren är en person som söker svar på frågor om livet. Ingången är sällan våldsam utan vägen till extremism går via ideologiska studier. Ofta är denna personlighet till en början lugn och lite tillbakadragen. 32
3. Familjens väg Familjemedlemmar eller andra närstående har själva extrema åsikter eller godkänner de ställningstagande som görs. För det mesta kommer dessa från familjer med ingen eller liten kontakt med personer av andra livsåskådningar. 4. Kontaktsökarens väg Kontaktsökaren vill ha gemenskap och närhet. Det kan vara en tillfällighet vilken typ av organisation som kontaktsökaren hamnar i. Många av de extrema organisationerna är duktiga på att locka till sig sökaren genom att erbjuda samhörighet och en gemensam yttre fiende. Andra faktorer Även om grupperna skiljer sig radikalt från varandra så finns det stora likheter i vad som lockar personer in i extrema miljöer. Det är ofta känslomässiga orsaker som avgör. Inom forskningen talas det om push- och pullfaktorer. Pushfaktorer är det som genom yttre påverkan styr en individ mot våldsbejakande miljöer medan pullfaktorer är sådant som lockar till en radikalisering. Pushfaktorer Upplevelser av utanförskap Identitetssökande Sökande av spänning Låg självkänsla Starkt samhällsengagemenag Globala orättvisor Upplevda besvikelser kring demokrati och samhälle Pullfaktorer Känsla av makt och kontroll Status av att vara någon Social gemenskap Övertygelse om att handla rätt Trygghet och känslan av att ha hittat hem Ansvar Ansvaret för att leda kommunförvaltningens arbete med att förebygga våldsbejakande extremism ligger på kommunstyrelsen. Samordningsansvarig är kommunförvaltningens säkerhetssamordnare. Samverkan ska ske med kommunförvaltningens berörda verksamheter och berörda aktörer utanför den kommunala organisationen. 33
Arbetet bedrivs inom följande fokusområden: Samverkan med andra aktörer Utbildning av medarbetare i Tomelilla kommunförvaltning Stöd till anhöriga Stöd till berörda verksamheter Metodutveckling Samverkan med andra aktörer Tomelilla kommunförvaltnings arbete mot våldsbejakande extremism bygger på samverkan med andra aktörer i samhället. Det avser till exempel samverkan med polisen och säkerhetspolisen (SÄPO) men också med civila samhället i övrigt. Redan existerande nätverk i Tomelilla kommun som till exempel det lokala brottsförebyggande rådet ses som en resurs i arbetet. Dialog ska föras med religiösa samfund i Tomelilla kommun i det förebyggande arbetet mot religiöst präglad våldsbejakande extremism. Utbildning av medarbetare i Tomelilla kommunförvaltning Verksamheter i Tomelilla kommunförvaltning som kan komma att beröras av våldsbejakande extremism behöver utbildningsinsatser. Genom ökad kunskap och utbildning ges medarbetarna större möjligheter att identifiera riskbeteenden. Utsedda nyckelpersoner inom kommunförvaltningen ska få särskild kompetenshöjande utbildning inom området för att kunna lämna stöd till anhöriga eller närstående. Extern samverkan med utbildning och information ska kunna genomföras utifrån möjligheter och behov. Kontaktvägar Upptäckt av misstänkt radikalisering eller extremism ska rapporteras snarast enligt fastställd larmkedja. Tjänstemän och förtroendevalda som kommer i kontakt med sekretessbelagd information omfattas av sekretessen. Sekretess gäller inte vid misstanke om terrorism. Intern upptäckt 1. Vid misstänkt radikalisering/extremism kontaktas enhetschef eller motsvarande. 2. Enhetschefen underrättar säkerhetssamordnaren (lokal samordnare mot våldsbejakande extremism). 34
3. Säkerhetssamordnaren underrättar funktionen kommunpolis. 4. Kommunpolisen underrättar polisens underrättelseverksamhet som i förekommande fall informerar Säkerhetspolisen (SÄPO). Extern upptäckt 1. Mottagaren av informationen kontaktar säkerhetssamordnaren. 2. Säkerhetssamordnaren underättar funktionen kommunpolis. 3. Kommunpolisen underrättar polisens underrättelseverksamhet som i förekommande fall informerar Säkerhetspolisen (SÄPO). 4. Berörda kommunala funktioner kontaktas för eventuella åtgärder. Vid en akut situation kontaktas 112 med begäran om att bli kopplad till polisens regionledningscentral. En akut situation kan exempelvis vara när det finns information om att individer är på väg att ansluta till extremistiska organisationer i utlandet. Stöd till berörda verksamheter Kommunförvaltningens verksamheter berörs på olika sätt av våldsbejakande extremism. Det kan handla om situationer som uppstår i skolmiljö, på fritidsgårdar eller i andra sammanhang. Genom arbetet mot våldsbejakande extremism ska stöd kunna ges till verksamheter och eventuellt andra aktörer för att dessa ska kunna orientera sig i sitt ansvar och se över lämpliga insatser. Kommunförvaltningens kontakter lokalt, regionalt, nationellt och internationellt I arbetet mot våldsbejakande extremism ingår att bevaka och följa utvecklingen inom området. Tomelilla kommunförvaltning ska ha ett nära samarbete med andra kommunförvaltningar och myndigheter för utbyte av erfarenheter, information samt metoder. Metodutveckling Det är viktigt att kommunförvaltningen följer utvecklingen av preventiva metoder och säkerställer att rätta metoder används för att nå resultat i det förebyggande arbetet. 2014 tillsattes en nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Samordnarens uppdrag är att utveckla och stärka arbetet på lokal nivå och säkerställa samverkan mellan myndigheter, kommuner och organisationer inklusive trossamfund. 35
På hemsidan www.samordnarenmotextremism.se finns ett metodmaterial som heter Samtalskompassen. Materialet kan vara ett stöd för det förebyggande arbetet. Orostelefonen 020-100 200, bemannas av Rädda Barnen, vardagar 09:00 12:00 och 13:00 16:00, kvällsöppet måndag, onsdag och fredag 18:00 22:00. Polisen 114 14, akuta ärenden 112 SÄPO, kommunikationscentral 010-568 70 00 Socialtjänsten, orosanmälan, Tomelilla kommun 0417-180 00 36
37
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(4) Hjälpmedelscentrum Östra Skåne 2017-04-13 Hjälpmedelscentrum Östra Skåne Ingrid Magnusson 044-134248 ingrid.magnusson@kristianstad.se Östra Skånes hjälpmedelsnämnd Ansökan från Hörby kommun om inträde i Östra Skånes hjälpmedelsnämnd Änr HMN 2017/14 Hjälpmedelscentrum Östra Skånes förslag till Östra Skånes hjälpmedelsnämnd att föreslå kommunfullmäktige i respektive kommun att bevilja Hörby kommuns ansökan om medlemskap i Östra Skånes hjälpmedelsnämnd, från och med 2018-10-01 att föreslå kommunfullmäktige i respektive kommun att teckna nytt avtal (bilaga 5) det nya avtalet om gemensam hjälpmedelsverksamhet där även Hörby kommun ingår att föreslå kommunfullmäktige i respektive kommun att anta reviderat reglemente (bilaga 6) för Östra Skånes hjälpmedelsnämnd Sammanfattning 2017-04-04 inkom Hörby kommun med en ansökan till Östra Skånes hjälpmedelsnämnd, om inträde i det samverkansavtal som tecknats mellan 10 kommuner i östra Skåne avseende gemensam hjälpmedelsverksamhet. Hörby kommun har tagit del av gällande avtal och reglemente för Östra Skånes hjälpmedelsnämnd och är införstådd att ingå i nämnden på de villkor som framgår av dessa handlingar. I och med Hörbys inträde behöver avtalet om gemensam hjälpmedelsverksamhet och reglementet för Östra Skånes hjälpmedelsnämnd skrivas om och kompletteras med Hörby kommun. Årsavgiften per kommun räknas om enligt gällande modell i 6 i avtal om gemensam hjälpmedelsverksamhet. Hörby kommun faktureras för vissa kostnader som uppstår i samband med inträdet. Postadress Telefon Bankgiro Org.nr EnhetAdress vxl 044-135000 657-9536 21 20 00-0951 EnhetPostNr EnhetOrt 38
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(4) Hjälpmedelscentrum Östra Skåne har hanterat Hörby kommuns ansökan och ser inga hinder i att erbjuda Hörby inträde från och med 2018-10-01. Hörby kommun ses som en fullvärdig samverkande kommun i alla avseenden då inträdet är slutfört. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Hjälpmedelscentrum Östra Skåne 2017-04-13 Ansökan från Hörby kommun, inkom 2017-04-04 Avtal om gemensam hjälpmedelsverksamhet, bilaga 1 Reglemente för Östra Skånes hjälpmedelsnämnd, bilaga 2 Verksamhetsbeskrivning för Hjälpmedelscentrum Östra Skåne, bilaga 3 Beräkning av inträdeskostnader, bilaga 4 Nytt avtal om gemensam hjälpmedelsverksamhet (Hörby inkluderat), bilaga 5 Nytt reglemente för Östra Skånes hjälpmedelsnämnd (Hörby inkluderat), bilaga 6 Ärendet 2017-04-04 inkom Hörby kommun med en ansökan om inträde i Östra Skånes hjälpmedelsnämnd. Hörby kommuns avtal med nuvarande leverantör av medicintekniska hjälpmedel löper ut i januari 2018. Utifrån denna förutsättning har socialnämnden i Hörby haft en dialog med tjänstemän inom Hjälpmedelscentrum Östra Skåne. Kommunfullmäktige i Hörby har bifallit Socialnämndens förslag att Hörby kommun ansöker om medlemskap i Östra Skånes hjälpmedelsnämnd för samverkan angående medicintekniska hjälpmedel. Hörby kommun har tagit del av gällande avtal och reglemente för Östra Skånes hjälpmedelsnämnd och är införstådd att ingå i nämnden på de villkor som framgår av dessa handlingar. 2003 inrättade kommunerna Bromölla, Hässleholm, Kristianstad, Osby, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla, Ystad och Östra Göinge en gemensam nämnd, Östra Skånes hjälpmedelsnämnd, för samverkan angående försörjningsverksamhet för tekniska hjälpmedel, se bilaga 1. För nämndens arbete gäller reglemente, enligt bilaga 2. Den gemensamma nämnden fullgör de samverkande kommunernas ansvar för hjälpmedelsförsörjning genom inrättandet av Hjälpmedelscentrum Östra Skåne (HÖS). HÖS ansvarar för den praktiska hjälpmedelsverksamheten och i detta ingår funktioner för inköp, lagerhållning, teknisk service, rådgivning/utprovning, recirkulation, 39
TJÄNSTEUTLÅTANDE 3(4) distribution, utbildning, utveckling, information, ekonomisk redovisning, IT-stöd samt sammankallande för sortimentgrupp. För utförlig verksamhetsbeskrivning, se bilaga 3. Inträdesförfarande HÖS har hanterat Hörby kommuns ansökan och ser inga hinder i att erbjuda Hörby inträde från och med 2018-10-01. Hörby kommun ses som en fullvärdig samverkande kommun i alla avseenden då inträdet är slutfört. I och med Hörbys inträde behöver avtalet om gemensam hjälpmedelsverksamhet samt reglementet för Östra Skånes hjälpmedelsnämnd skrivas om och kompletteras med Hörby kommun. En justering är gjord av det gamla avtalet och reglementet med de ändringar som behövs för att det ska gälla för samtliga 11 kommuner. Hörby kommun är tillagt i de punkter där kommunerna är uppräknade, bilaga 5 och 6. Inträdet grundar sig på: Inträdeskostnader Inträdeskostnader ska kompensera för kapitalkostnader för de senaste två åren samt för kostnader initialt för ökad administration på HÖS. Beräkningen grundas på samma modell som Kalmar Läns Hjälpmedelsverksamhet använde då Torsås kommun ansökte om inträde i deras samverkansavtal avs. gemensam hjälpmedelsverksamhet fr.o.m. 2014-01-01, se bilaga 4. När det gäller kompensation av kapitalkostnader utgörs det av en engångssumma på 58 000 kr som grundar sig på Hörbys del för kapitalkostnader 2015 och 2016, se bilaga 4. Detta faktureras i samband med inträdet. För ökade kostnader initialt sker en timdebitering 495 kr/h, fakturering sker efter att arbetet med att integrera Hörby kommun i HÖS verksamhet är klart och implementerat. Årlig avgift Enligt gällande avtal svarar de samverkande kommunerna för den gemensamma nämndens och HÖS kostnader. Respektive kommun ska utge en årlig avgift till verksamheten med en invånarbaserad kvotdel (antalet kommuninvånare/antalet invånare i de samverkande kommunerna) av de totala kostnaderna. Vid beräkningen för visst år ska invånarantalet den 1 november föregående år ligga till grund för beräkningen. 40
TJÄNSTEUTLÅTANDE 4(4) Konsekvenser för Hjälpmedelscentrum Östra Skåne Viss ökad belastning för HÖS. Kraftigt ökad administration initialt. Fler hjälpmedel i lager initialt. Större geografiskt område vilket innebär ändrade transportturer och större område för uteservice och hemtransport. 11 kommuner istället för 10 som delar på kostnaderna för den gemensamma nämnden och HÖS, dvs. kostnadsmässigt fördelaktigt för samtliga kommuner. Hörby kommuns befintliga hjälpmedel utgörs av samma sortiment som HÖS övriga 10 kommuners, då hjälpmedelsupphandlingar sker Skånegemensamt via Kommunförbundet Skåne. Gemensamt sortiment är en förutsättning för köp- och sälj av hjälpmedel kommunerna emellan samt att HÖS tillhandahåller reservdelar och tillbehör till det avtalade sortimentet. Den ökade administrativa belastningen initialt finansieras enligt ovan angivna förslag till timdebitering för Hörby kommun. Ingrid Magnusson Hjälpmedelschef Camilla Gärdebring Förvaltningschef Beslut expedieras till Hjälpmedelscentrum Östra Skånes ledningsgrupp Respektive kommuns kommunledningskontor 41
AVTAL OM GEMENSAM HJÄLPMEDELSVERKSAMHET mellan kommunerna Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla, Ystad och Östra Göinge Ovannämnda kommuner, utom Hörby Kommun, har kommit överens om att fr.o.m. 1 januari 2003 inrätta en gemensam nämnd, kallad Östra Skånes hjälpmedelsnämnd, för samverkan angående försörjningsverksamhet för tekniska hjälpmedel. Hörby kommun ansluter sig till samverkansavtalet den 1 oktober 2018. För nämndens arbete gäller reglemente enligt bilaga 1. 1 Uppgifter m.m. Kristianstads kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden, som tillsätts i Kristianstads kommun och ingår i värdkommunens organisation. Nämnden ansvarar gentemot de olika huvudmännen för den verksamhet och de uppgifter som de samverkande kommunerna lagt på nämnden. Den gemensamma nämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter beträffande tekniska hjälpmedel. I detta ingår funktioner för inköp, lagerhållning, teknisk service, rådgivning/utprovning, recirkulation, distribution, utbildning, utveckling, information, ekonomisk redovisning, IT-stöd samt sammankallande för sortimentgrupp. För utförlig verksamhetsbeskrivning, se bilaga 2. De samverkande kommunerna fastställer ett gemensamt sortimentet. Service sker på lika villkor för kommunerna. De samverkande kommunerna är överens om att samarbetet skall bedrivas med ett likställt och demokratiskt arbetssätt. 2 Nämndens sammansättning Den gemensamma nämnden skall bestå av elva tolv ledamöter och elva tolv ersättare. Kristianstads kommun utser två ledamöter, tillika ordförande och vice ordförande, och två ersättare, medan övriga kommuner utser vardera en ledamot och en ersättare. Nämnden bör utse ett arbetsutskott. Ett sådant arbetsutskott skall bestå av tre ledamöter, varav en ledamot, tillika ordförande, och en ersättare från Kristianstads kommun, en ledamot och en ersättare från kommungruppen Ystad, Tomelilla, Simrishamn, Skurup och Sjöbo, samt en ledamot och en ersättare från kommungruppen Hässleholm, Hörby, Osby, Östra Göinge och Bromölla. Reviderad 201x-xx-xx 42
3 Mandatperiod Den gemensamma nämndens mandatperiod skall vara fyra år räknat från den 1 januari året efter det att allmänna val till kommunfullmäktige hållits i hela landet. Nämndens verksamhet skall dock upphöra tidigare om uppsägning av detta avtal sker före mandatperiodens utgång. 4 Administration Omsorgsförvaltningen i Kristianstads kommun har ansvaret för beredning och verkställighet av nämndens beslut samt för planering och administration av nämndens verksamhet. Förvaltningen tillhandahåller sekreterare i nämnden. Det för uppgiften inrättade Hjälpmedelscentrum i Östra Skåne har ansvaret för den praktiska hjälpmedelsverksamheten. Hjälpmedelschefen för Hjälpmedelscentrum är föredragande i nämnden. 5 Insyn och inflytande i förvaltningen De samverkande kommunerna har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning som gäller den gemensamma nämndens verksamhet. Nämnden skall till respektive kommun tertialvis rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är. En ledningsgrupp bestående av tjänstemän skall inrättas. Gruppen skall föreslå inriktning av verksamheten, följa utvecklingen av verksamheten samt i övrigt bevaka kommunernas intressen. Budget och bokslut skall underställas ledningsgruppen för synpunkter. Varje kommun skall utse en ordinarie ledamot och en ersättare i ledningsgruppen. Ersättare har närvarorätt endast när ordinarie ledamot inte kan närvara. Ledningsgruppen har vid behov möjlighet att låta andra än ledamöterna närvara. Ledningsgruppen skall sammanträda minst tio gånger per år om inte gruppen bestämmer något annat. Gruppen sammanträder i Kristianstads kommun om inte gruppen bestämmer något annat. Utöver de tio elva ledamöterna och ersättarna ingår hjälpmedelschefen i ledningsgruppen. Hjälpmedelschefen är föredragande och sammankallande i ledningsgruppen. 6 Kostnadsfördelning I samråd med övriga samverkande kommuner skall fastställes budget och verksamhetsplan för den gemensamma nämnden. Förslag till budget och verksamhetsplan skall tillställas kommunerna. Reviderad 201x-xx-xx 43
De samverkande kommunerna svarar för den gemensamma nämndens och Hjälpmedelscentrums kostnader. Respektive kommun skall utge en årlig avgift till verksamheten med en invånarbaserad kvotdel (antalet kommuninvånare/antalet invånare i de samverkande kommunerna) av de totala kostnaderna. Vid beräkningen för visst år skall invånarantalet den 1 november föregående år ligga till grund för beräkningen. Den årliga avgiften skall erläggas á conto med en tolftedel per månad mot faktura. I samband med första tertialen informeras ingående kommuner preliminärt om kostnader för kommande år. Ekonomisk avstämning skall göras enligt Kristianstads kommuns rapporteringssystem. Kristianstads kommun skall omgående meddela de samverkande kommunerna resultatet av avstämningen. I samband med helårsavstämningen skall årets kostnader regleras mellan kommunerna. Vid avveckling av verksamheten svarar de samverkande kommunerna för kostnaderna enligt samma fördelningsgrund som i andra stycket ovan. 7 Äganderätt till egendom Kristianstads kommun äger de inventarier, varulager och reservdelslager som används i verksamheten. 8 Försäkring Den kommun som har äganderätt till egendom som nyttjas i hjälpmedelsverksamheten har ansvaret för att egendomen är försäkrad. 9 Avtalstid Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 januari 2003 t.o.m. den 31 december 2006 med två kalenderårs uppsägningstid. För Hörby kommuns del gäller detta avtal fr.o.m. den 1 oktober 2018 t.o.m. den 31 december 2021. Därefter löper avtalet tills vidare med två kalenderårs uppsägningstid. Uppsägning skall ske senast den 31 december för att träda i kraft den 1 januari två år senare. Uppsägning skall vara skriftlig. 10 Omförhandling Om de omständigheter som ligger till grund för detta avtal skulle väsentligt förändras har den berörda kommunen rätt att påkalla omförhandling av detta avtal. Reviderad 201x-xx-xx 44
11 Tvister Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal skall avgöras av allmän domstol. 12 Avtalets giltighet Detta avtal gäller under förutsättning att kommunfullmäktige i respektive kommun godkänt avtalet genom beslut som vunnit laga kraft. Avtalet är upprättat i tio elva likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. För Bromölla kommun För Hässleholms kommun För Kristianstads kommun För Osby kommun För Simrishamns kommun För Sjöbo kommun För Skurups kommun För Tomelilla kommun För Ystads kommun För Östra Göinge kommun För Hörby kommun Reviderad 201x-xx-xx 45
REGLEMENTE FÖR ÖSTRA SKÅNES HJÄLPMEDELSNÄMND Bromölla, Hässleholm, Kristianstad, Osby, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla, Ystad och Östra Göinge kommuner har kommit överens om att fr.o.m. den 1 januari 2003 inrätta en gemensam nämnd, kallad Östra Skånes hjälpmedelsnämnd, för samverkan angående tekniska hjälpmedel. Hörby kommun ansluter sig till samverkansavtalet den 1 oktober 2018. Kristianstads kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden, som tillsätts i Kristianstads kommun och ingår i dess organisation. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente antaget av respektive kommunfullmäktige i de samverkande kommunerna och ett mellan kommunerna ingånget samverkansavtal för den gemensamma nämnden. 1 Uppgifter m.m. Den gemensamma nämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter beträffande försörjningen av tekniska hjälpmedel. Utöver vad som följer av lag skall nämnden tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med detta reglemente och samverkansavtalet. Nämnden skall till respektive kommun tertialvis rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är. 2 Mandatperiod Den gemensamma nämndens mandatperiod skall vara fyra år räknat från den 1 januari året efter det att allmänna val till kommunfullmäktige hållits i hela landet. Nämndens verksamhet skall dock upphöra tidigare om uppsägning av detta avtal sker före mandatperiodens utgång. 3 Sammanträden Den gemensamma nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Nämnden sammanträder i Kristianstads kommun om inte nämnden bestämmer annat. 4 Nämndens sammansättning Nämnden består av elva tolv ledamöter och elva tolv ersättare. Kristianstads kommun utser två ledamöter, tillika ordförande och vice ordförande, och två ersättare, medan övriga kommuner utser vardera en ledamot och en ersättare. Reviderad 201x-xx-xx/ 46
5 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde skall en ersättare från den kommun som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra när ärendet har handlagts. 6 Anmälan av förhinder Om en ledamot är förhindrad att delta vid ett sammanträde skall ledamoten kalla sin ersättare till sammanträdet. En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde skall snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. Ledamot som kallat ersättare att delta vid sammanträdet skall även anmäla detta till sekreteraren. 7 Kallelse Ordföranden svarar för att kallelse utfärdas till sammanträde. Kallelsen skall vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet Kallelsen skall på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får delta vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen skall åtföljas av en föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som hör till ett ärende skall bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Kallelsen skall även för kännedom tillställas tjänstemännen i den i samverkansavtalet nämnda ledningsgruppen samt kommunkansliet (motsv.) i respektive kommun. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldste ledamoten göra detta. 8 Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Reviderad 201x-xx-xx/ 47
Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid, får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 9 Justering och anslag av protokoll m.m. Nämndens protokoll justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Justering av nämndens protokoll skall tillkännages på var och en av de samverkande kommunernas anslagstavlor. Nämndens kansli har ansvaret för att kontrollera när detta har gjorts. Kansliet bör samråda med de samverkande kommunernas kansli, så att anslag görs på samma dag i samtliga kommuner. Protokollet skall tillställas nämndens ledamöter och ersättare samt föredragande tjänsteman. Det skall även tillställas tjänstemännen i ledningsgruppen samt kommunkansliet (motsv.) i respektive kommun. Nämndens ordförande avgör vilka som därutöver skall tillställas protokollet. 10 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen skall ledamoten göra detta skriftligen. Motiveringen skall lämnas före den tidpunkt som har bestämts för justering av protokollet. 11 Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordföranden eller anställd som nämnden bestämmer. 12 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden skall undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordföranden och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som skall underteckna handlingar. 13 Arbetsutskott Inom nämnden skall det finnas ett arbetsutskott. Arbetsutskottet består av tre ledamöter, varav en ledamot, tillika ordförande, och en ersättare från Kristianstads kommun, en ledamot och en ersättare från kommungruppen Ystad, Tomelilla, Simrishamn, Skurup och Sjöbo, samt en Reviderad 201x-xx-xx/ 48
ledamot och en ersättare från kommungruppen Hässleholm, Hörby, Osby, Östra Göinge och Bromölla. Utskottet sammanträder på dag och tid som utskottet bestämmer. Utskottet sammanträder i Kristianstads kommun om utskottet inte bestämmer annat. Sammanträde skall hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst två ledamöter begär det. Utskottet får handlägga ärenden endast när minst två ledamöter är närvarande. Bestämmelserna i 4-9 gäller i tillämpliga delar för arbetsutskottet. 14 Beredning av ärenden De ärenden som skall avgöras av den gemensamma nämnden i dess helhet skall beredas av utskottet om beredning behövs. Nämnden har rätt att besluta att ett ärende skall tas upp utan föregående beredning. En ledamot i utskottet får begära att den nämnd under vilken hjälpmedelsfrågorna sorterar i respektive kommun skall höras i ett ärende som är av principiell betydelse eller annars av större vikt. När ett ärende har beretts skall utskottet lägga fram förslag till beslut. 15 Personuppgiftsansvarig Nämnden är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som behandlas inom nämndens verksamhetsområde. 16 Arkiv Nämnden är arkivansvarig för de arkiv som bildas inom nämndens verksamhetsområde. 17 Ersättning till förtroendevalda Respektive kommun betalar ut ersättning till kommunens ledamöter och ersättare i nämnden enligt de ersättningsbestämmelser som gäller för den kommun ledamoten eller ersättaren företräder. 18 Revision Den gemensamma nämnden skall granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna. Frågan om ansvarsfrihet för nämnden skall prövas av fullmäktige i var och en av kommunerna. Reviderad 201x-xx-xx/ 49
Det är enbart fullmäktige i den kommun som valt ledamoten i fråga som vid vägrad ansvarsfrihet kan besluta om entledigande från uppdraget. Reviderad 201x-xx-xx/ 50
TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 15 september 2017 Kssamu 56 Dnr KS 2016/461 Svar på remiss av motion - Hedra Eric Sigfrid Persson - Trydesonen som byggde Malmö Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar bifalla motionen samt förordar placering enligt alternativ 1, sydvästra delen av Gustafs Torg, och uppdrar till kommunförvaltningen att ta fram förslag på lämplig installation. Protokollsanteckning Torgny Larsson (S) föreslår förvaltningen att vid framtagande av förslag till lämplig installation utlyser tävling mellan gymnasieskolor i närområdet. Ärendebeskrivning Torgny Larsson (S) har den 12 december 2016 lämnat in en motion om att hedra Eric Sigfrid Persson Trydesonen som byggde Malmö. Den 24 januari 1898 konstaterade murarmästare Nils Persson och hans hustru Maria att barn nummer fem var en pojke och han i sinom tid nog skulle klara sig bra med sina systras avlagda kängor. Det skulle bli sju barn till. Så börjar inledningen i boken om Eric Sigfrid Persson, under kapitlet Gåsapågen, som föddes på Tomelilla no 25 och som 1932 ändrades till stadsägonummer 428. Denna plats är i absolut närhet till Byavången, men också i närheten av Byaplan, som skulle kunna lyftas upp med en installation till minne av honom. Han fick stor berömmelse för bland annat de tre bostadsområdena Malmgården, Ribershus och Friluftsstaden i Malmö, men han var också uppfinnare och mannen bakom perspektivfönstret. Det Tomelilla ska komma ihåg honom för är Sveriges första serieproducerade radhusgata, Nygatan. Justerandes sign 51
TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 15 september 2017 Kssamu 56 forts. Sparbanken Syd i Tomelilla instiftade i fjol tillsammans med bostadsföretagen Hemma på Österlen AB och Salana ett stipendium till minne av Eric Sigfrid Persson, där hans dotter Signe Persson Melin var utdelare av stipendiet i samband med Luciakröningen på Torget i Tomelilla. Tomelilla kommun har all anledning att känna sig stolt, varför det vore lämpligt att utlysa en tävling bland våra kommuninvånare och låta dem inkomma med förslag på en installation på till exempel Byaplan, som i så fall också skulle kunna byta namn. För att hedra Eric Sigfrid Persson föreslår undertecknad att kommunfullmäktige besluta se ut en plats, där någon form av installation kan placeras. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 18 januari 2017, Ksau 6, att remittera motionen till kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott för yttrande. Förvaltningen, genom kanslichef Johan Linander, framför följande: Det finns all anledning för Tomelilla kommun att visa stolthet över Eric Sigfrid Perssons gärning och på något sätt hedra honom. Förvaltningen har i detta skede, i enlighet med motionen, koncentrerat sig på att hitta en lämplig plats för någon installation. Vilken form av installation måste utredas närmre. De fyra förslag på plats som förvaltningen har tagit fram är: 1. Sydvästra delen av Gustafs Torg. 2. Grönytan bredvid multiplanen. 3. Grönytan mellan kommunhuset och kvarteret Lärkan. 4. Fastigheten 237:29 på Georg Andgarts Väg. Den mest centrala platsen där flest tomelillabor passerar är sannolikt alternativ 1 och det är också denna plats som förvaltningen förordar. Justerandes sign 52
TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 15 september 2017 Kssamu 56 forts. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar förorda alternativ 1, sydvästra hörnet av Gustafs torg, för att placera någon form av installation för att hedra Eric Sigrid Persson. Förvaltningen får i uppdrag att ta fram förslag på lämplig installation. Motionen i övrigt anses besvarad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kanslichef Johan Linander, handlingsid: Ks 2017.4331. Förslag på plats, kartor och foton, handlingsid: Ks 2017.4338. Tidigare behandling Kommunfullmäktige 159/2016: Kommunfullmäktige beslutar remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott 6/2017: Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar remittera motionen till kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott för yttrande. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 7/2017: Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar remittera motionen till förvaltningen för beredning. Förslag till beslut under sammanträdet Torgny Larsson (S) föreslår utskottet att beslutsformuleringen ändras till att kommunfullmäktige beslutar bifalla motionen samt förordar placering enligt alternativ 1, sydvästra delen av Gustafs Torg, och uppdrar åt kommunförvaltningen att ta fram förslag på lämplig installation. Beslutsgång Efter ställd proposition finner ordföranden att utskottet beslutar i enlighet med Torgny Larssons förslag. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsens arbetsutskott Justerandes sign 53
.n \? LÄRKAN ^..SVAfl ^ ^ ill^rks KYRtöXaÄRDEN 1 dg 100m 54 Skala 1:2530 3TORP ^ c.i^a'
S4 ^ ^ L 6ejeise^yg @ ^ ^ ^1 - --T.-CO.. u"> K»*^ L> ^ FM \ "..»'. o -^N» ^ ^ 55 t0 Om I: in ^-^"^^. 1 '.. j^? - ' it' ^a» ^ q» OHeny. - - (O m CM t-»_4-ctj\. ^,Wt '. in "". /.,, 0 - G e or 'd^arts Vä ^ UJ s o ^ <B w ä
%. ^fil'. ';' ;^ ii. t ^^» K 'c;'i. >':!' 56
;% %& <& :~SS y il ^t'. :.» 11 ^^säa?,. :.^&-s'^-"'- i>.-.^ ^».St''WSt..-''"'''^A <-. '/'i'?;?''ä^»^c' '.,t:-?f:e'1 "'^^s'^ '^vs;^ fwa' ^"^".s" <k i~^^.«)... y-".. ^. "><^ ^, ^ '". '... '.w^ ^'"- --""- -" :'""^39^^ A... ^. % ^äli^'."- -S^M ^.^. '.'A. -^^ t*-' ^^.^ ^s^- ^t%^-^ /;,... ~'f'-. -:ui: l'^ä?-5fy,iil^»?'.. ^, -y. ^ ^E^-.. ':^g't 'H "f-,,^, :. ;y:^l '... ;>1??.'?%''. ṫ. v" ' ^': ^.::^. 4--<?. ( 57
.'l. fl -.=,. -., "^ '^-. :. '.--^'^ --. _: AT'"*. -*«. ".^ ^ ^-; ^..^^e^»?3si. ^. :.J^S^9 fet>^^^'. ^^ ^ '^^^^N&IE^r"' ^^^^:^.. ^^^^y" j^?l ^-^^i^-\. ' :. :-i ^v' iw' ^^..é^^^^ä'^".iffias&ä^»"'-'- «.xi?"ss%iftl-. %l.s--ff'":'sss^s^ ^^5^^--.^r-Sy -'2-a^.» s^ ^jiiaisik "^^. 'y: z'.::^s^g^w:'a''^i^-w^ ^^. ^^^9' ^-^--ES-C^S ^%r; J-.: ^-^^:- ; ^^. -; -.A.%'".f^;, " ~^y. ^^.^.. ^?y, - IX-' «^<s; '. 't;4.".. Il m -e,.».. );. l.;.-.. 'f{'k:'- ^''^, ^ "'-,.'?--', -.^v^'^:... %-^::w;"-;'^., -'' ^SS^:å^ ^ M'. ^ ^ -.^%H'-^^&-^&^^A^' '^... ^^ 'l: ::^SiW^'SS^^'-..^SiSS^ffs w &&. ^. &yyik^ ^ y9. c..; -.^Ää:. ^SSt;'^^'- S^ ^f^ss&^.^-sm ^.. tm. ^f':' ^ y.. 4^ 7r'.,. m'. '^.Y'..;'-;. ""tyg;es'' '*.^.. 58
59
New DataSubmit Activity MEDBORGARINITIATIV PERSONUPPGIFTER Förnamn: Jan Erik Lennart Efternamn: Andersson Utdelningsadress (gata, box etc): GUSTAFS TORG 14 B LGH 1002 Postnummer: 27330 Postort: TOMELILLA E-postadress: janerikl.andersson@gmail.com Telefon: 0722-112099 FÖRSLAG OCH MOTIVERING Förslag: Motivering: Tre nya ljuspunkter på Arenaområdet vid Nygatan. Två på östra sidan och en på södra sidan. Efter stängningen av järnvägsövergången har beteendet ändrat sig. Fler går nu runt arenaområdet. Ljuspunkterna behövs för att öka tryggheten på området under dygnets mörka tid. MEDBORGARINITIATIV TYPE: DT61003 TRANSACTION ID: 60 1 / 1
Har tidigare inkommit med synpunkter om ridväg i Tomelilla kommun. Eftersom det finns önskemål om cykelväg genom Brösarps backar längs väg 9 anser vi i Ridledsföreningen att det skulle vara bra om denna väg blev en GCR-väg. D v s gångcykel och Ridväg. Idag ligger förslag enbart på GC-väg. Det finns en ridskola med inriktning på barn och körning i närheten och hästintresset är stort i hela detta område som spänner över både Simrishamns- och Tomelillas kommun. Då Trafikverket planerar en sommarcykelväg som enbart GC (alltså Gång och cykel) Kivik-Ravlunda innebär detta i praktiken att kör- och ryttarekipage utestängs eftersom Transportstyrelsen räknar häst som Fordon. I vilket fall som är det ett område med mycket häst! Intresset är stort och hästturismen har en stor möjlighet att utvecklas just här p g a de mycket lämpliga markerna och stora naturområden som gör det intressant för ridning. Ett trevligt inslag i naturen med hästar som finns med i detta område i framtiden. Vi anser att detta glömts bort och vill lyfta fram denna fråga/möjlighet och att kommunerna uppmärksammar detta. Vi vill ha upp fler påbudsskyltar för ridning i kommunerna. Vänliga hälsningar Carina Liljedahl / Sydöstra Skånes Ridledsförening 61
Tomelilla den 12 oktober 2017 Dnr KS 2017/273 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- oc fritid Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Handläggare: Elin Dofs Nämndsekreterare Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil elin.dofs@tomelilla.se Kommunstyrelsen Svar på medborgarinitiativ Belysning vid hundrastgården Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar besvara medborgarinitiativet med förvaltningens förslag till yttrande. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar bevilja 90 000 kr ur kommunstyrelsens investeringsreserv för belysning vid hundrastgården. Ärendebeskrivning Cecilia Nilsson har den 2 augusti 2017 lämnat ett medborgarinitiativ med följande lydelse: Som boende och hundägare uppskattar jag rastgården vid Kastanjeskolan men då det saknas belysning är det mest på sommarhalvåret då det under vinterhalvåret är mörkt där och det försvårar att se om och var ens hund eventuellt bajsar. Vill ju hålla rent efter min hund så att rastgården fortsätter att vara en trevlig plats att låta sin hund springa lös en stund. Förvaltningen avger följande yttrande: Hundgården erbjuder möjlighet till umgänge för både hundägare och hundar och ger hundarna tillfälle att springa lösa utan att störa djurlivet eller allmänheten. De som besöker rastgården har, som lyfts fram i medborgarinitiativet, ansvar för trivseln genom att plocka upp efter sin hund. Papperskorg och påsar finns uppsatta vid ingången som en påminnelse och ger alla förutsättningar att hålla rent. Under den mörka delen av året är det dock svårt att överblicka vad som händer i rastgården och konsekvensen blir att det är svårare att plocka upp efter sin hund. För att kunna upprätthålla trivseln och se till att rastgården 1 (2) 62
är värd en promenad även under vinterhalvåret framförs i medborgarinitiativet önskemål om belysning. Både människor och hundar behöver motion året om och att sätta upp belysning motsvarande 2 st stolpar à 8 m med 3 spotlights ger en kostnad på ca 90 000 kr (inklusive grävning). Det är en investering sett i förhållande till nyttan med att rastgården går att nyttja även under vinterhalvåret och en åtgärd som uppmuntrar till en aktiv fritid och ansvarstagande för gemensamma utrymmen. Frågan kan antingen skickas till investeringsberedningen eller så kan kommunstyrelsens arbetsutskott välja att nyttja kommunstyrelsens investeringsreserv. För närvarande finns det 4 mnkr kvar i investeringsreserven för 2017. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse nämndsekreterare Elin Dofs, 12 oktober 2017. Kommunledningskontoret Elin Dofs Nämndsekreterare Beslutet skickas till: Cecilia Nilsson 2 (2) 63
Tomelilla den 19 oktober 2017 Dnr KS 2017/302 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- oc fritid Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Handläggare: Ida Abrahamsson Miljöstrateg Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil ida.abrahamsson@tomelilla.se Trafikverket Yttrande avseende förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar ställa sig bakom region Skånes yttrande och det gemensamma yttrandet med kommunerna i Sydöstra Skåne för den nationella transportinfrastrukturplanen 2018-2029 Ärendebeskrivning Trafikverket har presenterat sitt förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 2029. Planen har remitterats till bl.a. kommunerna för yttrande senast 2017-11-30. Planförslaget har tagits fram i enlighet med regeringens direktiv till Trafikverket den 23 mars 2017. Planen omfattar åtgärder för underhåll av statlig infrastruktur och utveckling av statliga vägar och järnvägar samt sjöfart och luftfart. De åtgärder som föreslås ska bidra till att skapa ett effektivt och hållbart transportsystem, samt förbättra möjligheterna för individer och företag att möta kommande utmaningar. Den statliga planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen för perioden 2018 2029 är beslutad av riksdagen och uppgår till 622,5 miljarder kronor. Trafikverket har arbetat trafikslagsövergripande och åtgärder inom ramen för nationell plan har prioriterats för att i så stor utsträckning som möjligt bidra till de transportpolitiska målen. Fyrstegsprincipen, som innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas stegvis, har tillämpats för att säkerställa god resurshushållning och för att åtgärderna ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. Utgångspunkterna för Trafikverkets prioriteringar är de transportpolitiska målen, riksdagens beslut om infrastrukturpropositionen Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling samt regeringens direktiv. Syftet med planen är att bidra till att de transportpolitiska målen nås, samt 1 (3) 64
att bidra till lösningar på de utmaningar som riksdagen och regeringen har pekat ut. Mer konkret innebär detta framförallt att: återställa och utveckla järnvägens funktionalitet främja säkra och funktionella vägar och höja säkerheten för oskyddade trafikanter främja överflyttningen av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart bidra till fungerande och hållbara miljöer i städerna och erbjuda en grundläggande standard på landsbygderna minska transportsektorns miljöpåverkan utifrån den nationella planens roll skapa förutsättningar för att utveckla morgondagens transportsystem. Beslutsunderlag Sydöstra Skånes kommuner ställer sig bakom Region Skånes yttrande över nationell plan 2018-2029. Utöver Region Skånes yttrande vill sydöstra Skånes kommuner lyfta fram följande objekt som är strategiskt viktiga för en hållbar utveckling av sydöstra Skåne: Ystad-Österlenbanan kräver omfattande insatser. Banan är viktig för tillgängligheten till Malmö-Lundregionen samt Köpenhamnsregionen och för att sammanbinda kringliggande kommuner med kärnan Ystad. Banan är hårt belastad med stora störningar och har eftersatt underhåll. På sikt behövs dubbelspår Malmö-Ystad-Simrishamn E65 har en viktig funktion för arbetspendling och för anslutning till Sturups flygplats. Vägen har också stor betydelse för godstrafiken mot Ystad hamn och transittrafiken till Bornholm. Ystad hamn är en viktig länk för att binda samman Österlen med Bornholm, Polen och Centraleuropa. E65 bör byggas till 2+2- väg hela sträckan Malmö-Ystad. Sturupsrondellen bör åtgärdas med planskild korsning för trafiksäkerheten och tillgängligheten till Sturups flygplats. Dragongatan i Ystad är en del av E65 och en viktig länk till/från Ystad hamn. Dragongatan bör utredas utifrån trafiksäkerheten och miljöaspekterna. Södra Dragongatan behöver förbättras för att säkerställa trafikflöde utan köbildning Simrishamnsbanan bör hållas aktuell eftersom banan är i särklass den viktigaste åtgärden för att skapa förutsättningar för uthållig och hållbar arbetspendling till och från sydöstra Skåne. 2 (3) 65
I sydöstra Skåne hör de flesta vägarna till det lågprioriterade vägnätet, varför det är av stor vikt att kvaliteten vidmakthålles. Sydöstra Skåne med Österlen är Sveriges största turistdestination, vilket kräver särskilda insatser på nationella och övriga statliga vägar samt på järnvägsnätet Sydöstra Skånes kommuner ser gärna en snabbare utbyggnadstakt för åtgärder som främjar cykling Sydöstra Skånes kommuner anser att den ursprungliga hastigheten 320 km/h på de nya höghastighetsbanorna ska gälla för att få snabb tillgänglighet till Stockholmsområdet. Dessutom förespråkar sydöstra Skånes kommuner att de nya stambanorna lånefinansieras för att byggnationen ska kunna tidigareläggas Bilagor: Region Skånes yttrande avseende den nationella planen 2018-2029 Sydöstra Skånes gemensamma yttrande avseende den nationella planen 2018-2029 Kommunledningskontoret Ida Abrahamsson Miljöstrateg Beslutet skickas till: Ida Abrahamsson 3 (3) 66
Yttrande NTI-plan 2018-2029 Trafikverket har presenterat sitt förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 2029. Planen har remitterats till bl.a. kommunerna för yttrande senast 2017-11-30. Planen omfattar åtgärder för underhåll av statlig infrastruktur och utveckling av statliga vägar och järnvägar samt sjöfart och luftfart. De åtgärder som föreslås ska bidra till att skapa ett effektivt och hållbart transportsystem i dag och för framtiden, och förbättra möjligheterna för individer och företag att möta dagens och morgondagens utmaningar. Den statliga planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen för perioden 2018 2029 är beslutad av riksdagen och uppgår till 622,5 miljarder kronor. Av direktiven framgår att planeringsramen ska fördelas på följande sätt: 333,5 miljarder kronor ska användas till utveckling av transportsystemet, varav 36,6 miljarder avser medel till länsplaner. 125 miljarder kronor ska avsättas till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga järnvägar. 164 miljarder kronor ska gå till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga vägar, inklusive bärighet och tjälsäkring, samt till statlig medfinansiering till enskilda vägar. Syftet med planen är att bidra till att de transportpolitiska målen nås, samt att bidra till lösningar på de utmaningar som riksdagen och regeringen har pekat ut. Mer konkret innebär detta framförallt att: återställa och utveckla järnvägens funktionalitet främja säkra och funktionella vägar och höja säkerheten för oskyddade trafikanter främja överflyttningen av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart bidra till fungerande och hållbara miljöer i städerna och erbjuda en grundläggande standard på landsbygderna minska transportsektorns miljöpåverkan utifrån den nationella planens roll skapa förutsättningar för att utveckla morgondagens transportsystem. Sydöstra Skånes kommuner, S imrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad, avger här ett gemensamt yttrande över den Nationella transportinfrastrukturplanen 2018-2029. 1 67
Sammanfattning yttrande sydöstra Skånes kommuner Sydöstra Skånes kommuner ställer sig bakom Region Skånes yttrande över nationell plan 2018-2029 Ystad-Österlenbanan kräver omfattande insatser. Banan är viktig för tillgängligheten till Malmö-Lundregionen samt Köpenhamnsregionen och för att sammanbinda kringliggande kommuner med kärnan Ystad. Banan är hårt belastad med stora störningar och har eftersatt underhåll. På sikt behövs dubbelspår Malmö-Ystad-Simrishamn E65 har en viktig funktion för arbetspendling och för anslutning till Sturups flygplats. Vägen har också stor betydelse för godstrafiken mot Ystad hamn och transittrafiken till Bornholm. Ystad hamn är en viktig länk för att binda samman Österlen med Bornholm, Polen och Centraleuropa. E65 bör byggas till 2+2- väg hela sträckan Malmö-Ystad. Sturupsrondellen bör åtgärdas med planskild korsning för trafiksäkerheten och tillgängligheten till Sturups flygplats. Dragongatan i Ystad är en del av E65 och en viktig länk till/från Ystad hamn. Dragongatan bör utredas utifrån trafiksäkerheten och miljöaspekterna. Södra Dragongatan behöver förbättras för att säkerställa trafikflöde utan köbildning. Simrishamnsbanan bör hållas aktuell eftersom banan är i särklass den viktigaste åtgärden för att skapa förutsättningar för uthållig och hållbar arbetspendling till och från sydöstra Skåne. I sydöstra Skåne hör de flesta vägarna till det lågprioriterade vägnätet, varför det är av stor vikt att kvaliteten vidmakthålles. Sydöstra Skåne med Österlen är Sveriges största turistdestination, vilket kräver särskilda insatser på nationella och övriga statliga vägar samt på järnvägsnätet. Sydöstra Skånes kommuner ser gärna en snabbare utbyggnadstakt för åtgärder som främjar cykling. Sydöstra Skånes kommuner anser att den ursprungliga hastigheten 320 km/h på de nya höghastighetsbanorna ska gälla för att få snabb tillgänglighet till Stockholmsområdet. Dessutom förespråkar sydöstra Skånes kommuner att de nya stambanorna lånefinansieras för att byggnationen ska kunna tidigareläggas. Region Skånes yttrande över nationell plan 2018-2029 Sydöstra Skånes kommuner ställer sig bakom Region Skånes yttrande över nationell plan 2018-2029. 2 68
Utöver Region Skånes yttrande vill sydöstra Skånes kommuner lyfta fram följande objekt som är strategiskt viktiga för en hållbar utveckling av sydöstra Skåne: Objekt som är strategiskt viktiga för en hållbar utveckling av sydöstra Skåne: Ystad-Österlenbanan Sydöstra Skånes kommuner vill lyfta fram att omfattande insatser krävs på Ystad-Österlenbanan, som är en förutsättning för att Simrishamn och Tomelilla kommuner sammanbinds med den regionala kärnan Ystad. Även tillgängligheten till tillväxtmotorerna Malmö, Lund och Helsingborg förstärks av banan. Sträckan är ett regionalt utpekat stråk för kollektivtrafik samt övergripande järnvägsnät för gods (TEN-t). Ystad-Österlenbanan är hårt belastad av stora störningar och eftersatt under håll samt avsaknad av trädsäkring, vilket påverkar såväl robustheten som punktlighet. Ett flertal åtgärder som ligger i trimningspaket för järnväg är planerat för banan, men mer utveckling krävs för att uppnå målet för färdmedelsfördelningen om att kollektivtrafikens marknadsandel ska uppgå till minst 40% av den motoriserade trafiken år 2030 samt målet om geografisk tillgänglighet, att nå regionalt centrum (tillväxtmotorer) på maximalt 60 minuter. För att öka tillgängligheten till arbetsmarknaden mellan västra och östra Skåne och för att öka attraktiviteten på banan finns ett behov av avgång med två tåg i timmen på Österlenbanan och expresståg på Ystad- och Österlenbanan. Detta kräver att trafikeringen säkras med en ökad robusthet, vilket på sikt kan innebära dubbelspår Malmö - Ystad och Ystad Simrishamn. Ställningstagande: Ystad-Österlenbanan är en viktig länk för kopplingen mellan sydöstra Skåne och Malmö-Lundregionen samt Köpenhamnsregionen. Det är viktigt att bevaka och åtgärda eventuella förslag som presenteras i den kommande ÅVS:en för sträckan. E65 Ystad-Malmö E65 är en av de nationella stamvägarna i Skåne och har en viktig funktion som såväl internationell, nationell som regional länk. Det är en viktig pendlingsväg mellan Ystad och Malmö, samt en anslutningsväg till Sturups flygplats. Vägen har också stor betydelse för godstrafiken mot Ystad hamn och transittrafik till Bornholm. Vägen är ett utpekat vägstråk i den regionala transportinfrastrukturplanen för både personresor och godstransporter. 3 69
För att kunna upprätthålla och utöka kapaciteten för E65 bör vägen tas i beaktande för utbyggnad av 2+2 väg hela sträckan Ystad - Malmö. Sträckan inkluderar även utbyggnad av Dag Hammarskjölds väg, för att öka tillgängligheten till bland annat Ystad Hamn. Även korset vid Sturups-rondellen behöver åtgärdas med en planskild korsning för att stärka trafiksäkerheten och tillgängligheten till Sturups flygplats och vidare mot Malmö eller Ystad. Sydöstra Skånes kommuner ser Ystad Hamn som en viktig länk för att binda samman Österlen med Bornholm, Polen och vidare ut i Centraleuropa. Hamnen, som är en av de största färjehamnarna i Sverige, är specialiserade på RoRo-transporter och utgör en viktig länk för gränsöverskridande väg och järnvägstransporter. För att skapa förutsättningar för Ystad hamn som strategisk nod för godstransporter till, från och genom Skåne är det viktigt att bevaka och utveckla väg och järnvägsinfrastrukturen. En av de största utmaningarna för hamnen och dess utveckling är genomfarten genom Ystad på Dragongatan upp mot E65an och andra viktiga länkar såsom väg 13. För en framtida hamnexpansion krävs en hållbar planering och utveckling av tillgängligheten till Ystad Hamn. Dragongatan i Ystad behöver därför rustas upp för ökad framkomlighet och säkerhet för trafik till/från Ystads hamn samt utveckling för den regionala trafiken. Vägsträckan har en betydande mängd internationell genomfartstrafik mot hamnen samt regional trafik till och från Österlen. Varje dygn passerar drygt 10.000 fordon. Den allmänna trafikökningen och ökad verksamhet i hamnen kommer att ge ytterligare belastning på Dragongatan. Även trafiksäkerheten och miljöaspekterna, såsom buller och utsläpp från fordonstrafiken, för boende längs med Dragongatan bör utredas vidare. Södra Dragongatan, Fina-korset behöver förbättras för att säkerställa ett trafikflöde utan köbildning. Ställningstagande : SÖSK ser Ystad Hamn som en viktig länk för att binda samman Österlen med Bornholm, Polen och Centraleuropa. Att en åtgärdsvalsstudie för sträckan utförs ser SÖSK som en nödvändighet för hållbar utveckling för godsstråket till och från hamnen. Simrishamnsbanan Vid en stråkstudie för sydöstra Skåne analyserades ett antal stråk med avseende på bland annat funktioner, brister/utmaningar och utvecklingsmöjligheter för tillgängligheten till/från sydöstra Skåne. Åtgärdsförslag presenterades, och effektbedömdes mot bland annat de transportpolitiska målen. Där framkom bland annat följande: för att sydöstra Skåne ska kunna nå 80% av arbetsplatserna inom 45 minuter med kollektivtrafik krävs järnvägstrafik till Malmö/Lundregionen. Detta innebär att Simrishamnsbanan bör hållas aktuell och vara en del av prioriteringar för att hålla hela Skåne levande. Banan är i särklass den viktigaste åtgärden för att skapa förutsättningar för 4 70
uthållig och hållbar arbetspendling till och från sydöstra Skåne. Vidmakthålla det lågtrafikerade vägnätet Att prioritera underhållet av det lågprioriterade vägnätet kan inte nog understrykas. I sydöstra Skåne hör de flesta vägarna till det lågprioriterade vägnätet, så det är av stor vikt för oss att kvaliteten vidmakthålles. Sveriges största turistdestination Sydöstra Skåne med Österlen är en av Sveriges största turistdestinationer med ca 2 miljoner besökare årligen och Simrishamns kommun fördubblar sitt invånarantal under sommarhalvåret. Detta kräver särskilda insatser på det nationella vägnätet och på det övriga statliga vägnätet samt på järnvägsnätet Ystad-Österlenbanan. Cykel Sydöstra Skånes kommuner vill poängtera vikten av satsningar på ökade möjligheter för cykling, t.ex. att cykelåtgärder prioriteras inom Trafikverket, då byggnationen av cykelvägar går långsamt. Region Skåne har tillsammans med Trafikverket och de skånska kommunerna identifierat totalt tvåhundra brister. Att åtgärda samtliga skulle kosta cirka 2,5 miljarder kronor. Vi i sydöstra Skåne ser gärna en snabbare utbyggnadstakt med fokus på koppling tätort - landsbygd, hela-resan-perspektivet. Förutsättningar måste finnas för att kunna göra säkra miljövänliga val och för att uppnå färdmedelsfördelningen på 19% för cykel. Nya stambanor 320 km/h - 250 km/h Sydöstra Skånes kommuner anser att den ursprungliga hastigheten 320 km/h ska gälla för de nya höghastighetsbanorna. Det är viktigt med snabb tillgänglighet till Stockholm. För boende i sydöstra Skåne tillkommer restid för att nå höghastighetsbanan och då är det viktigt med så kort restid som möjligt därefter. Det är viktigt att planera hållbart och höghastighetsbanan bör planeras för att vara aktuell även år 2100. Redan i Tågstrategi 2037 skriver Skånetrafiken om hastigheter på 250km/h för både Öresundståg och Pågatåg. Att höghastighetsbanor ska köra med hastigheten 250km/h känns därför varken aktuellt eller hållbart framöver. 5 71
Utbyggnadstakt och förespråka finansiering utanför plan Sydöstra Skånes kommuner anser att de nya stambanorna bör lånefinansieras för att byggnationen ska kunna tidigareläggas. För kommunerna i sydöstra Skåne kommunalråd och oppositionsråd från Ystads kommun, Simrishamns kommun, Tomelilla kommun och Sjöbo kommun Kent Mårtensson Leif Sandberg Magnus Weberg Karl-Erik Olsson Ystad Tomelilla Sjöbo Simrishamn Kristina Bendz Torgny Larsson Cecilia Olsson Carlsson Anders Johnsson Ystad Tomelilla Sjöbo Simrishamn 6 72
Tomelilla den 13 oktober 2017 Dnr KS 2016/365 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- oc fritid Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Handläggare: Marcus Carlevåg Planarkitekt Direkt 0417-18056 Mobil 0709-958056 marcus.carlevag@tomelilla.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Ändring av detaljplan för Brösarp 11:16 Förvaltningens förslag till beslut Att godkänna planförslaget till ändring av detaljplan för Brösarp 11:16 för samråd. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade 2017-06-14 ( 142) att ge samhällsbyggnad i uppdrag att för prövning utarbeta förslag till ny detaljplan, alternativt ändring av befintlig detaljplan för att möjliggöra att stycka fastigheten till flera fastigheter. Planenheten har nu tagit fram ett förslag till ändring av detaljplanen Fastigheten omfattas av detaljplan för del av Brösarp 11:15 m.fl., laga kraft vunnen 1990-01-19. I gällande detaljplan finns en planbestämmelse att fastigheten inte får delas in i fler än två fastigheter, vilket redan är genomfört varav den ena är bebyggd. Kvarstående fastighet kan alltså inte delas in i ytterligare fastigheter. Beslutsunderlag Plankarta Planbeskrivning Behovsbedömning Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad Marcus Carlevåg Planarkitekt 1 (2) 73
Beslutet skickas till: Planenheten 2 (2) 74
BRÖSARP 18:3 BRÖSARP 12:155 BRÖSARP 87:7 BRÖSARP 12:134 BRÖSARP 6:15 BRÖSARP 79:2 BRÖSARP 87:6 BRÖSARP 12:135 BRÖSARP 6:13 BRÖSARP 65:1 BRÖSARP 12:136 BRÖSARP 82:1 BRÖSARP 6:12 Tennisbana BRÖSARP 87:2 BRÖSARP 79:2 BRÖSARP 12:129 BRÖSARP 12:137 BRÖSARP 12:138 BRÖSARP 6:11 BRÖSARP 79:2 BRÖSARP 6:10 BRÖSARP 59:4 BRÖSARP 12:43 Brandstation BRÖSARP 59:1 Låg och mellanstadieskola BRÖSARP 12:58 BRÖSARP 12:59 BRÖSARP 12:65 BRÖSARP 12:66 BRÖSARP 12:104 Folktandvård BRÖSARP 12:105 BRÖSARP 31:1 BRÖSARP 12:41 BRÖSARP 12:50 BRÖSARP 12:57 BRÖSARP 12:60 BRÖSARP 12:64 BRÖSARP 59:5 BRÖSARP 12:115 BRÖSARP 12:3 BRÖSARP 12:106 BRÖSARP 74:22 BRÖSARP 74:8 BRÖSARP 77:3 BRÖSARP 12:56 BRÖSARP 12:61 BRÖSARP 12:63 BRÖSARP 12:114 BRÖSARP 12:44 Brinkehem BRÖSARP 77:1 BRÖSARP 12:3 BRÖSARP 12:116 BRÖSARP 12:107 BRÖSARP 59:2 BRÖSARP 12:113 BRÖSARP 67:1 BRÖSARP 91:1 BRÖSARP 12:42 BRÖSARP 12:55 BRÖSARP 12:117 BRÖSARP 12:108 Barnstuga BRÖSARP 79:3 BRÖSARP 12:62 BRÖSARP 12:118 BRÖSARP 12:112 BRÖSARP 77:2 BRÖSARP 77:4 BRÖSARP 12:127 BRÖSARP 31:2 BRÖSARP 12:111 BRÖSARP 12:109 BRÖSARP 66:1 BRÖSARP 12:3 BRÖSARP 74:3 BRÖSARP 22:1 BRÖSARP 12:49 BRÖSARP 12:54 BRÖSARP 12:126 BRÖSARP 12:119 BRÖSARP 74:7 BRÖSARP 12:30 BRÖSARP 12:47 BRÖSARP 12:52 BRÖSARP 12:96 BRÖSARP 12:51 BRÖSARP 12:125 BRÖSARP 12:120 BRÖSARP 12:110 BRÖSARP 74:4 BRÖSARP 12:48 BRÖSARP 86:1 BRÖSARP 12:53 BRÖSARP 74:17 BRÖSARP 78:1 BRÖSARP 19:1 BRÖSARP 12:67 BRÖSARP 12:98 BRÖSARP 12:124 BRÖSARP 12:121 BRÖSARP 74:5 BRÖSARP 51:1 BRÖSARP 12:21 BRÖSARP 12:68 BRÖSARP 12:99 BRÖSARP 12:123 BRÖSARP 12:12 BRÖSARP 74:18 BRÖSARP 74:12 BRÖSARP 85:1 BRÖSARP 78:2 Apotek BRÖSARP 12:22 Läkarstation BRÖSARP 12:69 BRÖSARP 12:70 BRÖSARP 12:100 BRÖSARP 12:122 BRÖSARP 81:1 BRÖSARP 12:102 BRÖSARP 74:19 BRÖSARP 74:13 BRÖSARP 12:31 BRÖSARP 12:45 BRÖSARP 12:40 BRÖSARP 12:26 BRÖSARP 12:72 BRÖSARP 12:71 BRÖSARP 12:85 BRÖSARP 12:103 BRÖSARP 37:1 BRÖSARP 12:76 BRÖSARP 74:20 BRÖSARP 74:14 BRÖSARP 12:97 BRÖSARP 49:8 BRÖSARP 12:33 BRÖSARP 38:1 BRÖSARP 12:73 BRÖSARP 12:74 BRÖSARP 12:75 BRÖSARP 12:37 BRÖSARP 74:15 BRÖSARP 35:2 BRÖSARP 12:156 BRÖSARP 12:29 BRÖSARP 74:21 BRÖSARP 12:80 BRÖSARP 12:79 BRÖSARP 12:78 BRÖSARP 12:77 BRÖSARP 12:86 BRÖSARP 12:95 BRÖSARP 74:11 BRÖSARP 49:9 BRÖSARP 12:16 BRÖSARP 12:89 BRÖSARP 12:90 BRÖSARP 12:34 BRÖSARP 40:1 BRÖSARP 12:12 BRÖSARP 12:88 BRÖSARP 74:6 BRÖSARP 74:10 BRÖSARP 12:91 BRÖSARP 12:82 BRÖSARP 74:24 BRÖSARP 12:35 BRÖSARP 12:92 BRÖSARP 12:81 BRÖSARP 12:83 BRÖSARP 12:84 BRÖSARP 12:87 BRÖSARP 49:11 BRÖSARP 39:1 BRÖSARP 12:46 BRÖSARP 74:9 BRÖSARP 49:3 BRÖSARP 74:23 BRÖSARP 74:2 BRÖSARP 52:1 BRÖSARP 49:1 BRÖSARP 12:24 BRÖSARP 5:8 BRÖSARP 49:2 BRÖSARP 74:25 BRÖSARP 74:26 BRÖSARP 74:27 BRÖSARP 74:28 BRÖSARP 83:1 BRÖSARP 41:1 BRÖSARP 12:93 BRÖSARP 12:5 BRÖSARP 12:7 BRÖSARP 12:25 BRÖSARP 73:2 BRÖSARP 43:1 BRÖSARP 42:1 BRÖSARP 12:6 BRÖSARP 12:11 BRÖSARP 49:6 BRÖSARP 49:7 BRÖSARP 74:16 BRÖSARP 74:29 BRÖSARP 56:1 Gästsgivaregård BRÖSARP 44:1 BRÖSARP 12:12 BRÖSARP 12:5 BRÖSARP 74:31 BRÖSARP 74:30 BRÖSARP 12:14 BRÖSARP 12:19 BRÖSARP 11:4 BRÖSARP 11:3 BRÖSARP 6:23 BRÖSARP 13:2 BRÖSARP 12:27 BRÖSARP 6:21 Bank BRÖSARP 46:1 BRÖSARP 6:24 BRÖSARP 88:1 BRÖSARP 11:5 Kyrka BRÖSARP 11:16 BRÖSARP 9:28 BRÖSARP 88:1 BRÖSARP 88:1 BRÖSARP 9:44 BRÖSARP 11:5 BRÖSARP 11:6 BRÖSARP 9:32 BRÖSARP 9:38 BRÖSARP 88:1 BRÖSARP 92:1 BRÖSARP 9:44 BRÖSARP 9:13 BRÖSARP 13:53 BRÖSARP 11:21 BRÖSARP 9:52 BRÖSARP 9:19 BRÖSARP 9:33 BRÖSARP 9:26 BRÖSARP 13:54 BRÖSARP 11:20 BRÖSARP 9:50 BRÖSARP 9:14 BRÖSARP 13:45 BRÖSARP 9:51 BRÖSARP 9:49 BRÖSARP 9:11 BRÖSARP 13:55 BRÖSARP 11:19 BRÖSARP 9:20 BRÖSARP 13:56 BRÖSARP 13:44 BRÖSARP 11:18 BRÖSARP 9:6 BRÖSARP 9:18 BRÖSARP 13:43 BRÖSARP 11:17 BRÖSARP 13:13 BRÖSARP 13:46 BRÖSARP 13:50 BRÖSARP 13:47 Post BRÖSARP 13:26 BRÖSARP 9:43 BRÖSARP 9:42 BRÖSARP 13:10 BRÖSARP 13:48 BRÖSARP 13:14 BRÖSARP 13:49 BRÖSARP 13:51 Medborgarhus BRÖSARP 9:8 BRÖSARP 13:9 BRÖSARP 13:25 BRÖSARP 13:29 BRÖSARP 13:52 BRÖSARP 9:41 BRÖSARP 11:22 BRÖSARP 93:1 BRÖSARP 13:30 BRÖSARP 13:24 BRÖSARP 13:31 BRÖSARP 9:45 BRÖSARP 13:15 BRÖSARP 9:40 BRÖSARP 9:15 BRÖSARP 13:18 BRÖSARP 13:36 BRÖSARP 13:23 BRÖSARP 11:5 BRÖSARP S:3 BRÖSARP 13:16 BRÖSARP 13:32 BRÖSARP 9:55 BRÖSARP 9:44 BRÖSARP 9:16 BRÖSARP 13:19 BRÖSARP 13:22 BRÖSARP 13:35 BRÖSARP 9:54 BRÖSARP 9:53 BRÖSARP 13:17 BRÖSARP 13:33 BRÖSARP 9:34 BRÖSARP 13:20 BRÖSARP 13:21 BRÖSARP 13:34 BRÖSARP 9:29 BRÖSARP 9:47 BRÖSARP 11:22 BRÖSARP 9:37 BRÖSARP 9:48 BRÖSARP 9:30 BRÖSARP 9:35 BRÖSARP 74:16 BRÖSARP 9:46 BRÖSARP 13:41 BRÖSARP 13:40 BRÖSARP 13:37 BRÖSARP 13:6 BRÖSARP 9:44 BRÖSARP 9:36 BRÖSARP 13:42 BRÖSARP 13:39 BRÖSARP 13:38 BRÖSARP 54:1 BOSARP 2:2 BOSARP 2:2 BRÖSARP S:3 BOSARP 2:2 BRÖSARP S:3 BOSARP 2:2 BRÖSARP 11:3 X=6177800 Y=188000 Y=188100 X=6177800 BRÖSARP 13:45 BRÖSARP 13:46 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. BRÖSARP 11:6 Röllekav. BRÖSARP 13:47 GRÄNSER Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns E BRÖSARP 13:48 ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser GATA Lokaltrafik BRÖSARP 13:50 BRÖSARP 13:49 Kvartersmark I b1 B 20 3,5 X=6177700 u x I 3,5 b1 BRÖSARP 11:16 20 20 u x I b1 3,5 Poppelv. B Bostäder E Teknisk anläggning BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Marken får inte förses med byggnad a1 BRÖSARP 11:17 BRÖSARP 13:51 u x Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar Markreservat för allmännyttig gång- och cykeltrafik BRÖSARP 11:19 BRÖSARP 11:18 PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Utformning BRÖSARP 5:2 BRÖSARP 11:5 GATA BRÖSARP 11:20 BRÖSARP 11:21 BRÖSARP 92:1 I Högsta antal våningar 0.0 Högsta byggnadshöjd i meter 00 Byggnadsteknik b1 Minsta taklutning i grader Källare får inte finnas X=6177600 Y=188000 Y=188100 X=6177600 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft Ändrad lovplikt, lov med villkor a1 Marklov krävs för borttagning av stenmur GRUNDKARTANS BETECKNINGAR 9:18 Fastighets-, kvarters-, trakt-gräns Egenskaps-, användnings-gräns Fastighetsbeteckning GRUNDKARTA över Brösarp 11:16 i Tomelilla kommun Skåne län Till planen hör: Planbeskrivning Behovsbedömning Fastighetsanteckning Ändring av detaljplan för Brösarp 11:16 STANDARDFÖRFARANDE Dnr: Ks 2017/365 Samrådshandling TOMELILLA Traktnamn Bostadshus karterat efter husliv respektive takkontur Uthus karterat efter husliv respektive takkontur Skärmtak Väg utan respektive med kantsten Koordinatsystem i plan: SWEREF99 13 30 Koordinatsystem i höjd: RH 2000 Fastighetsredovisningen avser förhållandena 2017-06-29 Grundkartan är upprättad 2017-06-29 genom utdrag ur Tomelilla kommuns primärkartverk av Kart och Mät, Tomelilla kommun. Fastighetsbeteckning/ar Tomelilla kommun Skåne Län Upprättad på Samhällsbyggnad 2017-10-13 Beslutsdatum Samråd Granskning Antagande Laga kraft Instans KS KSAU KS Xref ritning: Rasterbilder: X=6159450 GC-väg Staket, plank Mur Belysningsstolpe Rutnätskryss med koordinater Johanna Jönsson Marcus Carlevåg Planarkitekt 0 10 20 30 40 50 Plankarta skala: 1:1000 (A2-format) 60 Ulrika Ljung Plan- och exploateringschef 70 80 90 100 meter Plan nr 75
Dnr: Ks 2016/365 Planbeskrivning Ändring av detaljplan för Brösarp 11:16 Tomelilla kommun, Skåne län Samrådshandling 2017-10-13 76
Inledning Samrådshandling 2017-10-13 Vad är en detaljplan? En detaljplan reglerar på vilket sätt mark och vatten inom ett avgränsat område får användas. Detaljplanen bestämmer t.ex. om bostäder får byggas samt hur mycket som får byggas och var byggnaderna får placeras. En detaljplan består av en plankarta och en planbeskrivning. Det är plankartan som är juridiskt bindande. På plankartan finns bestämmelser om vad som är tillåtet att göra inom det avgränsade området. Planbeskrivningen hör till plankartan och ska underlätta förståelsen för planförslaget. Den redovisar de förutsättningar som finns för detaljplanen och hur den ska kunna genomföras. Syftet med planen och vilka konsekvenser den kan innebära för sakägare, andra berörda och miljön tas också upp. Planbeskrivningen ska även visa hur planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt. Val av förfarande Processen för detaljplanen följer plan- och bygglagen (PBL) SFS 2010:900. Detaljplanen hanteras enligt standardförfarande enligt de lagändringar som trädde i kraft 1 januari 2015. Standardförfarande tillämpas eftersom förslaget till detaljplan är förenligt med översiktsplanen, länsstyrelsens granskningsyttrande och inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Detaljplanen antas inte heller medföra en betydande miljöpåverkan. Planprocessen Detaljplanen hanteras med standardförfarande. Det innebär att detaljplanen kan gå direkt till antagande efter samrådet (begränsat förfarande) om samrådskretsen godkänner planförslaget. Standardförfarande Begränsat förfarande Samrådskretsen godkänner planförslaget Samråd Underrättelse Antagande Granskning Laga kraft Granskningsutlåtande Antagande Laga kraft 2(15) 77
Handlingar Samrådshandling 2017-10-13 Planhandlingar Plankarta i skala 1:1500 med tillhörande planbestämmelser Planbeskrivning (denna handling) Övriga handlingar Grundkarta Fastighetsförteckning Behovsbedömning Detaljplan för del av Brösarp 11:5 m.fl, Tomelilla kommun, Kristianstad län (S4), laga kraft vunnen 1990-01-19 Övriga handlingar finns tillgängliga på kontoret för Samhällsbyggnad, Tomelilla kommun. Planens bakgrund, syfte och huvuddrag Bakgrund Området omfattas av detaljplan för del av Brösarp 11:5 m.fl., laga kraft vunnen 1990-01-19. I gällande detaljplan finns en planbestämmelse att området inte får delas in i fler än två fastigheter, vilket redan är genomfört varav den ena är bebyggd. Kvarstående fastighet (Brösarp 11:16) kan alltså inte delas in i ytterligare fastigheter. För att kommunen ska kunna stycka den kvarstående fastigheten till flera fastigheter krävs en ändring av detaljplanen. Vid ändringen ses lämpligen även de andra planbestämmelserna över. Syfte Syftet med ändringen av detaljplanen är att möjliggöra för den kvarstående fastigheten att kunna styckas av till flera fastigheter. Huvuddrag Planbestämmelsen om fastighetsindelning tas bort och en bestämmelse om källarlösa hus läggs in i detaljplanen för fastigheten Brösarp 11:16. Befintliga transformatorstationens läge säkerställs med yta för teknisk anläggning. Plandata Läge Området ligger i den sydöstra delen av Brösarp och angränsar till Poppelvägen i söder samt Gullvivevägen i nordöst. 3(15) 78
Samrådshandling 2017-10-13 Den röda markeringen visar området som ändringen av detaljplanen avser. Areal Området som ändringen av detaljplanen avser omfattar fastigheten Brösarp 11:16 och har en sammanlagd area på ungefär 14 500 m 2. Markägoförhållanden Fastigheten Brösarp 11:16 ägs av Tomelilla kommun. Plansituation För det aktuella planområdet gäller detaljplan för del av Brösarp 11:5 m.fl. (S 4) som vunnit laga kraft den 19 januari 1990. Enligt gällande detaljplan får marken användas för bostäder. Planområdet får bebyggas med högst en våning och högsta byggnadshöjden är 3,5 meter samt minsta taklutning för huvudbyggnader är 27 grader. Området får inte delas i fler än två fastigheter. Byggrätten begränsas av mark som inte får förses med byggnad (prickmark) samt markreservat. Nordväst i gällande detaljplan finns en liten yta med användningen park. 4(15) 79
Samrådshandling 2017-10-13 Gällande detaljplan för del av Brösarp 11:5 m. fl. fastigheter (S 4), vunnit laga kraft 1990-01-19. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan I Tomelilla kommuns gällande översiktsplan från 2002 är området utpekat som utbyggnadsområde för bostäder. Ändringen av detaljplanen strider således inte mot översiktsplanen, utan planförslaget är förenligt med översiktsplanens intentioner. Kulturmiljöprogram Kommunfullmäktige antog 2002-10-14 ( 134) ett kulturmiljöprogram. Kulturmiljöprogrammet visar vilka områden som är av intresse för kulturmiljövården. Det ska utgöra kommunens handlingsprogram och policy vad avser kulturmiljöfrågorna. De områden som är av intresse för kulturmiljövården får i enskilda ärenden vägas mot andra väsentliga intressen. Den del av kulturmiljöprogrammet som berör Brösarps tätort står beskrivet i Ortsrapport Brösarp. En byggnad i närheten av planområdet har pekats ut som kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i kulturmiljöprogrammet. Byggnaden är belägen nordväst om planområdet. Byggnaden är markerad med rosa färg i kulturmiljöprogrammet, vilket innebär rivningsförbud och stomskydd. Byggnadens kulturhistoriska värde bedöms inte bli påverkat av planförslaget. 5(15) 80
Samrådshandling 2017-10-13 Den utpekade byggnaden i kulturmiljöprogrammet (rosa) i förhållande till området som ändringen av detaljplanen avser (röd). Bostadsförsörjningsprogram Kommunfullmäktige antog 2010-09-06 ( 119) ett bostadsförsörjningsprogram för 2010-2016. I programmet är fastigheten Brösarp 11:16 utpekat för bostäder. Tillgänglighetsplan Kommunfullmäktige antog 2015-04-27 ( 51) en tillgänglighetsplan för år 2015-2018. Syftet med tillgänglighetsplanen är att öka medvetenheten och förståelsen för behoven i vardagen för personer med funktionsnedsättningar. Målet med planen är att undanröja hinder både i den fysiska miljön och i samhällslivet för personer med olika funktionsnedsättningar. Vid planläggning ska hänsyn tas till kraven på tillgänglighet i PBL (2 kap. 3 och 6 ). Tillgänglighetsperspektivet ska genomsyra kommunala beslut, verksamheternas arbete och den kommunala servicen till medborgarna. Miljömål 2014-2020 Kommunfullmäktige antog 2013-11-27 ( 166) miljömål 2014-2020 för Tomelilla kommun. Miljömålen är desamma som de regionala miljömålen. 6(15) 81
Åtgärder för miljömålen 2015-2020 Samrådshandling 2017-10-13 Kommunfullmäktige antog 2015-03-30 ( 26) ett åtgärdsprogram för miljömålen 2015-2020 för Tomelilla kommun. Åtgärdsprogrammet är uppdelat i sex stycken utmaningar. Planens genomförande bedöms inte medföra någon förändring angående miljömålen. Kommunala beslut i övrigt Planuppdrag Kommunstyrelsen beslutade 2017-06-14 ( 142) att ge samhällsbyggnad i uppdrag att för prövning utarbeta förslag till ny detaljplan, alternativt ändring av befintlig detaljplan för att möjliggöra att stycka fastigheten till flera fastigheter. Förutsättningar Byggnader Inom fastigheten Brösarp 11:16 som ändringen av detaljplanen avser finns det ingen bostadsbebyggelse. I den nordöstra delen av fastigheten finns en transformatorstation. Nordöst och sydöst om området finns villor i ett plan. Natur och rekreation Grönytor Området som ändringen av detaljplanen avser består huvudsakligen av grönyta där gräs och träd vuxit upp. Området är av genomsläpplig mark och består av sand och sten. Området sett österifrån. 7(15) 82
Parker, lekplatser och strövområden Samrådshandling 2017-10-13 Inom och i närheten av Brösarps by finns det strövområden med vandringsleder. Närmsta lekplats finns på ett avstånd på drygt 500 meter och är beläget vid bostadsområdet på Körsbärsvägen. Biotopskydd Inom planområdet finns stenmurar (stengärde) som går dels utmed planområdets västra gräns och dels skär genom planområdet från norr till söder. Då planområdet omfattas av en detaljplan som vunnit laga kraft innan biotopskyddet inträdde 1994 får biotopskyddet inte hindra att gällande detaljplan genomförs. Förslagen ändring av detaljplan gör inte att biotopskyddet börjar gälla, därför bör stenmuren skyddas i planbestämmelserna genom krav om marklov för borttagning av stenmur. Kulturmiljö Landskapskaraktär Planområdet ligger inom landskapskaraktärområdet Österlenska backlandskapet. Kulturmiljöstråk Strax utanför planområdet sträcker sig kulturmiljöstråk för Landsvägen Trelleborg Ystad Simrishamn Brösarp (väg 9). Fornlämningar Planområdet omfattar inga kända fornlämningar. Skulle fornlämning påträffas vid markingrepp ska dessa omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen kontaktas enligt 2 kap. 10 kulturmiljölagen. Riksintressen Friluftsliv Kuststräckan Åhus Simrishamn med Stenshuvud Verkeån (FM 18) är utpekat som riksintresseområde för friluftsliv. Riksintresset ska skydda mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- och kulturmiljön enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Planområdet ligger inom riksintresset för friluftsliv. Föreslagen ändring av detaljplan bedöms inte påverka riksintresset för detta. Rörligt friluftsliv Kustområdet i Skåne från Örnahusen söder om Skillinge till Åhus är utpekat som riksintresse för rörligt friluftsliv. Inom riksintresset skall framförallt det rörliga friluftslivets intressen särskildt beaktas enligt 4 kap. 2 miljöbalken. 8(15) 83
Samrådshandling 2017-10-13 Planområdet ligger inom riksintresset för rörligt friluftsliv. Föreslagen ändring av detaljplan bedöms inte påverka riksintresset för detta. Försvarsmaktens hindersfrihet Ravlunda skjutfält är utpekat som riksintresse för totalförsvaret. Riksintresset ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen. Planområdet ligger inom område med särskilt behov av hindersfrihet för totalförsvarets riksintresse Ravlunda skjutfält. Föreslagen ändring av detaljplan bedöms inte påverka riksintresset för detta. Offentlig och kommersiell service Mataffär/apotek/skolor m.m. Planområdet är beläget sydöst i Brösarp. Inom planområdet finns ingen offentlig och kommersiell service. Mataffär nås inom ungefär 500 meter och vårdcentral, apotek och bankomat inom ungefär 600 meter. Brösarps grundskola åk 1-6 och postombud finns på ett avstånd på ungefär 800 meter. Samtlig service är tillgänglig till fots samt med cykel och bil. Gångstigen nordväst om området knyter ihop planområdet med den västra delen av Brösarp och förkortar avståndet till den service som är belägen där för gående och cyklister. Avstånd till service från planområdet. 9(15) 84
Gator och trafik Bil-, cykel- och gångtrafik Samrådshandling 2017-10-13 Planområdet angränsar till två lokalgator, Poppelvägen i sydöst och Gullvivevägen i norr. Längs med dessa finns trottoar. I nordväst angränsar planområdet till en gångstig som ansluter området till den västra delen av Brösarp. Vid genomförande av detaljplanen kan gångstigen med fördel göras om till en gång- och cykelväg. Kollektivtrafik Området ligget drygt 500 meter från busshållplatsen Brösarp Östra där buss mot Kristianstad, Simrishamn och Tomelilla går. Parkering Obebyggda och bebyggda tomter ska, enligt 8 kap. 9-10 plan- och bygglagen, ordnas så att det på tomten eller i närheten av den finns lämpligt utrymme för parkering av fordon. Parkering för personer med funktionsnedsättning ska efter behov kunna ordnas inom 25 meters gångavstånd från bostadshus. Hydrologiska förhållanden Dagvatten Fastigheten är ansluten till det kommunala dagvattennätet. Idag består området av mjukgjord yta som kommer att omvandlas till hårdgjord yta vid planläggning av bostäder. Den mjukgjorda ytan består av grus och sten som är genomsläppligt för dagvatten. Vid omvandling till hårdgjord yta bör dagvatten omhändertas lokalt inom fastigheten. Dikningsföretag Planområdet ligger till liten del inom båtnadsområde och berörs av dikningsföretag. Dikningsföretaget är Brösarp nr 5. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Fastigheten är ansluten till det kommunala vatten- och avloppsnätet. El Planområdet ligger inom Österlens krafts verksamhetsområde för eldistribution. Inom området finns en transformatorstation med tillhörande underjordiska högspänningsledningar. Avfall Avfall ska hanteras enligt Föreskrifter om avfallshantering Simrishamns och Tomelilla kommuner, antagen av kommunfullmäktige 2016-06-13. 10(15) 85
Planförslag Samrådshandling 2017-10-13 Bebyggelse Bostäder Ändringen av detaljplanen medger fortsatt användning av bostäder inom området. Bestämmelsen om att området inte får delas i fler än två fastigheter tas bort. Bestämmelsen om att källare inte får anordnas läggs till. Reglering om högsta tillåtna byggnadshöjd kvarstår till 3,5 meter. Bestämmelsen om minsta tillåtna takvinkel för huvudbyggnad på 27 grader ändras till minsta tillåtna taklutning för huvudbyggnad på 20 grader. Teknisk försörjning El Inom planområdet finns en transformatorstation med tillhörande underjordiska högspänningsledningar. För att säkerställa brandsäkerhet och ett tillräckligt utrymme för drift och underhåll vid transformatorstationen läggs planbestämmelse om teknisk anläggning till. Planbestämmelsen om teknisk anläggning kommer omfatta en zon av fem meter från transformatorstationen. För att säkerställa tillgänglighet till den underjordiska högspänningsledningen läggs en planbestämmelse till i form av ett 4 meter brett u-område. Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. Inom området får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärd som kan hindra eller försvåra bibehållandet av elektriska starkströmsanläggningar. Marken regleras dessutom av planbestämmelsen att marken inte får förses med byggnad (prickmark). Gator och trafik Bil-, cykel- och gångtrafik Ändringen av detaljplanen medger fortsatt användning av lokalgata inom södra delen av området. Ändringen av detaljplanen tar ytterligare mark i anspråk för lokalgata som i gällande detaljplan är planlagd som bostäder med prickmark, men som idag används som vändzon för biltrafik. Planbestämmelser Upphävda planbestämmelser Följande planbestämmelse upphävs inom planområdet: Området får inte delas i fler än två fastigheter Bebyggelsen skall utformas i huvudsak enligt illustrationskarta 11(15) 86
Samrådshandling 2017-10-13 Nya och ändrade planbestämmelser i plankartan med redovisning av stöd i plan- och bygglagen (2010:900) Följande planbestämmelse läggs till inom planområdet: E b1 a1 Teknisk anläggning (PBL 4 kap. 5 punkt 3, 11 punkt 2) Källare får inte finnas (PBL 4 kap. 16 punkt 1) Marklov krävs för borttagning av stenmur (PBL 9 kap. 11-12 ) Minsta takvinkel i grader (PBL 4 kap 11 punkt 1, 16 punkt 1) Kvarstående planbestämmelser Följande planbestämmelser i den ursprungliga plankartan fortsätter att gälla inom planområdet: Användning av kvartersmark B Bostäder (PBL 4 kap 5 punkt 3) Egenskapsbestämmelser för kvartersmark Marken får inte förses med byggnad (PBL 4 kap 16 punkt 1) Högsta byggnadshöjd i meter (PBL 4 kap 11 punkt 1, 16 1) I Högsta antal våningar (PBL 4 kap 11 punkt 1) Administrativa bestämmelser u x Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar (PBL 4 kap 6 ) Markreservat för allmännyttig gång- och cykeltrafik (PBL 4 kap 6 ) Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. (PBL 4 kap 21 ) 12(15) 87
Förändringar i den ursprungliga detaljplanen Samrådshandling 2017-10-13 Egenskapsbestämmelser för kvartersmark - Planbestämmelsen om att området inte får delas in i fler än två fastigheter tas bort. - Planbestämmelsen om att källare inte får finnas läggs till. - Teknisk anläggning läggs till. - Minsta takvinkel i grader ändras. - Planbestämmelsen om att bebyggelsen skall utformas i huvudsak enligt illustrationskarta tas bort. Konsekvenser Behovsbedömning En behovsbedömning av miljöbedömning är genomförd och kommunen bedömer att en miljökonsekvensbeskrivning inte behöver upprättas för detaljplanen. Miljökonsekvenser Riksintressena rörligt friluftsliv och försvarsmaktens hindersfrihet bedöms inte bli påverkade av detaljplanens genomförande. Vid planläggning av bostäder på mark som är genomsläpplig för dagvatten, bör dagvatten omhändertas lokalt inom fastigheten. Vid omhändertagande av dagvatten lokalt inom fastigheten har bedömningen gjorts att planförslaget inte kommer påverka dagvattenhanteringen negativt. Trafiken till och från området kommer att öka vid genomförandet av detaljplanen. Denna ändring av detaljplan jämfört med gällande detaljplan bedöms dock ej medföra någon trafikökning då inga ytterligare byggrätter skapas. Därmed behövs inte heller några åtgärder för trafiken göras. Ekonomiska konsekvenser Exploatören/fastighetsägaren ansvarar för och bekostar samtliga åtgärder och anläggningar som krävs för ett genomförande av detaljplanen. Sociala konsekvenser Genomförandet av detaljplanen sker i ett redan exploaterat område. Planen möjliggör för bostadsbebyggelse med närhet till Brösarps skola samt strövområden och lekplatser. Offentlig och kommersiell service såsom kollektivtrafik och mataffär är tillgängligt till fots och med cykel. Korta avstånd till service från planområdet är positivt utifrån ett socialt perspektiv. Vid genomförandet av detaljplanen förespråkas friyta inom fastigheten för lek och utevistelse. 13(15) 88
Fastighetskonsekvenser Samrådshandling 2017-10-13 Ändringen av detaljplanen tillåter att fastigheten ska kunna styckas av till flera fastigheter. Genomförande Organisatoriska frågor Genomförandetid Genomförandetiden för detaljplanen är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägare garanterad rätt att få bygga i enlighet med planen. Detaljplanen gäller även efter genomförandetidens utgång, men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägarna kan ställa anspråk på ersättning för förlorad byggrätt. Tidplan för upprättande av detaljplan Samråd November/December 2017 Granskning Februari 2018 Antagande April 2018 Laga kraft Maj 2018 Tidplanen är preliminär och kan ändras under planarbetets gång. Ansvarsfördelning Detaljplanearbete Tomelilla kommun, Samhällsbyggnad Grundkarta Tomelilla kommun, Samhällsbyggnad Genomförande av detaljplan Fastighetsägare Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning m.m. Inga fastighetsrättsliga åtgärder krävs för genomförande av planen. Servitut för avlopp ligger till förmån för fastigheten Brösarp 11:16. Servitut för tele, vatten och avlopp, gång och cykel, vattentäkt, vattenledning ligger till last för fastigheten Brösarp 11:16. 14(15) 89
Ekonomiska frågor Samrådshandling 2017-10-13 Planekonomi Framtagandet av detaljplanen, planhandlingar och underlag bekostas av kommunen. Planavgift kommer att tas ut i samband med bygglov för åtgärder inom planområdet. Inga kommunala kostnader beräknas uppstå vid genomförandet av detaljplanen. Medverkande tjänstemän Marcus Carlevåg Planarkitekt Ulrika Ljung Plan- och exploateringschef 15(15) 90
Dnr: Ks 2016/365 Behovsbedömning av miljöbedömning Ändring av detaljplan för Brösarp 11:16 Tomelilla kommun, Skåne län Samrådshandling 2017-10-13 91