Omhändertagande av patient med misstänkt Ebola eller annan Viral Hemorragisk Feber

Relevanta dokument
Hygienkonferens hösten 2014

Bilaga: misstänkt fall av Viral Hemorragisk Feber (t.ex. Ebola) på vårdcentral/akutmottagning

När ska Ebola eller annan VHF misstänkas och infektionsbakjour kontaktas?

Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

Ebola - hygienrutiner

Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken

Ebola - handläggning av misstänkta fall vid vårdcentraler

Hygienkonferens hösten 2014

Viral hemorragisk feber/ Ebola Instruktion för av- och påklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola.

Viral hemorragisk feber/ Ebola Instruktion för av- och påklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola.

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Viral hemorragisk feber (VHF) omhändertagande och åtgärder vid misstanke

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes

Ebola - handläggning av misstänkt fall vid akutmottagningen i Västerås och Köping

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562

Ebola Handlingsplan infektionsavdelning SÄS

Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård

Instruktion för på- och avklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola.

Ebola - Vårdhygienisk riktlinje vid omhändertagande av misstänkt ebolasmittade patienter

Vårdhygieniska rutiner för omhändertagande av misstänkt ebolasmittade patienter

Ebola utbrottet i Västafrika och arbetet i Landstinget Gävleborg

Ebola. Viral hemorragisk feber (VHF) - utvidgad version

Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Instruktion för av- och påklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola.

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.

Samhällsfarlig sjukdom. Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad.

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Jenny Stenkvist Informationsmaterial för vården: MERS-CoV

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Hygienrutiner vid omhändertagande av patienter med ny influensa A(H1N1)v.

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Influensa A och B samt RS-virus

Basala hygienrutiner och klädregler

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset)

Rätt klädd och rena händer

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Hantering på KUL av prov från patient med misstänkt eller säkerställd Ebola eller annan viral hemorrhagisk feber (VHF)

Ebola. Olle Wik. Smittskyddsläkare. Smittskydd Värmland

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion

Revisionsnr: 9 Giltigt t.o.m.:

Basala hygienrutiner och klädregler

Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne

Vårdhygien i hemmiljö

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Vattkoppor och bältros i samband med förlossning

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Mässling - hygienrekommendationer

Smittskydd Värmland. Basala hygienrutiner

Vård hemma vid influensa

Rena händer och rätt klädd

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?

Mässling - vårdhygieniska aspekter

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Hygienkonferens. Hösten 2016

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

UTBILDNING - MÄTNING BHK. VÅRDHYGIEN Karin Karlsson Oskar Sjögren

Dokument text Version 6 - Ändringar som gjorts jämfört med föregående PM (version 5) står med röd text!

Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Tipspromenad - Calici

VRE - hygienrekommendationer

MERS-CoV Förenklad handläggning i Region Gävleborg

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Hygienrutiner i förskolan

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Basala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning. Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland

Rena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner

Basal hygien i tandvård vid institutionen för odontologi

Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

Clostridium Difficile

Vårdhygien Västra Götaland. Göteborg September 2016

Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

Självklart! Läs det i alla fall

UTBILDNING - MÄTNING BHK. VÅRDHYGIEN Ingrid Isaksson Anna Lindström

Transkript:

Omhändertagande av patient med misstänkt Ebola eller annan Viral Hemorragisk Feber Berörda enheter Region Norrbotten, Infektionskliniken, Sunderby Sjukhus Syfte Säkerställa omhändertagande av misstänkta fall med virala hemorragiska febrar i Norrbotten. Bakgrund Blödarfeber eller Virala hemorragiska febrar (VHF) orsakas av flera olika virus och kan överföras mellan djur och människa. Sjukdomstillstånden uppträder framför allt inom tropiska och subtropiska områden. Sannolikheten för att en tropikresenär ska insjukna i en VHF är synnerligen liten, men med nutidens snabba kommunikationer finns klara risker för importfall även hos oss. VHF kan smitta via direktkontakt från människa till människa via kroppsvätskor och blod. VHF syftar i detta dokument till nedan nämnda sjukdomar. Patient med symtom som bedöms ha viss eller hög risk för VHF skall snarast isoleras på infektionskliniken, SY. Kontakta infektionsbakjour omgående. Definition av misstänkta fall Viss risk föreligger hos patient som efter hemkomst från riskområde utvecklar feber och där en eller flera riskfaktorer föreligger: kontakt med vilda djur arbete i sjukvård i riskområde arbete i laboratorium där riskprover hanteras Hög risk föreligger vid ovanstående symtom samt vid en eller flera av nedanstående: oförklarliga blödningsmanifestationer (fler än blodiga diarréer) vistelse i hushåll där sjuka personer med stark misstanke om VHF befunnit sig deltagit i vård eller omhändertagande av sjuk person eller kontakt med kroppsvätskor, vävnad, avliden patient eller kontakt med prover eller viss risk -patient som utveklar organsvikt eller tecken på blödningar utan förklaring Anmälningspliktiga sjukdomar; Petter Lansgren Bernhardsen Suzanne Wendahl 1 av 5

Ebola o Marburg: Vistelse i epidemiskt område senaste 21 dagarna (Afrika söder om Sahara, fn Guinea, Sierra Leone, Liberia). Smittar via fladdermöss till människan. Smittar från människa till människa genom direktkontakt med kroppsvätskor som till exempel blod, diarré och kräk från person som har sjukdomen och har utvecklat allvarliga symtom. Symtom; feber > 3 generella symtom (huvudvärk, halsont, illamående/kräkningar, buksmärta, led- och muskelvärk, diarré, hosta) Oförklarliga blödningssymtom Lassafeber: Vistelse i Västafrika Guinea, Sierra Leone, Liberia och Nigeria senaste 21 dagarna. Smittväg från gnagare till människor genom kontakt med urin eller avföring från infekterad gnagare via mat eller inandning av aerosol bestående av små partiklar av infekterade gnagares urin och avföring. Smittar från människa till människa genom direktkontakt med kroppsvätskor som till exempel blod, diarré och kräk från person som har sjukdomen och har utvecklat allvarliga symtom. Symtom; feber, därefter halsont, slemhinneblödningar, huvudvärk, buksmärta, illamående. Komplikation dövhet. Krim-Kongo: Vistelse i riskområde (Afrika, Balkan, Sovjetunionen) inom 1-6 dagar. Exposition för mygg- eller fästingbett eller kontakt med boskap. Smittar från människa till människa genom direktkontakt med kroppsvätskor som till exempel blod, diarré och kräk från person som har sjukdomen och har utvecklat allvarliga symtom. Högre misstanke vid kontakt med känt el misstänkt fall av VHF el arbete inom sjukvård el vid typiska symtom (= konjunktivit, blödningar från slemhinnor), eller kontakt med vilda djur. Transport till Infektion avd 35 Ambulans meddelar att de är på väg, om patienten kommer till akuten skall patienten visas till infektionsmottagningen/avdelningen utomhus. Personal skall hålla 2 meters avstånd och bära munskydd, handskar och ev. visir. På avdelning 35 Pat tas in på sal 18 genom yttre sluss. Personal går alltid in via inre ren sluss och ut via yttre smutsig sluss. ALDRIG OMVÄNT Anmälningspliktiga sjukdomar; Petter Lansgren Bernhardsen Suzanne Wendahl 2 av 5

Bedömning av infektionsläkare Vid enbart samtal/låg misstanke och om 2 meters avstånd hålls kan lättare skyddsutrustning (PPE) enl ovan samt stövlar användas. Vid kroppsundersökning skall full skyddsutrustning (PPE) användas. Omhändertagande av Sjuksköterska Sjuksköterska från infektionsavdelning tar sedvanliga kontroller på patienten, all utrustning som används måste stanna inne på rummet. Vid omvårdnadsarbete och direkt patientkontakt används alltid full PPE och arbetet sker parvis. Telefon med högtalarfunktion kan användas på salen för samtal med patienten om personal använder denna skall man EJ tala i luren. Om infektionsläkare bedömer det som ett misstänkt fall skall prov tas enl. särskild rutin och skickas för analys till FHM, Stockholm. Se separat PM för provtagning och transport. Katastrofläge utlöses i så fall enligt epidemiplanen. Blodgasapparat kan användas på salen i de fall annan provtagning är indicerad. Om hög misstanke el allvarligt sjuk patient, tas kontakt med Linköping för diskussion direkt innan provtagning. Utrustning och påklädning Utrustning på salen: OBS; Ingen utrustning får tas ut från rummet! (i väntan på provsvar) - Blodtrycksmanschett - kan kompletteras med annat vid behov - Termometer - Saturationsmätare - Handskar - Ficklampa Påklädning i inre ren sluss 1. Vanliga arbetskläder närmast kroppen med byxbenen nedstoppade i strumporna långarmad patienttröja 2. Gummistövlar 3. Sterila handskar, tejpas på långarmad tröja 4. Overall gör hål för tummen så att den ej kan glida upp och blotta handleden 5. Munskydd FFP 3 6. Op-huva som täcker hals och axlar. Snöret klipps av. 7. Skyddsrock 8. Långa nitril handskar 9. Visir PÅKLÄDNING TILLSAMMANS MED KOLLEGA SOM KONTROLLERAR ATT ALL HUD ÄR TÄCKT! Anmälningspliktiga sjukdomar; Petter Lansgren Bernhardsen Suzanne Wendahl 3 av 5

Vid patientarbete - Byt yttre skyddshandskar (nitril) efter varje arbetsmoment och vid behov plasförkläde. Var noga med att inte förorena de inre paret handskar - Uppsatt hår som ej hänger (knut att föredra) - Glasögon hålls på plats med stropp. - Inga lösa föremål i fickorna el smycken. - Arbeta i par och kontrollera varandra - Allt material som skall användas förbereds och tas med in. - Identifierad personal ska finnas tillgänglig om något behöver hämtas till salen, detta ställs i så fall in på rummet genom att ställas på bord innanför dörren ej via lucka. - Före och efter kontakt med patient el invasiva åtgärder skall handdesinfektion ske - På salen finns Ytsprit 70% (sprayflaskor med Virkon) för ytdesinfektion av t.ex. dörrhandtag, utrustning och rör för labanalyser. - Vid dusch/tvätt el annat arbete med ökad risk för stänk kan man liksom i annat patientarbete använda engångs skyddsförkläde och ett extra par handskar i tillägg. - Spill av kroppsvätskor täcks med ytdesinfektionsmedel och därefter absorberande material, låt verka 15 min innan det torkas upp. - Vid provtagning för Eboladiagnostik skall rör samt hylsa för transport tas med in på salen. Dessa desinficeras med Ytsprit 70% ( Virkon) innan de överlämnas till mottagande personal direkt i hård plastbehållare i yttre sluss i samband med att personal lämnar salen. Avklädning: påbörjas inne i vårdrummet, Plastförkläde och nitrilhandskar kasseras direkt i sopsäck placerad i gul behållare för smittförande avfall. Byt handskar inne på salen. 1. Plastförkläde tas av. (Desinficera händerna inne på salen). Torka av/spraya dörrhandtag. 2. Yttre paret nitrilhandskar tas av. (Desinficera händerna i slussen) I yttre smutsig sluss (golvet täcks av absorberande underlägg) En person hjälper till och instruerar steg för steg samt sprayar enl. nedan. Denna är iklädd mask, visir/glasögon, handskar, förkläde och stövlar. 3. Risk för stänkt!avsprejning av skyddsrock och händer. (kräver hjälp av annan person) 4. Ta av visir med framåtböjd överkropp och stängda ögon. Släng, undvik att vidröra ansiktet och visirets framsida. 5. Ta av huva bakifrån med framåtböjd överkropp och stängda ögon. Släng 6. Ta av skyddsrock, börja med att knyta upp skärpet, ta sedan av rocken bakifrån och fram så att den hamnar ut och in. Undvik att Anmälningspliktiga sjukdomar; Petter Lansgren Bernhardsen Suzanne Wendahl 4 av 5

röra vid utsidan av rocken. Medhjälpare kan knyta upp knut vid behov, Plocka upp rocken men rör endast insidan. Släng 7. Risk för stänk! Avsprejning av skyddsrock på golvet. (kräver hjälp av annan person Dra ned dragkedjan på overallen 8. Ta av overallen, undvik att vidröra utsidan av overallen 9. Plocka upp overallen men rör endast insidan. Släng 10. Risk för stänk! Spraya overallen när den ligger på golvet (kräver hjälp av annan person) 11. Lossa tejp mellan sterila handskar och långärmad tröja 12. Ta av de sterila handskarna 13. Desinficera händer 14. Ta på nya nitrilhandskar 15. Ta bort masken genom att ta tag i båda ytterkanter framåtböjd överkropp. Släng 16. Ta av handskarna 17. Desinficera händer 18. Stövlar sprejas på båda sidor och undertill, sätt ned sprayad fot utanför underlägg. Kliv i balja med Virkon med stövlarna 19. Desinficera händer utan handskar på ren sida av slussen 20. Medhjälpare, iklädd skyddsutrustning, stänger plastpåsen och avfallsbehållare och skjuter in i vådrummet. Medhjälpares skyddsutrustning kasseras i soppåse som knyts ihop och ställs in i vårdrummet. 21. Desinficera händer 22. Gå ut ur slussen genom baljan med desinfektionsmedel. 23. Duscha vid behov, byt arbetskläder. Underlägget sprayas igen och slängs sedan av nästa person innan hen börjar avklädningen. Omklädning till nya arbetskläder sker i rum 16. Använda kläder lämnas på rummet i särskild tvättsäck. Där lämnas också stövlar att torka, dessa kan sen återanvändas. Anmälningspliktiga sjukdomar; Petter Lansgren Bernhardsen Suzanne Wendahl 5 av 5