Referensgruppsmöte JordSkog

Relevanta dokument
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Samverkan och samråd

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Instruktion finansieringsuppgiften

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Vad påverkar god vattenstatus?

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

Hur hänger det ihop? Åtgärdsunderlag, åtgärdsprogram och förvaltningsplan

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Fyrkantens vattensrådsområde

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Kunskapsunderlag för delområde

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre?

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn Sofia Perä

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren

Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

DATA FRÅN ÖVERVAKNING Miljöövervakning Effektuppföljning Recipientkontroll Miljökonsekvensbeskrivningar Egenkontroll Inventeringar Verifieringar mm

Kunskapsunderlag för delområde

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Föreningsstämma vattenrådet 28 maj 2016

Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Kunskapsunderlag för delområde

Vad innebär vattendirektivet?

Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Västerås stad- mot god vattenkvalitet

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Instruktion finansieringsuppgiften

Vattenförekomsten Ivösjön

Vattenförvaltning. Samverkansmöte om Vormbäcken Vormsele Hans-Erik Johansson Länsstyrelsen Västerbottens län

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Kunskapsunderlag för delområde

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Läget i Smålandskustens delområde. - utmaningar och pågående arbete

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017

Skriv ditt namn här

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure -

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Enligt sändlista Handläggare

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun

Samråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala Rune Hallgren LRF

Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Delområde Norra Ångermanlands skogsvattendrag... 7

Dialogmöte miljöförvaltningar och VAsamverkansgruppen

Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Sammanställning för åtgärdsområde 35. Törlan, Uttran och Ramsjö kanal (TUR)

Sammanställning för åtgärdsområde 2. Borgviksälven

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun

Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer

Blåplan och Vattenplan

Transkript:

Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan Axnér Länsstyrelsen i Västmanland 021-195198 Johan.axner@lansstyrelsen.se

Vattenförvaltningscykeln Rapportering Analyser och kartläggning Uppföljning och övervakning Förvaltningsplan 6 års cykel Miljömål / Miljökvalitetsnormer Genomförande Åtgärdsprogram

Ekologisk status

Ekologisk status Miljöövervakning i vatten Program för regional miljööverkning Fysikalisk-kemiska tidsseriemätningar i sjöar och vattendrag Synoptisk vattenkemisk kartering av sjöar Kiselalger i vattendrag Växtplankton Fisk: elfiske i vattendrag Fisk: nätprovfiske i sjöar Bottenfauna Nyckelbiotoper i vattenmiljöer Vattenväxter i sjöar Fåglar i stora sjöar - Mälarfågel Grundvatten: sammanställning av kommunala data (Stormusslor) (Grundvatten: vattenkemisk undersökning av källor)

Ekologisk status Undersökning av fisk

Ekologisk status Undersökning av Växtplankton

Ekologisk status Undersökning av Kiselalger Dominerande grupp inom påväxtsamhället Finns i alla vattenmiljöer Specifika levnadskrav vilket gör dem till bra miljöindikatorer Provtagning utförs genom att borsta av ett antal stenar från en definierad lokal

Ekologisk status VattenInformationsSystem Sverige (www.viss.lansstyrelsen.se)

Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån 12 stycken vattenförekomster fördelade på 8 vattendrag och 4 stycken sjöar. Avrinningsområdet är 285 km2 Karakteriseras av skog och jordbrukslandskap. Efter att ha runnit genom Köping mynnar Köpingsån ut i Mälaren.

Värdefulla vattenområden i Köpingsån Miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Tre värdekategorier

Ekologisk status i Köpingsån Preliminär bedömning av ekologisk status. Utslagsgivande för bedömningarna har varit bedömning av fisk, kiselalger, växtplankton, makrofyter. Höga halter av näringsämnen har kompletterat vissa bedömningar.

Vilka är miljöproblemen i Köpingsån? Övergödning Fysisk påverkan Miljögifter Försurning

Resultatkarta Övergödning

Övergödning; Beting och källfördelning i Köpingsån Skattning av fosforbeting Källfördelning av fosfor (bruttobelastning) 1. Per vattenförekomst och från uppströms efter åtgärd drygt 3 ton fosfor/år 2. Mynningen till Mälaren drygt 3 ton fosfor/år Dagvatten 5% Vatten 1% Industri 18% Öppen yta 2% Skog 5% Enskilda avlopp 3% Bakgrund 20% Jordbruk 46%

Fysisk påverkan Delas upp i Kontinuitet Flödesförändring Morfologi Biotopkartering har utförts i 9 mil av 11,3 mil vattendragssträcka. 35 vandringshinder för fisk och övrig fauna.

Miljögifter

Försurning Nordvästra delarna av aro påverkat. Kalkning sker regelbundet i tre sjöar inom aro för att motverka försurningens effekter.

Åtgärder Övergödning Strukturkalkning, gödsla efter grödans behov, anpassade skyddszoner, fosfordammar, våtmarker, 2-stegsdiken, kantzoner som kan gynna biologisk mångfald Fysisk påverkan Vandringsvägar för fisk, förbättra vattenbiotoperna, död ved och beskuggning Försurning Kalkning. Fler åtgärder är inom skogsbruket för att minska oönskade effekter. Lämna GROT, minska körskador, skydds- och kantzoner, skapa smådammar i diken Miljögifter Förorenade områden och tillsyn på miljöfarliga verksamheter

Åtgärder för att minska övergödning; damm som samlar fosfor Den grunda filtreringsdelen är i enklaste utförande plan

Potentiell åtgärder för att minska övergödning Tvåstegsdike Ökar fosfor och kväveavskiljningen Minskar översvämningsriks på intilliggande åkermarker Minskat underhåll Gynnar biologisk mångfald Eventuell skötselersättning Gräset behöver klippas en gång per år

Tack för mig!