FOLKSKOLLÄRAREFÖRENING.

SVERIGEs ALLI~ÄNNA FOLKSKOLLÄRAREFÖRENING. \1EDDELANDEN FRÅN OENTRALSTYRELSEN. 1885. Innehå:.Arsberättese. - Öfveräggnings~imnen. - Promemoria för kretsordförandena. - Revisionsberättese. - Stadgar. - Medemsförteckning. - Register. S '' OCKHOLM, ''RYCK'' HOS A, L, NORMANS BOKTRYCKI>RI-AKTEBOLAG, 1885.

Sveri~es amänna fokskoärarefö r e n in~. Års berättese. Centrastyresen för Sveriges amänna fok skoärareförening får härmed i enighet med O i föreningens stadgar afgifva berättese öfver föreningens verksamhet under år 188 4. Antaet 1necemmcir i föreningen utgjorde vid 18 83 års.sut 3,158, fördeade på 136 kretsar; vid1884 års sut 3, 207 fördeade på 13 8 kretsar. Under år 1884 hafva 9 nya kretsar med 152 medemmar ingått, och 7 krets9.r med 00 medemmar uraktåtit att inbetaa årsafgifterna samt derför bifvit utesutna, hva1jemte en ädre krets fördeats i tvänne, och tvänne förenats ti en. Sfy1"esen har under året utgjo'ts af hrr J. Moin (ordförande), E. Hammarund (v. ordförande), A. \1. Stefanson (sekreterare), A. F. Skogund (kassaförvatare), A. Törngren, J. F. Berg och C. A. Landström. Vid det under året håna vaet ti edamöter i centrastyresen efter hrr E. Hammarund, A. \1. Stefanson, A. F. Skogund och J. F. Berg, som voro i tur att afgå, återvades hrr Skogunc med 1,149 röster, Hammarund med 1, 131 röster och Stefanson med g 34 röster sam t nyvades hr K. O. Sjöander, Asker, med 366 röster. VeTkstäande utskottet har under året utgjorts af hrr J. 1\ioin, E. Hammarhmd, A. \1. Stefanson och A. F. Skogund. Utskottet har under året haft 23 sammanträden. Beträffande föreningens räkenskaper hänvisas ti revisionsberättesen här nedan. Ti centrastyresen hafva under året ingått 5 öfueräggni ngsämnen. Rörande deras behanding af centrastyresen hänvisas ti redogöresen för årssammanträdet.

J t 4 Från föregående år hviande funnos 8 ärenden. Angå ende dessas behanding se samma redogörese. Den tryckta stäning, i hviken vårt ands småsko ärare befinna sig, synnerigast sedan de afgått från sina befattningar, då ana mede ti uppehäe synas för dem sakn[&'3, hade red~n 18 st föraned t en petition ti rege~in. gen om hennes meankomst för betryggande ~f dessa. ara:.. res åderdom. Då något åtgörande från regermgens s1da ej förekommit, besöt centrastyresen, derti föranedd af ytterigare ingången skrifvese i ämnet, att hänv.ända sig ti skoans okåmyndigheter och utfärdade ti nkets skoråd ett upprop, hvari betonades rättmätigheten och önskvärd heten af, att kommunerna pensionerade sina småskoärare, och återfinnes detta u p p rop i Svensk Läraretidning n :r 39 för år 1884. Inom kretsarue hafva under året behandats trenne från centrastyresen remitterade ärenden, nämigen rä~tskrifningsfrågan, om gemensamt formuär för betygsbanke.tter oeh om ändring af stadgarna. Centrastyresens behandhng af dess~ frågor med anedning af kretsarnes uttaanden återfinnes 1 redogöres,en för centrastyresens sammanträde. CentrastyJ esens c'trssmnmanb iice 1884. Den under året inom kretsarue behandade 1'ättsk rifningsfr/ga.n föreåg ti sutbehanding. Utaf föreningens kretsar hade 98 u t taat sig i ärendet och af dessa 96 yrkat på en reform i judenig riktning. Centrastyresen besöt: att ingå ti komitem för granskning af äroböcker för fokskoan med skrifvese, i hviken skue framäggas de öusmin o ar med afseende I) å enhet och judenighet i stafo f. ningen, som inom Sveriges amänna fokskoärare öremng bifvit uttaade; att söka intressera språkvetenskapsmän för åstadkommandet af en ordista med i judenig riktning reformeradt stafsätt och att i öfrigt i detta ärende vidtaga de åtgärder; som omständigheterna påkaa. Under året hade vidare behandats frågan om gemensamma betygsbanketter. Utaf kretsarue hade 77 behandat ärendet och af dessa 76 uttaat sig för nyttan af eyika banketter. Centrastyresen besöt med anedning deraf att tisätta en komite, som med edning af ingångna handingar skue uppgöra och ti c~ntrastyresen inkomma med försag ti ämpiga betygsbanketter. Beträffande det uneer året af kretsarue behandade för saget ti änc~ringar af stadgarna hade 9 O kretsar bifait, 2 kretsar af$ag1t det samma. På grund häraf besöts, att stadgarna i sin förändrade ydese skue tiämpas från och mer r1en januari 1885. Rörande den förnt inom kretsarue och centrastyresen behandade frågan om fokskoans pats i vtrt skosystem be söts, att under den tid, äroverkskornitens betänkande be handas af åtskiiga myndigheter, regering och riksdag, i pressen söka verka för de åsigter, som uttaats af Sveriges amänna fokskoärareförening i afseende på fokskoans höjande ti en undervisningsanstat, gemensam för aa sam häskassers barn. Från föregående år h viade een af Ö. C+öinge krets.:' äc~~.?a frågan om införan;e vi~! senn:nariernct c~;f undervisn-ing ~.!1 an~mande ~fvande ~pnt.-c. Arendet hade af centrastyresen gjorts h'nande 1 afvaktan på resutaten af äroverks ~co~itens arbeten. Läro':"erkskomiten håde emeertid ej 1fragasa~t någ~ a nya f.ordrmgar på fokskoan. Frågan hade under t1cen mträdt 1 ett nytt skede. Seminarieuncervis ningen. i sin hehet :Pade kommit på ta, och detta ärende vore ej af beskaffenhet att böra emnas opåaktadt. Då språkundervisningsfrågan härvid bott vore en detajsak, ans.åg centrastyresen henne ej ämpig att föra under behand ~ng, utan besöt, att detta ärende för närvarande ej skue ti någon åtgärd föraneda. Från föregående år var ock hviande een af Forsviksk~etsen väckta. frågan om tisättande af en komite för g1'cmsknmg af bejint?.r;a ärobucke?" för fokskoan. Då reo erin o en tisatt en dyik komite, besöt centrastyresen, att, 0 i afv~k ~:au på re:sntatet a~ denna korqites arbeten, det föreiggande arendet ej skue t1 någ.on åtgärd föraneda. Från een vid 9:de amänna svenska fokskoäraremötet.i Upsaa 1883 utsedda bestyresmi för det bifvande 1 O:de amänna svenska fokskoäraremötet i Vexiö 1888 1n.de ingått skrifvese, hvari bestyresen afsace sig r1et dan

6 samma emnade uppdmget. och hemståde ti centrastyresen»att ti andets fokskoärarefö1 eningar hänskjuta frågan, hvar nästa amänna fokskoäraremöte bör håas, och af hvika personer det bör anordnas». Då ärendet är framagdt för kretsarne, hänvisas ti det sammas behanding under rubriken >~ öfv e räggnin gsämnen». Af Oppunda-Viåttinge krets inemnad fråga om ano1'cnance c4{ a-mji nt möte för Sveriu ~s amänna fokskoärarefö? ening var äfven h viande från 1883. Centra) styresen besöt, att icke för närvarande i ärendet vidtaga någon åtgärd, utan afvakta de besut, som kunna komma att fattas rörande nästa amänna svensm fokskoäraremöte. Med afseende å tisättande af svensk bestyrese för amänna nordiska skomötet i Kristiania 1885 besöt centrastyresen att förnya sitt år 1883 fattade besut. Från Linköpings och V. Gestridan ds kretsar, Vexiö stifts möte i Jönköping m. f. hade ingåt.t anhåan ti centrastyresen att verka.fö1 att s. k. rund? eseb'ijette? mc'ifte enmas svenske cetagcwe 'i?wtd-it-:ka skomötet 'i K1 'ist'ia.nia 1885 ta nedsatt pris. Centrastyresen besöt, att, så snart nordiska skomötet i Kristiania befve definitivt besutadt, vidtaga de nödiga åtgärderna i ärendet. Från Södertörns krets och hr O. G. Schmidt i Gyttorp hade ingått tvänne försag rörande bidande af sjefidepsfören'ing 'inom, ärcwekåren. Dessa försag hade under året behandats af en af centrastyresen tisatt komite och framäggas. nu för kretsarne, hvadan hänvisas ti afdeningen»öfveräggningsämnen >;. Från Mariestads krets hade ingått fråga om ö?2skigheten af i~fo? " nu:g skobokfö ring inom aa rikets fokskoor. Den amänna bokföringeh inom skoan hade ti ändamå att utgöra grund för uppgif~erna ti eckesiastikdepartementet. Härvid gäce då bott att använda banketter, som voro fut tifredsstäande, och sådana funnos tigängiga i bokhanden. H vad anginge sättet för anteckningarna vore dett~t icke af am ~Lnt intresse, och i denna sak borde och kunde vä svårigen något stadgas. - Centrastyresen besöt på dessa grunder att emna ärendet ntan a.fseence. Hen O. E. Lunden, tihörande Nordmarks krets, hade anhåit om framäggande för kretsarue af fråga rörande skosaarnes edning och städn-ing genom barne'rt. Enär frågan des genom af kong. maj:t gifvet prejudikat och des genom den behanding, hon varit underkastad i föreningens organ, vunnit den utredning, som f. n. är möjeg, och något resutat af hennes behanding i kretsarue ej vore att vänta, besöt centrastyresen att emna frågan utan afseende. Från Tveta krets hade ingått fråga om behofvet af en högre bidningsanstat j ö?' fokskotinwe. Ärendet hade ingått så sent, att det ej kunde af centrastyresen afgöras, utan öfveremnades ti utskottets vidare behanding. Då det samma föreägges kretsarne, hänvisas i öfrigt ti afdeningen» öfveräggningsämnen». S. Inands och Forsviks kretsar hade anhåit att frågan om ändring af rege'mentet för enke- och pwpikassan måtte ånyo föreägg~s kretsarne ti behanding. Då centrastyresen hade s1g bekant, att verkstäida kakyer ådagaagt, att, om ärareönen höjdes, högre statsans] ag maste begäras, för att kassan skue kunna bära de redan stadgade utgift~ rna, besöt hon, att frågans förnyade väckande ej skue t1 någon åtgärd föraneda, och att de förut rörande henne af åtskiiga kretsar framstäida önskemåen framdees skue tagas i behörigt öfvervägande. Föreningens ordförande hr J. Moin hade i ti centras tyrese~ inemnad skrifvese på grund af trägna göromå afsagt s1g edamotskapet i centrastyresen för Sveriges amänna fokskoärareförening, och inkaades derför förste suppeanten hr J. F. Berg att under 1885 i hr Moins stäe vara edamot af centrastyresen. Vid anstädt va af bejattningsiaf.va,nde i centrastyresen utsågos. ti. ordförande och kassn.för; atare hr A. F. Skogund, t1 v1ce ordförande hr E. Hammarund, och ti sekreterare hr A. M. Stefa.nson. Ti e da.m~ter i ve1 kstiiance utskottet utsågos hrr A. F. Skogund, E. Hammarund och A. M. Stefanson. 7

Att 1 redaktionen af föreninge?is or gan bevaka föreningens intresren {tsågos hrr A. M. Stefanson och A. J!.,. Skogund. Öfveräggningsämnen. 1 :o. Hög? e birn ingsanstat ju T fokskoä? are. Från Tvetakretsen har ingått försag om framäggande ti kretsarnes behanding af detta ärende. Centrastyresen vi för sin de uttaa det varmaste giande af det må, ti hviket försagsstäarue syfta. Ehuru det möjigen kan sättas i fråga, om våra seminarier med.sin nuvarande organisation och sina ärokurser äro ämpiga såsom grundskoor för en högre ärarebidningsanstat, har dock centrastyresen, då ärendet synts henne vara af stor vigt, veat åta det komma under diskussion och framägger bär det samma i den form-, det ti centrastyresen ingått. Ti Cont? asty1 esen jur Sve1 iges rlzz.miimw fokswiira. refö? eni:ng. Länge har det varit erkänct såsom en oomtvistad sanning, att fokskohi.raren behöfver för att kunna rätt sköta sitt ka en grnm1- g och asidig utbidning. Visserigen har seminariekursen fere gånger bifvit förängd, men att een ännu ej ensamt kan gifva de kunskaper och den mognad, som behöfvas för ~tt sjefständigt och med framgång utföra det maktpåiggande skoarbetet, detta erkännes så vä af aa samvetsgranne ärare, som ock af öfrige mec1 sko väsendet förtrogne män. Vät torde invändas, att bristerna i den bidning, som seminarierna gifva, kunna och böra afhjepas genom den utexaminerade ärarens enski1da studier, och otvifveaktigt är detta de vis sant, men härvid må man besinna, des att den unge äraren i de festa fa saknar behöf.ig edning och eggese ti sådant arbete, och. des att han från fere hå är utsatt för frestesen att egna sina krafter åt angeägenheter, främmande för skoan. Det händer defför icke säan, att han antingen, nöjd m~d hvad p~t seminarium inhemtats, försj unker i sentrian, eer ock, efter några famande och missyckade försök att sjef förskaffa sig en grundigare bidning, atmer afinattas i sin äda sträfvau och sutigen het och hået uppger hoppet att hinna något verkigt resutat. Upprättandet af auskuteringskurser vid seminarierna är j n ett erkännande af antydda faktum, på samma gitng det bör vara tydigt, att dessa kurser icke kunna afhjepa förut påpekade missförhåanden, enär ce, inskränkte ti en tidrymd af några f:\ \ 7 ccko r, hufvudsakhgen åsyfta att bibringa ädre ärare kännedom om de vid seminariernas öfningsskoor begagnade undervisningsmetoderna och så.~unda icke afse att meddea någon högre utbidning eer något ston e kunskapsmått än det, som bör.hafva kommit den från semi nariet utgående eeven ti de. Men tydigt är, att ska det bifva n~.got af ärarens enskid~ studier, så måste dessa börja omedebart efte~ det }a~ sut.at seminariekursen,. ty den, som en gång agt stucherna a.'sc1o, aterupptager dem ej gerna. De första åren af brarens verksamhet äro ofta i detta hänseende bestämmande för hea ifvet. Äfven de med så mycket intresse omfattade skomötena äro ett bevis på, att ärarue djupt känna behofvet af en fortsatt ut. bidning, men att icke heer dessa möten kunna gifva grundiga kunskaper eer edning för inhemtandet af sådana derför behöfvas ju inga bevis. ' Ofvan berörda brist i ärarebidningen står i omedebart sam manhang med ett stort och i ängden farigt fe i hea orcranisationen af vårt fokskoeväsende. Inom andra verksamhetsområden stå de högre och ägre graderna i organiskt samband med hvarandra, så att een, som inträder i några af de senare, kan, om han för öfrigt ~ger förm~ga, nppnå de förra och säan bekädas de högre befattnmgarna af andra personer än sådana, som gjort sig vä förtrogna med arbetet inom de ägre. Fördearne häraf för så vä. det. he~. som dess. o~.ka.dear äro påtagiga. På fokbidningens omrace a: em.~er~c forhaandet sådant, att fokskoäraren ej kan - han ma skota sm uppgift hnru förträffigt som hest- befordras ti någon högre befattning i fokbidningens tjenst; och ytterst säan tisättes en seminarie-ärare eer fokskaeinspektör som vid utnämnancet är ens någorunda hemmastade med a.rbetet i' fokskoan. En nödvändig föjd häraf är, att fokskaeväsendets oika dear icke kunna på naturigt sätt bidraga ti hvarandras utvecking; och det är fara värd t, att de i många och väs(3ntiga afseen den komn:a att motarbeta h varandra. Enda sättet att af.ägsna dessa oegenthgheter synes vara att göra det möjigt för fokskoäraren att nå en sådan utbidning, att han kan befordras så vä ti semin_?-rie-ärare som inspektör. Detta kan dock icke ske genom att sa mycket utsträcka kursen vid seminarierna, att äraren der ~rhåe~ det nö~iga kunskapsmåttet, a den stund det behöfves några a~ s erfare~het ~ skoan för att med förde kunna idka grundigare huarestncher, hk som det också har sina faror för een bi fvande äraren att atför änge egna sig åt teoretiska studier, innan han fttr tifäe att praktiskt ära känna arbetet i skoan med dess fordran på sinne för det skenbart obetydiga. På g'md af nu påpekade förhåanden synes det vara a.f be hofvet p~.ka~dt, att det upprättades en högre bidningsanstat, som geno.m s1~ t1varo och organisation kunde bifva en eggese och eun:ng for c~en t~.nge äraren a~t fortsätta sin utbidning genom enskida studer for att sedan vtc samma anstat des få tifäe ti nå.gon tids studium och des erhåa betyg öfver förvärfvace kunskaper. Frågan om inrättandet af en dyik anstat är icke ny. Redan för ett ~utionce tibaka framstäides den på ett äraremöte inom Skara, stift, och 1882 diskuterades den samma inom Tveta hi.rat1s foksko änneförening - efter att hafva birvit väckt genom

10 - ---- ' ~...., ' ' 11 ett änare förecnia - vid tvtt särskida samma.nträcen. Sedan L ar. fdtgau förevarit vid ett stort anta krebsmöten i anlets oika d ear och~ på de festa stäen omfattats med synner ~ ~t in.tresse. ~ärsk i.ct hafva Stockhoms kretsförening och Skara sttfts fokskoarareforenino frambåit ituättandet af en anstnjt i ofvan berörda syfte, såso~ det kraftigaste medet för ärarens fortsatta utbidning och för höjandet af hans sociaa stäning. I vårt g1:ann.and Danrna.rk - och åtskiiga andra and - har sedan fera ar tibaka funmts en institution af ifrågavarande art och der verkat ti sbor väsignese för skoan. Säkert är, att en sådan institution skue äfven hos oss bifva af den största betydese för så väj ärarue - och derigenom för de enskida skoorna - som för fokskaeväsendet i sin hehet. Det stom fertaet af Hi.rare skue omedebart efte! sin afgång från seminarium panmessigt och med energi fortsätta.. sin utbidning genom enskida studier, och sträfvancet efter. ston e dugighet skue såunda bifva mera amänt. Så vä hänge~om som genom tifäet ti studier vid den ifrågasatta anstaten mast.e ärarnes amänna b idningsnivå. betydigt höjas, och een högre bidningen, parad med den atid oundgängiga hängifvenheten ~?r kaet skue ovedersägigen kraftigt gagna fokskoan och hoja hennes anseende, på samrna gång een beredde äraren en fördeaktigare socia stäning och.?ppnade för honom mån!?ien nu.~ tä~gd väg ti fortsatt utvecking. Afven för ärarens ekonomiska stanmg skue en högre bidning bi.fva af stor betydese, a een stund ett mycket vanigt argument emot öneförbättring är taet om ararens ringa kunskaper.. Fokskaeväsendet i amänhet skue ikaeces göra en stor vinst derest een omtaade anstaten befve upprättad. Sedan fokskoärare vore kompetente ti seminarie-ärare och inspektörer, är det vä sannoikt, att dessa befattningar i de festa fa komme att besättas med personer, hvika vore vä förtrogna med fokskoear betet, hvarigenom så vä seminarier som inspektion ti skoans fromrna på ett organiskt sätt finge tigodogöra sig de erfarenheter, som vunnits i fokskoan. Genom att på detta sätt samverka med hvarandra komme d.essa tre institutioner att, såsom vä naturigt är, bida ett gemensamt het och arbeta efter samma grundsatser. Lärarekårens största förmågor komme att egna sina krafter åt fokskoan och ej, såsom nu ofta är faet, dragas bort från hen~e, och desssutarn skue fokskaeväsendet fönärfva åt sig många formågar, som nu egna sig åt andra uppgifter.. Huru een omtaade bidningsanstaten borde vara orgamserad för att fya sin uppgift, torde vä ännu vara för tidigt att i detaj yttra sig om; hufvucgrunderna må dock framhåa~. Den borde bestå af två afceningar: en teoretisk och en praktisk. De o. teoretiska måste utom aa de ämnen, som nu ingå i seminariekursen, iifven omfatta åtskijio a af behofvet påkaade nya, exempevis kuturhistoria särskict pedagogikens historia, Sveriges ag, ett par främmande ~fvance språk o. s. v. Det ämpigaste undervisningssättet vore det vid universiteten vaniga; såunda föreäsningar och handedning vid det enskida studiet. Den praktiska afdeningen skue omfatta at, som hör ti uneervisningens ordnande och discipinens HmcJafvande under oika förhäaneen samt öfningar att på rätta sättet meddea undervisning. Liirarne för så vä een vraktiska som een teoretiska afdeningeu hade att examinera och meddea betyg åt i första rnmmet dem, som idkat studier vid anstaten, men äfven åt andra, som enskidt eer p å annan väg förskaffat sig de erfordetiga kunskaperna. Tiåtet borde ock vara att afägga examen i eneast några få af ce ~imnen, som ingå i ansta.tens uncervisningspan. Dock skue ingen få anmäa sig ti examen, som ej en viss tid uneervisat i fokskoan. D~t, såsom nu bifvit visadt, upprättandet af den omsktifna anstaten är ett af hufvucvikoren för vår fokskoas vidare utvecking och af särdees stor betydese för höjancet af ärateeårens stäning, samt ämrue inom fera oika dear af andet visat ett synnerigt intresse för frågan, hartveta härads fokskoärareförening ansett tiden vara inne för frågans behanding inom amänna föreningens kretsar, så att h ea ärarekåren måtte skänka henne nödig uppmärksamhet, amänna tänkesättet stämmas för den samma, och åtgärder för hennes tifredsstäande ösning så snart som möjigt bifva vidtagna. På grund häraf anhåer föteningen, att centrastyresen måtte för nästkommande år föreägga.kretsarne föjande frågor ti besvarande :.Är ret önskvii1 t, att en h.ög1 e ii1 oanstat u.pp- 1'cittas, v ir w iken jokswä1 rl1'e w.nde bufva 'i. Ufäe att des vida.re 1LtbUdcL s ir; fö1 iira:rekaet oeh des m håa i.ntyr; ~f'o e 1' fön ii rfvclr hög1 e kompetens? Om så ii1, efter hviur, knf1'ic(j1'?tnde r bör en sådan anstat o?'nas? Och hv'iw åtgii1 de1 bö1 fönm:in(jen v idtarja jö1 a.tt dennrl pan må b? ingcls t i 7t ~fö rande? Å T veta härads fokskoärareförenings vägnar:.a~fr. Da in. Ka r Be1 r;stnmr. Joh. Fröbe?'f! 2:o. Anonnandet af 10:ce aminna svenskafokskoärrwe- 1nå'tet. Från den af mötet i Upsaa 1883 tisatta bestyresen för O:c1e amänna svenska fokskoäraremötet 888 ba.r ti centrastyresen ingått föjande skrifvese. T i. C'ent1 astyrescn jö1 Sveriges a n~i:inna fokswh a?'r.fö rening. Sedan genom den tryckta berättesen om det nionde amänna svenska fokskoäraremötet i Upsaa sistidne år ti vår kännedom kommit, att nästa amänna fokskoäraremöte bifvit besutact att håas i Vexiö under sommaren 1883, och att uneertecknade ntsetts ti. bestyrese derför, få vi härmed tikännagifva, att, då förh:'\.andenn. i Vexiö stad, - hviken band annat saknar tiräckigt rymig mötesoka och svårigen torde kunna bereda herberge ~t en tarikare saming rnötesdeegare, - enigt vår åsigt ingahmca

12 ämpa sig för an01;dnande derstädes af ett dyikt storij,rtadt ärare möte, vi för den sku icke titro oss kunna på ett. ändamåsenigt och tifredsstäande sätt arangera det ifrågavarande mötet i Vexiö. Vi manas derföre att utan vidare dröjsmå härmed afsäga oss det förtroende, som bifvit oss emnact, på det vederbörande må bifva i tifäe att i god tid vidtaga erforderiga åtgärder för nästa amänna svenska fokskoeäraremötes anordnande på annan pats och af ancra personer; och då centrastyresen för Sveriges a männa fokskoärareförening synes oss vara d et organ, som bäst h ör kunna ombestyra berörda åtgärders vidtagande, hänvända vi oss ti een samma med denna vår afsägese, med een önskan och i den förhoppning, att centrastyresen benäget må ti ancets fok skoärareföreningar hänskjuta frågan, hvar nästa amänna fok skoäraremöte bör håas och af hvika personer det bör anordnas. Vexiö den 6 aug. 1884. A. Rn-ndbiick. Lektor. P. Att(/. Gödecke. Seminarier ektor. J attkias Sjöcen. Fokskoärare. I ofvanstående instämmer undertecknac så ti vica, att uneer niirvarande omständigheter den ämpigaste utvti.gen för åstadkom mandet af ett amänt svenskt fokskoäraremöte 1888 är, att centrastyresen för Sveriges amänna fokskoärareförening gifver aa, som äro intres,<>erade för håandet af detta möte, tifäe att framstäa sina önskningar beträffande hvar och af hvika personer det bör anordnas; och får jag på grund häraf a,fsäga mig det af nionde amänna svenska fokskoäraremötet emnace förtroendet att våra bestyreseedamot af förstnämda möte. Hnsqvarna een 7 aug. 1884. Aj1. Da?.n. Fokskoiirare. * * * Med anedning af denna skrifvese besöt centr~styresen vid 884 års sammanträd~»att utföra det af cenafgåence bestyresen för O :de amänna. svenska fokskoämremötet emunce nppdra.get genom att framägga ärendet för kretsföreninga.rna, för öfriga. kända fokskoärareföreningar och dessutom bereda. tifäe för enskide, ärare och fokskoans vänner, att yttra sig om pats för O:ce amänna svenska foksko-. äraremötet, och af h vi k a det samma bör a.norcnas». Med afseende på patsen för ett sådant möte torde det va.ra. jemföresevis få punkter, som rätt vä ämpa sig härför. Utom hufvucstaden må försagsvis nämnas Göteborg, Jönköping, Örebro och Gefe. Utaf aa dessa orter torde dock Stockhom ega företrädet, då det gäer ett möte afsedt för hea andet. Fokskoäraren reser ej mycket, och när ha.n någon gång ska underkasta sig een för honom känbara kostnad, som en ängre resa medför, styr han säkerigen hest sin kosa ti andets hufvucstad, der öfver hufvud taget, h vad fosterandet har mest och bäst af sevärdheter är samadt. Mean hvarje amänt svenskt foksko äraremöte uppstår en ny stor skara ärare, som åstunda se sig om itet ute i verden, och för dem medför atid en resa ti hufvudstaden den största direkta och indirekta vinst. Sant är, att skäet, hvarför dessa möten redan från början gjordes ambuatoriska, fot-tfarance qvarstår, men vårt sedan den tiden i utomordentig grad utveckade kommunikationsväsende har i hög grad förringat dess betydese. Utan att dock för sin de framstäa något bestämdt försag 1 får centrastyresen ti kretsarnes besvarande framägga föjande frågor: Hvcw bör det 10:de amänna svenska foks koärcwe1 nötet håas? Åt hviw pe'rsoner bör e mnas 'i uppdntg att anordua cet sa1n1na? :t: :!:. 3:o. On~ sjefhjepsjö?"ening. Rörande detta ärende har tvänne försag ingå-tt ti centrastyresen: det ena från Södertörns krets afseende bidande af en förening för uneerstödjande af aficne ärares en kor och barn, det andra från edamoten af N erakretsen hr C. G. Schmidt i Gyttorp afseende bidande af en sjukhjeps- och ifförsäkringsförening. De tvänne försagen innehåa föjande hufvucbestämmeser: a) Söce? tö? nsk'etsens _fö1 sag: cdt rättighet ti inträde i föreningen tikommer hvarje inom Sverige anstäd fok och småskoärare äfvensom pensionerad fok skoärare att föreningsmedem erägger, då ban inlräder inträdes- års af gift: afgift : mean 21-31 års åder.......................... 15 kr. 6 k-.» ih -41 }) D.............. 20» 7,50)) }) 41-51 D D.......................... 30 )) 10 )) efter fy da 51 år.................................... 60 )) 15 >) att ti understöd användes för hvarje år de under nästföre gående året infutna icke aenast årsafgifter och räntor, utan äfven, sedan grundfonden uppgått ti 24,000 kr., inträdesafgiften; att med edning af de uneer året infutna inkomsterna under- 13

14: stödets storek för det kumwa.m1 å re~ J csbö,mmcs af centrasty rcsen r:tt medemsantaet antages uppgå ti,000 personer; att understödet, som skue tifaa afiden medems euka och IJam, antages kunna bifva 311 kr. 66 öre eer efter en annan >e rä,kning 374 kr.; att kassan handhafves af centrastyresen för Sverige~ ami.i.nna foksko ärareförening. b) h1 Sck~nidts fö1'sctg: a.tt hvarje frisk medem af Sveriges amänna fokskoärare förening kan bifvfl deegare i kassan; cttt kassan indeas i tre grader; cdt inträdesafgifterna, resp. 5, 10 och 15 kr., skoa bida en reservfond; cttt medem af förs~a graden erhåer vid sjukdomsfa 5 kr. i veckan och vid frånfäe den efteremnade famijeu BOO kr., af andra graden resp. 10 och 600 kr., af tredje graden resp. 15 och!:joo kr.; att det beopp, som af kassan för det g:'tngna åreb ska ut>etaa.s, ubtaxeras å kassans vid det nya årets hörjan cfvande de egare i mån af den grad, hvar och en inom kassan tihör och den åder han innehade vid sitt inträde; att i föjd häraf den för ett visst år utgående sjukbjepeu komme att utbetaas först under apri månad det fö j ande året; a.tt kassan anses bidad, då 100 medemmar antecknat sig; att kassan handhafves af en styrese, som utses ~nigt samma grunder som centrastyresen. Vid 1883 års samman träde hade centra. tyresen behandat bådct. försagen och dervid funnit nödvändigheten af att underkasta dem en noggrannare granskning samt öfveremnat detta arbete åt en komite. Komiterade inkommo ti884 års centrastyresesammanträde med föja1:ide utåtande rörande de båda försagen: Sedan komiterade, ti h vika dessa tvänne försag bifvit öfveremnade, nu fugjort sitt uppdrag, öfveremnas härmed ti cen trastyresen föjande utåtande. Vid granskningen af försagen hafva komiterade ti en början anmärkt. att enigt bestämmeserna. i det ena (Södertöms) deegare ej vet, huru stort beopp ti hans rättsinnehafvare ska komma att utbetaas, och att enigt det andra (Schmidts) de åriga afgifterna för deegare ej på förhand kunn~ beräknas. storeken af beoppet såvä i ena som andra faet skue såunda komma att bero på en sump, och med hänsyn tagen ti en de andm bestämmeser i dessa försag utan tvifve komma att betydigt vexa, ett förhåande som komiterade finna ej kunna stå vä tisammans med ärarnes minch e goda ekonomiska stäning. Beträffande särskidt södertörnsförsaget t01 de böra påpekas oegentigheten deruti, att för inträde i föreningen ej erfordras in tyg om sökandens hesotistånd, hvaraf. föjden Hi.tt kunde bifva, att fier ba et decgarc utgjordes tlf sjukiga p er soner, L.vari gcnom kassans bestånd komme att i hög grad äfvent.yras. Riskeu för unga och friska personer skue ock härigenom bifva större, hvacan d e icke skue finna med sin förde förenigt att ingå i föreningen. Grundfondens bestämmande ti högst 24,000 kr. torde vara mindre väbetänkt. Föreningens hamtida bestånd måste i brist pt't garantifond i- väsentig grad hero på grundfonden, hva.dan denna ock borde stå i något ämpigt förhåande ti deegarnes anta. Enigt samma försag skue föreningens angeägenheter handhafvas af centrastyresen för Sveriges amänna fokskoärareförening. Erhöe d en föresagna föreningen en större omfattning, b efve skötand et af dess angeägenheter ett ganska vidyftigt ar bete, hviket dessutom är af väsentigt oika art wed det, som nu åigger centrastyresen. Mången, som vore både viig och ämp ig ti edamot i sistnämda styrese skue säkert på grund ar de ökade och ojikartade göromåen samt det stora ansvaret finna sig föranåten att ej mottaga dyikt uppdrag. Det skue dess n tom tvihesutan ej bifva i.i.tt att finna personer, fut ämpiga ti medemmar i en styrese med så mångsici ga och oikai tade skydigheter, oafsedt att få ä1'm'e skue hafva tid nog att egna sig åt fugörandet af så vidtomfattande uppdrag. Komiterade äro derföre af cum mening, att den titänkta föreningen borde hafva sin ::;är skida styrese. Enigt hr Schmidts försag skue föreningens ändamå vara icke bott beredandet af ifförsäkring, utan ock bidandet af en sjukhjepskassa föi hea andet. Hvad det senare ändamåeb angår) så synes redan af försagets bestämmeser, att en sådan näppeigen skue bifva ti verkigt gagn, då hjepen ej sk'ue kunna erhåas förr än ångt efter den tid, då den bäst behöfdes. Frånsedt den vidyftiga och kostsamma förvatning, denna kassa måste kräfva, skue kontroen öfver dess rätta användande vam rent af omöjig, då bestämmeserna för understödets erhåande på fierehanda sätt kunde kringgås. Tages derjemte hänsyn ti de svårigheter, som uppstå särskidt med afseende på afägsna och gest befokade andsdear, torde komite'rade ha f va tiräckigt motiv er at den åsigten, att försaget om bidflndet af en sjukkassa för hea andet bör het och hået uppgifvas. Härmed må icke betydesen af eyika hjepkassor anses underskattad. Komiterade förestäa sig tvärtom, att sådana med stor förde kunna bidas inom mindre områden, t. ex. än eer stift. Behofvet af uneerstöd vid sjukdomsfa har emeertid bifvit at mer och mer erkänd t af fere band andets större kommuner; och torde man kunna hysa den förhoppningen, att stat och kommun i en snar framtid skoa bringa denna fråga ti en yckig ösning. I föjd af best~i.mmes er na i hr Schmidbs försag skue den föresagna föreningen ej i egentig mening bifva en förening för andets ärarekår, enär hvarje frisk och väfrejdad svensk man eer qvinna kunde bifva edamot. Derti erfordrades nämigen endasb att under ett år tihöra Sveriges amänna fokskoärareförening, hvarefter Daf en eer annan anedning» utträde kunde ske, utan att dermed edamotskapet i ifförsäbingsföreningen och sjukhjeps kassan upphörde. Ledamotskapet i sjnkhjepskassan är dock tyd- 15

16 igen afsedt för i tjenst varande ärare. Egendoig synes då den bestämmesen vara, att icke bott hvarje medem af Sveriges amänna fokskoärareförening, utan ock de, som ur een samma utgått och kanske hvarken äro eer någonsin varit ärare, detta oaktadt skue kunna få vara medemmar i nämca kassa. Bestämmesen att under vissa förhåanden ifförsäkringssumman icke skue utbetaas ti een afidnes rättsinnehafvare och så: unca aa under många års mödor och försakeser gjorda besparingar gå förorade, torde i de festa fa verka afskräckance. Försagsstäarens åsigt, att i:fförsäkringsföreningen ej bör anses som en affär utan endast såsom ett mede ti hjep i nöden, är visst mycket titaande, men het säkert at för sangvinisk och i praktiken outförbar; ty icke är er vä offerviig h eten i amänhet vara så stor, att man, åt vara att ändamået är behjertansvärdt, för det samma är hågad att uppoffra sina under träget arbete sammanskrapade besparingar. Enigt försaget skue Sveriges amänna fokskoärareförenings åriga kassaöfve1 skott öfveremnas ti den föresagna föreningen. Härom torde man emeertid ej' böra göra sig synnerigen stora förhoppningar, a den stund det är den amänna föreningen, som sjef förfogar öfver denna kassa, och ett sådant öfveremnance skue kunna anses innebära en orättvisa mot de medemmar af den förra föreningen, hvika ej vija ingå i den senare. I ikhet med bestämmeserna för vaniga ifförsäkringsanstater har i båda de föreiggande försagen bestämts en högre årsafgift för dem, som inträda vid en högre åder. I detta afseende "har i Södertörns försaget tiden från 21 ti 51 år indeats i tre ådersgrupper, hvardera om 10 år, inom hvika ådersgrupper afgifterna ej stiga, hvarjemte de för ådern 51 år bestämda afgifterna icke vidare skue höjas. Föjden häraf befv:e påtagigen den, att då årsafgiften är ika, vare sig man inträder vid' t. ex. 21 eer 30 :'\.r, de festa skue dröja med inträdet ti sista året inom ådersgruppen. Ännu mera oriktig synes den bestämmesen vara, att inträdes- och årsafgifterna ej höjas efter fyda 51 år. Då inträde i föreningen äfven medgifves pensionerad fokskoärare, skue föjaktigen en 70-80-årig pensionerad ärare kunna med en högst obetydig kostnad tiförsäkra sina efterefvande utfåendet af för. säkringssumman. Hr Schmidts försag synes i detta fa ega afgjord t företräde, då deri stegringen i årsafgifterna är jemnare fördead. Komiterade hafva särskidt tagit i öfvervägande, huruvida något af dessa försag vore af beskaffenhet att tiförsäkra ceegare ika eer större fördear än redan befintiga ifförsäkringsanstater. Om man emnar åsido ovissheten om och den otvifveaktiga vexingen af 1t.tgijte1 nas storek enigt det Schmidtska och ~tfö? säk?"in,qssnmmans enigt det Södertörnska försaget och bott fäster sig vid möjigheten för kassan att bära åtag:q.a förbindeser, finner man, att säkerheten i detta fa är så godt som ingen. Hufvudvikoret för en sådan säkerhet är, enigt vunnen erfarenhet, ett tiräckigt stort grundkapita samt ett så stort medemsanta, att en atid oberäkneig risk icke är i stånd att bringa företaget på fa. Antaget ikvä, att säkerheten för deegare i a en föresagna föreningen kunde jemföras med een säkerhet, som våra vä skötta och på f~t v ~ten s ka.pi 15a grunder bygda ifför sti.krngsanst atet erbjuda, VIsar stg dock 1 n.a afseeneen fördeen afgjordt på de senares sida. Komiterace bafva i detta h änseende verkstät jemförande beräkningar, hvim bifvit sammanfattade i efterföjande tabe. Beräkningarna äro utförda med hänsyn ti storeken af den i Södertörnsförsaget antagna ifförsäbingssumman å ena sidan samt å andra sidan -ti de beopp, som under motsvarande förhåanden e_~igt.scb~-~dt~ försag skue komma att utdebiteras. Af de många for ohka forhaanden och ändamå afseeda sätten för ifförsäkring i redan befintiga ifförsäuingsboag har för en mera exakt jemföreses sku- endast medtagits ifförsäkring med premiebetaning på ifstic. Siffrorna i denna tabe utvisa kapitainbetaningarna, uttryckta i procent af försäkringssumman. '+< m ro :0 ro s o.o t-- 1 _L_i~ff_o_ r_s_ä_k_n_ n_g_s_b_o a_g_ : i- [ * ~-~ ~., s_c_h~m-id_t_s, ~ ~ ~ ~ Södertörns oj ~-,... o) = 1== : ~ ;:::: ~ ~ - ~ ~ O.O _L_i_ff_ö_r_s_ä_k_T_in_g_s_b_o a_g_, ~- J ~ ;; ~ Schmidts i [~[ [~ Södertörns Lifförsäkringsboag Schmidts Södertörns Lifförsäkrings b oag Schmidts Söcertörns Li:fförsäkringsboa.g Schmidts Södertörns Åder nästa, födesedag 17 2

J8.1! Särskidt kan dessutom påpekas :fördeen a:f ifförsäkring med premiebetaning under t. ex. 20 år, hvarvid den, som inträder vid 21 års åder, endast inbetaar omkring 50 proc., vid 31 års åder 60 proc. och vid 41 år 75 proc. af ifförsäkringssumman. Beträffande de föreiggande försagen vija komiterade sutigen anmärka, att i dem icke tibörigt afseende synes vara fäst vid de kostnader, som förvatningen nödvändigt måste förorsaka såvä föreningen i dess hehet, som särskidt h var och en dess medem, och hvika kostnader måste i proportion stäa sig betydigt högre, ju mindre omfång föreningen får. * åsigt Ti stöd för komiterades om ohåbarheten af den här föresagna föreningen föreigga icke bott ofvan anförda beräkningar och jemföreser, utan ock den ganska rika erfarenhet, som kan hemtas från dyika föreningar i andra and. Komiterade hafva bemödat sig om att taga kännedom om försäkringsväsendet för oika kårer, särskidt i Tyskand och Engand, och de dervid gjorda iakttageserna hafva ej varit egnade att uppmuntra ti bidandet af föreningar af den art, som de ofvannämca försagen åsyfta. I de båda nämda anden hafva nämigen hundratas dyika ömsesidighetsföreningar adees missyckats i sträfvandet att bereda så kaad enkehjep, hufvudsakigen i föjd ceraf att de icke baserats på ett tiräckigt stort garantikapita, samt att mecemmarnes anta varit för itet, så att des risken bifvit adees oberäkneig och des omkostnaderna sukat at för stor procent af de inbetada premiebeoppen. I många fa hafva mecuemmarne i föjd häraf icke bott förorat gjorda inbetaningar, utan ock måst stå risken för obetada försäkringar. En stor mänge eyika ännu bestående föreningar föra ock ett så tynande if och stå på så osäkra fötter, att deras framtid är högst bekymmersam. Hufvudsakigen i föjd af dessa omständigheter, men äfven på grund deraf, att det visat sig adees nödvändigt att anförtro ifförsäkringsföreningarnas edning åt särskide fackmän, hafva i nt andet under de senare åren fere för ifförsäkringssaken intresse rad e kårer bidat fiia er under redan befintiga ifförsäkringsboag, hvarigenom åtminstone enigt hvad erfarenheten hittis gifvit vid handen. det åsyftade mået på ett tifredsstäande sätt vunnits. Komiterade hafva fattat sitt uppdrag icke bott -vata. att gtanska de ti dem öfveremnace försagen, utan äfven att med anedning af de samma uttaa egna åsigter om möjigheten af if försäkringsfrågans ösning. Komiterade hafva derför band annat satt sig i förbindese med redan befintiga ifförsäkringsboag fö' inhemtande af uppysningar, huruvida och under hvika vikor en biigare ifförsäkring skue kunna åvägabringas ~ på sätt af åt skiiga kårer i utandet bifvit försökt. 1\'Ied anedning häraf hafva beräkningar bifvit uppgjorda, hvika visa ne~sättningen i premiebeoppet des tnde' deii förut sättningen, att ärarne genom en särskid för äncftmået utsedd styrese ombesörjde aa in- och utbetaning-at samt derjemte gäran te~?'~e boiage~ ei sä~~nin.g for utebiifna preniebet.a ningar; des den ~OJh!?!a pr~m1enedsattmng, som skue kunna eronas vid försäk nng..1 va~hg form u~an garanti och särskid stytese. I båda fa en forut~attes, ~~t mms~ 500 p~rsoner söka ifförsäkring. Enigt de f~rsagsv1s uppgjorda beräkningarna skue premiebeoppen staa s1g på sätt föjande tabe utvisar. Å1 ig p?'e?nie för 1,000 w. att betaas ' Åder nästa födesedag. Ii 1 und er den försäkrade s ifstid. Enig t,: vaniga,, tariffer Utan garanti 1'11ec garanti _2 1 _I 16,1 4 13,93 30 21,2 o 20,23 18,0 4 If Enigt vaniga tariffer 17,1 o inti 55 års åder. I U ed garanti - - - -- - - 19,40 16,70 25,90. 23,G7,. Häraf fra~_går, att nedsättningen i premiebeoppet för en 29 mmg bef.: e bogs~ 3,1G kr. eer under vikor af premiebetanin gens upphorande VId 55 å rs åder 2,23 kr. För en 20-åring befve motsvaran.de beopp respektive 3,17 och 2,40. _... K~m~_ter~-~e.. ha.fva härvid tagit i öfvervägance, huruvida några f?id~_ai.. fo~ forsakrmgsta.ga1~ne skue kunna uppstå vid en ko pora t 1v.forsaknng ~-ed ofta nämca viikor och garanti. Dervid har antagit~, att det for ärare ämpigaste och minst kännbara sättet för ~??'~m~ernas e!ä~ga.nde är qvartasinbetaning. Af detta antagand e f?j e I, att forsakrmgstagarne måste bekosta penninaeförsände [ser ti styres~n fy'a. gånger årigen och ika många gå~ger från sty resen er~aa qv1tto å insända beoppet. Vid vanig försäkrin g to rde d:rhka kos~nacer i de festa fa utebifva, då försäkringsbo ~~~n pa aa.. storre patse~.i andsorten bafva agenter för ombe ~ OIJ~nde af ~pande ~xped1t_10n... Tages cerjemte i beräkning, att a.t~msto~_e tva af sty1eseedamoterna, kassören och sekreteraren maste afona~, torde een. reea vi~st.en för försäkringstagame bifvd het obety~hg om ens nagon. Harti kommer ytterigare den risk s?m.. upp~~~:. genom c~en garantiförbindese, styresen måste ikäd~ s1g for IDO]hgen :tebhfvande premieinbetaningar.. Ett hnfvu~v1kor. för ~öjig~e~en.. at~ på här anförda grunder. b.1d~ ej?- unce1afdenmg af ett dforsaknngsboag är cerjemte ett tirackigt stort anta ifförsäkringstagare. Komiterade hafva an s~tt, att om 1, 00~ personer in ginge i en sådan ifförsäkringsförem~.g~ _skue den vm~_t, som upp~omme genom premienedsättningen, mojhge~ kun~a betacka. a~mmis~r.ationskostnaden, h vadan någon annan f?rce an den att 1 v1ss menmg hafva en egen ifförsäkrino-sanstat.1ck~ skue ~p~komma för. respektive försäkringstagare. "'... ~a.sau~da ~OJhgheten att mom ärarekå ren åstadkomma en hff?r~ak! mgsforenmg.vare. sig..af den ena eer andra formen ytterst b~! 01. p a een ~ns~tm.ng t1 fo.rs~get, som inom kåren kan å vägabi m g as, anse s1g kom1terace ej bora framägga något bestämd t för r ',.,,, J 1 '! ~J, ' ' o 1 o.

o sag ti bidandet af en sådan förenin g. 1 stäiet fi.nna komiterace ämpigast föreså att ti utrönande af det intresse för ett dyikt företag, som inom kåren kan finnas, genom ti kretsarue utsända. istor gifva mecemmarne tiwie att anteckna sig. Dessa is'tor torde böra vara så uppstäda, att af anteckningarna kan utrönas icke bott huru amänt ifförsä.kringssaken omfattas, utan äfven hviken form för ifförsäkringens åstadkommande vinner största ansutningen. Såunda borde istorna genom uppdening i kom)fne och dessas rubricering gifva tifäe ti anteckning såvä för dem, som vija vara med om en ifförsäkring inom kåren af hvad form som hest, och dem, som önska bidandet af en fristående och af andra ifförsäkringsanstater oberoende ifförsäkringsförening, som ock för dem, hvika ansuta sig ti bidandet af en underafdening af ett redan befintigt ifförsäkringsboag antingen med eer ut:m den garanti och de vikor, som bär ofvan bifvit. omförmäda. På grund af h vad såunda bifvit' anfördt, få km;niterade här m ed bos centrastyresen h emstäa, des att försaget om bidandet af en sjukhjeps förening för hea andet icke måtte ti någon centra.! styresens åtgärd föraneda; des att hvad angår bidandet af enifförsäkringsföre ning för Sveriges fokskoärarekår centrastyresen icke för närvarande måtte vidtaga annan åtgärd än att - för utrömmce af det intresse, hvarmed iden om bidandet af en dyik förening af ena eer andra saget omfattas - för medemmarue af Sveriges amänna fokskoärareförening framägga anteckningsista, på sätt här ofvan närmare angifvits. Stockhom den 10 december 1884-. Em.i H~?1n@ 1tnc. J. J. Da.~ t1 öm..a emande1 Jonsso11. Centrastyresen har funnit ärendet böra behandas i tvänne punkter: 1 :o fråga om sjukbjepsförening, 2:o fråga om i:fförsäkringsförening. Beträffande den första af dessa. måste påpekas de stora administrativa svårigheterna inom en sjukbjepsförening af sådan storek, hvika svårigheter nödvändigtvis måste förorsaka ej obetydiga föryatningskostnader. Mindre sjukhjepsföreningar, omfattande ett än eer ett stift, göra samma nytta och äro vida ättare att handhafva. Centrastyresen be.söt derföre, att' ärendet i denna pmkt skue ti ingen åtgärd föraneda. _ Rörande den andra af ärendets båda hufvudpunkter är det nödvändigt, om några. ytterigare åtgärder skoa kunna vidtagas, att ega kännedom om, huru. amänt intresse för ::Jakeu förefiun e:: band föreuingen::; medemmar och får centr a ::; tyreisen på gnmd der af anhåa: '. _.:ttt c~~ 7n~femmcw af Sve 'iges amiimta foksk.oa: cwejore1ung). so m äro 'intresserade för b idance a!, nag ~ t sctgs hjförsäkringsj'örening fö r fokskoar.a r e ~car en J uetagade c't de hos 7-c?- etsor i(förandena uefinthga af centrastyrei:jen utsända istor-na cmt~ck1~a sig enighet med /i 'isto'f''/'tct uejint'iga Ctn msmngar. 4:o..i-ruode tt sekretercwen och kassajo1"vatare-n... ~nigt 9 i föreningens stadgar eger cenb'ar:;tyre::;en f ore~da det beopp, med hviket afönino en ti sekreteraren och kassaförvataren ska utgå. På o~ tmd af de stäncio-t ö ~.ade göromåen för sekreteraren samt 0 mec stöd af, att ett sto:~re. an~.a.~re~s~r ~åpe~~t, det sekret~rarens aföning ej utgjohe umhg ersattmng for hans arbete får centrastyresen bärmed föreså : att for ir 1885 sekreterarens a 'vode bestämmes ta 200 och kassajö1 vatarens ti 100 k1 ono1. Promemoria för kretsordförandena. _ 1.: J!ön inst't~ndande oktober mc'nacs zttgng 'inko ntma k1 etsjo J ~.n~ngarna t d centrastyresen.med p1"otokosutctag 1 önmce fojance är enden: :o?"evisorernas be1 ättese (sid. 23) öfve1' ve rkstäd grans.kning cif jöten ingens 1 äkenskaper och jörvatmng under c'h 1884 och i sammanhang de1 med vesut i fdiga om ansva1 sjrihetjör centrastyresen; - 2:o va af 3 edamöte1 i centrastyresen )., (De afgående edamöterna äro hn J. Moin A. Törngren och O. Å. Landström.) ' B:o va cif 3 1 eviso1 e1 ; (Mä~:k noga, att härbi få ej vä.jas centrastyrese edarnoter eer deras supjeanter!) 4:o rwvoce cu sec? ef c>?'rtrc'?. or/!, cassriförmtare?j. (c;i r. 2 1). 21

22 5:o tög'e budnings~mstat fö1'jokskoära1 e (s'ic. 8). 6:o nästa amänna svenska fokskoäraremöte (sid. 11). 7: o sj e fh}epsfören,ing (sid. 13). 2..Lfec afseende / sty?"ese- och revisorsvaen eyinras) att vaen ske med stt.tna sedar_, innehåande vid hva?"tder.a v,ae.t B namn. 3. JJ1ed afseende / de insi:inda vap?"oiokoen erinras) att de skoa vara i vere? bö?" ig onning }ttstentde) JJ?"otokosutcmgen behörigen bestyrkta) och att 1 östeta ska angifvas fö1' en och hvar, som erhå-it röste?". 4. JJ1ed afseende å medemsförteckningarna en:m as) att dessa t m de uppsidf.as e, re '/.t.tsitnda banketterna samt vara tydigt sftifna. 5. Arsafgiften w jeme å/föjande medemsförteckningar skoa insändas ti mssaföruataren - e;} ti sty1 esen - och är ce1 vid att beakta : att årsafgifterna insändas på en gång för hea kretsen före årets sut; att penningar hest sändas medest postanvisning - under aa fa icke i orekommenderadt bref.. cät frimärken iete hädanefter emottagas i iqvid ; Ctt insända afgifter qvitteras i Svensk Läraretidning inom 14 dagar efter mottagandet; att medemmar. som anmäts senare än een 31 december 1885, ej varda i nästa kataog upptagna. 6. De e?"agca årscifgifterna för.i kataogen 2tpptagna medemmar gäa fö1 fö? egåenre r/,1 ) scuunca ~j fö?" 1885) entt1 katcdogen är för 1884. 7. J(:retsordförandena 'ttpp numas att i öfrigt noga beakta stadgarnas förändrade ydese. Stockhom i apri 18? 5. A. F. Skog2md. E 1ni IIarmnarund. A. }JII. Stefwnson. A~tg. Tö1 ng1 en. C. A. Landst-röm. ]I. O. Sjöande1. J. F. B e1 g. Revisions berättese. Underte~knade, utsedde att granska Sveriges amänna fokskoärareförenings räkenskaper och förvatning för år 1884, få efter fugjordt uppdrag afgifva nedanstående berättese: Antaet edamöter utgjorde vid årets början... 3,158,»»»» sut...,... 3,205, ' h vadan antaet under året ökats med 4 7. Årets räkenskaper utvisa i Debet: Behåning från år 1883........ kr. 2,002,DG. 3,205 edamotsafgifter a 50 öre... kr. ],602,50, Räntemede.........» 83,6o, Ett dokumentskåp.........» 45,oo. ~ 1, 73,Io. Kr! 3734,o6. {recit: Tryckningskostnader......... kr. 701.,24. Skrifmaterie m. m......................» '12,85, För postförsändeser...» 184,59. Resekostna.dsersättning... 193,40, sekreterarens arvode... o..» o o, 00. Kassaförvatarens arvode...» OO,oo. Diverse omkostnader............» 54,25, "r 1 n45 s "',.:>, -... Behåning......... ~........ 2,387,73...; ;,..._. Kr. 3, 734,o6. Föreningens tigångar voro vid årets sut: 23 Insatta på deposition i. Stockhoms Enskida bank mot 4 1 / 2 % ränta........... kr. 2,000,oo. Insatta på upp- och afskrifningsräkning i Stockhoms Enskida bank mot 3 % ränta..... 54,DD. Kontant hos kassören...... 287,74. Ett dokumentskåp... ;.............. 45,oo. K apitabehånin~ ti år 1889.~... 1.. 1 1.. 1.. 1.. ~ k;r. 2,387173,