SALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar

Relevanta dokument
Att odla SALIX. i Norrland GÅR DET? Informationsspridning inom ramen för EU-projektet Energigrödor från åkermark

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder

Remissyttrande Jo2007/1715. Remissyttrande över Bioenergi från jordbruket en växande resurs SOU 2007:36

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

Bioenergikombinat Status och Framtid

Energieffektivisering i växtodling

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Energigrödornas ekonomi

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef

Yttrande över Bioenergi från jordbruket - en växande resurs SOU 2 007:36

Så kan vi koordinera målen för de olika intressegrupperna

Jordbruk, bioenergi och miljö

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Biomassa en knapp resurs i globalt perspektiv

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Policy Brief Nummer 2013:2

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Basprogram Systemteknik

Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Energihushållning i växtodling

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Den växtproduktiva arean en världsmedborgare har tillgång till är 1,1 ha (100 x 110 m).

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Förbränning av energigrödor

Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs?

Mat eller Motor. - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel?

ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI)

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor

Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket

Lönsam salixodling. Tre goda exempel

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist

Kalkyler för energigrödor fastbränsle, biogas, spannmål och raps

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Lantmännens Strategi 2020

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Potential för hållbara biodrivmedel

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Hvam seminaret 22/ Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst

Dränering Från missväxt till tillväxt

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB

Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel?

Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang:

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla?

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Energiutbyte från åkergrödor

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

Policy Brief Nummer 2018:6

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Energi, klimat och landsbygdsutveckling

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen

Affärsmodeller för framtida bioekonomi, olika utvecklingsspår och strategier

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

En utlokaliserad energiproduktion

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Finns det mark att odla energigrödor på?

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Direktstöd

Trefaldig nytta med Salix Förnybar energi, bättre folkhälsa och förgröning. Stig Larsson European Willow Breeding AB

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Slutrapport projektet Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning (projekt V K01)

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Kalkyler för energigrödor fastbränsle, biogas, spannmål och raps

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

ENERGIGRÄS en kunskapssammanställning

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Transkript:

SALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar Lantmännen Energi AB 1

Tillgänglighet >14.200 ha Salix odlas i Sverige idag Lönsamt, Mångsidigt, Hållbart, Klimatsmart och Effektivt biobränsle Känd odlingsteknik med högavkastande sorter smärre justeringar i projekten Maskin och hanteringskedjor är etablerade men med brister Marknadspriserna har ökat årligen sedan 2005 Odlingsmark finns enligt inventeringar Målsättning bör vara minst 50.000 ha m.h.t. möjliga arealer Är i kombination med bränsleproduktion ett odlingssystem för återcirkulation biprodukter, vegetationsfilter för vattenrening, täckgröda för avfallstippar, saneringsgröda tungmetaller m.m. 2

Outnyttjad jordbruksmark ( osäker statistik ) Olje- kommissionen 2006 Tidigare jordbruksmark senaste 25 år 0,4 mha Varav: - Åker 0,25 mha - Bete / Hagmark 0,15 mha Riksskogstaxeringen 2003-05 Nedlagd jordbruksmark: - senaste 20 åren 0,24 mha - tidigare sedan 50-talet 0,35 mha Summa 0,6 mha Slutsats: Mellan 3 400 tha tidigare jordbruksmark bedöms utgöra potential för bioenergiproduktion I praktiken inte mer än 200 tha beroende på arrondering, otillgänglighet, dränering, stenbundet etc. Produktionsförmåga max 2 TWh Varav 0,3 mha som bedöms ännu ej beskogat

Trädesmark Jordbruksmarken uppgår till Varav träda 2008 Prod.förmåga 4 5 TWh 2,63 mha 0,15 mha Vallareal och betesmark Vall/betesarealen uppgår till 1,13 mha Förändrad animalieproduktion 0,25 mha Prod.förmåga 6 8 TWh Diagr. bygger på 300 tha Källa: Pål Börjesson Diagr. Bygger på 250 tha friställd areal Källa: Pål Börjesson

Jordbrukets arealpotential för energiproduktion i Sverige. ( exkl. energi i boss, agnar, stubb och rotsystem ) Nuläge Potential TWh mha TWh 10 år Till Energi Vall, spannmål & oljeväxter 2, 6 47 52 11 Halm/blast - 31 36 10 Mark i träda 0,15-5 5 Marginaljordar 0,2-2 2 Summa 78 94 28 - Ca 700.000 ha kan vara tillgängligt för energiproduktion ( inkl. etanol )! - 30% av produktionen till Energi år 2020? - Avgörs av utvecklingen marknadspriser för Livsmedel / Energi.

Nedlagd åkermark kan konverteras till energiodling F ö r b u s k a d å k e r m a r k Iordningsställd mark för sådd/ plantering 6

Återcirkulation av samhällets biprodukter med Salix Salix Slam Aska El & Värme Återföring Odlas Mums Ev. kombineras med slamvatten-rening Förbränns Skördas

Värmeforsk projekt med koppling till SALIX, E06 - : Odling/ Skörd/ Logistik 624 Förstudie av teknik för komprimerande helskottsskörd av Salix i buntform Projektledare; Hasse Eriksson Västeräng Lantbruk AB 631 Effekter av sticklingsparametrar på grobarhet och tillväxt av Salix Projektledare: Theo Verwijst SLU 635Demonstrationsodling av Salix i Norrland med frosttolerans i fokus Projektledare: Yvonne Söderström Övik Energi AB 642 Effekter påöverlevnad och tillväxt vid förlängd skördesäsong av Salix Projektledare: Nils- Erik Nordh SLU 643 Utveckling av skördeteknik och logistik för bättre lönsamhet från små odlingar av Salix Projektledare: Maya Forsberg JTI Förbränning/ Marknad/ Styrmedel 620 Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning Projektledare:Håkan Rosenqvist, Billeberga 623 Minskade askrelaterade driftsproblem genom inblandning av torv i åkerbränslen Projektledare: Marie Kofod Hansen Torvforsk 625 Bättre och effektivare samverkan för ökad användning av åkerbränslen i Värmeverken Projektledare: Olof Arkelöv KanEnergi Sweden AB 626 Handlingsalternativ för att öka intresset hos lantbrukare att odla energigrödor en studie om attityder och värderingar Projektledare: Åsa Jonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet 648 Styrmedel för ett ökat utbud av biobränslen Projektledare: Annika Widmark ÅF division Energy 652 Effekter av skottnedklippning efter etableringsåret på produktion under första och andra omdrevet i salixodlingar Projektledare: Theo Verwijst SLU 656 Informationsspridning kring Värmeforsk s program Grödor från åker till energi Projektledare: Carina Gunnarsson JTI 8

Hur kan Salixarealen öka? Markresurser och marknad finns för att öka odlingen till minst 50.000 ha om 5 år Hindren och lösningsförslag består i: Hinder Lösning (Projekt) Upplevd olönsamhet Öka saklig information (620, 648) Likviditetsbrist fram till andra skörd Avtalsformer med dellikvid (626) Höga investeringskostnader Kan överbryggas i ömsesidigt (648) goda kontrakt Omogen marknad för biobränslen Ökad transparens i prissättning (648) Brister i skördekedjan/låg leveranssäkerhet Utveckla! (624,643) Attityder exv; Odlaren vill inte binda odlingsmarken för flerårig gröda, vill utnyttja hela sitt maskinkapital, inte tillräckligt lönsamt, osäker skörd etc. Informera, demonstrera o regionalt samarbete! (625,626,648,656) 9

Salix är lönsamt! Bidragskalkyler jmf. Höstvete enligt prj. 620 Förutsättningar: Medelavkastning för H-vete och Salix, 2009 års priser,alla kostnader medräknade utom markkostnad, ej gårdsstöd, ej energigrödestöd Höstvete = - 1.742:-/ ha o år Salix 22 år ( 7 skördar )= + 259:-/ha o år Salix 22 år slamgödslat = + 741:-/ha o år 10

Fördomar och tveksamheter Låg lönsamhet för lågt pris för lite kvar till odlaren - Inte i jämförelse med Vetekalkylen! Konkurrerar om odlingsarealen till livsmedel Inte i dagsläget, men kan i framtiden vara nyttig konkurrens! Förstör dräneringar Stora delar av den svenska åkermarken är odränerad. Det mesta av avställd mark är odränerad eller ej fungerande dränering > 30 År Svåreldat, ger sintringsproblem Upp till 20% i bränslemix med skogsflis. Sameldning med torv testat med 15% inblandning. Exempel på 100% Salix finns. Förfular landskapsbilden 11

..men brist på sötvatten! Världsproduktionen av Cerealier Sparad areal genom förbättrad odlingsteknik 1950-2000 1950 2000 År 650 1.900 Mton Sparad areal 1,1 miljard ha Likadant i Sverige. Spannmålsareal & produktion: År: 1971 2008 Kvant: 5 mton 5,5 mton Areal: 1,5 mha 1,2 mha Utnyttjad areal 660 miljoner ha Fortsatt teknikutveckling kan vara GMO!

>300 $! Veteprisutveckling $/Ton 1908 2008/09 180 Världsmarknadspris kvarnvete ( mjukvete ) Jan-2010 EU Kv $ 188 160 140 120 $/ton 100 80 60 40 20 0 /HW 1908 1914 1920 1926 1932 1938 1944 1950 1956 1962 År 1968 1974 1980 1986 1992 1998 2004 2008

Prisbildning Cerealier till livsmedelskonsumtion: Utbud & efterfrågan på livsmedel! Produktion, Odlade arealer Prognoser om konsumtion Världslager av spannmål ( Vete ) Prisbildning Energi: Utbud / Efterfrågan av Energi ( 3-4% av spm till energi i VM, 10% i Sverige till etanol! ) Följer inte tillgång på odlingsmark! Baseras på olja och gas - Drivmedelsenergi påverkas påtagligt av oljepris - Fasta bränslen styrs av tillgång på skogsråvara Inslag av Politiska regleringar: Försörjningstrygghet, Skatter och Klimatmål

SALIX-Tillgänglighet-Hinder-Fördomar Sammanfattning Salix Salix är ett underskattat mångsidigt biobränsle med stor potential och god lönsamhet i svensk växtodling. Odlings och förbränningsteknik är etablerad och känd. Skörde och logistikkedjan har höga kostnader och bristande leveranssäkerhet. Kan förbättras med fortsatt FoU Hög etableringskostnad ger likviditetsbrister som följd. Kan elimineras med relevanta marknadskontrakt. Missuppfattningar och negativa attityder till odling från odlarhåll. Kan rättas till med informationsinsatser. Konkurrerar knappast med livsmedelsproduktionen

TACK!