Kontaktinformation Har du frågor eller synpunkter? Hör av dig till Länsförsäkringars pressjour 08-588 418 50. Vill du prenumerera? Skicka e-post till lantbruksborsen@lansforsakringar.se. Lantbruksbörsen Ett nyhetsbrev om de gröna näringarna. MARS 2013 Mjölkbonde i lagarbete vinner priset Ung Växtkraft Rikstävlingen Ung Växtkraft togs i år hem av mjölkbonden Kristoffer Kullingsjö. Med mjölkproduktion som bas har han och delägarna på Kullingsjö Lantbruk i Vårgårda utvecklat ett lönsamt företag med flera grenar. Kraften ligger i delägarskapet och benchmark med andra branscher. Priset Ung Växtkraft, som är instiftat av Länsförsäkringar, är på 50 000 kronor och kriterierna är att företagaren ska ha sitt säte på landsbygden och vara en ung entreprenör, med nyskapande verksamhet som berikar landsbygden. Kullingsjö Lantbruk AB är en föräldragård i fjärde generationen. För sju år sedan startade han och brodern Tobias ett aktiebolag tillsammans med sin far och farbror. För två år sen tog de över hela verksamheten och bjöd samtidigt in en tredje lantbrukare, växtodlaren Mikael Ljunghög, som delägare. Kristoffer själv har huvudansvaret för de 220 korna som mjölkas tre gånger per dygn med mjölkgrop för högre produktivitet och bättre arbetsmiljö. Sedan 2010 är mjölkproduktionen KRAV-certifierad. Mjölkproduktionen går bra trots de bistra tiderna och vi ser optimistiskt på framtiden, säger Kristoffer. Detta är basen i hela vår verksamhet så den måste vara lönsam och hela tiden utvecklas och vara modern. Ansvaret för växtodlingen och maskinerna ligger på Mikael Ljunghög. All produktion på lantbruket är ekologisk. Ytterligare en gren är det biogasprojekt som brodern Tobias är med och driver. Tillsammans är de 21 lantbrukare som investerat cirka 70 miljoner i detta, där målet är att sälja färdig fordonsgas. Bygget av anläggningen beräknas vara klart i höst. Biogasprojektet är en ny och intressant verksamhet. Vi kan genom rötprocessen få ett bättre substrat till att gödsla, reducera lukten och samtidigt göra energi säger Kristoffer. Samarbete med andra företag, utveckling av flera grenar inom företaget liksom delägarskapet menar Kristoffer är nyckeln till deras framgång. Sen måste man gilla sitt jobb och ha en passion för sitt lantbruk, det är nästan det viktigaste för att lyckas bra, och sist men inte minst se till att privatlivet får sin plats också. Juryns motivering Kristoffer Kullingsjö är ett föredömligt exempel på den typ av företagare som krävs för att svenskt lantbruk ska fortsätta utvecklas och hantera framtidens utmaningar. Kristoffer visar vägen framåt genom sitt professionella företagande, öppna sinne för vad som krävs för att utveckla ett lönsamt företag med mjölkproduktion som bas, samt starka engagemang i föreningslivet. Inspiration och benchmark hämtas från andra branscher genom bland annat gårdsråd och Lean-effektiviseringar. Företaget drivs tillsammans med en äldre bror och en granne. Dessutom ingår företaget tillsammans med 21 grannar i ett gemensamt lokalt biogasföretag, som under året kommer att starta produktion av fordonsgas. Allt detta är goda exempel på aktiv riskspridning och att kombinationen av ett väl sammansatt lag bäddar för fortsatt framgång. Vi i juryn kan konstatera att kvaliteten på nomineringar och därmed konkurrensen ökat under de tre år som priset har delats ut. Årets pristagare kommer från en ny landsända, ny produktionsgren och nytt affärsmannaskap mot tidigare vinnare, och han är en mycket värdig vinnare som uppfyller prisets kriterier med råge, avslutar Carl Henrik Ohlsson, ordförande i juryn. De tre innovativa företagarna fick nyligen också utmärkelsen Årets Mjölkbonde 2013. VINNARE AV UNG VÄXTKRAFT, KRISTOFFER KULLINGSJÖ
KRÖNIKA Välj svenskt i butiken och bidra till en levande landsbygd Att arbeta inom svenskt lantbruk känns helt rätt på så många sätt. Här produceras mat av hög kvalitet, kött som är fritt från salmonella, inga rester av bekämpningsmedel och djur som inte slentrianmässigt får antibiotika i sitt foder. Detta är annars ingen självklarhet, snarare tvärtom för merparten av all importerad mat. Att lantbruket ger arbetstillfällen och bidrar till en levande landsbygd är andra bra skäl för att välja svenskt. Nyskördad färskpotatis med en mör bit entrecote, kryddad med färska kryddor, serverad med smörstekt grön sparris. Till det några solmogna tomater, en kall öl från ett mikrobryggeri vilket avrundas med solvarma jordgubbar och vispad grädde. Allt svenskproducerat och del av matlandet Sverige. Ursprunget till vår mat har aktualiserats än mer under den senaste tidens köttskandaler, med hästkött och färgat kött som sålts som oxfilé. Det är tråkigt att slapp lagstiftning kring ursprungsmärkning gör sådant möjligt. Och tyvärr upplever många konsumenter att de behöver ta hänsyn till prislappen. Kanske är det dags att mat får kosta lite mer pengar. Oavsett ursprungsland. Bra mat har ett pris som inte kan pressas hur lågt som helst. I alla fall inte om det ska vara hållbart ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Mjölkbönderna är de senaste i raden av lantbrukare som pressats hårt med fallande priser på mjölk och höga priser på foder. Samtidigt finns den starkt växande trenden med märkesvaror (EMV) som ökar livsmedelskedjornas makt och möjlighet att sätta press på leverantörer. För egna märkesvaror hamnar produktionen lätt i det land som för tillfället är billigast. Sverige är idag nettoimportör av jordbruksvaror och livsmedel. Antal företag och anställda har minskat mycket kraftig sedan EU-inträdet i till exempel kött- och mejeriindustrin, som båda har förlorat marknadsandelar till importen. Viss mat bör så klart importeras men mycket av det som kommer hit finns det fantastiska förutsättningar för att producera inom landet. FNs klimatpanel visade i sin senaste klimatrapport att jorden med stor sannolikhet blir 4 grader varmare till år 2100, om vi inte vidtar snabba åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Ingen vet säkert vad en sådan temperaturökning kommer att få för effekter. Det råder däremot enighet om att vädret kommer bli mer och mer extremt. I en alltmer osäker värld med en ökande befolkning och stundande klimatförändringar är det inte orimligt att tro att varje land kommer att prioritera sin egen livsmedelsförsörjning. Troligt är att våra breddgrader kommer att vara relativt förskonade, i alla fall inledningsvis. Då blir vår jord- och skogsbruksmark mer betydelsefull och vi kanske ska ställa in oss på att hjälpa andra länders befolkning med mat istället för som nu, att de hjälper oss. Missbedöm mig inte, jag tycker inte att det var bättre förr och att vi borde gå tillbaka till självhushåll bestående av ärtsoppa, kål och rötter. Eller att det är fel att köpa spansk lufttorkad skinka och italienska oliver. Men jag ser en potential i svenskt lantbruk som jag tycker att vi borde värna om. Vår lantbrukssektor som under årtionden minskat i antal anställda har, om konsumenten gör ett aktivt val i butiken, en möjlighet att öka igen. På samma sätt som italienare och spanjorer känner stolthet över sin mattradition bör vi vara stolta över vår. Om duktiga handlare framhäver innovativa och kvalitetsinriktade producenter så kan landsbygden blomma. Små och medelstora slakterier, mejerier, bryggerier och grönsaksodlare kan hitta lönsamhet och bidra med arbetstillfällen runt om i vårt avlånga land. Johanna Larsson Produktspecialist lantbruksförsäkring på Länsförsäkringar 2
Nya möjligheter när priserna sjunker Priset på skogsfastigheter sjönk under 2012, framförallt under andra halvåret. Det visar den senaste statistiken från LRF Konsult. Därmed är också en 15-årig period av stadig prisuppgång bruten, men för den skogskunnige öppnas nu möjligheter till långsiktigt bra fastighetsförvärv. Vi tror att priserna kommer att fortsätta gå ner under 2013, vilket vore hälsosamt ur en allmän ekonomisk synvinkel och för lantbruket som helhet, säger Carl-Johan Jürss, chefsmäklare på LRF Konsult. Den ekonomiska oron och den allmänna lågkonjunkturen i Sverige och Europa påverkade prisutvecklingen under 2012. Framförallt slog de sjunkande virkespriserna igenom och priserna på skogsfastigheter sjönk under hösten. Det är särskilt i de norra delarna av landet som priserna sjunker samt i Skåne och Småland. I övriga delar av södra Sverige ligger priserna stilla och inom vissa områden fortsätter de till och med att stiga. Vi ser en splittrad prisutveckling både geografiskt och på objektsnivå och spridningen mellan högsta och lägsta pris kan vara stor inom samma geografiska område. I delar av norra Sverige har priserna gått ner med 7 procent medan vissa fastigheter i samma område sålt till fortsatt höga priser. Det visar att fastighetens egenskaper, till exempel virkesförråd, vägnät, arrondering och jaktmöjligheter är betydligt viktigare än tidigare, kommenterar Carl-Johan Jürss. Skillnader över landet Priset på skogsmark för helåret 2012 ligger på 399 kronor per m 3 sk (skogskubikmeter) på riksgenomsnittet. Det är en minskning med drygt 2 procentenheter jämfört med 2011. Prisnedgången har i snitt varit större under hösten än under våren 2012. Östraoch Västra Götaland, men även i området norr om Mälardalen har en annan prisutveckling. Där ser vi en prisuppgång på cirka 2 3 procent för helåret 2012. Marknadens utveckling framåt Prisutvecklingen 2013 kommer med största sannolikhet att vara snarlik 2012, det vill säga svagt sjunkande priser på riksgenomsnittet, med stora lokala variationer både uppåt och nedåt. Även om priserna fortsätter att sjunka så finns det möjligheter att göra bra fastighetsaffärer under 2013. Det förutsätter dock en viss kunskap inom området och/eller en kunnig rådgivare. Att objekt är svårsålda beror oftast på fastighetens geografiska läge eller till exempel arrondering, vägnät och virkesförråd. En mindre välskött fastighet betingar ofta mindre intresse och därmed också ett lägre pris. På sikt kan rätt skogsskötsel ge en hävstångs- effekt på fastighetens värde, avslutar Carl- Johan Jürss. Nytt för 2012 är att indelningen i prisområden är utökad och omgjord för att på ett bättre sätt ge en bild av prisnivåerna. Från tidigare fem prisområden redovisas nu istället en mer detaljerad prisbild för tio prisområden över hela Sverige. De historiska priserna är även omräknade i den nya uppdelningen. Skogspriser kronor per m3sk Område 2012 2008 2009 2010 2011 2012 1 år 1 529 541 574 606 588 3% 2 453 481 534 556 539 3% 3 453 449 521 533 548 +3% 4 484 460 495 521 538 +3% 5 426 474 480 473 483 +2% 6 385 372 415 422 407 4% 7 359 354 392 370 342 7% 8 310 291 309 301 288 4% 9 327 311 335 334 311 7% 10 239 250 284 231 233 +1% Skogsprisernas utveckling 600 500 400 300 200 100 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Norra Mellersta Sverige 376 377 412 409 399 2% Södra Sverige 3
Uppgången bruten för åkermarkspriserna Precis som för skogsmark sker nu ett rejält trendbrott i prisutvecklingen för åkermark. Under 2011 fortsatte priserna på åkermark att stiga, trots finansiell oro och sjunkande lönsamhet i jordbruket, men nu verkar lågkonjunkturen få genomslag. För helåret 2012 sjönk priset på landets åkermark med i snitt 4 procent. Prisförändringarna sker över hela landet och påverkar både den bästa och sämsta marken. Under 2012 kom det genomslag som vi egentligen hade förväntat oss redan under 2011 och den finansiella oron i världen ser nu ut att få genomslag även på åkermarkspriserna, säger Carl-Johan Jürss, chefsmäklare LRF Konsult. Trots att priset på mark historiskt sett har stått sig bra även i tider av ekonomisk oro, befinner vi oss nu på prisnivåer som inte kan hålla emot den vikande lönsamheten. Vi har helt enkelt nått en brytpunkt där avkastningen hamnat för långt ifrån marknadsvärdet oavsett markanvändning, säger Carl-Johan Jürss. Årets prisförändring skiljer sig mellan de olika regionerna och priserna på de bördigaste jordarna uppvisar den minsta förändringen. Den största påverkan sker inom de regioner med medelgoda till sämre typer av åkermark där priset sjunker med 4 7 procent. Prognos för 2013 fortsatt efterfrågan på åkermark men till andra priser Efterfrågan på åkermark kommer även fortsättningsvis att vara stor generellt sett, men framförallt i de områden där de bästa jordarna finns. Fortfarande kommer andra faktorer än de rent avkastningsmässiga att påverka prissättningen. Till exempel behovet av större spridningsarealer, effektivt utnyttjande av maskinpark eller alternativa användningsområden. Vi ser också en ökad splittring av priserna, framförallt på lokal nivå, och som en direkt följd av att rationaliseringen inom jordbruket kommit olika långt regionalt/lokalt. Fortfarande finns det många som är beredda att betala ett högt pris för mark när tillfälle ges och inte minst om den ligger i direkt anslutning till köparens fastighet, säger Jimmy Larsson, segmentschef Lantbruk på LRF Konsult. Vilken påverkan de förändrade EU-stöden kommer att få på åkermarkspriserna är svårt att bedöma i nuläget. Med största sannolikhet kommer prispåverkan att vara negativ då stödnivåerna ser ut att bli lägre än tidigare. Åkermark, Kr/ha 2007 2011 2012 Region 1 & 2 128 197 209 754 206 760 1 61 Region 3 72 115 109 282 104 585 4 45 Region 4 47 090 67 172 63 373 6 35 Region 5, utom Norrland 35 247 45 788 42 501 7 21 Region 5, Norrland 12 224 17 665 16 615 6 36 Riket, genomsnitt 68 389 105 148 101 382 4 48 % 1 år % 5 år 4
KVARTALSANALYS Kvartalsanalys 4 från LRF Konsult Hur blir 2013? I inledningen av varje år funderar de fl esta över vad året kan ha att ge. Hur kommer händelser i världen påverka förutsättningarna hemma på gården och i lantbruksföretaget? Under 2012 hade vi vikande mjölkpris i kombination med global extremtorka som gav höga spannmåls- och foderpriser. Prognosen för 2013 pekar på en förbättrad lönsamhet i alla grenar utom för växtodling där vi ser försämringar efter ett bra 2012. Fortfarande är det långt kvar tills vi får en långsiktig lönsamhet inom alla produktionsgrenar. Animalieproduktionen behöver en kraftig intäktsökning för att matcha foderkostnaderna som uppstår när växtodlingsföretagen erhåller nödvändigt pris. För växtodlingsföretaget har inledningen av 2013 visat fortsatt höga priser på en sjunkande marknad. Generellt räknar vi med att priserna sjunker jämfört mot 2012 och att det blir normala skördenivåer 2013. De totala intäkterna beräknas därmed sjunka med nästan 6 procent under 2013. Utifrån en hög efterfrågan på handelsgödsel på världsmarknaden kalkylerar vi med högre priser under 2013. Från och med 2013 sänks återbetalningen av koldioxidskatten på diesel med 40 öre per liter vilket motsvarar en kostnadsökning på cirka 3 4 procent. De totala kostnaderna beräknas öka med cirka 3 procent, vilket innebär att resultat före avskrivningar minus fi nansnetto minskar med cirka 25 procent. Grisköttsföretagets intäkter förväntas öka med knappt 4 procent och de totala kostnaderna med 1 procent förutsatt att foderpriserna sjunker med 3 procent under året. Det gör att grisköttsföretagets resultat förbättras även i år och nyckeltalet resultat före avskrivningar minus fi nansnetto ökar med cirka 18 procent. Mycket i procent, men i antal kronor behövs det högre nivåer för återhämtning och en långsiktig lönsamhet. För mjölkföretaget räknar vi med att mjölkpriset förbättras till de nivåer som rådde 2010. De totala intäkterna beräknas stiga med 6 procent. De totala kostnaderna för mjölkföretaget 2013 beräknas att öka med 1 procent vilket innebär att resultat före avskrivningar minus fi nansnetto når cirka 22 procent. Det verkar som om marknaden fortsätter signalera att man vill ha nötkött. För nötköttsföretaget beräknas intäktsökningen till 6 procent och de totala kostnaderna förväntas öka med knappt 4 procent. Nyckeltalet resultat före avskrivningar minus fi nansnetto pekar på en ökning med knappt 14 procent. För 2013 finns det en fortsatt chans för marknaden att visa vilka kvaliteter vi vill ha av svenskt kött inför den nya jordbrukspolitiken efter 2014. Nötköttsföretagaren bör samla eventuella ekonomiska överskott och planera sin strategi framåt efter nya förutsättningar. RESULTAT FÖRE AVSKRIVNING MINUS FINANSNETTO / OMS % 5
Agria Djurförsäkring ersätter Schmallenberg Schmallenberg, ett virus som drabbar idisslare, har nu kommit till Sverige med full kraft. Symtomen från viruset är främst missbildade foster och uteblivna dräktigheter. Viruset upptäcktes i Europa under senare delen av 2011 och har namngetts efter orten i Tyskland där det först upptäcktes. Första fallen i Sverige upptäcktes i Blekinge 2012. Enligt undersökningar som Jordbruksverket gjort finns det djur med antikroppar i hela Sverige. Viruset smittar via svidknott och inte vid direktkontakt. Smittade djur tros få livslång immunitet. Från och med den 1 januari 2013 ersätter Agrias får- och getförsäkringar missbildade lamm respektive killingar som fötts efter fullgången dräktighet. Förbättringen gäller direkt, oavsett vilken huvudförfallodag kunden har på sin försäkring. För nötkreatur ingår sedan tidigare ersättning för förlorat foster/ kalv från och med sjunde dräktighetsmånaden i besättningsförsäkringarna Agria Kött och Agria Mjölk. Mer information om hur Agria ersätter Schmallenberg med tilllägget till får- och getförsäkringarna hittar du på agria.se. Arrende och nya CAP Det har knappats undgått någon att den nya EUbudgeten är tagen efter flera nattmanglingar i Bryssel. Arbetet är nu igång med att utforma alla detaljer inför starten av nästa avtalsperiod för CAP. Gårdsstödet kommer inte igång förrän 1 januari 2015. Det kommer att avsättas pengar för övergångsåret 2014, men i dagsläget är det oklart vilka ersättningar det blir eller till vilka nivåer. Det är extra viktigt i samband med en ny programperiod att du i god tid resonerar igenom med jordägaren hur brukandet ska ske, vem som ska äga stödrätterna när arrendet upphör och reglera detta i ett skriftligt arrendeavtal, säger Jimmy Larsson, segmentschef Lantbruk LRF Konsult. Huruvida det blir indragning av nuvarande stödrätter och utdelning av nya eller om vi får behålla de som vi redan har är i dagsläget oklart. Det är viktigt att kunna styrka sin rätt till stödrätterna med ett jordbruksarrendeavtal. HUR GÄLLER FÖRSÄKRINGEN? När tjälen släpper Våren närmar sig och därmed blir det möjligt att påbörja olika markarbeten. Hur gäller försäkringarna för dina maskiner? Har du en grävare för dina egna arbeten behöver du bara ringa och begära kabelutsättning innan du sätter skopan i marken. Om du däremot blir tillfrågad av grannen att ta din äldre traktorgrävare och komma över och plocka bort några stenar eller gräva ny vattenledning bör du se över din ansvarsförsäkring. Försäkringen för lantbruksföretag ger ett skydd om du i mindre omfattning gräver åt andra, men det förutsätter att det gäller skogs- och åkermark. För grävjobb på en gårdsplan eller inne bland bebyggelse krävs ett bättre skydd. Enklast är att se till att ha ett tillägg på grävmaskinen som ger ett utökat ansvarsskydd. Har du flera maskiner som går utanför gården måste du vara noga med att kontrollera att du har ett skydd för varje maskin. Entreprenadföretag med flera maskiner skaffar enklast detta skydd genom en separat företagsförsäkring. Sist men inte minst, kontrollera var kablarna ligger innan du börjar gräva, det är ditt ansvar som entreprenör att ha koll på detta. 6
NOTISER Många nyheter i SAM-ansökan I år är ansökningsperioden förlängd till 18 april för att så mycket areal som möjligt ska hinna bli uppdaterad. Det finns några områden i Sverige där kartunderlaget kommer in sent till Jordbruksverket. Det gör att du måste kontrollera så att dina arealer inte har ändrats efter att du har skickat in din ansökan. Se aktuella områden på www.sjv.se. Nedan finns några av nyheterna för 2013. Sista dag för ansökan 2013 är den 18 april. Länsstyrelserna har en ny adress dit du ska skicka papper som gäller jordbrukarstöden. Informationen på SAM Internet 2013 har förbättrats och det är bland annat lättare att se vilka block som har ändrats. Har du jordbruksmark i slättbygd i södra Sverige? Håll extra koll på att tvärvillkorselementen är inritade. Behöver du rådgivning om tvärvillkoren? Tvärvillkorsrådgivning där Jordbruksverket står för 70 procent av kostnaden fortsätter under 2013. LRF Konsult erbjuder enskild Tvärvillkorsrådgivning till dig som känner dig osäker eller upplever Tvärvillkoren som besvärliga. Bygg säkert en utbildning för alla lantbrukare Vet du som lantbrukare vad som krävs för att bygga säkert? Nu finns en utbildning för alla lantbrukare som ger svar på hur du bygger säkert för att inte råka ut för obehagliga överraskningar. Du får veta vad samhället har för krav när du ska bygga och även hur du ska underhålla dina byggnader för att undvika till exempel att taket rasar in. Du får dessutom veta mer om arbetsmiljö, djurskydd, miljöfrågor, byggprocessen, entreprenadformer, juridik, besiktning, kontroll, ekonomi och försäkringar. En bred och gedigen utbildning med många viktiga områden som är skräddarsydd för att passa just dig som har lantbruk. Utbildningen Bygg säkert är ett samarbete mellan Hushållningssällskapet, LRF, SLU, Jordbruksverket, Boverket, Länsförsäkringar och Dina Försäkringar. På www.hushallningssallskapet.se/byggsakert, hittar du mer information om utbildningens innehåll och var och när den arrangeras. Om Länsförsäkringar Om LRF Konsult Länsförsäkringar består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag som erbjuder kunderna en helhet av bankoch försäkringstjänster. Genom Agria Djurförsäkring erbjuds djur- och grödaförsäkring och genom Länsförsäkringar Fastighetsförmedling helhetslösningar för en trygg bostadsaffär. LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag med fler än 1 500 medarbetare. Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, skatter, skog och fastighetsförmedling finns på över 135 orter över hela landet. Om samarbetet Länsförsäkringar och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Samarbetet mellan Länsförsäkringar och LRF ger ökad kunskap om lantbruksmarknaden i Sverige och förutsättningar att i ett tidigt skede se kundernas behov och utveckla nya försäkringslösningar. Länsförsäkringsgruppen erbjuder sina lantbrukskunder en starkare helhet inom bank och försäkring. LFAB Kommunikation 06356-18 2013-03