Bakgrundsbeskrivning: Samverkansmiljö för framtidens vård och omsorg i hemmet Vision: Skapa Europas attraktivaste utvecklingsmiljö anpassad för att möta behoven från fler årsrika individer
1 Inledning Den demografiska utvecklingen med allt fler årsrika invånare med ökad behov av kostnadsdrivande vård och omsorg innebär mycket stora utmaningar för välfärden. För att möta den växande gruppen äldres behov flyttas på sikt stora delar av sjukvården hem till vårdtagarna. Antalet vårdplatser på sjukhus och boenden minskar i förhållande till befolkningens storlek och både den medicinska utvecklingen och digitaliseringen möjliggör att allt mer vård och omsorg kan utföras i hemmet. 1.1 Stor växande marknad Det är svårt att ange en exakt siffra över marknadsvärdet i samband med digitaliseringen av vården och omsorgen i hemmiljö. Statistikföretaget Statista värderar det totala svenska marknaden till SEK 580 miljoner 2017 med en årlig marknadstillväxt på 16,4% fram till 2020 1. Framförallt är det uppkopplad medicinteknisk utrustning, appar i mobila plattformar och telemedicinska tjänster för personer som lever med kronisk sjukdom som har den största tillväxten. Samma bedömning av marknadstillväxten gör även av samverkansorganisationen för mobiloperatörer GSMA 2, vilket gör området till en av de mest tillväxtskapande marknaderna. Samtidigt kräver digitalisering av hälso- och sjukvården en omfattande transformation av det nuvarande systemet och ett långsiktigt förändringsarbete hos vård- och omsorgsgivare och huvudmän. Med tanke på utvecklingsbehovet behöver samarbetet mellan huvudaktörerna invånare/patient/brukare och vårdoch omsorgsgivarna och samarbetet med näringslivet stärkas på fler nivåer. För att möta utmaningarna i framtidens vård- och omsorgsmiljöer behöver också medarbetare på alla nivåer höja sin digitala kompetens. 1.2 Utmaningen för vård och omsorgsaktörerna Vården och omsorgen måste anpassas till ett sjukdomspanorama där kroniska sjukdomar dominerar samtidigt som en ohållbar kostnadsutveckling måste brytas. Det kräver stora förändringar och därmed många svåra beslut. Socialdepartementet beräknar i sin lägesrapport för 2016 att en fördubbling av antalet personer som är 75 år och äldre skulle innebära att äldreomsorgens kostnader ökar med 70 procent från år 2010 till 2050. Det är personer över 80 år som är de stora konsumenterna av välfärdstjänsterna och av dem är det en grupp med kroniskt sjuka personer på 4-5 % som för-brukar 50 % av resurserna. SCB:s prognos för 2030 är att gruppen 80+ kommer att öka med 65 % fram till 2030 och med 143 % fram till 2060, samtidigt som den totala befolkningen i Sverige ökar med 16 % respektive 32 % jämfört med 2014. Detta tillsammans med den snabba befolkningstillväxten till följd av en ökad invandring, ökande födelsetal samt ett stort reinvesteringsbehov i välfärdsinfrastrukturen medför en stark press på kommunernas och landstingens ekonomi. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) prognostiserar att skatten bör öka med två kronor fram till 1 Se www.statista.com/outlook/312/154/ehealth/sweden# 2 se www.gsma.com/mobilefordevelopment/wp-content/uploads/2012/05/role-and-value-of- MNOs-in-eHealth1.pdf 2
2020 och har innan den ökade invandringen prognostiserat ett behov av höjning av skatten med 13 kronor fram till 2035. Cirka en tredjedel av dessa höjningar kan hänföras till hälso- och sjukvården. Eftersom sådana skattehöjningar inte är möjliga i praktiken, innebär det att hälso- och sjukvård samt omsorg måste skyndsamt effektivisera resursutnyttjandet. Samtidigt hårdnar konkurrensen om arbetskraften och redan nu är personalbristen tydlig med konsekvenser som stängda vårdavdelningar och sjukhus i stabsläge. På grund av relativt färre personer i arbetsför ålder kommer konkurrensen om personal att hårdna än mer. År 2035 kommer 100 personer i förvärvsverksamma åldrar att försörja 85 personer i icke förvärvsverksamma åldrar. Motsvarande siffra idag är 74 personer. Norrbotten är tack vare demografin det län som tillsammans Gotland och Västernorrland förutspås få allra störst relativ brist på personal inom vård och omsorg. Vård- och omsorgsaktörerna behöver möta utmaningarna och behoven genom ökad samverkan, mer specialisering, nya arbetssätt samt ökat utnyttjande av digitaliseringens möjligheter för både individer och personal. Specialiseringen medför ökat behov av tydliga effektiva processer mellan aktörerna, även invånaren/patienten/brukaren. Allt mer av vård och omsorg kommer att ske utanför institutionerna i patientens/brukarens hem som medskapande aktör tillsammans med andra aktörer och med krav på ökad delaktighet, tillgänglighet och integritet. Det finns en stor potential i att satsa på åtgärder som innebär fler levnadsår i det egna boendet. Enligt Socialstyrelsens studie Öppna jämförelser 2014 ligger den genomsnittliga årskostnaden för hemtjänst i eget boende på ca 250 000:- samtidigt som den genomsnittliga årskostnaden för en plats vid ett vård- och omsorgsboende är ca 700 000:-. 2 Digitalisering en viktig möjliggörare Digitaliseringen påverkar alla samhällsområden och skapar ett högt omvandlingstryck för alla verksamheter. Digitaliseringen, bla i form av välfärdsteknologi, kan rätt nyttjad medföra att äldre kan klara sin vardag bättre samt även ökad trygghet, självständighet och delaktighet. Ny teknik i form av digitalisering som möjliggör nya processer och förändrade arbetssätt anses vara det viktigaste verktyget för effektivisering av vårdens och omsorgens verksamheter. Digitaliseringen erbjuder nya möjligheter när det gäller prevention, upptäckt, diagnos och behandling. Vård- och omsorgsverksamheterna måste således betydligt öka nyttjandegraden samt öka införandetakten. Verksamheterna måste också förändra styrmodellerna från förvaltning till att också främja förnyelse, nytänkande och innovation i verksamheterna. I mars 2016 antog Regeringen och SKL en gemensam vision om att Sverige skall år 2025 vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringsens möjligheter i socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Konsultbolaget McKinsey presenterade under 2016 en rapport (scenario?) där ett fullt utnyttjande av digitaliseringens möjligheter 2025 skulle innebära en årlig bruttoenhetskostnad enbart för hälso- och sjukvården som är 25 procent lägre än dagens nivå jämfört med att inga satsningar görs inom området. Den årliga besparingspotentialen 2025 motsvarar 180 miljarder med ett teoretiskt ackumulerat investeringsutrymme motsvarande 850 miljarder, exkluderat den potential som digitaliseringen har 3
inom socialtjänsten/omsorgen. Slutsatsen blir att om arbetet inom hälsa, vård och omsorg fortsätter som idag kommer vare sig finansieringen, vårdplatserna, personalen eller andra resurser att vara tillräckliga. Det talar för att vård och omsorg, som många andra branscher redan gjort, kommer att behöva ta stora steg mot mer digitalisering det närmaste decenniet och en stor potential för näringslivet att vara delaktig i denna förändring. Både erfarenheter från de branscher/industrier som transformerats med hjälp av digitaliseringen samt komptensen och kunnandet från de IKT-företag som levererat lösningarna är av stor nytta för framtidens vård och omsorg. Begreppet digitalisering i hälso- och sjukvården går även under namnet e-hälsa och omfattar exempelvis tekniker och arbetssätt förknippade med uppkoppling/distansöverbryggande, e-tjänster (invånartjänster), automatisering och avancerad dataanalys. Inom Socialtjänstens/omsorgens område kallas digitaliseringen vanligen för välfärdsteknologi som är kunskapen om välfärdsteknik digital teknik för att behålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet. Lösningarna baseras vanligen på tekniker och arbetsätt förknippade med olika former av distanslösningar med hjälp av videoteknik, sensorer, robotar, medicintekniska produkter och olika tekniska hjälpmedel. Tidigare historiska framgångar inom ehälsa området beror på samverkan. Enligt det Vinnova-finansierade strategiska innovationsprogrammet MedTech4Health har samverkan mellan hälso- och sjukvården, industri och akademi påverkats menligt på grund av de senaste decenniernas fokus på kortsiktig planering och optimering. Trots en ökning av företagens FoU investeringar så minskar antalet radikala innovationer inom det medicintekniska området. Företagen behöver komma närmare de medicintekniska forskarna för att hitta teknologier med hög innovationshöjd. För företagen är det också viktigt att få tillgång till rätt användare som kan ge vägledning i testmiljöer och fältprov för att på ett korrekt sätt, kliniskt och icke kliniskt, kunna få återkoppling på tjänster och produkter. Aktörerna inom e-hälsa området behöver därför kopplas samman genom fler effektiva mötesplatser och samverkansprojekt. 3 En region i framkant Region Norrbotten, Centrum för Innovation och ehälsa, EIC, några av länets kommuner samt regionalt näringsliv har under flera års tid drivit framgångsrika forsknings- och utvecklingsprojekt där nya digitala produkter och tjänster varit i fokus. Projekten har många gånger bedrivits i samverkan med andra motsvarande aktörer på nationell och internationell nivå och utgått från en strategi att bygga upp strategiska allianser och nätverk inom området. Digitaliseringen har gett invånare och patienter större inflytande över sin egen hälsa, vård och omsorg samt företag en större marknad. Samtidigt har konceptet personcentrerad vård, där patienten deltar aktivt i planering och genomförande av den egna vården i samarbete med vård- och omsorgspersonal, samt ibland även närstående, fått en ökad angelägenhet. Som ett bevis på det framgångsrika samarbetet har Norrbottens uppmärksammats av Europakommissionen och 4
erhöll 2016 utmärkel-sen som referenssite med enbart sju andra regioner i Europa med högre betyg än Norrbotten. Inom ramen för den regionala innovationsstrategin har EIC tillsammans med Luleå kommun, regionala företag samt pensionärs- och patientorganisationer under 2014 till 2016 samarbetat i projektet Digitala vårdtjänster. Huvudsyftet med projektet har varit att utvärdera förutsättningarna för en innovationsmiljö för digitala tjänster inom vård och omsorg samt testa och utvärdera ett antal tjänster som är baserade på kunder/brukarnas samt personalens behov och förutsättningar. Slutsatsen är att miljön är en förutsättning för att kunna accelerera arbetet med digitaliseringen och att miljön bör bestå av ett antal delmiljöer samt en sammanhållande samverkansmotor som tillsammans med aktörerna driver utvecklingen på strategisk och taktisk nivå. Sammantaget skapar beståndsdelarna förutsättningar för en kraftfull innovationsmiljö och därigenom skapar förutsättningar för ett fungerande eko-system. Ett ekosystemet som förenar näringsliv, yrkesverksamma, beslutsfattare, studenter och forskare samt pensionärs-, anhörig- och burkar-organisationer. Dessa skall i samverkan utveckla, testa/verifiera och implementera nya produkter, processer, tjänster, organisationslösningar och boendekoncept som har till syfte att underlätta för en allt mer årsrik befolkning samt personer med funktionsnedsättning att vistas i sin hemmiljö. Den sammanhållande samverkansmotorn är en nod i ett eko-system där teknik, tjänster och arbetssätt som utvecklas utgår från ett jämlikt och personcentrerat synsätt 4 Samverkansmiljö för framtidens vård och omsorg i hemmet Samverkansmiljön för digitalisering av hälsa vård och omsorg måste innehålla ett antal grundläggande samverkande infrastrukturer. För digitaliseringen behövs en teknisk infrastruktur bland annat bestående av de IKT-miljöer och 5
strukturer som finns hos vård och omsorgsgivarna. Det behövs en forskningsoch utvärderingsinfrastruktur som kan ge bidrag till nya innovationer men också bygga lärande och skapa evidens på att digitaliseringen verkligen bidrar till personcentrering samt effektiviserar vården och omsorgen ur många perspektiv. Det krävs en ökad samverkan mellan de olika forskningsområden som är involverade, allt från hälsovetenskap, förbättrings- och förändringskunskap till teknisk kunskap och samhällsbyggande. Slutligen och viktigast behövs en fysisk infrastruktur med verkliga miljöer för behovsidentifiering, utvecklingsverksamhet samt verifiering. Den fysiska infrastrukturen omfattar; traditionella boendemiljöer (A) som exempelvis ordinärt boende, trygghetsboende, vård- och omsorgsboende samt olika vårdavdelningar, i dessa miljöer fångas behov och implementeras färdiga lösningar exempelvis verifierade i (C) och utvecklade i (B). avancerade utvecklingsmiljöer (B) som exempelvis test- och utvecklingslabb knutna till forskningsverksamhet, i dessa miljöer vidareutvecklas behov och idéer till prototyper och koncept färdiga för verifiering i professionella testmiljöer (C) med verkliga boenden/patienter och arbetande personal, exempelvis verklighetslabb/living labbs, testbäddar, Kliniska träning/utvecklingscentrum, geografiska vård- och omsorgsområden samt konceptboende. Till detta behövs även inspirations- och demonstrationsmiljöer (b, c) samt lärmiljöer varav dessa kan återfinnas i (B) och/eller (C). Utgående från slutsatserna i projektet Digitala vårdtjänster har EIC tillsammans med vård- och omsorgsaktörerna påbörjat uppbyggnaden av några av delmiljöerna beskrivna ovan. 6
5 Påbörjade initiativ 5.1 Framtidens vård- och omsorgsboende Luleå kommun har tillsammans med EIC genomfört en förstudie för att etablera ett verklighetslabb vid en avdelning vid Bergvikens vård- och omsorgsboende. Förstudien stöttades av Vinnova och ingick som en del av regeringens satsning på testbädd Sverige. Verklighetslabbet avser att testa och demonstrera hur nya tekniklösningar fungerar i ett helhetsperspektiv för brukare och personal vid en hel avdelning och hur det påverkar arbetsprocesserna och dess regelverk. Inom ramen för förstudien investerades i erforderlig IT-infrastruktur samt att de första testerna av ny teknik och arbetssätt genomfördes. Det fanns inga erfarenheter av att testa denna lösning på en hel avdelning. Det finns också företag i regionen som utvecklat nyare lösningar baserat på annan teknik som har potential att vara mycket effektivare än traditionella tekniska lösningen. Luleå kommun är intresserad av att testa fler lösningar och företaget behöver fler verifierande kunder för sin produkt. Verklighetslabbet kommer att vara öppen för testverksamhet för vård- och omsorgsaktörer, företag, forskare, patientorganisationer samt enskilda idébärare. Urvalet av vilka test som kommer att genomföras bestäms i samråd med verksamhetens ledning. Det verklighetslabb som Luleå kommun har påbörjat att etablera kommer att ha rollen som en av de professionella testmiljöerna (C) i innovationsmiljön. I processen med att lägga grunden för innovationsmiljön har flera vård- och omsorgsorganisationer samt företag varit involverade och bekräftat att de är intresserade att testa produkter och tjänster i verklighetslabbet. Intresset finns bekräftat i form av undertecknade avsiktsförklaringar från några av dem. 7
5.2 Human Health & Activity lab Aktivitetslab Universitetet har beviljat medel till Institutionen för hälsovetenskap för upphandling av delar av den teknik som behövs för att kunna börja upprätta en avancerad test- och utvecklingsmiljö vid universitetet. Satsningen går under namnet Human Health & Activity lab där användarvänliga tekniska lösningar skall utvecklas, testas och utvärderas i en reell boendemiljö inklusive arktisk utemiljö. Vid universitetet finns redan en så kallad träningslägenhet i på ca 90 m2 bestående av ett handikappanpassat kök, ett vardagsrum och en handikappanpassad toalett. I direkt anslutning till lägenheten finns en attraktiv avgränsad utemiljö på ca 1000 m2 som också lämpar sig väl till olika former av tester inte minst hur teknik fungerar i kallt klimat. 8
De lokaler som direkt angränsar till lägenheten utgörs av dels ett grupprum på ca 25 m2 som lämpar sig väl som teknik- och kontrollrum och dels en undervisningslokal på ca 100 m2 som även är lämplig som lämpar sig som inspirations- och demonstrationsmiljöer samt lärmiljö. Aktivitetslabbet skall erbjuda möjlighet för företag, forskare, vård- och omsorgspersonal samt forskarstudenter att utveckla och testa den senaste tekniken samt utgöra en unik mötesplats för gemensam kunskapsutveckling och kunskapsspridning mellan alla aktörer i systemet. Grundläggande förutom den fysiska infrastrukturen, hemmiljön, är att miljön måste innehålla en öppen skalbar teknisk infrastruktur som medför att den nya tekniken kan utvecklas och testas i så verklighetsnära miljöer som möjligt. Miljön bör följaktligen också innehålla existerande och marknadsnära plattformar för insamling, bearbetning och distribution/publicering/ tillgängliggörande av data. Det är också i ett senare skede önskvärt att miljön innehåller verksamhetssystem och andra system för presentation, analys/konsumtion av data. I de samtal som EIC fört med den regionala IKT-företagen som levererar produkter och tjänster till vård- och omsorgsgivare finns intresse av att bidra med några av dessa nödvändiga plattformar. 9
5.2.1 Omgivning I direkt anslutning till aktivitetslabbet ligger också en komplett träningsstation för ambulanssjukvård och en operationssal vilket skapar möjligheter till att bygga scenarior med patienter som rör sig mellan hemmiljö och vårdmiljö. Aktivitetslabbet som universitetet planerar att upprätta kommer att har rollen som en avancerad utvecklingsmiljö (B) i innovationsmiljön. 5.3 Human Health and Performance Lab Rörelselab Vid Institutionen för hälsovetenskap finns också ett rörelselaboratorium, Human Health and Science Lab Movement Science. I rörelselabbet finns utrustning för 10
mätning av rörelse (kinematik), krafter (kinetik) och muskelaktivitet. Laboratoriet används vid forskning men även i undervisning kring biomekanik, motorisk kontroll och motorisk inlärning, både på grundläggande och på avancerad nivå. Pågående projekt involverar mätningar av rörelser och rörelsekontroll involverar bland annat rörelsekontroll hos styrkelyftare, flugkastare och musiker, undersökning och träning av rörelsekontroll vid smärttillstånd i muskler och leder, gånganalys vid halt underlag, och fallrisk hos äldre och personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) samt robotik. Dessutom arbetar laboratoriet med innovation och utveckling av nya metoder för objektiva mätningar och träning av rörelsekontroll. Det finns en naturlig utvecklingsprocess mellan rörelse- och aktivitetslabbet genom att tester och studier på både små och stora rörelser kan genomföras i de två miljöerna som ligger bredvid varandra. Genom den avancerade mätutrustningen som labbet förfogar över kan labbet exempelvis också användas för att verifiera SMFföretags VR-produkter (Virtual reality). 5.4 Utvecklingsarena Östra Norrbotten - En geografisk testmiljö för distansvård Sedan ett antal år drivs ett framgångsrikt samarbete och utvecklingsarbete i Övertorneå kommun drivet av kommunen samt Region Norrbottens hälsocentral i Övertorneå. Utvecklingsarbetet kan sammanfattas i fyra förändringskoncept som tillsammans syftar till att äldre personer i så stor utsträcknings om möjligt mår bra och kan bo kvar i sin hemmiljö; (a) Utökad samverkan med lokalsamhället både privat näringsliv och volontärverksamhet, (b) Tjänstedesign utifrån invånarnas behov - personcentrering, (c) Nya arbetssätt säkra kompetens växling och brist på resurser samt (d) Utnyttjandet av digitaliseringens möjligheter. Effekterna av utvecklingsarbetet är att hälsocentralen är fullbemannad för alla personalkategorier. En patientnära karriärväg för sjuksköterskor finns nu etablerad. Arbetsmiljön har förbättrats och arbetsbelastningen har utjämnats. Tillgängligheten för patienterna är hög 11
och antalet jourfall till läkare har halverats. Sjuktransportkostnaderna till specialistvård har minskat. Samverkan med kommunen har stärkts och utökats. Hälsocentraler och kommunen hjälps åt att lösa frågor kring bemanning, lokaler och teknisk utrustning. Även samarbete med lokala näringslivsaktörer har stärkts. En viktig framgångsfaktor är att utvecklingsarbetet har utgått från ett personcentrerat synsätt med individens behov i fokus och att hela processer har utvecklats där nya arbetssätt, digitalisering, kompetensförsörjning samt personcentrering knutits samman till en helhet. Det finns nu i Östra Norrbotten en vilja att utvidga utvecklingsarbetet till att omfatta hela närsjukvårdsområdet, att involvera Kalix sjukhus, samtliga hälsocentraler och samtliga fyra kommuner. Bakgrunden med utvidgningen är att det som utvecklas och testa i östra Norrbotten sedan skall överföras till att omfatta hela Norrbotten. Ambitionen är att utveckla hela östra Norrbotten till en geografisk testmiljö för distansvård. EIC har varit delaktig i detta utvecklingsarbete, framförallt gällande nyttjandet av digitaliseringens möjligheter och ambitionen är att hela östra Norrbotten skall fungera som en professionell testmiljö (C) omfattande ett större geografiskt område. 12