FO RSLAG OCH KOMMENTARER TILL BUDGET 2017

FO RSLAG OCH KOMMENTARER TILL BUDGET 2017

Att förlita på sig sielf är att fördubla sin förmåga

TRYGGHET, GEMENSKAP OCH VÄLSTÅND Varberg ska eftersträva ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Lag och ordning, gemensamhetsskapande traditioner, samhällsbärande institutioner och bevisat välfungerande naturliga gemenskaper i form av familjen, kommunen, länet och nationen ska bejakas. Vi ska eftersträva ett demokratiskt, jämlikt och miljövänligt Varberg där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Ett Varberg där alla medborgare också garanteras en hög grundläggande nivå av ekonomisk och social trygghet. Genom ett fokus på ovan nämnda strävanden och genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap, hoppas vi kunna återskapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, gemenskap, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet. Följande sidor innehåller Sverigedemokraterna Varbergs budgetreservation för 2017. Ett förslag som ska ta oss närmare vår vision om Varberg som en kommun präglad av trygghet, gemenskap och välstånd. Innehållsförteckning Trygghet... 1 Lag och brott... 1 En värdig ålderdom... 2 Bostäder... 2 Gemenskap... 4 Kultur och fritid... 4 Invandring... 4 Skola och förskola...5 Välstånd... 7 Infrastruktur... 7 Ekonomi...8 Våra ekonomiska satsningar... 9 Våra ekonomiska besparingar...9 Resultatbudget...10 Vi föreslår fullmäktige besluta... 11

Trygghet Det ska vara en självklarhet att kunna känna sig trygg och säker i Varberg. Att få känna trygghet är ett av de mest grundläggande behov vi människor har. I vårt Varberg ska medborgarna känna sig trygga både fysiskt och socialt. Vi ska verka för att våra gemensamma resurser fördelas på ett rättvist sätt och för att alla ska känna sig trygga oavsett var de befinner sig i kommunen. Lag och brott Varberg står idag inför stora utmaningar gällande invånarnas trygghet. En av de mest grundläggande förutsättningarna för att känna trygghet är att inte behöva utsättas för brott. Om respekten för lag och ordning ska upprätthållas så måste grov brottslighet straffas hårt och rättvist och laglydiga medborgares intressen sättas i första rummet. Vi måste ta ordentliga krafttag för att komma tillrätta med brottsligheten. När någon utsätts för brott har samhället ett ansvar att ge stöd och hjälp. Varberg ska ge stödja till brottsofferjourer och andra brottsofferstödjande verksamheter. Äldre brottsoffer utgör en särskilt prioriterad grupp då äldre människor många gånger befinner sig i extra utsatt situation. Kommunen ska ta på sig ett direkt ansvar för att denna grupp får ett adekvat stöd. När ett brott väl begåtts är det viktigt att det finns tillräckligt med bevis för att få en fällande dom. Övervakningskameror är ett ovärderligt verktyg i brottsutredningar. En kamera ljuger inte och en övervakningsfilm kan vara det enda beviset när vittnen saknas. I Varberg har vi till exempel ett område i centrum kring de lokaler som serverar alkohol där bråk ofta uppstår, inte minst på sena fredags- och lördagskvällar. Förekomsten av övervakningskameror i ett område kan avsevärt förbättra polisens möjligheter att identifiera gärningsmän, bevisa begångna brott och ge fler brottsoffer möjlighet till upprättelse. En annan typ av brottslighet är organiserat tiggeri, ett fenomen som dykt upp på senare år och som eroderar tryggheten, besvärar hederliga medborgare och förstör gatubilden. De som tigger är allt som oftast yrkesmän som reser runt i Sverige och Europa och har detta som sin huvudsakliga försörjning. Det finns ingen som helst anledning att acceptera denna typen av verksamhet i Varberg. 1. Att tillskjuta Brottsofferjouren i Varberg 100 000 kr från kommunstyrelsens konto för ofördelade medel. 2. Att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda möjligheten att införa kameraövervakning på de platser i Varberg där behovet finns. 3. Att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram nya ordningsstadgar som, för att upprätthålla den allmänna ordningen, förbjuder tiggeri på platser där mycket folk är i rörelse. Exempel på sådana platser är utanför matvarubutikerna i centrum och på serviceorterna, på Västra vallgatan och Varbergs station. 1

En värdig ålderdom Alla äldre ska ha möjlighet att leva ett rikt liv präglat av oberoende och självständighet, under trygga förhållanden med respekt för självbestämmande och integritet. Det ställer krav på att vård och omsorg är individuellt utformad och syftar till att stärka individens egna resurser. Kommunen ska erbjuda de äldre individanpassade portionerna så att de får äta tills de blir mätta. Det är även viktigt att maten är näringsrik fo r att de äldre i så stor utsträckning som möjligt ska slippa äta na ringstillskott. Kommunen ska verka för att öka aptiten hos de äldre genom att i så stor utsträckning som möjligt erbjuda närproducerad mat, lagad från grunden. Precis som för våra barn är det viktigt för våra äldre med närhet och få möjligt att åldras på den plats där de känner sig hemma och trygga. Förutom kosten är det viktigt med en god kondition och muskelstyrka. A ven i ho g a lder kan kondition och utha llighet likva l som balans, styrka och ro rlighet fo rba ttras. Det a r aldrig fo r sent att bo rja motionera och tra na. Regelbunden och ma ngsidig fysisk aktivitet a r viktigt hela livet, men dess betydelse fo r att klara vardagen o kar med a ldern. Motion och ro relse motverkar dessutom depression, ger minskad stress, oro och a ngest, ger ba ttre humo r och o kar aptiten, sja lvka nslan, sja lvfo rtroendet samt fo rba ttrar so mnen. Tra ning ger ocksa o kad kommunikation och ba ttre kognitiv fo rma ga. Motion a r ocksa ett bra sa tt att motverka bensko rhet. Regelbunden tra ning förbättrar alltsa ha lsan och ökar va lbefinnande och livskvalite. Det är viktigt att arbeta förebyggande och vara väl förberedd när olyckan väl är framme. Hja rtlungra ddning a r en form av fo rsta hja lpen som anva nds fo r att fa iga ng hja rtverksamheten och andningen hos na gon som har fa tt hja rtstopp. Behandlingen a r relativt okomplicerad och fo r att utfo ra den enklaste formen av hja rt-lungra ddning beho vs det ingen sa rskild utrustning. Det kra vs inte heller na gon omfattande sjukva rdsutbildning fo r att la ra sig hja rt-lungra ddning, utan endast en kort kurs pa ett par timmar. Sverigedemokraterna anser det vara en självklarhet att personalen inom vård och omsorg, likväl som i fo rskola och grundskola, har adekvat utbildning i hja rt-lungra ddning. 4. Att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram en strategi för hur ett ökat antal tillagningskök på kommunens äldreboenden ska uppnås. 5. Att uppdra åt socialnämnden att ta fram fo rslag pa hur regelbunden tra ning och motion fo r seniorer pa a ldreboenden i Varbergs kommun kan o kas. 6. Att all personal inom Varbergs kommunala fo rskola, grundskola, gymnasieskola samt va rd och omsorg ges utbildning i hja rt-lungra ddning av barn och vuxna med en utbildningsfrekvens pa som la gst vartannat a r. Bostäder Att kunna erbjuda kommuninvånarna tak över huvudet är en grundläggande byggsten i ett välfärdssamhälle värt namnet. Kommunen har ett huvudansvar när det kommer till att stimulera byggandet så väl i staden som på landsbygden. Varberg ska verka för att den kommunala bostadskön är så rättvis som möjligt och att ingen form utav diskriminering ska få förekomma. 2

Fler bostäder måste byggas på våra serviceorter, fördelning av resurser mellan landsbygd och centrala Varberg måste bli mer rättvis. Det finns en stor efterfrågan på bostäder öster om motorvägen. Kommunen måste se till att garantera att lekplatser, skolor, förskolor och kollektivtrafik inte läggs ner utan istället utvecklas. Här behövs det en långsiktig plan för landsbygdens utveckling. Sverigedemokraterna menar att na r det planla ggs fo r bosta der i centralorten sa ska a ven omra den fo r bosta der planla ggas utanfo r centralorten proportionellt sett till antal husha ll. Riktlinjen fo r byggnation bo r vara dubbel markanvisning da r kommunens bostadsbolag och externa byggfo retag som fa r byggra tt pa projekt i centralorten samtidigt avtalar om att bygga bosta der pa landsbygden. 7. Att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram en strategi för hur Kvarteret Renen kan omvandlas till ett bostadsområde. 8. Att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram en ny bebyggelsestrategi som innebär att na r nya bosta der planla ggs i centralorten ska nya bosta der planla ggas pa landsbygden. Antalet bosta der som planla ggs i centralorten och pa landsbygden ska vara proportionellt fo rdelat sett till antalet husha ll i centralorten respektive pa landsbygden. 9. Att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram en ny bebyggelsestrategi som innebär att riktlinjen ska vara att tilla mpa sa kallad dubbel markanvisning, da r ba de kommunens bolag och externa byggfo retag som fa r byggra tt pa projekt i centralorten samtidigt avtalar om att bygga bosta der pa landsbygden. 3

Gemenskap Att värna om kulturarvet är att visa respekt mot tidigare generationer, att minnas vad de har åstadkommit. Den absolut viktigaste aspekten är att kulturarvet fungerar som ett sammanhållande kitt. Vi måste värna om de gemensamma normer och värderingar, kollektiva minnen och traditioner vi varbergare har för att på så sätt stärka den kommunanda som håller oss samman. Kultur och fritid De kulturarv som finns runt om i kommunen ska bevaras, stärkas och uppmärksammas. Kommunen ska främja projekt och föreningar som värnar om vårt kulturarv och våra traditioner. Varbergs invånare ska erbjudas meningsfull fritidssysselsättning och social gemenskap. Ett rikt och varierande fritidsutbud som är till för alla är viktigt för stadens gemenskap och för ett friskt och aktivt Varberg. Kommunen ska verkar för en starkare gemenskap och underlätta möten mellan människor genom bland annat närhet till lekplatser och grönområden. Landsbygden kämpar för att behålla sina mötesplatser, här måste kommunen göra mer. 10. Att uppdra åt kommunstyrelsen att planera nyanläggning och upprustning av lek- och mötesplatser på landsbygden, med fokus på serviceorterna. 11. Att uppdra åt kultur- och fritidsnämnden att stärka närvaron av den varbergska, halländska och svenska kulturen i hela kommunen. Invandring Migrationen till Sverige har genom århundradena främst rört sig om ett begränsat antal invandrare från kulturellt och geografiskt närliggande nationer, vilket gjort att dessa invandrare har kunnat assimileras in i den svenska nationen. Trots att problem inte har saknats har denna historiska invandring i flera fall haft en positiv nettoinverkan på samhället. Tendensen i modern tid har varit en oerhört omfattande invandring från avlägsna länder och kulturkretsar. Trots att det inte saknas exempel på enskilda individer som på ett positivt sätt anpassat sig och bidragit till det svenska samhället under senare tid, så är ändå den sammanlagda nettoeffekten av asyl- och anhöriginvandringen starkt negativt, såväl ekonomiskt som socialt. Den självklara målsättningen skall vara att de invandrare som har för avsikt att stanna i landet ska anpassa sig till det svenska levnadssättet och på sikt uppgå i den svenska nationen. För att undgå de negativa ekonomiska och sociala effekterna ska kommunen inte teckna några nya avtal med Migrationsverket. Nyanla nda barn och ungdomar som har skolplikt placeras idag i sa kallade förberedelseklasser, syftet med dessa a r som namnet antyder att fo rbereda den enskilde info r placering i en vanlig klass. Problemen med dessa fo rberedelseklasser har dock varit ma nga bland annat sa finns det ingen la roplan fo r dessa skolor vilket gjort att kommunerna fa tt organisera utbildningen helt efter egen fo rma ga och huvud. Det har a ven ocksa varit stort brist pa la rare med ra tt kompetens na got som lett till att niva n pa utbildningen fo rsa mrats. I ett antal kommuner har utbildningen ocksa fo rkortats vilket tvingat elever som a nnu inte a r redo att bo rja i en vanlig klass, att go ra just detta med negativ effekt fo r ba de den nyanla nde och o vriga elever. Fo r att lo sa detta problem föreslår vi en utvärdering av sa kallade fo rberedelseskolor. 4

12. Att uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med förslag om hur ett mångkulturellt bokslut kan inrättas i syfte att utreda de samlade invandringsrelaterade kostnaderna i kommunen. 13. Att besluta att Varbergs kommun inte ska ta emot de nyanlända invandrare och ensamkommande flyktingbarn som Migrationsverket anvisar kommunen. 14. Att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda kostnaden, mo jligheten och fo rutsa ttningarna fo r att inra tta, fo lja upp och utva rdera en fo rberedelseskola i Varbergs kommun. Skola och förskola Skolans roll är inte bara att förmedla kunskap, en lika viktig roll att förmedla en djupgående förståelse och acceptans för vårt svenska kulturarv. I kulturarvet ingår det svenska folkets gemensamma historia, kultur, traditioner, normer och värderingar, språk och religion. Dessa är de byggstenar vilka utgör grunden för ett tryggt och stabilt samhälle. Skolan ska vara en sammanhållande plattform där eleverna utvecklas till goda samhällsmedborgare och därigenom får relevanta kunskaper för fortsatta studier eller en kommande arbetsmarknad. Kunskap måste värderas högre och utbildningen måste utgå från elevens och marknadens behov. Lärarnas status måste höjas, bland annat genom vidareutbildning och lärarna måste ges möjlighet att i ökad utsträckning fokusera på undervisningen. Det ska vara en rättighet att känna sig trygg under skoltid och ordning och reda ska eftersträvas. Jourklasser ska användas för att de elever som behöver mer hjälp och stöd. Det kan innefatta elever som ligger efter eller elever som ligger i framkant och behöver särskild hjälp som matchar deras kunskapsnivå. Kommunen ska satsa på att ha en nolltolerans vad det gäller mobbing. Vi vill även se till att eleverna klarar de uppsatta målen och, i större utsträckning, lämnar skolan med godkända betyg. Den som äter frukost har ofta goda matvanor även under resten av dagen. Enligt forskningen håller frukostätarna vikten lättare, presterar bättre i skolan eller på jobbet och har färre hål i tänderna. Att erbjuda frukost i skolan är en hälsoinvestering på både kort och lång sikt. Skolmaten är viktig hela dagen och mer än hälften av landets grundskolor och drygt en fjärdedel av gymnasierna erbjuder sina elever frukost. Genom att få möjlighet att äta i skolan hjälps de barn som har långa dagar. De blir piggare, undervisningen flyter lättare och studieresultaten förbättras. Till det kan läggas argument som att bra frukostvanor leder till bra lunchvanor. Frukosten kan också bli en trevlig stund för eleverna att sitta ner, landa och äta. Frukost i skolan ska inte ersätta frukosten i hemmet utan ses som ett komplement för barn som är morgontrötta, har lång resväg eller hellre äter frukost med sällskap i skolan än ensam hemma. För att säkerställa att eleverna i den kommunal skolan får i sig ordentligt med mat är det viktigt att det finns valfrihet. Av den anledningen är en helvegetarisk dag inte något bra alternativ. Att maten håller högkvalitet är också viktigt. Det är uppenbart att rådande Kostpolicy för Varbergs kommun med krav på ökad andel ekologiskt leder till onödigt höga kostnader utan att höja matkvaliteten. 15. Att uppdra åt kommunstyrelsen att införa möjlighet för samtliga skolor att arrangera traditionella kyrkliga skolavslutningar för de elever och vårdnadshavare som så önskar. 5

16. Att uppdra åt kommunstyrelsen att komma med förslag om att elever inte skall kunna få dispens från delar av skolundervisningen med hänsyn till kulturell eller religiös hänvisning. 17. Att uppdra åt kommunstyrelsen att arbeta aktivt för att få regeringen att ändra uppfattning om språksatsningen. Vi förordar mer svensk undervisning och ingen skattefinansierad hemspråksundervisning i grundskolan. 18. Att uppdra åt kommunstyrelsen att se över möjligheten att införa jourklasser genom en omfördelning av lärarresurser. 19. 20. 21. 22. Att uppdra åt servicenämnden att införa frukost i Varbergs kommunala grundskolor. 6 Att slopa procentkravet på ekologisk mat i den kommunala verksamheten. Att ta bort den helvegetariska dagen från skolans matsedel. Att uppdra åt barn- och utbildningsnämnden att ta fram en plan för att öka närhet till skolan för barnen i F-5.

Välstånd Ett varsamt hanterande av de gemensamma, ekonomiska resurserna är en viktig och naturlig del av ett klokt förvaltarskap. Sunda kommunfinanser är en grundförutsättning för att långsiktigt kunna bevara en hög nivå av välfärd. En ansvarsfull, reglerad marknadsekonomi, byggd på långsiktigt tänkande, är en självklarhet. Tillväxt är nödvändigt för att kunna upprätthålla vår välfärd, men måste balanseras mot viktiga samhällsvärden såsom folkhälsa, kulturarv, miljö och socialt kapital. Infrastruktur På landsbygden finns det en otrolig potential för jobbskapande och tillväxt. Bredband och ett välfungerande vägnät är oerhört viktigt om landsbygden ska kunna hänga med i utvecklingen. Svensk elproduktion har under flera decennier varit både effektiv och miljövänlig. Att en gigantisk sol- och vindkraftsutbyggnad görs i ett land som Sverige, som redan har ett väl fungerande och fossilfritt elsystem, är obegripligt. Vi måste värna om vår natur och inte förstöra den unika landskapsbild Varberg har att erbjuda. Därför ska all nyetablering av vindkraftverk i Varberg stoppas. I Varberg har vi de senaste åren sett en stark koncentration av resurserna till de mer centrala delarna av kommunen. Det är en farlig utveckling som i längden leder till sämre service på de mindre orterna. Vi har redan sett resultatet i form av en nedlagd skola i Karl-Gustav och bortplockade lekplatser på landsbygden. Sett till befolkningsmängd bor ungefär hälften av kommunens invånare i centrala Varberg och hälften utanför något som måste återspeglas bättre i fördelningen av resurserna. Mycket av den utveckling som sker på landsbygden drivs av lokala eldsjälar helt ideellt. Varbergs kommun måste ta mer ansvar i utvecklingen av landsbygden för att underlätta för företag, och för att invånarna ska kunna känna trygghet och kontinuitet i den service kommunen erbjuder bland annat i form av äldreomsorg, skola och förskola. 23. Att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram kostnaden för att låta kommunen ta över snöskottningen även på de trottoarer som privata fastighetsägare ansvarar för. 24. Att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda en ombyggnation av korsningen Österleden/Ölandsgatan/Järngatan till rondell. 25. Att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda möjligheterna för en ny båtbrygga på Getterön där Getteröbåtarna kan anlägga. 26. Att uppdra åt kommunstyrelsen att undersöka möjligheterna till ett pilotprojekt tillsammans med näringslivet i syfte att utvärdera vätgasdrivna bränslecells bilar inom den kommunala verksamheten. 27. Att uppdra åt kommunstyrelsen att ta ett policybeslut om att säga nej till framtida kommunala satsningar på sol- och vindkraft. 28. Att uppdra åt kommunstyrelsen att arbeta aktivt för att få regeringen att ändra uppfattning om kärnkraften i syfte att få tillstånd en satsning på nya reaktorer vid Ringhals. 7

29. Att uppdra åt kommunstyrelsen att avbryta tunnelprojektet och istället påbörja arbetet för en mer kommuncentral tågstation intill motorvägen samt en pendelstation i Väröbacka. Ekonomi Ett varsamt hanterande av de gemensamma, ekonomiska resurserna är en viktig och naturlig del av den förvaltarskapstanken. Sunda statsfinanser och respekt för målet om överskott i statens budget är en grundförutsättning för att långsiktigt kunna bevara en hög nivå av välfärd. Sverigedemokraterna betraktar äganderätten som en nödvändig förutsättning för en lyckosam samhällsutveckling. En ansvarsfull, reglerad marknadsekonomi, byggd på långsiktigt tänkande, är för oss självklar. Tillväxt är nödvändigt för att kunna upprätthålla vår välfärd, men måste balanseras mot viktiga samhällsvärden såsom folkhälsa, kulturarv, miljö, socialt kapital och nationellt självbestämmande. 30. 8 Att uppdra åt kommunstyrelsen att begära utträde ur Sjuhärads kommunalförbund.

Våra ekonomiska satsningar Brottsofferjouren i Varberg, 100 tkr. Avbryta tunnelprojektet och påbörja arbetet för en mer kommuncentral tågstation intill motorvägen samt en pendelstation i Väröbacka, 7 041 tkr. Frukost i grundskolan, 5 000 tkr. Extra pengar till socialnämnden för bibehållen kvalitet, 5 000 tkr. Nyanställning kommunansvarig för hjärt-lungräddning, 500 tkr. Årligt underhåll av lekplatser och mötesplatser, 500 tkr. Lek- och mötesplatser på landsbygden, 4 800 tkr. Ökad valfrihet inom skolmaten (ta bort den helvegetariska dagen), 1 500 tkr. Stärkt närvaro av den varbergska, halländska och svenska kulturen i kommunen, 1 000 tkr. Våra ekonomiska besparingar Utträde ur Sjuhäralds kommunalförbund, 702 tkr. Tunnelprojektet, 7 041 tkr. Slopat procentkravet på ekologisk mat i den kommunala verksamheten, 2 500 tkr. Trönninge idrottscentrum - konstnärlig gestaltning, 2 000 tkr. Brunnsparken - konstnärlig gestaltning, 1 200 tkr. Brunnsparken ombyggnad, 4 800 tkr. 9

Resultatbudget Förslag till budget 2015-2019 (tkr) Kommunfullmäktige, Valnämnd, Kommunens revisorer Överförmyndarnämnd Kommunstyrelsen Barn- o utbildningsnämnd Socialnämnd Byggnadsnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Hamn- och gatunämnd Kultur- och fritidsnämnd Servicenämnd Fördelade Välfärdsmiljarder Summa nämndernas ramar Externa poster Varbergs stadsutveckling Kommungemensamma kostnader Bidrag till kommunförbundet Räddningstjänsten Väst Pensionsutbetalningar inkl. löneskatt Ökning semesterlöneskuld Avskrivningar Avkastning extra pensionsavsättning/upplösning av avsättning Återbetalning premier från AFA Försäljning av arrendetomter Apelviken Exploateringsintäkter Interna poster Interna kapitalkostnader Justering interna poster Kommunstyrelsens ofördelade varav Anpassningsbehov på nämnderna varav Personalkostnadsökningar varav Driftkostnader nya investeringar/exploateringar Avskr o ränta nya investeringar utan justering Justering kapitalkost. som ingår i ram varav Avskr o ränta nya investeringar varav Kommunstyrelsen oförutsedda Omfördelning och effektivisering Ökade lärarlöner (fördelas vid löneöversyn) Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Statsbidrag Välfärdsmiljarder Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat 10 Budget 2016 Rambeslut 2017* -4 690-4 448-155 868-1 361 631-1 022 522-13 625-9 494-89 781-135 461-16 875-4 805-4 575-158 859-1 413 669-1 054 365-14 617-9 743-90 793-137 906-17 216-2 814 395-2 906 548-11 325-40 044-58 175-63 750-5 000-111 915 8 500-11 900-40 701-60 993-66 000-5 000-125 331 8 500 BudgetRam (SD) Plan (SD) förslag 2018 2019 (SD) 2017-4 842-5 825-6 408-4 906-4 918-4 931-166 327-168 761-170 382-1 435 442-1 479 911-1 520 850-1 073 923-1 098 010-1 121 115-14 933-14 568-14 161-10 483-10 397-10 302-99 185-92 108-97 053-138 640-143 267-143 414-20 084-24 005-23 528-28 771-28 121-32 470-2 968 765-3 041 770-3 112 144-11 900-40 697-59 904-67 656-5 000-126 326 8 500-11 900-42 040-61 215-67 183-5 000-154 483 8 800-11 900-43 301-63 300-68 183-5 000-168 862 19 800 35 000 61 757 55 000 25 752 25 378 165 535 183 149 182 793 227 611 247 370-21 928-42 067-19 368-2 620-26 560 17 252-9 308-10 000-8 935-49 708 26 576-23 132-10 000-5 418-20 740 16 790-3 950-10 000-89 297 30 000-67 604-15 840-69 982 44 128-25 853-10 000-148 856 60 000-143 503-20 840-95 081 60 568-34 513-10 000-2 952 497 2 622 778 356 006 90 780-76 694 40 373-3 066 891-3 011 566 2 735 557 2 722 322 344 692 390 985 28 771 90 109 98 274-78 592-76 520 24 875 123 495-3 147 998-3 310 688 2 828 942 2 936 441 373 921 387 038 28 121 32 470 106 066 111 946-94 928-118 928 66 003 5 809

Vi föreslår fullmäktige besluta Att anta Sverigedemokraternas att-satser och resultatbudget fo r 2017, ram 2018 samt plan 2019 enligt ovan. 11