HJÄRNSKAKNING Tips för alla aktiva, deras anhöriga, ledare, klubb m.fl. samt sjukvårdspersonal
INNEHÅLLSFÖRTECKNING HJÄRNSKAKNING INOM MOTORCYKEL- OCH SNÖSKOTERSPORTEN 1. Vad är hjärnskakning 2. Fakta om hjärnskakning 3. Att upptäcka en hjärnskakning 4. Omhändertagande 5. Rehabilitering och RTR ( Return to Race ) 6. Förebygga 1. Vad är hjärnskakning En hjärnskakning definieras som en komplex patofysiologisk process som påverkar hjärnan och som igångsätts genom yttre traumatiska biomekaniska krafter. 1. Hjärnskakning uppstår som antingen ett direkt eller indirekt våld mot huvudet, ansikte, nacken eller på övriga kroppsdelar där kraften leds vidare till huvudet. 2. Hjärnskakning resulterar oftast i en hastigt påkommen neurologisk funktionsnedsättning, som så småningom spontant går tillbaka. 3. Hjärnskakning kan resultera i förändringar i hjärnan, men de akuta kliniska symtomen återspeglar mer av en funktionsnedsättning. 4. Hjärnskakning resulterar i varierande kliniska symtom som även kan innebära att man förlorar medvetandet. 5. Standardiserade undersökningar såsom röntgen, magnetkamera eller datortomografi är i typiska fall normala vid hjärnskakning. 2. Fakta om hjärnskakning Man skiljer mellan enkel och komplex hjärnskakning! Vid en enkel hjärnskakning är den skadade helt återställd inom 10 dagar. 80-90% av alla vuxna som drabbas av en hjärnskakning återhämtar sig helt inom 7-10 dagar, för barn och ungdomar kan det ta betydligt längre tid! 2
Finns symtomen kvar längre än 10 dagar (10-15%), har den skadade varit medvetslös längre än 1 minut eller återuppstår symtom under rehabiliteringsfasen, så handlar det om en komplex hjärnskakning. Som en komplex hjärnskakning räknas även upprepade hjärnskakningar hos en person, framförallt i de fall där det utlösande våldet haft ett lägre energiinnehåll. Vid en komplex hjärnskakning ska alltid en läkare kontaktas men även vid en enkel hjärnskakning är rekommendationen att söka vård för medicinsk rådgivning. Bra att veta: - Symtom mellan vuxen och barn kan skilja sig betydligt. Barnens hjärnor är känsligare och har längre läkningstider! Därför måste reha biliteringsprocessen anpassas! - Symtom kan variera mycket och debuterar ibland först efter upp till 48 timmar. - Den skadade ska vara under uppsikt de första 24 timmar. - Glöm inte att det kan föreligga övriga skador (tex. halsryggskada, ansiktsfrakturer). - Fel handläggning samt missade hjärnskakningar är de allra vanligaste orsaker för fördröjd återhämtning och långvariga hjärnskakningar och allvarliga komplikationer! - Mörkertalet av missade hjärnskakningar är antagligen väldigt högt. Varför man inte rapporterar symtom Orsak Trodde inte att det var så allvarligt Ville inte sluta spela Visste inte att det var en hjärnskakning Ville inte svika lagkamraterna Procent 66 41 36 22 McCrea, 2004 3
3. Att upptäcka hjärnskakning En hjärnskakning kan ha flera olika symtom, de kan vara få eller många! Vissa är uppenbara, vissa är svåra att upptäcka! Kognitiva tecken Förvirring Minneslucka Förlust av medvetande Desorientering i tid och rum Omedvetenhet om aktuella händelser Typiska symtom Huvudvärk Yrsel Illamående Ostadighetskänsla/balansstörning Overklighetskänsla Sett stjärnor Tinnitus/hörselstörning Trötthet och trögtänkthet Sömnstörningar Objektiva fynd Sänkt medvetande Initiala kramper Nedsatt balansförmåga Ostadig gång Svarar med viss fördröjning Svårighet att utföra kommandon Lätt distraherad Nedsatt koncentrationsförmåga Emotionell obalans (skratt- och gråtattacker) Kräkningar Frånvarande blick Sluddrig tal Inadekvat beteende (vill köra utan handskar/glasögon eller kör åt fel håll) Nedsatt fysisk prestationsförmåga Även en enklare screening eller några frågor KAN IBLAND vara vägledande: Var den skadade medvetslös? (Ja/Nej) Hade den skadade kramper? (Ja/Nej) Hade den skadade balansproblem? (Ja/Nej) 4
Frågeexempel: På vilken bana är vi här? Vad heter tävlingen du är med på? Vad kör du för hoj? Hur många varv har du redan kört?/ På vilken sektion/heat befinner du dig? Hur hände olyckan? Att upptäcka hjärnskakning kan vara enkelt i vissa fall. Många gånger är det däremot mycket komplext och det är även därför avgörande att det finns sjukvårdspersonal med rätt kompetens på våra motorsporttävlingar! Genom att upptäcka hjärnskakningen, en omedelbar avslutning av aktiviteten, en medicinsk bedömning samt exakt dokumentation (av skadan kan den drabbade föraren följas upp och få rätt omhändertagande i efterförloppet och på vägen till Return to Race! Det enkla verktyget Pocket Concussion Recognition Tool kan hjälpa att upptäcka en misstänkt hjärnskakning men det krävs oftast en ordentlig undersökning! Ladda hem Pocket Concussion Recognition Tool genom att scanna QR-koden: (Källa:http://bjsm.bmj.com/content/bjsports/47/5/267.full.pdf) 5
Return to Race -trappa (vid hjärnskakning) 3 2 Utökad träning Enklare grenspecifik träning Mål: Öka koordination/ balans 1 Lätt träning Mål: Öka pulsen Mål: Öka belastningen Löpning, cykling eller t.ex. längdskidåkning efter din normala kapacitet Balansövningar på MC/ snöskoter: Körning på enklare bana (utan hopp), mest för att få tillbaka åkkänslan Promenad eller träningscykel med högst 70% av max puls 4 Utöka grenspecifik träning Mål: Återgå till full belastning Normal grenspecifikt träningspass på MC/snöskoter. Eventuell stegvis ökning från kortare pass till motsvarande tävlingsdistans 5 Tävling Återgå till tävling när du är symptomfri 6
Motorcykel- och snöskoteranpassad hjärntrappa Return to Race Vid hjärnskakning är det mycket viktigt att man återgår till sin idrott stegvis och absolut inte för tidigt. Detta rehabiliteringsschema (så kallad hjärntrappa ) ska vägleda våra förare tillbaka till att kunna tävla på högsta nivå utan att riskera återfall eller även allvarliga komplikationer! Svemo rekommenderar att VUXNA bör vara helt symptomfri i minst 48 timmar innan Return to Race schemat påbörjas. BARN/UNGDOMAR är betydligt mer känsliga och behöver även en längre rehabilitering. Här rekommenderar Svemo minst 1 vecka symptomfrihet innan Return to Race påbörjas. Under de första 24 timmar gäller det absolut hjärnvila, som inkluderar att man avstår från alla aktiviteter som kan anstränga hjärnan som tex. TV, TV/dator-spel, mobiltelefon, läsa, bilåkning, flygresor, osv.) Sedan följs Return to Race schemat stegvis. Det ska vara minst 24h mellan varje steg. För barn/ungdomar (<17år) rekommenderar vi att förlänga tiden till 48 timmar mellan varje steg. I så fall kan man bygga upp den respektive belastningen inom varje steg. Får föraren tillbaka tidigare upplevda eller även nya symptom under ett steg så måste aktiviteten avbrytas omgående. I så fall gäller total hjärnvila i 24 timmar igen och i fall att symptomen försvinner så får man kliva nedåt ett steg i schemat och återgå till aktiviteten som tidigare gick att utöva symptomfri. I många sådana fall kan det vara klokt att förlänga tiden mellan stegen och/ eller bygga in mellansteg. Får man avbryta 2 gånger under de 5 stegen så ska rehabiliteringen avbrytas komplett och sökas sjukvård för en ny medicinsk bedömning! 7
4. Omhändertagande Akut omhändertagande: Här gäller de klassiska ABC-reglarna som gäller inom första hjälpen. Föraren ska avbryta den pågående aktiviteten och förflyttas till lugnare miljö. Här är det inte alls ovanligt att föraren försöker dölja sitt tillstånd, för att inte behöva avbryta sin aktivitet. Detta ser man framför allt på tävlingar, men även på träningar är det vanligt. Scanna QR-koden för tt se ett exempel på vad som kan hända men som absolut inte får hända: Obs, känsliga tittare varnas! Fortsatt omhändertagande: Föraren bör fortsätta att observeras under de närmast följande timmarna. Hjärnblödning kan ibland ge symtom som kommer en tid efter skadan. Förvärras symtomen ska föraren snarast föras till sjukhus för undersökning och fortsatt observation. Även senare symtom för hjärnskakning kan uppträda upp till 48 timmar efter olyckstillfället. Mycket viktigt är att hjärnan får vila ordentligt innan man efter en symtomfri intervall kan gå vidare till en säker rehabilitering. Detta behöver få en absolut prioritering och bara på det sättet kan man förhindra allvarliga komplikationer som i värsta fall kan leda till invaliditet och även vara dödliga. När ska man söka sjukvård? Alla fall av komplexa hjärnskakningar (se 2. Fakta om hjärnskakning) Medvetslöshet eller sänkt medvetande Svår nacksmärta Ökad förvirring/konfusion/irritabilitet Svår eller ökande huvudvärk Upprepade kräkningar Ovanligt uppträdande Generella kramper Dubbelseende Domningar i arm/ben 8
5. Rehabilitering och RTR Return to Race Här finns det olika rekommendationer och det hanteras på olika sätt mellan olika länder och olika idrottsförbund. Framför allt den initiala vilofasen, innan man bör gå över till RTR ( Return to Race ), är mycket omdiskuterad. Här får man orientera sig på den aktuella rekommendationen av dem största förbund som FIFA, IOC, IHF och IRB ( Consensus statement on concussion in sport: 5th international Conference on concussion in sport held in Berlin, october 2016 ). Deras resultat använder Svemo för sin egen rekommendation för Omhändertagande av förare med hjärnskakning och deras RTR ( Return to Race ). Motorsportanpassad hjärntrappa/ Return to Race Vid hjärnskakning är det mycket viktigt att man återgår till sin idrott stegvis och absolut inte för tidigt. Denna rehabilitering så kallad hjärntrappa, Return to Race ska vägleda våra förare tillbaka för att kunna tävla på högsta nivå utan att riskera återfall eller allvarliga komplikationer. Svemo rekommenderar att VUXNA bör vara helt symtomfria i minst 48 timmar innan rehabilitering genom Return to Race påbörjas. BARN/UNGDOMAR är betydligt känsligare och behöver även en längre rehabilitering. Här rekommenderar Svemo minst 1 vecka symtomfrihet innan Return to Race påbörjas. Under de första 24 timmarna gäller absolut hjärnvila, som inkluderar att man avstår från alla aktiviteter som kan anstränga hjärnan (tex. TV, TV/dator-spel, mobiltelefon, läsa, bilåkning, flygresor.) Sedan följs Return to Race stegvis. Det ska vara minst 24 timmar mellan varje steg. För barn/ungdomar (<17år) rekommenderar vi att förlänga tiden till 48 timmar mellan varje steg. Får föraren tillbaka tidigare upplevda eller även nya symtom under ett steg, så ska aktiviteten avbrytas omgående. I så fall gäller total hjärnvila i 24 timmar igen och i fall att symtomen försvinner, så får man kliva nedåt ett steg i schemat och återgå till aktiviteten som tidigare gick att utöva utan symtom. I många sådana fall kan det vara klokt att förlänga tiden mellan stegen och/eller bygga in mellansteg. Får man avbryta 2 gånger under de 5 stegen, så ska rehabiliteringen avbrytas helt och sjukvård uppsökas för en ny medicinsk bedömning! 9
6. Förebyggande l nuläget skyddar de respektive grenspecifika hjälmarna inte tillräckligt mot hjärnskakning! Det finns nya koncept som är lovande men bevis för en definitiv förbättring saknas tyvärr än så länge. Godkända hjälmar är däremot ett bra skydd mot övriga huvudskador (tex. skall- och ansiktsfrakturer, traumatiska hjärnblödningar). Man ska byta hjälm efter man har varit med om en olycka där hjälmen har fått sin smäll och även efter några år utan skada (se tillverkarens rekommendation på respektive material och modell). Vissa nationella förbund (t.ex. ACU i Storbritannien) drar in förarens tävlingslicens när en hjärnskakning rapporteras och föraren skrivs på en Stop-lista med tävlingsförbud i 7-21 dagar beroende på åldern! Läkargodkännande krävs alltid för att få tävla igen. Svemo har i skrivande stund inga konkreta regler för att dra in förarens licens, men strävar efter att införa ett genomtänkt system för detta. Vi vill inte att förarna försöker dölja sina symtom efter en krasch som i sin tur gör att man missar många hjärnskakningar och riskerar långvariga komplikationer. Vi vill kunna lita på våra medlemmar och lägga en del av ansvaret till individen. Vi tycker att utbildning och information till förarna, deras familjer, sjukvårdspersonalen, klubbarna, funktionärer och alla övriga inblandade är nyckeln till en nödvändig attitydförändring! Så kan de allra flesta problem som uppstår i samband med hjärnskakningar lösas på ett relativt enkelt sätt och antalet dolda hjärnskakningar med dess följder kan förhoppningsvis sänkas betydligt. 10
årets MX1-SM. Men med bara avslutningen kvar har han bara en enda poäng. Olofsson berättar nu Even om problemen som tvingat honom till en ofrivillig "time out". TEXT OCH FOTO: JONAS HAGREN måste göra efter svåra hjärnskakningar. Det är jättevanligt bland förare att de tycker sig tävla igen, berättar Even. och nacken. Ny krasch Jag kände direkt att jag fått en ny hjärnskakning och att nu även nacken fått sig en rejäl smäll. Jag kan inte beskriva hur ledsen, arg och besviken jag blev på mig själv. Jag är besviken för min egen del, men även för alla sponsorer som hjälper mig i min satsning, säger Even sorgset. problemen men få vill jobba med det, avslutar Jan-Olof Svärd. Träningsläger och motocrossförarna har Even startat sin MX School och har redan haft flera läger. Jag kommer att jobba så mycket som jag klarar av och istället för att jag visar hur man ska köra, har jag Rasmus "Musse" Andersson till hjälp. Det är verkligen kul att få jobba med det man tycker är roligt och med sporten man lever för. Jag ska försöka hjälpa andra i sin motocrosskörning, men jag ska också berätta om vikten att vårda sina skador och vänta tills allt är läkt. Jag vill passa på att tacka alla er som stöttat mig, både i med- och motgång. Utan er hade jag aldrig nått de framgångar jag faktiskt har gjort, avslutar Even Heibye. Det finns fortfarande många hemligheter och utmaningar att förbättra förståelse, Attitydförändring Sedan tycker jag att det är minst lika viktigt att det kommer ske en attitydförändring inom motorsporten som kan bidra till att vi kommer kunna sänka antalet förare med långvariga problem. Naturligtvis är motorsport tufft och man måste kämpa hårt för att nå de bästa resultat. Men det kan ändå vara klokt att tänka till två gånger vilket pris man betalar om man inte ger hjärnan tillräckligt med tid efter att man har fått en hjärnskakning. Vårt mål från Svemos sida är att ge våra medlemmar och förare rätt verktyg för detta. Vi vill utbilda hur man känner igen att man själv eller någon annan är drabbad. För detta behöver man känna till de många olika symptomen. Sedan ska alla veta hur man reagerar akut och i förloppet samt hur man skaffar sig kunskap om hur man rehabiliterar sig för att kunna fortsätta med sin idrott på samma nivå som innan hjärnskakningen inträffade. Här har vi skaffat ett schema som innehåller allt detta. Tillgång till detta får man enkelt via Svemos hemsida. Svemo producerar även en film som kommer vara till hjälp att sprida denna otroligt viktiga information på ett effektivt sätt i motorsportvärlden och kanske även över deras gränser. STEpHan FilipOwSki FöRbuNdSläkARE SvEmO RACE NR 11/2017 Jag har äntligen insett att jag inte kan fortsätta som jag gjort, utan måste vårda mitt huvud innan jag kan köra igen. Even Heibye motocross Albin lyssnade på hjärnan Efter säsongens andra hjärnskakning tog enduroföraren Albin Elowson det tuffa beslutet att ta en paus från sporten för att rehabilitera sig ordentligt. - Man måste tänka på att skallen ska fungera hela livet, det handlar inte bara om att göra resultat på kort sikt. Jag önskar att fler skulle tänka till och våga ta de obekväma besluten som är värdefulla på längre sikt, konstaterar Albin och berättar om säsongen. - Redan vid den första SM-deltävlingen i våras åkte jag på en hjärnskakning, men den gav med sig ganska snabbt, berättar Albin och förklarar: - Efter två veckor var jag tillbaka på cykeln, och efter ytterligare en vecka testade jag vid SM-deltävlingen i Tibro. Men då kände jag att jag inte var fullt återställd och valde att stänga av. Totalt fem veckor efter kraschen körde jag SM i Östhammar, och då fungerade allt som det skulle. Men sedan hände det igen. Vid EM-tävlingen i Skövde var olyckan återigen framme, och från att ha varit helt förskonad under karriären hade Albin nu ådragit sig två hjärnskakningar samma säsong, och den här gången gick rehabiliteringen långsammare. - Även om jag inte har drabbats av några direkta bakslag har återhämtningen gått långsammare och jag har varit betydligt tröttare. Dessutom har det varit mentalt tufft. Jag har känt mig deprimerad och inte haft lust att göra någonting. Efterhand har detta blivit bättre, men jag har fått förklarat för mig att det är en försvarsmekanism som har att göra med att hjärnan reagerar när man har fått två så pass kraftiga smällar. I och med detta tog han beslutet att ta en längre paus för att ge hjärnan möjlighet att återhämta sig. - Jag hade ingen tanke på att chansa och köra ändå, konsekvenserna kan vara så stora att det absolut inte är värt det. Från början var mitt mål att komma tillbaka till SM i Laxå, men när rehaben gick långsammare än förra gången flyttade jag fram comebacken till Gotland Grand National. Det gjorde jag för att få bort stressen och få möjlighet att trappa upp i små steg och vara helt redo när jag står på startlinjen igen. Samtidigt nämner Albin att det finns faktorer som gör att det kan vara svårt att dra i bromsen när det behövs. - Vi som kör på heltid och tävlar på elitnivå har ju satsat mycket ekonomiskt och det kan vara en stor stress att känna att man vill ge tillbaka till sponsorer, föräldrar och alla andra som har ställt upp. Ett annat hinder mot att ta sin tid för rehabilitering är den ganska tuffa attityd som finns inom motorcykelsporten. - Det är en tuff jargong generellt när det kommer till skador. Inom sporten finns det en attityd där man inte tar skador och sjukdomar på allvar. Det leder till att förare kör halvskadade, sjuka och återgår till tävling för tidigt efter hjärnskakning, konstaterar Albin och efterlyser en förändring. inställning till dom här frågorna. Det är ju egentligen inte så svårt att förstå att det inte går att prestera på topp om man inte är fullt frisk. Jämför med exempelvis längdskidåkningen, där skulle en åkare aldrig komma till start med feber, vilket händer hos oss. Att sporten är både fysiskt och psykiskt krävande skulle till viss del kunna vara en förklaring till den hårda inställningen. - Visst, det krävs ett riktigt tjockt pannben för att lyckas. Men samtidigt kan vi ju se många exempel på karriärer som har tagit slut alldeles för tidigt för att föraren inte lyssnat på kroppens varningssignaler. Under sin rehabilitering har Albin haft viss hjälp av hjärntrappan, men till stor del har processen handlat om eget omdöme. - Jag har använt hjärntrappan båda gångerna som en checklista, men till största delen har jag känt efter själv och tagit små steg. Även om jag inte har varit strikt har den varit ett bra hjälpmedel. Men hjärnskakning är en så komplex skada så att det är svårt att ge generella råd. Hur lång tid stegen tar och vilka symtomen är skiftar mellan individer men även mellan olika tillfällen för samma person. Något som Albin efterlyser är en bättre stödorganisation inom Svemo för de som drabbas av hjärnskakning. - Det är enormt tufft mentalt under skadeperioderna, man blir väldigt ensam. Då skulle det behövas bättre stöd för att orka jobba vidare. Jag har haft kontakt med Malin som är mental coach och som har hjälpt mig och jag har även pratat med och fått stöd av Svemos förbundsläkare. Men jag skulle önska att det fanns en färdig plan som gick igång så fort en hjärnskakning rapporterades, i den vill jag se både mental coaching, men också kontinuerliga träffar med läkare för att genomföra tester. Den här typen av stöd är något Albin tror måste finnas inom förbundet. - När jag skrevs ut från sjukhuset fick jag ett papper i handen och rådet att ta det lugnt. Det fungerar inte riktigt så för elitidrottare, vi har andra behov och behöver stöttning för att ta oss hela vägen tillbaka. Läs mer om hjärnskakning inom motorcykelsport Återkomst från skada ett arbete med helheten Att få rätt stöd efter en skada är grundläggande för en bra återhämtning, och det effektivaste är när man ser till både fysiska och psykiska faktorer i processen. Dessutom spelar attityder stor roll i arbetet. Malin Tillman arbetar som idrottspsykologisk rådgivare och kognitiv beteendeterapeut (KBT) med specialinriktning elitidrott. I sin yrkesroll verkar hon på uppdrag av riksidrottsförbundet, olika specialidrottsförbund och enskilda klubbar, men även på privata uppdrag via sin klinik i Uppsala. I sitt arbete träffar hon idrottare med olika behov av stöd på det mentala planet och då även sådana som drabbats av olika typer av skador. - Jag kan inte säga generellt vad en idrottare med hjärnskakning behöver för stöd. Alla situationer och individer är olika, men att jobba i ett team med flera professionella brukar ofta underlätta arbetet. När jag jobbar med skadade idrottare är det till stor hjälp om ett samarbete med läkare eller medicinskt team snabbt kan komma igång. En skadad idrottare måste alltid följas upp medicinskt, betonar hon och fortsätter. - Om vi ska titta enbart på det psykologiska så måste varje individ och situation analyseras enskilt. Alla reagerar olika och måste få reagera olika. Några får problem att hantera känslor, andra blir besvärade av tankar och några har svårt med både och. Några blir frustrerade och måste snabbt tillbaka till varje pris och tar då kanske lite för stora risker lite för tidigt. Andra blir kanske rädda och drar sig undan. Min uppgift är att hitta arbetssätt som möter individens behov. Min erfarenhet så här långt är dock att de flesta mår bra av att se över sin målsättning/plan. Att ändra mål för t.ex. den här säsongen eller den här månaden innebär ju inte att slutmålet försvinner. Det kan vi behöva påminna Idrottare om. De flesta behöver stöd och hjälp att se på lite längre sikt, lite större perspektiv. Skadade Idrottare har lätt att zooma in på detaljer. När det gäller MC-förare berättar Malin att hon endast jobbat med ett fåtal som har drabbats av hjärnskakning, men betydligt fler som drabbats av andra skador. I det sammanhanget tar hon upp att de olika MC-grenarna innebär en hel del risker och att det är mer regel än undantag att förare kraschar och drabbas av skador. Malin Tillman idrottspsykologisk rådgivare och kognitiv beteendeterapeut med specialinriktning elitidrott - Er idrott är, som jag uppfattar det, mer riskfylld än vissa andra så jag tror att ni jobbat upp en toleransnivå som skiljer sig mot andra. Min personliga åsikt utifrån det jag har sett är att era idrottare tidigt får, vad vi inom KBT kallar förstärkning, på beteende där de tar risker. Vilket gör att den typen av beteenden ökar. Jag har också uppfattat det som om att det finns värderingar i er idrott av typen man ger inte upp man tar sig alltid i mål eller man kör på oavsett vad som händer och jag tror att förare tidigt får lära sig att detta är något önskvärt. Det kan det också vara i många situationer men i läget då en förare blir skadad riskerar dessa värderingar och beteenden driva föraren i fel riktning och förmodligen påverka förarens mående till det sämre. För att förändra det här beteendet och därigenom hjälpa förare att bli återställda efter skador har Malin en del tankar hur Svemo bör agera som förbund för att stärka stödet. Förslag som också går väl i linje med förbundets pågående säkerhetsarbete. - Jag tror att vi kan utveckla arbetet i team kring en idrottare. Jag tror att Svemo kan jobba fram en plan eller ett arbetssätt som beskriver hur förbundet jobbar kring hjärnskakning, krascher och skador. Idrottare kan då snabbt fångas upp. Det är alltid bra att jobba med utbildning så att kunskap sprids. Google är bra men vi har en tendens att söka fakta och information som stämmer med vår övertygelse och våra värderingar och vill inte gärna se sådant som utmanar oss. Text: Henrik Esting Foto: Karin Kronvall & Kalle Lundstedt Scanna QR-koden Uppslag Race Magazine - Jag skulle vilja se en proffsigare Scanna QR-koden Uppslag Race Magazine Even Heibye I våras tippade Race att nyblivne svensken Even Heibye skulle vinna Even Heibye har beslutat att ta en "time out" tills han är fullt frisk och han hoppas på att få vara med vid SM-finalen 2018. ett föredöme i att hantera hjärnskakningar Debattämne Debattämne Det nya fenomenet hjärnskakning! Är hjärnskakningsproblematiken verkligen nytt? Nej, det det absolut inte! Problem med hjärnskakningar har funnits Ett antal hjärnskakningar har förändrat livet för 25-årige Even. Tillsammans med sin rådgivare, läkaren Jan- Olof Svärd, och sambon Alexandra må bra, men folk omkring måste vara vaksamma. Vi måste lyfta upp problemet till ytan eftersom följderna kan komma att bli allvarliga, förklarar läkaren Jan-Olof Svärd. Hjärnskakningar är något som många inom många olika idrotter under alla åren, men nuförtiden förstår man lyckligtvis något bättre hur man identifierar och hanterar hjärnskakningar samt hur man handlägger rehabiliteringen. Och även om man har gjort denna utvecklingen inom många olika idrotter, som till exempel rugby, ishockey, fotboll, handboll, amerikansk fotboll och även många andra, så är vi tyvärr långt ifrån målgången. på Svemos Topp & Talangs Elitsatsning. Lika viktigt som att utbilda andra är det så klart också att vidareutbilda sig själv. Därför försöker Svemo att uppdatera sig genom att besöka olika kurser och konferenser som till exempel Riksidrottsförbundet Jag har äntligen insett att jag inte kan fortsätta som jag gjort, utan måste vårda mitt huvud innan jag kan köra igen. Med facit i hand skulle jag aldrig ha kört SM i Finspång och Uddevalla i fjol, ett SM-guld är inte värt konsekvenserna. Mitt framtida mål är att bli helt frisk och att börja köra under 2018, och att komma till SM-finalen. Om det fungerar ska jag komma tillbaka till 2019 med full styrka och ett nytt SM-guld, sammanfattar Even. sporter har tagit allt för lättvindigt på. Men attityden håller nu på att ändras inom många förbund, även Svemo. Skada på skada - det är mycket vanligare än man tror att man skadar sig på annat sätt någon vecka efter en hjärnskakning. Många tycks inte göra kopplingen, man tror att det bara är otur när det faktiskt finns ett klart samband. För att köra mc måste alla nervtrådar fungera, annars tappar man de millisekunder i reaktionsförmåga som behövs för att parera en oväntad händelse. Började redan 2015 vintern. Jag fortsatte att träna vidare, men armarna blev bara värre och till slut började de domna bort. Jag försökte på alla vis att få bort detta och gick till massör, sjukgymnast och gjorde stötvågsbehandling. Trots att jag inte blev bättre körde jag SM-premiären i Borås, men fick avstå söndagens heat, eftersom jag inte kände mina armar i lördagens sprintheat. Jag kände inte om jag gasade eller bromsade, förklarar Even. Efter detta konstaterade en handspecialist i Göteborg att Even fått akut kompartmentsyndrom i den ena armen, karpaltunnelsyndrom och därtill tennisarm i båda. SM-guldet 2016 var det tredje för Even. Tvåan Anton Gole är årets MX2-mästare och trean Ken Bengtsson ligger tvåa i MX1-SM inför avslutningen i Finspång. Nu är Even inne i en jobbig period där han samarbetar med kiropraktor, sjukgymnast behandling och framförallt förebyggande av hjärnskakningar och de medföljande komplikationerna är stor. Ett väldigt viktigt steg på vägen är att vi har förstått att en hjärnskakning många gånger inte bara är ett akut eller kortvarigt problem. Även om de flesta hjärnskakningar klassas som enkla hjärnskakningar (80-90%) så finns det tyvärr även en del patienter som drabbas av den typen av hjärnskakning som kallas för komplex hjärnskakning. erbjöd på sitt riksidrottsmedicinska utvecklingscentrum på Bosön eller som Neurotrauma 2017, konferensen i Karlstad nu i oktober. Förebyggande arbete Dessutom strävar vi efter att skaffa ett nätverk mellan olika idrottsgrenar som gör en liknande utveckling och specialister som förstår sig på behandlingen av patienter som drabbas av komplexa hjärnskakningar. Hjärnskakningsproblematiken är väldigt mångsidig. Vi vill helst att alla drabbade redan på banan, under tävlingen eller träningen, får den optimala akutsjukvården. Konsekvensen av hjärnskakningarna har blivit att Even i dagsläget inte har full koncentration för att kunna fokusera eller tåla för höga ljud och intryck. Detta behöver han om han ska kunna göra det han älskar mest, nämligen köra motocross, berättar sambon Alexandra. Det är jättebra att Even har kommit till detta beslut, han är ett föredöme i hur man Redan 2015 råkade Even ut för en hjärnskakning som höll honom borta nästan hela säsongen. Han körde de två sista SMtävlingarna och vann efter fina fajter med Alvin Östlund. I augusti 2016 kom nästa stora hjärnskakning på träning i Bökeslund. Even mådde mycket dåligt men valde att köra SM i Finspång och i Uddevalla. Med sex poängs marginal tog han guldet före Anton Gole. Det blev operation och efter åtta veckor började han köra cross igen. I början var det problem med svullnad och smärta, men det blev snabbt bättre. Jag gjorde mig åter redo för comeback och anmälde mig till norska mästerskapen i Haslemoen sista helgen i juli och tänkte köra och väntar på att få träffa en neurolog. Nu lyssnar jag på dem, så jag tror att detta kommer att bli bra. Jag börjar inte köra förrän både de och jag är övertygade om att jag är redo. Känner jag mig inte helt okej så kör jag inte nästa år. Nu måste jag Komplex hjärnskakning Man pratar om en komplex hjärnskakning om symptomen är kvar längre än 10 dagar, om den skadade har varit medvetslös i mer än en minut, om symptom återuppstår under rehabiliteringsfasen eller om man drabbas av flera hjärnskakningar inom kort tid, framförallt där det utlösande våldet har haft ett lägre energiinnehåll. Här Detta följs förhoppningsvis av ett rätt och adekvat fortsatt omhändertagande och ska sedan avslutas med en specifik rehabilitering som orienterar sig på den drabbades situation samt idrottsgrenen han vill fortsätta utöva. En sak som det fortfarande pratas väldigt lite om är det förebyggande. Här finns det Det var först i januari 2017 som Even kom resterande SM-tävlingar. Jag fick snabbt ihop 20 timmar på hojen och jag började återigen känna mig i form. Jag kände att "Even-känslan" nästan bli bra, säger Even med eftertryck i rösten. Jag föreslår att förbundet via Riksidrottsförbundet borde ha en etablerad kontakt med en neurolog. Svemos nuvarande blir behandlingen och rehabiliteringen klart svårare och tar betydligt längre tid. igång med träningen inför årets säsong och i mars åkte han till Belgien för att komma i form till SM-starten. I slutet på träningstiden i Belgien, började jag få ont i mina armar. Jag tänkte inte så mycket på det då, jag hade ju inte kört på sex månader men hade ändå tränat under var tillbaka och längtade efter att få börja Helgen innan norska mästerskapen var Even i Norrahammar och tränade enduro, 18 RACE NR 11/2017 19 förbundsläkare har gjort ett utmärkt PM på Svemos hemsida om skallskador, något som alla som jobbar med motorsport bör läsa. Jag tycker även att alla klubbar ska rannsaka sig själva, när det gäller problemen med hjärnskakningar. Alla känner till Inom Svemo, och framför allt i Svemos säkerhetsgrupp, arbetar vi med temat hjärnskakning sedan flera år tillbaka och har fokuserat på detta tema mer och mer under de senaste åren. Jag har under mitt uppdrag som förbundsläkare flera gånger mycket jobb kvar och minst lika mycket att vinna på, tycker jag. Sedan kommer i framtiden hjälmtillverkare förhoppningsvis med nya koncept och idéer om hur man kan minska accelerations- och rotationsvåldet, som verkar mot hjärnan i skallen. Enstaka tillverkare har redan lanserat sådana hjälmar men än så plötsligt slog han runt framlänges på en stubbe och landade dessvärre på huvudet För att inte tappa kontakten med sporten föreläst om hjärnskakningsproblematiken länge finns det tyvärr bara lite evidens för deras skyddande effekter. Är hjärnskakningsproblematiken verkligen nytt? Nej, det är det absolut inte! Stephan Filipowski Förbundsläkare Svemo 11
Har du hjärnkoll? Scanna QR-koden och testa dina kunskaper om hjärnskakningar Besök www.svemo.se och klicka dig vidare till Säkerhet för att läsa mer om Svemos säkerhetsarbete