Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra?

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/211 Hur ska ekonomiska regler styra? Det behövs ekonomiska regler i politiken. Lika viktigt är hur reglerna kommer till. Ofta sker det genom politiska beslut fattade i kompro miss lägen under frånvaro av expertis. Den tredje frågan gäller vilken eko nomisk teori som reglerna ska vila på. Om ekonomiska regler ska kunna vara styrande bör tillkomst pro ces serna komma i omvänd ordning. Börja med korrekt teoretisk ansats, ta fram statistik för den och besluta sedan om utformning. Glöm inte politiskt oberoende mekanismer för utkrävande av ansvar. Sidan 66 Analyserade kommuner i det här numret D-kommunen Grums ligger i Värmland och domineras idag av pappers bruket Gruvöns bruk, den största privata arbetsplatsen i Värmland. Som för tre år sedan har man betyget D men tendensen är stigande trots att kommunskulden ökat Sidan 6 Ångermanländska Kramfors är fortfarande en D-kommun. Men man är definitivt på rätt väg och har förbättrats sig på tre analysfrågor av fyra. Det är den höga kommunskulden som håller kvar Kramfors på D-nivå Sidan 26 Sedan förra analysen har västgötska Trollhättan backat från A till B. Skälet är inte helt oväntat turerna kring Saab Automobile AB. Uppgiften på lång sikt är att utveckla det lokala näringslivet så att beroendet av få stora företag Sidan 46 Gävle ligger i Gästrikland och har meriterat sig för ett finansiellt A-betyg under många år och gör det nu igen. Det ser ut som i analysen för drygt två och ett halvt år sedan en stabil Sidan 11 Jönköping ligger i Småland och är en gammal ort som redan år 1284 fick sina stadsrättigheter. Järnvägen kom till orten 1864 med linjen Falköping-Jönköping- Nässjö och Södra stambanan invigs. Tändsticksstaden Jönköping är en A-kommun som Sidan 16 Laxå ligger i Örebro län och är troligen mest känd som järnvägsknut, där Västra och Nordvästra stambanan möttes. Det är en överbelånad D-kommun som hålls igång av Kommuninvest. Dock är tendensen stigande jämfört med Sidan 31 Söderhamn ligger i Hälsingland och är en ort som farit illa vid såväl statliga som privata nedläggningar, exempel F15 (Hälsinglands flygflottilj) och Ericsson. Man är en stabil D-kommun och brotts med svikt i det lokala näringslivet Sidan 36 Töreboda ligger i Västergötland och är en ort vars historia till mångt och mycket delas med utvecklingen av två transportleder: Göta Kanal och Västra stambanan. Man är en stabil C-kommun som behöver åtgärda både kommunskuld Sidan 51 Vansbro ligger i Dalarna och är den typiska orten som uppstod som stations samhälle i samband med järnvägens framväxt. Det är en D-kommun där tendensen tyvärr är fallande med bland annat lågt sparande och minskande befolkning Sidan 56 Kinda ligger i Östergötland och är som kommun en ung företeelse. Man når A- klassning precis som för två år sedan, men man är nära gränsen till B när det gäller kommunskuld och finansiella risker. Inte minst Sidan 21 A-kommunen Tranås ligger i Jönköpings län och har en historia som går långt tillbaka i tiden; man kan spåra orten ändå till medeltiden och gården Tranås som låg vid sjön Sommen. Det som Tranås behöver tänka på... Sidan 41 Vilhelmina ligger i Lappland (Västerbottens län) och är en ytmässigt stor kommun. Namnet kommer från drottning Fredrika Dorotea Vilhelmina, Gustav IV Adolfs hustru. Man är en C-kommun som är på väg upp med bland... Sidan 61

Innehåll Innehåll Ledaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Kommunexpertens ratinglista...5 Grums...6 Gävle...11 Jönköping...16 Kinda...21 Kramfors...26 Laxå...31 Söderhamn...36 Tranås...41 Trollhättan...46 Töreboda...51 Vansbro...56 Vilhelmina...61 Hur ska ekonomiska regler styra...66 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan 1991. Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Svensk Kommunrating AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 15 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, 753 2 Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: 18-14 6 33 Prenumerationspris exkl moms: Ett år (12 nr) i pdf-format 6 8 kr Ett år (12 nr) i pappersformat 7 6 kr Ett år (12 nr) både i pdf-format och papper 1 4 kr Ett enstaka nummer i pdf-format 3 8 kr Grupprenumerationer: 18-14 6 33 Beställning av fler exemplar: 18-14 6 33 Webbplatser: www.kommunexperten.se, www.ehandel.kommunexperten.se och http://kommunexperten.blogspot.com/ ISSN 1654-7748 Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PReller marknadsföringssyfte. www.kommunexperten.se Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 9/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Ledaren Bankernas tur och Dexia är först i kön För många år sedan berättades i Riksbankens tidskrift Penning- och valuta politik att man riskplanerade det svenska betalsystemet. Spelet startade med stor förskingring i en av våra affärsbanker. Slutsatsen var att det räckte att en av de stora affärsbankerna överlevde för att säkra betalningarna. Efter konkursen i den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers i september 28 vet vi bättre: Banker sitter ihop på ett komplicerat sätt och faller en så drabbas alla och betalsystemet Företagare förlorar det och mesta investerare: av sin effektivitet. Har Öckerö komparativa fördelar för ditt företag Kris kan i kommunsektorn du fundera på att investera egna Svensk pengar Kommunrating i fast egendom tog kontakt i Öckerö. med Överväger Riksbanken du och lokaliseringar menade att sannolikheten närhet var lika i stor en att mindre något kommun hände inom är i Göteborgs kommunsektorn som inom en bank för att utlösa en kris. Kommunerna är drygt 2 procent av BNP och en fjärdedel av sysselsättningen, och de samlade skulderna och borgen var betydande. Svensk Kommunrating med aktuella analyser för alla kommuner kunde göra hela sektorn Tierps transparent kommun för alla viktiga aktörer om något hände. En kris, som startade där, skulle omedelbart kunna hanteras på bästa sätt. Riksbanken lyssnade Kristinehamns men inte mer. kommun Kungälvs kommun Säkra låntagare? Skurups kommun Kommunsektorn har fortfarande samma status som EU:s länder hade för inte så många år sedan. Man är säkra låntagare. Nu vet vi bättre och PIIGS-länderna inom Framtidens ekonomi redan idag! EU är föremål för finansiell riskhantering mest varje dag. Det finns nästan 1 kommuner i EU. Hur många av dem är överbelånade? När och hur får vi svar på det? I Sverige finns ett antal. Öckerö Grekland en av är de värst jämförelsekommuner ute med sin statsskuld kan på 16 använda procent som av BNP. måttstock. Men är Du det du kontrollerar så dramatiskt? om Med Öckerö 8 procents kommuns årlig tillväxt skulle fortsätter Grekland utvecklas fördubbla på BNP nuva på ekonomi rande 1 år och relativt med höga balanserad nivå genom budget att halvera följa upp statsskuldskvoten kommunens till finansiella 8 procent. betyg. Det Är är bara att ställa om ekonomin för ekonomisk tillväxt. Som medlem i EMU kan det inte ske genom en extern devalvering av valutan. Lösningen är en intern devalvering där löner och priser sänks genom politiska beslut tills Grekland blir konkurrens kraftigt. Det bedöms som politiskt ogenomförbart. Därför anser många att Grek land bör lämna EMU och införa en egen valuta igen. Det anses bättre att en fritt fallande valuta får importera den inflation som behövs för att anpassa priser och löner i Grekland än att det sker genom politiska beslut. Oberoende valet av väg är frågan om det dessutom måste ske skuldned skrivningar. Hotet är kostnaden för en för hög ränta på statsskulden när vägen till en normalare sådan är så lång. Räntan måste vara så låg att Grekland klarar att betala den. Det är argumentet öckerö för skuldnedskrivning. Dexia du av någon igenanledning missnöjd över Vilka förhållandena banker sitter i den på finansiella de största B kommunen grekiska Öckerö så statspapper? finns en B kommun I veckan volymerna kom till i beskedet omgivningarna, (4/1, 211) men att också Dexia en är A illa kommun. ute igen. Regeringarna i Belgien och Frankrike säger sig garantera bankens vidare existens. Det blir andra gången som de räddar Dexia undan en konkurs. Redan 28 var banken en av de första i Europa att få statligt stöd. Dexia var verksamt i Sverige i slutet av 199-talet och hade kontakt med Svensk Kommunrating för riskklassning av svenska kommuner. Men det blev inte mycket av den varan. De lämnade oss med beskedet att de skulle låna ut till kommuner som fick lån av Kommuninvest. Hände det något med en sådan kommun skulle svenska staten inte bara rädda Kommuninvest utan också Dexia. Ska vi vara förvånade över att Dexia blev första bank i akutkön? Vi kan kommuner. Hans Jensevik ehandel.kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner På ehandel.kommunexperten.se kan du bland annat köpa kompletta nummer av analystidningen Kommunexperten, enstaka kommunanalyser, fristående artiklar, temapaket och beställa prenumeration på tidningen Kommunexperten allt i PDFformat. Kristinehamn Rockwell Bibliotekskunder Kristinehamn Palatino använder webbplatsen som PDF-bibliotek och kan Kristinehamn ladda hem alla Goudy typer av material. Besök ehandel.kommunexperten.se! Kristinehamns kommun Timrå kommun Alvesta kommun Tierps kommun Framtidens ekonomi redan idag! KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9/211 3

Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker möjligheter A B C d Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. 4 Kommunexperten nummer 9/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexpertens ratinglista Kommuner på ratinglistan I varje nummer av Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Kommunerna får ett ratingbetyg och en tendensmarkering. De aktuella kommunerna i det här numret av tidningen ser du nedan. Hela ratinglistan med alla kommuner finns på vår hemsida. Ratingbetyg Vid en kommunanalys sätts betyg genom att jämföra med en tänkt kommun dvs en norm. Det är det som är rating och allt annat är ranking. Kommunanalysens fem olika delar innehåller tillsammans 19 finansiella nyckeltal som bedöms efter en fyrgradig skala:,, och Dålig. Därefter sätts ett delbetyg på fyra av de fem analysdelarna i en betygsmatris. Det lägsta delbetyget bestämmer sedan slutbetyget. Det finansiella slutbetyget har också en fyrgradig skala men här med betygen A, B, C och D. Därför finns det fyra grupper i ratinglistan på hemsidan där kommunerna är samlade i bokstavsordning. Solvens Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäter vi kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. A-kommuner Det finansiella betyget A visar för det första att kommunen har utlåtanden på högsta nivå inom de fyra viktiga analysdelarna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer det betyget. B-kommuner I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man. C-kommuner I C-gruppen finns det en del kommuner som utan tvekan kommer att falla ner mot D-gruppen om inte kommunledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. D-kommuner I D-gruppen finns två typer av kommuner. Den första typen är kommuner som kan räknas hem, det finns alltså finansiella möjligheter att nå högre betyg. De här kommunerna är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det krävs ordentliga In på sidan 7 nederst i nr 9. uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i A-gruppen. Den andra typen är de som har ställt till det för sig och kan klassas som finansiella kriskommuner. De klarar inte att själva reda ut sin ekonomi utan behöver extern hjälp. De olika typerna särredovisas inte. Tendens Varje analyserad kommun får en tendensmarkering som visar kommunens utveckling. Markeringen visar om kommunens ekonomiska och finansiella läge är stabilt, stigande eller fallande. I det här numret Rating Kommun Tendens A Gävle Jönköping Kinda Tranås B Trollhättan C D Töreboda Vilhelmina Grums Kramfors Laxå Söderhamn Vansbro Nyheter Nu finns Svensk Kommunrating på både FaceBook och YouTube. På YouTube finns en hel presskonferens om Huddinge kommun och bostadsföretaget Huge. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9/211 5

Grums Grums fortfarande Betyg Tendens D urjobbigt läge Diagnos: Även om det finansiella betyget fortfarande är oförändrat D har det skett förbättringar i tre aspekter och försämringar i en. Samman taget ska tendensen vara stigande. Man är värre ute än tidigare när det gäller kommunskulden och följaktligen bättre i finansiell hälsa, risker och möjligheter. Det kan diskuteras om ökade finansiella möjligheter i en kriskommun ska ses som positivt när det visar att man kan agera mer bestämt än man gör. Åtgärder: Med ett sparande över 5 procent av de totala intäkterna och investeringar cirka 2 procent lägre, kan mer än 1 miljoner amorteras extra per år. Med skäliga vinster i de kommunägda företagen så att de kan värderas och bära sina lån minskas antalet extra amorteringsår. Det är också nödvändigt att stabilisera befolkningsutvecklingen och för det behövs både lokala näringslivs satsningar och attraktivitetsskapande åtgärder för Grums som bostadsort. Mediabild och bakgrund Grums ligger i Värmland, vid Vänern, och är en ort med anor långt tillbaka i tiden. Här har man bland annat hittat fynd från såväl sten- som bronsålder, de så kallade trindyxorna. Kuvertgraven är troligen ett av de mest kända fornminnena och finns i centrala Grums. Tidvis har Värmland styrts av herremän och fogdar i Grums och det finns många historiskt väldokumenterade herrgårdar runt orten, bland annat Long säteri, Hammarstens herrgård och Agnhammars herrgård. Den moderna Grums domineras av pappersbruket Gruvöns bruk. Det är den största privata arbetsplats i Värmland och ägs av Billerud. Vidare finns Gruvöns sågverk. I liket med många andra orter i Sverige har också Grums en slo gan. Här marknadsför man sig med Grums så mycket mer än du tror. Pressen berättar att Grums blev utsedd till årets företagarkommun i Värmland och hamnar på plats tio i landet. Bakom undersökningen står Företagarna och affärs- och kreditupplysningsföretaget UC. I bedömningen tar man hänsyn till var företagandet utvecklats bäst under det gångna året, företagens omsättning och resultat samt antalet aktiebolag och deras kreditvärdighet. Media berättar också om att de värmländska kommunerna ska lära av varandra för att bli bättre på att ge service åt näringslivet och starta nya företag en del av den stora satsningen på Det företag samma Värmland. Bland kända personer med anknytning till kommunen märks Lars Magnus Ericsson (grundaren till Ericsson), Hans Lagerkvist (regissör och producent) och Sven-Erik Magnusson (sångare i Sven-Ingvars). Speciella förutsättningar Grums har en organisation med utskott direkt under kommun sty relsen. Det finns ingen koncernbildning med kommunägda företag och verksamhetsfastigheterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Grums Befolkning: 9 91 (21) Kommuntyp: Varuproducerande kommuner Kommunalskatt: 22,4 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 15 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 55 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 6 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja a Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D möjligheter B C D = Nivån för finansiell elitlicens 6 Kommunexperten nummer 9/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Grums Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 79 5 kronor per invånare. Det är över medeltalet, men långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Grums ligger på plats 188 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverk samheten ger cirka 15 4 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 64 1 kronor. Det är över den tredje kritiska gränsen 63 5 kronor. Eftersom invånarna i Grums också har låga inkomster och förmögenheter är förmågan nedsatt att hantera en kommunskuld. Det ger en extra belastning. Nyckeltalet förpliktelse belopp får betyget Dålig. Grums amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalnings tiden är i genomsnitt tio år de senaste fem bokslutsåren. Det är över den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget Dålig på förpliktelsebeloppet får Grums delbetyget D på analysfrågan. Här föreslås extra amorteringar på 12 miljoner kronor årligen i 2 år för att nå delbetyget A. Nyckeltalet amorteringsförmåga har förbättrats något sedan den förra analysen. Det påverkar dock inte del betyget. 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Kronor per invånare Förpliktelsebelopp 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3 63 5 kr/inv Kritisk nivå 2 48 5 kr/inv Kritisk nivå 1 38 5 kr/inv Kommuner efter storlek Nettoförpliktelsebelopp på bruttoförpliktelserna Grums kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv 79 487-15 437 64 5 Nr 188 efter storlek på bruttoförpliktelserna Dålig Förpliktelsebelopp Dålig Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Grums får betyget. År 21 är sparnivån 5,9 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4,2 procent och under hushållnings kravet. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 4, procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 38 procent i Grums. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Grums hade 45 miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade 29 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån 25 procent av intäkterna är passerad och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 53 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 6 procent. Betyget blir ändå inte det högsta eftersom hela kommun koncernens skulder i procent av de totala koncerntillgångarna passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en fallande trend. Kapitalbildningen får betyget i Grums. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 4,1 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 3,8 procent. Det ger ett lånebehov på,3 procent av intäkterna. Det visar att det finns utrymme för amortering av långa skulder, något man också gjort. Med betyget på sparnivå får Grums delbetyget B på analys frågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 5 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 4, procent av de totala intäkterna upp till den kritiska nivån 5, procent. Delbetyget har för bät trats från C i den förra analysen. Det beror främst på förbättrat betyg på nyckeltalet sparnivå. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9/211 7

Grums Finansiell hälsa 6% 5% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar 4% En procent av totala intäkter är 5,5 mkr 3% Kommunens bokslutsprognos för 211 2% 1% 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Finansiell hälsa Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 3,4 procent av de totala intäkterna. En ut hållig investeringsnivå i Grums är omkring 2,8 procent. Det finns en liten risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskost nader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Grums ligger under rikssnittet. Med en fallande trend från 93 till 9 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Grums betyget. Befolkningen minskar i snabb takt och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen 26 44 år, en poten tiell äldrepuckel i åldersgruppen 45 64 år samt en underrepresenta tion i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Grums en lång siktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. Konjunkturkänslighet visas också och nyckeltalet får betyget Dålig. Grums får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och förmedlade lån på 23 469 kronor per invånare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmåga också något nedsatt Krisutlösande finansiella risker 6% 3% -3% -6% -9% -12% Befolkningsutveckling 1 år 92-1 93-2 94-3 95-4 96-5 97-6 98-7 99-8 -9 1-1 Grums kommun Länet Riket Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. 95% 9 85% 8 75% 7 65% Förvärvsfrekvens 89 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt för Grums Riket Riksmax Knivsta Kommuntrenden Rikstrenden risker Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Dålig Bostadsöverskott Borgen mm 8 Kommunexperten nummer 9/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Grums för eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C på analys frågan risker. Betyget för nyckeltalet bostadsöverskott har förbättrats, men det påverkar inte delbetyget som är oförändrat. möjligheter Grums har högre skattesats 21 med 1,5 procent jämfört med den grannkommun (Arvika) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Grums har haft oförändrad skattesats de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 5 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, fritids verk samhet och kultur. Det finns ett totalt behov av åtgärder i Grums på 18 miljoner kronor och avgiftshöjningarna kan stå för drygt 27 pro cent av det behovet (5 miljoner av 15 miljoner). Eftersom 27 procent inte når över någon av de tre kritiska nivåerna, ges tre belastningar och betyget blir Dålig för avgiftshöjningar. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 61 miljoner kronor och Grums får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 15 miljoner kronor vardera inom grundskola och social omsorg, 1 miljoner inom äldreomsorg, 8 miljoner inom gymnasieskola samt 5 miljoner inom förskola 1 5 år och fritidsverksamhet. En procent i förändrad skatt motsvarar 15 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 61 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 4,1 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till en del per sonal eftersom det finns 99 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi är 84 per tusen in vånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 13 personer. Grums får delbetyg B på hela analysfrågan möjlig heter. Delbetyget har förbättrats något sedan den förra analysen. möjligheter Mkr 35 3 25 Avgiftshöjning Mkr 16 14 12 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. 2 15 1 8 6 1 4 5 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 5 mkr Jfr länet 2 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 61 mkr Jfr länet möjligheter Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Dålig Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Grums är betyget (här finns bara betygen och ). För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Antalet anställda per tusen invånare kan tyda på något stora och svårstyrda arbetslag. Antalet partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Det finns inga tecken på bristande effektivitet i administrationen av avgifter i Grums och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9/211 9

Grums Ledningsförmåga 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Majoriteter 83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-2 3-6 7-1 11-14 Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Grums analyserades i Kommunexperten 2/29 och då samman fattades analysen på följande sätt: Grums är en D-kommun. Man är skuldsatt och har troligen konsumtionslån. Amorteringsförmågan är svag och sparandet ligger under nivån för god hushållning enligt kommunallagens hushållningskrav. Dock är kapitalbildningen god och man har utrymme att amortera långa lån, vilket man gör med cirka 1 miljoner kronor per år. Folk flyttar från Grums; den senaste tioårsperioden är minskningen 6,4 procent och det är den viktiga samhällsbyggargenerationen som flyttar från kommunen i snabbast takt. Utflyttningen innebär också att det blir tomma lägenheter i allmännyttan; vid den senaste mätningen fanns 6 procent tomma lägenheter. Även om det finansiella betyget fortfarande är oförändrat D har det skett förbättringar av läget i tre aspekter och försämringar i en. Sammantaget ska tendensen vara stigande. Grums är värre ute än tidigare när det gäller kommunskulden och följaktligen bättre i finansiell hälsa, risker och möjligheter. Det kan diskuteras om ökade finansiella möjligheter i en kriskommun ska ses som positivt när det visar att man kan agera mer bestämt än man gör. I förra analysen lämnade vi Grums med en trendmässigt snabbt fallande sparnivå. Frågan var om den skulle bottna 28 på låga 2,7 procent av de totala intäkterna för att sedan vända upp igen. Idag vet vi att ledningen utan att höja en redan hög skatt efter tre år lyckades återställa sparandet till samma nivå som den fallit ifrån under fyra år, något som diagrammet för sparnivå visar. Sparandet, som nyckeltal, förbättras därför från till och finansiell hälsa från C till B. Men det kvarstår en bit till godkänd nivå för god ekonomisk hushåll ning motsvarande uppoffringar på 5 miljoner kronor. Bokslutspro gnosen för sparandet 211, som är för lågt, ger återigen farhågor för framtiden. en brutto har ökat obetydligt sedan den förra analysen när konsumtionsskulden mättes till 16 miljoner kronor. Den har nu ökat 235 miljoner beroende på att Grums Hyresbostäder AB redovisar så stora förluster att det inte kan ges något avkastningsvärde och därför bara kan bära delar av sina lån. Det är en försäm ring jämfört med tidigare analys. Behovet att årligen amortera extra under 2 år har därför växt från 8 miljoner till 12 miljoner. Man har avvecklat lägenheter för att inte lida hyresförluster eftersom den snabba minskningen av befolkningen tömmer be ståndet. Kanske behöver fler avvecklas varje år för att också kunna höja hyror och nå skälig lönsamhet? För närvarande finns inte många tomma lägenheter och därmed har en finansiell risk bortfallit. Kvar finns bara indikationer på lokal näringslivssvikt eller, om man ser Grums som pendlingskommun, bristande attraktivitet som bo stads ort. Det senare bedöms som så allvarligt att aspekten finan siella risker fortfarande har betyget C. De finansiella möjligheterna har ökat. Överkostnaderna var för lite mer än två år sedan 52 miljoner kronor och är nu 61 miljoner. Även antalet anställda per tusen invånare som 29 var 95 personer har växt till 99 anställda per tusen 21. När det behövs åtgärder på 18 miljoner kronor bör resurser hämtas ur verksamheten genom effek tiviseringar. Det är liktydigt med minskade överkostnader i stället för att låta överkostnaderna växa. Det går att hämta 18 miljoner kronor ur överkostnader på 61 miljoner, men att det är svårt mar keras med att finansiella möjligheter har betyget B. 1 Kommunexperten nummer 9/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Gävle Gävle stark ekonomi Betyg Tendens A på hög nivå Diagnos: Gävle har meriterat sig för ett finansiellt A-betyg under många år och gör det nu igen. Det ser ut som i analysen för drygt två och ett halvt år sedan. Brutto är kommunskulden hög, men nästan en tredjedel av servicen till invånarna levereras av välskötta bolag så netto är kommunskulden godkänt låg. Sparandet faller envist, dock från hög nivå. Det investeras lite väl mycket men det kan vara befogat eftersom Gävles befolkning växer. Åtgärder: Strama upp styrningen av kommunens vardagsekonomi så att det trendmässiga fallet i sparandet bryts. Säkra en sparnivå över 4,5 procent av de totala intäkterna. Anpassa långsiktigt investeringarna till sparandet och befolkningstillväxten. Det lokala företagsklimatet bör förbättras och det finns utrymme för årliga skatte sänkningar på,1 procent per år. Det är ett billigt sätt att sända rätt signaler till näringslivet i hela landet. Mediabild och bakgrund Gävle ligger i Gästrikland och är en gammal ort som fick stads privi legier redan 1446. Det var som hamnstad för norra delen av Berg slagen som Gävle började sin existens, vilket bland annat innebar att gävlefiskarna nästan hade monopolställning när det gällde fisket norr om Gävle. Ryssarna härjade i Gävle i början av 17-talet och staden brändes och skövlades rejält både 1718 och 1721. Men ännu värre var storbranden 1869 som nästan förstörde hela staden. Under sin tid som garnisonsstad fanns regementen här, bland annat I14 (Hälsinge regemente). Idag används kasernerna av Hög skolan i Gävle. För sportintresserade är nog Brynäs det man mest kopplar sam man Gävle med. Brynäs har vunnit SM i ishockey inte mindre än 12 gånger, senast 1999. Ett annat känt varumärke som förutom Brynäs satt Gävle på kartan är kaffemärket Gevalia. Det kom till redan 192 men har stått sig som ett av Sveriges mest populära kaffesorter. Som slogan har man Välkommen ombord och det stämmer i den meningen att kommunen är i stadig tillväxt. Media noterar att det inom kommunen pågår ett projekt kallat De gröna näringarna och som syftar till att hitta nya och ökade utveck lings- och samverkansmöjligheter i huvudsak inom produktion av ekologiska och närodlade livsmedel. Pressen beskriver också den kommunala långsiktsplanen Vision 225 där målet är att skapa en livsmiljö som uppfyller krav på lång siktig hållbarhet med fokus på samhällsplanering, tillväxt, infra struktur projekt och byggande. Man noterar också att det varit premiär för lokal biogas, från Duvbackens reningsverk. Speciella förutsättningar Gävle har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunen har samlat sina egna ägda företag i en koncern med Gävle Stadshus AB som moderbolag. Verksamhetsfastigheterna finns i eget bolag, Gävlefastigheter i Gävle kommun AB, och det påverkar de kritiska nivåerna för nyckeltalen spar- och investeringsnivå som därför har justerats. Faktaruta Gävle Befolkning: 95 55 (21) Kommuntyp: Större städer Kommunalskatt: 21,55 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 164 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 5 2 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: 13 miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: 29 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A möjligheter A B C d = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9/211 11

Gävle Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 92 5 kronor per invånare. Det är över medeltalet men ganska långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Gävle ligger på plats 244 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 63 9 kronor per invånare. Nettoför pliktelse beloppet blir då 28 6 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Gävles amorteringsförmåga får också betyget. Den teo retiska återbetalningstiden är i genomsnitt två år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Gävle delbetyget A på analysfrågan. 2 18 16 14 Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Gävle kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv 92 471-63 859 28 612 12 1 Nr 244 efter storlek på bruttoförpliktelserna 8 6 4 2 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3 63 5 kr/inv Kritisk nivå 2 48 5 kr/inv Kritisk nivå 1 38 5 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Gävle får betyget. År 21 är sparnivån 4,7 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 4,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5,6 procent. Kommunens resultat prognos för 211 visar ett sparande på 3,2 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 7 procent i Gävle. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Gävle hade 4 731 miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade 4 297 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 15 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här ligger betydligt högre på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mät periodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet har en stigande trend och är från 21 positivt. Kapitalbildningen får betyget i Gävle. I genomsnitt var spar nivån under den senaste nioårsperioden 5,4 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 5,6 procent. Det ger ett lånebehov på,2 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Gävle delbetyget A på analys frågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 7 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 3,2 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 4,5 procent. 12 Kommunexperten nummer 9/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Gävle Finansiell hälsa 8% 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 52, mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Finansiell hälsa Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 5,6 procent av de totala intäkterna. Eftersom verksamhetsfastigheterna finns i eget bolag finns investeringarna där och borde vara lägre inom förvaltningen. En uthållig investeringsnivå i Gävle är omkring 3,2 procent. Det finns en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Gävle ligger strax under rikssnittet. Med en stabil trend runt 99 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Gävle betyget. Befolkningen ökar stadigt och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Gävle en lång siktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. Eftersom Gävle är en högskolestad justeras en belastning bort och nyckeltalet får betyget. Gävle får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på 55 19 kronor per in Krisutlösande finansiella risker 9% 6% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. 3% 6% 3% -3% -6% 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Befolkningsutveckling 1 år 92-1 93-2 94-3 95-4 96-5 97-6 98-7 99-8 -9 1-1 Gävle kommun Länet Riket risker Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Dålig KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9/211 13

Gävle vånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett i snitt negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan något nedsatt för eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan risker. möjligheter Gävle har högre skattesats 21 med,47 procent jämfört med den grannkommun (Tierp) som har lägst skatt. Det finns alltså ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Gävle har haft en oförändrad skattesats de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 43 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, fritids verk samhet och kultur. Det finns ett totalt behov av åtgärder i Gävle på 7 miljoner kronor. Avgiftshöjningar kan alltså stå för cirka 61procent av det totala behovet (43 miljoner av 7 miljoner). Eftersom 61 procent bara når över en av de tre kritiska nivåerna så ges två belastningar och betyget blir för avgiftshöjningar i Gävle. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 819 miljoner kronor och Gävle får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 31 miljoner kronor inom äldreomsorg, 17 miljoner inom social omsorg, 88 miljoner inom infrastruktur, 75 miljoner inom kultur, 7 miljoner inom förskola 1 5 år, 58 miljoner inom grundskola och 35 miljoner inom fritidsverksamhet. En procent i förändrad skatt motsvarar 164 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 819 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 5 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 78 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi är 77 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 12 personer. Gävle får delbetyg A på hela analysfrågan möjlig heter. möjligheter Mkr 45 4 35 Avgiftshöjning Mkr 18 16 14 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. 3 12 25 1 2 8 15 6 1 5 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 43 mkr Jfr länet 4 2 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 819 mkr Jfr länet möjligheter Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Gävle är betyget (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Gävle är en relativt stor kommun med många nämnder och kommunägda företag. Dessutom finns en belastning för antalet partier i kommunfullmäktige, vilket kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Gävle och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. 14 Kommunexperten nummer 9/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Gävle Ledningsförmåga 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Majoriteter 83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-2 3-6 7-1 11-14 Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Gävle analyserades i Kommunexperten 1/29 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Gävle är en finansiellt och ekonomiskt mycket välskött kommun med högsta betyg på alla analysfrågor. Man har ett något högt bruttoförpliktelsebelopp det finns bara 45 kommuner med högre belopp i landet men det finns så mycket tillgångar i kommunen att nettoförpliktelsebeloppet kommer ner på godkänt låg nivå. Gävle kan glädja sig åt en stabil och långsiktig befolkningsökning och man har ett sparande som ligger långt över kommunallagens hushållningskrav. Det finns inga tomma lägenheter i allmännyttan och den samlade bilden av Gävle är en kommun som sköts i stort sett exemplariskt. Gävle har meriterat sig för ett finansiellt betyg på A-nivå under många år och gör det nu igen. Det ser överlag ut som i analysen för drygt två och ett halvt år sedan. en brutto är hög, men nästan en tredjedel av servicen till invånarna levereras av välskötta bolag så netto blir den godkänt låg. Sparandet i Gävle faller envist, dock från hög nivå. Det investeras lite väl mycket men det kanske är befogat eftersom kommunen växer med ett lokalt näringsliv som motor. I den förra analysen berättades att Gävle under senare år har förlorat stora viktiga företag och myndigheter. När IT-bubblan sprack fick det konsekvenser för Ericsson AB och staten har avvecklat militära förband. Det lämnade avtryck i tidigare analyser och utvecklingen stod och vägde. Nu kan konstateras att de tio största arbetsgivarna under de senaste två åren har ökat sysselsättningen med 15 anställda. Det är kommunen och landstinget som har ökat med cirka 5. Korsnäs och Ericsson har fortsatt minska med 2 och det finns bara två privata företag till bland de tio största. Gävle är därför också en förvaltningsstad. Det gör att Gävle expanderar sin befolkning i växande takt. De senaste tio åren ökade befolkningen med 4,8 procent. Det finns attraktivitet i Gävle. När kommunens verksamhetsfastigheter ägs och förvaltas av Gavlefastigheter Gävle kommun AB så ska betydande investeringar ske där varje år. I det perspektivet är investeringsnivån inom förvalt ningen väl hög och har så varit under flera år. Risknyckeltalet investeringsnivå är därför vilket normalt innebär betyget B på finansiella risker. Men med en så hög sparnivå som Gävle har, alldeles i underkant av den långsiktiga investeringsnivån, byggs inte skulder snabbare än befolkningsökningen och betyget för finansiella risker blir A. Men här finns en svaghet som bör bevakas. Om den långsiktigt fallande trenden i sparandet fortsätter ner under högsta kritiska nivå för god ekonomisk hushållning, 4,5 procent av totala intäkter vid oförändrat hög investeringsnivå, försämras snart kapitalbildning från till. Då blir Gävle en B-kommun av två anledningar, ett för lågt sparande som ger betyget B på finansiell hälsa och den för höga investeringsnivån i förvaltningarna som ger B på finansiella risker. Det finns potentialer i främst överkostnader, men även i viss mån i möjlig heterna att höja avgifterna. Överkostnaderna motsvarar en möjlig skat tesänkning på 5 procent. Varför ska man ha så hög skatt när en mer normal nivå för en kommun med en befolkning på närmare 1 invånare ligger kring 2 procent? Det finns också kommungrannar med lägre skatt än Gävle för företag att etablera sig i varför ska man bjuda på den möjligheten? KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9/211 15

Jönköping Jönköping tryggare Betyg Tendens A och på rätt väg Diagnos: Som i den förra analysen har Jönköping det högsta finan siella betyget A och tendensen är stabil. I den förra analysen blev Jönköping beskylld för ängslig försiktighet bland annat beroende på en kalkylmässigt onödig skattehöjning. Analysen gav ändå sam syn om nuläget och har gjort att riktiga åtgärder beslutats och genom förts. Jönköping är en finansiellt stark kommun och bör våga sticka ut mer med sina ekonomiska kvaliteter. Åtgärder: En fortsatt stram ekonomisk hushållning rekommenderas med ett sparande, som nu, med marginal över 6 procent av de totala intäkterna. Det finns överkostnader för en under några år uppjusterad investeringsnivå betald av en motsvarande högre nivå på sparandet. Det finns till och med utrymme för ett program av årliga mindre skattesänkningar. Jönköping bör ladda sitt varumärke med sin starka finansiella ställning. Mediabild och bakgrund Jönköping ligger i Småland och är en gammal ort som redan år 1284 fick sina stadsrättigheter. Det är faktiskt så att Jönköpings stads privi legie brev är det äldsta bevarade i landet. Det var Magnus Ladulås, som var kung i Sverige 1285-129, som grundade Jönköping. Orten har ett flertal gånger utsatts för bränder och skövling, vilket bland annat inneburit att staden flyttats och 1612 fick det nya Jönköping kungliga privilegier. 1634 instiftades Göta Hovrätt i Jönköping och från och 165 sköttes förhandlingarna i egna lokaler. Järnvägen kommer till orten 1864 med linjen Falköping-Jönköping- Nässjö och Södra stambanan invigs. Med den kan man med över nattning åka sträckan Stockholm-Falköping- Jönköping-Nässjö-Malmö. En förbindelse som dessutom satte fart på tändsticksindu strin i Jönköping. Jönköping kallas också tändsticksstaden, vilket inte är underligt med tanke på ortens framgångar inom den industri grenen med inte mindre än fem tändsticksfabriker igång under epokens glansdagar. Mest framgångsrik var Jönköpings tändsticksfabrik med sina säkerhetständstickor. Pressen noterar att Jönköping hamnar på plats 166 av Sveriges 29 kommuner i SKL:s jämförelse av näringslivsklimatet i landets kommuner. Undersökningen bygger på enkät resultat från företagare, huvudsakligen småföretagare. Media skriver också om den miljonsatsning som ska göras på att stärka Småland som varumärke. De tre Smålandslänen med in gående kommuner, turismföretag, föreningar och andra intressenter ska nämligen arbeta fram en varumärkesplattform för Destination Småland som ska vara klar i början av 212. Bland personer som har anknytning till kommunen märks Dag Hammarskjöld, (före detta generalsekreterare i FN), Alf Svensson (före detta partiledare) och Viktor Rydberg (författare). Speciella förutsättningar Jönköping har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunen har samlat sina egna ägda bolag i en koncern med moderbolaget Jönköpings Rådhus AB. Faktaruta Jönköping Befolkning: 127 382 (21) Kommuntyp: Större städer Kommunalskatt: 21,48 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 216 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 7 23 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 22 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A möjligheter A B C d = Nivån för finansiell elitlicens 16 Kommunexperten nummer 9/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Jönköping Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 88 2 kronor per invånare. Det är över medeltalet men långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Jönköping ligger på plats 232 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 53 6 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 34 6 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Jönköpings amorteringsförmåga får också betyget. Den teo retiska återbetalningstiden är i genomsnitt ett år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Jönköping delbetyget A på analysfrågan. 2 18 16 14 Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Jönköping kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv 88 176-53 629 34 547 12 1 Nr 232 efter storlek på bruttoförpliktelserna 8 6 4 2 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3 63 5 kr/inv Kritisk nivå 2 48 5 kr/inv Kritisk nivå 1 38 5 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Jönköping får betyget. År 21 är sparnivån 7,2 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 6, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 6,5 procent. Kom munens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 6,4 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 7 procent i Jönköping. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden i Jönköping. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 39 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Det är klart under den första kritiska nivån som här är 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Dålig. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en fallande trend. Kapitalbildningen får betyget i Jönköping. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 5,9 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 7, procent. Det ger ett lånebehov på 1,1 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Jönköping delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. De båda nyckeltalen rörelsekapital och kapitalbildning har försämrats ett steg vardera sedan den förra analysen, men det påverkar inte delbetyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9/211 17

Jönköping Finansiell hälsa 8% 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 72,3 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Finansiell hälsa Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Dålig Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 8,1 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Jönköping är omkring 6,7 procent. Det finns en liten risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten ligger strax under rikssnittet. Med en stabil trend runt 97 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Jönköping betyget. Befolk ningen ökar i jämn takt och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Jönköping en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckel talet får betyget. Jönköping får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på 46 843 kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Krisutlösande finansiella risker 12% 8% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. 4% 9% 6% 3% 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Befolkningsutveckling 1 år 92-1 93-2 94-3 95-4 96-5 97-6 98-7 99-8 -9 1-1 Jönköping kommun Länet Riket risker Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Dålig 18 Kommunexperten nummer 9/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Jönköping Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen nedsatt. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analys frågan risker. Nyckeltalet investeringsnivå har för säm rats något sedan den förra analysen. möjligheter Jönköping har högre skattesats 21 med,65 procent jämfört med den grannkommun (Vaggeryd) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Jönköping höjde skatten senast 29 med,4 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 93 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller avgifterna inom för skola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, fritids verk sam het och kultur. Betyget blir för avgiftshöjningar i Jönköping. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 845 miljoner kronor och Jönköping får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 229 miljoner kronor inom social omsorg, 16 miljoner vardera inom äldreomsorg och infra struktur, 12 miljoner inom förskola 1 5 år, 115 miljoner inom grundskola samt 55 miljoner inom fritidsverksamhet. En procent i förändrad skatt motsvarar 216 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 845 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 3,9 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kom munen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 98 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi så är 87 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 1 4 personer. Jönköping får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr 7 6 5 Avgiftshöjning Mkr 25 2 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. 4 15 3 1 2 1 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 93 mkr Jfr länet 5 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 845 mkr möjligheter Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Jönköping är betyget (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett jäm vikts läge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Jönköping är en stor kommun med ett stort organisationsspann, dvs många nämnder och kommunägda företag. Det finns också en belastning för antalet anställda per tusen invånare som kan tyda på något stora och svårstyrda arbetslag. Antalet partier i fullmäktige kan bidra till fördröj ningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Jönköping och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9/211 19

Jönköping Ledningsförmåga 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Majoriteter 83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-2 3-6 7-1 11-14 Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Jönköping analyserades i Kommunexperten 1/29 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Jönköping är en välskött kommun med högsta betyg i alla analysfrågor. Man växer både årligen och långsiktigt. Åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Sparandet ligger över nivån för god hushållning eller 6 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. På nyckeltalet sysselsättning uppvisar Jönköping en långsiktig trend som är bättre är rikstrenden, vilket också innebär att skattekraften är god. Investeringarna ligger på lämplig nivå och gör att man inte behöver låna mycket; det årliga lånebehovet är cirka,5 procent. Jönköping har, som i den förra analysen, det högsta finansiella betyget A och tendensen är stabil. I den förra analysen blev kom munen beskylld för en ängslig försiktighet bland annat beroende på en kalkylmässigt onödig skattehöjning. Analysen gav ändå samsyn om nuläget som gjort att riktiga åtgärder beslutats och genomförts. Jönköping är en finansiellt stark kommun och bör våga sticka ut mer med sina ekonomiska kvaliteter. Jämfört med den förra analysen har tre nyckeltal försämrats ett steg var. Det borde indikera fallande tendens, men den bedöms ändå som stabil eftersom orsaken är en åtgärd som efterlystes i den ana lysen. Det gällde att åtgärda kombinationen av för mycket personal i en för liten och nedsliten produktiv förmögenhet. Det är inte ovanligt att kommuner underinvesterar och använder resurserna till att ha mycket anställd personal. Jönköping hade och har fortfarande stora överkostnader och en stor övertalighet i personal. Den senare har minskat från 1 9 anställda till 1 4. Samtidigt har man under de senaste tre åren lagt investeringarna på en uppjusterad hög nivå för att investera ikapp. Det innebär att investeringarna, som tidigare låg obetydligt över sparandet, nu ligger mer än en procent av de totala intäkterna över sparandet. Nyckeltalet kapitalbildning har därmed försämrats från till. När kommunens tillgångar uppgår till cirka 65 procent av genomsnittsvärdet för riket kan investeringsnivån få ligga kvar på den uppjusterade nivån ett antal år framöver. Att det rör sig om en hög investeringsnivå och inte en för låg sparnivå indikeras av nyckeltalet investeringsnivå som har försämrats från till. Det tredje nyckeltalet som har försämrats är rörelsekapital. Nu finansieras investeringarna av en ökande kort upplåning och rörelse kapitalet försämras från till Dålig. Men i tider med låga räntor går det att låna till likviditeten. Av olika skäl finns alltid anledning att överväga fördelningen mellan korta och långa skulder. Om Jönköping hade justerat upp sparandet lika mycket som investeringarna hade två nyckeltalen, kapitalbildning och rörelse kapital inte försämrats. En potential för det, överkostnaderna, var i förra analysen 844 miljoner kronor och de är nu 845 miljoner. Jönköping har trots dessa oförändrade siffror faktiskt pressat sina kostnader, som minskningen av personal indikerar. Kostnaderna har pressats i samma takt som jämförelsekommunerna och då kvarstår överkostnaderna oförändrade. Överkostnaderna motsvarar en skatte sänkning på 3,9 procent. En normal nivå i en så stor kommun som Jönköping torde ligga på 2 procent. Det finns potentialer att justera upp sparandet och även att sänka skatten till nivån före 29 och kanske ännu mer. 2 Kommunexperten nummer 9/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.