-2, STFM :00

-2, STFM 2018-06-11 14:00 Mötesuppgifter Tid 11.6.2018 kl. 14.00 Plats Rådhuset, stadsfullmäktiges sessionssal Beslutande Aspvik, Matts Koskela, Kari Björklund, Lars Kull, Bjarne Boström, Peter Lunabba, Maria Brännbacka-Brunell, Brita Luomala, Eero Englund, Conny Lyyra, Anna-Maija Grankulla-Häggblom, Monica Nyman, Kaj Haldin, Annica Palojärvi, Tuomo Hellén, Ulla Piippolainen, Vuokko Hellstrand,Kurt Rantala, Mervi Hellström, Patrik Sandlin, Anders Henriksson, Anna-Maja Silander, Jaana Holmgård, Sebastian Silvennoinen, Pentti Holmstedt, Simon Sipinen, Helinä Howard III, Lyman Trey Sjölund, Owe Huumarsalo, Kenneth Snellman, Mikael Isokoski, Sauli Storbjörk, Jacob Ittonen, Jarmo Storholm, Stefan Itälehto, Timo Sundqvist, Lisen Jungell, Ida-Marie Suvanto, Vesa Karjaluoto, Johan Tonberg, Christer Kjellman, Marika Yli-Pelkola, Kim Koskela, Jaakko Ärenden Enligt bifogade föredragningslista. Enligt uppdrag: Milla Kallioinen stadssekreterare

39, STFM 2018-06-11 14:00 SAMMANTRÄDETS LAGENLIGA SAMMANKALLANDE OCH BESLUTFÖRHET

40, STFM 2018-06-11 14:00 PROTOKOLLJUSTERING Justering äger rum i stadskansliet tisdagen den 19 juni 2018 kl. 11.00. Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige utser två protokolljusterare.

41, STFM 2018-06-11 14:00 TV: 129/2018 DETALJPLAN OCH ÄNDRING AV DETALJPLAN SOM BERÖR PARK- OCH GATU- OMRÅDEN, KVARTEREN 14 (DEL) OCH 24 I STADSDEL 2, CENTRUM; GATUOMRÅDEN, KVARTER 3 I STADSDEL 33, SIKÖREN, SAMT ICKE PLANLAGDA MARKOMRÅDEN INOM BANGÅRDENS OMRÅDE Tn 20.2.2018 30 Detaljplanekarta: Bilaga 30 A Planbeskrivning: Bilaga 30 B Beredning: Stadsplanearkitekt Pekka Elomaa, 044-7851 230 Planläggningsavdelningen har uppgjort ett förslag till detaljplan och detaljplaneändring som berör park- och gatuområden, kvartersområden för affärs- och kontorsbyggnader, för personoch godstrafikterminal, för allmänna byggnader och för bilplatser i stadsdel 2, Centrum; gatuområden, kvartersområden för affärsbyggnader i stadsdel 33, Sikören, samt icke planlagda markområden inom bangårdens område i Jakobstad. Syftet med detaljplanen och detaljplaneändringen är att möjliggöra en underfart för en led mellan centrum och Sikören samt att möjliggöra byggande på det icke planlagda markområdet intill järnvägen. Detaljplaneförslaget är klart för att framläggas till påseende samt för att begära in utlåtanden. Stadsplanearkitekten: Tekniska nämnden framlägger detaljplaneförslaget och ändring av detaljplan till påseende under den tid som fastställs enligt lag samt begär utlåtanden senast 20.4.2018 av: Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk, Hälsoinspektionen, Miljö- och byggnadsnämnden, Museiverket, Österbottens förbund, Jakobstads Vatten, Oy Herrfors Ab (energiverket), Närings-, trafik- och miljöcentralen och Trafikverket Förslag Beslut Tekniska direktören: Tekniska nämnden besluter i enlighet med stadsplanearkitektens förslag. Tekniska nämnden:

41, STFM 2018-06-11 14:00 TV: 129/2018 Tekniska nämnden godkände förslaget. Tn 8.5.2018 92 Ändrad detaljplanekarta: Bilaga 92 A Ändrad planbeskrivning: Bilaga 92 B Beredning: Stadsplanearkitekt Pekka Elomaa, 044-7851 230 Detaljplanen och förslaget till ändring av detaljplanen för underfarten mellan centrum och Sikören har varit till påseende 2.3-31.3.2018 och nio utlåtanden har begärts för förslaget. Under tiden för påseendet har inga anmärkningar inlämnats mot förslaget. Samtliga begärda utlåtanden har inkommit, utom räddningsverkets utlåtande. Bland utlåtandena framkommer några saker som ger upphov till att granska innehållet i planförslaget. Närings-, trafik- och miljöcentralen har ingenting att anmärka mot den allmänna markanvändningen i detaljplaneförslaget, men anser att man borde ha begärt NTM-centralens utlåtande redan i detaljplanens beredningsskede, eftersom en nationellt värdefull kulturmiljö finns inom planområdet. NTM-centralen anser också att detaljplanematerialet borde kompletteras med en utredning över markens föroreningsgrad och att planbestämmelserna vid behov borde kompletteras med behov för rening av marken. NTM-centralen föreslår också att plankartan/planbeskrivningen kompletteras med arrangemang för dagvatten för de stora parkeringsområdena, att Tobaksmagasinets tomt inkluderas i byggnadsskyddsområdet (SR-1), att planbeskrivningen kompletteras med en noggrannare beskrivning av de skyddade byggnaderna samt att man konstaterar skyddsbestämmelsernas rimlighet i beskrivningen. Bemötande: En utredning av markens föroreningsgrad kommer att göras i samband med märkägobytet. Plankartan har kompletterats med en särskild bestämmelse angående dagvattenhanteringen på detaljplaneområdet samt med tydligare bestämmelser för skyddsbeteckningarna. Planbeskrivningen har kompletterats med en beskrivning av de skyddade byggnaderna inom detaljplaneområdet samt orsaken till skyddet i samarbete med stadsmuseet i Jakobstad. Österbottens förbund konstaterar att underfarten minskar på barriäreffekten och förbättrar tillgängligheten till resecentrum, samt underlättar rörelsen för både fordons- och lättrafik. Skyddet av byggnaderna, miljön och faunan har beaktats väl i pla-

41, STFM 2018-06-11 14:00 TV: 129/2018 nen. Förbundet anser att tillräckliga utredningar har gjorts gällande planen och har ingenting att anmärka på detaljplanen. Bemötande: Utlåtandet antecknas för kännedom. Museiverket har meddelat att Österbottens museum enligt överenskommelse ger utlåtande angående planförslaget. Bemötande: Synpunkten antecknas för kännedom. Österbottens museum konstaterar att detaljplanens huvudsakliga fokus har varit att möjliggöra underfarten och trafikplaneringen på busstationens område. Österbottens museum förhåller sig positivt till den planerade underfartens läge i förhållande till gatunätverket och till planen för resecentrum. Museet påpekar att man, när planerna för godsstationen och dess omgivning förvekligas, ska bevara godstrafikens kännetecken som är en del av järnvägsstationens historiska helhet, så som nämnts i Museiverkets utlåtande från år 2016. Enligt museet påverkar byggandet av underfarten i hög grad järnvägsområdets historiska landskap, eftersom den delar stationsområdet i två delar och bryter vyn inom den byggda kulturmiljön av riksintresse i nord-sydlig riktning. Museet bedömer att lösningarna för skyddet av stationsområdet, som är en byggd kulturmiljö av riksintresse, är riktiga, men att inga anledningar för skyddet har presenterats. Landskapsmuseet anser att de värden som ligger till grund för skyddet ska presenteras. Detaljplaneförslaget kommer att utveckla det nationellt värdefulla stationsområdet och dess bebyggelse. Skyddsbestämmelserna och - beteckningarna är i sig goda, men borde likriktas och förtydligas. Kvartersbeteckningen SR-1 stöder bevarandet av stationsområdet, men Tobaksmagasinet och lokstallet avskiljs från stationsområdets helhet och det finns därmed en risk för att helheten fragmenteras. Därtill anser museet att man borde överväga ifall kvartersområdet för bilplatser i detaljplaneområdets norra del kunde reserveras som park eller skyddsgrönområde. Bedömningen av planens konsekvenser är bristfällig och borde kompletteras med en bedömning av planens konsekvenser för den nationellt värdefulla kulturmiljön. Bemötande: Planläggningsavdelningen strävar efter att de kännetecken för godstrafiken som finns på planområdet ska bevaras. Planbeskrivningen har kompletterats med en beskrivning av byggnaderna inom stationsområdet och med anledningar till skyddet av byggnaderna i samarbete med stadsmuseet i Jakobstad. Därtill har planbestämmelserna för skyddsbeteckningarna preciserats på plankartan. Delar av planbestämmelsen för kvartersbeteckningen SR-1 har flyttats över till skyddsbeteckningarna sr-1, sr-2 och sr-3. De här ändringarna kräver inte att detaljplanen läggs fram till påseende på nytt. Planbeskrivningen har även kompletterats med en beskrivning av detaljplanens konsekvenser för den byggda kulturmiljön av riksintresse. Underfarten leds ner under järnvägen och bryter

41, STFM 2018-06-11 14:00 TV: 129/2018 därmed inte vyn i nord-sydlig riktning på stationsområdet. Både lokstallet och Tobaksmagasinet skyddas i detaljplanen med beteckningen sr-2 respektive sr-3, vilket gör att bevarandet av stationsområdet som en helhet säkras. Planläggningsavdelningen har inte i detta skede för avsikt att ändra beteckningen för kvartersområdet för bilplatser i detaljplaneområdets norra del. Kvartersområdet behövs för att uppfylla kravet på bilplatser i enlighet med detaljplanen. Miljö- och byggnadsnämnden påpekar att man i planbestämmelsen för beteckningen sr-1 borde ändra byggnadsnämnden till miljö- och byggnadsnämnden. Nämnden anser också att en diskussion borde föras med fastighetsägaren till fastigheten 598-33-3-1 angående huruvida den högsta tillåtna våningsytan för dagligvaruhandel borde höjas. Eftersom järnvägsområdet med stor sannolikhet är förorenat med kreosot, borde man i detaljplanekartan beakta föroreningsrisken för underfartsområdet och förutsätta att området ska vara tillräckligt väl undersökt före grävarbetet inleds. Om gränsvärdena överskrids för den kommande användningen, ska de förorenade markområdena saneras eller behandlas på det sätt som den ansvariga miljövårdsmyndigheten förutsätter. För övrigt anser miljö- och byggnadsnämnden att man har beaktat områdets befintliga naturvärden väl. Bemötande: I planbestämmelsen för beteckningen sr-1 ändras byggnadsnämnden till miljö- och byggnadsnämnden. En särskild bestämmelse för behovet av att sanera marken från kreosot har lagts till på plankartan. Diskussioner har förts med fastighetsägaren angående byggrätten på fastighet 598-33-3-1. Jakobstads Vatten har inget att invända mot detaljplanen i sig, men påpekar att de ledningar som finns på området och inte behöver flyttas kunde märkas ut som ett område reserverat för ledningar. De befintliga vatten- och avloppsledningarna som går i nord-sydlig riktning i kvarter 14 bör flyttas och märkas ut på detaljplanekartan. Det kan även bli aktuellt att flytta de ledningar, som går längs tomtgränsen mot Stationsvägen, på busstationens område. Bemötande: Ledningarna märks ut på detaljplanekartan som delområde reserverat för ledning. Ändringen kräver inte att detaljplanen läggs fram till påseende på nytt. Hälsoinspektionen framför i sitt utlåtande att den gamla stationsbyggnaden som nu används som bostäder ligger cirka 25 meter från Stationsvägens förlängning. I och med att underfarten börjar direkt efter korsningen mellan Stationsvägen och Jakobsgatan, skapas ett naturligt bullerskydd mot den gamla stationsbyggnaden av underfartens betongvägg. Hälsoinspektionen anser dock att en bullerberäkning bör göras för att utreda trafikbullernivån från Stationsvägens förlängning och att man

41, STFM 2018-06-11 14:00 TV: 129/2018 vid behov ska planera in ett bullerskydd mellan den gamla stationsbyggnaden och underfarten. Bemötande: Förslaget till gatuplan för underfarten är framlagt till påseende under 14 dagars tid räknat från 17.4.2018. I gatuplanens längdskärning ser man hur gatunivån går neråt i förhållande till marknivån. Bullret som orsakas av biltrafiken går därför över den gamla stationsbyggnaden. Bullret från körbanan hindras direkt efter korsningen vid Jakobsgatan av marknivån, stödmuren och räcket. Man ska också beakta den planerade låga hastigheten på gatan, 30 km/h. En skild bullerberäkning behöver alltså inte göras, eftersom man kan bedöma bullrets spridning utifrån den redan planerade underfartens geometri. Bullret från järnvägen förblir dock oförändrat. Om det befintliga förslaget till gatuplan för underfarten ändras väsentligt borde man utreda behovet av ett bullerskydd för byggnaden. Trafikverket har bekantat sig med detaljplaneförslaget ur järnvägen synvinkel och har ingenting att anmärka på planen. Bemötande: Utlåtandet antecknas för kännedom. Oy Herrfors Ab meddelar att byggandet av underfarten förutsätter flyttning av den fjärrvärmeledning som korsar det gatuområde där underfarten planeras. Herrfors åtar sig att flytta ledningen mot ersättning enligt självkostnadsprincipen. Kostnaderna för flyttningen uppskattas till 30.000-40.000 euro. De lågspänningsledningar som går till busstationen kan omläggas i samband med mark- och gatuarbeten. Därtill är Herrfors intresserat av att anlägga nya elkablar under järnvägen i samband med byggandet av underfarten. Bemötande: Utlåtandet antecknas för kännedom. Sammanfattning och fortsatt behandling Planläggningsavdelningen har utgående från utlåtandena som getts med anledning av förslaget granskat och kompletterat planförslaget. Ändringarna och kompletteringarna gäller ett tilllägg till de särskilda bestämmelserna på plankartan för dagvattenhanteringen och för sanering av marken från kreosot, precisering av planbestämmelserna för skyddsbeteckningarna på plankartan, ett tillägg till plankartan med delområden reserverade för ledningar, ett tillägg till planbeskrivningen med beskrivning av de skyddade byggnaderna inom detaljplaneområdet samt orsaken till skyddet och en beskrivning av detaljplanens konsekvenser för den byggda kulturmiljön av riksintresse. Datumet för det kompletterade planförslaget är 27.4.2018. Planförslaget har inte ändrats väsentligt sedan det var offentligt framlagt och därmed är det inte nödvändigt att lägga fram det ändrade förslaget till påseende på nytt (MBF 32 ), och förslaget är nu klart för fortsatt behandling.

41, STFM 2018-06-11 14:00 TV: 129/2018 Stadsplanearkitekten: Tekniska nämnden beslutar föreslå för stadsstyrelsen, att styrelsen för det ändrade planförslaget till fullmäktige för godkännande enligt Markanvändnings- och bygglagen 52. Förslag Beslut Tekniska direktören: Tekniska nämnden besluter i enlighet med stadsplanearkitektens förslag. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. Stst 21.5.2018 160 Ändrad detaljplanekarta: Bilaga 160 A Ändrad planbeskrivning: Bilaga 160 B Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige, att stadsfullmäktige godkänner det ändrade planförslaget enligt markanvändnings- och bygglagen 52. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm 11.6.2018 41 Ändrad detaljplanekarta: Bilaga 41 A Ändrad planbeskrivning: Bilaga 41 B Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige godkänner det ändrade planförslaget enligt markanvändnings- och bygglagen 52.

6 3 5 4 4 41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 A, stfm 11.6.2018 7 2 6 86 434 38 67 iaankatu Jaakonkatu 5K8 Kanavapuistikko 2 35 renkatu 3P3 2 3 2K13 2 JAKOBSTAD 8 7 8 6K2 6K2 6L1 10 6 08 IV 2 6L2 5 6 9 1 10602 1 III 6K18 535 18 19 15 1060 6.283 3K5 3P6 68 Stationsvägen lundsgatan 1137 8 64 1347 1085 34 31 9 15 2 61 1a 1 1ant 538 9.153 48 2 26 11 8 1677 5K11 Bangårdsgatan 5 25 3K16 2P1 2K22 2K6 38 2K9 3P3 70 Koulukatu Victor Schaumaninpuistikko Jakobsgatan 39 47 2K15 R Autotallinreitti 14 58 2 65 5 2P5 Himmelsbergsgatan 5 48 56 III 57 3000 3 4/5II 2900 43b 3P3 KTY-1 1 ap/75 860 KTT 4.173 II 59 2000 Jaakonkatu 40 43a (14) sr-3 1 ap/100 3200 Y P LPA III 2K21 33K11 1:138 sr-1 ajo ajo VP 52 2 CENTRUM 2 KESKUSTA 1399 1094 P KM-1 5 09 6 61 8 4 85 3 53 5 12 III 4 62 2 73 5 35 1675 1445 1346 Ekop. nä 2P8 sr-1 6L1 nä 1:1 Stationsparken Asemapuisto CEMBRADUNGEN 2P3 SEMBRALEHTO 49 3 LR LPA 14 sr-1 14 1515 Y VP/s 1:139 1 Koulukatu SR-1 M601 1:117 6 rp 6 5 3 48 14 3 08 537 3.599 1088 III 16 1429 4 5 3 64 64 90216 5.001 45 gatan Österleden 4 30 33K10 sr-1 VP 2K20 6 Skolgatan 1 1 aankatu 1:1 e 1:117 M601 M601 44 1610 5 88 PIETARSAARI 140 1645 3 5 76 M604 Fabriksgatan 1:3 1:1 33K8 33K1 sr-2 1:132 ASEMATIE STATIONSVÄGEN p LR 4 00 3 83 3 61 1673 3 KM-1 II 10000 m-sm 1 ap/33 1516 3 92 3 24 Posti 2 3 42 24 LHTA-1 II 4 90 3 74 1000 KVARTERSOMRÅDE FÖR SERVICEBYGGNADER. Palvelurakennusten korttelialue. 40 55 rp2 98 31 5 67 4 24 p 3 49 3 63 4 1 1644 5 45 Ekop. 3 53 86 KM 1:1 Tehtaankatu 3 10 33K13 1:2 167 1:2 1 M501 33K8 KoulukatuSkolgat Tehtaankatu Smedjegatan 14:3 6K15 katu 33K8 3 51 33 SIKÖREN 33 SIIKALUOTO 3 71 5 05 3 38 66 168 3 87 96' 4 76 3 38 3 85 65 3 169 6 5 49 536 4.609 1446 III 3 88 10 63 5 11 III 64 3 5 58 rp1 3 36 KVARTERSOMRÅDE FÖR AFFÄRSBYGGNADER DÄR EN STOR DETALJHANDELSENHET FÅR PLACERAS. AV KVARTERSOMRÅDETS BYGGNADSRÄTT FÅR HÖGST 3500 KVADRATMETER VÅNINGSYTA ANVÄNDAS FÖR UTRYMMEN FÖR DAGLIGVARUHANDEL. PÅ KVARTERSOMRÅDET FÅR PLACERAS EN FÖRSÄLJNINGSPLATS FÖR DRIVMEDEL. Liikerakennusten korttelialue, jolle saa sijoittaa vähittäiskaupan suuryksikön. Korttelialueen rakennusoikeudesta saa korkeintaan 3500 kerrosalaneliömetriä käyttää päivittäistätavarakaupan myymälätiloja varten. Korttelialueelle saa sijoittaa polttonesteiden myyntipisteen. 7 II 33K2 5 38 4 59 Fabriksgatan M601 1514 169a 3 18 47 90 46 89 3 33K LINJE 3 M UTANFÖR PLANEOMRÅDETS GRÄNS. 3 m kaava alueen rajan ulkopuolella oleva viiva. STADSDELSGRÄNS. Kaupunginosan raja. KVARTERS KVARTERSDELS OCH OMRÅDESGRÄNS. Korttelin, korttelinosan ja alueen raja. GRÄNS FÖR DELOMRÅDE. Osa alueen raja. RIKTGIVANDE GRÄNS FÖR OMRÅDE ELLER DEL AV OMRÅDE. Ohjeellinen alueen tai osa alueen raja. TOMTGRÄNS OCH NUMMER ENLIGT BINDANDE TOMTINDELNING Sitovan tonttijaon mukaisen tontin raja ja numero. RIKTGIVANDE TOMTGRÄNS. Ohjeellinen tontin raja. KRYSS PÅ BETECKNING ANGER ATT BETECKNINGEN SLOPAS. Risti merkinnän päällä osoittaa merkinnän poistamista. STADSDELSNUMMER. 2 Kaupunginosan numero. CENT STADSDELS NAMN. Kaupunginosan nimi. 14 KVARTERSNUMMER. Korttelin numero. ASEMATIE NAMN PÅ GATA, VÄG, ÖPPEN PLATS, TORG, PARK ELLER ANNAT ALLMÄNT OMRÅDE. Kadun, tien, katuaukion, torin, puiston tai muun yleisen alueen nimi. 10000 BYGGNADSRÄTT I KVADRATMETER VÅNINGSYTA. Rakennusoikeus kerrosalaneliömetreinä. III nä m-sm ajo p e 1ap/33 ROMERSK SIFFRA ANGER STÖRSTA TILLÅTNA ANTAL VÅNINGAR I BYGGNADER, BYGGNAD ELLER DEL DÄRAV. Roomalainen numero osoittaa rakennusten, rakennuksen tai sen osan suurimman sallitun kerrosluvun. FRISIKTSOMRÅDE. näkemäalue. BYGGNADSYTA DÄR EN STOR DETALJHANDELSENHET FÅR PLACERS. Rakennusala, jolle saa sijoittaa vähittäiskaupan suuryksikön. DEL AV OMRÅDE SOM BÖR PLANTERAS. Istutettava alueen osa. BETECKNINGEN ANGER RIKTGIVANDE PLACERING FÖR TRÄDRAD SOM SKALL BEVARAS/PLANTERAS. Merkintä osoittaa säilytettävän/istutettavan puurivin ohjeellisen sijainnin. GATA Katu. KÖRFÖRBINDELSE. Ajoyhteys. PARKERINGSPLATS. Pysäköimispaikka. FÖR LEDNING RESERVERAD DEL AV OMRÅDE. Johtoa varten varattu alueen osa. PLANSKILD KORSNING. Eritasoristeys. DEL AV GATUOMRÅDES GRÄNS DÄR KÖRFÖRBINDELSE ÄR FÖRBJUDEN. Katualueen rajan osa, jonka kohdalta ei saa järjestää ajoneuvoliittymää. BETECKNINGEN ANGER PER HUR MÅNGA KVADRATMETER VÅNINGSYTA EN BILPLATS BÖR ANLÄGGAS. Merkintä osoittaa, kuinka monta kerrosalaneliömetriä kohti on rakennettava yksi autopaikka. (14) NUMMER INOM PARENTES ANGER KVARTERET VARS BILPLATSER FÅR ANLÄGGAS TILL OMRÅDET. Suluissa oleva numero osoittaa korttelin, jonka autopaikkoja saa alueelle sijoittaa. SKÄRSKILDA BESTÄMMELSER ERITYISMÄÄRÄYKSET 1 PÅ TOMT NUMMER 1 I KVARTER 24, STADSDEL 2, BÖR ANVISAS MINST 25 BILPLATSER FÖR PERSONBILAR, 2 BILPLATSER PLATSER FÖR TAXIBILAR OCH 6 PLATSER FÖR BUSSAR. Tontilta 1 korttelissa 24, kaupunginosassa 2, on osoitettava vähintään 25 autopaikkaa henkilöautoja, 2 autopaikkaa taksiautoja ja 6 paikkaa linja autoja varten. 2 ÖSTRA OCH SÖDRA TOMTGRÄNSEN PÅ TOMT NUMMER 1 I KVARTER 24, STADSDEL 2, FÖRSES MED ETT MINST 140 CM HÖGT STAKET. Tontin 1 korttelissa 24, kaupunginosassa 2, itä ja etelärajoille on rakennettava vähintään 140 cm korkuinen aita. 3 SÄRSKILD BESTÄMMELSE FÖR BYGGNADER SOM SKYDDAS. VID REPARATION AV BYGGNAD BÖR FÖR DENNA KARAKTERISTISKA ARKITEKTONISKA OCH HISTORISKA DRAG BEVARAS. DETTA GÄLLER TILL EXEMPEL DÖRR OCH FÖNSTERÖPPNINGARS FORM OCH INDELNING, FASADMATERIAL OCH INDELNINGAR, VATTENTAKETS FORM OCH MATERIAL, BYGGNADENS FÄRGSÄTTNING, OLIKA UTSPRÅNG, SKORSTENAR, VATTENRÄNNOR OCH MED DESSA JÄMFÖRBARA SÄRDRAG OCH DETALJER. ÅTERSTÄLLANDE ÄNDRINGAR ÄR TILLÅTNA IFALL DERAS MOTSVARIGHET MED URSPRUNGSLÄGET KAN DOKUMENTERAS PÅ ETT TILLFÖRLITLIGT SÄTT. GÄLLANDE ÅTGÄRDER SOM KRÄVER BYGGNADSLOV, RIVNINGSTILLSTÅND, ÅTGÄRDSTILLSTÅND ELLER ANMÄLNINGSFÖRFARANDE BÖR MAN BEGÄRA MUSEIMYNDIGHETENS UTLÅTANDE OCH SAMARBETA MED MUSEIMYNDIGHETEN. Suojeltavia rakennuksia koskeva erikoismääräys. Rakennusta korjattaessa on sille ominaiset rakennustaiteelliset ja historialliset piirteet säilytettävä. Tämä koskee esimerkiksi ovi ja ikkuna aukkojen muotoa ja jaotusta, julkisivujen materiaalia ja jaotusta, katon muotoa ja materiaalia, rakennuksen väritystä, erilaisia ulokkeita, savupiippuja, vesikouruja ja näihin verrattavia erityispiirteitä ja yksityiskohtia. Ennallistavat muutokset ovat sallittuja, mikäli niiden alkuperäisen tilan vastaavuus voidaan luotettavalla tavalla dokumentoida. Toimenpiteistä, jotka edellyttävät rakennuslupaa, purkamislupaa, toimenpidelupaa tai ilmoitusmenettelyä on pyydettävä Museoviranomaisen lausunto ja toimittava yhteistyössä Museoviranomaisen kanssa. 4 INOM GATUOMRÅDET FÖR STATIONSVÄGENS FÖRLÄNGNING OCH UNDERFARTEN BÖR FÖRORENAD MARK VID BEHOV SANERAS ENLIGT BERÖRDA MYNDIGHETERS KRAV INNAN GRÄVARBETEN INLEDS. Asematien jatkeen ja alikulun katualueelta on saastunut maa saneerattava asianomaisen viranomaisen ohjeiden mukaisesti ennen kaivaustöiden aloittamista. 5 PÅ TOMT 1 I KVARTER 3 OCH TOMT 1 I KVARTER 24 SKA DAGVATTEN I FÖRSTA HAND ABSORBERAS I TERRÄNGEN ELLER LEDAS TILL STADENS DAGVATTENARRANGEMANG. Korttelin 3 tontilla 1 ja korttelin 24 tontilla 2 tulee hulevedet ensisijaisesti imeyttää maastoon tai johtaa kaupungin hulevesijärjestelmään. GODKÄNT I STADSFULLMÄKTIGE HYVÄKSYTTY KAUPUNGINVALTUUSTOSSA TOMTINDELNINGEN HAR GODKÄNTS I DETALJPLANEN FÖR KVARTER 24. TONTTIJAKO ON HYVÄKSYTTY ASEMAKAAVASSA KORTTELIN 24 OSALTA. DETALJPLANENS BASKARTA UPPFYLLER DE KRAV SOM STÄLLS PÅ DEN TRÄTT I KRAFT TULLUT VOIMAAN ASEMAKAAVAN POHJAKARTTA TÄYTTÄÄ SILLE ASETETUT VAATIMUKSET KTY-1 VP KVARTERSOMRÅDE FÖR VERKSAMHETSBYGGNADER. PÅ OMRÅDET FÅR KONTORS OCH AFFÄRSUTRYMMEN SAMT ICKE MILJÖSTÖRANDE INDUSTRI OCH LAGERUTRYMMEN PLACERAS. Toimistorakennusten korttelialue. Alueelle saa sijoittaa toimisto ja liiketiloja sekä ympäristöhäiriöitä aiheuttamattomia teollisuus ja varastotiloja. PARK. Puisto. sr-1 BYGGNAD SOM SKALL SKYDDAS. I BYGGNADEN FÅR SÅDANA VERKSAMHETSUTRYMMEN PLACERAS, VILKA INTE ÄVENTYRAR BEVARANDET AV DEN BEBYGGDA MILJÖN. DENNA BYGGNAD INGÅR I FÖRTECKNINGEN ÖVER KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA JÄRNVÄGSMILJÖER AV RIKSINTRESSE (MILJÖMINISTERIETS BESLUT 9.12.1998 DNR 2/562/96). Suojeltava rakennus. Rakennukseen saa sijoittaa toimintoja, jotka eivät vaaranna rakennetun ympäristön säilymistä. Rakennus sisältyy valtakunnallisesti merkittävät kulttuurihistoriallisesti arvokkaat rautatieympäristöt käsittävään luetteloon (ympäristöministeriön päätös 9.12.1998 DNr 2/562/96). 14.02.2018 JAKOBSTAD PIETARSAARI JAKOBSTAD ANDERS BLOMQVIST fastighetsingenjör / kiinteistöinsinööri PIETARSAARI VP/s LR LHTA-1 LPA SR-1 PARK DÄR MILJÖN BEVARAS. Puisto jolla ympäristö säilytetään. JÄRNVÄGSOMRÅDE. Rautatiealue. KVARTERSOMRÅDE FÖR PERSON OCH GODSTRAFIKTERMINAL. AV BYGGRÄTTEN FÅR HÖGST 35 % ANVÄNDAS FÖR KONTORS, FÖRETAGS OCH AFFÄRSUTRYMMEN SOM INTE STÖR HUVUDANVÄNDNINGSÄNDAMÅLET. Henkilöliikenneterminaalin korttelialue. Alueen rakennusoikeudesta saa enintään 35 % käyttää pääkäyttötarkoitusta häiritsemättömiin toimisto, yritys ja liiketiloihin. KVARTERSOMRÅDE FÖR BILPLATSER. Autopaikkojen korttelialue. BYGGNADSSKYDDSOMRÅDE. SKYDDET GÄLLER ÄVEN GÅRDSOMRÅDET. Rakennussuojelualue. Suojelu koskee myös piha alueita. sr-2 sr-3 KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BYGGNAD SOM SKYDDAS. BYGGNADEN FÅR ANVÄNDAS FÖR AFFÄRSVERKSAMHET. MILJÖ OCH BYGGNADSNÄMNDEN KAN TILLÅTA ÄVEN ANDRA ANVÄNDNINGSÄNDAMÅL, UNDER FÖRUTSÄTTNING FÖR ATT DESSA INTE ÄVENTYRAR BYGGNADENS KULTURHISTORISKA VÄRDE. DENNA BYGGNAD INGÅR I FÖRTECKNINGEN ÖVER KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA JÄRNVÄGSMILJÖER AV RIKSINTRESSE (MILJÖMINISTERIETS BESLUT 9.12.1998 DNR 2/562/96). Kulttuurihistoriallisesti arvokas rakennus, joka suojellaan. Rakennusta saa käyttää liiketoimintaan. Ympäristö ja rakennuslautakunta voi sallia myös muita käyttötarkoituksia, edellyttäen etteivät nämä vaaranna rakennuksen kulttuurihistoriallista arvoa. Rakennus sisältyy valtakunnallisesti merkittävät kulttuurihistoriallisesti arvokkaat rautatieympäristöt käsittävään luetteloon (ympäristöministeriön päätös 9.12.1998 DNr 2/562/96). BYGGNAD SOM SKALL SKYDDAS. BYGGNADEN FÅR ANVÄNDAS FÖR SÅDANA ANVÄNDNINGSÄNDAMÅL, VILKA INTE ÄVENTYRAR BEVARANDET AV DEN BEBYGGDA MILJÖN. Suojeltava rakennus. Rakennukseen saa sijoittaa toimintoja, jotka eivät vaaranna rakennetun ympäristön säilymistä. DETALJPLANEN OCH DETALJPLANEÄNDRINGEN BERÖR: STADSDEL 2 CENTRUM KVARTER 14 (DEL) OCH 24 SAMT JÄRNVÄGS- OCH PARKOMRÅDEN. STADSDEL 33 SIKÖREN KVARTER 3 SAMT FASTIGHETERNA: 598-403-1-138, 598-403-1-139, 598-403-1-1 OCH 598-403-1-2. GENOM DETALJPLANEÄNDRINGEN OCH DETALJPLANEN BILDAS: STADSDEL 2 CENTRUM KVARTER 14 (DEL) OCH 24 SAMT JÄRNVÄGS-, PARK- OCH GATUOMRÅDEN. STADSDEL 33 SIKÖREN KVARTER 3 OCH GATUOMRÅDE. ASEMAKAAVA JA ASEMAKAAVAN MUUTOS KOSKEE: KAUP.OSAN 2 KESKUSTAN KORTTELEITA 14 (OSA) JA 24 SEKÄ RAUTATIE JA PUISTOALUETTA. KAUP.OSAN 33 SIIKALUODON KORTTELIA 3 SEKÄ KIINTEISTÖJÄ: 598-403-1-138, 598-403-1-139, 598-403-1-1 OCH 598-403-1-2. ASEMAKAAVALLA JA ASEMAKAAVAN MUUTOKSELLA MUODOSTUU: KAUP.OSAN 2 KESKUSTAN KORTTELIT 14 (OSA) JA 24 SEKÄ RAUTATIE-, PUISTO- JA KATUALUEET. KAUP.OSAN 33 SIIKALUODON KORTTELI 3 JA KATUALUE. SKALA / MITTAKAAVA RITARE / PIIRTÄJÄ PLANERARE / SUUNNITTELIJA 1:2000 JYRKI KARJALAINEN MELINDA LUNDGREN 27.04.2018 ÄNDRAD / MUUTETTU 14.02.2018 TRÄD SOM SKALL SKYDDAS. Suojeltava puu. JAKOBSTAD PIETARSAARI STADEN JAKOBSTAD PLANLÄGGNINGSAVDELNINGEN PEKKA ELOMAA stadsplanearkitekt/asemakaava-arkkitehti PIETARSAAREN KAUPUNKI KAAVOITUSOSASTO

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 Detaljplan och Detaljplaneändring Asemakaava ja Asemakaavan muutos STADSDEL 33 SIKÖREN KVARTER 3 OCH GATUOMRÅDE. STADSDEL 2 CENTRUM KVARTER 14(DEL) OCH 24 SAMT JÄRNVÄG-, PARK- OCH GATUOMRÅDE. JAKOBSTAD - PIETARSAARI KAUP.OSA 33 SIIKALUOTO KORTTELI 3 JA KATUALUE. KAUP.OSA 2 KESKUSTA KORTTELI 14(OSA), JA 24 SEKÄ RAUTATIE-, PUISTO- JA KATUALUEET.

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 1 BESKRIVNING ÖVER DETALJPLAN OCH DETALJPLANEÄNDRING Beskrivningen berör den 14.2.2018 daterade och 27.4.2018 kompletterade detaljplanekartan. ASEMAKAAVAN JA ASEMAKAAVAN MUUTOKSEN SELOSTUS Selostus koskee 14.2.2018 päivättyä ja 27.4.2018 täydennettyä asemakaavakarttaa. 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Detaljplanen och detaljplaneändringen berör: Stadsdel 2 CENTRUM kvarter 14 (del) och 24 samt järnvägs- och parkområden. Stadsdel 33 SIKÖREN kvarter 3 samt fastigheterna: 598-403-1-138, 598-403- 1-139, 598-403-1-1 och 598-403-1-2. Genom detaljplanen och detaljplaneändringen bildas: Stadsdel 2 CENTRUM kvarter 14 (del) och 24 samt järnväg-, park- och gatuområden. Stadsdel 33 SIKÖREN kvarter 3 och gatuområde. 1.2 Planområdets läge Planområdet ligger ca 0,5 km sydost om stadens centrum, vid järnvägen mellan Jakobsgatan och Fabriksgatan. 1 PERUS- JA TUNNISTETIEDOT 1.1 Tunnistetiedot Asemakaava ja asemakaavan muutos koskee: Kaup.osan 2 KESKUSTAN kortteleita 14 (osa) ja 24 sekä rautatie ja puistoaluetta. Kaup.osan 33 SIIKALUODON korttelia 3 sekä kiinteistöjä: 598-403-1-138, 598-403-1-139, 598-403-1-1 och 598-403-1-2. Asemakaavalla ja asemakaavan muutoksella muodostuu: Kaupunginosan 2 KESKUSTAN korttelit 14 (osa) ja 24 sekä rautatie-, puisto- ja katualueet. Kaupunginosan 33 SIIKALUODON kortteli 3 ja katualue. 1.2 Kaava-alueen sijainti Kaava-alue sijaitsee kaupungin keskustasta n. 0,5 km kaakkoon, Jaakonkadun ja Tehtaankadun välisen rautatien varrella. Bild 1: Lägeskarta. Kuva 1: Sijaintikartta.

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 2 1.3 Planens syfte Syftet med detaljplanen och detaljplaneändringen är att möjliggöra en underfart för en led mellan centrum och Sikören, och att möjliggöra det långsiktiga målet att förbinda stadens centrum med och stormarketarna på östra sidan av järnvägen. 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen Beskrivningens bilagor är: 1. Detaljplanekarta med bestämmelser 2. Vibrationsutredning Sikörens område 3. Naturinventering 4. Jakobstads resecentrum, trafikutredning 1.3 Kaavan tarkoitus Asemakaavan ja asemakaavan muutoksen tarkoitus on mahdollistaa alikulkuyhteys keskustan ja Siikaluodon välissä, ja tehdä mahdolliseksi pitkäaikainen tavoite yhdistää kaupungin keskusta ja rautatien itäpuolinen suurmarkettien alue. 1.5 Luettelo selostuksen liiteasiakirjoista Selostuksen liitteitä ovat: 1. Asemakaavakartta määräyksineen 2. Tärinäselvitys Siikaluodon alue 3. Luontoselvitys 4. Pietarsaaren matkakeskus, liikenneselvitys 2 SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen Det praktiska planeringsarbetet påbörjades våren 2010 när planen anhängiggjordes. Om detta meddelades i tidningsannonser 28.5.2010. Ett förslag till detaljplan färdigställdes år 2011, där stora delar av detaljplaneområdet reserverades för utrymmeskrävande handel, men detaljplaneprocessen gick därefter inte vidare på grund av pågående förhandlingar gällande överlåtande av de statsägda markområdena vid bangården till staden. Planeringsarbetet återupptogs när programmet för deltagande och bedömning uppdaterades i april 2016. Det uppdaterade programmet för deltagande och bedömning antecknades för kännedom på tekniska nämndens möte 26.4.2016. Om planeringsstarten meddelades då i lokaltidningarna (ÖT och PS) 1.5.2016. Grannar och andra intressenter har kontaktats direkt per brev och beretts möjlighet att bekanta 2 TIIVISTELMÄ 2.1 Kaavaprosessin vaiheet Käytännön suunnittelutyö aloitettiin keväällä 2010 suunnitelman vireillepanon myötä. Tästä ilmoitettiin lehti-ilmoituksilla 28.5.2010. Asemakaavaehdotus valmistui vuonna 2011. Kaavassa varattiin suuria alueita tilaa vaativalle kaupalle, mutta kaavaprosessi ei tämän jälkeen edennyt johtuen meneillään olevista neuvotteluista, jotka koskivat ratapihaa ja sen tuntumassa olevien valtion omistamien maa-alueiden luovuttamista kaupungille. Suunnittelutyötä jatkettiin osallistumis- ja arviointisuunnitelman päivittämisen jälkeen huhtikuussa 2016. Päivitetty osallistumis- ja arviointisuunnitelma merkittiin tiedoksi teknisen lautakunnan kokouksessa 26.4.2016. Naapureihin ja muihin osallisiin otettiin suoraan yhteyttä kirjeitse ja heille annettiin mahdollisuus tutustua luonnosaineistoon. Paikallislehdissä (ÖT ja PS) ilmoitettiin suunnittelun aloittamisesta 1.5.2016.

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 3 sig med skissmaterialet. Tanken var från början att utarbeta en detaljplan för ett större område, men när sedan behovet för att bygga underfarten så snabbt som möjligt framkom, beslöts det att förminska detaljplaneområdets avgränsning till de delar som krävs för underfarten. Förslaget till detaljplan och detaljplaneändring färdigställdes i februari 2018 för att behandlas av tekniska nämnden. 2.2 Detaljplanen Genom detaljplanen och detaljplaneändringen möjliggörs en trafikförbindelse under järnvägen mellan Fabriksgatan i Sikören och Stationsvägen i centrum. En del av bangårdens mark kommer att övergå i stadens ägo, och förhandlingar om markköp gällande området pågår för närvarande med staten. Kvartersområdet för allmänna byggnader (Y) ändras till ett kvartersområde för servicebyggnader (P) och det tidigare icke planlagda området intill järnvägen tas med i detaljplanens avgränsning. 2.3 Genomförandet av detaljplanen Behovet av en underfart mellan centrum och Sikören är stort och detaljplanen behöver därför förverkligas snarast. Underfarten underlättar betydligt för trafiksituationen i centrum och är också oersättlig med tanke på nätverket av cykel- och gångleder i staden. Aluksi ajatuksena oli laatia asemakaava laajemmalle alueelle mutta kun ilmeni tarve rakentaa alikulku mahdollisimman nopeasti, päätetiin rajata asemakaavaalue pienemmäksi, vain alikulkuyhteyden edellyttämään laajuuteen. Kaavaehdotus ja asemakaavamuutos valmistuivat helmikuussa 2018 käsiteltäväksi teknisessä lautakunnassa. 2.2 Asemakaava Asemakaavalla ja asemakaavan muutoksella mahdollistetaan rautatien ali liikenneyhteys Siikaluodon Tehtaankadun ja keskustan Asemakadun välillä. Osa ratapihan alueesta tulee siirtymään kaupunkiin omistukseen, ja tällä hetkellä käydään neuvotteluja valtion kanssa aluetta koskien. Yleisten rakennusten korttelialue (Y) muutetaan palvelurakennusten korttelialueeksi (P) ja aikaisemmin kaavoittamaton alue rautatien vieressä liitetään asemakaavaalueeseen. 2.3 Asemakaavan toteuttaminen Keskustan ja Siikaluodon välisen alikulun tarve on suuri ja asemakaava tulee siitä syystä toteuttaa pikimmiten. Alikulku helpottaa huomattavasti keskustan liikennetilanteita ja se on korvaamaton kaupungin polkupyörä- ja kävelyreittien verkostoa silmällä pitäen. 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet 3.1.1 En allmän beskrivning av området Detaljplaneområdet ligger 500 meter öster om torget på båda sidorna om bangården i centrum av Jakobstad och 3 LÄHTÖKOHDAT 3.1 Selvitys suunnittelualueen oloista 3.1.1 Alueen yleiskuvaus Asemakaava-alue on n. 7,42 ha suuruinen ja sijaitsee Pietarsaaren keskustassa 500 metriä torilta itään,

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 4 är ca 7,42 ha stort. Planområdet omfattar bangården, det icke planlagda markområdet i anslutning till den, samt intilliggande kvartersområden på båda sidor om bangården. Terrängen är plan och området domineras av bangården, och bebyggelsen på det gamla stationsområdet representerar industrialiseringen under slutet av 1800- talet. Det som gör området planmässigt intressant är dess läge mellan stadens centrum och hypermarketområdet. I väster gränsar planområdet till Jakobsgatan och Maria Malm-kvarteret, i norr till Skolgatan och Framskorsningen, i öster till Fabriksgatan och i söder till det icke planlagda markområdet omkring bangården. Nordväst om planområdet finns Skolparken och på östra sidan Sikörens tidigare verkstads- och gjuteriområde, där det har funnits tung industri. ratapihan kahta puolta. Kaavaalueeseen kuuluvat ratapiha, siihen liittyvä kaavoittamaton alue, sekä viereiset korttelialueet ratapihan molemmin puolin. Maastoltaan tasaista aluetta hallitsee ratapiha, ja vanhan asemaalueen rakennukset edustavat 1800- luvun lopun teollistumista. Alueen tekee kaavoituksellisesti kiinnostavaksi sen sijainti keskustan ja hypermarketalueen välissä. Kaava-alue rajoittuu lännessä Jaakonkatuun ja Maria Malm-kortteliin, pohjoisessa Koulukatuun ja Framin risteykseen, idässä Tehtaankatuun ja etelässä ratapihan ympärillä olevaan kaavoittamattomaan maa-alueeseen. Kaava-alueen luoteispuolella sijaitsee Koulupuisto ja itäisellä puolella Siikaluodon vanha konepaja- ja valimoalue, josta raskas teollisuus on väistynyt. Bild 2: Den gamla stationsbyggnaden och bangården. 3.1.2 Naturmiljön En inventering av flygekorre har gjorts i Sikören år 2006 och en naturutredning i augusti år 2017. På planeringsområdet finns inga egentliga naturskyddsvärden, förutom cembradungen, som ingår i den nationellt värdefulla byggda kulturmiljön Jakobstads järnvägsstation med omgivning, och Kuva 2: Vanha asemarakennus ja ratapiha. 3.1.2 Luonnonympäristö Siikaluodossa on tehty liitooravaselvitys vuonna 2006 ja luontoselvitys elokuussa vuonna 2017. Kaava-alueella ei ole varsinaisia luonnonsuojeluarvoja, lukuun ottamatta, sembralehtoa joka on osa valtakunnallisesti merkittävää rakennettua kulttuuriympäristöä

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 5 dungen ska bevaras. Pietarsaaren rautatieasema ympäristöineen, ja lehto tulee säilyttää. Bild 3 och 4: Cembradungen. Järnvägsområdet är med stor sannolikhet i någon grad kontaminerat med kreosot, eftersom man har impregnerat träjärnvägssyllar på området. Inom gatuområdet för Stationsvägens förlängning och underfarten bör förorenad mark vid behov saneras enligt berörda myndigheters krav innan grävarbeten inleds. 3.1.3 Den byggda miljön År 1998 avtalade bland andra Miljöministeriet, Museiverket och VR om skydd av nationellt värdefulla stationsområden, och i samband därmed klassades fem byggnader på stationsområdet i Jakobstad som byggnader som ska bevaras. Kuva 3 ja 4: Sembralehto. Rata-alue on hyvin todennäköisesti jossain määrin kreosootin saastuttama, sillä alueella on kyllästetty puisia ratapölkkyjä. Asematien jatkeen ja alikulun katualueella on saastunut maa saneerattava asianomaisen viranomaisen ohjeiden mukaisesti ennen kaivaustöiden aloittamista. 3.1.3 Rakennettu ympäristö Vuonna 1998 muiden muassa ympäristöministeriö, museovirasto ja VR sopivat valtakunnallisesti arvokkaiden asema-alueiden suojelusta, ja siinä yhteydessä viisi rakennusta Pietarsaaren asema-alueella luokiteltiin suojeltaviksi rakennuksiksi ja

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 6 Järnvägsstationen med omgivning ingår i byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY). Bebyggelsen på området representerar industrialiseringen i slutet av 1800-talet. Vid den här tiden övergick man även från sjötransporter till järnvägstransporter. Byggandet av järnvägen inleddes 1886 och den 14 km långa banan till Jakobstad öppnades för trafik 1887. Persontrafiken till Jakobstad upphörde år 1973, men järnvägen är fortfarande i aktiv användning och betjänar godstrafiken till hamnen. Arbetet med elektrifieringen av järnvägen färdigställdes i slutet av mars 2017. Till järnvägsområdet och dess miljö hör stationsbyggnaden, en dubbelvaktstuga, ett lokstall, tull- och packhus, magasinbyggnader, ekonomibyggnader, en jordkällare samt cembradungen och tullhusparken. Många av de ursprungliga byggnaderna har bevarats. Utmärkande för stationsområdet är att järnvägsmiljön avgränsas av en park med cembratallar och ädelgranar. Stationsbyggnaden i mitten av stationsområdet dominerar miljön och i områdets utkant finns dubbelvaktstugan. Lokstallet är beläget på järnvägsspårets östra sida. Hela planeringsområdet är bebyggt och karakteriseras av järnvägen som går genom centrum till Alholmen. rautatieaseman ympäristöineen kuuluu valtakunnallisesti merkittävää rakennettua kulttuuriympäristöä (RKY). Alueen rakennukset edustavat 1800- luvun lopun teollistumisen aikaa ja oltiin siirtymässä vesiliikenteestä rautatieliikenteeseen. Rautatien rakentaminen aloitettiin 1886 ja 14 kilometrin mittainen rautatie Pietarsaareen avattiin liikenteelle 1887. Henkilöliikenne Pietarsaareen lopetettiin vuonna 1973, mutta rautatie on yhä aktiivisessa käytössä ja palvelee sataman tavaraliikennettä. Rautatien sähköistämistyöt saatettiin loppuun vuoden 2017 maaliskuussa. Rautatiealueeseen ja sen ympäristöön kuuluu asemarakennus, kaksoisvahtitupa, veturitalli, tulli- ja pakkahuone, makasiinirakennuksia, talousrakennuksia, maakellari sekä sembralehto ja tullitalopuisto, useat alkuperäisistä rakennuksista ovat säilyneet. Rautatiemiljöön erityispiirre on asema-alueen rajoittuminen puistoon, jossa kasvaa sembramäntyjä ja jalokuusia. Asema-aluetta hallitsee sen keskellä oleva asemarakennus ja sen reunamalla on kaksoisvahtitupa. Veturitalli sijaitsee rautatiekiskojen itäpuolella. Asemarakennus hallitsee aluetta jota kaksoisvahtitupa reunustaa. Koko suunnittelualue on rakennettu, ja sitä leimaa keskustan halki Leppäluotoon johtava rautatie. Bild 5: Bangården. Kuva 5: Ratapiha. Stationsbyggnaden Stationsbyggnaden i nyrenässansstil byggdes år 1886-1887 i enlighet med Bild 6: Lokstallet. Kuva 6: Veturitalli. Asemarakennus Uusrenessanssityylinen asemarakennus rakennettiin vuosina 1886-1887 IV-

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 7 typritningarna för stationer av klass IV, typritning 2. Även uthuset byggdes samtidigt. I nyrenässansen tog man intryck från den historiska renässansens former och motiv, och man eftersträvade ett rikt formspråk med rika utsmyckningar. Typiska drag för byggnaden är sadeltaket, tvärgavlarna, både liggande och stående brädpanel, de symmetriska fasaderna, de 6-rutiga fönstren, de starkt betonade dörr- och fönsteröppningarna samt olika uttrycksmedel så som pilastrar, vilka delar in fasaden i fält. För stationsbyggnade i nyrenässansstil användes ofta ljusa fasadfärger med dekorationer och lister i mörkare färg, men ekonomibyggnaderna och banväktarnas byggnader målades med röd fasadfärg. År 1928 byggdes järnvägsstationen till norrut med två fönsteraxlar och man tog hänsyn till byggnadens ursprungliga stil. År 1960 ändrades byggnaden invändigt om till tre bostäder och ett tjänstemannarum för övernattning, som senare blev mötesoch skolningsrum. Samtidigt byggdes dörren mot järnvägsspåret om till fönster. Den öppna verandan i mitten av byggnaden mot järnvägsspåret har rivits, på baksidan har uppenbarligen två fönster byggts om till dörrar och en ny trappa byggts, några fönsterspröjs är målade i en annan färg än de övriga, men byggnaden är för övrigt välbevarad. Stationen samt uthusbyggnaden övergick i privat ägo år 2000 och stationsbyggnaden inrymmer nu två bostäder. luokan asemien tyyppipiirustusten mukaisesti, tyyppipiirustus 2, ulkorakennus rakennettiin samanaikaisesti. Uusrenessanssi rakennustyyli otti vaikutteita historiallisen renessanssin muodoista ja aiheista, ja tavoiteltiin rikasta muotokieltä ja runsasta koristelua. Rakennusten tyypillisiä piirteitä ovat harjakatto, poikkipäädyt, vaaka- ja pystypanelointi, symmetriset julkisivut, kuusikulmaiset ikkunat, korostetut ovija ikkuna-aukot sekä erilaiset tukirakenteet kuten pilarit, jotka ruuduttavat julkisivun. Uusrenessanssi tyyliset asemarakennusten julkisivut maalattiin usein vaaleilla väreillä ja koristeisiin ja listoihin käytettiin tummempia värejä, kun taas talousrakennukset ja ratavahdin rakennusten julkisivut maalattiin punaisiksi. Vuonna 1928 rautatieasemaa jatkettiin pohjoissuuntaan kahdella ikkuna-akselilla rakennuksen alkuperäistä tyyliä kunnioitettaen. Vuonna 1960 rakennuksen sisätilat muutettiin kolmeksi asunnoksi ja henkilökunnan majoitustiloiksi josta myöhemmin tuli kokous- ja koulutustila, samalla laiturille johtava ovi muutettiin ikkunaksi ja rakennuksen keskellä ollut ratapihan puoleinen avoin kuisti purettiin. Toisella puolella kaksi ikkunaa ilmeisesti muutettiin oviksi ja rakennettiin uusi portaikko. Muutamat ikkunan vuorilaudat on maalattu eri värillä mutta kokonaisuutena rakennus on hyvin säilynyt. Asema ja ulkorakennus siirtyivät vuonna 2000 yksityisomistukseen ja asemarakennuksessa on nykyisin kaksi asuntoa.

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 8 Bild 7 och 8: Den gamla stationsbyggnaden. Kuva 7 ja 8: Vanha asemarakennus. Bild 9 och 10: Ekonomibyggnad och jordkällare bredvid stationen. Dubbelvaktstugan Byggnaden samt uthuset byggdes år 1887. Det finns flera olika typritningar för mindre och större dubbelvaktstugor. Dubbelvaktstugan på stationsområdet i Jakobstad hör till de mindre dubbelvaktstugorna, som generellt var symmetriska, cirka 7-8 meter djupa, cirka 10 meter långa och innehöll två bostäder med ett rum och kök vardera. Byggnaden har sadeltak, beklädning med dekorativ, stående ribbpanel, 6- rutiga dekorativa fönster, foderbräden med korsande hörn och fasadlister. Fasaden är rödmålad, foderbräden och knutbräden är vitmålade och spröjsen gulmålade. Verandan på framsidan har uppenbarligen byggts till i efterhand, men byggnaden är för övrigt välbevarad. Dubbelvaktstugan samt uthuset övergick i privat ägo år 2000 och dubbelvaktstugan fungerar nu som Kuva 9 ja 10: Aseman viereinen talousrakennus ja maakellari. Kaksoisvahtitupa Rakennus ja ulkorakennus rakennettiin vuonna 1887. Pienistä ja suurista kaksoisvahtituvista on useita erilaisia tyyppipiirustuksia. Pietarsaaren aseman kaksoisvahtitupa kuuluu pieniin kaksoisvahtitupiin, jotka yleensä olivat symmetrisiä, noin 7 8 metriä syviä, noin 10 metriä pitkiä ja niissä oli kaksi asuntoa, joissa kummassakin huone ja keittiö. Rakennuksessa on harjakatto, koristeellinen pystyrimalauta verhous, kuusiruutuiset koristeelliset ikkunat, ikkunan vuorilautojen ristinurkat ja julkisivun listat. Julkisivut on maalattu punaiseksi, vuori- ja nurkkalaudat ovat valkoiset ja ikkunapuitteet keltaisia. Kuisti on ilmeisesti rakennettu jälkikäteen, muuten rakennus on kokonaisuudessaan hyvin säilynyt. Kaksoisvahtitupa ja ulkorakennus siirtyivät vuonna 2000

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 9 bostad. yksityisomistukseen ja nykyisin kaksoisvahtitupa toimii asuntona. Bild 11: Dubbelvaktstugan. Kuva 11: Kaksoisvahtitupa. Lokstallet På detaljplaneområdet finns ett lokstall, som är skyddat i den gällande detaljplanen. Lokstallet består av två olika byggnader, som inte står i förbindelse med varandra invändigt. Den äldre delen i trä är så vitt man vet den enda av sitt slag och är därför sällsynt. Den byggdes 1887, och den nyare delen i tegel uppfördes i början av 1950-talet. I den äldre delen finns plats för två lok och i den nyare delen för ett lok. Utmärkande för lokstallet är det höga och öppna invändiga utrymmet. Typiskt för den äldre delen är beklädningen med ribbpanel, de två svängdörrarna med pardörrar, varav en med gångdörr. Den nyare delen karakteriseras av tegelfasaden, en svängdörr med pardörr och de 6-rutiga fönstren. Byggnaden övergick i privat ägo år 2000 och står för närvarande tom. Bild 12: Uthusbyggnad bredvid dubbelvaktstugan. Kuva 12: Kaksoisvahtituvan viereinen talousrakennus. Veturitalli Kaava-alueella sijaitsee veturitalli, joka on suojeltu voimassaolevassa kaavassa. Veturitalli koostuu kahdesta erillisestä rakennuksesta, joiden välillä ei ole kulkuyhteyttä. Vanhempi puinen osa on tiettävästi ainutlaatuinen ja siksi merkittävä. Se rakennettiin 1887, ja uudempi tiiliosa pystytettiin 1950-luvun alussa. Vanhassa tallissa on paikat kahdelle veturille ja uudessa yhdelle veturille. Veturitallissa erityistä on sen korkea ja avoin sisätila. Vanhemmalle osalle ominaista on rimalauta verhous ja kaksi saranoitua pariovea joissa yhdessä käyntiovi. Uudempaa puolta leimaa tiilijulkisivu, yksi saranoitu pariovi ja kuusiruutuiset ikkunat. Rakennus siirtyi yksityisomistukseen vuonna 2000 ja on nykyisin tyhjänä. Bild 13 och 14: Lokstallet. Kuva 13 ja 14: Veturitalli.

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 10 Tobaksmagasinet Strengbergs tobaksfabrik verkade mellan åren 1762-1998 och tobaksmagasinet byggdes år 1902-1903 enligt ritningar av arkitektfirman Grahn & Hedman & Wasastjerna. Magasinbyggnaden har drag av jugendstil och användes för lagring av Strengbergs tobaksfabriks produkter. Tillbyggnaden söderut på Tobaksmagsinets tredje våning planerades år 1907 och magasinet byggdes till någon gång mellan 1907-1912 och den södra gavelns första våning har försetts med fönster. Ändringarna har gjorts med hänsyn till byggnadens ursprungliga stil och fasaderna har överlag bevarats i ursprungligt skick. Byggnaden karakteriseras av stenfoten i granit, de välvda, 12-rutiga fönstren, de välvda svängdörrarna med två dörrar på baksidan, det dekorativa mönstret på tredje våningen, dekorativa gavlar, de små tornen som sträcker sig över fasadens övre kant på tredje våningen, loftgångarna på baksidan, samt tornet med trapphus och hiss i anslutning till loftgångarna. Staden Jakobstad äger fastigheten. Tobaksmagasinet fungerar som allaktivitetshus och där finns bland annat altejeer, kontorsutrymmen, utställningsutrymmen och ett ungdomscafé. Tupakkamakasiini Strenbergin tupakkatehdas oli toiminnassa vuosina 1762-1998 ja tupakkamakasiini rakennettiin vuosina 1902-1903 arkkitehtitoimisto Grahn & Hedman & Wasastjernan piirrustusten mukaisesti. Makasiinirakennuksessa on vaikutteita jugend tyylistä ja rakennusta käytettiin Strengbergin tupakkatehtaan tuotteiden varastointiin. Tupakkamakasiinin läntinen laajennusosa on suunniteltu vuonna 1907 ja makasiini se rakennettiin vuosina 1907-1912 ja läntisen päädyn ensimmäiseen kerrokseen tehtiin ikkunat. Muutoksessa on tehty ottaen huomioon rakennuksen alkuperäinen tyyli ja julkisivut ovat säilyneet yleensä alkuperäisessä kunnossa. Rakennukselle leimallisia ovat graniitti kivijalka, kaarevat 12-ruutuiset ikkunat, pihan puolen pariovet, kolmannen kerroksen koristeellinen kuviointi, koristeelliset päädyt, pieni torni, joka kohoaa rakennuksen julkisivun yläpuolelle kolmannesta kerroksesta, pihan puolen luhtirakenteet sekä portaikollinen torni ja luhtirakenteen päässä oleva hissi. Pietarsaaren kaupunki omistaa kiinteistön. Tupakkamakasiini toimii monitoimitalona ja siellä on muun muassa ateljeita, toimistotiloja, näyttelytiloja sekä nuorisokahvila. Bild 15 och 16: Tobaksmagasinet. Kuva 15 ja 16: Tupakkamakasiini.

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 11 Cembradungen De värdefulla cembratallarna i cembradungen har inventerats och kartlagts och alla cembratallar kommer att skyddas som en helhet och enskilt, liksom hela parkområdet. Sembralehto Sembralehdon arvokkaat sembramännyt on inventoitu ja merkitty karttaan, kaikki msembramännyt tulee suojella yhdessä ja erikseen asemakaavassa kuten koko puistoalue. Bild 17 och 18: Tobaksmagasinet och Cembradungen. Museiverket gav år 2004 ett utlåtande angående de dåvarande två alternativen till detaljplan för stationsområdet. I utlåtandet konstateras att Museiverket inte förordar planerna som sådana, eftersom följden blir att en del av de byggnader som hör till stationsområdet måste rivas eller flyttas, vilket inte stöder områdets historiska värde. Kuva 17 ja 18: Tupakkamakasiini ja Sembralehto. Museovirasto antoi vuonna 2004 lausunnon silloisista kahdesta vaihtoehdosta asema-alueen asemakaavaksi. Lausunnossa todetaan, että Museovirasto ei puolla kaavoja sellaisinaan, sillä seurauksena osa asema-alueeseen kuuluvista rakennuksista on purettava tai siirrettävä, mikä ei tue alueen historiallista merkitystä. Bild 16: Alternativ A Kuva 16: Vaihtoehto A. Bild 17: Alternativ B Kuva 17: Vaihtoehto B.

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 12 3.1.4 Markägoförhållanden Markägare är staten (bangården), Kiinteistö Oy Pietarsaaren Koulukadun Kauppa (Citymarket) och staden Jakobstad, samt privata markägare. Förhandlingar om markköp gällande området för underfarten pågår för närvarande med staten. 3.1.4 Maanomistus Alueen maanomistajia ovat valtio (ratapiha), Kiinteistö Oy Pietarsaaren Koulukadun Kauppa (Citymarket) ja Pietarsaaren kaupunki, sekä yksityiset maanomistajat. Neuvottelut valtion kanssa alikulun aluetta koskevasta maanhankinnasta ovat käynnissä. Bild 18: Markägoförhållanden. 3.2 Planeringssituationen 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Landskapsplanen På planområdet gäller Österbottens landskapsplan 2030. Österbottens förbunds landskapsfullmäktige godkände planen 29.9.2008, och den fastställdes av miljöministeriet 21.12.2010. I landskapsplanen anvisas planeringsområdet som ett område för servicefunktioner i stadscentrum (C) med centruminriktade förvaltnings-, handels-, välfärds- och fritidstjänster samt boende. Detaljplaneområdet ligger inom stadsutvecklingszonen Jakobstads stadsregion (kk-2), samt Kuva 18: Maanomistus. 3.2 Suunnittelutilanne 3.2.1 Kaava-aluetta koskevat suunnitelmat, päätökset ja selvitykset Maakuntakaava Kaava-alueella on voimassa Pohjanmaan maakuntakaava 2030. Pohjanmaan liiton maakuntavaltuusto on hyväksynyt kaavan 29.9.2008 ja kaava on vahvistettu ympäristöministeriössä 21.12.2010. Maakuntakaavassa suunnittelualue on osoitettu kaupunkikeskustojen palvelutoimintojen alueeksi (C), johon sijoittuu keskustahakuisia hallinto-, kauppa-, hyvinvointi- ja vapaa-ajan palveluja sekä asumista. Suunniteltavana oleva kaava-alue

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 13 Jakobstadsregionens område med turistattraktioner/utvecklingsområde för turism och rekreation (mv-9). sijaitsee Pietarsaaren kaupunkiseudun kaupunginkehittämisvyöhykkeellä (kk- 2), sekä Pietarsaaren seudun matkailunähtävyyksien matkailun vetovoima-alueella/matkailun ja virkistyksen kehittämisen kohdealueella (mv-9). Bild 19. Utdrag ur landskapsplanen. Generalplanen I den av stadsfullmäktige år 2008 godkända generalplanen är området en del av ett s.k. utredningsområde, mellan Östra Ringvägen och järnvägen, där de dominerande framtida användningarna är service (P) eller produktion och lagerhållning (T). Områden för service ska stöda stadskärnan och inom sådana områden vill man anvisa både offentliga och privata tjänster. Jakobstads generalplan saknar rättsverkan. Kuva 19. Ote maakuntakaavasta. Yleiskaava Kaupunginvaltuuston vuonna 2008 hyväksymässä yleiskaavassa alue on osa ns. selvitysaluetta, Itäisen Rengastien ja rautatien välissä, jossa hallitsevat tulevaisuuden maankäyttötarkoitukset ovat palvelut (P) tai tuotanto ja varastointi (T). Palveluille tarkoitettujen alueiden on tuettava ydinkeskustaa ja kyseisillä alueilla halutaan osoittaa sekä julkisia että yksityisiä palveluita. Pietarsaaren yleiskaava ei ole oikeusvaikutteinen. Bild 20. Utdrag ur generalplanen. Kuva 20. Ote yleiskaavasta.

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 14 Detaljplanen Gällande detaljplaner på området är från åren 1960, 1990, 2004 och 2005. Planeringsområdets norra del, öster om bangården, betecknas i den gällande detaljplanen från år 2005 som ett kvartersområde för affärsbyggnader där en stor detaljhandelsenhet får placeras. På det området finns också ett gammalt skyddat lokstall. I den västra delen finns det i den gällande detaljplanen från år 2005, vilken omfattar ett kvarter, ett kvartersområde för person- och godstrafikterminal. Längs Jakobsgatan finn anvisat en rad mindre områden i gällande detaljplan från år 1990; en park, ett kvartersområde för allmänna byggnader, ett kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader samt industribyggnader, ett kvartersområde för servicestationer och ett kvartersområde för bilplatser. Asemakaava Alueen voimassa olevat asemakaavat ovat vuosilta 1960, 1990, 2004 ja 2005. Suunnittelualueen pohjoisosassa ratapihan itäpuolella, asemakaavassa vuodelta 2005, on osoitettu liikerakennusten korttelialue jolle saa sijoittaa vähittäiskaupan suuryksikön. Alueella on lisäksi vanha suojeltu veturitalli. Länsiosassa on voimassa oleva asemakaava vuodelta 2005, joka käsittää yhden korttelin, henkilö- ja tavaraliikenneterminaalin korttelialueen. Voimassa olevassa asemakaavassa vuodelta 1990 on Jaakonkadun varrella osoitettu joitakin pieniä alueita peräisin olevassa; puistoksi, yleisten rakennusten korttelialueeksi, liike- ja toimistorakennusten sekä teollisuusrakennusten korttelialueeksi, ja autopaikkojen korttelialueeksi. Bild 21: Utdrag ur tidsenlig detaljplan. Kuva 21: Ote ajantasa-asemakaavasta.

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 15 Vibrationsutredning Sito Oy gjorde år 2015 en vibrationsutredning för planeringsområdet på Sikören och den har bifogats till planbeskrivningen. Den huvudsakliga vibrationskällan på planeringsområdet är järnvägen och vibrationsmätningar har utförts på flera olika ställen på båda sidor om järnvägen. Utredningens resultat påverkar inte innehållet i detaljplanen och detaljplaneändringen som görs nu. För kommande planering av ett större område visar utredningen att man ska beakta vibrationerna orsakade av järnvägstrafiken när man planlägger i närheten av järnvägen (säkerhetsavstånd ca 40-50 m). Trafikutredning Ramboll Finland Oy har gjort upp en plan för nytt trafikarrangemang för Jakobstads resecentrum som blev färdig i december 2017. I planen ersätts de trafikförbindleser på busstationsområdet och till Matkahuolto, vilka försvinner när underfarten byggs. Tre olika planalternativ har uppgjorts och den som ansågs fungera bäst har bifogats till planbeskrivningen som vägledning. Tärinäselvitys Sito Oy teki tärinäselvityksen Siikaluodon suunnittelualueen ympäristöstä vuonna 2015, selvitys on kaavaselostuksen liitteenä. Suunnittelualueen pääasiallinen tärinänlähde on rautatie ja tärinämittauksia on tehty useammassa pisteessä rautatien molemmin puolin. Selvityksen tuloksella ei ole vaikutusta nyt kohteena olevan asemakaavan ja asemakaavan muutoksen sisältöön. Tulevan laajemman alueen suunnittelun kannallta selvitys osoittaa, että rautatieliikenteen aiheuttama tärinä on otettava huomioon kaavoitettaessa radan läheisyydessä (varoetäisyys n. 40-50 m). Liikenneselvitys Ramboll Finland Oy laatimat suunnittelut uusiksi liikenejärjestelyiksi Pietarsaaren matkakeskukselle valmistuivat joulukuussa 2017. Suunnitelmalla korvataan alikulkuväylän rakentamisen vuoksi poistuvat liikenneyhteydet linjaautoasemalla ja Matkahuoltoon. Vaihtoehtoisia suunnitelmia laadittiin kolme joista toimivimmaksi katsottu on liitetty ohjeellisena kaavaselostukseen. Bild 22: Plankarta för Jakobstads resecentrum. Kuva 22: Pietarsaaren matkakeskuksen suunnitelmakartta.

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 16 Naturinventering I augusti 2017 gjordes en naturinventering av bangårdsområdet i Jakobstads centrum. I inventeringen, som finns som bilaga till beskrivningen, konstateras att det på området inte finns några naturtyper som är skyddade. Söder om området finns en rast- och förökningsplats för flygekorre, vilken är skyddad enligt naturskyddslagen. Med stöd av samma lag bör en ekologisk korridor bevaras österut mot Svedjenabba, där man sedan tidigare känner till att flygekorre förekommer. Luontoselvitys Elokuussa vuonna 2017 tehtiin luontoselvitys ratapiha-alueella Pietarsaaren keskustassa. Selvitys on selostuksen liitteenä ja siinä todetaan, ettei alueella ole suojeltavia luontotyyppejä. Liito-oravilla on alueen eteläpuolella yksi lepo- ja lisääntymiskolo joka on suojellut luonnonsuojelulailla. Saman lain nojalla tulee säilyttää ekologinen käytävä itään, Kaskiniemeen, missä jo entuudestaan tiedetään esiintyvän liito-oravia. Bild 23. Rekommendationer för markplaneringen. De med rött avgränsade områdena bör bevaras som skogsområden. Pilarna avser flygekorrens möjligheter att via träd förflytta sig mellan olika skogsområden. Kuva 23. Suositus maankäytön suunnitteluun. Punaisella rajattu alueella metsä tulee säilyttää. Nuolet osoittavat liito-oravien mahdollisuutta puiden kautta siirtyä metsäalueelta toiselle.

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 17 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 4.1 Behovet av detaljplanering För att möjliggöra en underfart mellan Sikören och centrum behöver en detaljplan göras för området. 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna Uppgörandet och ändringen av detaljplanen sker på tekniska verkets initiativ. Projektet finns med i planläggningsöversikten/-programmet för år 2016-2017, vilket antecknades för kännedom av tekniska nämnden på mötet den 28.2.2017. 4 ASEMAKAAVAN SUUNNITTELUN VAIHEET 4.1 Asemakaavan suunnittelun tarve Siikaluodon ja keskustan välisen alikulun mahdollistamiseksi alueelle on laadittava asemakaava. 4.2 Suunnittelun aloittaminen ja sitä koskevat päätökset Kaavan laatiminen ja muuttaminen tapahtuu teknisen viraston aloitteesta. Kaavahanke on kirjattu vuoden 2016 2017 kaavoituskatsaukseen / -ohjelmaan, mikä merkittiin tiedoksi teknisen lautakunnan kokouksessa 28.2.2017. 4.3 Deltagande och samarbete 4.3.1 Intressenter Intressenter är markägarna samt detaljplaneområdets rågrannar. 4.3.2 Anhängiggörande Det praktiska planeringsarbetet påbörjades våren 2010 när planen anhängiggjordes. Om detta meddelades i tidningsannonser 28.5.2010. Ett förslag till detaljplan färdigställdes år 2011, men detaljplaneprocessen gick därefter inte vidare. Planeringsarbetet återupptogs när programmet för deltagande och bedömning uppdaterades i april 2016. Det uppdaterade programmet för deltagande och bedömning antecknades för kännedom på tekniska nämndens möte 26.4.2016. Om planeringsstarten meddelades i lokaltidningarna (ÖT och PS) 1.5.2016. Grannar och andra intressenter har kontaktats direkt per brev och beretts möjlighet att bekanta sig med skissmaterialet. Förslaget till detaljplan och detaljplaneändring färdigställdes i februari 2018 för att behandlas av tekniska nämnden. 4.3 Osallistuminen ja yhteistyö 4.3.1 Osalliset Osallisia ovat maanomistajat sekä asemakaava-alueen rajanaapurit. 4.3.2 Vireilletulo Käytännön suunnittelutyö aloitettiin keväällä 2010 suunnitelman vireillepanon myötä. Tästä ilmoitettiin lehti-ilmoituksilla 28.5.2010. Asemakaavaehdotus valmistui vuonna 2011, mutta kaavaprosessi ei tämän jälkeen edennyt. Suunnittelutyötä jatkettiin osallistumis- ja arviointisuunnitelman päivittämisen jälkeen huhtikuussa 2016. Päivitetty osallistumis- ja arviointisuunnitelma merkittiin tiedoksi teknisen lautakunnan kokouksessa 26.4.2016. Paikallislehdissä (ÖT ja PS) ilmoitettiin suunnittelun aloittamisesta 1.5.2016. Naapureihin ja muihin osallisiin otettiin suoraan yhteyttä kirjeitse ja heille annettiin mahdollisuus tutustua luonnosaineistoon. Kaavaehdotus ja asemakaavamuutos valmistuivat helmikuussa 2018 käsiteltäväksi teknisessä lautakunnassa.

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 18 4.3.3 Deltagande och växelverkan Intressenter har beretts möjlighet att få information om projektet och att ge sina åsikter genom att direkt besöka planläggningsavdelningen. Detaljplaneområdets rågrannar har informerats om planeringen per brev. Detaljplaneförslaget har varit till påseende 2-31.3.2018 och 9 utlåtanden har begärts för förslaget. Under tiden för påseendet har inga anmärkningar inlämnats mot förslaget. Samtliga begärda utlåtanden har inkommit, utom räddningsverkets utlåtande. Planläggningsavdelningen har utgående från utlåtandena som getts med anledning av förslaget granskat och kompletterat planförslaget. Ändringarna och kompletteringarna gäller ett tillägg till de särskilda bestämmelserna på plankartan för dagvattenhanteringen och för sanering av marken från kreosot, precisering av planbestämmelserna för skyddsbeteckningarna på plankartan, ett tillägg till plankartan med delområden reserverade för ledningar, ett tillägg till planbeskrivningen med beskrivning av de skyddade byggnaderna inom detaljplaneområdet samt orsaken till skyddet och en beskrivning av detaljplanens konsekvenser för den byggda kulturmiljön av riksintresse. Datumet för det ändrade planförslaget är 27.4.2018. Planförslaget har inte ändrats väsentligt sedan det var offentligt framlagt och därmed är det inte nödvändigt att lägga fram det ändrade förslaget till påseende på nytt (MBF 32 ). 4.3.4 Myndighetssamarbete Under planeringen av detaljplanen har planläggningsavdelningen samarbetat med trafikmyndigheter (järnvägen), Jakobstads museum, Jakobstads vatten och byggnadstillsynsbyrån, samt 4.3.3 Osallistuminen ja vuorovaikutusmenettely Osallisille on varattu mahdollisuus saada hankkeesta tietoa ja esittää mielipiteensä käymällä kaavoitusosastolla. Asemakaava-alueen rajanaapureille on ilmoitettu suunnittelusta kirjeitse. Asemakaavaehdotus on ollut nähtävillä 2.-31.3.2018 ja ehdotuksesta on pyydetty 9 lausuntoa. Nähtävillä olon aikana ei ole jätetty muistutuksia ehdotusta vastaan. Ehdotuksesta on saatu kaikki pyydetyt lausunnot pelastuslaitoksen lausuntoa lukuun ottamatta. Kaavoitusosasto on ehdotuksesta saatujen lausuntojen johdosta tarkistanut ja täydentänyt kaavaehdotusta. Muutokset ja lisäykset koskevat kaavakartan määräyksiä hulevesijärjestelmän osalta ja maaperän puhdistamiseksi kreosootista, täsmennyksiä kaavamääräyksiin kaavakartassa oleviin suojelumerkintöihin, lisäystä kaavakarttaan johdoille varatusta osaalueesta, lisäystä kaavaselostuksiin selostukseksi suojelluiksi rakennuksiksi asemakaava-alueen sisällä sekä perusteet suojelulle ja selostus asemakaavan vaikutuksista valtakunnallisesti merkittävälle rakennetulle kulttuuriympäristölle. Täydennetyn kaavaehdotuksen päivämäärä on 27.4.2018. Kaavaehdotusta ei ole olennaisesti muutettu sen jälkeen, kun se on asetettu julkisesti nähtäville ja näin ollen ei ole tarpeen asettaa nähtäville asettamisen jälkeen muutettua asemakaavaehdotusta uudelleen nähtäville (MRA 32 ). 4.3.4 Viranomaisyhteistyö Asemakaavan suunnittelussa kaavoitusosasto on tehnyt yhteistyötä liikenneviranomaisten (rautatie), Pietarsaaren museo, Pietarsaaren veden ja rakennusvalvontatoimiston kanssa,

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 19 mätningsavdelningen och kommunaltekniska avdelningen på staden Jakobstads tekniska verk. 4.4 Mål för detaljplanen och detaljplaneändringen Bangården skiljer i dagsläget det tidigare industriområdet i Sikören från stadens centrum. Målet med detaljplaneringen är att möjliggöra en led för en underfart mellan centrum och Sikören, för att således skapa en förbindelse mellan de två stadsdelarna och främja utvecklingen av Sikören till en levande stadsdel. sekä Pietarsaaren kaupungin teknisen viraston mittausosaston ja kunnallisteknisen osaston kanssa. 4.4 Asemakaavan ja asemakaavan muutoksen tavoitteet Ratapiha erottaa tänä päivänä Siikaluodon entisen teollisuusalueen kaupungin keskustasta. Kaavoituksen tavoitteena on mahdollistaa keskustan ja Siikaluodon välinen alikulkuväylä, jonka avulla luodaan yhteys näiden kahden kaupunginosan välille ja edistetään näin Siikaluodon kehittämistä eläväksi kaupunginosaksi. 5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN OCH DETALJPLANEÄNDRINGEN 5.1 Planens struktur Genom detaljplanen och detaljplaneändringen vill man möjliggöra en förbindelse mellan Sikören och centrum under järnvägen. Förutom underfartens gatuområde, barngårdens och brons område ingår de detaljplanerade omgivande kvarteren, vilka berörs av planlösningen, i detaljplaneområdet. Genom detaljplanen och detaljplaneändringen möjliggörs byggandet av en trafikförbindelse under järnvägen mellan Sikören och centrum. För järnvägstrafiken i nord-sydlig riktning och för järnvägsbron reserveras ett trafikområde, LR, i detaljplanen, och underfartens gatuområde vid järnvägsbron betecknas med servitut som ett trafikområde. Utrymmesreserveringen för Stationsvägen reserveras som gatuområde enligt avgränsningen i gatuplanen. Trafiken till och från den gamla järnvägsstationen leds via infarten från Jakobsgatan belägen på den norra delen av Tobaksmagasinets 5 ASEMAKAAVAN JA ASEMAKAAVAMUUTOKSEN KUVAUS 5.1 Kaavan rakenne Asemakaavan ja asemakaavan muutoksella halutaan mahdollistaa Siikaluodon ja keskustan välinen yhteys rautatien alitse. Kaava-alueeseen kuuluu alikulkuväylän katualueen, radan ja ratasillan alueen lisäksi ne korttelit ympäröivistä alueista joilla on voimassa oleva asemakaava ja joihin kaavaratkaisulla on vaikutusta. Tällä asemakaavalla ja asemakaavan muutoksella mahdollistetaan Siikaluodon ja keskustan välisen, radan alittavan liikenneyhteyden rakentaminen. Pohjois-eteläsuuntaista rautatieliikennettä ja ratasiltaa varten varataan asemakaavassa liikennealue, LR, ja alikulkuväylän katualue ratasillan kohdalla merkitään liikennealueelle rasitteena. Asematien tilavaraus varataan katualueeksi katusuunnitelman suunnitelmakartan mukaisena rajauksena. Vanhan rautatieaseman liikenne ohjataan Tupakkamakasiinin tontille pohjoispuolelta Jaakonkadun liittymän kautta. Lisäksi vanha asema-

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 20 tomt. Därtill planläggs det gamla stationsområdet som ett byggnadsskyddsområde (SR-1). Kvartersområdesbeteckningen för Tobaksmagasinet ändras från ett område för allmänna byggnader (Y) till ett område för servicebyggnader (P), och Tobaksmagasinet samt Cembradungen skyddas. I områdets norra del sker inga väsentliga ändringar. 5.1.1 Dimensionering Planområdets totala areal är ca 7,6 hektar, varav ca 2,07 hektar är tidigare oplanerat område. 5.1.2 Service All nödvändig service finns i närheten av området. 5.2 Uppnående av målen för miljöns kvalitet Planförslaget svarar till de mål som sattes upp i det skede då planen anhängiggjordes. 5.3 Områdesreserveringar 5.3.1 Kvartersområden Kvartersområde för affärsbyggnader där en stor detaljhandelsenhet får placeras (KM-1): Kvarter nr 3 utgör Citymarkets tomt vars areal är ca 2,3 ha. Planen följer i övrigt den gällande planen, men kvarterets södra del ändras till gatuområde på det område som krävs för underfarten. Enligt gällande detaljplan är kvarterets byggnadsrätt 10.000 m² våningsyta. Därtill finns det ett skyddat lokstall på området. Parkeringsnormen är 1 bilplats/33m² våningsyta och våningsantalet är II. Byggnadsytan följer den gällande planen. alue kaavoitetaan rakennussuojelualueena (SR-1). Tupakkamakasiinin korttelialueen merkintä muutetaan yleisten rakennusten korttelialueesta (Y) palvelurakennusten korttelialueeksi (P), ja Tupakkamakasiini sekä Sembralehto suojellaan. Alueen pohjoisosassa ei tapahdu olennaisia muutoksia. 5.1.1 Mitoitus Alueen kokonaisala on noin 7,6 hehtaaria, josta ennen kaavoittamatonta on noin 2,07 hehtaaria. 5.1.2 Palvelut Kaikki tarvittavat palvelut ovat alueen lähistöllä. 5.2 Ympäristön laatua koskevien tavoitteiden toteutuminen Kaavaehdotus vastaa hyvin vireille panon aikana sille asetettuja tavoitteita. 5.3 Aluevaraukset 5.3.1 Korttelialueet Liikerakennusten korttelialue, jolle saa sijoittaa vähittäiskaupan suuryksikön (KM-1): Korttelin nro 3 muodostaa Citymarketin tontin jonka ala on noin 2,3 ha. Kaava noudattaa muutoin voimassa olevaa asemakaavaa mutta korttelin eteläosa muuttuu katualueeksi alikukkuväylän edellyttämällä osalla. Voimassa olevan kaavan mukaisesti korttelin rakennusoikeus on 10.000 m² kerrosalaa. Lisäksi alueella on suojeltu veturitalli. Pysäköintinormi on 1 ap/33 m² kerrosalaa ja kerrosluku on II. Rakennusala on nykyisen kaavan mukainen.

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 21 Kvartersområde för person- och godstrafikterminal (LHTA-1): Kvarter nummer 24 utgör busstationens tomt, vars areal är ca 1,44 ha. Som kvarterets nya gräns i norr kommer gatuområde, underfarten, och en ny infart möjliggörs från Österleden. Kvarteret har bindande tomtindelning. Kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader samt byggnader för icke miljöstörande industri (KTY-1): Kvarteret omfattar tomten där Glas- Service Lund ligger. Kvarterets areal är ca 0,32 ha. Planen följer i stort sett den gällande planen. Den enda ändringen är att det i det nya detaljplaneförslaget anvisas en körförbindelse på tomten i fråga, från Jakobsgatan till det gamla stationsområdet. Kvartersområde för servicebyggnader (P): Kvartersområdet omfattar Tobaksmagasinets tomt, vars areal är ca 0,33 ha. Områdesbeteckningen för kvarteret ändras från kvartersområde för allmänna byggnader (Y) till kvartersområde för servicebyggnader (P) och magasinbyggnaden skyddas i detaljplanen. Kvartersområde för bilplatser (LPA): Kvartersområdet förblir oförändrat. Dess areal är ca 0,20 ha. Henkilöstö- ja tavaraliikenneterminaalin korttelialue (LHTA-1): Korttelin nro 24 muodostaa linjaautoaseman tontin jonka ala on n. 1,44 ha. Korttelin uudeksi pohjoisrajaksi tulee katualue, alikulkuväylä, ja Itäväylältä mahdollistetaan uusi liittymän alueelle. Korttelilla on sitova tonttijako. Liike- ja toimitilarakennusten sekä ympäristöhäiriöitä aiheuttamattomien teollisuusrakennusten korttelialue (KTY-1): Korttelin muodostaa tontin, jolla sijaitsee Lasi-Huolto Lund. Korttelin pinta-ala on n. 0,32 ha. Suunnitelma noudattaa valtaosin voimassa olevaa kaavaa. Ainoa muutos on, että uudessa asemakaavaehdotuksessa osoitetaan ajoyhteys kyseisellä tontilla, Jaakonkadulta vanhalle asema-alueelle. Palvelurakennusten korttelialue (P): Korttelialueeseen kuuluu Tupakkamakasiinin tontti, jonka ala on n. 0,33 ha. Korttelin aluemerkintä muutetaan yleisten rakennusten korttelialueesta (Y) palvelurakennusten korttelialueeksi (P) ja makasiinirakennus suojellaan asemakaavalla. Autopaikkojen korttelialue (LPA): Korttelialue pysyy muuttumattomana. Sen pinta-ala on n. 0,20 ha.

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 22 Bild 24. Tobaksmagasinet och stationsbyggnaden. 5.3.2 Övriga områden Gatuområden: Planen har inga konsekvenser för den befintliga Fabriksgatan, förutom infarten till den nya delen av gatan, Stationsvägens förlängning. För den nya underfarten anvisas 0,60 ha nytt gatuområde i detaljplaneförslaget. Trafikområden: Järnvägsområdet reserveras i detaljplanen som ett ca 1,54 ha stort trafikområde. Byggnadsskyddsområde (SR-1): Kvartersområdet omfattar det gamla järnvägsstationsområdet som varit oplanerat och vars areal är ca 0,74 ha. På området finns den tidigare stationsbyggnaden, två skjul och en dubbelvaktstuga. Byggnaderna på området skyddas i detaljplanen med beteckningen sr-1. En körförbindelse ordnas från Jakobsgatan till kvartersområdet. Kuva 24. Tupakkamakasiini ja asemarakennus. 5.3.2 Muut alueet Katualueet: Olemassa olevaan Tehtaankatuun ei suunnitelmalla ole vaukutusta lukuun ottamatta uuden katuosuuden, Asemakadun jatkeen uutta liittymää. Uutta katualuetta osoitetaan alikulkuväylälle kaavaehdotuksessa 0,60 ha. Liikennealueet: Rautatiealueeksi varataan asemakaavassa n. 1,54 ha suuruinen liikennealue. Rakennussuojelualue (SR-1): Korttelialue käsittää vanhan rautatieaseman kaavoittamatoman alueen jonka ala on n. 0,74 ha. Alueella on entinen asemarakennus, kaksi vajaa ja kaksoisvahtitupa. Alueen rakennukset suojellaan asemakaavalla merkinnällä sr-1. Korttelialueelle järjestetään ajoyhteys Jaakonkadulta.

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 23 Park (VP) och park där miljön bevaras (VP/s): Cembradungen, som är belägen mellan Tobaksmagasinet och den planerade underfarten, skyddas med planbeteckningen VP/s. Därtill skyddas de enskilda cembratallarna med bestämmelsen träd som ska skyddas. Cembradungen ingår i den byggda kulturmiljön av riksintresse Jakobstads järnvägsstation med omgivning och ska bevaras. 5.4 Planens konsekvenser Med den nya detaljplanen möjliggörs byggandet av en trafikled under järnvägen mellan Fabriksgatan och Jakobsgatan. Den nya gatan minskar järnvägens barriäreffekt mellan stadsdelarna och underlättar trafiksituationen vid den s.k. Framskorsningen, där det under rusningstid ofta uppkommer köbildning. Både centrumområdet och området med stora detaljhandelsenheter i Sikören drar nytta av den sammanlänkande underfarten dem emellan. Den nationellt värdefulla byggda kulturmiljön av riksintresse bevaras som en helhet, men underfarten skiljer av området från busstationens område och den nyare järnvägsstationsbyggnaden byggd vid skiftet mellan 1950- och 1960-talen. Den visuella kontakten mellan de två områdena bevaras dock även efter att underfarten förverkligats. Puisto (VP) ja puisto jossa ympäristö säilytetään (VP/s): Tupakkamakasiinin ja suunnitellun alikulun välissä oleva sembralehto suojellaan kaavamerkinnällä VP/s. Lisäksi yksittäiset sembramännyt suojellaan määräyksellä suojeltava puu. Sembralehto kuuluu valtakunnallisesti merkittävään rakennettuun kulttuuriympäristöön Pietarsaaren rautatieasemanseutu ja tulee säilyttää. 5.4 Kaavan vaikutukset Uudella asemakaavalla mahdollistetaan radan alittavan liikenneväylän rakentaminen Tehtaankadun ja Jaakonkadun välillä. Uusi katu vähentää radan aiheuttamaa estevaikutusta kaupunginosoen välillä ja helpottaa ruuhkautuvaa liikennettä nk. Framin risteyksessä. Sekä keskustan alue että Siikaluodon suurten kauppan yksiköiden alue hyötyvät alueet yhdistävästä liikenneväylästä. Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristö suojellaan kokonaisuutena, mutta alikäytävä erottaa alueen linja-autoaseman alueesta ja uudemmasta rautatieasemarakennuksesta, joka on rakennettu vaiheittain 1950- ja 1960- luvuilla. Näiden kahden alueen välinen näköyhteys kuitenkin säilyy, vaikka alikäytävä toteutetaan. Bild 25 och 26. Visuell kontakt i dagsnuläget mellan gamla järnvägsstationen och busstationen. Kuva 25 ja 26. Tämän päivän vanhan rautatieaseman ja linja-autoaseman välinen visuaalinen yhteys.

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 24 5.5 Störande faktorer i miljön Den planerade underfarten bidrar till livligare trafik nära den gamla stationsbyggnaden, som för närvarande används som bostad. Denna ändring förorsakar i övrigt inga nya störande faktorer på området. 5.6 Planbeteckningar och -bestämmelser I detaljplanebestämmelsen för kvartersområdet för verksamhetsbyggnader (KTY-1) preciseras arten av industri som får bedrivas på området. Också i detaljplanebestämmelserna för byggnadsskyddsområdet (SR-1) samt kvartersområdet för affärsbyggnader där en stor detaljhandelsenhet får placeras (KM-1) definieras verksamhetens art på respektive område och därtill har några bestämmelser omformulerats. I övrigt används traditionella planbeteckningar och -bestämmelser i planen. 5.5 Ympäristön häiriötekijät Suunniteltu alikulku aiheuttaa liikenteen vilkastumista vanhan asemarakennuksen läheisyydessä. Rakennus toimii tällä hetkellä asuntona. Muutos ei muutoin aiheuta häiriötekijöitä -alueelle. 5.6 Kaavamerkinnät ja -määräykset Toimistorakennusten korttelialueen (KTY-1) asemakaavamääräyksellä täsmennetään alueella harjoitettavan teollisuuden luonnetta. Sekä rakennussuojelualueen (SR-1), että vähittäiskaupan suuryksikön (KM-1) korttelialueen asemakaavamääräyksellä määritellään toiminnan luonne alueella ja lisäksi joidenkin määräysten muotoilua on tarkistettu. Muilta osin kaavassa käytetään tavanomaisia kaavamerkintöjä ja -määräyksiä. 6 GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 6.1 Planer som styr och åskådliggör genomförandet En gatuplan för Stationsvägens förlängning har gjorts för underfarten och en översiktsplan för järnvägsbron. 6 KAAVAN TOTEUTUS 6.1 Toteutusta ohjaavat ja havainnollistavat suunnitelmat Alikulkua varten on laadittu Asematien jatkeen katusuunnitelma ja rautatiesillasta yleissuunnielma.

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 25 Bild 25. Plankarta. Kuva 25. Suunnitelmakartta. Bild 26. Illustration. Kuva 26. Havainnekuva.

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 26 Bild 27. Illustration. Kuva 27. Havainnekuva. Bild 28. Illustration. 6.2 Genomförande och tidsplanering För att förverkliga planerna förutsätts ett markköp av Senatfastigheter. 6.3 Uppföljning av genomförandet Någon särskild uppföljning behövs inte. Kuva 28. Havainnekuva. 6.2 Toteuttaminen ja ajoitus Suunnitelmien toteuttamiseksi edellytetään maakauppaa Senaattikiinteistöjen kanssa. 6.3 Toteutuksen seuranta Erityistä seurantaa ei tarvita. STADEN JAKOBSTADS PLANLÄGGNINGSAVDELNING PIETARSAAREN KAUPUNGIN KAAVOITUSOSASTO Jakobstad / Pietarsaari 27.4.2018 Pekka Elomaa Stadsplanearkitekt / asemakaava-arkkitehti Melinda Lundgren Tf. byråarkitekt / Vt. toimistoarkkitehti

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 27 UTLÅTANDEN / LAUSUNNOT 1 Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverks utlåtande Keski-Pohjanmaan ja Pietarsaaren alueen pelastuslaitoksen lausunto 2 Hälsoinspektionens utlåtande Terveysvalvonnan lausunto 3 Miljö- och byggnadsnämndens utlåtande Ympäristö- ja rakennuslautakunnan lausunto 4 Museiverkets utlåtande Museoviraston lausunto 5 Österbottens förbunds utlåtande Pohjanmaan liiton lausunto 6 Jakobstads Vattens utlåtande Pietarsaaren Veden lausunto 7 Oy Herrfors Ab:s utlåtande Oy Herrfors Ab:n lausunto 8 NTM-centralen i Södra Österbottens utlåtande Etelä-Pohjanmaan ELY-keskuksen lausunto 9 Trafikverkets utlåtande Liikenneviraston lausunto 10 Behandlad av tekniska nämnden Käsitelty teknisessä lautakunnassa 11 Framlagd till påseende Asetettu nähtäville 12 Godkänd av stadsfullmäktige Hyväksytty kaupunginvaltuustossa Har inte gett utlåtande Ei lausunut 19.4.2018 4.4.2018 Har inte gett utlåtande Ei lausunut 19.4.2018 20.4.2018 15.3.2018 19.4.2018 20.2.2018 2-31.3.2018

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 Blankett för uppföljning av detaljplanen Basuppgifter och sammandrag Kommun 598 Jakobstad Datum för ifyllning 21.02.2018 2 CENTRUM K14(DEL) OCH 24. 33 SIKÖREN K3 SAMT JÄRNVÄG- PARK- OCH Planens namn GATUOMRÅDEN. Datum för godkännande Förslagsdatum Godkännare Dat. för meddel. om anh.gör. Godkänd enligt paragraf Kommunens plankod Genererad plankod Planområdets areal [ha] 7,5695 Ny detaljplaneareal [ha] 2,5097 Areal för underjordiska utrymmen [ha] Stranddetaljplan Strandlinjens längd [km] Byggplatser [antal] Med egen strand Utan egen strand Fritidsbost.byggpl. [antal] Med egen strand Områdesreserveringar Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Detaljplaneändringens areal [ha] 5,0598 Utan egen strand Exploateringstal [e] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt 7,5695 100,0 15000 0,20 2,5097-3100 A sammanlagt P sammanlagt 0,3304 4,4 0,3304 Y sammanlagt -0,3843-3200 C sammanlagt K sammanlagt 2,6136 34,5 15000 0,57-0,2848 100 T sammanlagt V sammanlagt 0,1589 2,1 0,0969 R sammanlagt L sammanlagt 3,7545 49,6 2,0394 E sammanlagt S sammanlagt 0,7121 9,4 0,7121 M sammanlagt W sammanlagt Underjordiska utrymmen Sammanlagt Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Skyddade byggnader Ändring i skyddade byggnader Byggnadsskydd [antal] [m²vy] [antal +/-] [m²vy +/-] Sammanlagt 6 4512 5 4016

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 Underbeteckningar Områdesreserveringar Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Exploateringstal [e] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt 7,5695 100,0 15000 0,20 2,5097-3100 A sammanlagt P sammanlagt 0,3304 4,4 0,3304 P 0,3304 100,0 0,3304 Y sammanlagt -0,3843-3200 Y -0,3843-3200 C sammanlagt K sammanlagt 2,6136 34,5 15000 0,57-0,2848 100 KM 2,2974 87,9 10000 0,44-0,2848 KT -0,3162-4900 KTY 0,3162 12,1 5000 1,58 0,3162 5000 T sammanlagt V sammanlagt 0,1589 2,1 0,0969 VP 0,0499 31,4-0,0121 VP/s 0,1090 68,6 0,1090 R sammanlagt L sammanlagt 3,7545 49,6 2,0394 Gator 0,6105 16,3 0,6105 LR 1,5383 41,0 1,4476 LPA 0,1613 4,3-0,0169 LHTA 1,4444 38,5-0,0018 E sammanlagt S sammanlagt 0,7121 9,4 0,7121 SR 0,7121 100,0 0,7121 M sammanlagt W sammanlagt Skyddade byggnader Ändring i skyddade byggnader Byggnadsskydd [antal] [m²vy] [antal +/-] [m²vy +/-] Sammanlagt 6 4512 5 4016 Detaljplan 6 4512 5 4016

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 Asemakaavan seurantalomake Asemakaavan perustiedot ja yhteenveto Kunta 598 Pietarsaari Täyttämispvm 21.02.2018 2 KESKUSTA K14(OSA)JA 24. 33 SIIKALUOTO K3 SEKÄ RAUTATIE- PUISTO- JA Kaavan nimi KATUALUEET Hyväksymispvm Ehdotuspvm Hyväksyjä Vireilletulosta ilm. pvm Hyväksymispykälä Kunnan kaavatunnus Generoitu kaavatunnus Kaava-alueen pinta-ala [ha] 7,5695 Uusi asemakaavan pinta-ala [ha] 2,5097 Maanalaisten tilojen pintaala [ha] Asemakaavan muutoksen pinta-ala [ha] 5,0598 Ranta-asemakaava Rantaviivan pituus [km] Rakennuspaikat [lkm] Omarantaiset Ei-omarantaiset Lomarakennuspaikat [lkm] Omarantaiset Aluevaraukset Pinta-ala [ha] Pinta-ala [%] Ei-omarantaiset Kerrosala [km²] Tehokkuus [e] Pinta-alan muut. [ha +/-] Kerrosalan muut. [km² +/-] Yhteensä 7,5695 100,0 15000 0,20 2,5097-3100 A yhteensä P yhteensä 0,3304 4,4 0,3304 Y yhteensä -0,3843-3200 C yhteensä K yhteensä 2,6136 34,5 15000 0,57-0,2848 100 T yhteensä V yhteensä 0,1589 2,1 0,0969 R yhteensä L yhteensä 3,7545 49,6 2,0394 E yhteensä S yhteensä 0,7121 9,4 0,7121 M yhteensä W yhteensä Maanalaiset tilat Yhteensä Pinta-ala [ha] Pinta-ala [%] Kerrosala [km²] Pinta-alan muut. [ha +/-] Kerrosalan muut. [k-m² +/-] Suojellut rakennukset Suojeltujen rakennusten muutos Rakennussuojelu [lkm] [k-m²] [lkm +/-] [k-m² +/-] Yhteensä 6 4512 5 4016

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 Alamerkinnät Aluevaraukset Pinta-ala [ha] Pinta-ala [%] Kerrosala [km²] Tehokkuus [e] Pinta-alan muut. [ha +/-] Kerrosalan muut. [km² +/-] Yhteensä 7,5695 100,0 15000 0,20 2,5097-3100 A yhteensä P yhteensä 0,3304 4,4 0,3304 P 0,3304 100,0 0,3304 Y yhteensä -0,3843-3200 Y -0,3843-3200 C yhteensä K yhteensä 2,6136 34,5 15000 0,57-0,2848 100 KM 2,2974 87,9 10000 0,44-0,2848 KT -0,3162-4900 KTY 0,3162 12,1 5000 1,58 0,3162 5000 T yhteensä V yhteensä 0,1589 2,1 0,0969 VP 0,0499 31,4-0,0121 VP/s 0,1090 68,6 0,1090 R yhteensä L yhteensä 3,7545 49,6 2,0394 Kadut 0,6105 16,3 0,6105 LR 1,5383 41,0 1,4476 LPA 0,1613 4,3-0,0169 LHTA 1,4444 38,5-0,0018 E yhteensä S yhteensä 0,7121 9,4 0,7121 SR 0,7121 100,0 0,7121 M yhteensä W yhteensä Suojellut rakennukset Suojeltujen rakennusten muutos Rakennussuojelu [lkm] [k-m²] [lkm +/-] [k-m² +/-] Yhteensä 6 4512 5 4016 Asemakaava 6 4512 5 4016

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 434 38 2 35 1347 1137 8 64 1085 34 31 1a 538 9.153 2 61 2 26 1677 5 25 9 15 1399 1094 6 61 6 5 09 8 4 85 3 53 2 65 3 5 48 860 4.173 15 4 62 2 73 5 8 7 8 5 35 1675 10 6 08 2 5 6 9 1 10602 535 18 19 1445 1346 49 3 48 14 M601 3 08 4 537 3.599 1088 1060 6.283 1515 16 1429 5 3 64 64 90216 5.001 30 4 4 00 3 83 3 61 1673 1516 40 3 92 4 90 55 3 74 3 42 rp2 98 5 67 4 24 3 49 M604 3 63 4 M601 M601 31 1 1644 5 45 3 53 86 3 71 5 05 3 38 66 168 3 87 96' 4 76 3 38 3 85 65 5 88 3 169 5 49 536 4.609 1446 1645 167 3 88 10 M501 3 51 63 1610 5 11 64 3 5 76 rp1 3 36 5 58 5 38 4 59 M601 1514 169a 3 18 46 89 3 DETALJPLANEKARTA MED BESTÄMMELSER ASEMAKAAVAKARTTA MÄÄRÄYKSINEEN BILAGA 1 LIITE 1 6 86 67 iaankatu 5K8 3P3 2 3 2K13 48 2 6K2 6K2 6L1 JAKOBSTADIV 6L2 1 III 6K18 3P6 68 Stationsvägen lundsgatan Jaakonkatu Kanavapuistikko renkatu 1 1ant 3K5 11 8 5K11 Bangårdsgatan 3K16 2P1 2K22 2K6 38 2K9 3P3 70 Koulukatu Victor Schaumaninpuistikko Jakobsgatan 39 47 2K15 R Autotallinreitti 14 5 2P5 Himmelsbergsgatan 56 57 58 III 3 4/5II 2900 43b 3P3 KTY-1 1 ap/75 KTT II 59 52 1 ap/100 3200 Y P Jaakonkatu 40 LPA 43a 33K11 (14) 1:138 ajo ajo 2 CENTRUM 2 KESKUSTA P KM-1 5 12 III nä 2K21 2P8 6L1 LPA nä 1:1 14 Stationsparken Asemapuisto 14 III VP/s Ekop. Y VP CEMBRADUNGEN 2P3 SEMBRALEHTO 3 1:139 LR1:117 6 rp 6 5 III 4 45 gatan 1 Koulukatu SR-1 Österleden 4 33K10 VP 2K20 6 Skolgatan 1 aankatu 1:1 e 1:117 44 140 PIETARSAARI Fabriksgatan 1:3 1:1 33K8 33K1 1:132 ASEMATIE STATIONSVÄGEN p 2 LR Posti 3 KM-1 II m-sm 1 ap/33 3 24 1 24 LHTA-1 II p Ekop. 7 KM 1:1 Tehtaankatu 3 6 10 33K13 1:2 1:2 1 33K8 KoulukatuSkolgat Tehtaankatu Smedjegatan 14:3 6K15 katu 33K8 33 SIKÖREN 33 SIIKALUOTO III III 3 7 II 33K2 Fabriksgatan 47 90 33K 2 CENT 14 ASEMATIE III nä m-sm ajo p e 1ap/33 (14) 1 2 3 4 5 KTY-1 VP sr-1 VP/s LR LHTA-1 LPA SR-1 sr-2 sr-3 1(1)

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 BULLERUTREDNING - SIKÖRENS OMRÅDE TÄRINÄSELVITYS - SIIKALUODON ALUE BILAGA 2 LIITE 2 Tärinäselvitys Siikaluodon alue Pietarsaaren kaupunki Jussi Kurikka-Oja Anne Kangasaho 23.12.2015 1/8

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 BULLERUTREDNING - SIKÖRENS OMRÅDE TÄRINÄSELVITYS - SIIKALUODON ALUE BILAGA 2 LIITE 2 Tärinäselvitys Siikaluodon alue 23.12.2015 1 (7) SISÄLTÖ 1 TAUSTATIEDOT... 2 2 MENETELMÄT JA LÄHTÖTIEDOT... 2 2.1 Tärinän häiritsevyyden arviointi... 2 2.2 Tärinän arviointi rakenteiden kannalta... 3 2.3 Mittaukset... 4 2.4 Maaperä... 4 2.5 Raideliikenne... 4 3 MITTAUSTULOKSET... 5 4 TULOSTEN ARVIOINTI... 6 4.1 Yleistä tärinän raja-arvoista... 6 4.2 Radan länsipuoli... 6 4.3 Radan itäpuoli... 6 4.3.1 Pohjoisosa... 6 4.3.2 Eteläosa... 6 5 AJONOPEUDEN VAIKUTUS... 7 6 TÄRINÄN VAIMENTAMINEN... 7 2/8

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 BULLERUTREDNING - SIKÖRENS OMRÅDE TÄRINÄSELVITYS - SIIKALUODON ALUE BILAGA 2 LIITE 2 Tärinäselvitys Siikaluodon alue 23.12.2015 2 (7) 1 Taustatiedot Tämä tärinäselvitys on laadittu Pietarsaaren Siikaluodon alueelle. Alueen käyttötarkoitusta ollaan muuttumassa teollisuusalueesta eläväksi kaupunkikeskustan osaksi. Alueelle tulee sijoittumaan uusia asuinrakennuksia ja muita toimintoja. Pääasiallinen tärinälähde on alueen läpi kulkeva rata. Työn on tilannut Pietarsaaren kaupunki. Sito Oy:ssä työstä on vastannut DI Jussi Kurikka-Oja, laadunvarmistajana toimi Ins. AMK. Anne Kangasaho. 2 Menetelmät ja lähtötiedot 2.1 Tärinän häiritsevyyden arviointi Pohjana tärinän häiritsevyyden arvioinnille käytetään VTT:n julkaisussa Suositus liikennetärinän arvioimiseksi maankäytön suunnittelussa, VTT Working Papers 50, Espoo 2006 esitettyä rakennusten värähtelyluokitusta (Taulukko 1): Taulukko 1. Rakennusten värähtelyluokitus häiritsevyyden arvioinnissa, VTT 2006 Värähtelyluokka A B C D Kuvaus v värähtelyolosuhteista w (mm/s), 95 Hyvät asuinolosuhteet (Ihmiset eivät yleensä havaitse värähtelyitä) 0,10 Suhteellisen hyvät asuinolosuhteet (Ihmiset voivat havaita värähtelyt, 0,15 mutta ne eivät ole häiritseviä) Suositus uusien rakennusten ja väylien suunnittelussa (Keskimäärin 15 % asukkaista pitää värähtelyitä 0,30 häiritsevinä ja voi valittaa häiriöistä) Olosuhteet, joihin pyritään vanhoilla asuinalueilla (Keskimäärin 25 % asukkaista pitää värähtelyitä 0,60 häiritsevinä ja voi valittaa häiriöistä) Rakennusten värähtelyluokituksessa rakennukset on jaettu luokkiin A-D tärinän tunnusluvun v w, 95 perusteella. Tunnusluku perustuu yksittäisten liikennetapahtumien suurimpiin värähtelyn taajuuspainotettuihin tehollisarvoihin ja niiden perusteella laskettuun keskiarvoon ja hajontaan seuraavasti: v w, 95 = 15 suurimman yksittäisen tapahtuman keskiarvo + 1,8 x 15 suurimman yksittäisen tapahtuman hajonta. Taulukoituja tunnuslukuja sovelletaan asuinrakennuksille. Tunnuslukuja voidaan soveltaa myös muille kuin asuinrakennuksille VTT:n julkaisun Ohjeita liikennetärinän arviointiin, Espoo 2011 mukaan: Suositeltava tavoiteraja värähtelyn enimmäisarvolle rakennuksen sisätiloissa on uusilla asuinalueilla 0,3 mm/s ja vanhoilla asuinalueilla 0,6 mm/s. Tämä VTT:n esittämä suositus enimmäisarvoksi (Talja 2002) on otettu käyttöön myös Liikenneviraston ohjeistuksessa (RATO 2008). Tavoitteen tulee toteutua pystyvärähtelyn osalta rakennuksen kaikissa lattioissa ja vaakavärähtelyn osalta rakennuksen jokaisessa kerroksessa. Mikäli kyse ei ole asuinrakennuksesta ja tilojen käyttötarkoitus on sellainen, että liikenteen ei katsota haittaavan lepoa, tavoiteraja voi olla kaksinkertainen esitettyihin arvoihin nähden. 3/8

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 BULLERUTREDNING - SIKÖRENS OMRÅDE TÄRINÄSELVITYS - SIIKALUODON ALUE BILAGA 2 LIITE 2 Tärinäselvitys Siikaluodon alue 23.12.2015 3 (7) Julkaisussa Suositus liikennetärinän arvioimiseksi maankäytön suunnittelussa esitetään kolme eri arviointitasoa käytettäväksi eri olosuhteissa: Arviointitasolla 1 tarkastelu perustuu taulukoituihin turvaetäisyyksiin, joiden avulla huomioidaan tärinän aiheuttaja ja paikalliset olosuhteet. Tämän tarkastelun perusteella voidaan arvioida, sijaitseeko alue tärinän suhteen riskialueella. Arviointitaso 2 perustuu laskennallisiin arvoihin tai tärinämittauksiin, jolloin liikenteen ja maaperän ominaisuudet voidaan arvioida tarkemmin. Arviointitasoa 2 suositellaan käytettäväksi, kun yleiskaavassa tai asemakaavassa rakentamista ohjataan yksityiskohtaisesti määrätyllä alueella ja arviointitason 1 perusteella alue on riskialuetta. Arviointitason 3 tarkastelu perustuu aina riittävän pitkäaikaisiin (viikon kestäviin) tärinämittauksiin. Tason 3 käyttöä tarvitaan, mikäli arviointitason 2 laskennallisella tarkastelulla ei saada riittävän luotettavaa kuvaa maaperän pystyvärähtelyn suuruudesta, tai halutaan rakentaa alueelle, jolla arviointitason 2 mukaan tärinä voi ylittää suositusarvon. Tässä selvityksessä on käytetty arviointitason 3 mukaisia, viikon kestäviä tärinämittauksia. 2.2 Tärinän arviointi rakenteiden kannalta VTT:n tutkimusraportissa Liikennetärinä: Alueiden tärinäkartoitus ja rakenteiden vaurioitumisalttius esitetään taulukossa 2 esitetyt värähtelyrajat maaperälle. Taulukko 2. Tärinäalttiusluokat rakenteiden tärinän arvioinnin kannalta. Tärinäalueet V H E Kuvaus Lähinnä rataa oleva alue, jolla maaperän tärinä on niin voimakasta, että se voi aiheuttaa vahinkoriskin rakennuksille tai rakenteille Hyväkuntoisiin ja tavanomaisiin rakennuksiin ei yleensä aiheudu niiden käyttökelpoisuutta haittaavia vaurioita, jos liikennetärinä on huomioitu resonanssille herkkien rakenteiden suunnittelussa. Tärinä on kuitenkin yleensä selvästi havaittavaa ja häiritsee usein asuinmukavuutta. Vaurioitumisriskin arvioinnissa tulee ottaa huomioon rakennuskanta ja käytetyt rakennusmateriaalit Tärinä ei aiheuta normaalikuntoisten rakenteiden vaurioitumista, mutta voi häiritä asumismukavuutta. Hallitseva taajuus, Hz alle 10 10 20 20 50 yli 50 alle 10 10 20 20 50 yli 50 alle 10 10 20 20 50 yli 50 Värähtely v max mm/s 3 4,2 6 7,2 1-3 1,4 4,2 2-6 2,4 7,2 alle 1 alle 1,4 alle 2 alle 2,4 Rakennuksiin siirtyvästä tärinästä kovilla maapohjilla kerrotaan julkaisussa seuraavaa: Kovissa maaperissä värähtelyssä hallitsevat yli 10 Hz taajuudet ja värähtely on laajakaistaista. Silloin vaakavärähtely ei yleensä voimistu rungossa ja lattioissakin voimistuminen voidaan olettaa vähäiseksi. Rakennukseen siirtyvä tärinä tulee kuitenkin aina olettaa vähintään samansuuruiseksi kuin maaperässä, vaikka todellisuudessa värähtely voikin jossain määrin vaimeta rakennukseen siirtyessään. 4/8

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 BULLERUTREDNING - SIKÖRENS OMRÅDE TÄRINÄSELVITYS - SIIKALUODON ALUE BILAGA 2 LIITE 2 Tärinäselvitys Siikaluodon alue 23.12.2015 4 (7) 2.3 Mittaukset Alueella toteutettiin tärinämittaukset 11 18.11.2015. Mittausjärjestelyistä vastasi Sito Oy:n alikonsulttina Kalliotekniikka Consulting Engineers Oy. Mittauspisteiden sijainnit esitetään kuvassa 1. Mittaukset suoritettiin maaperästä, joka mittausaikana oli sula. Kuva 1. Mittauspisteiden sijainti 2.4 Maaperä 2.5 Raideliikenne Alueelta ei ole käytettävissä maaperätutkimustietoja. Maaperäkartan mukaan aluetta ympäröivä maaperä on hiekkamoreenia (Mr), joka tulkitaan tärinän kannalta tarkastseltuna kovaksi maalajiksi. Mittausajankohdan raideliikenteestä hankittiin tiedot VR Track Oy:n kautta (VR Track Oy, 17.12.2015). 5/8

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 BULLERUTREDNING - SIKÖRENS OMRÅDE TÄRINÄSELVITYS - SIIKALUODON ALUE BILAGA 2 LIITE 2 Tärinäselvitys Siikaluodon alue 23.12.2015 5 (7) Mittausten aikana tutkimusalueen ohitti noin 55 tavarajunaa, massoiltaan 300-2000t. Rataosalla ei ole henkilöliikennettä. Liikenteen ajonopeus on ollut alle 70 km/h. 3 Mittaustulokset Mittaustulosten käsittelyssä on huomioitu ainoastaan ne mittaustapahtumat, jotka voitiin todentaa raideliikenteeseen liittyviksi. Kriteereinä käytettiin raideliikennetietojen ohiajotietoja (5 min tarkkuus), tapahtumien voimakkuutta ja taajuussisältöä. Muut tapahtumat, voimakkuudeltaan 0,1 1 mm/s (v max ) tulkittiin raideliikenteestä aiheutumattomiksi, todennäköisesti nämä tapahtumat ovat syntyneet liikehdinnästä mittauspisteiden ympäristössä. Tunnusluku v w, 95 on muodostettu mittaustulosten (v max, 95 ) perusteella käyttäen kaavaa:, Jossa V w, 95 on tehollisarvoon perustuva tunnusluku, v max, 95 mittaustulosten/huippuarvojen perusteella määritetty tunnusluku, f 0 on 3,5 hz ja f mittausten perusteella määritelty hallitseva värähtelytaajuus. Mittaustulokset mittauspisteittäin esitetään taulukossa 3: Taulukko 3. Mittaustulokset mittauspisteittäin Tärinän rataa Tärinän Tärinän rataa Etäisyys Hallitseva Radan Mittauspiste vastaan oleva pystysuuntainen suuntaan oleva rataan taajuus puoli vaakakomponentti (X) v w, 95 (mm/s) komponentti (Z) v w, 95 (mm/s) vaakakomponentti (Y) v w, 95 (mm/s) m Hz 1 0,42 0,33 0,32 12 20 Itä 2 alle 0,20 alle 0,20 alle 0,20 52 18 Itä 3 0,41 0,41 0,34 12 17 Itä 4 0,26 0,23 0,34 52 15 Itä 5 0,29 0,38 0,30 12 22 Itä 6 0,44 0,25 0,38 52 17 Länsi 7 0,35 0,25 0,45 12 30 Länsi 8 0,10 0,10-52 20 Länsi Mittauspiste 1: Mittari varastettu 13.11.2015, tuloksia vain kahdelta päivältä Mittauspiste 8: Toinen vaakakomponentti, tulokset epäluotettavia, tuloksia ei esitetä Mittaustapahtumien taajuussisällön ja maaperäkartan perusteella mittauspisteet ovat kovalla maaperällä. Mittauspisteen 1 osalta tuloksia saatiin muita mittauspisteitä lyhemmästä mittausajasta huolimatta riittävästi tärinän tunnusluvun muodostamiseksi liikenteen painojakauman puolesta. Mittauspisteen 8 osalta vaakasuuntien arviointi jää vajavaiseksi toisen vaakakomponentin puuttuessa. Koska mittaustulokset toisessa vaakasuunnassa ja pystysuunnassa ovat kohtuullisen matalia, voidaan arviointi tehdä puutteesta huolimatta toisen vaakakomponentin avulla. 6/8

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 BULLERUTREDNING - SIKÖRENS OMRÅDE TÄRINÄSELVITYS - SIIKALUODON ALUE BILAGA 2 LIITE 2 Tärinäselvitys Siikaluodon alue 23.12.2015 6 (7) 4 Tulosten arviointi 4.1 Yleistä tärinän raja-arvoista 4.2 Radan itäpuoli Taulukossa 1 esitetyt rakennusten värähtelyluokitukset perustuvat seuraaviin värähtelyolosuhteiden kuvauksiin: A, 0,10 mm/s, hyvät asuinolosuhteet, ihmiset eivät yleensä havaitse värähtelyitä B, 0,15, suhteellisen hyvät asuinolosuhteet, ihmiset voivat havaita värähtelyt mutta ne eivät ole häiritseviä C, 0,30, suositus uusien rakennusten ja väylien suunnittelussa, keskimäärin 15 % asukkaista pitää värähtelyitä häiritsevinä ja voi valittaa häiriöistä D, 0,60, olosuhteet joihin pyritään vanhoilla asuinalueilla, keskimäärin 25 % asukkaista pitää värähtelyitä häiritsevinä ja voi valittaa häiriöistä Määrittelytavasta johtuen tärinä voi olla havaittavaa ja jopa häiritsevää, vaikka tärinän voimakkuus olisi uusien rakennusten osalta sovellettavan C-luokan rajan tasalla. Radan itäpuolella tärinää mitattiin yhteensä viidestä pisteestä, jotka sijoittuivat 12 52 metrin etäisyydelle radasta. Radan itäpuolella tärinän voimakkuus ylittää uusien rakennusten osalta sovellettavan C-luokan rajan 0,30 mm/s etäisyydellä 0-52 m lähimmästä raiteesta. Lähelle rataa voidaan sijoittaa uudisrakennuksia, joiden käyttötarkoitukselle mahdollinen tärinästä aiheutuva häiriö levolle ei aseta rajoitteita. Sovellettava ohjearvoraja on tällöin 0,60 mm/s. Yli 52 m etäisyydellä olevien rakennusten osalta C-luokan raja alitetaan, jolloin alueelle voidaan sijoittaa myös asuin/majoitus/potilastiloja sisältäviä rakennuksia ilman erityisiä tärinäntorjuntatoimenpiteitä. Rakenteiden kannalta alue kuuluu luokkaan E Tärinä ei aiheuta normaalikuntoisten rakenteiden vaurioitumista, mutta voi häiritä asumismukavuutta. 4.3 Radan länsipuoli 4.3.1 Pohjoisosa 4.3.2 Eteläosa Radan länsipuolella tärinää mitattiin yhteensä kolmesta pisteestä, jotka sijoittuivat 12 52 metrin etäisyydelle radasta. Radan länsipuolen pohjoisosissa C-luokan raja 0,30 mm/s ylitetään 52 m etäisyydellä lähimmästä raiteesta. Länsipuolen pohjoisosiin ei suositella sijoitettavan uudisrakennuksia, joiden käyttötarkoitukselle tärinästä aiheutuva mahdollinen häiriö levolle asettaa rajoitteita. Rakenteiden kannalta alue kuuluu luokkaan E Tärinä ei aiheuta normaalikuntoisten rakenteiden vaurioitumista, mutta voi häiritä asumismukavuutta. Mittausten perusteella määriteltynä uusien, asuin/majoitus/potilastiloja sisältävien rakennusten osalta C-luokan raja alitetaan, jos etäisyys rataan nähden on yli 40m. Tätä 7/8

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 BULLERUTREDNING - SIKÖRENS OMRÅDE TÄRINÄSELVITYS - SIIKALUODON ALUE BILAGA 2 LIITE 2 Tärinäselvitys Siikaluodon alue 23.12.2015 7 (7) etäisyyttä lähemmäs rataa voidaan sijoittaa käyttötarkoitukseltaan soveltuvia rakennuksia. Rakenteiden kannalta alue kuuluu luokkaan E Tärinä ei aiheuta normaalikuntoisten rakenteiden vaurioitumista, mutta voi häiritä asumismukavuutta. 5 Ajonopeuden vaikutus Yhdistettäessä junatiedot tärinämittaustuloksiin, vaikuttaa siltä että voimakkainta tärinää alueella aiheuttavat uloimmaisilla raiteilla liikennöivät junat, joiden massalla ei ole merkittävää vaikutusta syntyvän tärinän voimakkuuteen. Tämän perusteella mahdollinen nopeustason nosto ratapiha-alueen läpiajoraiteilla ei nosta alueen tärinätasoa merkittävästi, jos nopeustaso ei ylitä tasoa 60 70 km/h. 6 Tärinän vaimentaminen Jos määriteltyjen ns. suojaetäisyyksien sisäpuolelle halutaan sijoittaa tärinälle herkkiä tiloja (mm. asuintilat) tulee suunnittelussa varautua tärinän vaimennusratkaisuihin tai tilojen suunnitteluun siten, että alueella vallitsevat värähtelytasot tulevat huomioiduiksi rakenteiden resonanssitarkastelussa. Tämä edellyttää tarkempaa tietoa suunniteltavien rakennusten rakenneratkaisuista. Riippuen suunniteltujen rakennusten sijainnista ja rakennetyypistä, mahdollisia tärinänvaimennusratkaisuja ovat erilaiset tärinäeristeet joko sokkelin kylkeen asennettuna tai rakenteen alla, teräsponttiseinä tai rakennuksen perustaminen teräsjousille. 8/8

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 NATURINVENTERING LUONTOSELVITYS BILAGA 3 LIITE 3 Naturinventering av Bangårdsområdet i Jakobstad Mattias Kanckos Augusti 2017 Naturstigen 12 GSM: 050-5939536 68810 Ytteresse info@essnature.com Finland 1/15

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 NATURINVENTERING LUONTOSELVITYS BILAGA 3 LIITE 3 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Material och metoder 2 3. Allmän beskrivning av området 3 4. Växtlighet 4 5. Fågelfaunan 8 6. Flygekorre 10 7. Fladdermöss 11 8. Åkergroda 12 9. Utter 12 10. Övrig Fauna 12 11. Rekommendationer för projektet 12 12. Litteratur 14 2/15

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 NATURINVENTERING LUONTOSELVITYS BILAGA 3 LIITE 3 1. Inledning Staden Jakobstad har pågående förhandlingar med Senatsfastigheter gällande det f.d. Bangårdsområdet i Jakobstad. Staden planerar att köpa in marken och uppgöra en detaljplan för området. Stadsgeodet Anders Blomqvist vid Staden Jakobstad har därför begärt en naturinventering av essnature / Mattias Kanckos. Det inventerade områdets areal är ca 10 hektar. Målsättningen med denna naturinventering var att ge tillräckligt god kännedom om områdets naturvärden för att kunna bedöma vilka begränsningar naturvärden kommer att medföra i en kommande planering av området. 2. Material och metoder En naturinventering kan omfatta många olika artgrupper som kräver olika typer av inventeringsmetodik. Denna naturinventering i Jakobstad omfattar en inventering av växter och naturtyper, inventering av häckande fåglar samt en inventering av flygekorre och fladdermöss. Målsättningen med inventeringen var också att allmänt beskriva naturen i området, att eventuellt hitta utrotningshotade eller skyddsvärda naturtyper enligt naturskydds-, vatten- eller skogslagen. Förutom de enligt lag skyddade naturtyperna noterades även lokalt sällsynta naturtyper som kan vara viktiga för den biologiska mångfalden eller som kan tänkas utgöra livsmiljö för hotade och skyddade arter. Växt- och naturtypsinventeringen gjordes den 1.8 2017. Inventering av häckande fåglar gjordes två gånger under den optimala inventeringstidpunkten för fåglar (6.6 och 16.6 2017) Fågelinventeringen gjordes under den tidiga morgonen (kl. 4.00-10.00) då fåglarna sjunger som aktivast. Fåglarnas revir ritades in på kartor och jämfördes mellan de olika tillfällena. På så sätt fick man en uppfattning om det verkliga antalet häckande par. Denna naturinventering omfattar också en inventering av flygekorre. I lämpliga miljöer inventerades flygekorre genom att söka efter den arttypiska spillningen under träd. I praktiken är det främst under stora granar och aspar som man hittar spillningen och dessa träd kontrollerades speciellt noggrant. Inventeringen av flygekorre gjordes den 6.6 2017. Dessutom har en inventering av flygekorre gjorts redan tidigare den 15.2 2017 i samband med att ett utlåtande över stadens eventuella markköp uppgjordes. Inventeringen av fladdermössen följer de rekommendationer som uppgjorts av chiropterologiska föreningen i Finland. Fladdermössen inventerades nattetid med hjälp av strålkastare och en ultraljudsdetektor av märket (Pettersson Ultrasound Detector D240X). Fladdermusens läten bandades vid behov med en digital bandspelare. Arterna artbestäms antingen i fält eller efteråt genom att analysera ljudupptagningar med ljudanalysprogrammen BatSound. I mån av möjlighet gjordes även synobservationer av fladdermössen eftersom flygmönster och jaktbeteende är i vissa fall viktiga för artbestämningen. Inventeringen av fladdermössen gjordes sammanlagt under två nätter i juli respektive augusti. Inventeringen av fladdermössen gjordes den 5.7 och 14.8. Inventeringen inleddes ca en halvtimme efter solnedgången och pågick ett par timmar under natten. Inventeringen gjordes endast under de kvällar då väderleken var tjänlig eller då vinden var svag och temperaturen över + 10 C. Ihållande regn, kyla och hård vind minskar nämligen märkbart fladdermössens aktivitet och rörelse och försvårar också arbetet för inventeraren. Inventeringen av fladdermössen gjordes till fots och hela området inventerades. Spår och direkta observationer av däggdjur noterades givetvis också och finns omnämnda i texten. Denna naturinventering har gjorts av FM biolog Mattias Kanckos från essnature. 3/15

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 NATURINVENTERING LUONTOSELVITYS BILAGA 3 LIITE 3 3. Allmän beskrivning av området Det inventerade området ligger i staden Jakobstads absoluta centrum och är omgiven i alla väderstreck av bebyggelse, både av ett tätbebyggt höghusområde i väster och mera spridd småhusbebyggelse vid Svedjenabba i sydost. Området vid Bangården i Jakobstad utgörs förutom av det öppna bangårdsområdet av små splittrade skogsdungar som delas upp i flera små fragment på grund av de befintliga gatorna, järnvägen och byggnaderna. Utmärkande för områdets skogar är den mycket stora andelen lövträd, speciellt grova vårtbjörkar men även mycket rikligt med medelgrova aspar. Därtill förekommer överallt även trädformiga sälgar och grova gråalar. I hela området finns endast ett tiotal grövre granar och mindre än 10 grova tallar. Hela det inventerade området är förstås också mycket starkt kulturpåverkat. Inom projektområdet förekommer inga vattendrag eller myrar i naturtillstånd. Det inventerade området är totalt ca 10 hektar stort. Bild 1. Översiktskarta över inventeringsområdets läge i Jakobstad 4/15

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 NATURINVENTERING LUONTOSELVITYS BILAGA 3 LIITE 3 4. Växtlighet Växtligheten och naturtyperna inom det inventerade området redovisas i olika figurer som har något så när enhetlig växtlighet. Figurernas nummer avser numreringen på kartan i bild 2. I denna inventering är figurernas antal 5 stycken. Bild 2. Flygbild av det inventerade området med de olika växtlighetsfigurerna inritade. 5/15

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 NATURINVENTERING LUONTOSELVITYS BILAGA 3 LIITE 3 Figur 1. På bangården förekommer en intressant växtlighet med enstaka lite mera ovanliga växter för våra trakter. I buskskiktet växer enstaka gråalar (Alnus incana) och björkar (Betula spp.), speciellt i norr. I övrigt är området öppet och utan träd- och buskskikt. Dominerande arter i fältskiktet är bl.a. korsört (Senecio vulgaris), gulsporre (Linaria vulgaris), ängssyra (Rumex acetosella), kärrdunört (Epilobium palustre), fyrkantig johannesört (Hypericum maculatum), femfingerört (Potentilla argentea), norsk fingerört (Potentilla norvegica), lomme (Capsella bursa-pastoris), åkerviol (Viola arvense), borsttistel (Cirsium heleniodes), gatkamomill (Chamomilla suaveolens), gårdssyra (Rumex longifolius), renfana (Tanacetum vulgare), gråbo (Artemisia vulgaris), hästhov (Tussilago farfara), maskros (Taraxacum spp.), hundäxing (Dactylis glomerata), ängskavle (Phleum pratense), kråkvicker (Vicia cracca), bladvass (Phragmites australis), ögontröst (Euphrasia spp.) och baldersbrå (Matricaria perforata). De mer ovanliga växterna är en stor förekomst av sandtrav (Cardaminopsis arenosa) samt även allmänt förekommande fältmalört (Artemisia campestris ssp. campestris). Bild 3. På bangårdsområdet växer en väldigt speciell och intressant växtlighet. Figur 2. 80-årig gammal, mångformig, ogallrad och mycket tät blandskog. I trädskiktet förekommer gran (Picea abies), vårtbjörk (Betula pendula) och gråal (Alnus incana) samt lite asp (Populus tremula). I trädskiktet finns även några trädformiga sälgar (Salix caprea) samt lönnar (Acer platanoides) i områdets södra del. Som ett underskikt och i buskskiktet förekommer rikligt med hägg (Prunus padus). I buskskiktet växer även rönn (Sorbus aucuparia) och gran (Picea abies). I det frodiga och varierande fältskiktet växer här duntrave (Epilobium angustifolium), älggräs (Filipendula ulmaria), renfana (Tanacetum vulgare), brännässla (Urtica dioica), stormåra (Galium album), borsttistel (Cirsium helenioides), hundfloka (Anthriscus sylvestris), sibirisk björnloka (Heracleum sphondylium ssp. sibiricum), groblad (Plantago major), maskros (Taraxacum spp.), kråkvicker (Vicia cracca), röllika (Achillea millefolium) och smörblomma (Hieracium spp.), rödblära (Silene dioica), vänderot 6/15

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 NATURINVENTERING LUONTOSELVITYS BILAGA 3 LIITE 3 (Valeriana sambucifolia), gårdsskräppa (Rumex longifolius), liljekonvalj (Convallaria majalis), strutbräken (Matteuccia struthiopteris), hässlebrodd (Milium effusum), ekorrbär (Maianthemum bifolium), blåbär (Vaccinium myrtillus), skogspipa (Angelica sylvestris), gråbo (Artemisia vulgaris), hundäxing (Dactylis glomerata) och skogskovall (Melampyrum sylvaticum). I området finns tyvärr även vanliga, invasiva arter såsom blomsterlupin (Lupinus polyphyllos) och jättebalsamin (Impatiens glandulifera). Bild 4. Mycket tät, gammal och mångformig blandskog i figur 2. Figur 3. Ung 20-årig, tät och utdikad lövblandskog. I trädskiktet dominerar glasbjörk (Betula pubescens), gråal (Alnus incana) och hägg (Prunus padus). I fältskiktet påträffas bl.a. hässlebrodd (Milium effusum), ekorrbär (Maianthemum bifolium), skogsbräken (Dryopteris carthusiana), åkerbär (Rubus arcticus), duntrave (Epilobium angustifolium), hundfloka (Anthriscus sylvestris), borsttistel (Cirsium helenioides) och tuvtåtel (Deschampsia cespitosa). På de fuktigaste partierna förekommer även kråkklöver (Potentilla palustris) och topplösa (Lysimachia thyrsiflora). Figur 4. Ung och extremt tät lövblandskog. I trädskiktet förekommer bl.a. sälg (Salix caprea) samt olika viderarter och pilträd (Salix spp.). I figuren förekommer inget buskskikt och även fältskiktet är mycket obefintligt på grund av det täta kronskiktet. I figuren påträffades dock några fläderbuskar (Sambucus racemosa). Figur 5. Ca 80-årig lövblandskog. I trädskiktet dominerar vårtbjörk (Betula pendula), men även asp (Populus tremula), glasbjörk (Betula pubescens) och gråal (Alnus incana) förekommer. Som ett underskikt och i buskskiktet förekommer även lite gran (Picea abies) ställvis. I buskskiktet förekommer också rikligt med hägg (Prunus padus) och rönn (Sorbus aucuparia). I fältskiktet påträffas ormbär (Paris quadrifolia), ekorrbär (Maianthemum bifolium), tuvtåtel (Deschampsia cespitosa), brännässla (Urtica dioica), skogsbräken (Dryopteris carthusiana), harsyra (Oxalis acetosella), 7/15

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 NATURINVENTERING LUONTOSELVITYS BILAGA 3 LIITE 3 Bild 5. En ung, ca 20-årig tät lövblandskog i figur 3. Bild 6. En äldre björkdominerad lövblandskog i figur 5. 8/15

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 NATURINVENTERING LUONTOSELVITYS BILAGA 3 LIITE 3 5. Fågelfaunan Fågelfaunan på inventeringsområdet består av en förhållandevis mångformig, rik och intressant fågelfauna. Sammanlagt påträffades hela 21 olika arter och 42 par. I tabell 1 finns en sammanställning över de häckande fåglarna. I området finns en mycket stor koloni häckande björktrastar, speciellt i figur 5, men även i figur 2 häckar flera björktrastar. Det är mycket svårt att inventera björktrastarna eftersom man borde söka efter deras bon, men åtminstone 10 par häckar i området. Björktrasten är en av våra allra vanligaste fåglar, men den stora kolonin gör att även andra fåglar gärna häckar i samma område. Förutom de vanliga fågelarterna som gärna häckar nära människan påträffas även i området mer ovanliga arter. I den frodiga lövskogen i figur 5 häckade bl.a. svarthätta och dessutom påträffades här de fåtaliga arterna busksångare och härmsångare. Det förblev lite oklart om dessa arter häckar i området eftersom de påträffades endast under ett inventeringstillfälle. I figur 5 häckade även bergfink. Bergfinken häckar sällan hos oss utan är en vanlig art längre norrut. På grund av den kalla våren 2017 var det dock flera bergfinkar som stannade kvar och häckade på våra breddgrader under sommaren. Av de utrotningshotade arterna påträffades två stycken nära hotade arter (NT), nämligen stenskvätta och rosenfink. Stenskvättan häckade på själva bangården och rosenfinken häckade i områdets västra del, eventuellt också utanför området vid Aspegrens trädgård. Med tanke på fåglarna är det också figur 5 som har störst betydelse för mångfalden, även om figuren med tanke på fåglarna inte är skyddad enligt lag. Bild 7. Inom inventeringsområdet påträffades steglits (Carduelis carduelis). 9/15

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 NATURINVENTERING LUONTOSELVITYS BILAGA 3 LIITE 3 Tabell 1. Fågelarter som påträffades häckande på inventeringsområdet Art Antal par Hotgrad Björktrast Turdus pilaris 10 Lövsångare Phylloscopus trochilus 7 Bofink Fringilla coelebs 3 Talgmes Parus major 3 Grå flugsnappare Muscicapa striata 2 Tamduva Columba livia domestica 2 Härmsångare Hippolais icterina 1 Rödhake Erithacus rubecula 1 Gulsparv Emberiza citrinella 1 Steglits Carduelis carduelis 1 Större hackspett Dendrocopus major 1 Busksångare Acrocephalus dumetorum 1 Svarthätta Sylvia atricapilla 1 Gråsiska Carduelis flammaea 1 Bergfink Fringilla montifringilla 1 Stenskvätta Oenanthe oenanthe 1 NT Ringduva Columba palumbus 1 Koltrast Turdus merula 1 Rödvingetrast Turdus iliacus 1 Rosenfink Carpodacus eryhtrinus 1 NT Trädgårdssångare Sylvia borin 1 Totalt 42 10/15

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 NATURINVENTERING LUONTOSELVITYS BILAGA 3 LIITE 3 6. Flygekorre Flygekorren räknas som en nära hotad art (NT) enligt den nyaste klassificeringen av våra utrotningshotade arter från 2015 och den finns även med på bilaga IVa i EU:s habitatdirektiv. Enligt direktivet är det förbjudet att förstöra eller försvaga artens föröknings- och rastplatser. Inom inventeringsområdet påträffades spår av flygekorre på samma ställen både under inventeringen i februari 2017 (Kanckos 2017) och juni 2017. Ny spillning hade dykt upp på samma ställen mellan inventeringstillfällena i februari och juni, vilket visar att flygekorre fanns i området även under sommaren 2017. Området utgör således ett förekomstområde för flygekorre. Påträffade spår av flygekorre framgår av bild 8. Spår av flygekorre hittades i två skilda figurer, figur 2 och 5. I figur 2 finns en hålträdsasp som utgör en rast- och förökningsplats för flygekorre. Aspens koordinater är KKJ27 = 7070617-3288163. I figur 2 finns ca 10 grova granar och under fyra av granarna hittades spillning. På andra sidan Österleden fanns också en gammal grov gran, under vilken spillning av flygekorre hittades. Man kan således konstatera att flygekorren också rör sig över vägen mot Aspegrens trädgård. Bild 8. Förekomst av flygekorre på inventeringsområdet. 11/15

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 NATURINVENTERING LUONTOSELVITYS BILAGA 3 LIITE 3 7. Fladdermöss I området påträffades inga fladdermöss under inventeringen. Området är så pass öppet och skogsområdena är så pass splittrade att de inte lämpar sig ens för vår vanligaste art nordisk fladdermus (Eptesicus nilssoni). Däremot påträffades två jagande individer av nordisk fladdermus, strax söder om Östra ringvägen vid Svedjenabba som ligger sydost om inventeringsområdet. Fladdermössen jagade i en öppen glänta (bollplan) omgiven av hög och tät lövblandskog med inslag av gran. Området framgår av bild 9. Själva området som inventerades saknar dock betydelse för fladdermössen och ingen speciell hänsyn behöver tas till fladdermössen vid planeringen. Bild 9. Förekomst av fladdermöss i närheten av projektområdet 12/15

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 NATURINVENTERING LUONTOSELVITYS BILAGA 3 LIITE 3 8. Åkergroda Åkergrodan (Rana arvalis) finns liksom flygekorren även med på bilaga IVa i EU:s habitatdirektiv. Enligt direktivet är det förbjudet att förstöra eller försvaga dessa arters föröknings- och rastplatser. Detta gäller alla förekomstplatser även utanför de befintliga skyddsområdena. Åkergrodan är tämligen vanlig i de flesta sjöar i Österbotten. I området förekommer inga vattendrag eller potentiella lekplatser för åkergroda och ingen inventering utfördes. 9. Utter Utter (Lutra lutra) finns liksom flygekorren och åkergrodan även med på bilaga IVa i EU:s habitatdirektiv. Enligt direktivet är det förbjudet att förstöra eller försvaga dessa arters föröknings- och rastplatser. Detta gäller alla förekomstplatser även utanför de befintliga skyddsområdena. Uttern har blivit tämligen vanlig i de flesta sjöar, åar och vattendrag i Österbotten. Den förekommer numera också vid havet. Uttern är i Finland också fridlyst. Ingen speciell inventering av utter gjordes inom ramen för denna inventering, eftersom det inte finns några vattendrag inom projektområdet. 10. Övrig fauna Inom det inventerade området påträffades vid två tillfällen fälthare (Lepus europaeus). I övrigt påträffades inga däggdjur under inventeringen. Området saknar betydelse för däggdjuren på grund av det centrala läget alldeles intill stadens centrum. 11. Rekommendationer för projektet Inom det inventerade området hittades inga naturtyper som är skyddade enligt vattenlagen, naturskyddslagen eller skogslagen. Några sällsynta eller utrotningshotade växter eller fåglar observerades inte heller i området. I området finns det inte på basen av denna inventering rastoch förökningsplatser för fladdermöss, utter eller åkergroda. I området förekommer dock en rast- och förökningsplats för flygekorre som är skyddad enligt naturskyddslagen. Förekomsten av flygekorre i området hänger ihop med den sedan tidigare kända förekomsten vid Svedjenabba sydost om det inventerade området. För att inte förstöra eller försämra rast- och förökningsplatsen i området behöver man även bevara en ekologisk korridor österut till Svedjenabba. Rekommendationerna för markplaneringen framgår av bild 10. Inom de områden som skyddas kan man utföra gallringar, men områdena bör bevaras som skogsområden med stora träd (asp och gran) som flygekorren kan utnyttja för förflyttning. Den lilla skogsdungen kring boplatsen borde lämnas så gott som orörd, endast en varsam gallring av underväxtlighet kan tillåtas. 13/15

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 NATURINVENTERING LUONTOSELVITYS BILAGA 3 LIITE 3 Bild 10. Rekommendationer för markplaneringen. De röda områden bör bevaras som skogsområden. Pilarna avser flygekorrens möjligheter att via träd förflytta sig mellan de olika skogsområdena. 14/15

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 NATURINVENTERING LUONTOSELVITYS BILAGA 3 LIITE 3 12. Litteratur Kanckos, M. 2017. Utlåtande över Staden Jakobstads eventuella markinköp på Bangårdsområdet i Jakobstad. Utlåtande, essnature 5 sidor 17.2 1017. Kuusipalo, J. 1996. Suomen metsätyypit. Kirjayhtymä OY. 145 s. Laine, J. & Vasander, H. 2005. Suotyypit ja niiden tunnistaminen. Metsäkustannus OY. 110 s. Liukko, U-M., Henttonen, H., Hanski, I. K., Kauhala, K., Kojola, I., Kyheröinen, E-M. & Pitkänen, J. 2016: Suomen nisäkkäiden uhanalaisuus 2015 The 2015 Red List of Finnish Mammal Species. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus. 34 s. Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (toim./eds.) 2010: Suomen lajien uhanalaisuus Punainen kirja 2010. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki. 685 s. SLTY. Suomen lepakkotieteellinen yhdistys ry:n suositus lepakkokartoituksista luontokartoittajille, tilaajille ja viranomaisille (http://www.lepakko.fi/docs/slty_lepakkokartoitusohjeet.pdf). (2011). at <http://www.lepakko.fi/docs/slty_lepakkokartoitusohjeet.pdf> Söderman, T. 2003. Luontoselvitykset ja luontovaikutusten arviointi. Ympäristöopas 109. 196 S. Tiainen, J., Mikkola-Roos, M., Below, A., Jukarainen, A., Lehikoinen, A., Lehtiniemi, T., Pessa, J., Rajasärkkä, A., Rintala, J., Sirkiä, P. & Valkama, J. 2016: Suomen lintujen uhanalaisuus 2015 The 2015 Red List of Finnish Bird Species. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus. 49 s. 15/15

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 JAKOBSTADS RESECENTRUM, TRAFIKUTREDNING PIETARSAAREN MATKAKESKUS LIIKENNESELVITYS BILAGA 4 LIITE 4 Vastaanottaja Pekka Elomaa, Pietarsaaren kaupunki, kaavoitus Asiakirjatyyppi Liikenneselvitys asemakaavaa varten Päivämäärä 12 / 2017 PIETARSAAREN MATKA- KESKUS LIIKENNESELVITYS 1/18

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 JAKOBSTADS RESECENTRUM, TRAFIKUTREDNING PIETARSAAREN MATKAKESKUS LIIKENNESELVITYS BILAGA 4 LIITE 4 PIETARSAAREN MATKAKESKUS LIIKENNESELVITYS Päivämäärä 29/10/2017 Laatija Hyväksyjä Kuvaus Mikko Uljas, 0400 665 719, Ramboll Pekka Elomaa, Pietarsaaren kaupunki Liikenneselvitys asemakaavan muuttamista varten Ramboll Hovioikeudenpuistikko 19 E 65100 VAASA P +358 20 755 611 F +358 20 755 6201 www.ramboll.fi 2/18

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 JAKOBSTADS RESECENTRUM, TRAFIKUTREDNING PIETARSAAREN MATKAKESKUS LIIKENNESELVITYS BILAGA 4 LIITE 4 liikenneselvitys SISÄLTÖ 1. NYKYTILANNE 1 2. MUUT SUUNNITELMAT 4 2.1 Asematien jatke 4 2.2 Siikaluodon alueen kehittäminen 5 2.3 Torin ja torin ja linja-autoaseman välisen korttelin kehittäminen 5 2.4 Rautatie 6 3. TAVOITTEET JA MITOITUS 6 3.1 Matkakeskuksen toiminnot ja niiden mitoitus 6 3.2 Liikenne-ennuste 7 3.3 Ympäristö ja kaupunkikuva 7 4. LIIKENNEJÄRJESTELYN VAIHTOEHDOT 8 4.1 Vaihtoehdot 8 4.2 Vaihtoehtojen arviointi 11 5. SUOSITUS LIIKENNEJÄRJESTELYIKSI 12 Liitteet: Liite 1, Vaihtoehto 1 Liite 2, Vaihtoehto 2 Liite 3, Vaihtoehto 3 3/18

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 JAKOBSTADS RESECENTRUM, TRAFIKUTREDNING PIETARSAAREN MATKAKESKUS LIIKENNESELVITYS BILAGA 4 LIITE 4 liikenneselvitys 1-1 1. NYKYTILANNE Nykyisen linja-autoaseman järjestelyt näkyvät kuvassa 1. Ajo alueelle tapahtuu kolmen liittymän kautta. Pohjoisin on Asematien jatke, keskimmäinen on ulosajoliittymä, jossa on sisäänajo linjaautoille kuitenkin sallittu. Eteläisin liittymä on linja-autojen ja rahtiliikenteen sisäänajoliittymä, mutta ulosajoakaan ei ole kielletty. Linja-autoasemalla on laituri seitsemälle linja-autolle ja lisäksi pysäköintitilaa n. viidelle autolle. Yleensä asemalla on päivisin enimmillään neljä linja-autoa samanaikaisesti. Henkilöautojen pysäköintialueelle ajetaan Asematien jatkeen kautta. Pännäisten rautatieasemalle menevä linja-auto ottaa matkustajat Asematien jatkeella olevan pyöreän saarekkeen kohdalta. Takseilla ei ole nykyisin omaa päivystyspaikkaa tällä alueella, vaan ne hakevat asiakkaansa pysäköintialueelta. Pysäköinnissä on tavallisina päivinä n. 10 autoa. Matkahuollon pääoven lähellä on polkupyöräpaikkoja n. 10:lle pyörälle, mutta määrä on liian pieni. Mopoille ei ole paikkaa nyt ollenkaan, mutta tarvetta niillekin paikoille olisi. Matkahuolto ei käytä radan varren lastauslaituria. Sitä käyttää asemarakennuksessa oleva yritys. Kuva 1: Nykyisen linja-autoaseman järjestelyt. Matkahuolto käsittelee päivittäin rahtia n. 400-500 kollia. Rahdin sisäänotto on ajoittain ruuhkainen, kun rahtia purkava bussi sulkee reitin muilta autoilta. Henkilöautolla tulevat rahtiasiakkaat 4/18

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 JAKOBSTADS RESECENTRUM, TRAFIKUTREDNING PIETARSAAREN MATKAKESKUS LIIKENNESELVITYS BILAGA 4 LIITE 4 liikenneselvitys 1-2 ajavat nykyisin pysäköintialueella oleville parkkipaikoille ja he vievät tai noutavat paketit matkahuollon kärryillä. Rahtioven läheisyydessä on peruuttelusta johtuen usein vaaratilanteita. Rahtioven edessä on viheralue, jonka yli ajetaan autoilla. Kuva 2: Rahtioven edusta, viheralue ja lipputangon sijainti eivät tue toimintoja Linja-autoaseman piha-alueen päällystetty alue on hyvässä kunnossa ja selkeästi muotoiltu ja rajattu. Kuivatus toimii ja matkahuollon edessä on hyvin hoidettu viheralue. Jaakonkadulta tulee kevyen liikenteen yhteys matkahuollon eteen ja reitti on reunakivellä korotettu. Muuten matkahuollon edusta on yhtenäistä asfalttikenttää jolloin eri toimintojen jäsentely ei toimi kovin hyvin. Varsinainen linja-autokenttä on avoin ja kaupunkikuvaltaan hiukan ankea. Kuva 3: Korotettu kevyen liikenteen väylä johtaa matkahuollolle, linja-autojen pysäköintikenttä on avoin ja ankea. 5/18

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 JAKOBSTADS RESECENTRUM, TRAFIKUTREDNING PIETARSAAREN MATKAKESKUS LIIKENNESELVITYS BILAGA 4 LIITE 4 liikenneselvitys 1-3 Kuva 4: Matkahuollon edustalla on toimintojen jäsentelyä niukasti Kuva 5: Kevyen liikenteen väylä kaupungista matkahuollolle on hyvin jäsennelty Liikennemäärät (vuoden 2013 taso) ympäröivällä katuverkolla on esitetty kuvassa 6. Eri väreillä esitetyt luvut osoittavat eri laskennoila saatuja tuloksia. Eteläisessä tasoristeyksessä (Pietarintie) liikennemäärä on 7150 ajon/vrk. Kuvassa 6 on esitetty sinisellä myös tuleva uusi katuyhteys. Kuva 6: Liikennemäärät keskustan katuverkolla vuonna 2013 tehtyjen laskentojen perusteella 6/18

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 JAKOBSTADS RESECENTRUM, TRAFIKUTREDNING PIETARSAAREN MATKAKESKUS LIIKENNESELVITYS BILAGA 4 LIITE 4 liikenneselvitys 1-4 Asematien jatkeelta on nykyisin ajoluiska rakennuksen radan puoleisella sivulla olevalle lastauslaiturille. Laituri ei palvele enää junaliikennettä eikä matkahuoltoa vaan ainoastaan kiinteistössä toimivaa yritystä. Rautatie on sähköistetty ja ratapihalta on purettu ylimääräisiä raiteita niin, että kaksi raidetta on jäljellä ja kolmannelle raiteelle on jätetty varaus. Asematien jatkeesta on erikseen laadittu katusuunnitelma, jossa kadun tekniset ja toiminnalliset ominaisuudesta on selvitetty. Vuoropuhelussa on tuotu esille, että linja-autoaseman ja torin välisellä alueella Asematien varressa tulvii kovalla sateella ja vesi saattaa ohjautua asematien alikulkuun, jos se rakennetaan. Alue on topografialtaan matalaa ja laajemmin alueen sadevesiviemäröinnin toimivuutta on selvitettävä erikseen. Alueella on voimassa asemakaava. Asemakaavaa on tarvetta muuttaa, kun rautatien itäpuolisen alueen kehittämistä varten luodaan radan alittava katuyhteys Siikaluodon alueelle Asematien jatketta pitkin. Tämä uusi katuyhteys muuttaa linja-autoaseman liikenneyhteyksiä, jonka vuoksi tämä selvitys tehdään. 2. MUUT SUUNNITELMAT 2.1 Asematien jatke Asematien jatkeesta rautatien alitse on laadittu katusuunnitelma. Siinä on määritelty myös kadun tarvitsema katualueen laajuus. Kadun ajorata on 7,0 m leveä ja ajoradan molemmin puolin tulee kevyen liikenteen väylät. Pohjoispuolinen väylä on Siikaluodon alueen pääasiallinen kevyen liikenteen yhteys keskustaan ja se toteutetaan poikkileikkaukseltaan väljänä yhteytenä, mikä korostaa uuden Siikaluodon alueen kuulumista osaksi keskustan toimintoja. Pohjoinen kevyen liikenteen väylä tehdään niin, että jalankululle ja pyöräilylle on omat kaistansa. Lisäksi tukimuurin vieressä on n. 3,0 m leveä kivettävä kaista, jolle voidaan sijoittaa istutusruukkuja tai penkkejä oleskelua varten. Tälle alueelle voi myös avautua katuun rajautuvan rakennuksen kellarin ovia ja siihen voidaan sijoittaa oven viereen vaikkapa polkupyöräteline. Lähellä Jaakonkadun liittymää kevyen liikenteen väylää joudutaan kaventamaan, jotta nykyisiä ympäristön kannalta arvokkaita sembramäntyjä voidaan säilyttää. Kavennus hoidetaan ensisijaisesti kaventamalla erotus- ja suojakaistoja. Kadun alikulkukorkeus on mitoitettu mahdollisimman korkeaksi. Siitä ei kuitenkaan pääse läpi ihan kaikilla ajoneuvoilla. Sillan vapaa alikulkukorkeus on 3,7 m, jolloin henkilö- ja pakettiautot, tavallisimmat jakeluautot sekä jätehuoltoautot ja lähes kaikki pelastusajoneuvot pääsevät sen kautta kulkemaan. Kevyen liikenteen välillä alikulkukorkeus on 3,2 m ja korkeusero kevyen liikenteen väylän ja ajoradan välillä hoidetaan tukimuurin avulla. Tukimuuri on hiukan ulospäin kalteva, jotta katutila on väljemmän näköinen. Katukuilun ulkoreunat rakennetaan tukiseinäratkaisuina ja seiniin sijoitetaan takaa valaistuja performoituja metallilevyjä. Levyihin performoidaan viereisen teollisuusalueen metalliteollisuuden historiaa kuvaavia kuvia. Kadun rakentaminen muuttaa kulkuyhteyksiä kadun pohjois- ja eteläpuolella oleville tonteille, koska katu leikkautuu nykyisten liittymien kohdalla alas. Kadun eteläpuoliselta kevyen liikenteen väylältä tehdään porrasyhteys matkahuollon alueelle. Porrasyhteys on esitetty nyt kaksisyöksyisenä. Porrasjärjestelyä voidaan rakennussuunnitelman yhteydessä vielä muuttaa yksisyöksyiseksi 7/18

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 JAKOBSTADS RESECENTRUM, TRAFIKUTREDNING PIETARSAAREN MATKAKESKUS LIIKENNESELVITYS BILAGA 4 LIITE 4 liikenneselvitys 1-5 niin, että porras lähtee läheltä siltaa ja sisältää ainakin yhden välitasanteen. Oleellista portaikon sijoittelussa on, että ylös tulokohta johtaa luontevasti matkahuollon eteen sijoittuvalle kävelyreitille ja että se ei liiaksi kavenna lastauslaiturin päässä olevaa huoltotilaa. Kuva 7: Asematien jatkeen poikkileikkaus sillan kohdalla. 2.2 Siikaluodon alueen kehittäminen Siikaluodon alueesta on järjestetty suunnittelukilpailu. Sen ideoiden pohjalta aluetta kehitetään tulevaisuudessa monipuolisten keskustatoimintojen, asumisen ja liikunta- ja virkistyspalveluiden alueena teollisuuden väistyessä alueelta. Kuva 8: Siikaluodon alueen alikulun havainnekuva (Uki-arkkitehdit). 2.3 Torin ja torin ja linja-autoaseman välisen korttelin kehittäminen Torin alle on rakennettu pysäköintiluolan ensimmäinen vaihe. Toinen vaihe tulee myöhemmin. Torinaluspysäköinti ja sen sisään- ja ulosajoyhteydet muuttavat Asematien ja Kauppiaankadun torin lähellä yksisuuntaiseksi (ajo toripysäköintiin) ja läpiajoa torin kohdalla poistuu. Matkahuollon läheisyydessä molemmat kadut ovat kuitenkin kaksisuuntaisia. 8/18

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 JAKOBSTADS RESECENTRUM, TRAFIKUTREDNING PIETARSAAREN MATKAKESKUS LIIKENNESELVITYS BILAGA 4 LIITE 4 liikenneselvitys 1-6 Torin ja Jaakonkadun välillä Kauppiaankadun ja Asematien välissä on rakentamaton korttelialue, joka toimii nyt pysäköintitilana. Kortteliin on tulossa rakentamista, mutta toiminnoista ei vielä ole tietoa. 2.4 Rautatie Rautatie on juuri sähköistetty ja kolmoisraiteen rakentaminen Pännäisiin on alkamassa, mikä edelleen parantaa Leppäluodon alueen saavutettavuutta rautateitse. Pietarsaaren asemalle ei kuitenkaan ole odotettavissa henkilö- tai tavaraliikenteen toimintoja. Satamaan menevät junat voivat kyllä seistä aseman kohdalla, mutta lastausta tai vaunujärjestelyitä ei ratapihalla enää tapahdu eikä ratapihaa enää ole. Radalla on nyt aseman kohdalla kaksi raidetta ja tilavaraus kolmannelle raiteelle pidetään. Kuva 9: Asematien jatkeen valmistuessa ajo matkahuollon pysäköintialueelle katkeaa ja joudutaan järjestelemään uudella tavalla. 3. TAVOITTEET JA MITOITUS 3.1 Matkakeskuksen toiminnot ja niiden mitoitus Matkakeskuksen tontilla on tulevaisuudessakin linja-autoliikenteen terminaali ja rahtipalvelut. Lisäksi asemarakennuksessa toimii yksi kirjapainoalan yritys. Tontille on lisäksi mahdollista osoittaa muutakin rakentamista. Linja-autoalue liittymineen ja laitureineen mitoitetaan telibusseille. Matkahuollon kanssa käydyn keskustelun perusteella laiturissa voi olla yhtä aikaa neljä linja-autoa. Lisäksi junabussi siirtyy nyt laiturialueelle ja tilausliikenteen autoille on hyvä olla oma laiturinsa. Näin ollen paikkamäärä pienenee yhdellä nykyiseen järjestelyyn nähden, mutta määrä riittää hyvin, koska laitureita voivat käyttää myös eri aikaan lähtevät autot peräkkäin. Jos käytetään laitureiden opastuksessa muuttuvia opastauluja (digitaalisia), saadaan laiturien käyttöastetta parannettua ja tullaan toimeen joka kuutta pienemmällä laiturimäärällä. Jos käytetään laiturien nimeämisessä kiinteää opastusta, voidaan laiturit erotella esim. suunnittein seuraavasti: 1. Larsmo Kokkola - Pohjoisen suunta (maantiet 749 ja 8) 2. Edsevö - Ähtävä/Kaustinen - Evijärvi Lappajärvi - Järvi-Suomi - Keski-Suomen suunta (maantiet 68 ja 747 ja 13) 9/18

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 JAKOBSTADS RESECENTRUM, TRAFIKUTREDNING PIETARSAAREN MATKAKESKUS LIIKENNESELVITYS BILAGA 4 LIITE 4 liikenneselvitys 1-7 3. Pännäinen Forsby Purmo Kortesjärvi Kauhava - Etelä-Pohjanmaan suunta (maantie 741) 4. Uusikaarlepyy Munsala Oravainen Vaasa Etelän suunta (maantiet 749 ja 8) 5. Junabussi Pännäisiin 6. Tilausbussit (jos ei voi käyttää vapaana olevia lähempiä laitureita) Tavaraliikenteen rahtiovelle pääsyä helpotetaan ja lastauspaikkoja parannetaan. Lastauspaikoille olisi päästävä samassa tasossa (ei reunakiveä). Henkilöautoille järjestetään rahtipaikat sekä pysäköintialueelle että rahtioven lähelle ja linja-autojen rahdin purkamistilaa väljennetään. Takseille luodaan päivystyspaikka, jossa 3-5 paikkaa. Alue sopisi myös taksien tauko- ja tukikohtapaikaksi keskeisen sijainnin ansiosta. Muu saattoliikenne ottaa asiakkaat pysäköintialueelta turvallisuuden vuoksi (ei tarpeetonta henkilöautoliikennettä linja-autokentälle eikä jalankulkijoita linja-autojen sekaan). Pysäköintipaikkoja tarvitaan n. 20 autolle rahtipaikkojen lisäksi. Kevyt liikenne, selkeä saapuminen säilytetään ja uudet yhteydet Asematien alikulkuun luodaan, pyöräpaikkoja n. 20 ja mopopaikkoja n. 10 Yrityksen huollon tarpeet lastauslaiturille turvataan ja henkilökunnan ja asiakkaiden paikat pysäköintialueella säilytetään. Otetaan huomioon, että alueelle saattaa tulevaisuudessa tulla lisärakentamista Siikaluodon visioiden toteutuessa. Tontin eteläpäässä on laajennusvaraa mahdollisille uusille toiminnoille, aluksi alue voi toimia henkilökunnan pysäköintialueena ja pitkäaikaispysäköintipaikkana 3.2 Liikenne-ennuste Liikenne-ennuste 2040 perustuu toripysäköintihankkeen yhteydessä tehtyyn laajempaan liikenneennusteeseen. Liikenne-ennustetta on tarkasteltu myös Asematien jatkeen katusuunnitelman yhteydessä. Siinä selvitettiin läheisten liittymien välityskykyä ennustetilanteessa. Se todettiin tyydyttäväksi ilman liikennevalo-ohjausta ja erillisiä kääntymiskaistoja. Niillä toimenpiteillä voidaan tarvittaessa vielä välityskykyä parantaa, jos tarvetta ilmenee. Asematien jatkeen liikennemääräksi on ennusteessa arvioitu 6900 ajon/vrk. 3.3 Ympäristö ja kaupunkikuva Ympäristö ja kaupunkikuva eivät kaipaa suuria muutoksia. Laaja linja-autojen laiturialue on toki avoin ja vähän ankeakin tila kaupunkikuvassa. Sitä voidaan jäsennellä istuttamalla viheralueille korkeampia istutuksia, esimerkiksi runkopuita. Myös valaistuksella voidaan pimeän ajan näkymiä parantaa toivottuun suuntaan. Yleisvalaistuksen sijasta voidaan valaistus kohdistaa toisaalta kaupunkikuvan kannalta tärkeisiin yksityiskohtiin ja toisaalta matkustajien turvallisuuden vaatimiin kohtiin mm. linja-autojen matkustajalaitureille. 10/18

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 JAKOBSTADS RESECENTRUM, TRAFIKUTREDNING PIETARSAAREN MATKAKESKUS LIIKENNESELVITYS BILAGA 4 LIITE 4 liikenneselvitys 1-8 4. LIIKENNEJÄRJESTELYN VAIHTOEHDOT 4.1 Vaihtoehdot Matkakeskuksen alueesta laadittiin kolme vaihtoehtoa. Jo olemassa olevat valmiit rakennetut pinnat aiheuttavat sen, että ratkaisut eivät kovin paljon poikkea toisistaan. Erot muodostuvat lähinnä pysäköintialueen ja rakennuksen lastauslaiturin huollon yhteyksistä ja liittymistä Jaakonkatuun. Linja-autojen laiturien muotoilussa on tarkasteltu sekä nykyisenkaltaista kohtisuoraa ratkaisua että hiukan vinoon käännettyä ratkaisua. Siinä vinous helpottaa laituriin ajamista ja antaa tilaa rahtioven eteen rahdin purkua tai kuormausta varten pysähtyneelle linja-autolle. Vaihtoehdossa 1 yhteys pysäköintialueelle on järjestetty linja-autoaseman pihan kautta nykyisistä liittymistä. Tällöin henkilöautoliikenne ja linja-autoliikenne käyttävät samaa liittymää. Ratkaisu on selkeä, jos matkakeskuksen pohjoinen ja eteläinen liittymä ovat yksisuuntaisia niin, että eteläisestä ajetaan alueelle sisään ja pohjoisesta ulos. Tämä aiheuttaa tarpeettoman tuntuista kiertoa keskustasta pysäköintialueelle tuleville, joten tarkemmassa suunnittelussa voidaan harkita pohjoisen liittymän pitämistä kaksisuuntaisena. Liikenteenvälityskyvyn näkökulmasta siihen ei ole estettä, koska matkakeskuksen synnyttämä liikennemäärä on pieni, vaikka liikkuvat autot ovat isoja. Kaksisuuntaisuus voidaan myös rajata koskemaan vain tiettyä ajoneuvoryhmää (esim. sallittu vain pysäköintialueelle meneville/tillåtet för körning till parkeringsområdet) Pysäköintialueelle järjestyy 22 kpl 2,8 m leveää pysäköintipaikkaa ja 3 rahtiasiakaspaikkaa. Jos yksi pysäköintipaikka varataan INVA-paikaksi vähenisi pysäköintipaikat yhdellä, mutta vastaavasti rahtipaikkojen leveyttä voitaisiin kasvattaa väljemmäksi. Lastauslaiturille ajo tapahtuisi rakennuksen pohjoispäästä. Henkilöauton pystyy kääntämään kääntöpaikalla, mutta kuorma-autolla on lastauslaiturille peruutettava. Ajolinjojen toimivuus on tarkistettu 8 m pitkällä kuorma-autolla. Linja-autojen matkustajalaiturit on käännetty vinoon, jolloin rahtioven lähelle saadaan seisontatila yhdelle linja-autolle eikä se estä laituriin ajoa (ks. kuva 11). Matkustajaturvallisuuden vuoksi laiturien odotusalueet tulisi korottaa päällystetystä pihasta reunatuella. Rahtioven edessä oleva nykyinen viheralue tulisi muuttaa päällystetyksi pihaksi ja lipputanko siirtää sivuun. Kulkureitti laitureille voi olla joko laitureiden edessä (kuten kuvassa) tai vaihtoehtoisesti laitureiden takareunan kohdalla. Takseille voidaan järjestää kaksi paikka asiakkaiden ottamista ja jättämistä varten. Lisäksi tulosuunnalle voidaan järjestää viisi odotuspaikkaa. Odotuspaikkoja voidaan tarvittaessa lisätä. Polkupyöräpaikkoja määrää voidaan lisätä 10:stä 21:een ja mopoile järjestyy n. 12 paikkaa läheltä lähtölaituria. Kevyen liikenteen yhteydet säilyvät pääosin ennallaan. Jaakonkadun varressa kevyen liikenteen väylä on länsipuolella ja Asematiestä pohjoiseen tulevaisuudessa molemmin puolin. Asematien suunnassa väylät ovat molemmin puolin ja Asematieltä keskustasta päin on lisäksi varauduttu suoraan yhteyteen Asematieltä matkahuoltoon. Siikaluodon suunnasta tuleville on porrasyhteysalikulusta matkahuoltoon. 11/18

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 JAKOBSTADS RESECENTRUM, TRAFIKUTREDNING PIETARSAAREN MATKAKESKUS LIIKENNESELVITYS BILAGA 4 LIITE 4 liikenneselvitys 1-9 Kuva 10: Luonnos matkakeskuksen järjestelyistä vaihtoehdossa 1. Rasterilla on esitetty alue, missä tarvitaan uusi päällysrakenne. Kuva 11: Ajoura lastaavan bussin o hi laituriin 1 on tiukka, mutta mahdollinen Vaihtoehdossa 2 pysäköintialueelle on järjestetty liittymä suoraan Jaakonkadulta. Tällöin linjaautoaseman liittymät voivat olla yksisuuntaiset niin, että eteläisestä liittymästä ajetaan sisään ja pohjoisesta ulos. Kauppiaankadun kodalla liittymät on järjestetty porrastetusti, lyhyt liittymäväli ja liittymien suuri määrä lyhyellä matkalla tekevät järjestelystä rauhattoman. Pysäköintialueelle järjestyy 22 autopaikkaa ja 4 rahtiasiakaspaikkaa. Lastauslaiturille ajo tapahtuisi rakennuksen pohjoispäästä kuten vaihtoehdossa 1. Linja-autojen matkustajalaitureita on kuusi. Rahtioven lähelle saadaan vähemmän seisontatilaa, kun matkustajalaiturit ovat kohtisuorassa. Takseille voidaan järjestää kolme paikka asiakkaiden ottamista ja jättämistä varten. Lisäksi tulosuunnalle voidaan järjestää neljä - viisi odotuspaikkaa. Polkupyöräpaikkoja määrää voidaan lisätä 10:stä 30:een, kun mopille tehdään pysäköintitilat puistoalueen puolelle (n. 18 paikkaa). 12/18

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 JAKOBSTADS RESECENTRUM, TRAFIKUTREDNING PIETARSAAREN MATKAKESKUS LIIKENNESELVITYS BILAGA 4 LIITE 4 liikenneselvitys 1-10 Kuva 12: Luonnos matkakeskuksen järjestelyistä vaihtoehdossa 2. Rasterilla on esitetty alue, missä tarvitaan uusi päällysrakenne. Vaihtoehdossa 3 yhteys pysäköintialueelle on myös järjestetty omasta liittymästä, mutta liittymä on nyt vastakkain Kauppiaankadun liittymän kanssa. Liittymäjärjestelyt Jaakonkadulla ovat tällöin hiukan rauhallisemmat kuin vaihtoehdossa 2. Linja-autoalueen liittymät voidaan järjestää yksisuuntaisina samoin kuin vaihtoehdossa 2. Pysäköintialueelle järjestyy 23 kpl 2,8 m leveää pysäköintipaikkaa ja 2 INVA-paikkaa. Rahtiasiakaspaikat henkilöautoille ovat kokonaan linja-autoalueen puolella. Sinne paikkoja järjestyy 4 kpl ja lisäksi jonotuspaikat. Linja-autojen matkustajalaiturit ovat kohtisuorassa ja niitä on vain 5 kpl. Sopivalla yhteiskäytöllä ne riittänevät. Laitureiden vierestä on järjestetty rahtiliikenteen ajoreitti, joka hiukan heikentää matkustajaliikenteen turvallisuutta. Takseille voidaan järjestää kolme paikka asiakkaiden ottamista ja jättämistä varten ja tulosuunnalle tarvittavat odotuspaikat. Polkupyöräpaikkoja määrää voidaan lisätä 10:stä 30:een ja mopoile järjestyy n. 18 paikkaa puistoalueelle. 13/18

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 JAKOBSTADS RESECENTRUM, TRAFIKUTREDNING PIETARSAAREN MATKAKESKUS LIIKENNESELVITYS BILAGA 4 LIITE 4 liikenneselvitys 1-11 Kuva 13: Luonnos matkakeskuksen järjestelyistä vaihtoehdossa 2. Rasterilla on esitetty alue, missä tarvitaan uusi päällysrakenne. 4.2 Vaihtoehtojen arviointi Vaihtoehtoja on arvioitu yhdessä kaavoittajien ja kaupungin teknisen toimen edustajien kanssa. Merkittävin ero on liittymäjärjestelyissä Jaakonkatuun. Siinä suhteessa vaihtoehto 1 on paras ja varmistaa Jaakonkadun ja sen liittymien liikenteen sujuvuuden ja turvallisuuden parhaiten. Rahtia liikkuu matkakeskuksessa päivittäin paljon, joten sen sujuminen on tärkeä tekijä. Vaihtoehdossa 1 rahtia voi noutaa eri paikoista, joten se tarjoaa monia vaihtoehtoja toiminnan sujuvoittamiseen. Vinot matkustajalaiturit parantavat myös rahdin kuormaustilaa rahtiovella ja sujuvoittavat ajolinjoja. Pysäköintialueen ja lastauslaiturin huollon järjestely on kaikissa vaihtoehdoissa periaatteessa sama, vain tuloyhteyden ratkaisu vaihtelee. Pienet eroavaisuudet ovat sovellettavissa kaikkiin vaihtoehtoihin. Polkupyörien ja mopojen paikkamäärä on vaihtoehdoissa 2 ja 3 suurempi, koska mopopaikat voidaan sijoittaa viheralueelle. Mopoille voidaan löytää myös vaihtoehdossa 1 vaihtoehtoisia paikkoja, jos suurempi polkupyöräpaikkamäärä on tärkeä. Turvallisuuden kannalta isoimmat erot liittyvät Jaakonkadun liittymiin, koska siellä liikennemäärät ovat suurimpia. Alueen sisäisissä järjestelyissä eroavuudet ovat pieniä. Pieni epäkohta turvallisuusmielessä on se, että lastauslaiturille on henkilöautoa isompien autojen peruutettava ja peruutus tapahtuu alikulusta johtavien portaiden ja matkahuollon välisen jalankulkuyhteyden poikki. Kaupunkikuvalliseesti vaihtoehdoilla ei ole suurta eroa. Eniten siinäkin vaikuttaa Jaakonkadun liittymät ja niiden vaikutus katunäkymän. Vaihtoehto 1 on tässäkin suhteessa edullisin. 14/18

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 JAKOBSTADS RESECENTRUM, TRAFIKUTREDNING PIETARSAAREN MATKAKESKUS LIIKENNESELVITYS BILAGA 4 LIITE 4 liikenneselvitys 3-12 Tulevan rakentamisen kannalta vaihtoehto 1 antaa eniten liikkumavaraa. Uudisrakentamisen tarvitsema pysäköinti kuitenkin on otettava kaavoituksessa huomioon, sillä nykyisessä pysäköinnissä ei ole paljon ylimääräistä väljyyttä. Rakentamiskustannusten näkökulmasta myös vaihtoehto 1 on edullisin, koska sinä tarvitaan vähiten uusia päällysrakennealueita. Kustannuksia ei ole laskettu, mutta ne eivät ole merkittäviä, koska nykyiset rakenteet pystytään hyödyntämään hyvin. Kustannuksia aiheutuu siitä, jos pintamateriaalien laatua parannetaan ja erotellaan jalankulkualueet autoalueista reunakivin ja kiveyksin. 5. SUOSITUS LIIKENNEJÄRJESTELYIKSI Kaavamuutoksen yhteydessä liikennejärjestelyt ovat edullisinta toteuttaa vaihtoehdon 1 mukaan. Siinä asetetut keskiset tavoitteet (Jaakonkadun ja sen liittymien toimivuus ja turvallisuus, kaupunkikuva, matkahuollon rahtijärjestelyt, linja-autoliikenteen toimivuus ja matkustajaturvallisuus, tulevaisuuden lisärakentamismahdollisuudet sekä toteuttamiskustannukset) toteutuvat parhaiten. Ratkaisun perusteella osoitetaan kaavassa ainakin tonttiliittymien paikat Jaakonkadulla sekä ohjeellisena ajoyhteys pysäköintialueelle, pysäköintipaikkatarve ja huoltoyhteys lastauslaiturille. Erikseen tarkemmin selvitetään lähialueen tulvimisherkkyyttä ja sadevesiviemäristön kehittämistarvetta. Asematien suunniteltuun alikulkuun on suunniteltu rakennettavaksi sadevesien pumppaamo, joka kuivattaa alikulun Jaakonkadun ja Tehtaankadun välillä. Pumppaamoa ei ole mielekästä mitoittaa tulvavesien virtaamille. Se pumppaisi vedet Asematien ja Jaakonkadun liittymässä olevaan nykyiseen sadevesiviemäriin. Linja-autoaseman alueen vedet valuvat pois tämän lisäksi Jaakonkadun ja Kauppiaan kadun risteyksessä olevien sadevesilinjan kautta. Molemmat sadevesilinjat viettävät torille päin, joten veden poistumista ja virtausta rajoittavat puutteet ovat ilmeisesti siinä suunnassa. LIITTEET: LIITE 1, VAIHTOEHTO 1 LIITE 2, VAIHTOEHTO 2 LIITE 3, VAIHTOEHTO 3 15/18

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 JAKOBSTADS RESECENTRUM, TRAFIKUTREDNING PIETARSAAREN MATKAKESKUS LIIKENNESELVITYS BILAGA 4 LIITE 4 16/18

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 JAKOBSTADS RESECENTRUM, TRAFIKUTREDNING PIETARSAAREN MATKAKESKUS LIIKENNESELVITYS BILAGA 4 LIITE 4 17/18

41, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 41 B, stfm 11.6.2018 JAKOBSTADS RESECENTRUM, TRAFIKUTREDNING PIETARSAAREN MATKAKESKUS LIIKENNESELVITYS BILAGA 4 LIITE 4 18/18

42, STFM 2018-06-11 14:00 CFV: 1103/2017 FULLMÄKTIGE KURT HELLSTRAND M.FL.: MOTION OM VÄNKORT FÖR PSY- KISKT FUNKTIONSHINDRADE Stfm 20.12.2017 117 Motionen: Bilaga 117 Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera ärendet till stadsstyrelsen för beredning. Stst 15.1.2018 11 Motion: Bilaga 11 Stadssekreteraren: I motionen önskas att stadsstyrelsen i Jakobstad utreder möjligheten att skaffa så kallade Vänkort för psykiskt funktionshindrade i Jakobstad. När en psykiskt handikappad önskar delta i en aktivitet behövs det oftast en stödperson. När aktiviteten har ett pris, uppstår det problem, eftersom den handikappade måste betala dubbel avgift (sin egen och stödpersonens). Det är orimligt att förvänta sig att stödpersonen, som eventuellt får en liten ersättning, ska stå för kostnaderna. Följden blir ofta att den handikappade uteblir från sin önskade aktivitet. Det finns en lösning på problemet, nämligen Vänkortet: www.ystavankortti.fi/sv/. Syftet med Vänkortet är att göra det möjligt för handikappade personer att delta i olika fritidssysselsättningar, såsom teater, konserter, bio, simhallsbesök, idrotts- och kulturevenemang. Vänkortet, som är gratis för den handikappade, tillhör den handikappade, som betalar sitt eget inträde. Genom att visa upp kortet får den handikappades stödperson avgiftsfritt inträde till ett evenemang som ordnats av en tjänsteproducent. Kortet är giltigt i hela Finland, inte enbart i den egna hemkommunen. Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar begära ett utlåtande i ärendet av handikappservicen och social- och hälsovårdsnämnden. Utlåtandet ska inlämnas till stadsstyrelsen senast 30.6.2018. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget.

42, STFM 2018-06-11 14:00 CFV: 1103/2017 Sochvn 24.4.2018 51 Beredning: avdelningschef för handikappomsorgen Fullmäktige Kurt Hellstrand m.fl. har till stadsfullmäktige i Jakobstad lämnat in en motion om att ta i bruk vänkort för psykiskt funktionshindrade. Ärendet har remitterats till stadsstyrelsen, som begär ett utlåtande i ärendet av handikappservicen och social- och hälsovårdsnämnden. Samtidigt har också Seinäjoen Seudun kehitysvammaisten Tuki ry sänt en ansökan till social- och hälsovårdsnämnden om att delta i Vänskapskortsverksamhet. Syftet är att möjliggöra utvecklingsstörda personers deltagande i olika fritidssysselsättningar, t.ex. teater-, konsert-, bio- och simhallsbesök, idrottstävlingar och -evenemang, delta i resor samt olika slags idrotts- och kulturevenemang. Seinäjoen Seudun kehitysvammaisten Tuki ry beviljar Vänskapskortet på basen av ansökan till utvecklingsstörda personer. Genom att visa kortet får den utvecklingsstördas vän/ stödperson delta avgiftsfritt i olika fritidsaktiviteter hos de tjänsteproducenter som anslutit sig till verksamheten. Kriterier för att få Vänskapskortet är att personens hemkommun är en av samarbetskommuner och att personen har diagnos; utvecklingsstörning, autism eller försening i intellektuell utveckling. Kommunandelen är räknad till 12 / utvecklingsstörd person (baserat på FPA:s statistik). Kostnad för hela verksamhetsåret/ kommun Jakobstad 113 x 12 = 1.356 Nykarleby 51 x 12 = 612 Pedersöre 46 x 12 = 552 Larsmo 24 x 12 = 288 Totalt 2.808 Ett nationellt Funktionshinderkort tas i bruk i maj 2018 och kommer att finnas till för alla funktionshindrade personer som behöver stöd med att delta i samhällets olika evenemang. Funktionshinderkortet ansöks från FPA. Funktionshinderkort-projektet (2016-2017) är Europeiska kommissionens projekt och vill främja jämlikhet, delaktighet och rörlighet i Europa bland personer med funktionshinder. Målet är att få ett enhetligt Funktionshinderkort i de europeiska länderna. Funktionshinderkortet är frivilligt och ger inga sociala förmåner samt är likadant i alla europeiska länder där kortet kommer att användas. Kortet är försett med ett fotografi av kortanvändaren, punktskrift samt ett hologram. Texten är på finska och engelska. I vissa

42, STFM 2018-06-11 14:00 CFV: 1103/2017 fall kan Funktionshinderkortet också ha ett A-märke som ges till sådana personer som ofta har en assistent med sig. Social- och hälsovårdsverket informerar olika tjänsteleverantörer/ producenter i samarbetsområdet. För social och hälsovårdsverket innebär detta inga kostnader. Mera information finns på www.vammaiskortti.fi Det nationella funktionshinderkortet utesluter ingen funktionshindergrupp förutsatt att de fastställda kriterierna uppfylls. Eftersom funktionshinderkort kommer att tas i bruk inom en nära framtid och omfattar alla funktionshindergrupper, finns ingen anledning att ta i bruk Vänskapskort inom samarbetsområdet. Chefen för socialomsorg Föreslår för social- och hälsovårdsnämnden att eftersom ett nationellt funktionshinderkort kommer att tas i bruk och omfattar alla funktionshindergrupper, finns ingen anledning att ta i bruk Vänskapskort inom samarbetsområdet. Förslag Beslut Tf. social- och hälsovårdsdirektören: Social- och hälsovårdsnämnden omfattar att Vänskapskort inte tas i bruk inom samarbetsområdet, då ett nationellt funktionshinderkort för alla funktionshindergrupper tas i bruk inom kort. Social- och hälsovårdsnämnden: Social- och hälsovårdsnämnden godkände förslaget. Stst 7.5.2018 153 Motionen: Bilaga 153 A Handikapprådets protokoll 27.3.2018: Bilaga 153 B Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner social- och hälsovårdsnämndens beslut som svar på motionen och förklarar den slutbehandlad. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget.

42, STFM 2018-06-11 14:00 CFV: 1103/2017 Stfm 11.6.2018 42 Motionen: Bilaga 42 A Handikapprådets protokoll 27.3.2018 ( 4): Bilaga 42 B Förslag: Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige godkänner social- och hälsovårdsnämndens beslut som svar på motionen och förklarar den slutbehandlad.

42, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A, stfm 11.6.2018

42, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 B, stfm 11.6.2018 HANDIKAPPRÅDET I JAKOBSTAD PROTOKOLL 1/2018 Tid:27.3.2018, kl. 13.00-15.00 Plats: Hötorgcentret, kabinett Sofia Närvarande: Seppo Kangas, ordförande (Jakobstadsnejdens Invalider rf-pietarsaaren Seudun Invalidit) Pehr Ahlstedt. (Norra Österbottens Synskadade) Eivor Emas, (Stroke-och Afasiföreningen) Christel Granholm-Hagen (DUV) Fride Sjöblom (Cancerföreningen) Laila Rantanen-Timonen (Pietarsaaren Näkövammaiset) Markus Karlsson, stst:s representant Viktor Nieminen, stst:s representant Hellevi Kytölä, stst:s representant Maire Paavola, sekreterare Raimo Penttala, suppleant Jukka Ahola, suppleant 1 Öppnande av mötet Seppo Kangas hälsade de närvarande välkomna till årets första möte och förklarade mötet öppnat. 2 Konstaterande av laglighet och beslutförhet Ordföranden konstaterade mötet vara lagligt och beslutfört. 3 Justering av föregående mötets protokoll Protokollet för 10.10.2017 upplästes och godkändes. 4 Motion i stadsfullmäktige om vänkort för utvecklingsstörda Vid stadsfullmäktiges decembermöte 2017 inlämnades en motion om att stadsstyrelsen skulle utreda möjligheterna att anskaffa sk. vänkort för psykiskt funktionshindrade invånare i Jakobstad. Motionstexten i sin helhet genomgicks vid handikapprådets möte.

42, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 B, stfm 11.6.2018 Handikapprådets beslut: Vänkortsmotionen diskuterades varvid man konstaterade att även icke utvecklingsstörda svårt funktionshindrade skulle gagnas av vänkort. Inom den lokala föreningen för DUV (De Utveckingsstördas Väl) har man kännedom om vänkortsinitiativet, som tagits ibruk på vissa orter också i Österbotten men inte tillsvidare ännu diskuterat det närmare eller tagit ställning i ärendet. Handikapprådet beslöt enhälligt ställa sig positivt solidariskt till initiativet om vänkort för utvecklingsstörda funktionshindrade i enlighet med motionen. 5 Information om EU:s Funktionshinderkort Ett funktionshinderkort kommer att tas i bruk i Finland i våren 2018. Med Funktionshinderkortet kan personer med funktionshinder smidigt och lätt både i Finland och i övriga EU-länder verifiera sitt funktionshinder eller sitt behov av assistentstöd t.ex. vid resor inom kollektivtrafik och då kortanvändaren deltar i exempelvis idrotts- eller kulturevenemang. Funktionshinderkortet är frivilligt, ansökes från Fpa och man får inga sociala förmåner med det. Ytterligare information om frågan gavs vid mötet. Handikapprådet beslöt anteckna informationen till kännedom. 6 Inbjudan från Malmska att deltaga i planeringsmöte för infoskyltar De uppgivna datumen för planeringsmötena antecknades och ordföranden samt Pehr Ahlstedt och sekreteraren deltar i mån av möjlighet. 7 Frågor att tas upp vid nästa möte - Information om planerade seniorbostäder i Irjalask kvarter efterlystes - Parkeringsgrottan: varför kan inte funktionshindrade bilister med parkeringstillstånd få avgiftsfri parkering i grottan? - Parkeringsgrottan; ingång från torget in i parkeringshuset är svårforcerad med alltför hög tröskel - Information om nya och kommande trafiklösningar - 8 Övriga frågor, trafikfrågor, olägenheter som medlemmarna i handikapprådet upplevt - Bristfällig snöröjning Vid mötet framfördes att snöröjningen på trottoarer och gator varit dålig i vinter vilket gör framkomligheten besvärlig för synskadade och de med invamoped. Snöhögar borde inte placeras invid övergångsställen, snöröjning av skyddsvägarna borde ske snabbare, inte lämnas sist. - En allvarlig olägenhet är att det finns en nivåskillnad eller sänka vid järnvägsspåren i hörnet av Skolgatan-Schaumansesplanden som gör att invamopedens hjul fastnat i

42, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 B, stfm 11.6.2018 spåret, detta har skett och kunde ha lett till en olycka ifall tåget passerat just då. Vem har ansvaret för detta? Måste utredas till nästa möte. - Nu bättre ljud vid trafikljusen vid K-supermarket. Sedan synskadade medlemmar varit aktiva i ärendet hos Herrfors som enligt uppgift har ansvaret, har ljudet i trafikljusen nu blivit mera hörbara. 10 Mötet avslutades Avslutningsvis konstaterades att handikapprådet i sin helhet kunde förlägga ett möte till Fäboda kaffestuga och bese handikapprampen. Därefter tackade ordföranden medlemmarna för ett livligt deltagande i diskussionen och avslutade mötet kl. 15.00. ---------------------------------------- ---------------------------------- Seppo Kangas, ordförande Maire Paavola, sekreterare

43, STFM 2018-06-11 14:00 CFV: 1104/2017 FULLMÄKTIGE KURT HELLSTRAND M.FL.: MOTION OM FAMILJEVÅRD FÖR ÄLDRE Stfm 20.12.2017 118 Motionen: Bilaga 118 Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera ärendet till stadsstyrelsen för beredning. Stst 15.1.2018 12 Motion: Bilaga 12 Stadssekreteraren: I motionen önskas att stadsstyrelsen utreder möjligheten att införa familjevård för äldre i Jakobstad och återkommer med ett förslag till stadsfullmäktige. Eftersom det under en längre tid funnits ett tryck på äldreomsorgen i Jakobstad, föreslås att familjevård för äldre kunde införas som ett komplement. I januari 2016 trädde den nya familjevårdslagen i kraft. Med familjevård avses att omvårdnaden av en äldre person sker i ett privathem, som inte är klientens eget. Familjevården kan vara kortvarig eller långvarig och den ges under en del av dygnet eller dygnet runt. Det vanliga är dygnet runt under en längre tid. Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar begära utlåtande i ärendet av äldreomsorgen och social- och hälsovårdsnämnden. Utlåtandet ska inlämnas till stadsstyrelsen senast 30.6.2018. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Sochvn 22.5.2018 66 Beredning: Chefen för äldreomsorgen Bilaga A: Motion

43, STFM 2018-06-11 14:00 CFV: 1104/2017 Stadsstyrelsen i Jakobstad har begärt ett utlåtande av socialoch hälsovårdsnämnden om införande av familjevård, eftersom en motion i ärendet har inlämnats i stadsfullmäktige. Anordnandet av familjevård finns med i regeringsprogrammet. Kommunförbundet har informerat kommunerna om de ändringar som regeringen har gjort i familjevårdslagen i syfte att utveckla och utöka familjevården särskilt inom vården av äldre samt att förbättra familjevårdarna förutsättningar att orka (Kommuninfo 217/2016, Kommunförbundet). Regeringen har som målsättning att förutom familjevården också utveckla närståendevården och stödet för närståendevård. Genom att utveckla dessa vårdformer kan man stöda hemmaboende samt ersätta annan, dyrare vård och på det viset minska kommunernas kostnader avsevärt. Familjevård för äldre ordnas i de flesta landskap. I hela landet var sammanlagt 452 äldre personer klienter inom familjevården år 2016. I social- och hälsovårdsverket tillsattes i december 2017 en arbetsgrupp, som utarbetar en plan för att utveckla stödåtgärder för närståendevården. I arbetsgruppen har man diskuterat familjevård som ett alternativ när det gäller att ordna ledigheter inom närståendevården. Familjevården kan erbjuda en äldre person smidig och individuell vård i hemliknande förhållanden i stället för t.ex. på ett boende. För att genomföra familjevård behövs en egen verksamhetsmodell och privata aktörer, som uppfyller de förutsättningar som stadgas i familjevårdslagen. Enligt erfarenheterna i andra kommuner förutsätter införandet av familjevård för äldre att kommuner reserverar tillräckligt med resurser för att utveckla familjevården i det skedet då familjevården införs och tas i bruk. För att utöka familjevården för äldre och göra den känd bland vårdbehövande, deras anhöriga och anställda inom social- och hälsovården krävs dessutom tid, aktiv rekrytering av familjevårdare samt i synnerhet att man uppmuntrar och stöder närståendevårdare och vårdtagare så att de vågar pröva på familjevård som avlösarservice vid närståendevård. Ett lyckat ibruktagande av familjevårdsmodellen är en process med många faser och måste beredas på förhand. Införandet av familjevård för äldre kan tas med i social- och hälsovårdsverkets verksamhetsplan för år 2019, och samtidigt kan de personal- och andra resurser som behövs reserveras. För att ordna familjevård behövs en person, som får i uppgift att skapa en familjevårdsmodell för samarbetsområdet i samarbete med andra aktörer. Det bör ordnas förberedande utbildning för familjevårdare som ska sköta äldre personer. Utbildningen är en process som innehåller sju gruppträffar, hemuppgifter, åtminstone en träff hemma hos den som deltar i förberedelsen och ett slutligt utvärderingssamtal. För att ordna den förberedande utbildningen

43, STFM 2018-06-11 14:00 CFV: 1104/2017 kan den som ansvarar för planeringen av familjevården gå på den förberedelsekurs som ordnas av Förbundet för familjevård och på så sätt få rätt att ordna förberedande utbildning. Att väcka intresset hos potentiella familjevårdare är ett viktigt skede när det gäller att ta familjevårdsmodellen i bruk. Familjevård berör hela familjen och kräver hela familjens godkännande. Ett skriftligt avtal ingås om familjevård. Vid övervägandet av familjehemmets lämplighet fäster man särskild uppmärksamhet vid de mänskliga relationerna i familjehemmet och vid familjevårdarens möjligheter att ta hänsyn till och svara på de behov som den som ska placeras i familjevård har, på ett sätt som är förenligt med den placerades intressen. Familjehemmet bör också vad gäller konstruktion, utrymmen och utrustningsnivå vara lämpligt för den vård som ska ges där. Innan familjevården tas i bruk bör man också göra upp en plan för hur familjevårdarens ledighet ska kunna ordnas. Det finns goda modeller för genomförande av familjevård i de kommuner, där vården redan används. Efter att familjevårdsmodellen har tagits i bruk behövs resurser föra att upprätthålla den, så att kontinuiteten i genomförandet av familjevården kan garanteras. Chefen för äldreomsorgen Föreslår att social- och hälsovårdsnämnden beslutar anteckna införandet av familjevård för äldre i verksamhetsplanen för år 2019. För ändamålet reserveras en personresurs, som får i uppdrag att planera och koordinera ibruktagandet av familjevårdsmodellen. Förslag Beslut Tf. social- och hälsovårdsdirektören: Social- och hälsovårdsnämnden beslutar anteckna införandet av familjevård för äldre i verksamhetsplanen för 2019. För ändamålet reserveras en personresurs, som får i uppdrag att planera och koordinera ibruktagandet av familjevårdsmodellen. Social- och hälsovårdsnämnden: Social- och hälsovårdsnämnden godkände förslaget. Stst 4.6.2018 186 Motionen: Bilaga 186 Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner social- och hälsovårdsnämndens beslut

43, STFM 2018-06-11 14:00 CFV: 1104/2017 22.5.2018 som svar på motionen och förklarar motionen slutbehandlad. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm 11.6.2018 43 Motionen: Bilaga 43 Förslag Stadsstyrelsen föreslår - att stadsfullmäktige godkänner social- och hälsovårdsnämndens beslut 22.5.2018 som svar på motionen och förklarar motionen slutbehandlad.

43, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 43, stfm 11.6.2018

44, STFM 2018-06-11 14:00 CFV: 438/2018 VAL AV REVISIONSSAMFUND FÖR RÄKENSKAPSÅREN 2018-2019 MED MÖJ- LIGHET TILL OPTIONSÅR 2020 Revn 28.5.2018 73 Revisionsnämndens protokoll med bedömning av absoluta krav och offertjämförelse: Bilaga 73 Anbudsförfrågan på revisionstjänster har varit publicerade på Hilma under tiden 10.1-19.2.2018. Anbud har inom utsatt tid lämnats av KPMG Oy, Julkispalvelu EY Oy och BDO Audiator Oy. KPMG:s anbud tas inte med i offertjämförelsen p.g.a. av att anbudet inte uppfyller språkkravet. Eftersom Julkispalvelu EY Oy hade den förmånligaste offerten enligt offertjämförelsen föreslår revisionsnämnden att stadsfullmäktige väljer Julkispalvelu EY Oy till leverantör av revisionstjänster för räkenskapsåren 2018 2019 med möjlighet till optionsår 2020. Förslag: På förslag av revisionsnämnden beslutar stadsfullmäktige anta Julkispalvelu EY Oy:s anbud och välja Julkispalvelu EY Oy till leverantör av revisionstjänster för räkenskapsåren 2018 2019 med möjlighet till optionsår 2020. Stfm 11.6.2018 44 Revisionsnämndens protokollutdrag: Bilaga 44 A Bedömning av absoluta krav och prisjämförelse: Bilaga 44 B Förslag: Revisionsnämnden föreslår: - att stadsfullmäktige antar Julkispalvelu EY Oy:s anbud och väljer Julkispalvelu EY Oy till leverantör av revisionstjänster för räkenskapsåren 2018 2019 med möjlighet till optionsår 2020.

44, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 44 A, stfm 11.6.2018 STADEN JAKOBSTAD UTDRAG ur Protokoll Revisionsnämnden 10/2018 73 VAL AV REVISIONSSAMFUND FÖR RÄKENSKAPSÅREN 2018 2019 MED MÖJLIGHET TILL OPTIONSÅR 2020 Bedömning av uppfyllande av absoluta krav och offertjämförelse: Bilaga 73 Anbudsförfrågan på revisionstjänster har varit publicerade på Hilma under tiden 10.1-19.2.2018. Anbud har inom utsatt tid lämnats av KPMG Oy, Julkispalvelu EY Oy och BDO Audiator Oy. KPMG:s anbud tas inte med i offertjämförelsen pga av att anbudet inte uppfyller språkkravet. Eftersom Julkispalvelu EY Oy hade den förmånligaste offerten enligt offertjämförelsen föreslår revisionsnämnden att stadsfullmäktige väljer Julkispalvelu EY Oy till leverantör av revisionstjänster för räkenskapsåren 2018 2019 med möjlighet till optionsår 2020. Ordförande: Revisionsnämnden föreslår att stadsfullmäktige väljer Julkispalvelu EY Oy till leverantör av revisionstjänster för räkenskapsåren 2018 2019 med möjlighet till optionsår 2020. Beslut: Revisionsnämnden godkände förslaget. Utdragets riktighet intygar: Christina Lind-Kangas

45, STFM 2018-06-11 14:00 TV: 85/2018 PEDERSVÄGENS CYKELVÄG TN 6.2.2018 20 Karta: Bilaga 20 Beredning: Ansvarig planerare, Johan Enlund, 044-7851 221 Tekniska nämnden behandlade dispositionsplan för kommunaltekniska investeringar den 19.12.2017 under 240. Då beslöt nämnden enhälligt att en anhållan om tilläggsanslag riktas till stadsstyrelsen. I och med att skolsituationen ändras, behövs det nu en säker helhetslösning på Pedersvägen för den lätta trafiken från Killingholmen och områdena runt Rettig. Tilläggsanslaget reserveras för planering och byggande. Kommunaltekniska avdelningen har beställt planering och trafikmätningar på området. Konsulten har också uppskattat kostnader som byggherreingenjören har granskat och justerad enligt senaste förverkligade entreprenadpriser. En helhetslösning omfattar en fortsättning till cykelleden, sanering av gatan, som är en viktig del av rutten, samt övergångsställen med nya refuger. I korsningen Österleden Pedersvägen skulle trafikljus reglera biltrafiken bättre och trygga övergångsstället för lätta trafiken. Bilagan visar olika åtgärder med en kostnadsuppskattning. Planering fortsätter och handlingarna för byggandet kan beredas innan medel om projektanslaget som särskild investering erhålls. Den nya cykelleden behövas före skolstarten på hösten 2018. Om ett beslut om extra anslag erhålls så hinner vi planera och bygga cykelleden, sanera de gator som berörs och få säkrare övergångsställen i tid före skolstarten. Trafikljuskorsningen planeras och byggs även under året men övergångsstället tryggas först med Välkky blinkljus vid skyddsvägen (Österleden) tills det att trafikljusen tas i bruk senare på hösten. Start för byggandet av projektet är inplanerad i mitten av maj 2018. Stadsingenjören: Tekniska nämnden beslutar att föreslå åt stadsstyrelsen att den anhåller av stadsfullmäktigen om ett tilläggsanslag på 481.000 för Pedersvägens trafiksäkerhetsåtgärder. Förslag Beslut Tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsingenjörens förslag. Tekniska nämnden:

45, STFM 2018-06-11 14:00 TV: 85/2018 Tekniska nämnden beslutade återremittera ärendet. TN 20.2.2018 40 Karta: Bilaga 40 Beredning: Ansvarig planerare, Johan Enlund, 044-7851 221 Ett tilläggsanslag behövdes för att trygga skolvägen. Olika åtgärder beskrivs nu skilt och nämndens åsikter har beaktas i planeringen. Åtgärder längs Pedersvägen Pedersvägen Österleden (140.000 ) - Trafikkorsningen förses med trafikljus och behövliga portaler enligt utförda trafikmätningar - På Österleden mellan Västerleden och Köpmansgatan saneras gatubelysningen till LED belysning - Endast ett trafikljus för fotgängare kunde vara ett alternativ men hjälper föga för biltrafiken som bildar ännu mera kö! uppskattad pris 25.000 * Pedersvägen Östra Ringvägen (55.000 ) * - Trafikkorsningen förses med 2 st trafikdelare (mittrefuger). En på Pedersvägen och en på Östra Ringvägen. Trafikdelaren på Pedersvägen gör övergångsstället trafiksäkrare. Som ännu en förebyggande åtgärd kunde välkky blinkljus anläggas. Dessutom breddas Pedersvägen med ännu en omkörningsfil vid vänstersväng mot Östra Ringvägen för att inga onödiga köbildningar uppstår. Mellan den befintliga cykelvägen och den kommande breddningsfilen anläggs ett vägräcke som säkerhet. Heikelsgatan mellan Pederstadsgatan och Helandersgatan (82.000 ) - Gatukonstruktionen bör saneras p.g.a. dålig bärighet - Avvattningen av gatukonstruktionen fungerar med öppna diken - Nya gatubelysningar (LED) anläggs i samband med gatusaneringen - Heikelsgatan används dels som cykelväg och dels som trafik till fastigheterna. Ingen genomfart tillåts. Helandersgatans nya anslutning till Pedersvägen (19.000 ) * - En ny anslutning byggs i enlighet med detaljplanen. Anslutningen betjänar boende på området. Dock bör påpekas att längs Heikelsgatan tillåts endast trafik till fastigheterna, alltså ingen genomfartstrafik tillåts mellan Pederstadsgatan och Helandersgatan.

45, STFM 2018-06-11 14:00 TV: 85/2018 - I korsningen Heikelsgatan och Helandersgatan byggs en upphöjd korsning så att cykel- och gångtrafiken blir trafiksäkrare för den korsande cykelvägen. Svedjenabbagatan och Pedersvägen (18.500 ) * - Anslutningen förblir som tidigare men utan möjlighet att köra via Heikelsgatan. Befintliga anslutningen från Pedervägen till Heikelsgatan omformas till lätt trafikled och flyttas österut enligt detaljplanen. - Då en ny trafikdelare byggs behövs även en breddning göras söderut (mot Heikelsgatan) för att ges utrymme för trafikdelaren. Fördelen med trafikdelaren är att övergångsstället blir trafiksäkrare. Tobaksgatan Pedersvägen (54.000 + 11.700 ) * - Korsningsområdet förses med trafikdelare och ett nytt övergångsställe med tryckknapp anläggs(trafikljus för fotgängare). Övergångsstället byggs väster om Tobaksgatan på Pedersvägen. Totalt byggs 3 st trafikdelare, den tunga trafiken är även beaktad i planeringen gällande trafikdelare (mittrefuger). - En ny anslutning för den lätta trafikleden anläggs även söderut läng Tobaksgatan med tanke på det nya Sportcentret vid Peders - Ny gatubelysning (LED) anläggs även längs Rökverksgatan fram till sportcenter Cykelvägens fortsättning från Helandersgatan mot Jakobstads Omfartsväg 749 (115.000 ) * - Ny cykelväg med nya belysningar (LED) byggs. - Avvattningen från Helandersgatan, Heikelsgatan, Tobaksgatan leds längs den nya cykelvägen som i sin tur leds mot Åkerleden. - Inga nya åtgärder i korsningen Företagarvägen och Pedersvägen bör vidtas - Den nya cykelvägen ansluts till den befintliga cykelvägen längs Jakobstads Omfartsväg (749). Till en viss del bör Jakobstads vattens vattenventiler beaktas p.g.a. kommande saneringar. Även en del befintliga gatubelysningar bör flyttas. I samband med dessa flyttningar bör dessa utbytas till nyare teknik (LED). I ett senare skede kommer gatubelysningen längs hela sträckan att saneras. Objekt som markeras med * anses vara brådskande. Stadsingenjören: Tekniska nämnden beslutar att föreslå åt stadsstyrelsen att den anhåller av stadsfullmäktigen om ett tilläggsanslag på 496.000 för Pedersvägens trafiksäkerhetsåtgärder. Förslag Tekniska direktören:

45, STFM 2018-06-11 14:00 TV: 85/2018 Tekniska nämnden besluter att föreslå åt stadsstyrelsen att den anhåller av stadsfullmäktige att investeringsanslaget på 690.000 för projektet Kållbyvägen, mellan sjukhusets infart och Östra ringvägen, omdisponeras så att av anslaget används 500.000 för Pedersvägens cykelväg och trafiksäkerhetsförbättringar, samt att den resterande delen på 190.000 av ovannämnda Kållbyväg anslag används till planering av Kållbyväg projektet. Beslut Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. Kristina Lundström-Björk anmälde avvikande åsikt. Stst 5.3.2018 65 Karta: Bilaga 65 Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar anhålla av stadsfullmäktige att investeringsanslaget på 690.000 för projektet Kållbyvägen, mellan sjukhusets infart och Östra ringvägen, omdisponeras så att 500.000 av anslaget används för Pedersvägens cykelväg och trafiksäkerhetsförbättringar, samt att den resterande delen på 190.000 av ovannämnda anslag för Kållbyvägen används till planeringen av projektet Kållbyvägen. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm 19.3.2018 16 Karta: Bilaga 16 Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige beslutar att investeringsanslaget på 690.000 för projektet Kållbyvägen, mellan sjukhusets infart och Östra ringvägen, omdisponeras så att 500.000 av anslaget används för Pedersvägens cykelväg och trafiksäkerhetsförbättringar, samt att den resterande delen på 190.000 av ovannämnda anslag för Kållbyvägen används till planeringen av projektet Kållbyvägen. Beslut

45, STFM 2018-06-11 14:00 TV: 85/2018 Under diskussionen lade fullmäktig Owe Sjölund fram följande klämförslag: Tekniska nämnden uppmanas granska planeringen och vid genomförandet bör Pedersvägens västra del prioriteras. Hela SFP-gruppen understödde klämförslaget. Jarmo Ittonen, Kurt Hellstrand och Lars Björklund understödde klämförslaget. Stadsfullmäktige beslutade således enhälligt godkänna klämförslaget. Stadsfullmäktige beslutade således att investeringsanslaget på 690.000 för projektet Kållbyvägen, mellan sjukhusets infart och Östra ringvägen, omdisponeras så att 500.000 av anslaget används för Pedersvägens cykelväg och trafiksäkerhetsförbättringar, samt att den resterande delen på 190.000 av ovannämnda anslag för Kållbyvägen används till planeringen av projektet Kållbyvägen. Tekniska nämnden uppmanas granska planeringen och vid genomförandet bör Pedersvägens västra del prioriteras. TN 24.5.2018 115 Beredning: Byggherreingenjör Frank Bäcksholm, 044-7851 998 Projektet har varit konkurrensutsatt på HILMA och det vinnande anbudets pris blev 410.300. Anbudets pris har granskats och det kan konstateras att priset ligger inom ramarna för projektets omfattning. Till projektet tillkommer ännu kostnader för planering, gatubelysning, trafikljus samt egna lönekostnader varför totala kostnader för projektet nu beräknas att uppgå till 600.000 totalt. Den tidigare kostnadsberäkningen var en grov kalkyl gjord av planeringskonsulten då inte alla detaljer i planeringen samt mängder var klara. För investeringsanslaget för projektet Kållbyvägen mellan sjukhusets infart och Östra ringvägen så återstår 194.800. Eftersom tekniska nämnden beslutade i sitt möte 17.4.2018 att en tvåfilig rondell skall byggas så kommer inte hela kvarvarande anslag att användas eftersom en rondell kräver uppgörande av en ny detaljplan före gatuplaneringen kan fortsätta igen. Det finns möjlighet att flytta från detta projekt ännu 100.000 som behövs för Pedersvägens cykelled samt trafiksäkerhetsförbättringar. Kvarvarande anslag används för den redan gjorda planeringen för projektet Kållbyvägen mellan sjukhusets infart och Östra ringvägen samt för eventuella skisser och förplaneringar till den nya detaljplanen. Offertförfrågan och entreprenörens tidtabell är uppgjord så att trafikljusen vid Österleden skall vara i bruk före skolstarten. Även en trygg skolväg garanteras före skolstarten, de arbeten som är kvar efter skolstarten kommer med andra ord inte att äventyra säkerheten för skolbarnen.

45, STFM 2018-06-11 14:00 TV: 85/2018 Stadsingenjören: Tekniska nämnden beslutar att föreslå åt stadsstyrelsen att den anhåller av stadsfullmäktige att investeringsanslaget för projektet Kållbyvägen, mellan sjukhusets infart och Östra ringvägen så omdisponeras 100.000 till projektet Pedersvägens cykelled samt trafiksäkerhetsförbättringar. Förslag Beslut Tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsingenjörens förslag. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. Stst 4.6.2018 184 Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå att stadsfullmäktige godkänner att av investeringsanslaget 690.000 för projektet Kållbyvägen, mellan sjukhusets infart och Östra ringvägen, omdisponeras 100.000 till projektet Pedersvägens cykelled samt trafiksäkerhetsförbättringar. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm 11.6.2018 45 Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige godkänner att av investeringsanslaget 690.000 för projektet Kållbyvägen, mellan sjukhusets infart och Östra ringvägen, omdisponeras 100.000 till projektet Pedersvägens cykelled samt trafiksäkerhetsförbättringar.

46, STFM 2018-06-11 14:00 UBV: 415/2018 ANHÅLLAN OM TILLÄGGSRESURS FÖR PIETARSAAREN LUKIO Bildn 24.5.2018 59 Rektorn för Pietarsaaren lukio har vänt sig till bildningsnämnden med en anhållan om tilläggsresurs för läsåret 2018-2019. Rektorn anhåller i sin skrivelse om en tilläggsresurs på 10 årsveckotimmar Enligt avtal UKTA är antalet gymnasieresurstimmar 14 veckotimmar per gymnasium, och 0,17 veckotimmar läggs till per studerande. Gymnasieresursen används för arbeten och uppgifter som rektorn och lärarkåren anser viktiga med tanke på gymnasiets mål och som anvisats lärare i arbetsplanen, till exempel preliminär granskning av studentexamensprov och muntliga förhör i anknytning till slutexamen vid gymnasiet. Alternativt kan det beslutas om en mindre resursanvändning och i så fall ska det antal veckotimmar som inte använts för uppgifter utom klass användas till undervisningsarbete. Beslut om detta fattas en gång per läsår. I Pietarsaaren lukio har man använt största del av gymnasieresursen till undervisning. Anhållan: Bilaga 59 För att kunna erbjuda en bra utbildning och ett bredare kursutbud föreslås att Pietarsaaren lukio får tilläggsresurser. Förslag Beslut Bildningsdirektören: Bildningsnämnden beviljar Pietarsaaren lukio en tilläggsresurs på 10 årsveckotimmar för läsåret 2018-2019. Kostnaden för tilläggsresursen uppgår till ca 30.000. Dessa medel finns ej i bildningsnämndens budget utan nämnden behöver anhålla om tilläggsfinansiering av stadsfullmäktige. Bildningsnämnden: Förslaget godkändes. Stst 4.6.2018 185 Anhållan: Bilaga 185 Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner en tilläggsresurs på 10 årsveckotimmar

46, STFM 2018-06-11 14:00 UBV: 415/2018 för Pietarsaaren lukio för läsåret 2018 2019. Kostnaden för tilläggsresursen uppgår till ca 30.000. Finansieras med lån. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen beslutade enhälligt återremittera ärendet för ny beredning. Stfm 11.6.2018 46 Ärendet utgår.

47, STFM 2018-06-11 14:00 CFV: 1036/2015 FINANSIERING AV SPRÅKBADSSKOLAN Stst 21.12.2015 443 Rumsprogram: Bilaga 443 Beredning: tf. tekniska direktören Rune Hagström, tel. 044 7851463 Bildningsnämnden har på sina möten tagit ställning till hur skolnätet i Jakobstad ska se ut i framtiden. En del i skolnätsplaneringen har även varit Språkbadsskolan. Enligt bildningsnämndens beslut är Språkbadsskolan en treserieskola, två svenska grupper och en finsk. Språkbadsskolan befinner sig i dagsläget i Pursisalmifastigheten där även språkbadets daghem finns. Då Språkbadsskolan flyttar ut ur Pursisalmifastigheten och fastigheten möjligtvis säljs eller rivs, blir daghemmet utan utrymmen. Språkbadets daghem kan förverkligas i samma fastighet som Språkbadsskolan. Bildningsdirektören, dagvårdschefen och tf. tekniska direktören har sammanställt ett rumsprogram för projektet utgående från Utbildningsstyrelsens direktiv för en treserie-lågstadieskola inklusive ett daghem för tre grupper. Rumsprogrammet uppgår till 3.780 m 2, där daghemmets andel är 539 m 2, och köket är beaktat som ett fördelningskök samt gymnastik/festsalen som en normalstor skolsal på 400 m 2. Ifall man i samband med detta projekt även önskar förverkliga en gymnastiksal som fyller måtten för t.ex. innebandy, måste rumsprogrammet utökas med ytterligare ca 1.500 m 2. Ristikarifastigheten har en totalyta på 2.563 m 2 och i den kan med god planering placeras ca 2.000 m 2 av rumsprogrammet, vilket betyder att byggnaden bör byggas ut om det föreslagna rumsprogrammet verkställs. Kostnadsprognosen för detta projekt (3.780 m 2 ) är 7,5-8,5 milj., beroende på hur man i planeringen lyckas använda den gamla byggnaden. Förslag Stadssekreteraren: Stadsstyrelsen beslutar för sin del godkänna och föreslår för stadsfullmäktige att stadsfullmäktige godkänner rumsprogrammet på 3.780 m 2 för Språkbadsskolan och Språkbadets daghem. Stadsstyrelsen beslutar dessutom tillsätta en planeringskommitté för projektet. Stadsstyrelsen väljer följande medlemmar till kommittén: bildningsdirektören, dagvårdschefen, rektorn för Språkbadsskolan, tf. tekniska direktören samt 2 4 förtroendevalda. Beslut Stadsstyrelsen:

47, STFM 2018-06-11 14:00 CFV: 1036/2015 Stadsstyrelsen beslutade enhälligt att återremittera ärendet för ny beredning. I den nya beredningen ska det utredas, bl.a. om rumsprogrammet för Ristikari kan förverkligas enligt livscykelmodellen, och rumsprogrammet ska genomgås på nytt. Stst 8.2.2016 37 Rumsprogram: Bilaga 37 Beredning: t.f. tekniska direktören Rune Hagström Efter att stadsstyrelsen remitterade ärendet har bildningsverket, bildningsdirektören och centralen för interna stödtjänster, t.f. tekniska direktören gått igenom rumsprogrammet och möjligheterna att förverkliga projektet som ett livscykelprojekt. Bildningsnämnden, stadsstyrelsen och stadsfullmäktige har godkänt förslaget till framtida skolnät i Jakobstad. I förslaget är Språkbadsskolan en treserieskola. Förslaget till rumsprogram grundar sig på detta. Rumsprogrammet grundar sig även på de direktiv som tidigare användes som grund vid ansökan om statlig finansiering. Enligt direktiven skall det totala antalet HYM 2/elev vara mellan 2.986 3.114 m 2. Överstigande kvadratmetrar i vårt förslag beror på en gymnastiksal på 400 m 2. (200-300 m 2 i direktiven). Beträffande möjligheten att förverkliga Språkbadsskolan som ett livscykelprojekt har t.f. tekniska direktören gjort förfrågningar till de stora byggbolagen i Finland som utför dessa projekt. De svar som erhållits är att Språkbadsskolan förverkligad i Ristikarifastigheten är ett för litet projekt och att det i projektet finns för många riskfaktorer såsom att byggnaden är skyddad, att det är ett renoveringsprojekt och att byggnaden har inomhusluftproblem för att det ska vara intressant för dem. Företagen som ville svara var inte intresserade av livscykelmodellen. Förslag Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen beslutar för sin del godkänna och föreslår för stadsfullmäktige att stadsfullmäktige godkänner rumsprogrammet för Språkbadsskolan och Språkbadets daghem på 3.660 m 2. Stadsstyrelsen beslutar dessutom tillsätta en planeringskommitté för projektet. Stadsstyrelsen väljer följande medlemmar till kommittén: bildningsdirektören, dagvårdschefen, rektorn för skolan, t.f. tekniska direktören samt 2 4 förtroendevalda.

47, STFM 2018-06-11 14:00 CFV: 1036/2015 Beslut Stadsstyrelsen: Under diskussionen ändrade stadsdirektörens ersättare sitt förslag på följande sätt: Stadsstyrelsen beslutar i det här skedet att tillsätta en arbetsgrupp bestående av tjänstemän och förtroendevalda för att ta fram ett sådant förslag till rumsprogram för Ristikari skola och till hur saneringen ska genomföras som tillfredsställer alla parter och som kan godkännas i stadsfullmäktige. Stadsstyrelsen beslutade utse följande personer till arbetsgruppen förutom de redan föreslagna tjänstemännen: Owe Sjölund (ordförande), Kari Koskela, Jarmo Ittonen och Eero Luomala. Stst 29.1.2018 30 Rumsprogram: Bilaga 30 Beredning: t.f. tekniska direktören Rune Hagström I budgetberedningen för 2018 beslöts det att Språkbadsskolan inte placeras i Ristikarifastigheten och att rumsprogrammet minskas så, att daghemmet faller bort. Nu har planeringskommittén för projektet behandlat det nya rumsprogrammet och placeringen av skolan. Det nya rumsprogrammet har blivit minskat med de ytor som ingick i daghemmet. Kommittén har diskuterat två alternativa placeringar för Språkbadsskolan, Pursisalmi- och BI-tomterna. Byggnadskostnaderna är i stort de samma oberoende av placering, skillnaderna kommer främst i rivningskostnaderna för de gamla byggnaderna samt saneringen av den förorenade marken i BI- tomten. Ett beslut om rumsprogram och placering av skolan bör nu fattas, så att planeringen kan starta på nytt. Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar för sin del godkänna rumsprogrammet och föreslår för stadsfullmäktige att stadsfullmäktige godkänner rumsprogrammet för Språkbadsskolan och väljer BI-tomten för Språkbadsskolan. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm 12.2.2018 7

47, STFM 2018-06-11 14:00 CFV: 1036/2015 Rumsprogram: Bilaga 7 Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige godkänner rumsprogrammet för Språkbadsskolan och väljer BI-tomten för Språkbadsskolan. Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag. Stst 19.2.2018 54 Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar centralen för tekniska tjänster om stadsfullmäktiges beslut. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stst 9.4.2018 109 Beredning: tf. stadskamrer Gunilla Höglund, tel. 044-7851421 Stadsfullmäktige har 12.2.2018 beslutat att välja BI-tomten för Språkbadsskolan och godkänt rumsprogrammet. I ekonomiplanen för 2018-2020 ingår investeringsanslag för byggande av Språkbadsskolan. Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen har diskuterat finansieringsformen för projektet och funnit leasing vara ett fördelaktigt finansieringssätt. Genom att finansiera skolbyggnadsprojektet med leasing belastas stadens likviditet och skuldbörda inte lika mycket de närmaste åren som med ett traditionellt lån. Ändringarna i finansieringssätt beaktas i budgeten 2019 och ekonomiplanen 2019-2021. Förslag Beslut Stadsdirektörens ersättare: Tf. stadskamreren ges i uppdrag att konkurrensutsätta leasingfinansiering på 12 miljoner euro för Språkbadsskolsprojektet. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget.

47, STFM 2018-06-11 14:00 CFV: 1036/2015 Euk 22.5.2018 18 Tf. Stadskamreren: I stadens ekonomiplan ingår investeringsanslag för byggande av Språkbadsskolan: 2019 6 milj. och 2020 5 milj.. Före byggnadsarbetet kan påbörjas måste fastigheten på BI-tomten rivas och marken saneras. För det förberedande skedet har inga finansieringsbeslut ännu tagits. Leasingfinansiering innebär att finansiären upp till en fastslagen summa står för alla kostnader tills fastigheten är klar och överlåten. Under byggnadstiden löper ränta för byggnadstida kostnader och den betalas i samband med första leasingraten. Det slutliga leasingbeloppet fastslås då byggnaden är klar. Den egentliga leasingperioden börjar då byggnaden är klar och överlåten. Leasingtagaren ansvarar för byggnadens skötsel och normala underhåll. Vid konkurrensutsättningen av leasingfinansiering för Språkbadsskolan har staden inom utsatt tid mottagit två offerter, av vilka Kommunfinans Ab erbjuder det förmånligaste alternativet enligt följande: Finansieringslimit 15 milj. Byggnadstida ränta Ränta under leasingtiden Räntejusteringstid Hyrestid EUR 3 + 0,42 % fast räntemarginal i 10 år. EUR3 kan inte bli negativ. EUR 3 + 0,42 % fast räntemarginal i 10 år. EUR3 kan inte bli negativ. Marginalen justeras med 10 års mellanrum. 20 år efter byggnadens färdigställande Restvärde 33,33 % Inlösningsoption Vid hyrestidens utgång I limiten finns utrymme att finansiera även marksanerings- och rivningsarbetena på BI-tomten som föregår byggandet av Språkbadsskolan. Förslag Stadsdirektören: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen föreslår för stadsstyrelsen att stadsstyrelsen föreslår för stadsfullmäktige att fullmäktige antar Kommunfinans Ab:s offert. Beslut

47, STFM 2018-06-11 14:00 CFV: 1036/2015 Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen godkände förslaget. Stst 4.6.2018 189 Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige antar Kommunfinans Ab:s offert. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm 11.6.2018 47 Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige antar Kommunfinans Ab:s offert.

48, STFM 2018-06-11 14:00 UBV: 356/2018 RESURSSKOLAN I JAKOBSTAD Bildn 3.5.2018 40 Inom bildningsväsendet har vi sedan höstterminen 2010 ordnat alternativa undervisningssätt för de elever, som trots omfattande stödåtgärder inte klarar skolgången i en normal grundskola. De här eleverna behöver särskilt stöd för att deras självkänsla, ansvarskänsla och förmåga att klara sig i olika livssituationer ska utvecklas och för att de ska bli motiverade att lära sig och regelbundet gå i skola. Eleverna behöver ofta en fast individuell handledning för att lära sig de här färdigheterna. I resursskolan hör ett mångprofessionellt samarbete till skolans natur. Resursskolans personal idag består av lärare, assistent, familjearbetare och en sjukskötare. Högst sex elever i gången har kunnat studera i resursskolan. I samma undervisningsgrupp har funnits elever i lågstadieåldern. Eleverna i Resursskolan har i första hand kommit från de finskspråkiga lågstadierna. Under senare år har även svenskspråkiga elever gått i Resursskolan, även grannkommunerna har tidvis köpt platser i skolan. Under de senaste åren har det växt fram ett allt större behov av att starta grupper även för elever i högstadieåldern. Detta behov finns både inom det svenskspråkiga och det finskspråkiga skolväsendet. Även grannkommunerna har uttryckt behov av en resursskola. Redan under läsåret 2011-2012 planerade vi att inrätta också en högstadiegrupp (max. 6 elever) i resursskolan. Det här förutsatte att man anställer ytterligare en lärare, som skulle ansvara för högstadieelevernas undervisning. En annan förutsättning var att resursskolan får tillgång till nya utrymmen. Det fanns planer på att flytta resursskolan till Pursisalmifastigheten, som konstaterades vara lämpligare för resursskolan och där det fanns lediga klassrum. Dessutom undersöktes möjligheten att vid behov sälja elevplatser år andra kommuner. Planerna strandade främst av ekonomiska orsaker den gången. Nu är planerna högaktuella på nytt och verksamheten är möjlig att starta i Ruusulehto skola eftersom den blir ledig från hösten. Planerna på att starta daghemsverksamhet i fastigheten har visat sig svårt att förverkliga. Ruusulehto skola som fastighet behöver ingen renovering för resursskolans behov utan den lämpar sig ypperligt som sådan. Även den lugna miljön passar för verksamheten. Planerna idag är att starta fyra olika undervisningsgrupper för elever i både låg- och högstadieåldern. Personal finns i huvudsak tillgänglig i våra övriga skolor. Diskussioner förs med socialen om deras medverkan i utökningen av resursskolan.

48, STFM 2018-06-11 14:00 UBV: 356/2018 En ekonomisk analys presenteras på mötet. Förslag Beslut Bildningsdirektören: Bildningsnämnden godkänner för egen del att resursskolan utökar sin verksamhet att omfatta även elever i högstadieåldern och verksamheten skulle placeras i Ruusulehto skolfastighet. Planeringen fortsätter och planerna presenteras noggrannare på nästa möte i maj. Ärendet skickas till stadsstyrelsen för vidarebehandling. Bildningsnämnden: Vi fortsätter att utreda resursskolans utökade verksamhet att omfatta även elever i högstadieåldern. På nästa möte presenteras planer och en ekonomisk kalkyl och personalbehov. Bildn 24.5.2018 56 Planeringen av Resursskolan har fortsatt och i bilagan presenteras ett förslag till personalarrangemang. Personal i Resursskolan: Bilaga 56 Resursskolan har idag 6 platser varav alla för tillfället är fyllda. Totalt jobbar 4 personer i enheten. I fall verksamheten utökas planerar vi att kunna ha 20 platser. Personal behövs då totalt 9 personer. Kostnaderna i dag för resursskolan är på årsnivå följande: Personalkostnader 83.400 enligt bokslut 2017. Köp av tjänster 5.000 Material 1.750 Hyra 17.700, städningen ingår. Totalt 107 850, av denna summa står social- och hälsovårdsverket för 22.520. Nettokostnader i ut ökad resursskola på årsnivå Personalkostnader 190.000 Köp av tjänster 15.000 Material 6.000 Hyra 210.000 tillkommer städning ca 25.000. Totalt 446.000, av denna summa står social- o hälsovårdsverket ca 45.000. Inkomster, försäljningsinkomster från andra kommuner 5 platser, 50.000. Nettokostnader blir således 441.000. Bild-

48, STFM 2018-06-11 14:00 UBV: 356/2018 ningsnämndens del av detta är ca 396.000. Minskade kostnader för elevers skolgång i andra inrättningar ca 50.000 på årsnivå. Personal finns redan anställda inom bildningsverket och omplaceras, förutom en finskspråkig lärare som borde rekryteras. Vid beaktande av ovanstående kommer bildningsnämndens kostnader att öka med ca 50.000. Hyra och städning för Ruusulehto fastighet ingår i bildningsnämnden budget för 2018 och bör beaktas i budgetramen för år 2019. Förslag Beslut Bildningsdirektören: Bildningsnämnden godkänner för egen del att resursskolan utökar sin verksamhet att omfatta även elever i högstadieåldern och verksamheten skulle placeras i Ruusulehto skolfastighet läsåret 2017-2018. Ärendet skickas till stadsstyrelsen för vidare behandling. Bildningsnämnden: Förslaget godkändes. Stst 4.6.2018 187 Personal i Resursskolan: Bilaga 187 Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner att resursskolan utökar sin verksamhet att omfatta även elever i högstadieåldern och att verksamheten placeras i Ruusulehto skolfastighet läsåret 2018 2019. Dessutom beslutar stadsstyrelsen föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner ett tilläggsanslag för verksamheten på 50.000 för år 2018. Finansieras med lån. Stadsstyrelsen: Under diskussionen ändrade stadsdirektören sitt förslag enligt följande: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner att resursskolan utökar sin verksamhet att omfatta även elever i högstadieåldern och att verksamheten placeras i Ruusulehto skolfastighet läsåret 2018 2019. Stadsstyrelsen godkände förslaget enhälligt.

48, STFM 2018-06-11 14:00 UBV: 356/2018 Stfm 11.6.2018 48 Personal i Resursskolan: Bilaga 48 Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige godkänner att resursskolan utökar sin verksamhet att omfatta även elever i högstadieåldern och att verksamheten placeras i Ruusulehto skolfastighet läsåret 2018 2019.

48, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 48, stfm 11.6.2018

49, STFM 2018-06-11 14:00 CFV: 615/2017 AB BODGÄRDET OY Stst 26.6.2017 264 Stadsdirektören: Ab Bodgärdet Oy är ett av staden Jakobstad helägt aktiebolag. Bolaget förvaltar två fastigheter på två tomter med skilda arrendeavtal, Sockenvägen 3 och Sockenvägen 5. På båda tomterna står byggnader med studiebostäder. De flesta bostäderna är så kallade kompisbostäder där studerande delar på badrum och kök. Beläggningen är ca 50 %. Byggnaden på Sockenvägen 5, byggår 1978, är i så dåligt skick att det inte är ändamålsenligt att bygga om eller renovera. Ca 50 % av lägenheterna står tomma och den låga beläggningen har blivit bestående. Många av lägenheterna har stått tomma under lång tid. Bostäder med delat badrum och kök är inte attraktiva på hyresmarknaden i Jakobstad. Antalet studieplatser i Jakobstad har också minskat. Utgångsläget är att bostäderna på Sockenvägen 3 täcker efterfrågan. En grundrenovering eller ombyggnad för annat ändamål av fastigheten på Sockenvägen 5 är inte aktuell då bolaget redan belastas av stora lån och är satt i frivillig skuldsanering. Skuldsaneringsprogrammet har inte kunnat följas trots att staden Jakobstad som en del av skuldsaneringsprogrammet förbundit sig att täcka det underskott som uppstår om beläggningsgraden sjunker under 76 %. En ombyggnad skulle dessutom höja hyreskostnaderna till en sådan nivå att efterfrågan på bostäderna skulle vara obefintlig. Redan i dagsläget är hyresnivån på bostäderna i huset högre än genomsnittet i Jakobstad. Utlåtande: Förutsättningar finns inte för bolaget att klara sig med låg beläggning, stora skulder samt stort renoveringsbehov. Ab Bodgärdet Oy:s styrelse har beslutat ansöka om rivningslov och rivningsunderstöd från ARA och samtidigt också ansöka rivningsackord från Statskontoret. Staden Jakobstad understöder ovanstående åtgärder för att bolaget skall kunna tillfriskna och klara fortsatt drift. Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar sända ovanstående utlåtande som stadens utlåtande till Statskontoret och till ARA. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Antecknades att Owe Sjölund, Ulla Hellén, Milla Kallioinen, Jarmo Ittonen och Kurt Hellstrand var utstigna p.g.a. jäv under

49, STFM 2018-06-11 14:00 CFV: 615/2017 behandlingen av ärendet i 264. Orsak: personerna är medlemmar i styrelsen för Bodgärdet Ab. Anne Ekstrand fungerade som sekreterare för paragrafen. Euk 22.5.2018 17 Statskontoret har beviljat Ab Bodgärdet Oy rivningstillstånd och -ackord för Sockenvägen 5. För att rivningen av byggnaderna på Sockenvägen 5 ska kunna påbörjas måste Ab Bodgärdet Oy:s skulder till Statskontoret vara reglerade. Totalt har Ab Bodgärdet Oy ca 2 milj. euro i lån och ränteskulder, varav bolagets lån och dröjsmålsräntor hos Statskontoret för tillfället utgör ca 1,6 milj. euro efter rivningsackord. Värdet på byggnaderna på Sockenvägen 3 och 5 i Ab Bodgärdet Oy:s balans är ca 1,6 milj. euro. Tomten på Sockenvägen 5 är reserverad för Centrumdaghemmet, som planeras och byggs av Fastighets Ab Ebba för uthyrning till staden. Daghemmet tas enligt planerna i bruk i augusti 2019. Både Ab Bodgärdet Oy och Fastighets Ab Ebba Kiinteistö Oy är stadens helägda dotterbolag. Fastighets Ab Ebba Kiinteistö Oy föreslås köpa stadens aktier i Ab Bodgärdet Oy till aktiernas värde i stadens balans och därefter göra en kapitalplacering på ca 1,6 milj. euro i Ab Bodgärdet Oy. Därefter betalas skulderna till Statskontoret och rivnings- och byggnadsarbetena kan påbörjas. Staden föreslås därefter som apport till Fastighets Ab Ebba Kiinteistö Oy överlåta tomterna 598-31-1-1 respektive 598-31-1-3, (Sockenvägen 3 och 5) i Jakobstad. Förslag Stadsdirektören: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen besluter föreslå att stadsstyrelsen - säljer aktieinnehavet i Ab Bodgärdet Oy till Fastighets Ab Ebba till aktievärdet i stadens balans - för fullmäktige föreslår att som apport överlåta tomterna 598-31-1-1 respektive 598-31-1-3 i Jakobstad till Fastighets Ab Ebba efter att bolaget reglerat Ab Bodgärdet Oy:s skulder till Statskontoret. Beslut Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen godkände förslaget. Stst 4.6.2018 192

49, STFM 2018-06-11 14:00 CFV: 615/2017 Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå - att stadsstyrelsen säljer aktieinnehavet i Ab Bodgärdet Oy till Fastighets Ab Ebba till aktievärdet i stadens balans. - att stadsfullmäktige godkänner att staden överlåter tomterna 598-31-1-1 respektive 598-31-1-3 i Jakobstad som apport till Fastighets Ab Ebba efter att bolaget reglerat Ab Bodgärdet Oy:s skulder till Statskontoret. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Antecknades att Owe Sjölund, Jarmo Ittonen, Milla Kallioinen, Ulla Hellén och Kurt Hellstrand var utstigna p.g.a. jäv under behandlingen av 192. Orsak: Alla är medlemmar i Bodgärdet Ab:s styrelse. Antecknades att Anne Ekstrand fungerade som sekreterare för paragrafen och paragrafen justerades omedelbart på mötet. Stfm 11.6.2018 49 Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige godkänner att staden överlåter tomterna 598-31-1-1 respektive 598-31-1-3 i Jakobstad som apport till Fastighets Ab Ebba efter att bolaget reglerat Ab Bodgärdet Oy:s skulder till Statskontoret.

50, STFM 2018-06-11 14:00 PB: 262/2018 PERSONALRAPPORT 2017 Ps 19.4.2018 25 Bilaga 25 A Personaldirektören: Personalrapporten för 2017 har uppgjorts vid stadens personalbyrå i samråd med social- och hälsovårdsverkets förvaltning. Personalrapporten åskådliggör hela staden som arbetsgivare, således inklusive social- och hälsovården. Strävan är att på ett åskådligt sätt presentera stadens anställda i statistik form samt allmänna bedömningar i textform. Rapporten kan utgöra basmaterial såsom underlag för planering och beslutsfattande. Samarbetsgruppen diskuterar förslaget till personalrapport för år 2017 på sitt möte 18.4.2018. Förslag Beslut Personalsektionen godkänner för sin del personalrapporten 2017 som samtidigt överlämnas till stadsstyrelsen för fortsatt behandling. Personalsektionen godkände förslaget till personalrapport och överlämnade den till stadsstyrelsen för fortsatt behandling. Stst 7.5.2018 138 Personalrapport 2017: Bilaga 138 Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen föreslår att stadsfullmäktige godkänner stadens personalrapport för år 2017. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm 11.6.2018 50 Personalrapport 2017: Bilaga 50 Förslag Stadsstyrelsen föreslår:

50, STFM 2018-06-11 14:00 PB: 262/2018 - att stadsfullmäktige godkänner stadens personalrapport för år 2017.

50, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 50, stfm 11.6.2018 Personalrapport 2017 Innehållsförteckning 1.Inledning... 1 2. Personalresurser... 2 2.1. Personalens mängd och struktur... 2 2.2. Årsverken... 2 2.3. Heltid deltid... 3 2.4. Personalens åldersstruktur... 3 2.5. Förtroende och samarbete... 4 3. En kunnig personal... 4 3.1. Personalens kompetensutveckling... 4 3.2. Rekrytering inom social- och hälsovårdsverket... 5 4.Välbefinnandet i arbetet... 6 4.1 Tillsammans stöder vi arbetsförmågan... 6 4.2 Arbetsvälmående verksamheten (TYHY-verksamheten)... 7 4.3 Företagshälsovården 2017... 7 4.4 Sjukfrånvaro... 8 4.5 Pensioner... 10 4.6 Arbetarskyddet 2017... 11 4.7 Personalens välbefinnande i social- och hälsovårdsverket... 13 5. Personalkostnader och personalinvesteringar... 14 6. Jämställdhet och likabehandling... 16

50, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 50, stfm 11.6.2018 1.Inledning Vi lever i en tid då arbetslivets förutsättningar anpassas till förändring i förhållande till teknik, ekonomi, marknad och andra samhällsvillkor. Tillvaron utanför arbetslivet är inte heller alldeles enkel att få ordning på. Arbetslivets förutsättningar liksom fritiden bildar en helhet, där det ena påverkar det andra. Hur skapar vi då en balans i helheten, hur lyckas vi med att skapa förutsättningar för att människan ska lyckas med det hon gör? Det som gör att människan fungerar och mår bra finns att söka hos individen själv, hennes sammanhang och samhället i stort. Vi utgår från tanken om att människans hälsa och välbefinnande är viktigt och måste värnas och främjas. För arbetsvälmåendet betyder detta konkret att sammanhanget, arbetet, uppgifterna, innehållet, arbetsgemenskapen och ledarskapet, får en central betydelse. Den personliga utgångspunkten i sammanhanget utgår från att det finns värdefulla förutsättningar och resurser hos var och en av oss. Dethär sättet att att se på tillvaron kallas det salutogena synsättet. Konkret uttryckt innebär dethär att se möjligheter och styrkor framom problem och att man tar till vara det som fungerar och har värde. Undersökningar visar att det individen värderar allra högst i arbetet är arbetsgemenskapen och sammanhanget. Där människor upplever en god känsla av sammanhang finns också en god grund för att verksamheten skall fungera bra. Känslan av sammanhang på arbetsplatsen handlar om att man begriper och förstår sig på uppgiften, att den känns viktig och meningsfull samt att individen kan hantera situationen utifrån de egna resurserna och omgivningens krav. Dessa begrepp; begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet representerar livsförutsättningarna och är framgångsfaktorer för att människan känner glädje och välbefinnande, både i arbetet och på fritiden. Vi dras alla ibland med i det negativa och behöver därför påminnas om att det finns saker som är bra och fungerar. Vi borde kanske mer låta oss inspireras till att hitta och se de saker som ger mervärde. Det sägs att dessa personer upplever mindre besvikelse och missnöje och istället uppskattar det de har och det som finns. Ordet tack är ett av våra vanligaste vardagsord. Det är ofta ett slentrianuttryck som man uppfostras till att säga när man fått något. Det är så självklart att man bara reagerar när någon glömmer att säga det. Bakom ordet finns dock ett djupare värde, en tacksamhet som ger en märkligt varm upplevelse av välbefinnande. I den här betydelsen ger ordet ett grundvärde i livet som inte är kopplat till det materiella utan mer av en förståelse för att man faktiskt får del av ngt värdefullt. Ju mer man har och kan uppskatta tillsammans desto mer växer sammanhanget. Jag vill där för säga TACK till er, utifrån den bakomliggande betydelsen där jag känner tacksamhet, för att jag får vara en del av detta sammanhang. Tillsammans skall vi bli ännu bättre på att uppskatta varandra, ta vara på vår arbetsgemenskap och vara rädda om vårt sammanhang. Det ger ökad arbetsglädje! Eva-Maria Emet 1

50, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 50, stfm 11.6.2018 2. Personalresurser 2.1. Personalens mängd och struktur Stadens personalantal uppgick vid årsskiftet 2017/2018 till sammanlagt 2497 personer. Antalet anställda minskade med 228 personer jämfört med år 2016. Se närmare tabellen nedan. Antal anställda, lägesrapport 31.12.2017, deltid och heltid Förändring/ Työntekijämäärä, tilanneraportti 31.12.2017, osa-aika ja kokopäivä Muutos % av arbetstid, työaika %:ssa 10-49 % 50-99 % 100 % Tot./Yht. 2016-2017 SOCIAL & HÄLSOV. / SOSIAALI & TERVEYS 23 905 694 1622 29 BILDNINGSTJÄNSTER / SIVISTYS 96 178 428 702 19 TEKNISKA TJÄNSTER / TEKNIIKKA 1 4 42 47-275 ÖVRIGA / MUUT 1 10 115 126-1 TOTALT / YHTEENSÄ 121 1097 1279 2497-228 Av stadens anställda var 280 (11,2 %) män och 2217 (88,8 %) kvinnor 31.12.2017. Antalet tillsvidareanställda var 1761 personer (70,5 %) och 736 personer (29,5,%) var anställda på viss tid. Anställningsförhållanden, Palvelussuhteet 31.12.2017 Män/Miehet Kvinnor/Naiset Sammanlagt/Yhteens ä Totalt / Yhteensä 280 2217 2497 Fast anställda, vakinaiset 179 1582 1761 Visstidsanställda, määräaikaiset 101 635 736 2.2. Årsverken Antalet årsverken har minskat jämfört med föregående år inom stadens alla sektorer. Minskningen uppgår till totalt 250 årsverken, som fördelas enligt tabellen nedan. 2

50, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 50, stfm 11.6.2018 Antal årsverken sektorvis under åren 2013-2017 Förändring/ Henkilötyövuodet toimialoittain 2013-2017 Muutos 2013 2014 2015 2016 2017 2016-2017 Social & hälsov. / Sosiaali & terveys 1318 1309 1292 1266 1254-12 tot./yht.varav /josta Hälso- och sjukvården/terveydenhuolto 638 613 595 628 660 32 Äldreomsorg/Vanhushuolto 550 562 563 537 492-45 Socialomsorg/Sosiaalihuolto 102 110 108 76 79 3 Övriga / Muut 28 24 26 25 23-2 Billdningstjänster / Sivistys 560 552 546 543 552 9 Tekniska tjänster / Tekniikka 354 339 314 289 46-243 Övriga / Muut 169 165 117 120 116-4 Årsverken totalt, Henk.työv. yhteensä 2401 2365 2269 2218 1968-250 2.3. Heltid deltid Vid årsskiftet 2017/2018 var antalet deltidsanställda i hela staden 1218 personer, d.v.s. 48,8 % av personalen. Det största antalet deltidsanställda fanns inom social- och hälsovårdsverket, sammanlagt 928 deltidsanställda med olika anställningsprocent. Det betyder att 57,2 % arbetade deltid. Andelen deltidsanställda har ökat med 3% jämfört med 2016. 2.4. Personalens åldersstruktur Medelåldern för hela stadens personal var 46,2 år. Antalet 60 år fyllda var i hela staden 243. Medelåldern för social- och hälsovårdsverkets personal var 46,5 år (46,9 år 2016). Inom resultatområdet äldreomsorg var medelåldern 44,8 år, medan den inom resultatområdet hälso- och sjukvård var 47,7 år. Personalens åldersstruktur / Henkilöstön ikäjakauma Ålder Antal % andel Ikä Lukumäärä % -osuus under 30 / alle 30 425 17 % 30-39 462 18 % 40-49 624 25 % 50-59 714 29 % 60-64 242 10 % 65 och över 65 ja yli 30 1 % Totalt / yhteensä 2497 100 % medelålder / keski-ikä 46,2 3

50, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 50, stfm 11.6.2018 Medelålder för staden Jakobstads anställda 2013 2017 Pietarsaaren kaupungin työntekijöiden keski-ikä 2013-2017 2013 2014 2015 2016 2017 46,2 45,9 46,2 46,8 46,2 2.5. Förtroende och samarbete Till staden Jakobstads arbetsgivarkultur hör att alltid föra diskussioner med berörd personal eller med fackavdelningarnas representanter i frågor som berör personalen. Personalens delaktighet i frågor som påverkat det egna arbetet eller arbetsförhållandena har getts stor vikt. 3. En kunnig personal 3.1. Personalens kompetensutveckling Under året ordnades inom social- och hälsovårdsverket 90 interna utbildningstillfällen med 2518 deltagare. Av hela personalen inom staden Jakobstad inklusive social- och hälsovårdsverket hade 355 personer deltagit en dag i utbildning, 338 personer hade deltagit två dagar och 689 personer hade deltagit tre eller flera dagar. Utifrån dessa dagar, maximalt för 3 dagar/ arbetstagare, har arbetsgivaren möjlighet att få en del av lönekostnaderna ersatta från arbetslöshetsförsäkringskassan (TVR) i efterskott. Inom social- och hälsovårdsverket har 63 % av personalen deltagit i utbildning. Den grupp som deltar minst i utbildning är personal som har utbildning på skolnivå. Man har aktivt försökt påverka kontorspersonalens deltagande med att ordna ett 2-årigt utbildningsprogram för sekreterarna. Detta syns i statistiken då kontorspersonalens deltagarprocent ökat från 47 % till 82 %. Den aktivaste gruppen är fortsättningsvis socialarbetarna där deltagarprocenten är uppe i 85 %. Både gemensamma förmannautbildningar och separata enbart för social-och hälsovårdsverket har ordnats under året. Det genomgående temat har varit förändringsledarskap, om bemötande och förberedelser inför landskapsreformen. Digitaliseringen syns också inom utbildningen där man alltmer kan få utbildning via videoöverföring. Den utbildning, som ordnades i samarbete med Jakobstads Alzheimerförening och Jakobstads svenska församling, som hette Busiga vårdtagare och handlade om bemötandet av minnessjuka drog hela 170 deltagare. I samarbete med Novia har man planerat en tvåårig studiehelhet inom geriatrisk vård där man kan erhålla upp till 30 studiepoäng. Från verket deltar 18 vårdare. Mycket omtyckt och välbesökt var också utbildningsdagen för hela personalen inom staden Jakobstad med Tony Dunderfelt som handlade om känslor och icke verbal kommunikation. Drogförebyggande arbete bland ungdomar är ett aktuellt tema och man har ordnat föreläsningar för högstadieelever i Etelänummi med Petri Kylmänen som jobbar både förebyggande och har en gedigen erfarenhet av kliniskt arbete med drogmissbrukare. Inom rehabiliteringen har man under några år lyft fram strokerehabilitering genom intern utbildning enligt Bobath koncept. På initiativ av kardiologerna Mathias Höglund och Kenth Vikström ordnades en regional utbildningsdag om förmaksflimmer i Campus 4

50, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 50, stfm 11.6.2018 Allegro 1.9.2017. Målgruppen var läkare och vårdpersonal. Deltagarna kom från Närpes i söder till Karleby i norr och deltagarantalet var stort, 134 anmälda. Dagen avslutades med en mycket uppskattad konsert med ensemblen Rude Mood. Externa Interna Utbildningsdagar/ Medeltal/Keskiarvo Medeltal/Keskiarvo Ulkoiset Sisäiset Koulutuspäiviä dagar/deltagare dagar/anställd päiviä/osallistuja päiviä/työntekijä Sochv/ Soster 1706 1993 3699 3,49 2,28 Bildning/ Sivistys 600 17 617 3,25 0,69 Tekniska/ Tekninen 70 70 3,89 1,49 Övriga/Muut 102 2 104 2,8 0,81 Social- och hälsovårdsverkets utbildningsdagar resultatområdesvis / Sosiaali- ja terveysviraston koulutuspäivät tuloasaluettain Anställda Deltagare i utbildning Antal deltagare % Utbildningsdagar Medeltal dgr/delt. Työntekijät Koulutukseen osallistuneet Osallistujamäärä % Koulutuspäiviä Keskiarvo pvä/osall. 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 Hälso- och sjukvården Terveydenhuolto 767 824 611 588 78 % 71 % 1795 2087 2,9 3,5 Äldreomsorg Vanhushuolto 707 668 434 362 61 % 54 % 1066 1106 2,5 3,1 Socialomsorg Sosiaalihuolto Miljöhälsovård Ympäristöterveydenhuolto Förvaltning Hallinto 91 17 11 103 16 11 74 14 8 91 % 39 Totalt/Yhteensä 1593 1622 1141 1060 72 % 65 % 3297 3699 2,9 3,5 85 15 10 81 % 82 % 73 % 83 % 94 % 310 87 368 109 29 4,2 6,2 4,9 4,3 7,3 2,9 3.2. Rekrytering inom social- och hälsovårdsverket Osäkerheten om framtiden på grund av landskapsreformen påverkar kraftigt läkarsituationen och därmed också rekryteringen. Speciellt märkbart är detta inom specialsjukvården där en hel del specialiteter påverkas, såsom inremedicin, kirurgi, anestesi och smärtrehabilitering. Fortsättningsvis har man behov av en psykiater till vuxenmottagningen och förstärkning till både inremedicin och geriatri. Läkarsituationen inom primärhälsovården har varit bra under året. Ett aktivt arbete med rekrytering och god handledning med mentorskap har gjort att läkarvikarierna trivs i vår organisation. Fortsättningsvis satsas det på synlighet genom att delta i olika evenemang och mässor I år deltog man på hösten i Kunta etsii lääkäriä i Tammerfors. Några anmälde redan då sitt intresse att komma till Jakobstad på sommaren för att friska upp sina språkkunskaper i svenska.. Vartannat år deltar man i läkardagarnas utställning i syfte 5

50, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 50, stfm 11.6.2018 att rekrytera och profilera sig. Det målmedvetna rekryteringsarbetet fortsätter trots nya konstellationer i och med den kommande landskapsreformen. Rekryteringen av tandläkare och munhygienister samt under den senaste tiden även socialarbetare och sjukskötare är svår. En viktig rekryteringskanal, speciellt när man söker kortvariga vikarier, är vikariebanken. Vikariebankens tjänster erbjuds åt arbetspunkterna inom social- och hälsovårdsverket. Vikariebanken, som har i slutet av 2017 flyttat till Seniorcenter, koordinerar för tillfället flera poolbefattningar. För att varje dag kunna svara på det ökande behovet av vikarier skulle det behövas ännu fler poolbefattningar. Vikariebanken har ordnat vikarier till 4229 arbetsskift, och för 667 arbetsskift har man inte lyckats hitta någon vikarie. Om ingen vikarie hittats har arbetspunkterna själva ordnat vikarier genom byten av arbetsskift eller varit underbemannade under ifrågavarande arbetsskift. I allt högre grad och särskilt sommartid har behovet av vikarier skötts genom interna personalförflyttningar. 4.Välbefinnandet i arbetet Välbefinnandet och hälsan i arbetet påverkas av många faktorer; bl.a. tydligheten i verksamhetens målsättningar, ledarskapet, samarbetet och förtroendet, yrkeskunskap och kunnande. För att stöda arbetsvälmåendet och arbetshälsan, behövs en tydlighet i målsättningar och arbetsuppgifter, planering och utvärdering av arbetet, stöd och utveckling av kompetens och kunnande, stöd i förmansarbetet samt att trygga personalens möjligheter till inflytande. Här behandlas främst sådant som arbetarskydds- och den förebyggande arbetsvälmåendeverksamheten (TYHYverksamheten) kan stöda. 4.1 Tillsammans stöder vi arbetsförmågan Det är viktigt att i tidigt skede känna till och stöda anställda vars arbetsförmåga är hotad. Att tidigt stöda arbetsförmågan för alla anställda utgör en central målsättning i arbetsvälmåendearbetet. Att följa med sjukfrånvaro % ger oss en viss uppfattning om arbetsförmågan, men lika viktig är frisknärvaron, d.v.s. hur stor % av anställda som hade noll sjukfrånvarodagar (se kapitel 4.4). Under år 2017 har en arbetsgrupp gjort upp en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. Avsikten var att åstadkomma en handlingsplan med konkreta åtgärder som minskar sjukfrånvaro och ökar frisknärvaro. Handlingsprogrammet omfattade 13 konkreta åtgärder innehållande bl.a. följande: Tidigarelägga tidigt stöd, Ta till tals (förmannens kontakt/ingripande) vid sjukfrånvaro från 30 till 15 10 dagar. Uppdatering av befintlig anvisning. Egenanmälan av sjukfrånvaro förlängs från tre till fem dagar. Anställande av välmåendekoordinator på heltid år 2018. Nyckelperson vid koordinering av arbetsvälmåendefrågor och tidigt stöd, t.ex. vid omplaceringar till följd av sänkt arbetsförmåga, uppföljning och planering av stödåtgärder. 6

50, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 50, stfm 11.6.2018 Även behovet av tidigt stöd vid förändringar är uppenbart. Tidigare ökade medelsjukfrånvaron vid 55 60-års ålder, nu märks ökningen redan vid 50. 4.2 Arbetsvälmående verksamheten (TYHY-verksamheten) Arbetsvälmående verksamheten har skett enligt den godkända arbetsvälmående planen (TYHY-planen) för 2017. Några plock ur verksamheten: På grund av ökad sjukfrånvaro bland äldre anställda har ett välmåendeprojekt ordnats för 55-åriga anställda. I projektet ingick en elektronisk hälsokartläggning kallad ODUM. De som inom given tid fyllde i hälsokartläggningen fick vara med i projektet. Beroende på resultatet indelades deltagarna i grupper, som fick ta del av olika hälsofrämjande aktiviteter. Temat i de olika grupperna var rygg och nacke, sömn och stress eller motivation till motion. Utöver gruppverksamheten fanns det även möjligheter till individuella tider till läkare, fysioterapeut, hälsovårdare eller psykolog. Projektet pågick hela året och totalt 50 personer deltog. Det har tidigare konstaterats att sjukfrånvaron under året som projektet pågått varit betydligt lägre hos deltagarna som varit med i projektet i jämförelse med de som inte deltagit. Utöver detta projekt har arbetsvälmående verksamheten, enligt planen, subventionerat och/eller ordnat olika motions- och Pröva på- tillfällen, kuntoremonttikurser och rekreationseftermiddagar mm. Arbetsvälmåendeverksamhetens betydelse är svår att direkt räkna i euro, men redan de anställda som själva berättat att de på grund av olika ordnade aktiviteter börjat motionera regelbundet, slutat röka, gått ner i vikt, haft lindrigare besvär i stöd- och rörelseorgan, fått bättre stresstålighet än tidigare mm. bidrar till slutsatsen att verksamheten är lönsam. 4.3 Företagshälsovården 2017 Företagshälsovårdens tre viktigaste mål för verksamhetsperioden har varit: 1. Arbetsplatsutredningar 2. Hälsoundersökningar och 3. Tidigt stödjande av arbetsförmågan. Staden Jakobstad köper även sjukvårdstjänster på allmänläkarnivå. Arbetsgivaren får ersättning för företagshälsovårdskostnader, för den räkenskapsperiod som avslutades vid utgången av 2017, endast om det har utförts en grundläggande utredning på arbetsplatsen. Företagshälsovårdens utredning innehåller en bedömning av hur arbetet inverkar på arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga. I rapporten antecknas också åtgärdsförslag för utveckling av arbetsförhållandena. Under 2017 har användningen av företagspsykologtjänster ökat. Kostnaderna för arbetsplatshälsovårdens psykologtjänster har ökat med 84 % i jämförelse med år 2016. Besöken hos psykologen har ökat med 58 % under samma tidsperiod (från 7

50, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 50, stfm 11.6.2018 264 st till 417 st). Ökningen beror delvis på ökad tillgång till psykologresurser hos arbetsplatshälsovården Kostnader (euro) 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kostnader Kustannukset 686 487 897 686 993 335 1 009 272 1 021 499 1 096 941 FPA-ersättning Kela-korvaus 362 598 473 934 531 442 536 253 541 300 594 361* Nettokostnad Nettokustannukset. 323 889 423 752 461 893 473 019 480 199 502 580* Nettokostnad/anställd Nettokust./työnt. *Uppskattning 116 151 160 168 173 202 * Verksamheten i siffror /Toiminta lukuina Antal besök på mottagning/sjukvård, Vastaanotolla käyntejä/sairaanhoito - läkare /lääkärit - hälsovårdare/terveydenhoitaja Antal hälsoundersökningar/terveystarkastuksia - läkare /lääkärit - hälsovårdare/terveydenhoitaja - fysioterapeut/fysioterapeutti - psykolog/psykologi Arbplatsutredningar /Työpaikkaselvitykset 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2 234 1 493 154 252 40 1 6 387 6 445 219 389 6 48 7 863 6 983 406 787 58 59 6 038 7 073 339 520 142 139 5 934 7 149 - antal arb.platsbesök/työpaikkakäyntien lkm 47 35 39 33 - antal timmar /tuntimäärä (h) 212 662 557 632 599 282 421 120 141 5235 7061 442 479 111 198 4.4 Sjukfrånvaro Medelsjukfrånvaron för hela organisationen är 16,7 dagar/anställd. Sjukfrånvaron är högst inom äldreomsorgen och lägst inom gruppen övriga dit bl.a. Jakobstads Vatten och koncernförvaltningen hör. Sjukfrånvaro till följd av psykiska orsaker ökade till 27 % (24 % år 2016) och sjukfrånvaro till följd av sjukdomar i stöd- och rörelseorgranen utgör 26 % (29 % år 2016). Enligt arbetshälsoinstitutet var medelsjukfrånvaron år 2016 i de städer i Finland som deltagit i projektet kommun 10:an (Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Nådendal, Reso, Nokia, Valkeakoski och Virrat) under år 2016 också 16,7 dagar/anställd. Landsmedeltal för år 2017 finns inte att fås ännu. Av statistiken från Työplus framgår även att 56 % (ca 1400) av de anställda inte alls varit sjukskrivna under 2017 samt att det är 13 % av de anställda som tillsammans har 78 % av hela organisationens sjukfrånvaro. Det här visar vikten av tidigt stöd. Antal sjukfrånvarodagar (kalenderdagar/anställd, olycksfall ingår) Sairauspoissaolopäivät (kalenteripäiviä/työntekijä, tapaturmat mukaan luettuna) 8

50, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 50, stfm 11.6.2018 2014 2017 Medelsjuk frånvaro Sairauspoissaolojen keskiarbvo Kalender dagar Kalenter ipäivien lukumäärä Medelsjuk frånvaro Sairauspoissaolojen keskiarbvo Kalender dagar Kalenter ipäivien lukumäärä Medelsjuk frånvaro Sairauspoissaolojen keskiarbvo Kalender dagar Kalenter ipäivien lukumäärä Medelsjuk frånvaro Sairauspoissaolojen keskiarbvo Kalender dagar Kalenter ipäivien lukumäärä Ändring Muutos % 2014 2015 2016 2017 Social- & hälsov./ Sosiaali ja terveys 15,8 26 010 16,1 26 586 17,9 28 579 19,0 30 900 + 8,1 Hälso- o sjukvård Terveys- sairaanh 13,4 9 948 14,1 10 269 15,4 11 822 16,4 13 527 + 14,4 Äldreomsorg/ Vanhushuolto 18,7 13 923 18,7 14 348 22,0 15 531 22,9 15 296-1,5 Socialomsorg/ Sosiaalihuolto 13,3 1 788 13,2 1 663 11,8 1 071 19,0 1 956 + 82,6 Bildningstjänster/ Sivistys 13 9 171 13,6 9 511 12,3 8 374 13,1 9185 + 9,7 Tekniska / Tekninen * 21,3 7 656 20,1 6 641 25,7 8 265 9,1 426-94,8 Övriga/ Muut** 13,7 2 334 8,9 1 187 10,2 1 301 8,9 1125-13,5 Hela personalen/ Koko henkilöstö 15,7 45 170 15,6 43 925 17,1 46 519 16,7 41 636-10,5 *tekniska, CIT, tillsyn **Affärsverken, koncernförvaltningen, avfallsnämnden,, sysselsätttning, IT Av sjukfrånvarodagarna är 2 661 (3 893 dagar år 2016) dagar oavlönade och 7 910 (8 687 dagar år 2016) dagar sådana, för vilka 2/3 lön betalats. Frånvarons indelning i kortare och längre frånvaro 2014-2017 Sairauspoissaolojen jakauma lyhyisiin ja pitkiin poissaoloihin 2014-2017 9

50, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 50, stfm 11.6.2018 4.5 Pensioner Medelåldern för ålderspension ligger på 63,9 år. Antalet anställda som gått i ålderspension under år 2017 är 69 st (62 st år 2016). Prognosen visar att under åren 2018-2022 kommer årligen mellan 60 70 anställda att gå i ålderspension. Antalet anställda som beviljats invalidpension har minskat från 10 till 6 mellan åren 2016 2017 medan antalet partiella invalidpensioner ökat från 10 till 18. Kostnaderna för arbetsgivaren har minskat med ca 30 % gällande den avgift, som måste betalas ut 10

50, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 50, stfm 11.6.2018 när en anställd gått i invalid- eller arbetslöshetspension före sin personliga pensionsålder (förtida avgift/varhe-maksu). Pensioner/Eläkkeet 2014 2015 2016 2017 Medelålder/Keski-ikä Ändring Muutos % Inv.pension /Työkyvyttömyyseläke 51,3 52,9 52,4 50,8-3,0 Part.invalidpension /Ositt.työkyvyttömyyseläke 55,1 52,7 51,8 56,4 +4,6 Ålderspension /Vanhuuseläke 63,8 63,9 63,8 63,9 +0,1 Deltid/Osa-aikaeläke 61,6 62,3 61,8 62 +0,2 Pensionsavgifter /Eläkemaksut 2014 2015 2016 2017 Förtida avgift / Varhe-maksu Pensionsbaserad avgift / Eläkemenoperusteinen maksu Ändring Muutos % 403 408 495 977 582 845 408 711-29,9 3 440 672 3 206 095 2 943 127 2 190 006-25,6 Förklaring: Arbetsgivaren måste betala Förtida avgift för varje månad som en anställd gått i invalid eller arbetslöshetspension före sin personliga pensionsålder eller före 63 års ålder. Förtida avgift betalas för högst 3 år. 4.6 Arbetarskyddet 2017 Identifiering och förebyggande av faror och skadlig belastning samt bedömning av risker ligger till grund för arbetarskyddsverksamheten. Stadens verksamhetsprogram Arbetarskyddet en del av allas arbete och yrkeskunskap 2015-2018 styr delvis arbetarskyddspersonalens verksamhet. Verksamheten påverkas även av det som sker på arbetsplatserna samt av t.ex. arbetarskyddsmyndigheternas krav. 11

50, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 50, stfm 11.6.2018 Frånvaro på grund av psykisk ohälsa ökar. Som stöd i arbetet att utvärdera den psykosociala belastningen används bl.a. Regionförvaltningsverkets Valmeri-förfrågan. Den ger med några enkla frågor en god bild av belastningen på arbetsplatsen och kan på samma gång ligga till grund för förmännen att hitta verktyg för att minska belastningen. Inomhusluftgruppen har under 2017 utarbetat en ny anvisning för hur problematiken med inomhusluften skall handhas på de arbetsplatser där stadens anställda arbetar, d.v.s. det gäller inte enbart stadens fastigheter utan alla fastigheter där staden har anställda. Anvisningarna godkändes under 2017. Inomhusluftgruppen har under 2017 hållit fyra protokollförda möten och behandlat klagomål, där personalen upplever att det finns problem med inomhusluften. Flera av klagomålen har föranlett mera omfattande konditionsgranskningar av hela fastigheter, för att utreda problemen. De flesta inomhusproblemen har förekommit inom åldringsvården och bildningsväsendet. Arbetsolycksfall och hot om våld Antalet rapporterade arbetsolycksfall var under år 2017 totalt 125 st utgående från försäkringsbolagets statistik. Av dessa skedde 93 st på arbetsplatsen och 32 st under resan till eller från arbetet. Antalet ersättningsdagar har minskat gällande olycksfall under arbetsresa med ca 70 %. Antalet ersättningsdagar för olycksfall på arbetsplatser ligger på ungefär samma nivå. Från 1.1.2016 togs inom social- och hälsovårdsverket dataprogrammet Haipro i bruk även för att arbetarskyddsanmälningar (tidigare endast patientskadeanmälningar). Det här har gjort att anmälningar angående Nära ögat situationer har ökat. Förhoppningsvis kan antalet olycksfall ytterligare minska, då man bättre än tidigare 12

50, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 50, stfm 11.6.2018 informerar om/har möjlighet att förebygga sådant som kan förorsaka olycksfall. I slutet av år 2015 godkändes nya anvisningar för att förebygga våld och hot om våld. De har delgetts samtliga anställda och avsikten är att alla arbetsplatser skall gå igenom dem i förebyggande syfte. Anmälningar om hot om våld och våldssituationer har ökat med nio anmälningar. Totalt kommer 29 anmälningar från Social- och hälsovårdsverket och 14 anmälningar från övriga staden. 4.7 Personalens välbefinnande i social- och hälsovårdsverket Arbetshälsoinstitutets uppföljande undersökning om personalens välbefinnande i arbetet genomfördes hösten 2017 i social- och hälsovårdsverket. Enkäten besvarades av 77 % (996) av personalen. Undersökningsresultaten visade att personalen upplever att arbetsbördan har ökat och att belöningen för arbetet samtidigt har minskat jämfört med föregående år (2,68 år 2017 och 3,0 år 2015 på en skala 1-5). Inom äldreomsorgen upplevde 23 % att arbetet var fysiskt tungt och 24,6 % att det var psykiskt tungt. Inom socialomsorgen upplevde 32,8 % av personalen att arbetet var psykiskt påfrestande. Samarbetet fungerar bra i social- och hälsovårdsverkets olika arbetsenheter. Det sociala kapitalet är i hela organisationen fortsättningsvis större (3,92 på en skala 1-5) än medeltalet i de organisationer som besvarat enkäten (3,62). Likaså ligger innovativiteten och utvecklingen av arbetsgemenskapen fortsättningsvis på en mycket god nivå. Resultaten som har att göra med ledarskap visar att de anställda upplever att de blivit rättvist bemötta av sina förmän. De anställda är något mer tillfreds med rättvisan i beslutsfattandet inom organisationen än vid senaste mätningstillfälle. 13

50, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 50, stfm 11.6.2018 Förändringarna inom social- och hälsovårdsverket upplevs fortsättningsvis som stora och 48,2 % av personalen upplever att de inte har möjligheter att påverka förändringarna i arbetet. Personalens möjligheter att påverka förändringar har minskat i alla organisationer som svarade på enkäten. Deltagandet i utvecklingssamtal varierar mellan olika enheter. I största delen av enheterna ligger genomförandet av utvecklingseller gruppsamtal på en god nivå (65 85 %). Ca 71,1 % av de anställda ansåg att de kan rekommendera sin arbetsgivare. Inom socialomsorgen kan 87,7 % rekommendera sin arbetsgivare, vilket är positivt. Resultaten visar att i de enheter där man särskilt har satsat på att utveckla det egna arbetet, har resultaten som gäller välbefinnandet i arbetet förbättrats. Kommande stora förändringar som personalen känner till, såsom nedläggningen av en avdelning, avspeglar sig å andra sidan tydligt i resultaten som gäller välbefinnande i arbetet. 5. Personalkostnader och personalinvesteringar Inom den arbetsintensiva kommunsektorn utgör arbetskraftskostnaderna och investeringarna i personalens arbetshälsa och kompetensutveckling en stor del av kommunens ekonomi. Uppföljningen av strukturen och utvecklingen av arbetskraftskostnaderna är på så sätt centrala också inom personalrapporteringen. Personalkostnaderna inklusive arbetsgivarkostnader har minskat med ca 13 505 777 euro jämfört med föregående år. Den stora minskningen beror på att en del personal överfördes till Alerte. Nettokostnaden för företagshälsovården samt övriga kostnader avviker inte nämnvärt från föregående års motsvarande kostnader. Stadens utbetalda löner och arvoden 2013-2017 inkl. ers. från FPA för sjukfrånvaro Kaupungin maksetut palkat ja palkkiot 2013-2017 sis. KELAN sairauskorvaukset sairauspoissaoloista Stadens utbetalda löner och arvoden 2013-2017 Kaupungin maksetut palkat ja palkkiot 2013-2017 1 000 2013 2014 2015 2016 2017 Social & hälsov. / Sosiaali & terveys 51 518 51 401 49 351 48 428 48 319 Billdningstjänster / Sivistys 21 242 19 900 19 740 20 023 20 747 Tekniska tjänster / Tekniikka 10 978 10 507 10 337 9 125 1 873 Övriga / Muut 6 944 6 910 6 679 5 080 5 093 Lönekostn. Totalt/ Palkkakust. yhteensä 90 682 88 718 86 107 82 656 76 032 Förändr.fr föreg år / Muutos edell. vuodesta 2,69 % -2,17 % -2,94 % -4,01 % -8,01 % 14

50, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 50, stfm 11.6.2018 Arbetskraftskostnader och personalinvesteringar Työvoimakustannukset ja henkilöstöinvestoinnit Euro(a) 1. Löner totalt/palkat yhteensä brutto 75 732 892 Lön under semestern / Vuosiloma-ajan palkat 10 299 709 Lön under hälsorelaterad frånvaro/ Terveysperusteisten poissaolojen palkat 2 738 364 Familjeledigheter,lön/Perhevapaa palkat 547 567 Lön under tiden för andra, avtalsenliga ledigheter/ Muut lakisääteisten/sop.perusteisten poissaolojen palkat 215 135 (Sparledighet/Säästövapaa, ej soc.kostn, ei sos.kuluja) 78 368 2. Pensions- och andra sociala avgifter/ Eläke- ja muut sosiaalikustannukset 19 999 294 3. Personalinvesteringar / Henkilöstöinvestoinnit Företagshälsovård/Työterveyshuolto netto 526 782 TYHY-verksamhet/-toiminta 225 035 Utbildning och annan utveckl./ Koulutus ja muu kehittäminen 557 609 Arbetsplatsbespisning/Työpaikkaruokailu 86 455 Sparledighet 2016 och 2017 Säästövapaa 2016 ja 2017 Frivillig oavlönad ledighet som beviljats i syfte att nedbringa staden kostnader 2013 myönnetty vapaaehtoinen palkaton vapaa kaupungin kustannusten vähentämiseksi 2016 Antal personer Antal dagar Insparad summa Soc & hälsov /Sos & terveys 83 592 69 550 Alla övriga / Kaikki muut 106 780 65 054 Totalt / Yhteensä 189 1372 134 604 2017 Antal personer Antal dagar Insparad summa Soc & hälsov /Sos & terveys 63 388 44 354 Alla övriga / Kaikki muut 76 577 51 620 Totalt / Yhteensä 139 965 95 974 Sociala kostnader ingår, sosiaalikulut mukana 15

50, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 50, stfm 11.6.2018 PERSONALENS ARBETSPLATSBESPISNING, ANTAL MÅLTIDER HENKILÖSTÖN TYÖPAIKKARUOKAILU, ATERIAMÄÄRÄ 2013 2014 2015 2016 2017 Måltidskuponger, restaurang, Aterialipukkeita, ravintola 52421 56444 54586 43860 34534 Måltiskuponger, arb.platsen ca. Aterialipukkeita työpaikalla, n. 55207 39097 31406 20591 13271 Måltider, naturaförmån ca. Aterioita, luontaisetu n. 64657 63786 57857 58967 56588 MÅLTIDER TOTALT, ATERIOITA YHTEENSÄ 172285 159327 145864 123418 104393 6. Jämställdhet och likabehandling Staden Jakobstad har genom sina personalpolitiska planer förbundit sig att främja jämställdheten mellan könen och sträva till att arbetsplatser skall vara fria från all form av diskriminering. Under år 2016 genomfördes en enkät angående likabehandling på staden Jakobstadsarbetsplatser. Enligt diskrimineringslagen 1325/2014 skall arbetsgivaren vid bedömning av likabehandling åtminstone bedöma likabehandling vid rekrytering fördelning av arbetsuppgifterna beslut om deltagande i utbildning beslut om löner och förmåner relaterade till anställningsförhållanden fastställande av skyldigheter relaterade till arbetet och anställningsförhållanden Enligt ovan nämnda lag har definitionen på diskriminering ändrats och preciserats. Det här beaktades vid uppgörande av enkäten. Enkäten ligger till grund för den personalpolitiska jämställdhets- och likabehandlingsplan som godkändes i slutet av år 2016. Enkäten visar att de allra flesta anställda anser sig likvärdigt bemötta, medeltalet ligger betydligt över 4 på en skala från 1-5. Enligt enkäten är det främst ålder och språk som påverkar känslan av hur de anställda blir bemötta. Dessa två områden har därför speciellt lyfts fram i likabehandlingsplanen och är de områden där åtgärder för att förbättra likställdheten planerats. 16

50, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 50, stfm 11.6.2018 Kvinnors löner i procent av männens/ Naisten palkat prosenteissa miesten palkoista Utvecklingen/ Kehitys 2014 2015 2016 2017 2014/2017 Akta/Kvtes 80,2 % 85,3 % 85,1 % 94,5 % + 14,3 % Ukta/ Ovtes 97,5 % 98,0 % 95,5 % 94,7 % -2,8 % TS /TS 92,0 % 90,8 % 87,8 % 93,1 % + 1,10 % Läkta /LS 86,6 % 87,9 % 88,9 % 90,7 % +4,10 % 17

51, STFM 2018-06-11 14:00 CFV: 69/2018 STADENS BOKSLUT FÖR ÅR 2017 Euk 31.1.2018 3 Tf. stadskamreren informerade om prognosen för bokslutet 2017. Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsfullmäktige föreslås besluta om finansieringen av förverkligade tilläggsanslag 2017 till den del sådana beslut fattas. Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen godkände förslaget. Euk 20.2.2018 8 Tf. stadskamreren informerade om resultatet i bokslutet 2017. Förslag Beslut Stadsdirektören: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen antecknar i detta skede ärendet för kännedom. Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen godkände förslaget. Euk 20.3.2018 12 Tf. stadskamreren presenterade stadens bokslutsresultat. Resultatet för staden inkl. affärsverk blev -2,97 milj. euro. Koncernbokslutet blir klart i början av april. Förslag Stadsdirektören: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen antecknar ärendet för kännedom. Beslut Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen: Ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen antecknar ärendet för kännedom.

51, STFM 2018-06-11 14:00 CFV: 69/2018 Stst 23.4.2018 128 Bokslut 2017 (del 1 och 2): Bilaga 128 A och B (separata bilagor) Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar - att godkänna staden Jakobstads bokslut för år 2017 för egen del samt underteckna det, - att föreslå att 2017 års underskott, som uppgår till 2.934.684,32 euro överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens överskott/underskott, - att överlämna staden Jakobstads bokslut för år 2017 för revision, - att befullmäktiga tjänstemännen att göra eventuella tekniska korrigeringar av bokslutet, samt - att framlägga staden Jakobstads bokslut för år 2017 för stadsfullmäktige för behandling efter slutförd revision. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen beslutade enhälligt bordlägga ärendet. Stst 2.5.2018 132 Bokslut 2017 (del 1 och 2): Bilaga 132 A och B (separata bilagor) Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar - att godkänna staden Jakobstads bokslut för år 2017 för egen del samt underteckna det, - att föreslå att 2017 års underskott, som uppgår till 2.934.684,32 euro överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens överskott/underskott, - att överlämna staden Jakobstads bokslut för år 2017 för revision, - att befullmäktiga tjänstemännen att göra eventuella tekniska korrigeringar av bokslutet, samt - att framlägga staden Jakobstads bokslut för år 2017 för stadsfullmäktige för behandling efter slutförd revision. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm 11.6.2018 51 Bokslut 2017 (del 1 och 2):

51, STFM 2018-06-11 14:00 CFV: 69/2018 Bilaga 51 A och B (separata bilagor) Revisionsnämndens utvärderingsberättelse: Bilaga 51 C Revisionsberättelsen: Bilaga 51 D Förslag Hänvisande till ovannämnda handlingar, bilagorna A D, föreslår revisionsnämnden att stadsfullmäktige: - godkänner staden Jakobstads bokslut för år 2017 så att 2017 års underskott, som uppgår till 2.934.684,32 euro överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens överskott/underskott, - beviljar stadsstyrelsens medlemmar och övriga räkenskapsskyldiga ansvarsfrihet för räkenskapsperioden.

51, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 51 C, stfm 11.6.2018 STADEN JAKOBSTAD Revisionsnämndens utvärderingsberättelse 2017 Juni 2018 1

51, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 51 C, stfm 11.6.2018 Innehållsförteckning REVISIONSNÄMNDENS VERKSAMHET... 2 SAMMANSÄTTNING... 2 REVISIONSNÄMNDENS UPPGIFTER... 2 VERKSAMHETSFORMER... 3 UTVÄRDERING AV DEN AV STADSSTYRELSEN UPPGJORDA VERKSAMHETSBERÄTTELSENS KVALITET, TROVÄRDIGHET OCH UTVECKLINGSBEHOV... 3 UTVÄRDERING AV VIDTAGNA ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV TIDIGARE UTVÄRDERINGSBERÄTTELSER... 4 UTVÄRDERING AV MÅLFÖRVERKLIGANDET... 10 STRATEGISKA MÅL... 10 VERKSAMHETSMÄSSIGA MÅL... 10 EKONOMISKA MÅL... 10 INVESTERINGAR... 11 PERSONAL... 11 FÖRVERKLIGANDE AV DE FÖR KOMMUNKONCERNEN UPPSTÄLLDA MÅLEN... 12 UTVÄRDERING AV MÅLEN FÖR BALANSERINGEN AV EKONOMIN... 12 ÖVRIGA OBSERVATIONER... 13 SAMMANDRAG... 13 REVISIONSNÄMNDENS FÖRSLAG TILL FULLMÄKTIGE... 14 UNDERSKRIFTER... 14 1

51, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 51 C, stfm 11.6.2018 Revisionsnämndens verksamhet Sammansättning Stadsfullmäktige har 5.6.2017 valt medlemmar och personliga ersättare i revisionsnämnden för åren 2017-2021: medlemmar Kaj Nyman Bengt Ekman Bjarne Kull Kirsi Seppälä Diana Söderbacka Minna Luomala Seija Östman personliga ersättare Agneta Ström-Hakala Kristina Saari Sauli Teppo Esa Ahonen Seppo Kangas Eija Yli-Saari-Salminen Veikko Kuusela Stadsfullmäktige valde samtidigt Kaj Nyman till ordförande och Bjarne Kull till viceordförande. Revisionsnämndens uppgifter Revisionsnämnden ska, enligt kommunallagen 121 1) bereda de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som fullmäktige ska fatta beslut om, 2) bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen och kommunkoncernen och huruvida verksamheten är ordnad på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt, 3) bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens tillräcklighet, om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, 4) se till att granskningen av kommunen och dess dottersammanslutningar samordnas, 5) övervaka att skyldigheten enligt 84 att redogöra för bindningar iakttas och tillkännage redogörelserna för fullmäktige, 6) för kommunstyrelsen bereda ett förslag till bestämmelser om nämndens uppgifter i förvaltningsstadgan samt till budget för utvärderingen och granskningen. Enligt stadens förvaltningsstadga 66 ska revisionsnämnden utöver vad som bestäms i 121 i kommunallagen 1) följa med hur revisorns revisionsplan utfaller och också i övrigt följa med hur revisorn utför sina uppgifter samt vid behov komma med förslag om hur revisionen kunde utvecklas 2) se till att resultaten av utvärderingen rapporteras i utvärderingsberättelsen som årligen ska ges till fullmäktige. Revisionsnämnden kan ge fullmäktige också andra utredningar om resultaten av utvärderingen som nämnden anser att behövs. Revisionsnämnden gör upp en utvärderingsplan och lämnar för varje år till fullmäktige en utvärderingsberättelse som innehåller resultaten av utvärderingen. Fullmäktige behandlar 2

51, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 51 C, stfm 11.6.2018 utvärderingsberättelsen i samband med bokslutet. Nämnden kan även ge fullmäktige andra sådana utredningar om resultaten av utvärderingen som den anser vara behövliga. Styrelsen ger fullmäktige ett utlåtande om de åtgärder som utvärderingsberättelsen föranleder. (Närmare om detta i stycket Utvärdering av vidtagna åtgärder med anledning av tidigare utvärderingsberättelser nedan) Verksamhetsformer Under år 2017och fram till stadsfullmäktiges bokslutsmöte juni 2018 har revisionsnämnden sammanträtt totalt 15 gånger: 28.8.2017 bindningar, utvärderingsplan, revisorns rapportering 12.9.2017 utlåtande om koncerndirektivet (extra insatt möte) 5.10.2017 bindningar, utvärderingsplan, revisorns rapportering 30.10.2017 revisorns rapportering, Jakobstads Vatten, revisionsnämndens budgetförslag 16.11.2017 stadens budget 2018, stadsstyrelsens utlåtande angående utvärderingsberättelsen 2016, val av sekreterare för nämnden 18.1.2018 revisorns rapportering, skyldighet att anmäla ändringar i bindningar 19.2.2018 koncernen (stadsdirektörens redogörelse), organisering av stadens verksamhet, ändringar i bindningar 5.3.2018 Jakobstads Hamn Ab, Fastighets Ab Strengberg 9.4.2018 bindningar, utvärderingsberättelsen 2017 23.4.2018 utvärderingsberättelsen 2017 7.5.2018 bokslutet 2017, utvärderingsberättelsen 2017 14.5.2018 utvärderingsberättelsen 2017 21.5.2018 utvärderingsberättelsen 2017 25.5.2018 personalrapporten 2017, utvärderingsberättelsen 2017 28.5.2018 revisionsberättelsen 2017, utvärderingsberättelsen 2017 Revisionsnämnden har sammankommit med stadskamreren, stadsdirektören, verkställande direktören för Jakobstads Vatten, verkställande direktören för Jakobstads Hamn Ab och verkställande direktören för Fastighets Ab Strengberg. Som revisionsnämndens sekreterare har koordinator Christina Lind-Kangas fungerat under år 2017 medan OFGR, GR, CIA Martin Slotte fungerat som sekreterare under år 2018. Revisorn har rapporterat till nämnden om gjorda granskningar. Revisionsnämndens protokoll publiceras på stadens webbplats till den del protokollen är offentliga. Utvärdering av den av stadsstyrelsen uppgjorda verksamhetsberättelsens kvalitet, trovärdighet och utvecklingsbehov Av stadsstyrelsen uppgjorda, och till omfattningen digra verksamhetsberättelsen i två delar på över 200 sidor innehåller tillräcklig och riktig information om stadens allmänna, och i synnerhet stadens ekonomiska läge. Mycket av det väsentliga är dock svårt att hitta i den stora mängden information. 3

51, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 51 C, stfm 11.6.2018 Formatet och en del av innehållet av verksamhetsberättelsen upplevs föråldrad och behöver uppdateras och göras mera lättöverskådligt. Förvaltningsenheternas målsättningar gentemot fullmäktige kan upplevas som återanvändning av föregående års texter. Målsättningar i stadens nya strategi och förverkligandet av desamma, samt också de möjligheter som definieras i den nya kommunallagen erbjuder ett gyllene tillfälle till förnyelse, också av verksamhetsberättelsen. Utvärdering av vidtagna åtgärder med anledning av tidigare utvärderingsberättelser Stadsstyrelsen har gett sitt utlåtande om utvärderingsberättelsen 2016 på sitt möte 30.10.2017 ( 345). Stadsfullmäktige har antecknat stadsstyrelsens svar till kännedom 27.11.2017 ( 101). Iakttagelserna i utvärderingsberättelsen, stadsstyrelsens svar och revisionsnämndens kommentarer har sammanställts nedan. Utvärderingsberättelsen 2016 Bokslutsarbetet ska organiseras så att man följer kommunallagens bestämmelser. Stadsstyrelsens svar Stadsfullmäktige har 2.10.2017 godkänt nya koncerndirektiv. I direktiven finns bl.a. följande anvisningar: räkenskapsperioden är ett kalenderår för de dottersammanslutningar som ingår i kommunkoncernen, om det inte finns ett särskilt skäl till att avvika från det här. ska kommunens revisionssammanslutning väljas till revisor i kommunens dottersammanslutningar, om det inte i anslutning till ordnandet av granskningen finns grundad anledning att avvika från detta. Avtalet med stadens nuvarande revisor löper ut i och med granskningen av 2017 års bokslut. I den kommande upphandlingen av revisionstjänster kommer även dotterbolagens revisionstjänster att ingå. Att samma revisionssamfund granskar både dotterbolagen och staden för samma räkenskapsperiod effektiverar processerna och borde framöver leda till att stadens koncernbokslut färdigställs inom lagstadgad tid. Revisionsnämndens kommentar Dotterbolagens bokslut för år 2017 kom våren 2018 in inom utsatt tid. Däremot blev stadens bokslut inklusive koncernbokslut försenat. Ledningens skyldighet är att se till att det finns både personalresurser och fungerande reservsystem. Utvärderingsberättelsen 2016 Löneräkningsprogrammet föråldrat inte kostnadseffektiv löneräkning Stadsstyrelsens svar I förslaget till investeringar 2018-2020 finns anslag för löneräkningsprogram. Revisionsnämndens kommentarer Ett sambolag för ekonomiförvaltningstjänster inom landskapet Österbotten har grundats. 4

51, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 51 C, stfm 11.6.2018 Utvärderingsberättelsen 2016 Kommunstrategi för långsiktiga mål för kommunens verksamhet och ekonomi Stadsstyrelsens svar Den nya kommunstrategin för staden är så gott som klar och kommer att behandlas i fullmäktige ännu i höst. Revisionsnämndens kommentarer Kommunstrategin behandlades i fullmäktige 14.5.2018. Utvärderingsberättelsen 2016 Kontinuerliga avläsningsmöjligheter för mål i euro på kort och lång sikt Stadsstyrelsens svar Direktivet i budgetcirkuläret är att målsättningen för produktivitet och effektivitet borde anges i euro på både kort och lång sikt. Man bör i budgetförslagen sträva till att formulera målsättningarna i en mätbar form. Revisionsnämndens kommentarer Ledningen bör sträva till klarare avläsningsmöjligheter på basen av den nya strategin. Utvärderingsberättelsen 2016 Skyldighet att täcka underskott i balansräkningen inom fyra år från fastställt bokslut, dvs. underskott 2015 ska täckas senast 2020. Stadsstyrelsens svar I stadens balans finns i 2016 års bokslut 82,6 milj. överskott från tidigare räkenskapsperioder, vilket torde täcka ev. underskott i flera år och ge en respit för att organisera verksamheten på ett effektivt sätt. De aviserade reformernas totala effekt på kommunens ekonomi är dock ännu oklar. Det är angeläget att i nuläget arbeta för en bättre lönsamhet i stadens verksamhet. Årsbidraget 2016 var 1,9 milj. och avskrivningarna 6,78 milj. Överskott i verksamheten är en förutsättning för att skuldsättningsgraden inte ska öka och för att det egna kapitalet i balansen inte ska ätas upp. Effektiveringskrav och sparåtgärder har de senaste åren ingått i stadens budget. Samtidigt betyder uppskjutna underhållande investeringar av fastigheter att renoveringarna tenderar att bli mer omfattande och kostsamma. För att stadens livskraft ska kunna bibehållas och förstärkas krävs också satsningar på t.ex. infrastruktur, industritomter, daghem och skolor. Fler företag och fler invånare skulle betyda ökad statsfinansiering. Att förbättra stadens image och utveckla serviceutbudet så att fler företag och invånare väljer att flytta hit skulle inverka positivt även på årsbidraget. Revisionsnämndens kommentarer Bokslutet för år 2017 visar ett underskott på 2,9 miljoner euro och skuldbördan har ökat till över 60 miljoner euro. Revisionsnämnden anser att utvecklingen är oroväckande. 5

51, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 51 C, stfm 11.6.2018 Utvärderingsberättelsen 2016 Koncerndirektiv Stadsstyrelsens svar Stadens nya koncerndirektiv beaktar den nya kommunallagens bestämmelser och de iakttagelser som framkommit i utvärderingsberättelsen. Revisionsnämndens kommentarer Revisionsnämnden noterar att koncernens verksamhet är i ständig förändring. En kontinuerlig utvärdering och uppdatering av koncerndirektivet är nödvändig. Den nya kommunallagen betonar kommunkoncernen framom moderkommunen. Det innebär i sin tur att det blivit allt viktigare att sätta upp tydliga mätbara mål för dottersammanslutningarna samt att koncernledningen följer upp hur de av fullmäktige fastställda målen förverkligats. Utvärderingsberättelsen 2016 Målsättning, rapportering, riskhantering och intern kontroll inom koncernen Stadsstyrelsens svar I planerna för 2017-2018 finns en uppdatering av anvisningarna om intern kontroll och en utveckling av strukturen för redogörelse för den interna kontrollen. En riskhanteringsplan på koncernnivå ingår som en del av strategiarbetet och kommer småningom att utarbetas. Revisionsnämndens kommentarer Enligt kommunallagen 47 ska styrelserna för kommunens dottersammanslutningar ha en sammansättning, som med tanke på sammanslutningens verksamhetsområde, har tillräcklig sakkunskap om ekonomin och affärsverksamheten. Principen i kommunallagen om styrelsemedlemmarnas sakkunskap är viktig och revisionsnämnden utgår från att koncernledningen i alla dottersammanslutningar genomgående följer principen. Någon heltäckande riskhanteringsplan på koncernnivå har inte uppgjorts. Utvärderingsberättelsen 2016 Personal och sysselsättningsverksamhet Stadsstyrelsens svar En verksamhetsplan för sysselsättande åtgärder har utarbetats. En arbetsgrupp bestående av representanter för hälso- och sjukvården, arbetarskyddet och personalcheferna håller för tillfället på att uppgöra en handlingsplan för att stöda arbetshälsa och minska sjukfrånvaro. Handlingsplanen kommer att innehålla konkreta åtgärdsförslag. Revisionsnämndens kommentarer Den av en arbetsgrupp uppgjorda handlingsplanen för att med konkreta åtgärder minska sjukfrånvaron och öka frisknärvaron är ett viktigt verktyg för att stöda arbetshälsan. Här är nyckelpersonerna i en särskilt viktig ställning. Det arbetsmarknadsstöd som staden betalat har minskat från 1,1 miljoner euro år 2015 till 959 tusen euro år 2016 och 910 tusen euro år 2017. Den positiva trenden har fortsatt i början av år 2018. 6

51, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 51 C, stfm 11.6.2018 Arbetsmarknadsstöd för långtidsarbetslösa som man inte lyckats sysselsätta 2015 2016 2017 Januari 98 973,83 80 234,90 79 095,57 Tammikuu Februari 89 739,05 85 622,50 76 649,19 Helmikuu Mars 94 426,04 90 644,85 85 553,70 Maaliskuu April 97 638,16 72 438,56 68 750,06 Huhtikuu Maj 86 572,12 76 976,24 73 969,07 Toukokuu Juni 87 583,25 78 894,34 72 545,12 Kesäkuu Juli 112 404,60 78 390,05 80 375,20 Heinäkuu Augusti 95 417,06 91 638,01 90 179,90 Elokuu September 94 701,05 82 000,57 78 587,11 Syyskuu Oktober 86 375,00 69 966,05 69 764,06 Lokakuu November 74 195,64 76 666,01 68 405,16 Marraskuu December 89 176,08 75 097,13 66 102,31 Joulukuu Totalt 1 107 201,88 958 569,21 909 976,45 Utvärderingsberättelsen 2016 Riskhantering ur ett helhetsperspektiv Stadsstyrelsens svar Riskhanteringen är en fortlöpande del av verksamheten i staden, som bygger både på omvärldsanalys och uppföljning av interna processer och mätare. Revisionsnämndens kommentarer Riskhantering ur ett helhetsperspektiv ingår i det fortsatta strategiarbetet. En kontinuerlig uppföljning av indikatorer på risker som kan äventyra måluppfyllelsen borde naturligt ingå i verksamheten. I riskhanteringsprocessen ingår uppföljning av indikatorer och mätare samt att det utses ansvarspersoner. Utvärderingsberättelsen 2016 Strategiska risker Stadsstyrelsens svar Stadens strategiska mål är att fortsättningsvis vara en attraktiv etableringsort för företag, och boningsort för invånare i alla åldrar. Detta är även en förutsättning för ett hållbart utvecklande av stadens verksamhet och service. För stadens del utgör statliga beslut gällande centralisering av verksamheter en betydande strategisk risk. Där kan särskilt två lyftas fram: 1. En koncentration av logistiksatsningar till landskapscentra och/eller de största tillväxtcentra, vilket kan äventyra särskilt flygtrafiken, men även fungerande landsvägs- och järnvägsförbindelser. Detta äventyrar företagens verksamhetsmöjligheter i och med att logistikkedjorna försämras och blir långsammare. Denna risk kan motverkas genom aktiv intressebevakning i samarbete med näringslivet, landskapet och valkretsens riksdagsledamöter. 2. Ytterligare nedskärningar inom yrkesutbildningens och yrkeshögskoleutbildningens resurser, vilket skapar en press för en större koncentration av utbildningsplatserna till landskapscentra. 7

51, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 51 C, stfm 11.6.2018 Detta äventyrar tillgången på arbetskraft för företagen och därmed fortsatta etableringar, och därmed också en positiv befolkningsökning i staden. Den splittrade kommunstrukturen i Jakobstadsregionen utgör också en strategisk risk, både när det gäller intressebevakning, och branding av staden och regionen. Denna risk kan delvis motverkas genom allt aktivare och djupare regionalt samarbete, där dock finansieringen från Jakobstad måste hållas på en rimlig nivå. I ett femårsperspektiv skulle en kommunfusion i Jakobstadsregionen innebära en ytterst viktig strategisk satsning. Revisionsnämndens kommentarer Anställande av en informatör är ett led i att stärka marknadsföringen av de möjligheter som staden erbjuder samt också skapa en positivare bild av staden Jakobstad. Utvärderingsberättelsen 2016 Verksamhetsrelaterade och ekonomiska risker, förlust av nyckelpersoner Stadsstyrelsens svar De verksamhetsrelaterade och ekonomiska riskerna för Jakobstad är långt sammanflätade med befolkningsutvecklingen: en svagt sjunkande befolkning, samtidigt som befolkningens åldersprofil blir äldre. Detta leder till en ofördelaktigare försörjningsgrad och ett ökande servicebehov bland den äldre befolkningen. Denna risk kan framför allt motverkas genom åtgärder som främjar en inflyttning av unga vuxna i åldern 25-40 år. Detta förutsätter arbetsplatser, och satsningar på den kommunala servicen samt tillgången på bostäder. I förslaget till investeringarna i budgeten för 2018 ingår bl.a. byggande av kommunalteknik till det nya detaljplaneområdet i Fårholmen. I den nuvarande befolkningssituationen utgör även en alltför splittrad service särskilt inom skolorna både en ekonomisk och verksamhetsmässig risk: en låg användningsgrad av fastigheterna samtidigt som många fastigheter behöver renovering, och oändamålsenlig användning av lärarresurserna, vilket i sin tur kan innebära en ökad risk för förlust av nyckelpersoner. Systematiskt utredningsarbete och bred politisk beredskap till beslut kan motverka denna risk. Målsättningen är att fullmäktige fattar konkreta beslut om skolnätet under 2017, som fortsättning på de principbeslut som fattades 2016. En tredje risk utgörs av invecklade och oändamålsenliga arbetsprocesser och redskap i stadens egen verksamhet, vilket kan leda både till ineffektivitet och dålig motivation hos personalen. En kontinuerlig granskning och uppdatering av processerna är nödvändigt. Nya redskap tas även i bruk, bl.a. det nya Tweb-systemet för ärende- och dokumenthantering. Revisionsnämndens kommentarer Revisionsnämnden poängterar att ansvaret för att aktivt marknadsföra staden som en attraktiv boningsort ligger både hos den politiska ledningen och tjänstemannaledningen. Det skall vara allas strävan att främja inflyttningen till staden. Satsningen på skolor och daghem är viktig, speciellt med tanke på inflyttningen av unga vuxna. Revisionsnämnden betonar även vikten av att det finns en ersättare för alla personer i nyckelställning, den situationen har inte nämnvärt förbättrats från år 2016. En effektivering och uppföljning av arbetsprocesserna skall vara en kontinuerlig process. 8

51, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 51 C, stfm 11.6.2018 Utvärderingsberättelsen 2016 Avtal, bolagisering, ägarstyrning Stadsstyrelsens svar Den nya kommunallagen och dess regelverk om koncernstyrning återspeglar verksamhetsmiljön i kommunen idag, där många funktioner är utlokaliserade och det finns en risk för bristande kommunikation och helhetssyn. Stadens koncerndirektiv, som godkändes av fullmäktige 2017, ger ramarna för ägarstyrningen i stadskoncernen. Stadsstyrelsens EUK-sektion har en central roll i att tillsammans med stadsdirektören överse verksamheten i hela koncernen. Helheten förutsätter också en kontinuerlig dialog med ledningen i koncern- och intressebolagen och t ex med de samkommuner dit staden hör. Revisionsnämndens kommentarer Övervakning och kontinuerlig uppföljning blir mer och mer viktig. Revisionsnämnden vill betona koncernledningens roll och en dialog i båda riktningarna mellan staden och koncernsamfunden. Utvärderingsberättelsen 2016 Förändringar i omvärlden, befolkningstillväxt Stadsstyrelsens svar Hänvisas till hantering av strategiska risker. Med tanke på servicedimensionering och tillgång på bostäder utgör befolkningstillväxt inte en betydande risk, utan så gott som uteslutande en positiv utveckling. Revisionsnämndens kommentarer Bristen på behörig och kompetent arbetskraft inom vissa delområden i staden är en risk. Utvärderingsberättelsen 2016 Planering av verksamheten, budgetöverskridningar, tilläggsbudgeter i december Stadsstyrelsens svar Kvartalsrapporter presenteras två gånger i året. Rapporterna ger signaler om resultatet på årsnivå, men det verkliga resultatet ser man först i slutet av året. Revisionsnämndens kommentarer Revisionsnämnden konstaterar att budgetöverskridningarna behandlades något tidigare än under föregående år. Den politiska ledningen och tjänstemannaledningen skall kritiskt granska varför budgetöverskridningar uppstår. Budgetbehandling Budgetbehandlingen i fullmäktige i december Stadsstyrelsens svar Fullmäktiges budgetmöte är i år planerat till november (27.11.2017). 9

51, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 51 C, stfm 11.6.2018 Revisionsnämndens kommentarer Revisionsnämnden konstaterar att budgeten för år 2018 godkändes i slutet av november 2017. Utvärderingsberättelsen 2016 Fastighetsmassan och investeringar Stadsstyrelsens svar I samband med budgetbehandlingen gås stadens fastighetsbestånd igenom även i år. En uppdaterad lista på fastigheter som kunde avyttras är under arbete. Skillnaden mellan försäljningspris och balansvärde borde vara positiv för att undvika en negativ effekt på stadens årsresultat. Detta är inte i alla fall möjligt att uppnå men genom en försäljning kan man minska på fasta kostnader för fastigheter som inte används för stadens verksamhet. Stadens social- och hälsovårdsverk budgeterar för andra året i rad inga investeringar med tanke på de kommande reformerna och egendomsöverföringen. Revisionsnämndens kommentarer Revisionsnämnden konstaterar att fortsatt aktivitet för att avyttra fastigheter som belastar stadens ekonomi är nödvändig. Utvärdering av målförverkligandet Strategiska mål Jakobstad är en trivsam och växande industristad, som vi bygger tillsammans och där alla finner sin plats. Stadens nya strategi har fastställts 20.12.2017. Arbetet med att uppdatera strategin började redan i slutet av år 2013. Stadsfullmäktige godkände de övergripande målsättningarna och principerna för stadens strategiska inriktning 24.3.2014. Verkställighetsdokumentet har godkänts 14.5.2018. Revisionsnämnden förutsätter att staden kontinuerligt uppdaterar sin strategi för att undvika en lika utdragen process. Verksamhetsmässiga mål Redogörelsen över de verksamhetsmässiga målen kan göras på ett enklare och mera lättläst sätt än för tillfället. Tanken är att målsättningarna skall basera sig på den nya strategin och målen skall vara väsentliga och relativt få till antalet. Ekonomiska mål Enligt Kommunförbundets förhandsuppgifter (www.kunnat.fi) gällande kommunernas bokslut 2017 kommer en stor del av kommunerna (fasta Finland, Åland ej medräknat) att göra ett överskott år 2017. Endast 60 kommuner av 295 kommuner gör ett negativt resultat. Jakobstad hör till de kommuner vars resultat är negativt. 10

51, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 51 C, stfm 11.6.2018 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 prel./alustava 2017 Årsbidrag Vuosikate Miljarder 2,47 2,05 1,34 2,06 2,20 1,89 2,70 3,20 Mrd Per inv. 461 382 248 380 403 347 492 585 Asukasta kohti Årsbidrag % av avskrivn. 145 118 71 100 106 91 127 150 Vuosikate %:a poistoista Årsbidrag % av invest. 99 73 46 72 78 68 93 117 Vuosikate %:a investoin. Rp:s resultat mrd 1,83 0,42-0,31 0,37 2,03 0,14 0,89 1,18 Tilikauden tulos, mrd Lånestock Lainakanta Miljarder 10,45 10,95 12,21 13,79 14,68 15,50 16,09 15,99 Mrd Föränd./år % 6,9 4,7 11,6 12,9 6,5 5,6 3,8-0,6 Vuosimuutos, % Per inv. 1 956 2 038 2 262 2 542 2 697 2 841 2 939 2 921 Asukasta kohti, Kommunernas antal 326 320 320 304 304 301 297 295 Kuntien lkm yht. Årsbidraget negativt 7 34 80 28 10 13 14 7 Vuosikate negatiivinen Rp:s resultat negativt 55 141 227 137 104 107 94 60 Tilikauden tulos negatiivinen Staden Jakobstads lånestock uppgår till 60,4 miljoner euro, vilket innebär 3 115 euro per invånare. Motsvarande siffra för hela landet är 2 921 euro. Utvecklingen är dock oroväckande eftersom lånebördan ökat med cirka 16,7 miljoner euro under år 2017. I hela landet har kommunernas lånebörda minskat en aning under år 2017. Av de upptagna lånen har en del använts till driften och en del har lånats vidare till dotterbolagen. En åtgärd som förbättrat resultatet under år 2017 är en intäktsföring av f.d. Energiverkets anslutningsavgifter. Tidigare Energiverkets anslutningsavgifter fanns i balansräkningen 31.12.2016 totalt 5 102 751 euro. Under år 2017 har man intäktsfört 1 260 000 euro. Återstående anslutningsavgifter per 31.12.2017 var 3 842 751 euro. Investeringar På grund av att Ristikaris renovering inte förverkligades som tidigare planerats blev budgetutfallet netto cirka 3,9 miljoner mindre än vad man räknat med. Enligt den ursprungliga investeringsbudgeten för år 2017 var nettoinvesteringarna 600 euro per invånare. Enligt den ändrade investeringsbudgeten var nettoinvesteringarna 702 euro per invånare. Enligt bokslutet för år 2017 var nettoinvesteringarna 500 euro per invånare. Personal Medelsjukfrånvaron för hela organisationen är 16,7 dagar per anställd. Sjukfrånvaron är högst inom äldreomsorgen och lägst inom gruppen övriga dit bl.a. Jakobstads Vatten och koncernförvaltningen hör. Sjukfrånvaro till följd av psykiska orsaker ökade till 27 % (24 % år 2016) och sjukfrånvaro till följd av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen utgör 26 % (29 % år 2016). Enligt arbetshälsoinstitutet var medelsjukfrånvaron år 2016 i de städer i Finland som deltagit i projektet kommun 10:an (Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Nådendal, Reso, Nokia, Valkeakoski och Virrat) under år 2016 också 16,7 dagar per anställd. Landsmedeltalet för år 2017 finns inte att fås ännu. Av statistiken framgår även att 56 % (cirka 1 400) av de anställda inte alls varit sjukskrivna under 2017 samt att det är 13 % av de anställda som tillsammans står för 78 % av hela organisationens sjukfrånvaro. 11

51, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 51 C, stfm 11.6.2018 Revisionsnämnden fäster uppmärksamhet vid att sjukfrånvaron på grund av psykiska orsaker har gått om sjukfrånvaron på grund av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen, och är nu den största frånvaroorsaken. Utvecklingen är oroväckande och ytterligare satsningar på modellen för tidigt stöd och den av arbetsgruppen uppgjorda handlingsplanen är av stor betydelse för att komma åt problemet. En satsning för att finna orsakerna till det psykiska illamåendet är av största betydelse. Förverkligande av de för kommunkoncernen uppställda målen Kommunerna sköter i allt högre grad sina uppgifter genom bolag, stiftelser och samkommuner eller genom avtal med privata företag och sammanslutningar. Kommunkoncernens ekonomiska helhet definieras i kommunallagen och bokföringslagen. I koncernen ingår moderkommunen och de dottersammanslutningar där moderkommunen har inflytande, det vill säga aktiebolag, stiftelser, föreningar och samkommuner. Kommunkoncernerna fungerar i huvudsak utgående från kommunallagstiftningen och detta påverkar både kommunens styrmetoder och den kommunala demokratin. Kommunallagen betonar betydelsen av tillräcklig sakkunskap om ekonomi och affärsverksamhet bland kommunens representanter i sammanslutningarna. Kommunerna måste satsa mer än tidigare på ledningen av hela kommunkoncernen. Detta sätter ytterligare press på den operativa ledningen och de förtroendevalda då kommunkoncerner är mer komplexa än vanliga företagskoncerner och skattefinansieringen ska kompletteras med försäljning av tjänster. Kommunkoncernerna står i centrum just nu, för om vård- och landskapsreformen går igenom kommer cirka hälften av kommunens uppgifter, inkomster och utgifter att övergå till landskapen. Då kommer dottersammanslutningarnas andel av hela koncernen och dess ekonomi att öka avsevärt. Revisionsnämnden efterlyste i utvärderingsberättelsen för år 2016 uppdaterade koncerndirektiv. Revisionsnämnden kan nu konstatera att stadens koncerndirektiv har godkänts av fullmäktige 2.10.2017 (84 ). Koncerndirektivet har varit i kraft ungefär ett halvt år. På basis av den korta tiden kan man inte dra alltför långtgående slutsatser om hur koncerndirektivet fungerar i praktiken. Revisionsnämnden kommer att utvärdera hur koncerndirektivet tillämpas i kommande utvärderingsberättelser. Utvärdering av målen för balanseringen av ekonomin Räkenskapsperiodens resultat visar ett underskott på 2 934 684,32 euro. Stadsstyrelsen föreslår att underskottet förs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot räkenskapsperiodens överskott/underskott. Överskotten från tidigare räkenskapsperioder uppgår till 77 489 242,06 euro och minskar nu till 74 554 557,74 euro. Det ackumulerade överskottet per invånare minskar från 4 015 euro till 3 846 euro. Trots att det inte finns något akut balanseringsbehov enligt kommunallagens bestämmelser så är trenden oroväckande. Revisionsnämnden hänvisar till stadens strategi enligt vilken ekonomin skall vara i balans och investeringarna skall kunna finansieras med egna medel. 12

51, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 51 C, stfm 11.6.2018 Enligt kommunallagen 110 skall budgeten iakttas i kommunens verksamhet och ekonomi. Budgeten ska innehålla de anslag och beräknade inkomster som uppgifterna och verksamhetsmålen förutsätter samt en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas. I samband med ändring av budgeten skall man motivera hur man tänkt finansiera ändringarna. Revisionsnämnden har bekantat sig med ett antal budgetändringar samt motiveringarna till hur finansieringsbehovet skall täckas. Dessa framgår av tabellen nedan: Tilläggsanslag Beslut Finansiering, motivering Borgmästargrundsvägen STST 13.3.2017 SFMGE 13.3.2017 750 000 "Finansieras genom lån" Ådö fiskehamn STST 15.5.2017 SFMGE 5.6.2017 247 000 "Finansieras med lån" JV: Överföring av investeringsanslag 2016-2017 STST 29.5.2017 SFMGE 5.6.2017 228 956 Saknas Byggande av oljebekämpningslager STST 18.9.2017 SFMGE 2.10.2017 170 000 "Finansieras med lån" Bildningsnämndens budgetkorrigering STST 9.10.2017 SFMGE 23.10.2017 60 500 "Finansieras med lån" Miljö- och byggnadsnämndens tilläggsanslag STST 20.11.2017 SFMGE 27.11.2017 65 000 "Finansieras med lån" Bildningsnämndens budgetkorrigering STST 20.11.2017 SFMGE 27.11.2017 260 000 Saknas "Överskridningen Social- och hälsovårdstjänster STST 5.12.2017 SFMGE 20.12.2017 2 500 000 finansieras med lån" Stadsstyrelsens budgetmedel STST 5.12.2017 SFMGE 20.12.2017 75 000 Saknas Rettighallens matta STST 18.12.2017 SFMGE 20.12.2017 89 000 "Finansieras med lån" Borgmästargrundsvägen, justering av budget 2017 STST 29.1.2018 SFMGE 12.2.2018 40 000 "Finansieras med lån" I den ursprungliga budgeten hade stadsfullmäktige fastställt en lånestock på 54 miljoner euro. Stadsfullmäktige har i efterskott 12.2.2018 godkänt att den totala lånebördan 2017 får vara högst 60,4 miljoner euro. Revisionsnämnden framhåller att det kan vara motiverat att finansiera investeringar med lån. Däremot är revisionsnämnden bekymrad över att staden även delvist har finansierat driften med lån. Utvecklingen är inte bra. Enligt besluten i stadsfullmäktige finansieras de flesta tilläggsanslag med lån. I tre fall saknas motivering till hur finansieringen skall ordnas. Enligt kommunallagen 110 ska budgeten innehålla de anslag och beräknade inkomster som uppgifterna och verksamhetsmålen förutsätter samt en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas. Övriga observationer Hanteringen av dagvatten har under år 2017 behandlats i bl.a. tekniska nämnden. Efter räkenskapsperiodens utgång beslöt stadsstyrelsen 7.5.2018 föreslå för stadsfullmäktige att miljö- och byggnadsnämnden utses till övervakande myndighet gällande dagvattenhanteringen. Stadsfullmäktige godkände förslaget 14.5.2018. Något beslut om finansieringen av dagvattenverksamheten har inte fattats. Enligt Jakobstads Vattens bokslut gjorde dagvattenverksamheten år 2017 ett underskott på 341 000 euro. Sammandrag När det gäller balanseringen av ekonomin har staden inte nått upp till de mål som uppställts av stadsfullmäktige. Sedan år 2011 har staden gjort underskott alla år förutom år 2014 och 2015. Överskottet år 2014 var ett resultat av försäljning av Energiverket och överskottet år 2015 var en följd 13

51, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 51 C, stfm 11.6.2018 bokföringstekniska transaktioner. Det anmärkningsvärda är att det kumulativa överskottet i balansräkningen har minskat med ungefär 8 miljoner under två år från år 2015 till år 2017. Vid fullföljandet av vår lagstadgade uppgift har vi inte funnit orsak till andra utvärderingar än de som presenteras här och i verksamhetsberättelsen samt i revisorns rapporter och revisionsberättelsen. Revisionsnämnden emotser stadsstyrelsens kommentarer till årets utvärderingsberättelse inom oktober månad 2018. Revisionsnämndens förslag till fullmäktige Revisionsnämnden föreslår för fullmäktige att staden Jakobstads bokslut för år 2017 godkänns och att stadsstyrelsens medlemmar och övriga redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsperioden. Underskrifter Jakobstad den 4 juni 2018 Kaj Nyman, ordförande Bjarne Kull, viceordförande Bengt Ekman Kirsi Seppälä Diana Söderbacka Minna Luomala Seija Östman 14

51, STFM 2018-06-11 14:00 / :s bilaga: Bilaga 51 D, stfm 11.6.2018