Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi



Relevanta dokument
Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

Vilka nationella register kan Malmö ha nytta av?

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Jämförelser mellan landsting

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Om äldre (65 och äldre)

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I BERGSLAGEN BILAGAN

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson.

Lions forskningsfond mot folksjukdomar

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Prevention och behandling vid

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Jan Schyllander

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Journal- och registerstudier

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden

Bättre hälsa för personer med funktionsnedsättning Hur då?

Gotland i NYSAM Hur lever Gotlänningen? Rolf Forsman

Bättre hälsa för personer med funktionsnedsättning Hur då?

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Förfrågan om att delta i forskningsprojekt STATICH: Blodproppsförebyggande läkemedelsbehandling efter hjärnblödning.

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke


Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Gunilla Benner Forsberg Datum: Diarienummer:

Välkommen till onkologkliniken i Jönköping. Information om onkologklinken

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013

Hälsan i Sörmland Äldre

Hälsan i Sörmland. Äldre

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

4. Behov av hälso- och sjukvård

HSN G 4 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar

KOL och rökavvänjning

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Dödsorsaker efter utbildningsnivå Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Öppna jämförelser. En sammanställning av Koncernavdelning data och analys. Maria Telemo Taube & Josefine Sternvik

Patienter i specialiserad vård 2007

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län

Hälsan i Sörmland Äldre

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Specialiserade överviktsmottagningar

REGION NORRBOTTEN. Hälsobokslut [Ange dokumentets underrubrik] Åsa Rosendahl

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

Peniscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

HSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015

Vårmötet Karlskrona Veronica Svedhem InfCareHIV

En god vård? SoS 2018

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Transkript:

Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1

Spädbarnsdödligheten Källa: Medicinska födelseregistret, EpC, Socialstyrelsen. Figur 3:4 De största dödsorsakerna Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen. Figur 3:2 Antalet förlorade år i vanliga diagnoser Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen. Figur 3:5 2

Döda i olika åldrar fördelat efter utbildningsnivå Källa: SCB. Figur 3:13 Självskattad hälsa i åldersgrupper Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB. Figur 3:8 Medellivslängden i Sveriges län 2005-2010 Källa: Statistikdatabasen, SCB. Figur 3:15 3

Medellivslängd i Sverige, EU 10- och 15-länderna samt OSS Källa: WHO:s databas Health for All (HFA) Figur 4:1 Spädbarnsdödligheten i Sverige, EU 10- och 15-länderna samt OSS Källa: WHO:s databas Health for All (HFA) Figur 4:2 Medellivslängden i olika EU-länder 1970-2001 Källa: WHO:s databas Health for All (HFA) Figur 4:3 4

Viktiga begrepp inom epidemiologi Prevalens = förekomst Antal fall/100.000 vid en tidpunkt Anges ibland som procent Incidens = insjuknande under en period Antal nya fall/100.000 per år Hjärt-kärl sjukdomar Nya fall respektive döda i hjärtinfarkt Källa: Hjärtinfarktregistret och Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen. Figur 5:2 5

Nya fall respektive döda i stroke Källa: Dödsorsaksregistret och Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen. Figur 5:3 Diabetes Förbättrad överlevnad hos diabetiker i antal år efter diagnos Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB och Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen. Figur 5:11 6

Diabetesförekomst efter födelseland Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB. Figur 5:13 Diabetesförekomst efter motionsnivå 16-74 år Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB. Figur 5:15 Övervikt och fetma 7

Andelen med fetma i europeiska länder Källa: Health in Europe: Office for Official Publications of the European Communities Figur 5:22 BMI i olika åldrar Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB. Figur 5:16 Fetma i olika åldersgrupper Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB. Figur 5:17 8

Cancer Cancer, nya fall respektive dödlighet Källa: Cancerregistret och Dödsorsaksregistret, Epc, Socialstyrelsen. Figur 5:25 De tio vanligaste cancerformerna Källa: Cancerregistret, EpC, Socialstyrelsen. Figur 5:26 9

Bröstcancer, nya fall 1980-2003 och döda 1980-2002 Källa: Cancerregistret och Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen. Figur 5:28 Prostatacancer: nya fall och döda Källa: Cancerregistret och Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen. Figur 5:29 Lungcancer, nya fall och döda Källa: Cancerregistret och Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen. Figur 5:30 10

Psykisk ohälsa Döda i självmord i olika åldrar Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen. Figur 5:34 Psykofarmaka - försäljning i DDD per 1000 inv per dag Källa: Läkemedelsregistret, EpC, Socialstyrelsen. Figur 5:38 11

Rörelseorgan ens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen i olika åldrar Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB. Figur 5:44 Allergi sjukdomar 12

Dödlighet i astma Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen. Figur 5:64 Infektionssjukdomar Nya fall av hiv fördelat efter smittväg Källa: Smittskyddsinstitutet. Figur 5:71 13

Nya fall av könssjukdomar Källa: Smittskyddsinstitutet. Figur 5:70 Det svenska sjukvårdssystemet Staten Landstinget Kommunen Vilken roll har olika organisationer? Staten Utbildning, forskning Landstinget Sjukvård Kommunen Omsorg 14

Staten Ansvar Läkarutbildning vid universitet och högskolor Forskning genom ALF "Avtalet mellan Landstinget och Staten om samarbete om Läkarutbildning och Forskning" Tillsynsmyndighet Högskoleverket Landstinget Ansvar Sjukvård (Forskning, utveckling) Sjuksköterskeutbildning Undersköterskeutbildning Tillsynsmyndighet Socialstyrelsen Kommunen Omsorg i daglig rutin Handikappade Gamla Hemtjänst Särskilt boende 15

Sjukvård och kostnad Ekonomisk faktor Variation Utfall Medelvårdtid SLV -4.0 8.0% 7,2 dagar Kostnad per vårddag -2.0 0.8% 16 144 kr Kostnad per vårdtillfälle -3.2 5.9% 116 905 kr Vårdtillfällen per M inv -20.4 0.7% 943 Kostnad per invånare -15.7 12.9% 123 kr Kostnad per besök ÖPV 3534 kr Sjukvård Vårdcentral - Primärvård, allmänläkare, husläkare, familjeläkare Länsdelssjukhus Centralsjukhus Universitetssjukhus: Umeå, Uppsala, Karolinska, (Södersjukhuset, Danderyds sjukhus), Örebro, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund Kliniken - organisatorisk basenhet Klinik = Verksamhet Verksamhetschef 1:a linjechef Sektionschefer Läkare Sjuksköterskor Undersköterskor Sekreterare Vårdenheter Vårdavdelning = slutenvård Öppenvårdsmottagning Diagnostisk avdelning Dagavdelning 16

Den medicinska journalen Anamnes Hereditet Socialt Tidigare sjd Nuvarande sjd Aktuellt Läkemedel Fysikaliskt status Allmäntillstånd (AT) Ytl lymfkn, sköldkörtel Cor, blodtryck Pulm Buk Neuro Lokalstatus (LS) PBD (preliminär bedömning): Arbetsdiagnos Utredningsgång En karriär Läkarkarriären Läkarlinjen/universitet Läkarexamen AT-tjänst Läkarlegitimiation ST-läkare/underläkare Specialist Specialistläkare Bitr överläkare Överläkare Forskarkarriären Doktorand/universitet Disputation Post-doc Forskare Docent Senior forskare Lektor Professor/professor En annan karriär Specialistkarriären Kunskap Specialspecialist Utförare Enskilt ämne Detaljfrågor Besvarar Sen karriär Pushers Generalistkarriären Egenskap Beslutsfattare Ekonomi Breda områden Vägleder Riktlinjer Tidig karriär Puller 17

Sjukvård och forskning Förbättring och förenkling Ökad förståelse och kunskap Ledare / utförare Minskat lidande / ökad livskvalitet Ökad livslängd? 18