DAGVATTENUTREDNING BÅT- HAMNSVÄGENS ERSÄTTNING OCH ÅKERSBERGA STATION. Rapport

DAGVATTENUTREDNING BÅT- HAMNSVÄGENS ERSÄTTNING OCH ÅKERSBERGA STATION Rapport 2014-11-17 Reviderad 2017-03-24 Upprättad av: Michaela Alsmyr och Ida Enjebo Granskad av: Mats Karlström, Simon Lelie och Karin Henriksson

DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLANERNA, BÅTHAMNSVÄGENS ERSÄTTNING OCH ÅKERSBERGA STATION KUND SL KONSULT WSP Samhällsbyggnad Norra Skeppargatan 11 803 20 Gävle Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se KONTAKTPERSONER Michaela Alsmyr, WSP Samhällsbyggand, 010-722 51 92 Ann Catrin Malmberg, WSP Samhällsbyggnad, 010-722 83 19 2 (29)

INNEHÅLL 1 BAKGRUND OCH SYFTE 4 2 OMRÅDESBESKRIVNING 4 2.1 4 2.2 Åkersberga station 5 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERINGEN 7 3.1 Befintlig avvattning 7 3.1.1 7 3.1.2 Åkersberga station 8 3.2 Recipienter och miljökvalitetsnormer 8 3.3 Jordarter och grundvatten 11 3.4 Föroreningar i mark 11 3.5 Nedre och Övre Runö-Husby markavvattningsföretag 12 3.6 Österåkers dagvattenstrategi 14 4 DAGVATTENSITUATION EFTER PLAN 14 4.1 Dagvattenflöden före och efter plan 14 4.2 Föroreningsförhållanden 17 4.3 Fördröjning och påverkan på markavvattningsföretaget 20 5 FÖRESLAGNA PRINCIPLÖSNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERINGEN 22 5.1 Under byggtiden 23 5.2 Avvattning 23 5.3 Avvattning Åkersberga station 24 6 BEDÖMNING AV PÅVERKAN PÅ YTVATTENSTATUS 24 6.1 Relevanta kvalitetsfaktorer 25 6.2 Detaljplanens effekter och konsekvenser 25 7 KÄLLFÖRTECKNING 29 3 (29)

1 BAKGRUND OCH SYFTE Två behovsbedömningar utfördes 2014-07-04 där det bedömdes att en MKB skulle utföras inför två detaljplaner vid, Båtmansvägens ersättning och Åkersberga station. Som underlag till MKB och detaljplan har WSP tagit fram en dagvattenutredning. I behovsbedömningen stod följande; Inom ramen för miljöbedömningen ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas där den betydande miljöpåverkan som planen kan antas medföra identifieras, beskrivs och bedöms enligt 6 kap.12 miljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivningen ska visa till planens påverkan och konsekvenser på närområdet. Aspekter att ta hänsyn till är markföroreningar, hantering av dagvatten och miljökvalitetsnormerna för vatten samt ökade bullernivåer. Dagvattenhanteringen har beaktats för hela detaljplaneområdena och frågeställningar som berörs i denna utredning är; Vilka förutsättningar finns för dagvattenhanteringen? Hur kommer dagvattnet hanteras inom planområdena? Behövs särskild rening eller andra skyddsåtgärder? Finns risk för att föroreningar och näringsämnen når Åkerströmmen och påverkar miljökvalitetsnormer (MKN) negativt? Kommer diket tillhörande markavvattningsföretaget att påverkas? 2 OMRÅDESBESKRIVNING Utredningsområdet omfattar två detaljplaneområden i Åkersberga, Båthamnsvägens ersättning Nedan sammanställda information är hämtad från WSP, detaljplanernas behovsbedömningar (2014-07-04) och planernas illustrationskartor. 2.1 Planområdet är beläget vid i Runö väster om Åkersberga centrum och söder om väg 276 (Figur 1). Syftet med planen är att förbättra kommunikationerna i och omkring centrala Åkersberga. I samband med att får dubbelspår och tätare trafik planeras en planskild korsning som ersätter tidigare plankorsning. Porten förses med plastspont för att förhindra inläckage av grundvatten. Grundvatten tros inte behövas pumpas från porten. Planområdet har en areal på ca 5,7 ha och omfattar kvartersmark för handel, kontor, industri, bilservice och järnvägsändamål samt allmän plats (gata och återvinning) och vattenområde (Figur 2). Bebyggelsen inom planområdet består av handels- och industribyggnader (OKQ8, Byggmax och Alvruds El & Motor). Kvartersmark som idag nyttjas för industri och handel behöver tas i anspråk för att möjliggöra nya trafiklösningar i området. Dike och kulvert tillhörande markavvattningsföretaget Nedre och Övre Runö-Husby ligger inom planområdet. 4 (29)

Figur 1. Planområdet. Figur 2. Illustrationsplan på detaljplaneområdet. Bebyggelse (brun), järnvägsområde (mörkgrå), vägområde (ljusgrå) och vattenområde (blå). 2.2 Åkersberga station Planområdet är beläget längs i centrala Åkersberga. Syftet med planen är att möjliggöra ett tredje spår vid Åkersberga station för vändning och uppställning av tåg. En breddning av spårområdet innebär att intilliggande mark på den södra sidan av spåret som utgörs av kvartersmark (bostad, parkering, teknisk anläggning) och allmän plats (park, gång- och cykelväg) behöver tas i anspråk. 5 (29)

Planområdet har en areal på ca 1,9 ha och omfattar kvartersmark för järnvägsändamål, bostad, parkering och transformatorstation, allmän plats (park och gång- och cykelväg) samt vattenområde (Figur 3 och 4). Den enda bebyggelsen inom planområdet utgörs av mindre byggnader i form av transformatorstation, teknikbodar, garagelängor etc. Tre gång- och cykelövergångar finns inom planområdet: en plankorsning på vardera sidan av stationen samt en planskild korsning under spåret vid Åkers kanal. Figur 3. Planområdet vid Åkersberga station. Figur 4. Illustrationsplan för detaljplaneområde Åkersberga station. Tomtmark (ljusgrön), parkmark (mörkgrön), bebyggelse (brun), järnvägsområde (mörkgrå), vägområde (ljusgrå) och vattenområde (blå). 6 (29)

3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERINGEN 3.1 Befintlig avvattning 3.1.1 En vattendelare finns i detaljplaneområdet östra del. De delar av detaljplaneområdet som ligger på vattendelarens östra sida avvattnas österut via diken och trummor/ledningar mot Åkers kanal. Större delen av området söder om Roslagsvägen och norr om järnvägsspåret (McDonalds, Preem och Lidl) avvattnas ytligt och via ledningar mot dike som går längs järnvägsspåret. Diket avvattnas västerut mot ett större dike som tillhör Nedre och övre Husbys markavvattningsföretag och leder vattnet vidare via två trummor under järnvägen. Markavvattningsföretagets dike går i nordväst-sydöstlig riktning, är kulverterat under Sågvägen och mynnar i Tunafjärden. OKQ8 avvattnas västerut mot dagvattenledningar som har utlopp i dike som rinner mot markavvattningsföretaget. Söder om järnvägsspåret avvattnas större delen av industriområdet mot en dagvattenledning i Sågvägen som först går österut för att sedan vika av söderut och mynna i diket som tillhör markvattningsföretaget. Kvartersmarken vid Byggmax avvattnas sannolikt direkt mot markavvattningsföretagets kulvert eller dike. Detaljplaneområdet påverkades tidigare av dagvatten från Roslagsvägen. En ledning går från Roslagsvägens vägdike och mynnar vid järnvägsspårets dike. Ledningen har nu proppats och dagvattnet leds istället österut via vägdike mot Åkers kanal. Detaljplaneområdets sydligaste delar vid Sågvägen och Byggmax innefattar dike och kulvert som tillhör markavvattningsföretaget (avsnitt 3.5). I Figur 5 visas befintliga ledningar och generella flödesriktningar i detaljplaneområdet. Figur 5. Befintliga dagvattenledningar, flödesriktningar (blå pilar) och diken (ljusblå pilar) vid detaljplaneområde. 7 (29)

3.1.2 Åkersberga station Dagvattnet inom planområdet avrinner västerut mot Åkers kanal och vidare mot Tunaviken. Dagvattenledningar och flödesriktningar i närheten av detaljplanområdet visas i Figur 6. Vägarna runt järnvägsområdet avvattnas via rännstensbrunnar. Dagvattnet från banvallen infiltrerar grönytor längs spåret. Terrängen norr om planområdet lutar söderut och dagvatten från området leds igenom planområdet via ledning. Dagvatten från dessa områden kan påverka planområdet vid extremregn. Figur 6. Befintliga dagvattenledningar och flödesriktningar vid detaljplaneområde Åkersberga station. 3.2 Recipienter och miljökvalitetsnormer Tunaviken ingår i vattenförekomsten Trälhavet och Åkers kanal i vattenförekomsten Åkerstömmen - Åkerskanal enligt VISS (Tabell 1 och Figur 7). Båda vattenförekomsterna är klassade med måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Vid Trälhavet är miljöproblemen främst kopplade till övergödning och syrefattiga förhållanden samt miljögifter med påverkanskällor från bl.a. jordbruk, enskilda avlopp och urban markanvändning. Den måttliga ekologiska statusbedömningen är baserad på de biologiska kvalitetsfaktorerna bottenfauna (2012) och växtplankton (2007-2012) och på de kemisk-fysikaliska kvalitetsfaktorerna ljusförhållanden och näringsämnen (allmänna förhållanden sommarvärden för fosfor och kväve och siktdjup 2007-2013). Bottenfauna och växtplankton uppvisar god status. De kemisk-fysikaliska kvalitetsfaktorerna uppvisar måttlig status och är därmed avgörande för statusbedömningen. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status med avseende på TBT på grund av att gränsvärdena överskridits för halter i sediment. En omfattande 8 (29)

spridning av TBT i den marina miljön runt om i världen har skett på grund av båtbottenfärger innehållande ämnet (havet.nu). Kvicksilver och PBDE är så kallade överallt överskridande ämnen vilket betyder att gränsvärdena förmodligen överskrids i hela landet. PBDE sprids till miljön via läckage från varor och avfallsupplag, samt via atmosfäriskt nedfall från långväga lufttransporter. Miljöproblemen vid Åkerströmmen är främst kopplade till övergödning på grund av belastning från näringsämnen och miljögifter med påverkanskällor från jordbruk, enskilda avlopp men troligen även urban markanvändning (Behovsbedömning, 2014). Recipienten har även problem med miljögifter och förändrade habitat genom fysisk påverkan. Utslagsgivande för den sammanvägda bedömningen av ekologisk status i Åkerströmmen är måttlig status för kvalitetsfaktorn näringsämnen. Fosforhalterna har uppmätts till 65 µg/l vilket motsvarar måttlig status. Inga biologiska kvalitetsfaktorer har bedömts i detta vattendrag. Bedömningen är därför relativt osäker. Recipienten uppnår ej god kemisk status med avseende på de överallt överskridande ämnena kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Av 2 kap. 10 PBL följer att miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap Miljöbalken, MB, ska följas vid planläggningen. Bestämmelsen innebär att uppnåendet av miljökvalitetsnormerna inte får äventyras och att ingen försämring av status får ske, inte ens på kvalitetsfaktornivå. Under sommaren 2015 meddelade EU-domstolen dom i ett mål (Bremer /Weserdomen) som har inneburit en skärpning av praxis när det gäller icke-försämringskravet för tillämpningen av miljökonsekvensnormerna för vatten. Detta innebär bland annat att inte bara statusen eller potentialen inte får försämras, utan även att de kvalitetsfaktorer som ligger till grund för klassificeringen av statusen/potentialen inte får försämras till en lägre klass. Är statusen dålig får ingen försämring alls ske. 9 (29)

Figur 7. Berörda vattenförekomster. Tabell 1. Aktuell statusklassning och miljökvalitetsnormer för detaljplaneområdenas recipienter, Tunaviken och Åkers kanal hämtade från Länsstyrelsen (VISS). Vattenförekomst Ekologisk status Kemisk status Miljökvalitetsnorm Tunaviken, del av Trälhavet (SE592605-182310 Åkers kanal, del av vattenförekomst Åkerströmmen-Åkers kanal (SE659873-164072) Måttlig Måttlig Uppnår ej god (pga TBT och de överallt överskridande ämnena Hg och PBDE) Uppnår ej god (pga de överallt överskridande ämnena Hg och PBDE) Kvalitetskrav god ekologisk status till år 2027. God kemisk ytvattenstatus med undantag mindre stränga krav för bromerad difenyleter och kvicksilver samt med undantag tidsfrister för tributyltenn föreningar 2027. Kvalitetskrav god ekologisk status till år 2021. God kemisk ytvattenstatus med undantag mindre stränga krav för bromerad difenyleter och kvicksilver. 10 (29)

3.3 Jordarter och grundvatten Detaljplaneområdet utgöras av lera. I området kring planskild korsning Rallarvägen börjar leran ca 1 m under befintlig markyta. Lerans mäktighet varierar inom planområdet. Detaljplaneområdet Åkersberga station utgörs av lera med undantag för det sydöstra hörnet som utgörs av berg (gnejsgranit). För översikt av områdets jordarter, se Figur 8. Grundvattennivåmätningar gjordes 2008 och visade att grundvattnets trycknivå i friktionsmaterialet under leran ligger i marknivå. Leran ligger som ett lock så inget vatten tränger upp på ytan. Eftersom grundvattennivåerna är höga och jordarterna består av lera och berg bedöms infiltrationsmöjligheterna i området som dåliga. Dagvattenhanteringen bör inte bygga på infiltrationslösningar utan bör fördröjas och avledas på annat sätt. Figur 8. SGUs jordartskarta via kartvisaren. Detaljplaneområdet berörs av postglacial lera och gyttjelera (gulaområden), morän (ljusblå områden) samt berg (röda områden). 3.4 Föroreningar i mark Detaljplaneområdet, har under de senaste decennierna präglats av industrier och andra verksamheter. Detta har lett till markföroreningar av varierande omfattning. Förutom föroreningar i marken inom fastigheterna antas föroreningar även finnas i ledningsgravar för spill- och dagvatten och eventuellt även i vägkropparna (Behovsbedömning, 2014). 11 (29)

Vid detaljplaneområdet, Åkersberga station, finns risk att spårområdet har utsatts för föroreningar genom tågtrafiken, främst i form av tungmetaller från bromsbelag och tjära vilket tidigare användes som bindningsmedel i makadammen. Bekämpningsmedel mot ogräs kan ha förorenat spårområdet. Risken för markföroreningar inom angränsade fastigheter söder om detaljplaneområdet bedöms vara stor. Fastigheterna har under årens lopp nyttjats för olika verksamheter såsom bilservice, drivmedelsstation, brandstation och brandövningsplats. Osäkerhet finns i huruvida dessa har spridit sig till planområdet (Behovsbedömning, 2014). Risk finns att föroreningar lakas ut till vattendragen via dagvattnet och försämrar miljökvaliteten. Ett PM om markföroreningar och hydrogeologi tas fram separat av WSP under hösten 2016. 3.5 Nedre och Övre Runö-Husby markavvattningsföretag Nedre och Övre Runö-Husby markavvattningsföretag berörs av detaljplaneområdet, (Figur 8). Roslagsvatten är huvudman för företaget. Markavvattningsföretagets dike har ett avrinningsområde till kulvert vid Sågvägen på ca 20 ha (Figur 10, bild erhållen från Österåkers kommun). Diket avvattnar bland annat golfbanorna nordväst om planområdet samt närliggande bostadsområden och handels/industriområden. Diket är kuverterat under befintliga järnvägsspår och under Sågvägen. Öppna diket är dimensionerat för återkomsttid 10 år. Ingen hänsyn var då tagen till klimatfaktor vilket är lämpligt i framtida beräkningar för diket. Enligt Roslagsvatten belastas diket idag med mer dagvatten än vad som är tillåtet enligt gällande vattendom. Enligt Roslagsvatten är tillåtet flöde till markavvattningsföretaget 20 l/s, ha från planområdet. Tidigare har beslut tagits att befintliga vattengenomlopp (trumma, 800 mm och stentrumma, 850x1100) skulle ersättas med trummor av dimension 1200mm. Beslut togs även om att uppströms liggande dike skulle utformas som ett avlångt fördröjningsmagasin. Anmälan om vattenverksamhet gjordes 2009 i och med utbyggnationen av dubbelspår (Anmälan för vattenverksamhet för markavvattningsföretaget Nedre och Övre Runö-Husby i Österåkers kommun, 2009). Det är viktigt att avvattningsförhållandena inte försämras när planen genomförs. Vid spåret i läget för kulverten är vattenföringen beräknad till 2,4 m 3 /s. Vattenföringen kan antas reducerad med 30-40% genom fördröjning i uppströms liggande dike (Anmälan för vattenverksamhet för markavvattningsföretaget Nedre och Övre Runö- Husby i Österåkers kommun, 2009). Om detaljplanerna kan tänkas påverka markavvattningsföretaget behöver tillståndet för vattenverksamhet omprövas. t.ex. om flödet ökar till diket eller om grundvattennivån sänks vid schakt (se vidare avsnitt 4.3). 12 (29)

Figur 9. Markavvattningsföretaget Nedre och Övre Runö-Husby. Figur 10. Dikets avrinningsområde. 13 (29)

3.6 Österåkers dagvattenstrategi Österåkers dagvattenstrategis intention för dagvattenhanteringen är att; Dagvattenhanteringen ska vara robust och uthållig. Lokalt omhändertagande ska eftersträvas. Källor till föroreningar ska identifieras och föroreningarna ska minska. I första hand eftersträvas reningsåtgärder vid föroreningskällan. Förorenat dagvatten ska så långt möjligt inte blandas med rent dagvatten. Dagvattenhanteringen ska vara säker. Sekundära avrinningsvägar ska identifieras och säkerställas vid detaljplaneläggning. Dagvatten bör, i den mån det kan kombineras med övriga mål, användas i gestaltning för att höja de estetiska värden samt öka förståelsen kring vatten Det allmänna dagvattensystemet dimensioneras normalt som mest för ett nederbördstillfälle med en återkomsttid på 10 år. Diken bör dimensioneras för trycklinje i marknivå vid återkomsttid 30 år vilket rekommenderas för centrum-/industriområden i Svenskt vatten P110. 4 DAGVATTENSITUATION EFTER PLAN 4.1 Dagvattenflöden före och efter plan Dagvattenflödet och markanvändningen före och efter plan beräknades med rationella metoden för 10-årsregn och 30-årsregn med varaktighet 10 minuter för båda detaljplaneområdena (Tabell 2 och 3). Klimatfaktor (k) 1,2 användes och regnintensitet 228 l/s, ha respektive 328 l/s, ha enligt Dahlströms formel (Svenskt Vatten, P104). Detaljplan Båthamnvägens ersättning innebär större andel hårdgjord yta inom planområdet. Det medför i sin tur ett ökat dagvattenflöde. Markanvändningen förändras genom att den nya vägsträckningen och utökningen av kvartersmarken vid Byggmax och OKQ8 tar grönområden i anspråk. Ombyggnationen innebär även att befintligt handelsområde förändras genom att en befintlig parkering försvinner och en ny byggs. Vid har beräkningar utförts för fem delavrinningsområden. Delavrinningsområdena innefattar inte bara planområdet utan även direkt närliggande ytor som avvattnas mot planområdet eller mot samma avvattningssystem (Figur 11). 14 (29)

Figur 11. Delavrinningsområden till flödesberäkningar. Vid detaljplan Åkersberga Station har flödesberäkningar utförts inom planområdesgränsen före och efter genomförande av detaljplanen. Hänsyn har tagits till breddningen av spåret, tillkommande perronger, parkmark, parkering och gc-väg. Beräkningen visar att dimensionerande dagvattenflöde blir ungefär lika före och efter genomförande av planen exklusive klimatfaktor. En flödesökning kan väntas oavsett ombyggnation på grund av framtida klimatförändringar. Tabell 2. Dagvattenflöde för 10-årsregn och 30-årsregn med varaktighet 10 minuter för detaljplaneområde. Area (ha) φ Flöde (l/s) återkomsttid 10 år 30 år Efter Före plan** plan Före plan Efter plan Före plan Efter plan** 1. Avvattnas västerut i dike Handelsområde 0,83 0,59 0,8 151 108/129 218 154/182 Återvinningstation - 0,08-15/18-21/25 Befintlig väg 0,26-0,8 47-68 - Tak 0,24 0,24 0,9 49 49/59 71 72/86 Spårområde 0,50 0,50 0,2 23 23/27 33 32/39 Grönytor 1,11 0,68 0,1 25 16/19 36 22/27 Roslagsvägen 0,08 0,08 0,8 15 15/18 21 21/27 Ny väg - 0,75 0,8-137/164-196/235 Ny parkering - 0,12 0,8-22/26-31/37 Summa: 3,02 3,02 312 382/458 448 549/659 2. Handel avvattnas västerut (OKQ8) Tak 0,16-0,9 33-47 - Hårdgjord 0,51-0,8 93-133 - Grönyta 0,29-0,1 7-9 - 15 (29)

Tomtmark - 0,95 0,6-0,8 Summa: 0,95 0,95 132 3. Avvattnas söderut mot ledningsnät i Sågvägen - 131-174/ 157-208* 131-174/ 157-208* 190 188-250/ 225-300* 188-250/ 225-300* Hårdgjort 0,23 0,23 0,8 42 42/50 60 60/72 4. Handel avvattnas åt sydväst (Byggmax) Tak 0,35 0,37 0,9 72 75/90 102 108/130 Hårdgjord 0,72 0,22 0,8 131 223/267 188 320/384 Grönyta inkl. dike 0,53 0,06 0,1 12 1/2 17 2/2 Grus 0,05-0,2 2-4 - Summa: 1,64 1,64 217 299/359 311 430/516 5. Avvattnas österut mot Åkers kanal Grönytor 0,38 0,24 0,1 9 5/6 12 8/9 Hårdgjorda ytor 0,57 0,70 0,8 104 128/153 150 184/221 Spårområde 0,35 0,35 0,2 16 17 23 24/29 Summa: 1,30 1,30 129 150/180 185 215/258 *Dimensionerande flöde mellan två exploateringsgrader med avrinningskoefficient 0,6-0,8 med/utan klimatfaktor 1,2. **Dimensionerande dagvattenflöde efter ombyggnation med/utan klimatfaktor, 1,2. Tabell 3. Dagvattenflöde för 10-årsregn och 30-årsregn med varaktighet 10 minuter för detaljplaneområde Åkersberga station. Flöde (l/s) återkomsttid Area (ha) Åkersberga station Före Efter Före Efter Före Efter 10 år 30 år φ plan plan plan plan* plan plan* Spår 0,51 0,89 0,2 23 41/49 33 59/70 Tak, perrong, bro 0,14 0,31 0,9 29 63/75 41 90/108 Hårdgjord yta (parkering, gc-väg mm) 142 82/98 0,54 0,31 0,8 99 57/68 Grus 0,04 0,02 0,2 2 1/1 3 1/1 Park och grönyta 0,68 0,39 0,1 16 9/11 22 13/15 Vatten 0,005 0,005 1,0 1 1/1 2 1/2 Summa: 1,92 1,92 169 171/205 244 246/295 *Dimensionerande dagvattenflöde efter ombyggnation med/utan klimatfaktor, 1,2. 16 (29)

4.2 Föroreningsförhållanden Den nya trafiklösningen i detaljplaneområdet ger ökade mängder trafikdagvatten vilket kan innebära större föroreningsbelastning till dagvattnet. För en första bedömning om behov av rening kan enligt Österåkers dagvattenstrategi krav ställas genom att använda markanvändningsmatriser eller med hjälp av riktvärden som föreligger i enskilda projekt eller verksamheter (Tabell 4). Trafiktätheten på de planerade vägarna inom detaljplaneområdet bedöms till ca 8 500 fordon/dygn på den södergående lokalgatan mellan Roslagsvägen och Sågvägen och till ca 5 500 fordon per dygn på förlängningen av Stationsvägen. Trafikflödena grundar sig på framtida scenario för år 2030. Föroreningshalterna från planerad väg bedöms enligt tabell 4 som låga måttliga. När dagvatten leds till mindre sjöar och vattendrag krävs ingen rening vid låga halter men däremot för måttliga halter. Rening rekommenderas därför där det är möjligt främst för den södergående lokalgatan. Rening sker lämpligtvis i närliggande dike där partiklar tillåts sedimentera. I övrigt förändras inte markanvändningen inom planområdet nämnvärt. Tidigare och pågående verksamheter i Runö industriområde har gjort att det finns risk för vissa föroreningar i marken, Enligt den översiktliga utredning av markföroreningar som gjorts (WSP, 2016) är risken för omfattande föreningar inom planområdet liten. Dagvattnet från järnvägen avvattnas via diken där det till stor sannolikhet sker fastläggning av föroreningar. Jordarten är lera så spridningsrisken via grundvattnet är mindre än vid mer genomsläppliga jordar. Handelsområdena och bensinstationerna kommer inte att förändras nämnvärt och därmed inte heller föroreningsbelastningen från dagvattnet till recipient. Vid markarbetena bör dagvatten tas om hand så att grumling och annan påverkan på närliggande markavvattningsföretag och Åkers kanal minimeras. Föroreningsbelastningen efter plan vid Åkersberga station är svårbedömd. Markanvändningen förändras inte i så stor omfattning. Dagvatten från nya perronger bedöms inte som förorenade. 17 (29)

Tabell 4. Förväntat föroreningsinnehåll vid olika markanvändningar (Österåkers dagvattenstrategi). För att bedöma om det finns risk för påverkan på vattenförekomsternas status har föroreningsberäkningar utförts i Stormtac som komplement till markanvändningsmatrisen. Beräkningen är utförd för detaljplaneområde där markanvändningen förändras i större utsträckning och bygger på årlig avrinning samt schablonhalter på dagvatten från olika marktyper. Beräkningarna av föroreningshalter och föroreningsbelastning och effekten av reningsåtgärder innehåller ett antal antaganden. Beräkningarna bygger på ej platsspecifika schablonhalter som kan användas för att få en indikation på hur föroreningsbelastningen kan se ut. I denna utredning har det varit svårbedömt att ange schablonhalt för de befintliga verksamheterna som angetts som centrumområde. Detta bör beaktas när resultaten analyseras och vid bedömning av påverkan på status och möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna. Indata till beräkningen är markanvändningen före och efter exploatering samt årlig nederbörd 636 mm/år. Samma delområden (Figur 11) har använts som för flödesberäkningarna men marktypen har fördelats efter marktyperna i Stormtac (Tabell 5). Vid delområde 1 har hänsyn tagits till den rening som bedöms kunna ske under befintliga förhållanden i diket längs järnvägen och till den rening som föreslagen dagvattendamm inom delområde 1 (se avsnitt 5.2) schablonmässigt skulle kunna innebära. Reningseffekter har hämtats från Stormtac. 18 (29)

Tabell 5. Marktyper före och efter genomförande av detaljplan. Trafikmängder visas som befintliga trafikmängder uppmätta 2015/framtida trafikmängder 2030. Markanvändning inom delområden Yta befintlig (ha) Yta framtid (ha) Mot damm järnvägsdiken och framtida damm Centrumområde (Byggmax, Lidl och McDonalds) 0,89 0,73 Industriområde (fastighet öster om Byggmax) 0,05 0 Bensinstation (Preem) 0,49 0,48 Väg Rallarvägen ÅDT 5 292 0,23 0,00 Banvall 0,38 0,38 Gräsytor 0,95 0,53 Gång- och cykelväg 0,11 0,18 Ny väg mellan Roslagsvägen och Sågvägen ÅDT 8 500 0 0,44 Ny väg Stationsvägen ÅDT 5 500 0 0,22 Återvinningstation 0 0,07 Totalt 3,11 3,02 Mot Sågvägen söderut Industriområde 0,06 0 Centrumområde (Byggmax) 0,08 0 Gång-cykelväg 0,02 0,04 Sågvägen ÅDT 3 865/12 000 0,04 0,03 Gräsyta 0,03 0 Ny väg mellan Roslagsvägen och Sågvägen ÅDT 8 500 0 0,16 Totalt 0,23 0,23 Mot sydväst (Byggmax) Centrumområde (Byggmax) 1,05 1,64 Gräsyta 0,39 0 Industriområde 0,19 0 Totalt 1,64 1,64 Mot nordväst (OKQ8) Bensinstation (OKQ8) 0,84 0,95 Totalt 0,84 0,95 Mot öst och Åkers kanal Banvall 0,28 0,28 Gång-cykelväg 0,03 0,11 Parkering 0,26 0,16 Stationsvägen ÅDT 4 480/5 500 0,23 0,34 Gräsyta 0,47 0,38 Totalt 1,27 1,27 19 (29)

Föroreningshalter och mängder för varje delavrinningsområde visas i Bilaga 1. Resultatet visar att föroreningsmängderna är i samma nivå före som efter genomförande av detaljplanen (Tabell 6). Reningen i dagvattendammen (se avsnitt 5) kommer att minska halterna från delområde 1 medan halterna ökar något i de övriga delavrinningsområdena. Enligt beräkningen blir det sammanvägt en väldigt liten förändring på föroreningsmängderna som når recipienterna. Med hänsyn till modellens osäkerheter kan resultatet inte påvisa någon ökning av föroreningsmängderna till recipienterna. Tabell 6. Totala föroreningsmängder från planområdet vid. MÄNGDER (kg/år) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Före 4,1 44 0,55 0,63 2,4 0,023 0,13 0,14 0,0013 1444 18 0,021 0,0016 Efter 4,1 48 0,48 0,58 2,4 0,020 0,12 0,12 0,0014 1473 20 0,017 0,0013 4.3 Fördröjning och påverkan på markavvattningsföretaget För att inte öka flödesbelastningen på markavvattningsföretaget efter genomförande av planen föreslås att dagvattenmagasin anläggs inom detaljplaneområde Båthamnsvägens ersättning. För dagvatten som leds österut direkt mot Åkers kanal, och därmed inte berör markavvattningsförtaget, bedöms ingen flödesutjämning behövas. Vid detaljplan Åkersberga station föreslås ingen flödesutjämning eftersom flödesökningen väntas bli väldigt liten vid ombyggnation. Att ändå anlägga ett magasin inom planområdet förordas av Roslagsvatten för att avlasta dagvattenledningsnätet. För, delavrinningsområde 1 (Figur 11, nytt vägområde, befintligt handelsområde och ny återvinningsstation) har magasinsvolymer beräknats för flera fall beroende på val av återkomsttid på nederbörden och tillåten avtappning till markavvattningsföretaget (Tabell 7). Magasinsvolymen är beräknad enligt Svenskt Vattens publikation P110. Lämpligaste plasten för fördröjning är dike och grönytor på norra sidan av järnvägsspåret. 20 (29)

Tabell 7. Fördröjningsvolymer (m 3 ), delavrinningsområde 1 (Figur 11). Fall Avtappning (l/s) Återkomsttid (år) Magasinsvolym (m 3 ) 1 60* 10 290 2 60* 30 495 3 312** 10 30 4 312** 30 115 5 448*** 30 40 *Avtappning, 20 l/s, ha enligt Roslagsvattens krav. **Avtappning till markavvattningsföretaget som befintligt dimensionerande flöde vid 10-årsregn (exkl. klimatfaktor) från området i syfte att inte öka flödet till markavvattningsförtaget vid ombyggnation beräknat för återkomsttid 10 och 30 år. *** Avtappning, befintligt dimensionerande flöde vid 30-årsregn (exkl. klimatfaktor) i syfte att inte öka flödet vid 30-årsregn till markavvattningsförtaget vid ombyggnation. Där grönytan ersätts med hårdgjord på kvartersmarken vid Byggmax krävs utjämningsvolym för att inte öka dagvattenflödet till markavvattningsföretaget (delavrinningsområde 4, Figur 11). Om kravet istället är avtappning 20 l/s, ha för hela kvartersmarken blir volymen betydligt större (Tabell 8). Detta är ett hårt krav för en redan bebyggd fastighet. Flödesutjämningsåtgärder kan anläggas inom kvartersmarken. Det råder platsbrist och det kan bli svårt att anlägga ett stort magasin inom kvarterat. Volymen kan reduceras något genom att välja mer genomsläppliga ytor som grus istället för asfalt. Vid Byggmax påverkas även markavvattningsföretaget utformning om diket kulverteras under den nya kvartersmarken. Tabell 8. Fördröjningsvolymer (m 3 ), delavrinningsområde 4 (Figur 11). Fall Avtappning (l/s) Återkomsttid (år) Magasinsvolym (m 3 ) 1 33* 10 270 2 33* 30 455 3 217** 10 35 4 217** 30 110 5 448*** 30 50 *Avtappning, 20 l/s, ha enligt Roslagsvattens krav. **Avtappning till markavvattningsföretaget som befintligt dimensionerande flöde vid 10-årsregn (exkl. klimatfaktor) från området i syfte att inte öka flödet till markavvattningsförtaget vid ombyggnation beräknat för återkomsttid 10 och 30 år. *** Avtappning, befintligt dimensionerande flöde vid 30-årsregn (exkl. klimatfaktor) i syfte att inte öka flödet vid 30-årsregn till markavvattningsförtaget vid ombyggnation. Om grönytorna inom hela kvartersmarken vid OKQ8 ersätts med hårdgjord yta (delavrinningsområde 2, Figur 11) krävs flödesutjämning för att inte öka dagvattenflödet till markavvattningsföretaget. Detta gäller endast vid 0,8 i avrinningskoefficient på kvartersmarken. Om framtida markanvändning istället visar att exploateringsgraden blir lägre (0,6) bedöms inget magasin behövas eftersom det då inte blir någon 21 (29)

flödesökning inom delavrinningsområdet. Om kravet istället är avtappning 20 l/s, ha för hela kvartersmarken blir volymen betydligt större (Tabell 9). Volymen är beräknad under antagande att hela kvartersmarken är hårdgjord. Volymen kan reduceras genom att välja mer genomsläppliga ytor som grus eller gräs istället för asfalt. Vid OKQ8 kan utjämning ske på kvartersmarken eller järnvägen tillsammans med dagvattnet från det nya vägområdet. Inom detta delavrinningsområde råder samma resonemang som vid Byggmax gällande svårighet att få plats med ett stort magasin. Tabell 9. Fördröjningsvolymer (m 3 ), delavrinningsområde 2 (Figur 11). Fall Avtappning (l/s) Återkomsttid (år) Magasinsvolym (m 3 ) 1 19* 10 160 2 19* 30 265 3 132** 10 15 4 132** 30 60 5 190*** 30 25 *Avtappning, 20 l/s, ha enligt Roslagsvattens krav. **Avtappning till markavvattningsföretaget som befintligt dimensionerande flöde vid 10-årsregn (exkl. klimatfaktor) från området i syfte att inte öka flödet till markavvattningsförtaget vid ombyggnation beräknat för återkomsttid 10 och 30 år. *** Avtappning, befintligt dimensionerande flöde vid 30-årsregn (exkl. klimatfaktor) i syfte att inte öka flödet vid 30-årsregn till markavvattningsförtaget vid ombyggnation. Om tillräckliga fördröjningsåtgärder utförs vid detaljplaneområdet Båthamnsvägens ersättning blir flödesinverkan på markavvattningsföretaget Nedre och övre Husby minimal. Med det hårdare kravet (avtappning på 20 l/s, ha) kan flödet från området minskas markant. Samråd rekommenderas mellan Österåkers kommun och Roslagsvatten angående vilka krav på flödesutjämning som ska gälla vid de olika delavrinningsområdena som berör markavvattningsföretaget. Det är bra om diket längs järnvägen blir kvar så rinntiden för dagvattnet inte blir snabbare. Nuvarande förslag på utformning av vägport och järnvägsbro medför ingen permanent grundvattensänkning som kan påverka flödet eller nivån i diket. Marken består av tät lera och eventuell sänkning av grundvattennivån blir troligtvis väldigt lokal runt porten. Om vägens konstruktion vid porten vid Sågvägen påverkar befintlig kulvert bör inverkan på företaget utredas vidare i den punkten. Markavvattningsföretagets utformning påverkas av utökningen av kvartersmarken vid Byggmax. Samråd med länsstyrelsen rekommenderas för att avgöra om det krävs omprövning av markavvattningsföretaget för kulverteringen. 5 FÖRESLAGNA PRINCIPLÖSNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERINGEN Dagvattnet från detaljplanerna avleds lämpligtvis till befintliga dagvattennät. För att inte påverka markavvattningsföretaget bör erforderlig fördröjning anordnas enligt avsnitt 4.3. 22 (29)

5.1 Under byggtiden Pumpning kommer behövas är för att hålla bort yt-/regnvatten från schakten. Grumling och föroreningsspridning genom dagvattenavrinning från förorenade massor till vattendrag bör förhindras. Provtagning av massor bör göras så att de blir rätt hanterade. 5.2 Avvattning Fördröjning i grönytorna längs spåret föreslås för att inte öka flödet till markavvattningsföretaget Nedre och Övre Husby och för att rena dagvattnet. Dagvattnet från den nya cirkulationsplatsen avleds med hjälp av pumpning västerut, först till ett dike och därefter till en dagvattendamm och vidare till markavvattningsföretaget Nedre och Övre Husby. Förutom cirkulationsplatsen kommer även handelsområdet nordöst om cirkulationsplatsen, ny återvinningstation och den nya vägsträckningen längs järnvägen avvattnas till pumpstationen. I och med den nya vägen norr om cirkulationsplatsen kommer befintliga ledningar behöva flyttas och nya läggas. Beroende på höjdsättning av väg och omkringliggande mark, samt förekomst av övriga ledningar i mark, kanske en del av dagvattnet norrifrån kan ledas direkt till dagvattendammen och inte behöva pumpas. Dammen ska utformas så att den får både en renande och en flödesutjämnande funktion. Dammens ytbehov beror på kravet på flödesutjämning (se avsnitt 4.3). Exempelvis har en damm som ska rymma 495 m 3 med reglerhöjd 0,5 m ett ytbehov av ca 990 m 2 medan en damm med volym 30 m 3 istället har ett ytbehov av 60 m 2. Om dammen utformas med vattenspegel krävs schablonmässigt ca 150 m 2 vattenyta/reducerad yta för att uppnå god rening enligt Stormtac. I detta fall är den reducerade ytan ca 1,7 ha vilket ger ett ytbehov på ca 255 m 2. Det är viktigt att det skapas utrymme för dagvattendammen i detaljplanen. Dagvatten från planerad järnvägsbro leds till dike på västra sidan och bron och vidare i befintligt dike västerut som mynnar i nedre och övre Husbys markavvattningsföretag. Järnvägssträckorna som inte byggs om avvattnas likt idag i diken och till brunnar längs banvallen. Dränering från banvallen avleds separat från dagvattnet och behöver således inte pumpas. Den nya vägsträckningen längs järnvägen, öster om den nya cirkulationsplatsen, avvattnas i nya dagvattenledningar, dels västerut mot pumpstationen och dels österut mot Åkers kanal. Dagvatten från den sydligaste delen av vägen leds till befintligt dagvattennät vid Sågvägen. Dagvatten från kvartersmarken vid Byggmax och OKQ8 föreslås utjämnas och avledas mot befintliga anslutningspunkter. I Figur 12 visas förslaget på dagvattenhanteringen. 23 (29)

Figur 12. Skiss av dagvattenlösning vid. 5.3 Avvattning Åkersberga station Dagvatten från Åkersbergas station leds till befintligt ledningsnät som mynnar i Åkers kanal. Dagvattenflödet från spår och perronger ökar väldigt lite inom planområdet. Roslagsvatten förordar ändå flödesutjämning för att avlasta dagvattenledningsnätet. Ett sten- eller kassettmagasin skulle eventuellt kunna utföras i anslutning till de nya perrongerna och breddningen av spåret (avsnitt 4.3). Behovet av magasinet kan dock ifrågasättas. Mer detaljerad plan för hur avvattningen kan ske tas fram vid detaljprojekteringen. 6 BEDÖMNING AV PÅVERKAN PÅ YTVATTENSTATUS Detta avsnitt berör endast detaljplan. Vid Åkersberga station har ingen djupare bedömning utförts eftersom markanvändningen inte ändras nämnvärt. Dagvattnet från nya perronger bedöms inte som förorenade och uppskattas därför inte ge någon ökning föroreningsmängderna från planområdet. 24 (29)

6.1 Relevanta kvalitetsfaktorer De kvalitetsfaktorer under ekologisk status som bedöms kunna påverka av detaljplanen är de fysikaliskt kemiska kvalitetsfaktorerna näringsämnen och särskilt förorenande ämnen. Relevanta särskilt förorenade ämnen i dagvattensammanhang är t.ex. koppar, krom och zink). Den kvalitetsfaktor som berör den kemiska statusen som kan påverkas av planen är gränsvärden för ytvattenstatus (prioriterade ämnen). Relevanta prioriterade ämnen i dagvattensammanhang är t.ex. kadmium, bly, nickel. Samma kvalitetsfaktorer bedöms vara relevanta för både Åkerströmmen och Trälhavet. Planen innebär inte någon förändring vid Åkers kanals strand eftersom befintlig vägoch järnvägsbro kommer användas. Planen bedöms därmed inte påverka de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna som t ex. konnektivitet och morfologiskt tillstånd. De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna bedöms inte heller påverka recipienten Trälhavet som inte ligger i direkt anslutning till planen. Vad det gäller kemisk status finns utöver de överallt överskridande ämnena, bromerad difenyleter och kvicksilver, ett problem med TBT i Trälhavet. Då detta ämne framförallt kommer från båtbottenfärg och träskyddsmedel bedöms inte detaljplanen påverka denna parameter. Se avsnitt 3.2 för mer information om recipienternas miljökvalitetsnormer. 6.2 Detaljplanens effekter och konsekvenser Inom planområdet görs ingen flödesriktningsförändring vilket innebär att dagvattnet kommer nå samma recipienter före som efter planens genomförande. Ena delen av planområdet avvattnas direkt till Trälhavet och den andra till Trälhavet via Åkerströmmen (Figur 13). Ombyggnationen påverkar dagvattenflödena genom att mer ytor hårdgörs. Därför har fördröjningsåtgärder föreslagits så dagvattenflödena inte ska öka för de delar av planområdet som avvattnas mot Trälhavet via markavvattningsföretaget. En av fördröjningsåtgärderna är en dagvattendamm som dessutom ska ha som syfte att rena dagvattnet. Viss rening kommer också att ske om verksamheterna vid Byggmax och OKQ8 byggs ut då det kommer att krävas flödesutjämningsåtgärder inom fastigheterna. Denna rening har ej beaktats i beräkningarna utan kan ses som en bonus. Genomförande av detaljplanen innebär även att ytor utanför planen kommer att renas då de kommer avvattnas mot samma pumpstation och damm. Det innebär en förbättring i områdets dagvattenhantering. Föreslagen dagvattendamm medför att föroreningsmängderna från planen når ner till samma nivå som befintliga föroreningsmängder till recipienterna totalt sett (Tabell 6). Generellt ger en dagvattendamm i kombination med vidare avledning i dike en god rening av dagvatten. Sett till varje recipient var för sig så kommer föroreningsmängderna generellt öka något till diket som avvattnas mot Åkerströmmen men ligga på samma nivå för ytorna som avvattnas mot markavvattningsföretaget och vidare till Trälhavet (Bilaga 1). Den andel av dagvattnet som avvattnas mot Åkerströmmen är liten relativt övriga ytor som avvattnas mot dammen vilket innebär att mindre mängder föroreningar avvattnas dit (Figur 13). Dagvattnet från ny väg väster om Åkerströmmen rinner dessutom en sträcka i öppet dike innan det når recipienten vilket möjliggör infiltration och rening av dagvattnet. Vilka föroreningsmängder som 25 (29)

egentligen når Åkerströmmen är därför svårbedömt eftersom en stor del av dagvattnet sannolikt infiltrerar i diket. Beräkningen av föroreningsmängderna till Åkerströmmen är alltså konservativt beräknade. För de flesta av de ämnen som tillförs recipienterna från planområdena finns ingen klassning, vilket gör det svår att bedöma påverkan på vattenförekomstens status. Däremot sker i stort sett inget ökat utsläpp och därför bedöms ingen ökning i föroreningsbelastning ske till recipienterna. Figur 13. Ytor inom planområdet som avvattnas mot vattenförekomsterna Trälhavet och Åkerströmmen. Ytan mellan planområdet och orange linje är inkluderad i alla föroreningsberäkningar då ytans avvattning påverkas av planen. För att relatera planområdet med recipientens avrinningsområdesstorlek och därmed lättare kunna bedöma om planområdet skulle kunna påverka recipientens status har följande jämförelse tagits fram. Delavrinningsområdet som planområdet ligger inom som rinner mot recipienten Trälhavet är 1173 ha. Totalt sett är Trälhavets huvudavrinningsområde mycket större. Den yta av planområdet Båthamnsvägens ersättning som avvattnas till Trälhavet utgör ca 0,5 % av delavrinningsområdet storlek vilket är en väldigt liten andel. Åkerströmmens totala avrinningsområde är 39 594 ha. Planområdet ligger i ett delavrinningsområde som är ca 446 ha. Den del av planområdet som avrinner mot Åkerströmmen är ca 1,3 ha och utgör 0,003 % av Åkerströmmens totala avrinningsområde och ca 0,3 % av delavrinningsområdets. Recipienternas delavrinningsområden visas i Figur 14. En grov bedömning av de årliga mängderna kväve och fosfor som detaljplanen står för relativt den totala bruttobelastningen av kväve och fosfor till recipienterna från dess delavrinningsområden (Figur 14) visar att andelen är 0,6 % för kväve och 1,2 %. Det är en väldigt liten andel och sett till recipienternas totala avrinningsområden är andelen försumbar. Recipienternas belastning är hämtad från SMHIs vatten- 26 (29)

webb. Sett ur ett större perspektiv är problematiken med näringsämnen till recipienterna, förutom avrinning från urban mark, kopplade till avrinningen från de stora arealer jordbruksmark och skogsmark som recipienternas avrinningsområden utgör. Åkerströmmen Trälhavet Figur 14. Delavrinningsområden till recipienterna Åkerströmmen-Åkers kanal och Trälhavet (Bildkälla: VISS). Blå pilar visar avrinningsområdets generella flödesriktning. 6.4 Slutsats Genom att anlägga en ny dagvattendamm dit större delen av dagvattnet från planområdet leds och genom att avleda dagvatten i diken där det är möjligt uppnås god rening för större delen av planområdets dagvatten. Recipienternas ekologiska status har klassats som måttlig med avseende på kvalitetsfaktor näringsämnen. Planen bedöms inte leda till någon statusförsämring eller äventyra uppnåendet av miljökvalitetsnormen för ekologisk status för varken Åkerströmmen eller Trälhavet. Belastningsberäkningar visar att fosfor och kvävehalterna kommer att ligga i samma nivå före som efter genomförandet av planen och dessutom är fosfor och kvävebelastning väldigt lite relativt recipienterna övriga avrinningsområde. Förutom fosfor och kväve visar föroreningsbelastningsberäkningarna ingen 27 (29)

ökning av de särskilt förorenande ämnena (tex. koppar, krom och zink). Föroreningsbelastningsberäkningarna visar inte heller någon ökning av de prioriterade ämnena (tex. kadmium, bly, nickel) och bedöms därmed inte påverka den kemiska ytvattenstatusen. 28 (29)

7 KÄLLFÖRTECKNING Anmälan för vattenverksamhet för markavvattningsföretaget Nedre och Övre Runö- Husby i Österåkers kommun, 2009 Behovsbedömningar för detaljplanerna Åkersberga station och, 2014-07-04. Havs- och vattenmyndigheten, 2017. http://www.havet.nu/dokument/havet2007- tbt.pdf Länsstyrelsen, 2017. http://viss.lansstyrelsen.se/mappage.aspx Sverges geologiska undersökning, 2014. http://www.sgu.se/ Stormtac, 2016. http://app.stormtac.com SMHI vattenwebb, 2017. http://vattenwebb.smhi.se/ Svenskt vatten P110 - Avledning av dag-, drän- och spillvatten Svenskt vatten P104 Hållbar dagvattenhantering Österåkers dagvattenstrategi en vägledning och handbok för dagvattenhanteringen inom Österåkers kommun, 2010. 29 (29)