STOCKHOLMS BAROMETERN ANDRA KVARTALET, AUGUSTI 2018. En rapport från Stockholms Handelskammare SVAGT NORMALT STARKT Stockholmsekonomin kan ha passerat toppen. Den konjunkturavmattning som noterades under föregående kvartal håller i stort i sig. Konjunkturen försvagas för flera viktiga branscher. Både byggsektorn och handeln tappar mark. Databranschen går dock mot strömmen och förstärks. Nyanställningarna i Stockholm minskar. Anställningstakten inom byggbranschen är den lägsta på fem år. Samtidigt tampas företagen med en fortsatt rekordhög arbetskraftsbrist.
STARKT NORMALT SVAGT OM STOCKHOLMSBAROMETERN Stockholmsbarometern läser av det ekonomiska läget hos företag och hushåll i Stockholm. Barometern tas fram av Stockholms Handelskammare fyra gånger per år i samarbete med Konjunkturinstitutet. Stockholms Handelskammare ansvarar för analys och kommentarer. WWW.CHAMBER.SE
Stockholmsekonomin går in i en svagare period Stockholm är Sveriges jobb- och tillväxtmotor. Utvecklingen i huvudstadsekonomin påverkar hela landet och är därför av betydelse för Sveriges välstånd. Stockholm är det enda länet i riket med ett högre bidrag till landets bruttonationalprodukt (BNP) än dess befolkningsstorlek. Trots att Stockholmsbarometern vänder svagt uppåt under det andra kvartalet räcker det inte för att lyfta konjunkturen över en normalnivå. Stockholmsekonomin befinner sig därmed klart under den nivå som rådde för ett år sedan. Den konjunkturförsvagning som noterades under årets första kvartal tycks inte ha varit ett hack i kurvan. Stockholmsbarometern är svagare än under 2010 och den ligger fortsatt under nivån för hela 2017. Stockholmsbarometerns marginella förstärkning under andra kvartalet 2018 förklaras helt och hållet av ett något ljusare stämningsläge bland företagen. Konfidensindikatorn för huvudstadens näringsliv stärks med en enhet till drygt 100. Det innebär att företagen i Stockholm möter en konjunktur som är i nivå med det historiska genomsnittet. Tillförsikten hos hushållen försvagas under andra kvartalet. Efter ett påtagligt fall under årets första kvartal backar nu hushållens konfidensindikator ytterligare något och avtar med en halv enhet. Hushållens konfidensindikator ligger därmed kvar på en nivå som är i linje med det historiska genomsnittet, men klart under nivån för fjolåret. kv1 2018 kv2 2018 Förändring Läget Stockholmsbarometern 99,2 99,9 0,7 = KONFIDENSINDIKATORER Hushåll 99,9 99,4-0,5 = Näringsliv 99,1 100,1 1,0 = Tabell 1. Det ekonomiska läget i ett Stockholmsperspektiv Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. Över 110 indikerar ett mycket starkare läge än normalt (++), 101,1 110 starkare än normalt (+), 99 101 ungefär normalt (=), 90 98,9 svagare än normalt (-), under 90 mycket svagare än normalt (--). Indikatorerna bygger på ett urval av 3 019 företag, varav 1 190 svarande (39 %) inom en rad olika branscher. Antal svarande hushåll i Stockholm är 283. 3
107 106 105 106,2 Figur 1. Stockholmsbarometern jämförd med de senaste fyra kvartalen 104 103 102 101 100 99 98 103,3 103,4 99,9 99,2 2017 kv2 2017 kv3 2017 kv4 2018 kv1 2018 kv2 Barometerindikator baserad på både hushåll och företag i Stockholm. Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. Det senaste årtiondet kännetecknas av två stora konjunkturfall för Stockholmsekonomin. Det första skedde 2008 som ett resultat av den internationella finanskrisen. Från den krisen hämtade sig Stockholm starkt. Nedgången var drastisk men återhämtningen imponerande likaså. 120 115 110 105 100 95 90 85 Figur 2. Stockholmsbarometern i ett längre tidsperspektiv Barometerindikator baserad på både hushåll och företag i Stockholm. Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. 80 75 70 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Den andra nedgången kom 2011 som ett resultat av den europeiska skuldkrisen. Återhämtningen från den krisen har inte varit lika övertygande. Stockholmsekonomin uppvisade tecken på att en återhämtning kunde ligga i korten under början av 2012. Uppgången blev dock kortvarig och konjunkturen föll snabbt tillbaka. Ett år senare tog ekonomin fart igen och tilltron till ekonomin förbättrades påtagligt. Däremot har utvecklingen i Stockholmsekonomin under de åren lämnat en hel del övrigt att önska. En ny försvagning inleddes mot slutet av 2015. Den innebar ytterligare ett slag mot återhämtningen. Förstärkningen under den senare delen av 2016 lyckades inte kompensera för denna konjunkturförsvagning. Att konjunkturen nu ser ut att ha passerat en topp och skvalpar kring en normalnivå innebär att Stockholmsekonomin har en lång väg att gå till de nivåer som uppmättes innan de senaste årens kriser bröt ut. 4
Både byggsektorn och handeln backar Näringslivets konfidensindikator stiger något under andra kvartalet 2018, vilket bidrar till att Stockholmsbarometern ökar på marginalen. Många viktiga branscher och delbranscher rapporterar om en svagare konjunktur. Stockholms byggföretag avger tydligt dystrare signaler och branschens konfidensindikator tappar närmare fem enheter till en nivå som endast är i linje med det historiska genomsnittet. Den så viktiga handeln fortsätter att möta motvind. Branschen försvagas ytterligare något trots den påtagliga avmattning som skedde under föregående kvartal. På det stora hela går det nu sämre än normalt för Stockholms handelsföretag. Samtliga delbranscher inom handeln presterar sämre än normalt med undantag för livsmedelsbranschen där konjunkturen fortsatt är mycket god. Trots att konfidensindikatorn faller med omkring fyra enheter under årets andra kvartal uppvisar delbranschen alltjämt en tillväxt som är klart bättre än normalt. Delbranscherna motorfordons- och sällanvaruköpshandeln försvagas något och ligger kvar på nivåer som är sämre respektive mycket sämre än normalt. Partihandeln förstärks med ett par enheter men möter fortsatt en tillväxt som är svagare än normalt. Konjunkturen för de privata tjänstenäringarna i Stockholm stärks under andra kvartalet. Konfidensindikatorn stiger med omkring två enheter till en normalnivå. Databranschen har varit en av Stockholmsekonomins viktigaste tillväxtmotorer. Delbranschen har visat en imponerande motståndskraft och konfidensindikatorn har stadigt stigit till nivåer för vad som är att betrakta en exceptionellt stark konjunktur. Efter en tillfällig nedgång under föregående kvartal är Stockholms dataföretag tillbaka till ett konjunkturläge som är bättre än normalt. Utan denna prestation hade Stockholmsekonomin varit i ett mycket sämre läge. Stockholms tjänstenäringar agerar stötdämpare för den svagare Stockholmskonjunkturen. Förutom att databranschen går mot strömmen så ljusnar det något för finans- och försäkringsbranschen, vars konfidensindikator stärks med närmare tre enheter till 99. För företag med uppdragsverksamheter stärks konfidensindikatorn med fem enheter till 98. Konjunkturen för tillverkningsindustrin kännetecknas av stor variation. Efter att ha fallit under tredje och fjärde kvartalet 2017 vände industrikonjunkturen uppåt i början av nuvarande år. Konjunkturläget från årets första kvartal tycks hålla i sig och konfidensindikatorn justeras endast marginellt, vilket betyder att Stockholms tillverkningsindustri går fortsatt mycket bättre än normalt. 5
kv1 2018 kv2 2018 Förändring Bygg 105,4 100,7-4,7 = Handel 98,0 97,5-0,5 - Läget Livsmedel 119,2 115,0-4,2 ++ Motorfordon 96,3 94,7-1,6 - Partihandel 95,9 98,1 2,2 - Sällanvaruköp 89,3 88,2-1,1 -- Privata tjänstenäringar 97,3 99,4 2,1 = Data 99,0 107,6 8,6 + Finans och försäkring 96,5 99,1 2,6 = Uppdragsverksamhet 93,0 98,1 5,1 - Tillverkningsindustri 111,9 111,8-0,1 ++ Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. Över 110 indikerar ett mycket starkare läge än normalt (++), 101,1 110 starkare än normalt (+), 99 101 ungefär normalt (=), 90 98,9 svagare än normalt (-), under 90 mycket svagare än normalt (--). Tabell 2. Utvecklingen för olika branscher i Stockholm Bygg Figur 3. Så går det för utvalda Stockholmsbranscher Livsmedelshandel Handel med motorfordon Sällanvaruköp Tillverkningsindustri Partihandel Finans och försäkring Uppdragsverksamhet Data -10-5 0 5 10 Staplarnas nivå anger förändring under andra kvartalet jämfört med första kvartalet 2018. Staplarnas färg anger konjunkturläge för respektive bransch: orange indikerar ett läge som är sämre eller mycket sämre än normalt, gult indikerar ett läge som är ungefär normalt, grönt indikerar ett läge som är bättre eller mycket bättre än normalt. 6
Svaga signaler från flera delar av Stockholm Efter en tid med optimism bland Stockholms hushåll backade konfidensindikatorn under årets första kvartal. Under andra kvartalet fortsätter utsikterna bland Stockholms hushåll nedåt. Konfidensindikatorn faller med en halv enhet och ligger kvar på en normalnivå. Bilden av ekonomin bland Stockholms hushåll varierar beroende på vilken del av Stockholm som hushållet tillhör. Den generella försvagningen av hushållens konfidensindikator beror främst på en vikande tilltro bland de icke centralt belägna hushållen. För dessa hushåll faller konfidensindikatorn med närmare åtta enheter till en nivå som är under det historiska genomsnittet. Även hushållen i de halvcentrala delarna av Stockholm uppvisar tvivel och reviderar ner sin tilltro till ekonomin under det andra kvartalet 2018. Konfidensindikatorn backar med drygt två enheter, vilket betyder att utsikterna bland denna grupp är sämre än det normala. Stockholms mest centralt belägna hushåll går i motsatt riktning och ser något ljusare på ekonomin. Konfidensindikatorn för dessa hushåll ökar med drygt tre enheter till en normalnivå. Trots förstärkningen är utsikterna hos hushållen i Stockholms centrala delar fortfarande långt under de nivåer som rapporterades under 2016 och 2017. Centrala Halvcentrala Ej centrala Tabell 3. Stockholms olika delar Solna Botkyrka Ekerö Stockholm Danderyd Norrtälje Sundbyberg Haninge Nykvarn Huddinge Nynäshamn Järfälla Sigtuna Lidingö Södertälje Nacka Upplands-Bro Salem Vallentuna Sollentuna Vaxholm Tyresö Värmdö Täby Österåker Upplands Väsby 7
120 115 110 105 Figur 4. Konfidensindikatorer för hushåll i olika delar av Stockholm Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. 100 95 90 85 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Centrala Halvcentrala Ej centrala Konjunkturen för företagen i de centrala delarna av Stockholm går i stort sidledes under andra kvartalet 2018. Samtidigt möter företagarna i de halvcentrala och icke centrala delarna en försvagad konjunktur. Konfidensindikatorn för företag i de centrala delarna ökar visserligen något, men motsvarar alltjämt en nivå som är under det historiska genomsnittet. Inte på över fem år har konjunkturen för dessa företagen varit lika svag som under första delen av 2018. Försvagningen bland företagen utanför länets mest centrala delar följer den nedgång som noterades under föregående kvartal. Konfidensindikatorn för företag i de halvcentrala och icke centrala delarna faller med 2,4 respektive 3,2 enheter. Trots en nedåtgående trend under 2018 är konjunkturen i dessa delar av länet alltjämt starkare än normalt. Det övergripande konjunkturläget i Stockholms näringsliv är således starkast bland företag utanför de centrala delarna av länet. 120 115 110 105 100 Figur 5. Konfidensindikatorer för näringslivet i olika delar av Stockholm Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. 95 90 85 80 75 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Centrala Halvcentrala Ej centrala 8
HUSHÅLL kv1 2018 kv2 2018 Förändring Läget Centrala 96,8 99,8 3,0 = Halvcentrala 101,1 98,0-3,1 - Ej centrala 104,8 96,9-7,9 - Tabell 4. Konfidensindikatorer i olika delar av Stockholm FÖRETAG kv1 2018 kv2 2018 Förändring Läget Centrala 96,7 97,7 1,0 - Halvcentrala 108,6 106,2-2,4 + Ej centrala 108,7 105,5-3,2 + Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. Över 110 indikerar ett mycket starkare läge än normalt (++), 101,1 110 starkare än normalt (+), 99 101 ungefär normalt (=), 90 98,9 svagare än normalt (-), under 90 mycket svagare än normalt (--). NORMALT SVAGT STARKT Ljusare stämningsläge bland hushållen i Stockholms centrala delar under årets andra kvartal. NORMALT SVAGT STARKT Konfidensindikatorn försvagas och faller bland företag utanför de centrala delarna av länet. 9
Dyster framtidstro bland Stockholms hushåll Nulägesbilden av svensk ekonomi bland Stockholms hushåll försvagas under årets andra kvartal. Hushållens syn på framtiden för svensk ekonomi är även den övervägande negativ. Under större delen av 2017 avgav hushållen ljusare signaler. Utöver en förbättrad nulägesbild ökade då även framtidstron på svensk ekonomi. För första gången på tre år fanns en övervikt av hushåll i Stockholm som hade en positiv syn på potentialen för svensk ekonomi under det kommande året. Fjolårets fjärde kvartal innebar ett avbrott för den senaste tidens ljusnande bild av Sveriges ekonomi. Under årets andra kvartal rapporterar Stockholmshushållen om ett dystrare stämningsläge och nulägesbilden av svensk ekonomi försvagas. Den kritiska framtidssyn som hushållen gett uttryck för under de senaste två kvartalen tycks hålla i sig då framtidstron är fortsatt negativ. Därmed råder en övervikt av hushåll som befarar att det kommer att gå sämre för svensk ekonomi under det kommande året. 60 40 20 Figur 6. Stockholmarnas syn på Sveriges ekonomi Säsongsrensade nettotal (bättre sämre). 0-20 -40-60 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 För närvarande Om tolv månader 10
Arbetskraftsbristen är ett tydligt tillväxthinder Anställningsgraden i Stockholm minskar under årets andra kvartal. Stockholmsekonomin lyckas därmed inte upprätthålla den starka jobbtillväxt som observerades mellan andra kvartalet 2017 och första kvartalet nuvarande år. Nettotalet för antalet anställda, det vill säga skillnaden mellan andelen företag som ökar antalet anställda och andelen som reducerar anställningarna, faller till 10. Nedgången betyder att sysselsättningstillväxten är i paritet med de förväntningar som ställdes upp av företagen under föregående kvartal. Företagens förväntningar om antalet anställda framöver justeras endast marginellt. Anställningstakten väntas därmed bli kvar på den lägre nivå som noteras under andra kvartalet 2018. Stockholm har länge lidit av en generell arbetskraftsbrist, vilken dessutom kraftigt förvärrats under senare år. Trots att takten i nyanställningarna minskar så är arbetskraftsbristen under andra kvartalet 2018 nästintill oförändrad och håller sig på en fortsatt rekordhög nivå. Inte på tio år har arbetskraftsbristen i Stockholm varit så omfattande. kv1 2018 kv2 2018 Förändring Antal anställda, utfall 16 10-6 Antal anställda, förväntningar 10 12 2 Brist på arbetskraft, nuläge 42 41-1 Efterfrågeläge, nuläge 0 2 2 Tabell 5. Anställningstryck och efterfrågan för företagen Nettotal är saldot mellan andelen företag som anger en ökning respektive en minskning. Säsongsrensade värden. Arbetskraftsbristen fortsätter att bekymra huvudstadsregionen. 11
50 40 30 20 10 0-10 Figur 7. Sysselsättningsläget i Stockholms näringsliv över tid Säsongsrensade nettotal, hela Stockholms näringsliv. -20-30 -40-50 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Antal anställda, utfall Brist på arbetskraft, nulägesomdöme De flesta stockholmare som jobbar i näringslivet har sin anställning inom de privata tjänstenäringarna. På andra plats kommer handeln, där nästan var femte anställd stockholmare jobbar. Omkring var tionde stockholmare jobbar inom bygg och en något mindre andel är anställda inom tillverkningsindustrin. Sammansättningen utgör en stor skillnad jämfört med tidigare. För femton år sedan var betydligt fler, omkring en tredjedel, anställda inom tillverkningsindustrin. Ungefär lika många var sysselsatta inom handeln och de privata tjänstenäringarna. Sysselsättningen inom de privata tjänstenäringarna har sålunda växt betydligt, medan allt färre är anställda inom tillverkning och handel. Andelen stockholmare som har sin anställning inom tillverkning har fallit med över en femtedel de senaste femton åren. Sysselsättningen inom bygg har ökat från sju till elva procent. Tillverkning 8 % Bygg 11 % Figur 8. Inom vilka branscher jobbar stockholmarna? Handel 19 % Privata tjänstenäringar 62 % 12
40 30 20 10 Figur 9. Läget och utsikter för jobben inom olika Stockholmsbranscher Säsongsrensade nettotal. Utvalda branscher ur Stockholms näringsliv. 0-10 -20-30 Utfall Förväntan Vid jämförelse med årets första kvartal backar nu anställningsgraden inom samtliga branscher, med undantag för motorfordonshandeln. Utvecklingen för Stockholms byggsektor är särskilt dyster då anställningarna minskar till den lägsta nivån på nära fem år. Det kan bero på att byggföretagen möter en minskad efterfrågan, vilket den försvagade konjunkturen indikerar. Inom de privata tjänstenäringarna faller anställningsgraden för samtliga delbranscher. Stockholms it-företag och företag med uppdragsverksamheter noterar positiva anställningstal, men på en lägre nivå än under föregående kvartal. Inom finans- och försäkringsbranschen faller både anställningstakten och förväntningarna på framtida jobbtillväxt till negativa nivåer. Detta trots ett förbättrat konjunkturläge för dessa företag. Motorfordonshandeln rapporterar som ensam delbransch om en ökad anställningsgrad, trots en svag konjunkturposition. Inom livsmedels- och partihandeln faller anställningsgraden jämfört med föregående kvartal, men är alltjämt positiv. Det mycket svaga konjunkturläget inom sällanvaruköpshandeln får effekt på anställningsgraden som faller till en negativ nivå. Inom tillverkningsindustrin minskar anställningsgraden något men kvarstår på en mycket hög nivå. Stark jobbtillväxt till trots så signalerar tillverkningsindustrin om en kommande tvärnit för nyanställningar. 13
Branschfördjupning HANDEL Konjunkturläget för företag inom Stockholms handel följer det senaste årets nedåtgående trend och försvagas på marginalen under andra kvartalet 2018. Konfidensindikatorn sjunker med en halv enhet till 97,5, vilket innebär att branschen befinner sig på en nivå som är under det historiska genomsnittet. Livsmedelshandeln är fortsatt ensam delbransch inom Stockholmshandeln som går bättre än normalt. Konfidensindikatorn faller visserligen med drygt fyra enheter, men konjunkturen är alltjämt mycket starkt. Motorfordonshandeln försvagas och befinner sig fortsatt i ett läge som är under normalt. Där befinner sig även partihandeln som förstärkts med ett par enheter. Sällanvaruköpshandeln försvagas under andra kvartalet och konfidensindikatorn faller med omkring en enhet till ett konjunkturläge som är mycket sämre än normalt. 120 115 110 Figur 10. Konfidensindikator för handeln Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. 105 100 95 90 85 80 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Stockholm Övriga riket Bakom den starka konjunktur som företag inom Stockholms livsmedelshandel möter finns en hög försäljningsvolym. Samtidigt faller förväntningarna på den framtida försäljningssituationen, vilket kan vara ett tecken på en kommande inbromsning. Det försämrade läget för sällanvaruköpshandeln kan förklaras med låga försäljningsvolymer och ökade varulager, vilket leder till en fortsatt pressad lönsamhet. 14
125 120 115 110 105 100 Figur 11. Konfidensindikatorer för delbranscher inom handeln i Stockholm Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. 95 90 85 80 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Livsmedel Sällanköpsvaror Motorfordon Partihandel BYGG Trots ett skriande byggbehov i huvudstadsregionen har konfidensindikatorn för Stockholms byggbransch länge stått och stampat. Visserligen har branschen gått något bättre än normalt, dock utan att övertyga. Under andra kvartalet 2018 försvagas byggsektorn markant. Konfidensindikatorn faller med närmare fem enheter till ett läge som endast är i linje med det historiska genomsnittet. Arbetskraftsbristen inom Stockholms byggbransch är en allvarlig hämsko för byggandet. Utsikterna på byggmarknaden på ett års sikt är alltjämt negativa och minskar jämfört med föregående kvartal. 120 115 110 Figur 12. Konfidensindikatorn för byggindustrin Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. 105 100 95 90 85 80 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Stockholm Övriga riket 15
TJÄNSTER Huvudstadsregionens tjänstenäringar vänder svagt uppåt under årets andra kvartal. De privata tjänsteföretagens konfidensindikator stiger med omkring två enheter och går in i ett läge som är i linje med det historiska genomsnittet. Efter föregående kvartals avmattning tycks konjunkturen för Stockholms tjänstenäringar sålunda återhämta sig något under det andra kvartalet. 120 115 110 105 Figur 13. Konfidensindikatorn för privata tjänstenäringar Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. 100 95 90 85 80 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Stockholm Övriga riket Databranschen går mot strömmen och uppvisar stora tillväxthinder under det andra kvartalet. 16
Stockholms databransch har länge varit central för huvudstadsregionens tillväxt. Under de senaste två kvartalen försämrades dock konjunkturen för Stockholms it-företag kraftigt. Men under andra kvartalet stiger konfidensindikatorn med närmare nio enheter till 107,6, vilket betyder att databranschen återgår till ett konjunkturläge som är starkare än normalt. Arbetskraftsbrist och bristen på lokaler och/eller annan utrustning ses som de mest allvarliga hindren för tillväxt bland företagen inom Stockholms databransch. Konfidensindikatorn för delbranschen uppdragsverksamhet ökar, men är alltjämt i ett läge som är sämre än normalt. Efterfrågan väntas stiga på sex månaders sikt vilket kan signalera om ett ljusare stämningsläge framöver, men företag med uppdragsverksamhet kämpar alltjämt mot en pressad lönsamhet. Finans- och försäkringsbranschen befinner sig i linje med det historiska genomsnittet efter att konjunkturen stärkts och konfidensindikatorn stigit med närmare tre enheter. 120 115 110 105 100 95 Figur 14. Konfidensindikatorn för utvalda delbranscher inom privata tjänstenäringar i Stockholm Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. 90 85 80 75 70 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Databranschen Uppdragsverksamhet Finans- och försäkring 17
TILLVERKNING Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin kännetecknas av stor variation. Mot slutet av 2016 skedde en stark återhämtning i Stockholms tillverkningsindustri och konjunkturen gick in i ett läge som var mycket starkare än normalt. Under andra delen av 2017 föll konjunkturen påtagligt till en nivå som var under det historiska genomsnittet. Nedgången skulle visa sig kortvarig då konfidensindikatorn steg kraftigt under första kvartalet 2018. Under årets andra kvartal ligger konfidensindikatorn kvar närmast oförändrad på en nivå som är mycket bättre än normalt. 130 125 120 115 110 105 Figur 15. Konfidensindikatorn för Stockholms tillverkningsindustri Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. 100 95 90 85 80 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Stockholm Övriga riket 18
STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE Brunnsgatan 2 Box 160 50 103 21 Stockholm Tel: 08-555 100 00 www.chamber.se ANSVARIG ANALYS: Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom ah@chamber.se Mobil: 070-949 18 26 ANSVARIG KOMMUNIKATION: Robert Östholm robert.ostholm@chamber.se