Vad är det här för prylar?

Relevanta dokument
Lärarguide. r(e)flect. Stöd för undervisning i teknik och fysik åk 4-9

Hur kommer man på en produkt?

Produktutvecklingsprocessen. (e)lvis

Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till. elvisualiseringsverktyg

Häftiga hästskolampan Hanna

krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan.

Trassliga trådspelet Troja

Härliga hörselskydden Hilma

Krypande kaninen Karin

Flaxande fjärilen Frida

Pedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK

Lärarmaterial. Teknik med el sidan 1. Mål ur Lgr 11: Vad gjorde våra förfäder utan elektricitet? Leva utan el? Författare: Torsten Bengtsson

Makeriet Lärarhandledning 6. Sensorer

Lilla lyckohjulet Lina

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Fysik. 1 2 Steg 3

BBC micro:bit Programmera och bygg ett tjuvlarm 2.0

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

Lokal pedagogisk plan

Diviga diodtavlan Diana

Värdera din digitala integritet

TEKNISKA SYSTEM LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 5

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?

Spänning. Sluten krets, kopplingsschema, seriekoppling, parallellkoppling.

Spännande Skuggfiguren Sofia

Strävansmål Mål Målkriterier Omdöme

Instruktion elektronikkrets till vindkraftverk

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem

Grundläggande ellära. Materiellåda art nr. 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa.

Lysande läslampan Lillian

Pedagogisk planering

Fladdrande flygfäet Felicia

Makeriet Lärarhandledning 7. Elektricitet

Vid Göteborgs universitet pågår sedan hösten 2013 ett projekt under

Elekricitet. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Elektroteknik. Louisa May Alcott. Elektroteknik 69

Vilka regler finns på internet?

Marie Svensson och Camilla Sjöberg

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8

Programmera en mänsklig robot. Lektionen handlar om att skapa och följa instruktioner. Programmera en mänsklig robot

Smidiga stegsnurraren Sonja

Vilka regler finns på internet?

Smarta sömnmaskinen Stina

Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon.

Amanda undrar över el inspirationslåda om enkel teknik. Förskola / F-klass

Programmera en mänsklig robot

HÄLLEBERGSSKOLAN. Ur kursplanen för området elektronik i ämnet teknik:

Mer än kompis? LÄRARMATERIAL OKEJ?

Arbetsområdet Elektronik

Mål för tema Makt och demokrati år 6-7

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Programmering, dans och loopar

Känsliga uppgifter och integritet

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

årskurs F-3 Batterispaning hemma.

Blinky Lights 1.0. Inledning. Innehåll. Förberedelser

Kretsar kring el årskurs 4-6

E-Control. Energy Control, den smarta vägen till ett energisnålt hem.

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012

M atematiska cirklar. Studiehandledning

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5

Amanda undrar över el inspirationslåda om enkel teknik. Förskola / F-klass

Teknik Granbergsskolan 7-

Strålande skrivaren Sara

8G Planering i svenska v Tema: Noveller Hej,

Makeriet Lärarhandledning 4. Robotar

TTS är stolta över att ingå i

Provuppgifter och experimentella prov

Pass 3 Bygga ett samhälle

Ett arbetsområde i Teknik. Vi kommer att arbeta med teknik v. 37, 38, 39 och 40.

Undersök Google. Sida 1 av 9. En digital lektion från

LEKTION 2: HUR JOBBAR EN INGENJÖR?

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor

Bygg med Vision. HomIQ

en titt på lärarmaterial och elevtexter

LARM. Bygg ditt eget larm. Arbeta med elektriska kretsar. Skydda dina värdesaker.

Programmera ett dörrlarm. Se video

Innehåll. 1. Lektionsupplägg av omvändningen av randvinkelsatsen. 2. Instruktion till eleverna.

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna:

Att öka elevernas förståelse för vattenkraft och el-energi i utställningen på ett elevaktivt sätt.

Allmän del I den första delen beskriver och förklarar man i allmänna ordalag vad som är målet med instruktionen:

Tekniken en djungel. Apple Id, Gmail, Hotmail, Icloud, Appar, Appstore, Itunes, säkerhet, molntjänster, WiFi

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte

BIGmack. Användarvägledning. Ett hjälpmedel för träning och kommunikation med ett talat meddelande

Eftersom det endast är en fristående strömslinga man påverkar då man trycker på knappen säger man att omkopplaren i bild 1 är en enpolig omkopplare.

Storylinens namn: Framtidens boende

Bilbygget i 8A och 8C, VT17

Det är tekniskt, ganska svårt och avancerat elevers uppfattningar om tekniska system och framtidens teknik i interaktion med artefakter.

Planering i svenska v Tema: Noveller

Undersökningar av tekniska lösningar

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Musikteater Unna EN BIT AV MIG EN LÄRARHANDLEDNING. av Anna Holmlin-Nilsson. Formgivning av Johan Theodorsson

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

KORVGRILL. Installations- och användningsanvisningar

Illustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v

Buggar eller fel vid programmering. Lektionen handlar om felsökning i programmering. Buggar eller fel vid programmering

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Transkript:

1. Vad är det här för prylar? 7

1.Vad är det här för prylar? Syfte Detta moment beskriver aktiviteter som syftar till att skapa intresse för att ta reda på hur olika tekniska komponenter fungerar. Här fokuseras på en specifik visualiseringsprodukt, (e)lvis funktion och vilka olika tekniska komponenter den består av. Alltså möjliggörs en beskrivning av både hur en specifik produkt fungerar och vad det är som möjliggör funktionen. Utvärdering Eleverna får konstruera ett system med angivna komponenter och rita egna ritningar och skisser över sina olika kopplingar och dess funktion. De får skriva en instruktion till sin konstruktion som en kamrat får läsa och använda. Eleven får dessutom skriva och ställa frågor till läraren, motivera sina förslag, diskutera sina förslag i klassrummet. Likaså får eleverna diskutera förklaringar av begrepp i klassrummet. Index Aktivitet 1.1 20 frågor Aktivitet 1.2 Låt mig visa Aktivitet 1.3 Så funkar (e)lvis systemet Aktivitet 1.4 Fördjupning av begrepp Aktivitet 1.5 Konstruera 8

Aktivitet 1.1 20 frågor Om man har tillgång till r(e)flect-lådan kan man placera de medföljande (e)lvis -delarna på ett bord i klassrummet. Har man inte tillgång till boxen kan man visa bilden på (e)lvis (Bild 1) 1. Eleverna uppmanas att titta och fundera lite över vad det kan vara. Skriv ned 5 frågor som du ska ställa till din lärare för att du ska kunna förstå dig på prylarna, hur de kan användas och hur de kan fungera tillsammans! Läraren får bara svara ja eller nej på dina frågor så tänk på hur du ställer frågan! Sedan får varje elev ställa minst en fråga var. Uppmana eleverna att skriva ned hur prylarna kan användas men även varför. Låt dem sedan berätta om sina förslag i klassrummet, låt dem motivera sina förslag. Material 1.1: Om man har r(e)flect-boxen Samtliga komponenter (pluggar, knob, datordel). Två stycken vanliga elapparater som läraren tar med själv. Till denna aktivitet finns en instruktionsfilm (film 1) 2 för läraren, om hur komponenterna kopplas ihop och hur mätningen är tänkt att fungera. Dessutom finns en instruktionsbroschyr 3 att titta på. Projektor (alt. dator) Om man inte har reflect-boxen Elapparater som läraren tar med sig själv. El-energimätare som mäter apparatens el-användning (finns att köpa i detaljhandeln för cirkapris 100 kronor). Alternativt kan apparaternas effekt läsas av från apparaternas specifikationer eller sökas via Internet. 1 Aktivitetsstöd 1: Bild på (e)lvis. På websidan. 2 Aktivitetsstöd 2: En film som instruerar (e)lvis, hopkoppling. I (e)lvis och på websidan. 3 Aktivitetsstöd 3: Instruktionsbroschyr. För utskrift på websidan och utskriven i lådan. 9

Aktivitet 1.2 Låt mig visa Läraren visar hur komponenterna som finns i (e)lvis kan kopplas ihop, hur det fungerar och hur systemet kan användas för att mäta och illustrera elanvändning. Han eller hon kopplar sensorerna (pluggarna) till en elapparat som finns i klassrummet, exempelvis en radio/cd-spelare och en elapparat som hon/han tagit med sig hemifrån och som många av eleverna känner till, exempelvis en hårtork. Mätningen går till enligt instruktionsfilmen och informationsbroschyren för lärare. Ett tips är att endast dra upp till 0,1kWh, för att det snabbare ska synas någon förändring i pajdiagrammet som skapas i projektionen. Om enbart web-läromedlet används visar läraren hur man webbaserat kan plocka ihop apparater som vi studerat i klassrummet och hittat effekt på. Använda upp 0,1 kwh. Här möjliggörs att via webben göra mätningar med samma utrustning som finns i r(e)flect. Webfunktion 1. Läraren berättar därefter om hur man kan använda systemet för att undersöka hur mycket el olika apparater använder och därigenom kan olika påståenden om vilken apparat som drar lite eller mycket el prövas. I denna aktivitet används vissa begrepp som skrivs upp på tavlan. Begreppen finns även illustrerade 5 i en begreppsordlista 6 för att ytterligare tydliggöra innebörden. Begreppsordlista kan skrivas ut och delas ut i klassen. Läraren kan även gå igenom ordlistans ordförklaringar med eleverna. Begrepp (förslag) Komponenter Sensor Trådlös överföring Enkortsdator Grenuttag Projektor Tekniska system Kretskort Material 1.2: Begreppsordlista med förklarande skisser. En informationsfilm (film 1) för lärare om hur man använder (e)lvis (de olika delarna/komponenterna). Informationsbroschyr för lärare om hur man använder (e)lvis. 4 Aktivitetstöd 4: En funktion (1) på web-sidan. Dra och mät! Olika apparater som kan sättas in i ett system 5 Aktivitetsstöd 6: Begreppsillustration. För websidan och utskriven 6 Aktivitetsstöd 5: Begreppsordlistan. Finns för utskrift på web och utskriven i lådan. 10

Aktivitet 1.3 Så funkar (e)lvis systemet (e)lvis är ett exempel på en produkt som tagits fram för energivisualisering. Nu visas en film som beskriver hur (e)lvis-systemet fungerar och hur den kan användas. Filmen är tänkt att fungera dels som instruktionsfilm för eleverna, dels försöka förklara hur (e)lvis fungerar. Under filmen kan begreppssamlingen, ordlistan, delas ut. Den tar upp alla de begrepp som används i filmen och eleverna kan använda den som en ordlista. Låt eleverna ställa eventuella frågor om filmen. Material 1.3: En Så funkar det -film (film 2) 7 som visar mer om det tekniska systemet i (e)lvis och hur den fungerar och används. 7 Aktivitetsstöd 8: Film 2. Om hur (e)lvis fungerar 11

Aktivitet 1.4 Fördjupning av begrepp Nu uppmanas eleverna att mer ingående arbeta med de olika begreppen från filmen som även återfinns i Ordlistan. De kan arbeta i grupp och får ta reda på lite om några olika komponenter/funktioner. När grupperna har arbetat färdigt går läraren igenom orden tillsammans med eleverna. Syftet är att både förklara vad begreppet innebär och diskutera lite om funktion/användning etc. I grupper om 4-5 personer ska ni nu försöka förklara begreppens innebörd och ge exempel på användningsområden som ni känner till. Använd ordlistan och internet! Men skriv ned den internetsida på vilken ni hittar fakta! Eleverna kan till sin hjälp söka fakta på nätet. Läraren kan uppmana eleverna att beskriva vilken sida de hittat förklaringar på, det kan vara användbara sidor för fortsatt arbete. Eleverna uppmanas också vara källkritiska, studera vilka sidor som kommer upp när man söker på ett specifikt ord. Att det kan komma upp vad som helst! Avslutningsvis kan klassen spela begreppsmemory 8. Material 1.4: Memoryspel med begreppskorten. Även Begreppsordlistan från aktivitet 1.2. 8 Aktivitetstöd 7: Ett begreppsmemory. För utskrift på websidan och utskrivet i lådan. 12

Aktivitet 1.5 Konstruera Be eleverna minnas tillbaka till filmen om (e)lvis och att den bestod av olika komponenter och att den drivs med el. (e)lvis är ett litet system som består av mindre system och av enskilda komponenter vilka i sin tur också kan utgöra små system. Eleverna ska nu fundera över ett enkelt system med komponenter och el. Eleverna får sladdar, två lampor, en liten motor, en strömbrytare och ett batteri. De ges uppgiften att konstruera något som rör sig och som lyser samt kan sättas på och av. 1. Steg ett ska vara att prova hur sladdar och komponenter kan kopplas för att fungera. Låt eleverna både koppla serie- och parallellkoppling. 2. Steg två är att göra en skiss över hur de ska bygga sin konstruktion. 3. Steg tre är att rita en ritning över konstruktionen i vilken eleven får använda riktigaritningssymboler Nu är det dags att koppla ihop komponenter med ett batteri! Prova först hur man måste koppla för att lamporna ska lysa och motorn ska snurra. Men även hur du använder strömbrytaren och dessutom konstruerar en strömbrytare på ett enkelt sätt. Gör nu en skiss över din konstruktion, innan du bygger ihop allt! Gör också en ritning över själva kopplingen, ett kopplingsschema! Använd riktiga symboler! Material 1.5: Ritningssymbolerna RITNINGSSYMBOLER, instruktion till hur man ritar ett kopplingsschema Övrigt material: sladdar, två lampor, en liten motor, en strömbrytare och ett batteri per grupp, som läraren förser eleverna med. 4. Därefter uppmanas eleven bygga en enkel konstruktion med sådant material som finns att tillgå i klassrummet. Träspill, pappersrullar, platsburkar, klädnypor etc. de ska ges möjlighet att använda vanliga verktyg. Nu ska du koppla ihop dina komponenter enligt ritningen. Välj materiel för att bygga föremålet som ska lysa och snurra. 5. När konstruktionen är färdig uppmanas eleven att skriva en instruktion till sin konstruktion i vilken de beskriver vilka komponenter den består av, hur de samverkar, hur konstruktionen ska sättas på och stängas av samt hur den kan användas. När du är färdig med din konstruktion ska du skriva en instruktion som du sedan kan lämna till en kamrat. Beskriv vad föremålet är, hur det ska användas och hur kamraten ska göra för att få det att fungera. Låt en kamrat läsa och prova att sätta igång din konstruktion 10. 9 Aktivitetstöd 9: En presentation av ritningssymboler. För utskrift på websidan. 10 Aktivitetsstöd 10: Konstruktionsövningar till akt. 1.5. För åk 4-6 och för åk 7-9. På websidan. KomTek! 13