Grön asfalt Återvinning Återvinning Återvinning
Trender i samhället I dagens samhälle finns en stark önskan att spara på naturresurser. Återanvändning och återvinning av material och produkter är något som prioriteras högt i såväl lagstiftningen och i utbildningen. Dagens ungdom uppfostras till miljömedvetenhet och uppmuntras att arbeta enligt principer kring hållbar utveckling. Vad gäller tillverkning eller användning av produkter och metoder, förespråkas energisnåla och naturresurssparande lösningar och åtgärder. Asfaltbranschen är en bransch som under många år har satsat både på hållbar utveckling och återvinning. Branschen har i många fall redan uppfyllt de internationella kraven på att minska CO 2 -utsläpp med 20 % under tidsperioden 1990 2020. 1
Asfalt en naturprodukt Asfalt är ett material som huvudsakligen består av sten (ca 95 %) som är sammanklistrat med bindemedlet bitumen (ca 5 %). Bitumen framställs genom destillation av råolja i raffinaderierna, men förekommer också i naturen som naturasfalt. Stenmaterialet som används i asfalt fås huvudsakligen genom krossning av berg, men i någon mån används också naturgrus eller sand som råvara. Asfaltmassa är i stor utsträckning ett naturmaterial och i produktionen tillsätts få eller inga tillsatsmedel och kemikalier. I vissa asfaltprodukter tillsätter man kalkstensfiller, övrigt stenmjöl, polymerer, fibrer eller vidhäftningsmedel. Asfalt tillverkas genom att upphettat stenmaterial och varmt bitumen blandas samman i ett asfaltverk. Bitumen är i rumstemperatur ett styvt, fast eller halvfast material, som vid uppvärmning blir flytande och lågvisköst. Vid asfaltmassans normala produktionstemperatur (100 180 C) är bitumenet flytande, vilket möjliggör en god blandning med stenmaterialet. 2
Av asfaltmassa gör man asfaltbeläggningar. Den varma asfaltmassan körs ut till objektet som ska beläggas med asfalt och beläggningsarbetet utförs med hjälp av asfaltutläggare. Utlagd massa, ofta 35 100 mm tjock, komprimeras med hjälp av vältar. Efter att beläggnigen har svalnat är den klar för att användas och trafikeras. Asfaltbeläggningar används i mycket stor utsträckning i det moderna samhället. Så gott som alla större vägleder i de nordiska länderna är belagda med asfalt. Asfaltbeläggningar ger oss en dammfri, hållbar, miljövänlig och god ekonomisk lösning för många olika ytor; såsom gator och vägar. Asfaltbeläggningarna har en slät yta, som ger fordonen god friktion, körkomfort och ett lågt rullmotstånd med låg bullernivå. Asfaltbeläggningar används också i stor utsträckning på ytor för lättare trafik, fotgängare, lekande barn och övrig fritids- och rekreationsverksamhet. 3
4
Ta vara på gammal asfalt! I dagens urbana samhälle finns stora mängder teknik för infrastruktur och kommunikation uppbyggd under de asfalterade gatorna och vägarna. Under asfaltbeläggningarna finns bland annat olika ledningar och avloppssystem. För att underhålla och bygga ut dessa måste man ofta göra grävningar i asfaltbeläggningen. Då man gräver upp den gamla asfaltbeläggningen tillvaratas och transporteras den till något närliggande asfaltverk eller annan godkänd mottagningsplats. Där krossas den uppgrävda asfalten till asfaltgranulat, som sedan används på nytt som råvara vid produktion av ny asfaltmassa. Detta asfaltgranulat kallas även returasfalt. Det är också vanligt att man före en ny beläggningsåtgärd jämnar ut den gamla beläggningen, så att nyasfalteringen ska kunna ske på en plan yta. Denna utjämning görs idag ofta med hjälp av kallfräsning. Vid fräsningen uppstår fräsmassor, som också körs till asfaltverket för återvinning. De flesta av industrins asfaltverk är idag utrustade för att kunna återvinna asfaltgranulat. 5
Asfalt kan återvinnas till 100 procent Asfaltbranschen är en av de branscher som är mycket framstående vad gäller återvinning och recycling. Asfalt är en 100 % återvinningsbar produkt. I praktiken återvinns nästan all gammal asfaltbeläggning, som grävs eller fräses upp. Asfaltbranschen har sedan 1970-talet tillämpat återvinning av gammal asfalt i en alltmer tilltagande volym. Stora investeringar har gjorts i maskinparken för att kunna utföra återvinning i full skala. Tack vare den långa metodiska utvecklingen kan branschen idag använda stora mängder av gammal asfalt som råvara i nyproduktionen. I vissa fall kan till och med över hälften av asfaltproduktionens råvara vara gammal asfalt. I de nordiska länderna tillverkar man cirka 23 miljoner ton asfalt årligen och tar under samma tid tillvara på cirka 4 5 miljoner ton gammal asfalt. Största delen av denna returasfalt används som råvara i asfaltverken vid produktion av ny asfaltmassa. En del av den insamlade returasfalten används som obundet eller halvbundet grus i olika väg- och grundkonstruktioner. Ur nationalekonomisk och miljömässig synpunkt är det önskvärt att en så stor del som möjligt av returasfalten används som råvara i asfaltproduktionen. På så vis kan man dra full nytta av det bitumen som ingår i materialet. 6
Returasfalt ett värdefullt råmaterial Bitumen är den dyraste komponenten i asfalt och returasfalt innehåller mycket bitumen. Därtill är det enkelt att värma upp returasfalt och använda den på nytt, vilket innebär att återvinning av asfalt resulterar i stora ekonomiska besparingar, i synnerhet i de fall där transportavståndet till asfaltverket är inom rimligt räckhåll. 7
8
Återvinningsmetoder Vid varm återvinning används asfaltgranulatet som råvara vid tillverkningen av den nya asfaltmassan. Om man vill använda stora mängder returasfalt som råvara bör asfaltgranulatet värmas upp innan det blandas med de övriga råvarorna. Asfaltindustrin har också utvecklat metoder som gör återvinning på plats möjligt. Denna återvinning på plats (in-situ) sker ofta med stora maskiner som hettar upp den gamla beläggningen, varmfräser och utjämnar den, samt tillsätter ny asfaltmassa. Metoderna kallas för Remixing och Repaving, som med fördel används för större enhetliga vägobjekt. Med hjälp av dessa skapas nya asfaltbeläggningar som innehåller en hög andel återvinningsmaterial. Eftersom asfaltåtervinningen enligt dessa metoder sker ute på vägen är logistikkostnaderna låga. Det har följaktligen visat sig att man får beläggningar med låga års- och livscykelkostnader. I någon mån används också så kallad kall återvinning. Med hjälp av bitumenemulsioner kan man blanda kall returasfalt och kallt stenmaterial till massor som används i bärlager. 9
10
Asfalt producerad med returasfalt som råvara Idag har asfaltbranschen regelverk och specifikationer som prioriterar användningen av returasfalt som råmaterial i produktionen. Samma kvalitetskrav ställs på asfalt som görs av nya material som på den asfalt som produceras med returasfalt som råvara. Därför har asfalt som innehåller returasfalt likvärdig kvalitet som ny asfalt. Oberoende om asfalten är tillverkad med återvunnet material eller inte, är den ett rent och säkert material ur vilket ingen utlakning sker. 11
12
Fördelarna av asfaltåtervinning Återvinning av asfalt innebär stora besparingar vad gäller materialkostnader och logistik. Dessa besparingar, i synnerhet minskat behov av nytt bitumen, ger god ekonomi åt återvinningsverksamheten. Besparing av stenmaterial är också extra betydelsefull för de länder som måste importera stenmaterial. Användningen av returasfalt minskar också transportkostnaderna såväl som antalet transporter, vilket innebär påtagliga minskningar av bränsleutsläpp. Genomförda forskningsprojekt och beräkningar visar att återvinning av returasfalt ger lägre totala energikostnader och betydligt mindre utsläpp, såsom CO 2 -utsläpp. Lägre års- och livscykelkostnader gör återvinningen till en viktig miljöpolitisk, nationalekonomisk och industriell målsättning. Produktionen av återvunna asfaltmassor är en ren och säker process. Asfaltindustrin har produktionsutrustning som gör att tillverkningen av returasfaltmassor inte har någon skadlig inverkan på miljön och närmiljön. Tillverkning och utläggning av återvinningsmassor motsvarar den normala produktionen både vad gäller utsläpp och arbetssäkerhet. 13
14
Återvinning på ett rent och säkert sätt Återvinning av gammal asfalt kräver särskilda tillstånd, eftersom den klassificeras som avfall. Gammal asfalt får enbart lagras under en viss tid (3 år) innan den måste återvinnas. Att frakta returasfalt till deponier är inte rekommendabelt. Även miljömyndigheterna befrämjar återvinningsverksamheten trots att returasfalt har fått den något tvivelaktiga avfallsklassificeringen. Asfaltindustrin och asfaltverken har i de flesta fall behövliga tillstånd för att ta emot, lagra och utföra återvinningen. Nästan all gammal asfalt är 100 % återvinningsbar. Undantaget är gammal tjärasfalt och vissa nedsmutsade kontaminerade asfaltbeläggningar, som då och då kan uppdagas. Dessa bör föras till deponier för att åtgärdas med specialmetoder. Vägen är ingen deponi. Asfaltbranschen är mycket mån om att inte ta emot gammal asfalt som kan vara kontaminerad med ämnen som kan förorsaka problem för arbetssäkerheten, miljön eller framtida återvinning. Genom att vara restriktiv och ställa renhetskrav, samt genom att ha kunskap om de material som används, försäkrar sig branschen om att man även i framtiden kommer att kunna arbeta med rena och säkra processer och produkter. 15
Broschyren Den här broschyren ges ut på sex nordiska språk samt på engelska av Nordiskt Vägforum, NVF, och dess beläggningsutskott. NVF främjar utvecklingen inom väg- och trafikområdet genom samarbete mellan branschfolk och organisationer i Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige och på Färöarna. NVF:s utskott för beläggningar har under de senaste åren behandlat många olika ämnen som har anknytning till miljö och hållbar utveckling. Utskottets huvudämne år 2011 var recycling/återvinning av asfalt. Utskottet konstaterar i sitt huvudämne att asfaltbranschen genomför återvinning i stor utsträckning och att erfarenheterna av återvinningsverksamheten är goda. Utskottet anser också att gammal asfalt kan återvinnas i ännu större utsträckning i framtiden, om bara den allmänna kunskapen om asfaltåtervinning kan spridas. Med denna broschyr vill NVF därför påvisa asfaltåtervinningens möjligheter och fördelar för branschens samarbetspartner och kontaktytor. Broschyren har gjorts under ledning av Lars Forstén, Finland, som ett samarbete mellan de olika ländernas beläggningsutskott. Broschyren kan fås eller beställas från: Nordiskt Vägforum, NVF c/o Trafikverket 78189 Borlänge nvf@trafikverket.se Tryckt: Erikoismedia Oy, Finland, 5/2012 Design och layout: Miuraad Oy, Miura Merenmies, Petteri Lauttamus Tryckt på papper Reprint Deluxe som har tilldelats EU:s miljömärke rek.nr. DK/11/1. 16 SE
SE