Glasbruksprojektet. Förstudie avfall. Renare Marks Vårmöte. Hanna Almqvist, Golder Associates AB Pär Elander, Elander Miljöteknik AB 2015-03-25

Relevanta dokument
Rapport. Glasbruksprojektet Förstudie rörande avfallshantering vid saneringar av glasbruksområden. Upprättad för Sveriges geologiska undersökning

Framtida risker med att använda avfall i konstruktioner. Gustaf Sjölund Dåva Deponi och Avfallscenter Umeå

Återvinning av avfall i anläggningsarbete

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING

Rapport. Glasbruksprojektet. Avfallshantering vid saneringar av glasbruksområden. Upprättad för Sveriges geologiska undersökning

Hantering av sopsand

Målgruppen är varierad

Samrådsunderlag. Samråd. Mellanlagring av järnsand på Näsudden, Skelleftehamn, Skellefteå kommun

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Glasdeponier - risk eller resurs?

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Bakgrund, intentioner och tillämpning

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi

Provtagning planterings- och trädgårdsjord 2014

Är det möjligt att återvinna metaller ur förorenade massor? Dan Berggren Kleja, SGI Karin Karlfeldt Fedje, Renova/Chalmers

UPPDRAGSLEDARE. My Ekelund UPPRÄTTAD AV. Anders Lindelöf

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment

Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam

Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning. Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ)

PM F Metaller i vattenmossa

Resultat från lakning av avfallsmassor från lekplats vid Sunda samt bedömning om lämpligheten för återanvändning i anläggningsändamål

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Tillsammans för en miljöriktig avfallshantering

Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts

Användning av avfall i anläggningsarbeten en möjlighet till återvinning. Vad ska jag prata om och vilken nytta har ni av detta?

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Stabilisering för deponering av förorenade muddermassor

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

Avfall. Avfall i Sundsvall. Det finns flera anläggningar som är viktiga för att hantera avfall i kommuner. Dessa beskrivs nedan.

Hållbarhetsredovisning Rönnskär 2012

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1

VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA. PM och MUR - Markmiljö Upprättad av: Malin Brobäck Granskad av: Jenny Seppas Godkänd av: Andreas Leander

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

En introduktion till. s arbete med deponier (moderna avfallsanläggningar) Johan Fagerqvist, Rådgivare deponering

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten

Utlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping

Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk NCC TEKNIK

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

Elektronik i var mans hand

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Bilaga 2. Avfallsanläggningar. Bilaga till Avfallsplan

Förstudier inför Landfill mining

Sökanden. Fastighetsuppgifter där massor ska läggas ut. Utförare/entreprenör (om annan än sökande) Ansvarig för miljökontroll. Miljökontoret 1 (5)

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

Samråd enligt miljöbalken

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Styrmedelsanalys av deponiskatten En samhällsekonomisk analys med styrmedelsteoretisk ansats.

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Nätverket Renare Mark Syd - NSR 11 oktober 2007

Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten

Sammanställning av provtagningsnivåer, fältanteckningar och labanalys, provtagning med skruvborr och grävmaskin

DET SOM ÄR SKRÄP FÖR DIG KAN VARA EN SKATT FÖR ANDRA

Kommunen ställer krav på MIFO fas 2..? Nej, det händer normalt sett inte. Möjligen föreläggande..men inte enligt def. MIFO fas 2.

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10

RÖNNSKÄR KOKKOL A HARJAVALTA ODDA

Nr Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Massor för anläggningsändamål

Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU

ÖSTRA HAMNEN. Bilaga 1

Lägesrapport KVVP etapp 1

Bilaga - Beräkning av platsspecifika riktvärden

Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.

UNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN

Förslag på översiktlig miljöteknisk markundersökning, MIFO-objekt, Börjetulls planområde

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson

Nätverket Renare Mark Norr och Marksaneringscentrum Norr

RAPPORT. Redovisning av miljökontroll och utförda efterbehandlingsåtgärder på fastigheten Nöbble 3:8 i Kvillinge.

Situationsplan

Sammanställning av gällande villkor m.m.

Vilka regler styr hanteringen av förorenade sediment?

VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Miljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet. Avrop 1. Rapport nr O-hamn 2011:8. Oskarshamns kommun

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs:

Analys av rensmassor vid Knästorp 2016

Halmstads Energi och Miljö AB

Miljösamverkan Västerbotten

Bilaga 1 1(6) till Avfallsplan Boendeform 2008 Flerbostadshus 6466 Småhus 6056 Fritidshus 1658 Figur 1. Boendeformer och antal fritidshus

Metaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: Foto: Medins Biologi AB

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Järnsand. Då myndigheterna bestämde sig för att vår biprodukt är ett avfall och ingen mindre än ringa risk kom på besök. Renare Mark 24 November 2016

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman

Riskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun.

PM - Översiktlig miljöteknisk markundersökning Skepplanda 8:4, Ale kommun


Miljöteknisk markundersökning f.d. Åryds glasbruk, Växjö kommun

Landskapsförordning (2006:124) om hantering av jord- och muddermassor

Skogsflyet, kompletterande miljöteknisk undersökning

Transkript:

Renare Marks Vårmöte Hanna Almqvist, Golder Associates AB Pär Elander, Elander Miljöteknik AB 1

Glas Blått: kobolt Svart: nickel, krom Orange: kadmium, svavel Rött: guld (små mängder) Turkos: koppar Arsenik: tar bort gasbubblor Bly: kristall (lättare att slipa, mer glitter) 2015-03-18 2

Glasriket Fyra kommuner Ett 40-tal objekt (RK 1 och 2) inom en radie av 40 km Efterbehandling 1 miljard kronor Avfallshantering kritisk kostnad och kapacitet Intermittenta avfallsströmmar under lång tid Återvinning av glasmassa och/eller metaller 2015-03-18 3

Förutsättningar Bruksmark Arsenik Barium Bly Glasdeponier Arsenik Bly Kadmium Zink 700 000 m 3 förorenad jord 25 % FA 75 % IFA Deponeras Lokala lösningar 300 000 m 3 glasavfall Blandat glasavfall FA Grövre fraktion IFA Återvinnas? Mellanlagras 4

Återvinningsmöjligheter i befintliga anläggningar Boliden Rönnskärsverken Utvinner bland annat bly Använder sand som slaggbildare Mängden bly i glasbruksdeponierna kan uppskattas till totalt 3 000 4 000 ton Blykoncentrationerna i glasavfallet är dock för låga (Boliden behöver koncentrationer i nivån några procent). Glasavfall som slaggbildare är inte intressant pga. risken för förorening av fallande slagg ( järnsand ) som man vill kunna återvinna som fyllningsmaterial i anläggningsarbeten m.m. 5

Återvinningsmöjligheter pågående utveckling Glafo Glasforskningsinstitutet Från usch till resurs FoU-projekt som pågår tom juni 2018. Utvecklar en smältprocess för återvinning av glasmassa och metaller (inkl. arsenik och antimon) från deponerad glasskärv.. Ett kompletterande utvecklingsprojekt planeras för att ta fram metoder att separera glasskärv från främmande material i deponierna. Tidsaspekt för en sådan ansökan uppges till 2016. 6

Anod Katod Återvinningsmöjligheter pågående utveckling Saltextraktion As, Cd Bly Glasdeponi Saltbad Aluminiumsmälta Kiseloxid

Återvinningsmöjligheter - slutsatser Boliden anser att halterna av bly är för låga och halterna av föroreningar (främst arsenik och kadmium) är för höga för att intresse ska finnas för återvinning i befintliga smältverk, oavsett prisbild. Salt Extraction AB arbetar med utveckling av saltextraktion för återvinning av metaller från industriella restprodukter t.ex. slagg från tillverkning av rostfritt stål. Man har visat att tekniken även fungerar för återvinning av bly från glas (äldre TV-skärmar) och bör vara en möjlig teknik för återvinning av metaller och en silikatmatris samt avskiljning av föroreningar (arsenik, kadmium) i en och samma process. Glasforskningsinstitutet arbetar med målsättningen att ta fram en fungerande metod för återvinning av glasmassa och metaller inom en femårsperiod. För att få en sådan process i drift behöver frågor som huvudmannaskap och finansiering av en anläggning lösas. Bedömningen är att det i nuläget inte finns några återvinningsmöjligheter, men att möjligheter kan komma att finnas i ett längre tidsperspektiv (5-10 år). 2015-03-18 8

Mellanlager Varför mellanlager I väntan på återvinning Minska kapacitetsbehovet Intermittenta avfallsströmmar under lång tid Utforma mellanlager Mellanlagring <3 år, annars deponering Mellanlager för glasavfall = FA-deponi (ev med avsteg från krav på bottenkonstruktion, men med ex.vis tak) Alternativt byggs mellanlager som en deponi vilken kan sluttäckas om återvinning uteblir 2015-03-18 9

Tänkbar processkedja för ett återvinningsalternativ Aktiviteter på glasbruksområdet Aktiviteter på mellanlagret Lokal hantering Uppgrävning Sortering Mellanlagring Förbehandling? Aktiviteter på avfallsanläggning Aktiviteter på återvinningsanläggning (Behandling) Deponering Förbehandling? Återvinning Produkter 2015-03-18 10

Sammanfattning 700 000 m 3 förorenad jord och 300 000 m 3 glasavfall inom 4 mils radie 1 miljard i EBH-kostnader, avfallshantering kritisk del Återvinna glasavfallet? I befintligt smältverk Genom saltextraktion Glafos forskningsprojekt Inga återvinningsmetoder ännu utvecklade Mellanlager Utformas som deponi Hanna Almqvist, Golder Associates AB, 08-506 306 51 hanna_almqvist@golder.se Pär Elander, Elander Miljöteknik AB, 072-217 08 77 par@elandermiljoteknik.com 11