Om jag blir anmäld
Innehåll Handläggning av anmälningsärenden hos vårdgivare, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN)... 5 Klagomål till vårdgivare...5 Ärenden hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO)...5 Anmälningar från patienter och närstående...6 Lex Maria...7 Initiativärenden...7 Ärenden hos HSAN...8 Prövotid...8 Återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätt...8 Överklagande...9 Vad erbjuder Läkarförbundet?...10 Juridisk hjälp...10 Konsultationsläkare...10 Kollegialt nätverk...11 Vad kostar det?...11 Hur skriver jag mitt svar? Praktiska råd...12 Formulering...12 Tänk också på...13 Åtalsärenden...13 Patientnämnd och patientombudsman...14 Patientförsäkringen...14 Yrkesförsäkring...15 Patientförsäkring...15 Ansvarsförsäkring...15 Rättsskyddsförsäkring...15 Bilaga 1 Exempel på disposition av yttrande/svar...17 Bilaga 2 Exempel på överklagande...18
Utgåva XIII, 2018 2011 infördes ett nytt system för anmälningar mot hälso- och sjukvårdspersonal. Disciplinpåföljderna (erinran och varning) togs bort och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), som tidigare utdelade disciplinpåföljder, hanterar numera endast frågor om prövotid, begränsning av förskrivningsrätt och återkallelse av legitimation. Sådana frågor tar HSAN upp efter anmälan från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO tog 2013 över Socialstyrelsens roll som tillsynsmyndighet över hälso- och sjukvården. Den 1 januari 2018 blev vårdgivaren första instans för enskildas klagomål och IVOs utredningsskyldighet vad gäller klagomål begränsades. Patienter och närstående som vill anmäla hälso- och sjukvårdspersonal ska i första hand lämna sin anmälan till berörd vårdgivare eller till patientnämnden. Vårdgivaren ska sedan svara på anmälan. Ifall patienten eller den närstående inte är nöjd med svaret kan vederbörande gå vidare med en anmälan till IVO, som endast är skyldig att utreda mer allvarliga klagomål. IVO ska i sådana fall göra den utredning som behövs för att kunna pröva anmälan. IVO är i sin utredning inte begränsad till den anmärkning som framförts i anmälan, utan kan titta på andra aspekter som framkommer under granskningen. IVOs utredning avslutas med ett beslut, där myndigheten kan rikta kritik mot vårdgivaren eller hälso- och sjukvårdspersonal. Reglerna om anmälningssystemet finns i patientsäkerhetslagen. Ett huvudsyfte med den lagen är att bidra till ökad patientsäkerhet, vilket i förlängningen bör medföra färre anmälningar mot vården. Centralt är lagens krav på vårdgivarna att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, där även patienter och deras närstående ges möjlighet att delta. Arbetet syftar inte i första hand till att identifiera enskilda yrkesutövare som gjort misstag, utan till att uppmärksamma, utreda och förebygga risker och negativa händelser i vården. Risken för att bli anmäld en eller flera gånger under ett yrkesverksamt liv som läkare är ändå påtaglig. Som medlem i Sveriges läkarförbund har du möjlighet att få råd och hjälp i anmälningsärenden. Verksamheten bygger dock på att du själv medverkar i processen, eftersom det bara är du som kan lämna uppgifter kring vad som har inträffat. 4
Handläggning av anmälningsärenden hos vårdgivare, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) Sedan den 1 januari 2018 ska patienter och närstående som vill klaga på vården i första hand vända sig till vårdgivaren. De myndigheter som hanterar anmälningsärenden är Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). IVO prövar, efter anmälan av patienter eller närstående, klagomål mot hälso- och sjukvården och hälso- och sjukvårdspersonal. En förutsättning för att myndigheten ska vara skyldig att ta upp en sådan anmälan till prövning är dock att vårdgivaren dessförinnan fått möjlighet att svara på klagomålet. HSAN handlägger, efter anmälan av IVO, ärenden om prövotid, begränsning av förskrivningsrätt och återkallelse av legitimation. Patienter och närstående är inte behöriga att göra anmälan till HSAN. Varken IVO eller HSAN prövar frågor om skadestånd eller annan ekonomisk ersättning. Klagomål till vårdgivare Vårdgivaren är sedan den 1 januari 2018 första instans för patienters och närståendes klagomål mot hälso- och sjukvården. Patienter och närstående ska, i första hand, vända sig till aktuell vårdgivare med sina klagomål och synpunkter. Vårdgivaren ska snarast besvara klagomålen. De ska besvaras på lämpligt sätt med hänsyn till klagomålets art och den klagandes förmåga att tillgodogöra sig informationen. Svaret ska innehålla en förklaring av vad som inträffat och, i förekommande fall, en beskrivning av vilka åtgärder som vårdgivaren tänker vidta för att något liknande inte ska hända igen. Ifall patienten eller den närstående inte vill vända sig direkt till vårdgivaren med sitt klagomål kan hen istället kontakta patientnämnden. Patientnämnden ska i sådana fall hjälpa den klagande att föra fram sitt klagomål till och få svar från vårdgivaren. Under vårdgivarens utredning av ett klagomål kan det bli aktuellt för inblandad personal att yttra sig. Ärenden hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är tillsynsmyndighet över hälso- och sjukvården och dess personal. I myndighetens uppdrag ingår bland annat att, under vissa förutsättningar, pröva anmälningar från patienter och deras närstående mot vårdgivare och hälsooch sjukvårdspersonal samt att ta emot så kallade Lex Maria-anmälningar från vårdgivare. IVO kan även på eget initiativ inleda en utredning mot en vårdgivare eller mot hälsooch sjukvårdspersonal (så kallade initiativärenden). 5
IVO är organiserat i sex regionala avdelningar (Göteborg, Jönköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Örebro), som har hand om utredningarna inom sina geografiska områden. I IVOs utredningar deltar, om ärendet gäller läkares handläggning, vanligen en eller flera läkare. Anmälningar från patienter och närstående Till IVOs uppgifter hör att pröva klagomål mot hälso- och sjukvården och dess personal. Klagomål bör göras av patienten eller, om patienten inte själv kan anmäla saken, en närstående till honom eller henne. Begränsningar i IVOs utredningsskyldighet IVO är sedan den 1 januari 2018, då vårdgivaren blev första instans för klagomål, inte skyldigt att utreda anmälningar från patienter eller närstående om inte aktuell vårdgivare dessförinnan fått möjlighet att svara på klagomålet. Om inte patienten eller den närstående tidigare vänt sig till vårdgivaren med sitt klagomål kan IVO alltså avstå från att utreda ärendet. IVO får i sådana fall överlämna anmälan till vårdgivaren eller patientnämnden. IVOs utredningsskyldighet i fråga om patienters och närståendes klagomål är också begränsad till mer allvarliga ärenden. Myndigheten är endast skyldig att utreda klagomål som rör 1. kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom som uppkommit i samband med hälso- och sjukvård och som är bestående och inte ringa eller har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit, 2. tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård eller isolering enligt smittskyddslagen, och 3. händelser i samband med hälso- och sjukvård som allvarligt och på ett negativt sätt påverkat eller hotat patientens självbestämmande, integritet eller rättsliga ställning. IVO får även avstå från att utreda klagomål om den anmälda händelsen ligger mer än två år tillbaka i tiden. IVOs utredning Klagomålsärenden börjar med att patienten eller den närstående gör en anmälan till IVO. Anmälan bör vara skriftlig, men det är inget absolut krav. I anmälan bör anges den vårdgivare eller hälso- och sjukvårdspersonal som klagomålet avser. IVO ska göra den utredning som behövs för att kunna pröva anmälan. Myndigheten är inte bunden av de anmärkningar som anmälaren framfört, utan är fri att utreda även andra omständigheter. Om IVO inleder en utredning ska myndigheten snarast överlämna anmälan till den som klagomålet riktar sig mot. Den anmälde har rätt att ta del av även övriga handlingar i ärendet. Innan ärendet avgörs ska IVO ge den anmälde möjlighet att lämna synpunkter på det som tillförts ärendet. Handläggningen är skriftlig, men muntliga uppgifter kan inhämtas om IVO bedömer att det är lämpligt. När myndigheten översänder handlingar för yttrande ska anges inom vilken tid yttrandet ska ges in. Ärendet avslutas med att IVO fattar ett skriftligt beslut. Detta ska innehålla de skäl som 6
ligger till grund för beslutet. Beslutet kan inte överklagas. I beslutet ska IVO uttala sig om huruvida en åtgärd eller underlåtenhet av vårdgivare eller hälso- och sjukvårdspersonal strider mot någon föreskrift eller är olämplig med hänsyn till patientsäkerheten. Det är detta som brukar kallas för att IVO uttalar kritik. Ett beslut innehållande kritik får inte fattas utan att den som klagomålet avser har fått tillfälle att yttra sig över ett förslag till beslut. Ifall IVO överväger att kritisera en yrkesutövare ska denne alltså ges tillfälle att yttra sig över ett utkast till avgörande från myndigheten. Lex Maria All hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till hög patientsäkerhet. Som en del i detta ska personalen till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador och händelser som medfört eller kunnat medföra en vårdskada. Vårdgivaren är i sin tur skyldig att utreda händelser som medfört eller kunnat medföra en vårdskada. Vårdgivarens utredning ska inte ha till syfte att identifiera enskilda yrkesutövare som eventuellt gjort misstag. Syftet är istället att klarlägga händelseförloppet, finna orsakerna till det som inträffat och ge underlag till beslut om åtgärder som kan undanröja eller minimera riskerna för att något liknande händer igen. På sjukhusen håller ofta chefläkaren eller någon särskilt utsedd person i dessa utredningar. Inblandad personal brukar få skriva ett yttrande om det som inträffat. I sådana yttranden bör du normalt avstå från att ta på dig skuld och istället koncentrera dig på att objektivt framföra de fakta som kan vara av betydelse för utredningen. kallas Lex Maria-anmälningar. Vårdgivaren ska i samband med Lex Maria-anmälan även skicka in sin utredning av händelsen till IVO. När IVO får in Lex Maria-anmälan och vårdgivarens utredning ska myndigheten i första hand granska anmälan och underlaget i syfte att säkerställa att vårdgivaren utrett händelsen tillräckligt och vidtagit de åtgärder som krävs för att i möjligaste mån förhindra en upprepning. IVO ska i normalfallet inte behöva göra en egen utredning av händelsen. Det kan myndigheten dock välja att göra ifall det finns anledning till det. Det är då möjligt att inblandad personal åter får yttra sig i ärendet. Även här bör du normalt avstå från att ta på dig skuld samt rikta in dig på att objektivt beskriva händelsen och din egen inblandning i denna. Initiativärenden Det krävs inte någon anmälan för att IVO ska kunna inleda en utredning rörande en vårdgivare eller hälso- och sjukvårdspersonal. Myndigheten kan alltså på eget initiativ inleda en sådan utredning. De yrkesutövare som berörs av utredningen ska ges möjlighet att yttra sig i ärendet. IVO kan, liksom efter anmälningar från patienter och närstående, i sitt beslut uttala kritik mot vårdgivare eller hälso- och sjukvårdspersonal. Innan IVO fattar ett beslut innehållande kritik mot en yrkesutövare ska denne ges tillfälle att yttra sig över ett förslag till beslut (se avsnittet Anmälningar från patienter och närstående ovan). Händelser som medfört eller kunnat medföra en allvarlig vårdskada är vårdgivaren skyldig att anmäla till IVO. Sådana anmälningar 7
Ärenden hos HSAN HSAN är en från IVO helt fristående myndighet, som handlägger och fattar beslut i individärenden rörande prövotid, begränsning av förskrivningsrätt och återkallelse av legitimation. Dessa ärenden tar HSAN upp efter anmälan från IVO. Patienter eller närstående kan inte initiera ärenden hos HSAN. Den yrkesutövare som fått sin förskrivningsrätt begränsad eller sin legitimation återkallad kan ansöka hos HSAN om att få ny förskrivningsrätt eller ny legitimation. I sådana ärenden inhämtar HSAN regelmässigt yttrande från IVO innan beslut fattas. HSANs handläggning är skriftlig och varken IVO eller den yrkesutövare saken gäller är närvarande när HSAN sammanträder. Muntlig förhandling, där parterna är närvarande, kan dock förekomma om det kan vara till fördel för utredningen. Muntlig förhandling hålls vanligen endast efter begäran av den yrkesutövare som ärendet gäller. Prövotid Prövotid kan endast föreskrivas legitimerade yrkesutövare och är ingen disciplinpåföljd. Istället bör prövotid betraktas som en åtgärd som beslutas i syfte att undvika en framtida återkallelse av legitimationen. Prövotid kan föreskrivas på grund av oskicklighet, brottslighet eller annan olämplighet eller på grund av sjukdom/missbruk. Generellt kan man säga att prövotid kan bli aktuellt i fall där yrkesutövaren framöver befaras kunna utgöra en fara för patientsäkerheten, men där situationen inte är så allvarlig att återkallelse av legitimationen är nödvändig. Tanken är att yrkesutövaren under prövotiden ska ges en möjlighet att komma till rätta med de missförhållanden som varit orsak till prövotiden. Prövotiden är alltid tre år och under den tiden står läkaren under särskild tillsyn av IVO. I samband med beslutet om prövotid beslutar HSAN i de flesta fall även om en prövotidsplan som yrkesutövaren ska följa under prövotiden. En sådan plan kan innefatta till exempel krav på regelbunden provtagning och läkarkontakt för den yrkesutövare som föreskrivits prövotid på grund av missbruk. Om prövotiden grundar sig i oskicklighet hos yrkesutövaren kan prövotidsplanen innehålla krav på fortbildning. Ifall yrkesutövaren under prövotiden på nytt visar sig olämplig att utöva yrket eller inte följer prövotidsplanen riskerar vederbörande att IVO ger in en anmälan till HSAN om återkallelse av legitimationen. Återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätt Återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätten är så kallade skyddsåtgärder, som har till syfte att värna patientsäkerheten. Återkallelse av legitimation ska beslutas om yrkesutövaren varit grovt oskicklig vid utövandet av sitt yrke, gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom/henne eller på annat sätt visat sig uppenbart olämplig att utöva yrket. Legitimationen ska också återkallas om den legitimerade på grund av sjukdom/missbruk inte kan utöva yrket tillfredsställande, under föreskriven prövotid på nytt visat sig olämplig eller har föreskrivits prövotid med prövotidsplan men inte följt planen. När man talar om begränsning/indragning av förskrivningsrätten avses endast förskrivningsrätten gällande narkotiska läkemedel, alkoholhaltiga läkemedel, teknisk sprit och sådana läkemedel som av Läkemedelsverket 8
klassificerats som särskilda läkemedel (till exempel anabola steroider). Förskrivningsrätten i denna del ska dras in om yrkesutövaren missbrukat förskrivningsrätten. Observera att rätten att förskriva andra läkemedel inte kan dras in med mindre än att legitimationen återkallas. Överklagande IVOs beslut att uttala kritik mot en yrkesutövare går inte att överklaga. HSANs beslut kan överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm av IVO och den yrkesutövare som ärendet gäller. Förvaltningsrättens dom kan sedan överklagas till Kammarrätten i Stockholm. Här krävs dock prövningstillstånd. Sista instans är Högsta förvaltningsdomstolen. Även i Högsta förvaltningsdomstolen krävs prövningstillstånd. I normalfallet utgör således förvaltningsrätten slutpunkten. Om läkaren överklagar ett beslut av HSAN eller en domstol blir IVO läkarens motpart i den högre instansen. 9
Vad erbjuder Läkarförbundet? Ü Många anmälningar från patienter eller närstående går bra att hantera på egen hand med hjälp av råden i denna broschyr. I mer komplicerade ärenden, till exempel ärenden där IVO skickat förslag på ett beslut innehållande kritik, eller om du känner dig osäker, kan du få hjälp av Läkarförbundets jurister och, i vissa fall, av förbundets konsultationsläkare. I ärenden där du ska yttra dig till HSAN bör du så snabbt som möjligt kontakta Medlemsrådgivningen för råd. Medlemsrådgivningen nås varje vardag på telefonnummer 08-790 35 10, se aktuella telefontider på lakarforbundet.se eller via mejl: medlemsradgivningen@slf.se. Om du vill ha en mer ingående granskning av ditt ärende, skicka då anmälan, förslag till yttrande/inlaga och eventuella övriga relevanta handlingar per post till Läkarförbundet. Handlingar som innehåller patientuppgifter bör inte skickas per mejl. Postadress till Läkarförbundet hittar du på lakarforbundet.se. Ange namn, adress, telefonnummer och eventuell e-postadress där du kan nås för diskussion. I ärenden där du personligen blivit anmäld till IVO av patient eller närstående och i ärenden där du ska yttra dig till HSAN behöver du även skicka in relevanta journalhandlingar. Ange sista dag för yttrande när du skickar in handlingar till Läkarförbundet. Tillströmningen av ansvarsärenden till förbundskansliet är ojämn och ibland uppstår ofrånkomligen väntetider. Om svarstiden är kort eller ärendet kräver mer omfattande utredning, kontakta IVO/HSAN och begär anstånd med yttrandet. Juridisk hjälp Förbundsjuristerna på Läkarförbundets Avdelning för arbetsliv och juridik biträder inom det juridiska området med: juridisk diskussion råd och tips vid juridisk bedömning och utformning av inlagor granskning av inlagor Konsultationsläkare Vissa ärenden kräver medicinsk bedömning. För detta ändamål har många specialitetsföreningar utsett en eller flera läkare som har till uppgift att göra en objektiv bedömning av ärendet. För närvarande finns omkring 50 konsultationsläkare. Dessa kan, i de fall ärendet motiverar medicinsk utredning, bidra med: granskning av inlagor kortfattade medicinska expertutlåtanden och medicinska underhandsbedömningar Konsultationsläkarna har, vid utfärdande av medicinska expertutlåtanden, en självklar skyldighet att utforma dessa objektivt. Detta innebär att ett utlåtande mycket väl kan innehålla kritik av den anmälde läkaren. I ett sådant fall bör utlåtandet självfallet inte åberopas. Någon ytterligare bedömning av annan konsultationsläkare görs inte. De utredningar och utlåtanden som görs och tas in angående en medlem som begärt hjälp behandlas konfidentiellt. Detta innebär att de bara lämnas ut till medlemmen själv eller till ombud för denne. Utlåtanden och under- 10
handsbedömningar tas in via förbundskansliet, som också ersätter konsultationsläkaren för nedlagt arbete. I de ärenden konsultationsläkare anlitas får man räkna med en längre handläggningstid. Kollegialt nätverk En anmälan kan ibland innebära en känslomässig påfrestning och du kanske inte bara behöver hjälp med praktiska och juridiska frågor utan även medmänskligt stöd. Förhoppningsvis är klimatet sådant på arbetsplatsen att du kan få det från chefer, kollegor och andra arbetskamrater. Men även med sådant stöd kan det finnas behov av att tala med någon annan, till exempel en helt utomstående som är förtrogen med läkares villkor. Då kan du kontakta någon av rådgivarna i Kollegialt nätverk. Kollegialt nätverk består av läkare som har till uppgift att vara kollegiala samtalspartners och rådgivare till kollegor som hamnat i en påfrestande situation av yrkesmässig eller privat natur (till exempel anmälan). De kollegiala rådgivarna finns över hela landet och är utsedda av Läkarförbundets lokalföreningar. Du kan kontakta vilken rådgivare du vill, oavsett var i landet du bor eller arbetar. Du erbjuds förstås sekretess och kan också vara anonym. En lista över de kollegiala rådgivarna finns på Läkarförbundets webbplats, www.lakarforbundet.se, under Lön & arbetsliv Hållbart arbetsliv Kollegialt nätverk. Om du vill kan du även kontakta Läkarförbundets samordnare för Kollegialt nätverk, 08-790 33 00. Vad kostar det? Läkarförbundets service i anmälningsärenden är kostnadsfri för förbundsmedlemmar. I ärenden som är mer omfattande och kräver större insatser från förbundets sida tillfrågas medlemmen om rättsskyddsmomentet i Yrkesförsäkringen kan utnyttjas. Skadeanmälan ombesörjs i så fall av Läkarförbundet. Detta gäller exempelvis i ärenden där konsultationsläkare behöver involveras. 11
Hur skriver jag mitt svar? Praktiska råd De som arbetar med anmälningsärenden är eniga om att ärendets inledningsskede är viktigt. Det första svaret/yttrandet bör innehålla alla relevanta fakta så att du slipper komplettera senare. Formulering Vid formulering av yttranden i anmälningsärenden kan det vara bra att tänka på följande: Svaret bör utformas så att det tillgodoser såväl föredragande läkares och andra handläggares som anmälarens behov. När anmälaren är en patient eller närstående bör du använda ett för allmänheten förståeligt språk. Undvik förkortningar och om möjligt medicinska termer. När medicinska termer måste användas, skriv gärna en förklaring inom parentes. Att omnämna patienten vid namn ger ett mer empatiskt intryck än att referera till pat. Att skriva i jag-form är att föredra framför det mer distanserade undertecknad. Ofta är det bra att inleda ditt första yttrande i ärendet med en kort presentation av din befattning/position/roll i vården. Därefter kan du ge en övergripande redovisning av den aktuella vårdepisoden och ta upp de delar som särskilt kritiserats i anmälan. Yttrandet kan därefter avslutas med en kort sammanfattning. Vissa anmälningar kan uppfattas som helt obefogade och kan väcka starka känslor hos den anmälde. Du bör dock hålla i minnet att patienten använder sig av det anvisade systemet för klagomål. Besvara anmälan sakligt, hur obefogad den än verkar. Ju mindre substans det finns i anmälan desto enklare kan svaret vara. De flesta patienter och närstående är inte medicinskt skolade och ibland kan det vara svårt att av anmälan utläsa vad som påstås gjorts fel. Det bästa i sådana fall är ofta att ge en övergripande beskrivning av vårdepisoden och av de bedömningar du gjorde i samband med vården av patienten. Om det verkligen inte går att utläsa vad anmälaren klagar på, så kan du svara detta. Ibland kan det vara svårt att exakt minnas den aktuella vårdepisoden. Om du inte kommer ihåg detaljerna bör du normalt hålla dig till det du antecknat i journalen, som ju upprättades i samband med vårdtillfället. Normalt bör du undvika att skriva i punktform, åtminstone om det är många punkter. Ifall en patient eller närstående klagar på en mängd punkter och du bemöter dem en efter en, finns risk att skriftväxlingen aldrig tar slut och att den alltmer förlorar sig i detaljer. Det är svårt att generellt säga hur långt ett yttrande bör vara. Ofta kan dock ett första yttrande till IVO vara 1-2 sidor långt, i komplicerade ärenden kanske något längre. Inlagor på tiotalet sidor eller mer bör undvikas. IVO har alltid tillgång till journalen, så du behöver inte upprepa innehållet i den. 12
Fokusera på att i ditt yttrande ge objektiva beskrivningar av fakta. Det finns oftast inte anledning att framhålla att du själv gjort fel. Däremot kan det ofta vara lämpligt att ge uttryck för medkänsla med patienten eller den närstående. Exempel på disposition av ett yttrande, se bilaga 1 sida 15. Tänk också på För att försäkra dig om att du får beslutet från IVO eller HSAN så snart det fattats kan du meddela myndigheten din e-postadress och be att beslutet skickas dit. Expertutlåtande som Läkarförbundets handläggare hämtat in från förbundets konsultationsläkare skickas endast till den anmälde. Vill du åberopa utlåtandet får du själv skicka det till IVO eller HSAN. När du gör det bör du ange att du åberopar utlåtandet till stöd för sin sak. Du kan då också nämna ifall det är något särskilt i utlåtandet som du vill betona. Om du överväger att överklaga ett beslut från HSAN eller om IVO överklagat ett beslut från HSAN bör du ta kontakt med Medlemsrådgivningen för råd. Tiden för överklagande är kort, bara tre veckor från det du fått del av beslutet. Överklagandet måste alltid ges in inom denna tid. Det kan dock räcka att ge in ett mycket kort överklagande och samtidigt begära anstånd med att få utveckla överklagandet. För exempel på hur ett sådant överklagande kan se ut, se bilaga 2 sida 16. Handläggningen är skriftlig även i överklagandeärenden. Åtalsärenden Ett litet fåtal allvarliga händelser i hälso- och sjukvården leder till åtal i allmän domstol. Läkarförbundet går inte in som ombud i sådana fall, men den läkare som åtalats har möjlighet att få brottmålsadvokat som offentlig försvarare. Riksåklagaren har utsett ett antal så kallade vårdåklagare, som ska handlägga brottmål rörande händelser i hälso- och sjukvården. Dessa vårdåklagare ska ha viss utvidgad kännedom om verksamheten i vården. 13
Patientnämnd och patientombudsman I varje landsting finns en patientnämnd, dit patienter och närstående kan vända sig om det uppstått problem i kontakterna med vården som ej gått att lösa på plats eller om kontakt önskas med en fristående instans. Landstinget ska organisera patientnämnden så att den kan utföra sina uppgifter självständigt. Sedan 2018 är patientnämndens huvudsakliga uppgift att hjälpa patienter att föra fram klagomål till vårdgivare och att få dessa klagomål besvarade. Vårdgivarna är skyldiga att bistå patientnämnden så att nämnden kan fullgöra sitt uppdrag. Patientnämnden har även andra uppgifter, som att 1. hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i hälso- och sjukvården, 2. främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal, och 3. rapportera iakttagelser av betydelse för patienterna till vårdgivare. Patientnämnden kan inte besluta om kritik mot personal. Nämnden ska däremot bidra till kvalitetsutveckling, hög patientsäkerhet och till att hälso- och sjukvården anpassas till patienternas behov och förutsättningar. Därför ska patientnämnden årligen analysera inkomna klagomål och synpunkter samt uppmärksamma landstinget på riskområden och hinder för utveckling av vården. Nämnden ska även uppmärksamma IVO på förhållanden av betydelse för myndighetens tillsyn. Vissa sjukhus har en så kallad patientombudsman/patientvägledare med uppgift att hjälpa patienter till rätta. Det är enskilda tjänstemän, ofta en kurator eller sjuksköterska, som till skillnad från patientnämndens tjänstemän också är anställda inom hälso- och sjukvården. Patientförsäkringen En patient som vill ha ekonomisk ersättning för en skada som uppkommit i samband med undersökning, vård eller behandling, kan begära ersättning från patientförsäkringen. Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att ha en sådan försäkring. Råden i denna broschyr kan med fördel användas när du yttrar dig till försäkringsbolaget. 14
Yrkesförsäkring Folksam erbjuder en Yrkesförsäkring, som är framtagen för att ge såväl anställda som privatpraktiserande läkare behövligt försäkringsskydd. Yrkesförsäkringen innehåller bland annat Patientförsäkring, Ansvarsförsäkring och Rättsskyddsförsäkring. Genom dessa tre delar erhålls såväl den patientförsäkring som många privatpraktiserande läkare måste ha, som det försäkringsskydd som till exempel anställda läkare kan önska komplettera med utöver arbetsgivarens försäkringsskydd, vilket i allmänhet endast innehåller patientförsäkring. I Yrkesförsäkringen ingår även bland annat överfallsskydd och ersättning vid smitta som drabbar familjen (för mer information och fullständiga försäkringsvillkor, se Folksams hemsida, www.folksam.se). Läkarförbundet rekommenderar alla läkare, som i någon omfattning utövar läkarverksamhet inom hälso- och sjukvård, att teckna Yrkesförsäkring. Patientförsäkring Varje vårdgivare ska ha en patientförsäkring, som täcker ersättningsskyldighet enligt patientskadelagen. Således måste privatpraktiker och läkare som bedriver verksamhet vid sidan av sin anställning omfattas av en patientförsäkring. Läkare som är anställda hos en vårdgivare täcks av vårdgivarens patientförsäkring. Ansvarsförsäkring Försäkringen kan ge skydd vid skadeståndsspråk på grund av behandlingsskador, även då läkare under sin fritid ingripit vid akut sjukdom eller olycksfall. Vid sådant akut ingripande gäller försäkringen i hela världen. Rättsskyddsförsäkring Försäkringen kan täcka ombuds-, biträdesoch utredningskostnader i anmälningsärenden. Försäkringen kan även täcka advokat/ försvararkostnader vid åtal (till exempel tjänstefel, vållande till annans död) eller för att bemöta kränkande uppgifter i media rörande den försäkrades yrkesutövning. 15
16 OM JAG BLIR ANMÄLD
BILAG0R Bilaga 1 Exempel på disposition av yttrande/svar Inspektionen för vård och omsorg Diarienummer 00-0000/0000 Kort beskrivning av din befattning/position/roll i vården. En övergripande beskrivning av den aktuella vårdepisoden med bl.a. datum för besöksdag/ vårdtillfälle, orsak till patientens (omnämns vid namn) besök/vård, anamnes, symtom, undersökningar/utredning, undersökningsfynd, eventuella konsultationer, bedömning och åtgärd. Vid flera vårdtillfällen och flera inblandade, ange vid vilka tillfällen du själv varit inblandad. Eventuellt avslutande kort sammanfattning. Storstad den... Lena Nilsson överläkare Lillgatan 1 111 11 Storstad 17
BILAG0R Bilaga 2 Exempel på överklagande Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 STOCKHOLM Klagande Överklagat beslut: Saken: överläkaren Peter Persson, Storgatan 2, 222 22 Lillstad Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds beslut (datum och diarienummer) Prövotid/Återkallelse av legitimation/begränsning avförskrivningsrätt Jag överklagar HSANs rubricerade beslut och yrkar att beslutet upphävs. Då jag behöver ytterligare tid för utvecklande av talan begär jag anstånd med det till 20XX-XX-XX. Storstad den... Peter Persson OBS! Insänds till HSAN. 18
lakarforbundet.se Växel 08-790 33 00 Medlemsrådgivningen - när du behöver råd och stöd kring din anställning medlemsradgivningen@slf.se 08-790 35 10 Medlemsadministrationen - när du har frågor om ditt medlemskap medlem@slf.se 08-790 35 70 #vitaransvar #tryggvard