Utbildningsnämndens sammanträde

Kallelse/underrättelse Utbildningsnämndens sammanträde Tid: Tisdag 17 oktober 2017 kl. 08:00 Plats: Tunaholmsskolan och Stadshuset, Vänersalen, entréplan. OBS!!! Ledamot som är förhindrad att delta vid sammanträdet får själv kontakta sin ersättare för tjänstgöring. Mariestad den 10 oktober 2017 Anette Karlsson ordförande Carina Törnell sekreterare ÄRENDELISTA Upprop Val av protokolljusterare Förslag: Tuula Ojala 1. Verksamhetsbesök - Tunaholmsskolan, kl. 08.00-08.45 Samling i foajén, Tunaholmsskolan 2. Systematiskt kvalitetsarbete - Befarade kränkningar, klagomål och synpunkter. Avvikelserapport kosten. Maj-Lis Häljeskog, Annica Henrysson, kl. 09.30-09.50 Ledamöterna återvänder efter verksamhetsbesöket till Stadshuset för fika kl.09.00 och fortsatt nämndsmöte kl. 09.30 Detta ärende är inte öppet för allmänheten. Information ärenden. Beslut om hur rapportering ska ske framgent. (Bilaga) 3. Sammanställning av kostverksamheten 2016/17. (Bilaga). Maj-Lis Häljeskog, kl. 09.50-10.00.

Sida 2 ÄRENDELISTA 4. Lokaler Informationsärende. Catarina Dahlander, kl. 10.00-10.20 5. Skolinspektion 2017 - Svar Högelidsskolan åk 7-9. (Bilaga). 6. Fastställa läsårstider för 2018/2019, (Bilaga). 7. Samverkansavtal för samhällsorientering, 2018-01-01 till 2020-12-31. (Bilaga) 8. Val av ordinarie ledamot till utbildningsnämndens arbetsutskott efter Annika Käll (L). 9. Aktuellt - utbildningschefen har ordet. 10. Ordföranden har ordet. Inför Internkontroll 2018. 11. Rapporter. 12. Delegationsbeslut. Handlingarna finns att läsa på Assistenten. 13. Handlingar att anmäla till utbildningsnämnden. Handlingarna finns att läsa på Assistenten. 14. Frågor att diskutera Rekryteringsproblematik i relation till jämställdhet och mångfald. Återkoppling punkt befarade kränkningar m m. Denna punkt är inte öppen för allmänheten.

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2017-10-03 Sida 1 Utbildningsnämndens arbetsutskott UNAU 72 Dnr 2016/00008 Rapportering - Systematiskt kvalitetsarbete - Befarade kränkningar, klagomål och synpunkter samt avvikelserapporter kosten. Arbetsutskottets förslag till beslut i utbildningsnämnden 1. Utbildningsnämnden godkänner den föreslagna rutinen för rapportering av befarade kränkningar, klagomål och synpunkter samt avvikelserapportering för kosten. 2. En utvärdering av den föreslagna rutinen för rapportering av befarande kränkningar, klagomål och synpunkter samt avvikelserapportering för kosten ska göras om 6 månader. Bakgrund Rapportering av befarade kränkningar, klagomål och synpunkter rapporteras på utbildningsnämndens möten genom att alla ledamöter får ta del av alla inkomna anmälningar. På utbildningsnämndens arbetsutskotts möte 2017-09-05 framkom att ledamöterna önskade en rapportering av kränkningsärendena på arbetsutskottets möten för att kunna kalla chef för verksamheterna, till nästkommande utbildningsnämndsmöte, för mer information av vissa ärenden. Sektor utbildning har tagit fram ett förslag på hur rapporteringen skulle kunna fungera framgent. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse "Rapportering av befarade kränkningar, klagomål och synpunkter samt avvikelserapportering för kosten" upprättad av utbildningssekreterare Carina Törnell och utbildningschef Maria Appelgren. Förslag - Rapportering av befarade kränkningar, klagomål och synpunkter samt avvikelserapportering för kosten. Expedierats till: Utbildningsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Datum: 2017-09-15 Dnr: BUN 2016/00008 Sida: 1 (1) Sektor utbildning Utbildningsnämnden Rapportering - Systematiskt kvalitetsarbete - Befarade kränkningar, klagomål och synpunkter samt avvikelserapportering för kosten Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner den föreslagna rutinen för rapportering av befarade kränkningar, klagomål och synpunkter samt avvikelserapportering för kosten. Bakgrund Rapportering av befarade kränkningar, klagomål och synpunkter rapporteras på utbildningsnämndens möten genom att alla ledamöter får ta del av alla inkomna anmälningar. På utbildningsnämndens arbetsutskotts möte 2017-09-05 framkom att ledamöterna önskade en rapportering av kränkningsärendena på arbetsutskottets möten för att kunna kalla chef för verksamheterna, till nästkommande utbildningsnämndsmöte, för mer information av vissa ärenden. Sektor utbildning har tagit fram ett förslag på hur rapporteringen skulle kunna fungera framgent. Underlag för beslut Förslag - Rapportering av befarade kränkningar, klagomål och synpunkter samt avvikelserapportering för kosten. (Bilaga 1). Carina Törnell Utbildningssekreterare Maria Appelgren Utbildningschef

Datum: 2017-09-15 Dnr: 2017/8 Sida: 1 (1) Rapportering av befarade kränkningar, klagomål och synpunkter samt avvikelserapport kosten På arbetsutskottets möten Alla anmälningar av kränkningsärenden gås igenom av ledamöterna i arbetsutskottet. I de ärenden där ledamöterna önskar fördjupad information kallas respektive chef till nästkommande utbildningsnämnds möte. Information om ärenden hos Skolinspektionen, BEO, DO. På utbildningsnämnden möten Ledamöterna får en sammanställning med antal kränkningsärenden, typ av kräkningar, diskrimineringar med mera per enhet. Eventuell inkallad (av arbetsutskottet) chef informerar om sitt/sina ärenden gällande kränkningar. Information om ärenden hos Skolinspektionen, BEO, DO. Avdelningscheferna informerar om klagomål och synpunkter samt åtgärder som är vidtagna med anledning av dessa. Avdelningschef för kostverksamheten informerar om inkomna avvikelserapporter gällande kosten. Carina Törnell utbildningssekreterare Maria Appelgren utbildningschef

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2017-10-03 Sida 1 Utbildningsnämndens arbetsutskott UNAU 69 Dnr 2017/00369 Systematiskt kvalitetsarbete - Sammanställning av kostverksamheten 2016/17 Beslut Arbetsutskottet överlämnar ärendet till utbildningsnämnden utan eget förslag till beslut. Bakgrund Sektor utbildnings framtagna systematiska kvalitetsarbete finns beskrivet i en riktlinje beslutad av utbildningsnämnden. Som ett stöd har sektor utbildning tagit fram verktyg för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i tre steg. Verktyget bygger på kvalitetsår, kvalitetsverktyg och kvalitetsuppföljning som därefter sammanställs årligen. Kostverksamheten bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som sammanställts i Sammanställning av kostverksamheten 2016/2017 Underlag för beslut Sammanställning av kostverksamheten 2016/2017 Expedierats till: Utbildningsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Datum: 2017-09-22 Dnr: UN 2017/00369 Sida: 1 (1) Sektor utbildning Utbildningsnämnden Sammanställning av kostverksamheten 2016/17 Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner Sammanställning av kostverksamheten 2016/2017. Bakgrund Sektor utbildnings framtagna systematiska kvalitetsarbete finns beskrivet i en riktlinje beslutad av utbildningsnämnden. Som ett stöd har sektor utbildning tagit fram verktyg för att bedriva ett systematiska kvalitetsarbete i tre steg. Verktyget bygger på kvalitetsår, kvalitetsverktyg och kvalitetsuppföljning som därefter sammanställs årligen. Kostverksamheten bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som sammanställts i Sammanställning av kostverksamheten 2016/2017 Underlag för beslut Sammanställning av kostverksamheten 2016/2017 (bilaga 1) Maj-Lis Häljeskog Kostchef Maria Appelgren Utbildningschef

Sammanställning av kostverksamheten Läsår 2016/2017 Sektor utbildning Antaget av utbildningsnämnden 2017-10-XX Mariestad

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Sektor utbildnings förslag till beslut... 4 1.1.1 Dialogmöten och verksamhetsbesök läsår 2017/2018... 4 1.1.2 Utvecklingsåtgärder läsår 2017/2018... 4 1.2 Nämndmål... 5 1.2.1 Utbildningsnämndens nämndmål för 2016... 5 1.2.2 Utbildningsnämndens nämndmål för 2017... 5 1.3 Verksamhetsmål... 6 2 Resultat och analys... 7 2.1 Utbildningsnämndens verksamhetsbesök och dialogmöten... 7 2.2 Klagomål och anmälningar... 7 2.2.1 Klagomål/synpunkter på verksamheten... 7 2.3 Kostverksamhet övergripande... 8 2.3.1 Resultat och analys... 8 2.3.2 Styrkor...10 2.3.3 Utvecklingsområden...10 2.4 Kostverksamhet förskola...10 2.4.1 Resultat och analys...10 2.4.2 Styrkor...11 2.4.3 Utvecklingsområden...11 2.5 Kostverksamhet skola...12 2.5.1 Resultat och analys...12 2.5.2 Styrkor...13 2.5.3 Utvecklingsområden...13 2.6 Kostverksamhet vård och omsorg...14 2.6.1 Resultat och analys...14 2.6.2 Styrkor...15 2.6.3 Utvecklingsområden...15

Datum: Dnr: Sida: 3 (126) 1 Inledning Sektor utbildnings framtagna systematiska kvalitetsarbete finns beskrivet i en riktlinje beslutad av utbildningsnämnden. Som ett stöd har sektor utbildning tagit fram verktyg för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i tre steg. Verktyget bygger på kvalitetsår, kvalitetsverktyg och kvalitetsuppföljning. Kvalitetsåret innehåller planering av återkommande arbetsuppgifter i verksamheten uppdelat per månad. Kvalitetsåret utgör grunden för enheternas planering av verksamheten. I utbildningsnämndens och sektorns ledningsgrupps gemensamma kvalitetsår framgår tidpunkter för delar av nämndens arbete med planering, utveckling och uppföljning av utbildningen. Sektorns uppdrag är att övergripande samordna och sammanställa resultat samt att analysera och dokumentera de resultat som framgår av kvalitetsuppföljningsverktyget. Kvalitetsverktyget är ett levande verktyg för att dokumentera verksamheternas resultat och kvalitet på alla nivåer, från arbetslag vid enheterna till sektorns ledningsgrupp. I kvalitetsverktyget framgår verksamheternas arbete med handlingsplaner, processer, resultat och analys mot uppställda mål. Analys och resultat ligger sedan till grund för kommande utvecklingsområden. I kvalitetsverktyget återfinns utbildningsnämndens verksamhetsmål samt nämndmål. Kvalitetsuppföljning är det verktyg som dokumenterar de olika verksamheternas resultat och analys. I kvalitetsuppföljningen framgår verksamheternas styrkor och utvecklingsområden. Denna dokumentation kommer bland annat att användas som underlag för framtagande av nya nämndmål 2019 samt eventuell revidering av nämndmål 2018.

Sida: 4 (15) 1.1 Sektor utbildnings förslag till beslut 1.1.1 Dialogmöten och verksamhetsbesök läsår 2017/2018 Utbildningsnämnden föreslås göra verksamhetsbesök: Våren 2018, äldreomsorgskök 1.1.2 Utvecklingsåtgärder läsår 2017/2018 Utifrån analys av årets sammanställning framkommer att följande utvecklingsåtgärder ska genomföras: Övergripande Öka samsynen ytterligare kring den pedagogiska måltiden och riktlinje angående produkter som innehåller tillsatt socker Fortsatt arbete för att minska matsvinn Datakunskap Förskola Fortsätta arbetet med referensportioner Utöka kostråden med förskolebarn/vårdnadshavare Barn i köket Skola Fortsatt arbete med att implementera regeln för den pedagogiska måltiden och riktlinjen angående produkter som innehåller tillsatt socker Fortsätta arbetet med alternativa rätter vid fler skolor för att locka fler att äta Utöka kostråden med vårdnadshavare till elever samt återkoppling av att kostråd genomförs Vård och omsorg Implementering av kostpärmen Utöka kostråden med pensionär/anhörig

Sida: 5 (15) 1.2 Nämndmål En av kommunens viktigaste strategier för att nå Vision 2030 är att varje nämnd sätter upp mål för att nå visionen. Målen följs upp i samband med prognosarbete samt i delårsrapport och i årsbokslut. Måluppfyllelse av nämndmål 2017 kommer att redovisas i sin helhet vid årsbokslutet. 1.2.1 Utbildningsnämndens nämndmål för 2016 Mål 1: Alla barn/elever/studerande/matgäster ska känna sig trygga i utbildningsnämndens verksamheter. Mål 2: Hemsidorna för förskola, grundskola, grundsärskola, förskoleklass samt fritidshem är uppdaterade och kvalitetssäkrade samt innehåller den information som nämnden beslutat. Mål 3: Ökad genomströmning av studerande vid vuxenutbildningen. Mål 4: Verksamheten ska vara inkluderande. Etappmål för 2016: All personal ska bedriva ett inkluderande arbetssätt. Mål 5: Öka samverkan mellan skola och arbetsliv. 1.2.2 Utbildningsnämndens nämndmål för 2017 Mål 1: Alla elevers schemalagda pedagogiska måltid ska minst motsvara Livsmedelsverkets råd. Mål 2: Upprätta en riktlinje för mottagande av nyanlända elever och utbildning för nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska. Mål 3: Stimulera samverkan mellan skola och arbetsliv. Mål 4: Upprätta en it-plan i linje med skolverkets styrdokument Mål 5: Öka förebyggande arbete kring barn och unga som främjar ungdomars fysiska och psykiska hälsa och positiva utveckling samt motverka utvecklingen av ett normbrytande beteende.

Sida: 6 (15) 1.3 Verksamhetsmål Sektor utbildnings verksamhetsplan är ett stöd för styrning och ledning av utbildningsnämndens ansvarområden. Verksamhetsplan 2016-2019 anger riktningen på utbildningsnämndens prioriterade utvecklingsområden kallade verksamhetsmål. Utifrån beslutad verksamhetsplan för åren 2016-2019 är nämndens verksamhetsmål för perioden: Inkluderande arbetssätt Se och förstå alla barn och elever Hög måluppfyllelse Säkerställa och förbättra det systematiska kvalitetsarbetet Den pedagogiska måltiden Utbildningsnämndens verksamhetsmål följs upp årligen i Sammanställning av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete och i årsredovisningen.

Sida: 7 (15) 2 Resultat och analys 2.1 Utbildningsnämndens verksamhetsbesök och dialogmöten Det har inte genomförts några verksamhetsbesök eller dialogmöten i kostverksamheten under läsåret 2016/2017. 2.2 Klagomål och anmälningar 2.2.1 Klagomål/synpunkter på verksamheten Klagomål och synpunkter på verksamheten är en viktig del i förbättringsarbetet. Det finns flera sätt för medborgarna att kunna lämna synpunkter och klagomål på verksamheten. Några exempel är: kommunens e-tjänst för synpunkter och klagomål, enkäter, personliga möten, telefonsamtal och mejl. Klagomål och synpunkter diarieförs där de inkommer och används för att utveckla verksamheten på varje nivå i organisationen. Vid klagomål som bedöms som allvarliga, informeras även utbildningsnämnden. Det är väldigt få inkomna klagomål inom samtliga verksamheter. Köken har fungerande dialoger med vårdnadshavare, pedagoger och vårdpersonal avseende specialkost för att minska risken för förväxling av mat. Färgmärkning av karotter och kantiner, bilder och listor är exempel på sätt att säkra upp måltiden. Det finns ett fungerande arbetssätt kring rätt mat efter beställning. Blankett för avvikelse inom kostverksamheten har tagits fram och kommer att tas i bruk från höstterminen 2017.

Sida: 8 (15) 2.3 Kostverksamhet övergripande Kostavdelningen har det övergripande ansvaret för måltider inom sektor utbildning och sektor stöd och omsorg. Måltiderna ska vara kvalitetssäkrade i enlighet med gällande livsmedelslag och nationella kvalitetskrav avseende näringsinnehåll och kosttyper. Kostchef ansvarar för att de nationella riktlinjerna/kraven och de lokalt framtagna kostriktlinjerna/reglerna är kända, följs och att kvalitets- och förbättringsarbete bedrivs i all kostverksamhet. Enhetschef ansvarar för att dessa riktlinjer/rutiner följs och att kvalitets- och förbättringsarbete genomförs inom enhetschefens ansvarsområde. Kock/kokerska ansvarar för att måltiderna som tillagas är av bra kvalitet när det gäller smak, näring och utseende. Samtlig kostpersonal medverkar vid kvalitets- och förbättringsarbete. Under läsåret 2016/2017 har inflytande/ delaktighet, näringsriktiga/pedagogiska måltider samt måltid/miljömedvetenhet varit prioriterade områden. 2.3.1 Resultat och analys Nyckeltal kost övergripande 14/15 15/16 16/17 Ekologiskt (Svar i %) 19 20 20 Svenska livsmedel (Svar i %) 76 78 80 Svenskt kött/fågel (Svar i %) 92 94 96 Inköp inom avtal (Svar i %) - 80 90 Gruppen, med uppdraget att ta fram och få samsyn i frågor kring den pedagogiska måltiden, arbetade fram till årsskiftet 2016/2017. Resultatet av gruppens arbete visade att det fanns brister i förståelsen för den pedagogiska måltiden och att detsamma gällde för riktlinjen om tillsatt socker. Gruppens arbete utgick från Livsmedelsverkets råd, Riktlinje angående produkter som innehåller tillsatt socker (antagen av utbildningsnämnden den 12 april 2016) samt Regler för pedagogisk måltid på förskolor, grundskolor och inom äldreomsorgen. Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun är framtagna utifrån relevanta styrdokument såsom skollagen, hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen, livsmedelslagen, lagen om offentlig upphandling samt nationella kvalitetskrav avseende näringsinnehåll och kosttyper. Riktlinjen är antagen av kommunstyrelsen den 14 september 2015. Riktlinjen pekar på en politisk vilja att handla svenska livsmedel och uppföljning i Compare (upphandlings och uppföljningssystem) visar på att den redan höga andelen svenska livsmedelsinköp fortsätter att öka.

Sida: 9 (15) Det framkommer att det finns ett behov av ett fortsatt arbete med att implementera riktlinjer och regler ute i verksamheterna för att säkerställa förståelse och efterlevnad. Det finns kostråd i verksamheterna. Resultat och analys av kostråden visar att inriktningen på kostråden har ändrats från att vara en önsketräff till att vara ett genomtänkt dialogmöte runt måltiden. Kostråden består vid de flesta tillfällen av enhetschef från respektive verksamhet, kock samt pedagog/vårdpersonal. Gemensamt för alla verksamheter är att kostråden behöver utökas med matgäst och vårdnadshavare/anhörig. Kostavdelningen har deltagit i föräldramöten, öppet hus och anhörigträffar. Kostavdelningen medverkar också vid skördefesten och seniormässan. Frågor har kunnat besvaras omedelbart. Att synas ute bland medborgarna är positivt och många är intresserade. En matkupong, framtagen av kostavdelningen, delas ut av skolsköterska till vårdnadshavare med elever i förskoleklass. Vårdnadshavarnas möjlighet att äta tillsammans med eleverna skapar trygghet inför måltidssituationen och de får även möjlighet att lära känna måltidsmiljön. En skollunch, i samband med informationskväll, serveras till vårdnadshavarna för elever i årskurs 7 Det har gjorts kontinuerliga kontroller på inköpstrohet för att kunna säkerställa att rätt råvaror köps in utifrån de krav som ställts vid upphandlingen. Upphandlade råvaror säkerställer kvaliteten på måltiden. Genomgång av inspektionsrapporter från miljökontoret visar att personalen har mycket god kunskap i livsmedelshygien och utbildningar inom området har genomförts under året. Livsmedelshygienarbetet fungerar tillfredsställande. Det har genomförts mätning av matsvinn. Antalet mätningar har varierat inom verksamheterna. Matavfallsutsorteringen är genomförd i kommunens kök. Mätningar som är genomförda visar att avfallet minskat men det finns ytterligare möjligheter till förbättringar. Resultatet visar att matsvinnet är större i mottagningskök än tillagningskök. Problemet med svinn i mottagningskök kommer att minska i och med de nya skolorna Unica och Prisma. Arbetet med matsvinn kommer att fortsätta. Mätningarna analyseras och resultaten kommer att presenteras för matgästerna på varje enhet. Handlingsplan för att minska svinnet upprättas i samarbete med verksamheterna. Datorer finns i alla kök. Surfplattor testas i vissa kök. Flertalet av personalen har datakunskap. Kompletterande utbildning kommer att ges till de som saknar delar av datakunskap.

Sida: 10 (15) 2.3.2 Styrkor Kostpersonalen har god kunskap och bra rutiner för hantering av specialkost Kostpersonalen har kunskap om näringsriktiga måltider Framtagna styrdokument Personalen har god kunskap i livsmedelshygien Blankett avvikelserapport Representanter för kostverksamheten har medverkat vid olika sammankomster i kommunen 2.3.3 Utvecklingsområden Öka samsynen ytterligare kring den pedagogiska måltiden och riktlinje angående produkter som innehåller tillsatt socker Fortsatt arbete för att minska matsvinn Datakunskap 2.4 Kostverksamhet förskola I kommunen finns 19 förskolor och av dessa har 17 tillagningskök. Kockarna i förskolan har kommit längst med att använda svenska närproducerade livsmedel, de flesta har 100 % svenskt på kött och fågel. Förskolan har också högst procent ekologiska livsmedel. 2.4.1 Resultat och analys Nyckeltal kost förskola 14/15 15/16 16/17 Jag är nöjd med den kost som serveras mitt barn (Vårdnadshavare dagbarnvårdare, Svar i %, Källa: egen enkät) Jag är nöjd med den kost som serveras mitt barn (Vårdnadshavare förskola, Svar i %, Källa: egen enkät) -- 100 100 -- 92 96 Inspirationshäfte till bra mellanmål och utflyktsmat inom förskola har tagits fram och är i bruk. Ett gott samarbete mellan kostverksamhet och den pedagogiska verksamheten är en förutsättning för en pedagogisk måltid av hög kvalitet för barn och elever. En styrka att särskilt lyfta, är den goda dialog och samsyn som kost och förskoleverksamhet har utarbetat med varandra.

Sida: 11 (15) Det finns kostråd i verksamheterna. Resultat och analys av kostråden visar att inriktningen på kostråden har ändrats från att vara en önsketräff till att vara ett genomtänkt dialogmöte runt måltiden. Kostråden består vid de flesta tillfällen av enhetschef från respektive verksamhet, kock samt pedagog. Kostråden behöver utökas med förskolebarn/vårdnadshavare. Flera förskolor har barn i köket detta kan utvecklas ytterligare. På de flesta förskolor presenteras måltiden med råvarans ursprung på matsedeln eller på särskilda dokument som sitter synligt för personal och vårdnadshavare. Förskolans kockar har deltagit vid samlingar med vårdnadshavare och informerat om sitt arbete. Det finns framtagna referensportioner, som presenteras på tallrik eller bild, i flera verksamheter. 2.4.2 Styrkor Kostpersonalens inköp av svenska och ekologiska livsmedel Samsyn kring riktlinjer kök-pedagogisk verksamhet Kostråd Informativa matsedlar/dokument 2.4.3 Utvecklingsområden Fortsätta arbetet med referensportioner Utöka kostråden med förskolebarn/vårdnadshavare Barn i köket

Sida: 12 (15) 2.5 Kostverksamhet skola I kommunen finns 13 skolor och av dessa har 5 haft tillagningskök 2016/2017. Positivt inför hösten 2017 är att fyra mottagningskök försvinner och ersätts med två tillagningskök. Detta kommer att innebära en kvalitetshöjning. 2.5.1 Resultat och analys Nyckeltal kost skola 14/15 15/16 16/17 Jag har tillräckligt med tid att äta min skollunch (Elev åk 2 gr, Svar i %, Källa: egen enkät) Jag har tillräckligt med tid att äta min skollunch (Elev åk 5 gr, Svar i %, Källa: egen enkät) Jag har tillräckligt med tid att äta min skollunch (Elev åk 8 gr, Svar i %, Källa: egen enkät) Jag har tillräckligt med tid att äta min skollunch (Elev åk 2 gy, Svar i %, Källa: egen enkät) Jag brukar äta mig mätt i skolrestaurangen (Elev åk 2 gr, Svar i %, Källa: egen enkät) Jag brukar äta mig mätt i skolrestaurangen (Elev åk 5 gr, Svar i %, Källa: egen enkät) Jag brukar äta mig mätt i skolrestaurangen (Elev åk 8 gr, Svar i %, Källa: egen enkät) Jag brukar äta mig mätt i skolrestaurangen (Elev åk 2 gy, Svar i %, Källa: egen enkät) 90 91 90 74 77 79 64 76 72 60 66 58 94 90 90 62 59 64 36 42 38 40 41 42 Inspirationshäfte till bra mellanmål och utflyktsmat inom skola/fritidshem har tagits fram och är i bruk. Gruppen, med uppdraget att ta fram och få samsyn i frågor kring den pedagogiska måltiden, arbetade fram till årsskiftet 2016/2017. Resultatet av det arbetet visar på brister i förståelsen för hur en pedagogisk måltid ser ut samt att riktlinje angående produkter som innehåller tillsatt socker inte nått fullt ut i alla verksamheter. Arbetet utgick från Livsmedelsverkets råd, Riktlinje angående produkter som innehåller tillsatt socker (antagen av utbildningsnämnden den 12 april 2016) och Regler för pedagogisk måltid på förskolor, grundskolor och inom äldreomsorgen. Det framkommer att det finns ett behov av ett fortsatt arbete med att implementera regler för den pedagogiska måltiden och riktlinjen angående produkter som innehåller tillsatt socker för att således säkerställa förståelse och efterlevnad.

Sida: 13 (15) Kostråd har genomförts i de flesta verksamheter. Olika skäl har angetts till varför det inte har genomförts kostråd enligt plan på vissa skolor. På gymnasieskolan genomförs kostråd enligt plan. Resultat och analys av kostråden visar att kallelser inte gått ut som kommunens kostriktlinjer föreskriver, varför kostens enhetschefer inte varit närvarande enligt plan. Inriktningen på kostråden behöver ändras från att vara en önsketräff till att bli ett genomtänkt dialogmöte runt måltiden. Kostråden ska bestå av enhetschef/rektor från respektive verksamhet, kock, pedagog samt skolelever. Kostråden behöver utökas med vårdnadshavare till elever. Elever i köket finns på några skolor. Det finns framtagna referensportioner i flera verksamheter, som presenteras på tallrik eller i bild. Dessa referensportioner skapar möjlighet för elever att välja en välkomponerad måltid som bidrar till att orka hela dagen och främja hälsa. Några skolor presenterar även på matsedeln var maten kommer ifrån. Tunaholmsskolan har haft alternativrätt vid fiskdagar för att få in fler ätande i restaurangen då det framkommit att flera uteblir de dagar fisk serveras. Gymnasieskolan har under 2016/2017 haft ett tredje alternativ på matsedeln där en liten uppgång i enkätresultatet kan märkas. 2.5.2 Styrkor Kostpersonalens kunskap om referensportioner Framtagna styrdokument Alternativrätt finns på gymnasieskolan och på Tunaholmsskolan vid fiskdagar 2.5.3 Utvecklingsområden Fortsatt arbete med att implementera regeln för den pedagogiska måltiden och riktlinjen angående produkter som innehåller tillsatt socker Fortsätta arbetet med alternativa rätter vid fler skolor för att locka fler att äta Utöka kostråden med vårdnadshavare till elever samt återkoppling av att kostråd genomförs Fördjupad analys av enkätsvaren gällande tid för skollunch och tid för att äta sig mätt

Sida: 14 (15) 2.6 Kostverksamhet vård och omsorg Kostverksamheten tillhandahåller måltiderna till sektor stöd och omsorg i kommunen. Under året har det funnits sex kök som tillagat måltider. dslund, Ullerås och Havsörnen har lagat dagportioner till avdelningarna som finns i husen. Centralköket lagar dagportioner som levereras till äldreboenden som saknar tillagningskök. Centralköket lagar också delvis mat till Humlet som endast är en lunchrestaurang. Björkgården ansvarar för hemtjänstens portioner samt den mat som serveras i restaurangen. 2.6.1 Resultat och analys Nyckeltal kost äldreomsorg 2015 2016 Hur brukar maten smaka? (dslund, Svar i %, Källa: egen enkät) Hur brukar maten smaka? (Kolarebacken, Svar i %, Källa: egen enkät) Hur brukar maten smaka? (Mariegärde, Svar i %, Källa: egen enkät) Hur brukar maten smaka? (Myran, Svar i %, Källa: egen enkät) Hur brukar maten smaka? (Ullerås, Svar i %, Källa: egen enkät) Upplever du måltiden som en trevlig stund (dslund, Svar i %, Källa: egen enkät) Upplever du måltiden som en trevlig stund (Kolarebacken, Svar i %, Källa: egen enkät) Upplever du måltiden som en trevlig stund (Mariegärde, Svar i %, Källa: egen enkät) Upplever du måltiden som en trevlig stund (Myran, Svar i %, Källa: egen enkät) Upplever du måltiden som en trevlig stund (Ullerås, Svar i %, Källa: egen enkät) (Enkät genomförs årsvis under hösten) 67 95 86-95 75 33 60 65 78 73 84 75-96 83 73 60 82 85

Sida: 15 (15) Inom äldreomsorgen genomfördes en rikstäckande enkät under hösten 2016 där en av frågeställningarna var Hur smakar maten? Resultaten visar att Mariestad ligger högre än riksgenomsnittet. Inom vård och omsorg har en översyn och uppdatering av kostpärmen gjorts. Kostpärmen innehåller råd och riktlinjer men även recept och tips för mellanmål. Pärmen behöver implementeras i verksamheterna för att nå en samsyn i arbetet kring densamma. Det finns kostråd i verksamheterna. Resultat och analys av kostråden visar att inriktningen på kostråden har ändrats från att vara en önsketräff till att vara ett genomtänkt dialogmöte runt måltiden. Kostråden består vid de flesta tillfällen av enhetschef från respektive verksamhet, kock samt omsorgspersonal. Kostråden behöver utökas med pensionär/anhörig. Inom vård och omsorg gör sjuksköterska bedömning av att rätt kost beställs och ges till rätt vårdtagare, gällande till exempel konsistens och näringstäthet. 2.6.2 Styrkor Kostpersonalen har god kunskap i smaksättande vid tillagning Framtagna styrdokument 2.6.3 Utvecklingsområden Implementering av kostpärmen Utöka kostråden med pensionär/anhörig Fördjupad analys av enheternas resultat och orsaker till enkätsvaren

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2017-10-03 Sida 1 Utbildningsnämndens arbetsutskott UNAU 68 Dnr 2017/00104 Skolinspektion 2017 - svar Högelid åk 7-9 Arbetsutskottets förslag till beslut i utbildningsnämnden Utbildningsnämndens godkänner svaret till utbildningsnämnden. Bakgrund Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att säkerställa att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Vid Skolinspektionens tillsyn i Mariestad konstaterade Skolinspektionen att Högelidsskolan 7-9 inte uppfyllde författningskraven avseende att: Elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. (2 kap. 25 skollagen). Underlag för beslut Svar och redovisning av åtgärder till följd av Skolinspektionens tillsyn av Högelidsskolan 7-9. Expedierats till: Utbildningsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Datum: 2017-09-22 Dnr: UN 2017/104 Sida: 1 (2) Sektor utbildning Utbildningsnämnden Svar och redovisning av åtgärder till följd av Skolinspektions tillsyn 2017 av Högelidsskolan 7-9 Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner svar till Skolinspektionen. Bakgrund Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att säkerställa att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Vid Skolinspektionens tillsyn i Mariestad konstaterade Skolinspektionen att Högelidsskolan 7-9 inte uppfyllde författningskraven avseende att: Elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. (2 kap. 25 skollagen) Underlag för beslut Svar och redovisning av åtgärder till följd av Skolinspektionens tillsyn av Högelidsskolan 7-9, inklusive bilaga 1-2 (bilaga 1) Synneve Åberg Rektor Hö 7-9 Maria Appelgren Utbildningschef

Expedieras till: "[Skriv text här]" Sida 2(2)

Datum: 2017-09-22 Dnr: Un 2017/0104 Mariestads kommun Utbildningsnämnden Skolinspektionen Dnr 43-2016:10712 Svar och redovisning av åtgärder till följd av Skolinspektionens tillsyn av Högelidsskolan 7-9 Redovisning av vidtagna åtgärder efter föreläggande av Skolinspektionen Förutsättningar för lärande och trygghet Bilaga 1 och 2 Skolinspektionen konstaterar att Mariestads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. (2 kap. 25 skollagen) Svar: Följande åtgärder har vidtagits för att avhjälpa påtalad brist: Skolpsykologen kommer att delta mer frekvent vid skolans elevhälsoarbete när det gäller förebyggande och hälsofrämjande arbete. Åtgärden kommer att leda till att elevhälsan jobbar mer förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Skolpsykologen kommer handleda arbetslag där det framkommer att det finns svårigheter när det till exempel gäller elever som inte når målen utifrån extra anpassningar eller särskilt stöd. Skolpsykologen kommer även att handleda personalgrupper i att ta fram strategier i ett förebyggande arbete för att eleverna ska nå högre måluppfyllelse. Skolan har planerat elevhälsans arbete för läsåret 2017/2018. Vid planeringen av årets arbete deltog skolpsykologen. Vidare deltar skolpsykologen vid ett flertal fastställda datum (29/8, 3/10, 5/12 2017 och 6/3, 22/5 2018) där elevhälsan kommer att jobba mer förebyggande, främjande och med löpande elevärenden, se bilaga 1 och bilaga 2. Skolpsykologen kommer att vara med i elevhälsoteamets arbete med att följa upp och utvärdera läsårets arbete. Rektorn ansvarar för att det sker enligt planeringen den

Sida: 2 (2) 5/12 2017 och den 22/5 2018. Rektorn ansvarar för att säkerställa att skolpsykologen numera arbetar främjande och förebyggande. Synneve Åberg Rektor Anette Karlsson Maria Appelgren Ordförande utbildningsnämnden Chef sektor utbildning

33 Mån 14-aug Tis Tor 15-aug 16-aug 17-aug 18-aug Elelvhälsoteamet planerar för en trygg start för eleverna med särskilda behov. 34 Mån 21-aug Tis Tor 22-aug 23-aug 24-aug 25-aug Vecka Dag Datum Bokningar 35 Mån 28-aug Tis 29-aug Planering av elevhälsoteamets årshjul Skolpsykolog deltar Tor 30-aug 31-aug 01-sep 36 Mån 04-sep Hälsosamtal 7A v.36 Tis 05-sep Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Tor 06-sep 07-sep 08-sep Vecka Dag Datum Bokningar 37 Mån 11-sep Tis 12-sep Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Elevhälsoteamet går igenom alla elevers frånvaro Tor 13-sep 14-sep 15-sep

38 Mån 18-sep Hälsosamtal 7A v.38 Tis 19-sep Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Tor 20-sep 21-sep 22-sep Vecka Dag Datum Bokningar 39 Mån 25-sep Hälsosamtal 7B v.39 Tis 26-sep Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Tor 27-sep 28-sep 29-sep 40 Mån 02-okt Hälsosamtal 7B v.40 EHT besöker arbetslagen Tis 03-okt Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Skolpsykologen deltar Tor 04-okt 05-okt 06-okt Vecka Dag Datum Bokningar 41 Mån 09-okt Hälsosamtal 7C v.41 EHT besöker arbetslagen Tis 10-okt Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Elevhälsoteamet går igenom alla elevers frånvaro Tor 11-okt 12-okt 13-okt 42 Mån 16-okt Hälsosamtal 7C v.42 Tis 17-okt Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 18-okt

Tor 19-okt 20-okt Vecka Dag Datum Bokningar 43 Mån 23-okt Hälsosamtal 7D v.43 Tis 24-okt Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Tor 25-okt 26-okt 27-okt 44 Mån 30-okt Studiedag Tis 31-okt Studiedag 01-nov Studiedag Tor 02-nov LOV 03-nov LOV Vecka Dag Datum Bokningar 45 Mån 06-nov Hälsosamtal 7D v.45 Tis 07-nov Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Tor 08-nov 09-nov 10-nov 46 Mån 13-nov Hälsosamtal 7E v.46 Tis 14-nov Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Elevhälsoteamet går igenom alla elevers frånvaro Tor 15-nov 16-nov 17-nov Vecka Dag Datum Bokningar 47 Mån 20-nov Hälsosamtal 7E v.47 Tis 21-nov Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 22-nov

Tor 23-nov 24-nov 48 Mån 27-nov Hälsosamtal åk7 uppsamlingstider Tis 28-nov Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Tor 29-nov 30-nov 01-dec Vecka Dag Datum Bokningar 49 Mån 04-dec Tis 05-dec Uppföljning/analys Hälsosamtal åk 7 Skolpsykolog deltar Tor 06-dec 07-dec 08-dec 50 Mån 11-dec Tis 12-dec Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Elevhälsoteamet går igenom alla elevers frånvaro Tor 13-dec 14-dec 15-dec Vecka Dag Datum Bokningar 51 Mån 18-dec Tis 19-dec Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Tor 20-dec 21-dec 22-dec SKOLAVSLUTNING

Vecka Dag Datum Aktivitet 2 Mån 08-jan Tis 09-jan Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Tors 10-jan 11-jan 12-jan 3 Mån 15-jan Tis 16-jan Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Tors 17-jan 18-jan 19-jan 4 Mån 22-jan Tis 23-jan Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Tors 24-jan 25-jan 26-jan Vecka Dag Datum 5 Mån 29-jan Tis 30-jan Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Tors 31-feb 01-feb 02-feb 6 Mån 05-feb S Tis 06-feb Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Tors 07-feb 08-feb 09-feb

7 Mån 12-feb Tis Tors 13-feb 14-feb 15-feb 16-feb Vecka Dag Datum Aktivitet 8 Mån 19-feb Tis 20-feb Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Elevhälsoteamet får igenom alla elevers frånvaro Tors 21-feb 22-feb 23-feb 9 Mån 26-feb Elevhälsoteamet besöker arbetslagen Tis 27-feb Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Tors 28-mar 01-mar 02-mar 10 Mån 05-mar Tis 06-mar Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Skolpsykolog deltar Tors 07-mar 08-mar 09-mar Vecka Dag Datum Aktivitet 11 Mån 12-mar Tis 13-mar Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Elevhälsoteamet går igenom alla elevers frånvaro Tors 14-mar 15-mar 16-mar

12 Mån 19-mar Tis 20-mar Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Tors 21-mar 22-mar 23-mar 13 Mån 26-mar Tis Tors 27-mar 28-mar 29-mar 30-mar Vecka Dag Datum Aktivitet 14 Mån 02-apr Tis 03-apr Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Tors 04-apr 05-apr 06-apr 15 Mån 09-apr Tis 10-apr Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Tors 11-apr 12-apr 13-apr 16 Mån 16-apr Tis 17-apr Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Elevhälsoteamet går igenom alla elevers frånvaro Tors 18-apr 19-apr 20-apr

17 Mån 23-apr Tis 24-apr Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Tors 25-apr 26-apr 27-apr Elevhälsoteam kl. 08.30-15.00 Elevhälsoteamet planerar höstens resursfördelning för elever med särskilda behov. Arbete med främjande och förebyggande insatser planeras. 18 Mån 30-maj Tis 01-maj LOV Tors 02-maj 03-maj 04-maj 19 Mån 07-maj Tis 08-maj Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Tors 19-maj 10-maj 11-maj Vecka Dag Datum Aktivitet 20 Mån 14-maj Tis 15-maj Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Elevhälsoteamet går igenom alla elevers frånvaro Tors 16-maj 17-maj 18-maj 21 Mån 21-maj Tis 22-maj Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Skolpsykolog deltar i utvärdering/analys Tors 23-maj 24-maj

25-maj 22 Mån 28-maj Tis 29-maj Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Tors 30-maj 31-maj 01-jun Vecka Dag Datum Aktivitet 23 Mån 04-jun Tis 05-jun Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Tors 06-jun 07-jun 08-jun 24 Mån 11-jun Tis 12-jun Elevhälsoteam kl. 14.00-16.00 Tors 13-jun 14-jun 15-jun 25 Mån 18-jun Tis 29-jun 20-jun

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2017-10-03 Sida 1 Utbildningsnämndens arbetsutskott UNAU 70 Dnr 2016/00323 Fastställa läsårstider 2018/2019 Arbetsutskottets förslag till beslut i utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutar att höstterminen 2018 börjar onsdagen den 22 augusti och slutar fredagen den 21 december. Vårterminen 2018 börjar onsdagen den 9 januari och slutar fredagen den 14 juni. Arbetsutskottets beslut Utbildningschefen får i uppdrag att starta diskussioner i rektorsgrupperna angående sommaravslutningarna med syfte att samordna så det finns lämpliga lokaler och tider för avslutningarna i Mariestad. Bakgrund Enligt 3 kap. 2 och 3 skolförordningen (2011:185) ska läsåret ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen. Motsvarande bestämmelser finns i 3 kap. 1 och 2 gymnasieförordningen (2010:2039). Sektor utbildning har tagit fram förslag på läsårstider för 2018/2019. Underlag för beslut Läsårstider 2018/2019. Expedierats till: Utbildningsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Datum: 2017-09-15 Dnr: BUN 2016/00323 Sida: 1 (1) Sektor utbildning Utbildningsnämnden Fastställande av läsåret 2018/2019 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att höstterminen 2018 börjar onsdagen den 22 augusti och slutar fredagen den 21 december. Vårterminen 2018 börjar onsdagen den 9 januari och slutar fredagen den 14 juni. Bakgrund Enligt 3 kap. 2 och 3 skolförordningen (2011:185) ska läsåret ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen. Motsvarande bestämmelser finns i 3 kap. 1 och 2 gymnasieförordningen (2010:2039). Sektor utbildning har tagit fram förslag på läsårstider för 2018/2019. Underlag för beslut Läsårstider 2018/2019, bilaga 1. Maria Helgée kvalificerad utredare Maria Appelgren utbildningschef Expedieras till: Trafiksamordnare Irene Andersson

Läsåret 2018/2019 Vecka Datum Måndag Tisdag dag Torsdag dag Elevdagar Lärardagar 2018 33 13/8-17/8 K-dag K-dag K-dag K-dag 0 4 34 20/8-24/8 K-dag K-dag Skolstart 3 5 35 27/8-31/8 5 5 36 3/9-7/9 5 5 37 10/9-14/9 5 5 38 17/9-21/9 5 5 39 24/9-28/9 5 5 40 1/10-5/10 5 5 41 8/10-12/10 5 5 42 15/10-19/10 5 5 43 22/10-26/10 5 5 44 29/10-2/11 K-dag/LOV K-dag/LOV K-dag/LOV LOV LOV 0 3 45 5/11-9/11 5 5 46 12/11-16/11 5 5 47 19/11-23/11 5 5 48 26/11-30/11 5 5 49 3/12-7/12 5 5 50 10/12-14/12 5 5 51 17/12-21/12 Avslutning 5 5 52 24/12-28/12 LOV LOV LOV LOV LOV 0 0 2019 1 31/12-4/1 LOV LOV LOV LOV LOV 0 0 2 7/1-11/1 K-dag/LOV K-dag/LOV Skolstart 3 5 3 14/1-18/1 5 5 4 21/1-25/1 5 5 5 28/1-1/2 5 5 6 4/2-8/2 5 5 7 11/2-15/2 LOV LOV LOV LOV LOV 0 0 8 18/2-22/2 5 5 9 25/2-1/3 5 5 10 4/3-8/3 5 5 11 11/3-15/3 K-dag/LOV K-dag/LOV 3 5 12 18/3-22/3 5 5 13 25/3-29/3 5 5 14 1/4-5/4 5 5 15 8/4-12/4 5 5 16 15/4-19/4 LOV LOV LOV LOV LOV 0 0 17 22/4-26/4 LOV 4 4 18 29/4-3/5 1 maj LOV 4 4 19 6/5-10/5 5 5 20 13/5-17/5 5 5 21 20/5-24/5 5 5 22 27/5-31/5 Kr him LOV LOV 3 3 23 3/6-7/6 6 juni LOV LOV 3 3 24 10/6-14/6 Avslutning 5 5 25 17/6-21/6 K-dag K-dag K-dag 0 3 K-dag/LOV = kompetensutvecklingsdag för pedagoger, lov för elever 178 194 LOV = lov för pedagoger och elever LOV = röd dag, helgdag Länsgemensam studiedag

Elevernas terminstider Höstterminen 2018: Vårterminen 2019: onsdagen den 22 augusti - fredagen den 21 december (82 läsdagar) onsdagen den 9 januari - fredagen den 14 juni (96 läsdagar) Elevernas lediga dagar: måndag 29 oktober - fredag 2 november (höstlov vecka 44) måndag 24 december - tisdag 8 januari (jullov) måndag 11 februari - fredag 15 februari (sportlov vecka 7) måndag 11 mars (kompetensutvecklingsdag) tisdag 12 mars (kompetensutvecklingsdag) måndag 15 april - måndag 22 april (påsklov vecka 16) onsdag 1 maj torsdag 30 maj - fredag 31 maj (Kristi himmelsfärdsdag + klämdag) torsdag 6 juni - fredag 7 juni (Sveriges nationaldag + klämdag) Förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem De flesta förskolor stängs för fortbildning av personalen fredagen den 17 augusti 2018, måndagen den 29 oktober 2018, måndagen den 11 mars 2019 och fredagen den 17 maj 2019. Pedagogisk omsorg stängs fredagen den 17 augusti 2018, måndagen den 29 oktober 2018, måndagen den 11 mars 2019 och fredagen den 17 maj 2019. De flesta fritidshem stängs fredagen den 17 augusti 2018, måndagen den 29 oktober 2018, måndagen den 11 mars 2019 och fredagen den 17 maj 2019. Föräldrar som är i stort behov av omsorg av sina barn kommer att hänvisas till någon förskola eller fritidshem (i dag ej bestämt vilka). Där kommer vikarier att tjänstgöra. Pedagogernas kompetensutvecklingsdagar: Pedagogernas lediga dagar: tisdag 14 augusti - tisdag 21 augusti måndag 29 oktober - onsdag 31 oktober måndag 7 januari - tisdag 8 januari måndag 11 mars - tisdag 12 mars måndag 17 juni - onsdag 19 juni torsdag 1 november - fredag 2 november måndag 24 december - fredag 4 januari måndag 11 februari - fredag 15 februari måndag 15 april - måndag 22 april onsdag 1 maj torsdag 30 maj - fredag 31 maj torsdag 6 juni - fredag 7 juni Arbetsperiod: tisdagen den 14 augusti 2018 onsdagen den 19 juni 2019 Ferieperiod: 20/6 2019 11/8 2019 Verksamhetsår: 14/8 2018 11/8 2019

Datum: 2017-10-04 Dnr: UN 2017/430 Sida: 1 (2) Mariestads kommun Sektor utbildning Utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/334 Samverkansavtal för samhällsorientering Förslag till beslut Sektor utbildning föreslår utbildningsnämnden att ställa sig bakom förslaget till samverkansavtal för samhällsorientering Skaraborg. Bakgrund Under åren 2014-2017 har samhällsorientering i Skaraborg bedrivits genom kommunsamverkan inom Skaraborg. För att kunna uppnå kraven på samhällsorientering på modersmålet behövs ett relativt stort deltagarunderlag för att verksamheten ska kunna vara kostnadseffektiv men även ur en pedagogisk synpunkt då kurserna bygger på dialog och reflektion. Nu gällande samverkansmodell har arbetats fram av bl.a. vuxenutbildningarnas rektorsgrupp samt skol- och utbildningschefsgruppen. Samverkansavtalet har arbetats fram i samverkan med kommunerna. Nytt förslag för samverkansavtal gällande Samhällsorientering Skaraborg har tagits fram för perioden 2018-01-01 till och med 2020-12-31. Detta utifrån att tidigare samverkansavtal löper ut 2017-12-31. Mindre revideringar i utformningen av samverkansavtalet har gjorts med syfte att förtydliga bland annat samordnande kommun och övriga medverkande kommuners ansvar. Sektor utbildning föreslår utbildningsnämnden att ställa sig bakom förslaget till samverkansavtal för Samhällsorientering Skaraborg. Underlag för beslut Samverkansavtal för Samhällsorientering Skaraborg Maria Appelgren Utbildningschef

REMISS Handläggare/avsändare Registrerat Diarienr Administrativa enheten 2017-10-02 KS 2017/334 Insänt av Skaraborgs kommunalförbund Ärende Samverkansavtal för samhällsorientering Överlämnat för yttrande till Utbildningsnämnden Svar senast 2017-11-09 Mariestads kommun, Administrativa enheten Anneli Bergqvist Gustavsson

Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka om samhällsorientering. Varje kommun ska ha en plan för samhällsorientering och erbjuda samhällsorientering i enlighet med förordningen (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare, lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare samt lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. Målsättningen är att genom samverkan i Skaraborg erbjuda en kvalitativ och kostnadseffektiv samhällsorientering enligt de lagstadgade kraven. Utgångspunkter för en kvalitativ samordning av samhällsorienteringen är flexibla lösningar. 1 Parter Denna överenskommelse om kommunsamverkan som avser Samhällsorientering Skaraborg är mellan de medverkande kommunerna och samordnande kommun. Skövde kommun är samordnande kommun. Med samordnande kommun avses i detta avtal den kommun som är huvudman för samhällsorienteringens verksamhet. Med medverkande kommun avses i detta avtal samtliga kommuner som undertecknat detta avtal och därmed ingår i samarbetet (inkluderar den samordnande kommunen). 2 Syfte och mål Det övergripande syftet och målet är att alla nyanlända i Skaraborg ska få en samhällsorientering av hög kvalitet. Syfte och mål är att bidra till att kommunerna följer förordningen (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrares krav samt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare samt lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. 3 Målgrupp Detta avtal gäller samhällsorientering för nyanlända som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Avtalet gäller även nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd eller uppehållskort som anhörig med anknytning till en person som har rätt att vistas i Sverige och därmed har rätt till samhällsorientering enligt lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. Lagen gäller dock inte nyanlända som går i gymnasieskola eller är medborgare i ett land som är anslutet till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz enligt lagen (2014:954).

4a Ansvar Samordnande kommun ansvarar för: Den samhällsorientering som ska erbjudas enligt 6 lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska påbörjas så snart som möjligt efter det att en etableringsplan har upprättats. Den ska normalt vara avslutad ett år efter det att etableringsplanen har upprättats. Närvarorapportering skall rapporteras till kontaktpersoner för aktuell kommun efter andra kurstillfället. Anställning av samhällskommunikatörer. Genomförande av kurser i samhällsorientering i enlighet med förordningen (2010:1138) och lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. Kompetensutveckling för samhällskommunikatörer. Rekrytering och utbildning av nya kommunikatörer vid behov. Kontakter med de medverkande kommunerna. Samordning av behov av samhällsorientering. Planering av kurser. Viss omvärldsbevakning, bevaka aktuell lagstiftning. Att intyg utfärdas till deltagare som påbörjat samhällsorientering där omfattning och innehåll framkommer. Delintyg kan utfärdas till dem som under kursens gång avbryter påbörjad kurs. Att ta fram en årlig kvalitetsrapport se bilaga till VUX-avtal. Den medverkande kommunen ansvarar för: Att allt känt behov anmäls fortlöpande till samordnande kommun. Att det finns en ansvarig kontaktperson i kommunen. Framtagande av lokal plan för samhällsorientering. Att tillhandahålla intyg till deltagarna som utfärdats av samordnande kommun. Att delge deltagarna information om tid och plats för kursen. Att förse deltagaren med läromedel. Att tillhandahålla nödvändig teknisk utrustning vid kurstillfällena. Avanmälan vid särskilda skäl. Värdkommun, den kommun där kurs är förlagd, ansvarar för: Att upplåta lokal för kursen med den för kursen nödvändiga tekniska utrustningen. 4b Samverkan och delaktighet Samordningen av samhällsorienteringen tillhör organisatoriskt Skövde kommun, Sektor medborgare och samhällsutveckling, Vuxenutbildning Skövde. En samverkansgrupp bestående av representanter för verksamhetsansvariga för samhällsorienteringen i de medverkande kommunerna ska fungera som referensgrupp och ge råd och vägledning i utvecklingsarbetet. Samverkansgruppens uppgift är att hantera frågor av övergripande karaktär, principiella frågeställningar och policyfrågor. Samverkansgruppen medverkar i att ta fram mål och analys av den årliga kvalitetsrapporten. Kommunernas rektorer för vuxenutbildning ska delges den årliga kvalitetsrapporten.

5 Deltagarutvärdering Samordnande kommun ansvarar för att utvärdering av kursen i samhällsorientering sker i anslutning till avslutande kurstillfälle. Utvärderingen görs i huvudsak med hjälp av enkäter men kan även kompletteras med muntlig information. Indikatorerna syftar till att mäta att samhällsorienteringen är kvalitetsstark samt uppnår de lagstadgade kraven. 5a Indikatorer Samhällsorientering ges på modersmål eller annat språk personen behärskar väl. Samhällsorienteringen ska påbörjas inom etableringsplanens första år. Minst 85 procent av deltagarna ska vara nöjda eller mycket nöjda. Samhällsorienteringen ska vara kunskapsbaserad, deltagarfokuserad och jämlik. 6a Kostnader för samordningen Samtliga avtalsparter betalar en årlig avgift för att delta i samverkan. Avgiften är procentuellt beräknat utifrån kommuninvånarantalet per den 1 november. Grundavgiften räknas upp med 2,5 % årligen för att täcka lönekostnaden för samordningstjänst, grundutbildning av nya kommunikatörer samt kompetensutveckling för samhällskommunikatörer. Ersättningen justeras årligen. Uppräkning hänförs till aktuellt löneläge för tjänsten samt aktuella administrationskostnader. 6b Kostnader för genomförande Utöver kostnader för samordning tillkommer det en interkommunalersättning per deltagare vilket avser kursspecifika kostnader. Deltagaravgiften räknas upp med 2,5 % årligen (uppräkningen avrundas uppåt till närmaste hundralapp). Kostnaden uppgår till 3 300 kr per deltagare för år 2018, 3 400 kr per deltagare för år 2019 och 3 500 kr per deltagare för år 2020. 7 Fakturering Varje kommun ska årligen senast den 1 april betala sin del av grundavgiften till den samordnande kommunen, beräkningsgrund enligt 6a. Skövde kommun skickar årligen ut faktura till respektive medverkande kommun. 8 Avtalstid Avtalet gäller från och med 2018-01-01 till och med 2020-12-31. Ett nytt reviderat avtal ska tas fram senast 6 månader före avtalstidens slut. Avtalet kan sägas upp under pågående avtalstid. Om någon av parterna vill säga upp avtalet ska detta ske minst 6 månader före utgången av pågående kalenderår. Avtalet kommer därefter att sluta gälla från och med 1 januari påföljande kalenderår.