Lokal arbetsplan Lysviks skola och fritidshem Läsåret 2017-2018 1
Innehållsförteckning Presentation av skolan... 3 Rektors vision... 3 1. Kunskap och kompetens... 4 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag... 4 Vad som kännetecknar undervisningen... 4 1.1 Kunskapsmål för Lysviks skola... 5 1.2 Process... 5 1.3 Dokumentation... 5 1.4 Utvärdering... 6 2. Lärandemiljö... 6 2.1 Mål... 6 2.2 Process... 6 2.3 Dokumentation... 7 2.4 Utvärdering... 7 3. Hållbar utveckling... 7 3.1 Mål... 7 3.2 Process... 7 3.3 Dokumentation... 8 3.4 Utvärdering... 8 4. Skolan i världen... 8 4.1 Mål... 8 4.2 Process... 9 4.3 Dokumentation... 9 4.4 Utvärdering... 9 Lokal arbetsplan för Lysviks fritidshem läsåret 2015/2016... 10 2
Presentation av skolan Lysviks skola ligger centralt placerad i Lysviks kyrkby i Sunne kommun På skolan finns det 86 elever i åldrarna 6 till 12 år fördelade på förskoleklass till årskurs 6. Hälften är inskrivna på fritidshemmet. För att på bästa sätt tillvarata den kompetens som finns hos personalen på skolan, undervisar flera pedagoger i varje klass. Vi har ett mentorssystem på skolan som innebär att mentor har huvudansvaret för en elevgrupp och är också den som har ansvar för utvecklingssamtalen. Alla elever är inkluderade i vår verksamhet och omfattningen varierar utifrån varje elevs behov och möjligheter. Personalen arbetar i arbetslag. Skolans profil Den viktigaste skyddsfaktorn för barn och ungdomar är att klara skolan. Därför är motivation, ett gott skolklimat, tillitsfulla relationer mellan elever och mellan lärare och elever en del av hälsofrämjande skolutveckling. Nyckeln är att sätta det hälsofrämjande arbetet i relation till skolans resultat. 1 Skolans profil är hälsofrämjande arbete genom rörelse och gemenskap. Det innebär ett stort fokus på värdegrundsarbete och aktiviteter så som temadagar, friluftsdagar och gemensamma uppstartsdagar efter lov. Rektors vision Alla elever och all personal ska vara STOLTA över Lysviks skola! Skolans elever ska kännetecknas av att de är/har: Självständiga och kreativa Trygga Omsorgsfulla Lusten att lära Trevliga Ansvarstagande 1 https://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/elevhalsan/halsoframjande-skolutveckling 20180109 3
Alla elever ska känna trygghet och mötas av positiva uppskattande vuxna, som reagerar på, och agerar mot, alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla ska respekteras för den person man är. Vi har höga förväntningar på alla elever, på oss själva och på ett gott samarbete med föräldrar. Att alla elever lämnar skolan som ansvarstagande individer med en positiv självbild, med synnerligen goda kunskaper och med en mycket välutvecklad förmåga till kommunikation. 1. Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Lysviks skolas arbete ska utgå från att alla människor som kommer till skolan ska känna trygghet, glädje och gemenskap. Det ska vara tydligt vad eleverna ska uppnå för kunskaper i varje ämne, hur skolan är uppbyggd med en demokratisk värdegrund och hur pedagogernas professionella kunnande tillsammans med forskning och beprövade erfarenheter gör elevernas utveckling möjlig. Eleverna ska få hjälp att nå så långt de kan i sin utveckling under sina år i Lysviks skola. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. I Lysviks skola strävar vi efter att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Lysviks skola har ett aktivt värdegrundsarbete som ökar värdet av gemenskapen med varandra. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Vad som kännetecknar undervisningen Ledarskapet i skolan, hos skolledare såväl som enskild pedagog, är viktigt för att långsiktigt säkra kvaliteten i undervisning och utbildning. Vi har höga förväntningar på eleverna eftersom vi vet att alla kan lära sig utifrån sina förutsättningar och förmågor och att undervisningens kvalitet samt lärarnas kompetens är avgörande för deras möjligheter att nå bra resultat i skolan. Därför poängterar vi pedagogens ledarskap i klassrummet som en viktig del av strukturen för att eleverna ska kunna ta till sig undervisningen. Undervisningen karakteriseras av delaktighet och inflytande. Detta innebär att eleverna är informerade om undervisningens innehåll och om vad som krävs av dem för att nå ett visst omdöme/betyg. 4
Pedagogerna är tydliga med hur kursplanernas förmågor och kunskapskraven hänger ihop och den tydligheten finns med i undervisningen i alla ämnen. Exempel på kunskapsnivåer och vad de innebär presenteras för eleverna och de får också vara delaktiga i arbetet med att konkretisera nivåerna. Eleverna har möjligheter att vara med och påverka arbetssätt och arbetsformer samt hur man redovisar vad man lärt sig. Allt lärande utgår från elevens starka sidor och vad hon/han redan kan. Ökad ålder ger högre inflytande. För umgänget i skolan finns det tydliga normer för rättigheter och skyldigheter. Ordning och reda är självklarheter. 1.1 Kunskapsmål för Lysviks skola Alla elever: läser enkla meningar med flyt utan bildstöd när de slutar årskurs 1. har kunskap och förståelse för vilka kunskapskraven är i alla skolämnen. klarar minst godkänd-nivå på de nationella ämnesproven i årskurs 3 och 6. klarar kunskapskraven för betyget E i samtliga ämnen senast i slutet av årskurs 6. 1.2 Process Vi arbetar i alla årskurser med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. T. ex diskussionsövningar, samarbetsövningar, och begreppsövningar för att utveckla sitt skolspråk. För att alla elever ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling anpassar och varierar vi vår undervisning. Vi arbetar med pedagogiska planeringar för att strukturera undervisningen och tydliggöra och konkretisera arbetet för eleverna mot de nationella målen. För att tydliggöra kunskapskraven och medvetandegöra eleverna startar samtliga pedagoger upp sitt arbetsområde med att gå igenom: mål med området, vilka förmågor som skall tränas och vad man skall göra samt kontinuerligt återkoppla och utvärdera tillsammans med eleverna. Vi arbetar med kunskapsuppföljningar fyra gånger per läsår för att tidigt upptäcka elever som riskerar att inte nå målen. Så snart en elev riskerar att inte nå målen görs en kartläggning. Samarbete sker mellan mentor, undervisande pedagoger och elevhälsan för att hitta anpassningar och stöd som skolan kan arbeta med för att eleven ska kunna nå kunskapsmålen. Utvecklingssamtalen sker i början av hösttermin för att bättre kunna fokusera på en framåtsyftande planering utifrån varje elevs behov. Utvecklingssamtalen för vårterminen sker efter behov eller i slutet på terminen som en återkoppling. 1.3 Dokumentation IUP med skriftliga omdömen och framåtsyftande planering 5
Pedagogiska planeringar Verksamhetsbesök Kunskapsuppföljning fyra gånger per läsår Resultat av de nationella proven Betygsstatistik i årskurs 6 1.4 Utvärdering Dagliga observationer ansvarig: undervisande pedagog Klasskonferenser ansvarig: rektor Analys av kunskapsuppföljningen ansvarig: mentor Analys av kunskapsresultaten 1 ggr/läsår ansvarig: rektor Analys av resultat från de nationella ämnesproven ansvarig: rektor Utvecklingssamtal ansvarig: mentor Medarbetarsamtal ansvarig: rektor 2. Lärandemiljö 2.1 Mål Alla elever: känner det lustfyllt att gå till skolan. känner sig trygga och har goda relationer till alla i skolan. upplever att de har arbetsro i skolan. känner sig delaktiga och har inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö. deltar i klassråd 1 gång i månaden känner till och har läst vår Likabehandlingsplan. 2.2 Process Vi arbetar förebyggande i enlighet med den årliga planen för likabehandling. Vi arbetar i enlighet med skolans profil i tvärgrupper med olika samarbetsövningar för att yngre elever ska bli trygga tillsammans med de äldre och för att de äldre ska växa med att få ta ansvar. Eleverna har sina bestämda platser i klassrum och matsal. Vi har höga krav och positiva förväntningar utifrån varje elevs förmåga. Vårt förhållningssätt präglas av att vi uppmuntrar, ger möjlighet till inflytande och delaktighet när det gäller arbetssätt, arbetsformer, planering och utvärderingar. Eleverna deltar i klassråd varje månad och deltar också som valda ombud för sin klass i elevråd och kostråd. I klassråden diskuteras alltid de här fyra punkterna: trivsel och trygghet, lärmiljö, undervisning och klassens aktuella frågor. 6
Rastvärdar har reflexväst för att synas bra. Skolenkät och trygghetsenkät genomförs och eleverna får ange var otrygga platser på skolan finns. Sedan upprättas en karta med fotografier på de otrygga platserna av elevrådet och det blir slingan som rastvärdarna ska gå. Trivselprogrammet genomförs på skolan. Några av eleverna är trivselledare på skolan. Se mer information i vår likabehandlingsplan. Vi arbetar genomgående med kamratstärkande övningar. Personalen visar ett demokratiskt förhållningssätt gentemot barnen/eleverna och andra vuxna. 2.3 Dokumentation Sammanställning av otrygga platser på skolans område Enkätsammanställningar Klassråds- och elevrådsprotokoll Trivselledarnas protokoll Elevhälsoteamets protokoll 2.4 Utvärdering Uppföljning av årlig plan för likabehandling ansvarig: rektor Uppföljning av elevenkäter och enkät till vårdnadshavare ansvarig: rektor Klassråds- och elevrådsprotokollen analyseras ansvarig: mentor Utvecklingssamtal ansvarig: mentor Medarbetarsamtal ansvarig: rektor Analysera elevhälsoteamets arbete ansvarig: rektor 3. Hållbar utveckling 3.1 Mål Eleverna ska ges ökat inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Skolan ska se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Eleverna ska få ökad lust att vilja lära sig mer och kunna förstå nyttan av kunskap. Att fortsätta att utveckla bra former för samarbete och dialog med vårdnadshavare. 3.2 Process Skolan utgår från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan. Pedagogerna arbetar kontinuerligt med att alla elever får ett lika stort inflytande i undervisningen. Eleverna görs medvetna om när de är delaktiga i demokratiska processer som till exempel klassråd, elevråd och kostråd. Eleverna ska ges kontinuerlig möjlighet att utvärdera sitt arbete och arbetssätt. På så sätt ska de kunna påverka och vara delaktiga i sin lärprocess. 7
Vid klassråd ges eleverna möjlighet att föra fram sina synpunkter. Detta förs sedan vidare till elevråd och kostråd. Vid elevens val ska eleverna arbeta med sina framåtsyftande utvecklingsmål som finns i elevens IUP. Skolan samverkar med och fortlöpande informerar vårdnadshavare om elevens skolsituation. Utvecklingssamtalen sker i början av höstterminen för att bättre kunna fokusera på en framåtsyftande planering utifrån varje elevs behov. Office 365 används av personal, elever och vårdnadshavare för att nå ut med information till alla. Det som dokumenteras vid till exempel föräldramöten och rektors samråd med vårdnadshavare delges på Office 365. 3.3 Dokumentation Dagliga observationer Anteckningar och protokoll från klassråd, elevråd och kostråd. Anteckningarna från föräldramöten och rektors samråd. Elevernas IUP Enkäter Verksamhetsbesök 3.4 Utvärdering Genom samtal med eleverna ansvarig: undervisande pedagog Utvecklingssamtal ansvarig: mentor Genom samtal med vårdnadshavare ansvarig: undervisande pedagog Analys och uppföljning av enkäter ansvarig: rektor Medarbetarsamtal ansvarig: rektor Verksamhetsbesök ansvarig: rektor 4. Skolan i världen 4.1 Mål Eleverna ska få ökad kunskap om vardagen för barn och ungdomar i andra länder. Eleverna ska lära sig mer om yrken/företag som finns i deras närhet. Att öka och utveckla användningen av digitala verktyg i undervisningen. 8
4.2 Process Elever och pedagoger tar upp aktuella och intressanta händelser och anknyter till de ämnesområden som de arbetar med. Studiebesök på arbetsplatser gör att eleverna får lära känna olika arbetsområden i samhället. Skolan får ibland besök av personer som berättar om sina erfarenheter och yrken. Digitala verktyg används bland annat för att öka elevernas kunskap om hur de kan välja olika redovisningsmetoder och källkritiskt granska information. Detta för att kunna jämföra och få ökad kunskap om hur elever i andra länder har det. 4.3 Dokumentation Elevernas dokumentation och egna arbeten Pedagogiska planeringar Elevernas och pedagogernas utvärderingar 4.4 Utvärdering Samtal med klassen/elever ansvarig: undervisande pedagog Analys av elevernas utvärderingar ansvarig: undervisande pedagog Utvecklingssamtal ansvarig: mentor Medarbetarsamtal ansvarig: rektor 9
Lokal arbetsplan för Lysviks fritidshem läsåret 2017/2018 Fritidshemmets uppdrag är bland annat att erbjuda en verksamhet som ger eleven trygghet och omsorg samtidigt som den ska vara rolig, spännande och utvecklande. Vi vill ge eleverna nya intryck bl.a. genom att ta del av områden de kanske inte tidigare kommit i kontakt med och som kan bidra till att de får ett rikare fritidsliv. Vi ser det som en viktig uppgift på fritidshemmet att bidra till förmedlingen av våra kulturarv och stödja eleven i dess kunskaps och färdighetsutveckling. Det finns två olika statliga måldokument för fritidshemmet. Lgr 11, som är en gemensam läroplan för grundskolan, fritidshemmet och förskoleklassen, samt Skolverkets allmänna råd för fritidshem Fritidshemmet är en del av skolbarnsomsorgen och ska enligt skollagen vara ett komplement till skolan för att skapa mångsidighet, helhet och kontinuitet i barns utveckling och lärande. Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid och ge eleverna stöd i sin utveckling, samt förena omsorg och pedagogik. På fritidshemmet ingår vissa rutiner som är viktiga för att skapa struktur för både elev och personal. Verksamheten på fritids ska utgå från den enskilda elevens behov och stärka det sociala samspelet mellan barn och barn samt barn och vuxna. Normer och Värden Vi definierar värdegrund som respekt för andra människor och förmåga till socialt samspel med sin omgivning. Eleverna ska känna sig trygga. Noll-tolerans mot kränkningar! I lek och samvaro är vi uppmärksamma på hur vi tilltalar varandra, hur vi är mot varandra och att vi ger utrymme till varandra. Alla har lika stort värde och olika förutsättningar! Eleven ska också tryggt kunna framföra sina åsikter utan att bli nonchalerade eller förlöjligade och i sin tur kunna lyssna på andra. Hur når vi dessa mål? Vi har samlingar varje dag där barnen får komma till tals. Vi diskuterar värdegrund utifrån uppkomna situationer eller konstruerade. Språk och socialt samspel ingår också i lek och pyssel där många goda och fostrande samtal sker. 10
Vi har gemensamma gruppstärkande övningar. Merparten av aktiviteterna som anordnas på fritidshemmet är öppen för alla för att skapa åldersöverskridande relationer. Att ha roligt tillsammans är en viktig ingrediens! Vi vuxna är aktiva i barnens lekar eller är i största möjliga mån nära eleverna. Vi vuxna är uppmärksamma mot eleverna och lyssnar på dem. De ska känna att vi vuxna agerar och bryr oss om det de säger. Eleverna ska känna sig trygga och värdefulla. Hjälper till vid konfliktsituationer och ger dem verktyg för att tillsammans kunna lösa en konflikt. Fritids uppmärksammar olika temadagar för att få ett bredare perspektiv för omvärlden och för att skapa diskussion ex. internationella läskunnighetsdagen, europeiska språkdagen, återvinningensdag, mm. Elevernas ansvar och inflytande Vi vill att varje elev tar ett personligt ansvar för vår arbetsmiljö och våra/sina egna saker. Med ökande ålder ökar ansvaret! Genom att ta tillvara elevens idéer och intressen skall fritidshemmet stimulera och utveckla barnens intressen och självständighet. Vi erbjuder eleverna olika aktiviteter utan att de är obligatoriska. Det är viktigt att eleven själv får möjlighet att styra sin vardag. Vissa aktiviteter kräver dock hela gruppens medverkan. Då har vi möjlighet att utmana eleverna att skaffa nya erfarenheter. I våra samlingar tränar vi på att uttrycka våra åsikter och att lyssna på andra. De äldre eleverna ska ha aktiviteter som passar deras åldersgrupp. Hur når vi dessa mål? Eleven får till stor del välja vilka aktiviteter de vill göra under sin fritidstid. Vi lyssnar på elevernas önskemål och försöker i största möjliga mån tillgodose det de önskar. Kan vara material eller aktivitet. Eleverna får ta sig själva i matsalen och även plocka bort och se till att deras plats är ren och fin. Vissa dagar får eleverna även chansen att tillsammans med en eller två andra duka fram mellanmålet. Vi tycker det är viktigt att erövra känslan att jag kan själv. Kunna ta sig mat och plocka undan är redskap att ta med sig när de så småningom slutar i fritidshemmet. Vi köper in lekmaterial som är roliga, utmanande och utvecklande. Vi ser till att ha en bra planerad verksamhet. Ta till vara elevernas nyfikenhet och lust att lära. Vi stöttar eleverna till att hålla i olika aktiviteter ex lekar, teatrar, samlingar, upprop, mm. Omsorg och pedagogik 11
På Fritidshemmet ingår rutiner som ett återkommande inslag. Det blir lättare för eleven att göra världen mer begriplig och hanterbar. Rutiner är mycket viktiga för elever som inte är så stresståliga/särskilda behov. Vi vuxna ser alla elever! Att alltid varje dag hälsa och benämna varje elev med namn är viktigt för att känna sig bekräftad. Vi vuxna är tydliga med gränser och regler. Och står för samma värderingar och beslut! Vår verksamhet ska syfta till att stödja elevers intellektuella, sociala, emotionella och fysiska utveckling. Därför ska verksamheten vara varierad och bygga på en balans mellan elevens fria val och inslag som är förberedda av personalen. På Fritids är leken grundläggande liksom ett informellt och situationsstyrt lärande. Vi ska tillgodose elevers behov av lugn och ro. Vi ser till att skapa bra situationer kring frukost och mellanmål. Vi ska skapa en trygg och säker miljö. Hur når vi målen? Tillsammans med kostansvariga har vi skapar rutinerna runt frukost, mellanmål, och samling går till på samma sätt varje dag. Eleverna är väl förtrogna med vilka gränser som gäller då vi har startat upp terminen genom att göra gemensamma trivselregler för fritids. Att inte bryta mot gränserna gör att eleven också får större frihet att röra sig fritt. Med ökad mognad har man mer frihet. Det betyder dock inte att vi vuxna är ouppmärksamma på vad eleverna gör! Beroende på barngrupp så kan man förstås lätta på friheten olika mycket. Eleven ska också meddela oss vuxna vad man tänker göra. Då vi bara har en lokal att vara i så kan det ibland vara svårt att hitta riktigt lugn och ro på fritids. Vi försöker därför att låna klassrum för att sprida ut oss på så att de flesta ska kunna få leka sin lek/spela spel ostört. När tillfälle ges försöker vi att använda oss av gymnastikhallen. Då befäster vi gruppen och stärker sammanhållningen. Vi använder språket och kommunicerar i lek och skapande. Vi försöker att introducera olika aktiviteter, spelturneringar och skapande för att utmana elevens val av aktivitet och få dem att testa nya saker. Leken är vårt viktigaste redskap i elevens lärande. I lek lär sig eleverna att lösa konflikter, samsas och att hjälpa varandra. Vi vuxna är verktyg för dem att använda om det t ex behövs ett rep, en lupp, googlas osv. I aktiviteter initierade av oss vuxna lär vi eleverna olika färdigheter genom bild, drama, musik och skapande. Genom skapande arbetar vi med det språkliga= kommunikation/ lyssnar/ 12
diskuterar, kreativiteten= intellektuell stimulans, sociala, emotionella= samspelet mellan elever/ hjälpa varandra/ ta ansvar/visa hänsyn, fysisk stimulans=rörelse Trygg och säker miljö skapar vi genom att ha tydliga regler och gränser. Föräldrakontakten De allmänna råden lyfter fram samarbetet med elevens vårdnadshavare och föräldrar. Ett gott samarbete är en självklar del av fritidshemmets verksamhet och en kvalitetsfaktor. Den goda vardagliga kontakten är grundläggande för ett förtroendefullt samarbete. En bra kontakt med hemmet är också grunden för att eleverna ska känna sig trygga. Hur uppnår vi målen? Vi är måna om föräldrakontakten och har i dagsläget en god sådan. Vårt primära mål är att hålla den stabil men skulle vilja vidga den ännu mer. Vi strävar efter att skapa tillfällen då vårdnadshavarna bjuds in till verksamheten men ska även ta hänsyn till vårdnadshavarnas olika möjligheter att delta och har därför skapat ett månadsbrev som skickas ut till föräldrarna för att öka deras insyn i verksamheten. Hur mäter vi kvalitén? Utvärdering efter aktiviteter vi har gjort, där var och en får säga vad som var bra/kul, vad som var dåligt/tråkigt. Vi genomför trivselenkäter med eleverna för att undersöka deras upplevelse av vistelsen i fritidshemmet. Genom dagliga samlingar får vi kontinuerligt reda på vad eleverna tycker om vår verksamhet. Vår lokala arbetsplan revideras årligen i början av höstterminen för att hålla dokumentet levande i arbetslaget. 13