SÅ TYCKER BRUKARNA OM OSS

Hovrätten över Sida 1 (48) Skåne och Blekinge 2010-06-03 SÅ TYCKER BRUKARNA OM OSS - Bemötandegruppens redovisning av intervjuer med hovrättens aktörer Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 846 Hovrättstorget 1 040-35 57 00 040-783 11 måndag-fredag 201 80 Malmö 08.00-16.00

2 SAMMANFATTNING Bemötandegruppen vid Hovrätten över Skåne och Blekinge har under våren 2010 intervjuat ett sextiotal av hovrättens brukare. Både icke professionella aktörer (tilltalade, målsägande och vittnen) och professionella aktörer (åklagare och advokater) har omfattats. De som intervjuades hade deltagit vid en förhandling enligt reglerna om en modernare rättegång (EMR). Frågorna gällde hur brukarna anser att vi bemöter dem i olika avseenden. Brukarna är till stora delar nöjda med det sätt vi bemöter dem på. Detta gäller såväl deras kontakter med personal före huvudförhandlingen som bemötandet i rättsalen. Det har även visat sig att brukarna till övervägande del är positiva till EMR-reformen, men att den har gett upphov till en del nya frågeställningar för oss att diskutera. Det finns områden där vi kan förbättra kvaliteten i verksamheten. Således har såväl åklagare som advokater haft en del synpunkter på hur vi skulle kunna förbättra förberedelsen och utsättningen av mål. T.ex. har många av dem framfört önskemål om att hovrätten ska ta större hänsyn till deras intressen vid dubbelbokningar. Vad gäller de icke professionella aktörerna har det framkommit att det finns ett behov av ytterligare information i olika avseenden. Det är vidare många av brukarna som har haft synpunkter på hovrättens nya lokaler, och genom intervjuerna har det framkommit värdefulla synpunkter på hur dessa skulle kunna förbättras. Slutligen anser en majoritet av de tillfrågade att rätten på något sätt bör presentera sig. Många av brukarnas synpunkter och önskemål bör man kunna tillmötesgå på relativt enkla sätt. I rapporten ges därför en del förslag på vad som skulle kunna göras i dessa avseenden. Men enligt Bemötandegruppen bör det fortsatta arbetet bedrivas så att hovrättens personal involveras. Genom denna rapport lämnar därför Bemötandegruppen över frågorna till ledningsgruppen som har att besluta hur och i vilka sammansättningar vi lämpligast driver hovrättens bemötandearbete vidare.

3 1. Inledning... 4 2.Tillvägagångssätt... 4 2.1. Medarbetarintervjuer... 4 2.2 Lyssna på huvudförhandling... 5 2.3 Hovrättens personaldag... 5 2.4 Brukarintervjuer... 6 2.4.1 Intervjufrågorna... 6 2.4.2 Val av intervjupersoner... 6 2.4.3 Praktiskt tillvägagångssätt... 7 3. Resultatredovisning... 7 3.1 Tilltalade, målsägande och vittnen... 7 3.1.1 Kallelser m.m.... 7 3.1.2 Kontakter med hovrätten... 8 3.1.3 Hitta hit/lokalerna... 9 3.1.4 Bemötande under huvudförhandlingen... 10 3.1.5 Synpunkter på EMR-reformen... 12 3.1.6 Handläggningstider... 14 3.2 Advokater och åklagare... 15 3.2.1 Förberedelsen... 15 3.2.2 Personliga kontakter med hovrätten... 17 3.2.3 Lokalerna... 18 3.2.4 Tekniken... 19 3.2.5 Bemötande under huvudförhandlingen... 20 3.2.6 Synpunkter på EMR-reformen... 22 3.2.7 Handläggningstider... 26 4. Slutsatser och förslag på vidare åtgärder... 27 4.1 Våra brukare är i stort sett nöjda med sättet vi bemöter dem på... 27 4.2 Åklagarna och advokaterna har framfört en del synpunkter på hur utsättningen av mål fungerar... 28 4.3 Även för de icke professionella aktörerna kan förberedelsen och utsättningen av mål förbättras... 29 4.4 Många av de icke professionella aktörerna saknar kunskap om hur förhandlingen kommer att gå till... 29 4.5 Våra brukare anser inte att lokalerna är helt ändamålsenliga... 30 4.6 En majoritet av de tillfrågade anser att rätten bör presentera sig på något sätt... 31 4.7 EMR-reformen har inneburit en del frågeställningar som vi behöver diskutera ytterligare... 32 4.8 Brukarnas synpunkter på rimliga handläggningstider... 33 5. Hur går vi vidare?... 33 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Frågeformulär till hovrättens anställda.35 Intervjuguide advokater och åklagare...36 Intervjuguide tilltalade, målsägande och vittnen...39 Information till tilltalade, målsägande och vittnen...42 Information till åklagare och advokater 43 Information till häktespersonal.44 Information från Östre Landsrätt (brottmål).45 Information från Östre Landsrätt (tvistemål) 47

4 1. Inledning Bemötandegruppen vid Hovrätten över Skåne och Blekinge bildades under våren 2009 och består av Bob Nilsson Hjorth, Ann-Liz Lindehoff, Maria Bauer (f.n. föräldraledig), Margareta Hansson, Emma Regnér, Madeleine Gall och Birgitta Grafström. Bemötandegruppens arbete är ett led i hovrättens kvalitetsarbete och syftar till att genom intervjuer få fram brukarnas uppfattning om kvaliteten i hovrättens information, service och bemötande. Med brukare avses här tilltalade, målsägande, vittnen, åklagare och advokater. Med ledning av den information som har kommit fram i intervjuerna lyfter vi i denna rapport fram ett antal frågor som vi anser det angeläget att arbeta vidare med för att förbättra kvaliteten i verksamheten. Liknande undersökningar har genomförts på ett par av Sveriges andra hovrätter men inte på vår. Vi har därför utgått från att det ska komma fram värdefull information som är specifik för denna hovrätt. Dessutom tror vi att det finns ett mervärde i att belysa bemötandearbetet på just vår arbetsplats. Slutligen har vi valt en inriktning på undersökningen som är helt ny. Dels har vi valt att intervjua endast brukare som har närvarat vid förhandlingar som hållits enligt de nya reglerna om en modernare rättegång (nedan kallad EMR-förhandling). Dels har vi inkluderat advokater och åklagare i vår undersökning. 2.Tillvägagångssätt 2.1. Medarbetarintervjuer Undersökningen bygger på intervjuer med hovrättens brukare. För att få fram underlag till brukarintervjuerna inledde vi vårt arbete med att intervjua tio av hovrättens medarbetare. Det var viktigt att välja medarbetare som har frekvent kontakt med våra brukare och som därigenom kan ha fått viss feedback om hur brukarna upplever vårt bemötande av dem. Följande personalkategorier valdes ut: en expeditionsvakt/ordningsvakt, två registratorsassistenter, en växeltelefonist, fyra domstolssekreterare, en fiskal och en beredningschef. Inom varje personalkategori valdes sedan genom lottning slumpmässigt ut vem som skulle intervjuas.

5 Genom att intervjua anställda i olika yrkeskategorier fick vi fram värdefull information om hur de anställda trodde att brukarna upplevde kontakterna med hovrätten samt vad de ansåg att vi skulle fråga brukarna om. Detta underlag var till stor hjälp när vi sedan arbetade fram intervjufrågorna. Vid medarbetarintervjuerna ställdes även några frågor beträffande det interna bemötandet, och det kom då fram många värdefulla synpunkter på hur verksamheten kunde förbättras i detta avseende. Det visade sig att det fanns ett stort intresse och behov av förändringar avseende vårt interna bemötande. Vi tog därför upp även denna fråga vid personaldagen den 6 november 2009, se nedan under avsnitt 2.3. 2.2 Lyssna på huvudförhandling Nästa led i vårt arbete var att samtliga medarbetare vid hovrätten skulle lyssna på en huvudförhandling. Tanken var att den som ser en förhandling från åskådarplats gör iakttagelser samt får tankeställare och idéer, inte minst om bemötandefrågor. Vi såg en särskild poäng i att involvera både personalkategorier som bruka sitta på förhandling och kategorier som inte brukar göra så. Exempelvis är risken mindre för att de sistnämnda har blivit hemmablinda. För dem som brukar sitta i förhandling visade sig det ändrade perspektivet vara en erfarenhet i sig som väckte olika tankar. Vår slutsats är alltså att redan deltagandet och de spontana reaktionerna som detta gav upphov till var ett resultat i bemötandearbetet. Avsikten var emellertid också att ha med dessa erfarenheter till nästa fas i vårt projekt. 2.3 Hovrättens personaldag Den sista fasen i förberedelsearbetet var att engagera samtliga medarbetare för att få fram ytterligare underlag till brukarintervjuerna. Bemötandegruppen fick vid hovrättens personaldag den 6 november 2009 en halv dag till sitt förfogande. Där ställde vi till samtliga av hovrättens anställda ett antal frågor om vad de trodde att brukarna ville förbättra avseende hovrättens bemötande och vad de ansåg att vi skulle fråga brukarna om. 1 Personalen arbetade under dagen gruppvis och redovisade sina 1 Se bilaga 1.

6 svar såväl skriftligt som muntligt. Även dessa resultat har legat till grund för utarbetandet av intervjufrågorna. Som nämnts ovan tog vi även upp en del frågor om vårt interna bemötande och för att ta tillvara de synpunkter som lämnades i dessa frågor lämnade Bemötandegruppen i december 2009 en rapport om vad som kommit fram i detta avseende. 2 2.4 Brukarintervjuer 2.4.1 Intervjufrågorna Med hjälp av de synpunkter vi fick från hovrättens personal har två intervjuguider utarbetats. 3 En av guiderna har använts vid intervjuerna av advokater och åklagare medan den andra har använts vid intervjuerna av tilltalade, målsägande och vittnen. Intervjuerna har inletts med en kort beskrivning av hovrättens kvalitetsarbete. Därefter har frågor ställts om hur brukarna har uppfattat kallelserna, kontakterna med hovrätten, hovrättens lokaler, bemötandet under huvudförhandlingen, synpunkter på EMR-reformen samt handläggningstider. 2.4.2 Val av intervjupersoner Intervjupersonerna har valts ut med hänsyn till när det har varit praktiskt möjligt att genomföra intervjuerna. Som nämnts ovan har vi valt att intervjua endast brukare som deltagit vid EMRförhandlingar. Att vi har valt bort parter och vittnen i tvistemål från undersökningen beror på att vi bedömde att underlaget skulle bli för litet då antalet förhandlingar i sådana mål är så pass få. Sammanlagt har 61 brukare intervjuats fördelat enligt följande. - 21 tilltalade - 3 målsägande - 7 vittnen - 15 åklagare - 15 advokater 2 Internt bemötande en rapport från Bemötandegruppen 2009-12-11 3 Se bilaga 2-3.

7 2.4.3 Praktiskt tillvägagångssätt Intervjuerna har genomförts under perioden den 1 februari till den 12 mars 2010. Information om intervjuerna har skickats med kallelsen till samtliga tilltalade, målsägande och vittnen som kallats till förhandling under dessa veckor. 4 Dessutom har information om intervjuerna lagts ut på hovrättens externa hemsida. Vidare har information om intervjuerna skickats till häktespersonal, åklagare och advokater. 5 Ordföranden vid berörda förhandlingar har i förväg informerats om de kommande intervjuerna och har vid förhandlingen informerat brukarna om att de, för de fall de samtycker härtill, har blivit utvalda för en intervju och hänvisat dem till den person som ska genomföra intervjun. Deltagandet i intervjuerna har varit frivilligt och har skett anonymt på så sätt att redovisningen av resultatet inte kan knytas till enskilda personer. Intervjuerna har genomförts av medlemmarna i Bemötandegruppen och har hållits i hovrättens lokaler i direkt anslutning till förhandlingen. Efter samtycke från de intervjuade har intervjuerna spelats in på bandspelare. I de fall såväl åklagare som advokater från samma förhandling har intervjuats, har detta skett samtidigt. 3. Resultatredovisning 3.1 Tilltalade, målsägande och vittnen 3.1.1 Kallelser m.m. De flesta av de intervjuade har inte haft några problem med att förstå innehållet i kallelsen. Många av intervjupersonerna har läst att kallelsen varit från hovrätten och därefter noterat plats, tid och datum för huvudförhandling utan att reflektera över det övriga innehållet i kallelsen. En del har tagit hjälp av sin offentliga försvarare för att förstå innebörden av kallelsen. En av de intervjuade har fått kallelsen uppläst för sig av hovrättens personal per telefon. Han har då fått ett trevligt bemötande och hade inga problem med att förstå kallelsen. 4 Se bilaga 4. 5 Se bilaga 5-6.

8 Några av de intervjuade ansåg att kallelsen saknade information om var man skulle ta vägen när man kom till hovrätten och om man skulle anmäla sig någonstans. En av de intervjuade har framfört att kallelsen borde ha innehållit information om parkeringsmöjligheter. En annan (ett vittne) hade i förväg velat bli upplyst om att han skulle bli krävd på inkomstuppgifter för att kunna få ersättning så att han hade varit bättre förberedd. De flesta tycker att de har fått kallelsen i tillräckligt god tid. Det var inga konstigheter med kallelsen. Den har väl alltid varit så och det finns inte mycket att säga om den. Det fanns ett datum på den och i samråd med min advokat hade jag inga svårigheter att förstå den. Kallelsen kom ungefär en månad innan förhandlingstillfället och det tyckte jag var bra. Plats, tid och datum var det viktiga och det framgick tydligt i kallelsen. Det stod ju så man kunde läsa det, men det är mycket som man inte förstår riktigt så det kunde vara bättre förklarat. Av de intervjupersoner som delgavs kallelse till huvudförhandlingen genom förenklad delgivning förklarade ungefär hälften att de inte helt förstod innebörden av denna delgivningsform. Cirka hälften av de intervjuade fick inte någon karta bifogad till kallelsen. Av dem som fick en karta med kallelsen ansåg en majoritet att de inte hade någon nytta av denna eftersom de ändå hittade till hovrätten. Ett fåtal ansåg att kartan har varit bra medan några stycken tyckte att det var en dålig karta. Det var bara en A4, ett flygfoto, kartan kunde vara lite bättre, lite mer detaljerad tycker jag. 3.1.2 Kontakter med hovrätten De allra flesta av de intervjuade har inte haft någon kontakt med hovrättens personal före huvudförhandlingen. Samtliga som har varit i kontakt med hovrätten har varit nöjda med bemötandet, och ingen har ansett att det var svårt att komma i kontakt med rätt person på hovrätten. Jag hade kontakt med en domstolssekreterare innan huvudförhandlingen på grund av att jag kunde bli försenad. Samtalet var väldigt familjärt. Hon var väldigt förstående. Jag tog inte själv kontakt med hovrätten men blev uppringd eftersom mitt vittnesmål flyttades fram. Det var jättebra att man ringde för att meddela detta.

9 Ett fåtal av de intervjuade har besökt hovrättens hemsida före förhandlingen. Av dessa ansåg en person att hon inte förstod så mycket av innehållet på hemsidan, medan de övriga har tyckt att hemsidan var informativ och bra. Hänvisningen till hemsidan längst ner på kallelsen var mycket bra då den fick mig att gå in på hovrättens hemsida där jag kunde titta runt och söka information och se hur det ser ut i en förhandlingssal och vem jag kunde förvänta mig sitta i den. Hovrätten borde tipsa om hemsidan som jag tycker var jättebra. Det är inte så många av de intervjuade som har kommit på något som skulle kunna förbättras avseende hovrättens bemötande av brukarna före huvudförhandlingen. Några av de intervjuade har dock framfört att de hade önskat få mer information om hur det går till när de kommer till hovrätten och hur en huvudförhandling går till. Några har också framfört önskemål om att hovrättens personal skulle ta emot dem när de kom till hovrätten. Bemötandet har varit bra men jag saknade information om varför jag var kallad att höras som vittne. Jag hade velat att någon från hovrätten kontaktade mig före förhandlingen för att höra om jag hade några frågor om hur det kommer att gå till när jag kom hit. Jag tycker jag kunde fått reda på vad ärendet skulle gå ut på. Jag visste inte att det bara var video. Det stod på pappret att min närvaro var viktig, men jag fick aldrig yttra mig. Det känns som om jag lika bra kunde varit hemma, så kunde de haft ärendet själva. 3.1.3 Hitta hit/lokalerna De allra flesta anser att det var lätt att hitta till hovrätten. Dock har det framförts att det borde finnas pilar mot entrén utanför huset så att man slipper gå runt hela byggnaden. En av de intervjuade har gått till den gamla hovrättsbyggnaden och en anser att det var mycket svårt att hitta till hovrätten. Det var ingen av de intervjuade som ansåg att det var svårt att hitta inne i hovrättens lokaler. De flesta har också använt sig av hovrättens informationstavla och ansett att denna har varit bra. Det är några som inte har upptäckt informationstavlan eftersom denna sitter efter luckan till expeditionen och därför vänt sig till expeditionsvakterna i stället. En av de intervjuade (tilltalad) har reagerat på att hans namn syntes på tavlan. När jag kom till hovrätten tog jag kontakt med expeditionen för att höra var jag skulle ta vägen. Efter det såg jag informationstavlan och när jag tittade på den var det inga svårigheter att förstå informationen som gavs på den. Eftersom informationstavlan sitter efter luckan är det lätt hänt att man i första hand vänder sig till luckan för besked.

10 Jag reagerade på att brottsrubriceringen framgår på tavlan. Det var obehagligt att se våldtäkt mot barn på tavlan för det gjorde mig medveten om att det fanns grova brottslingar i huset och det var obehagligt. De flesta av de intervjuade anser att hovrättens lokaler är fina och tjusiga. Dock har många framfört synpunkter på att atriet har upplevts som kalt och opersonligt, och ett antal personer har saknat en plats där de kan sitta avskiljda. En av de intervjuade har saknat någon form av lektyr vid långa väntetider. Någon har framfört att de runda bänkarna är obekväma att sitta på. En del har framfört att de har saknat en kaffeautomat och alltså inte upptäckt att det finns en sådan. Jag vet inte, hade nog förväntat mig något mer, men jag kan inte sätta fingret på vad. Det är inget fel på det på något sätt, blev inte imponerad, rent och fint och inte för mycket möbler, strikt. Lokalerna är bra. Förutom att här finns inget socker. Det är för mycket flygplatskänsla och svårt att sitta avskilt och prata. Det hade varit bra med någonstans att kunna ta vägen om man vill prata ostört. Jag tycker att utrymmena är jättefina och kommer inte på något som behöver göras annorlunda. Det är kallt. Det är helt dött, det känns kallt. Det kommer människor med stora problem och möts av detta kalla. Det är inte bra. Majoriteten av de intervjuade har känt sig trygga i lokalerna. Många tycker det är skönt att expeditionsvakterna är synliga från atriet. Det är inte så många av de intervjuade som har haft någon kontakt med hovrättens personal när de kom in på hovrätten. Många har dock saknat att det inte är någon som kommer fram och tar emot dem när de kommer in. Av dem som har haft kontakt med personalen är majoriteten nöjd med det bemötande de har fått. Två av de intervjuade ansåg dock att de fick ett dåligt bemötande. 3.1.4 Bemötande under huvudförhandlingen En övervägande majoritet av de intervjuade visste inte hur förhandlingen i hovrätten skulle gå till när de kom till hovrätten. Av dem som kände till något om detta hade de flesta fått informationen av sin offentliga försvarare. Det var en person som hade läst på hovrättens hemsida om hur förhandlingen gick till. Detta innebär också att de allra flesta inte kände till i förväg att deras förhör vid tingsrätten skulle spelas upp i hovrätten.

11 Man är ju alltid nervös ju, men jag visste inte hur det skulle gå till. Jag fick veta strax innan rättegången skulle börja att de skulle visa inspelning från förra rättegången i tingsrätten. Det känns tufft där inne, åklagaren och domarna där inne dom kollar på en hela tiden, så man blir nervös. Skulle velat få lite mer detaljer, dvs. vad går man igenom först, de normala prioriteringarna. Det hade kunnat stå på kallelsen på ett separat papper vad som kommer att gås igenom, då hade man varit lite bättre förberedd och det är inte alla som har så bra kontakt med sin advokat som jag har. Det hade kunnat vara lite bättre. Jag blev lite förvånad när jag kom hit när det var mer med bandinspelningar och så inga vittnen. Men det fungerade bra ändå. Jag visste lite att det skulle spelas upp för det hade min advokat berättat för mig. Jag visste dock inte att förhöret från tingsrätten var upptaget på bild, jag trodde att det bara var ljudet som var inspelat. Det var konstigt att se sig själv och de andra på bild. Ingen har förklarat för mig mer än det lilla advokaten sagt. Endast ett fåtal av de intervjuade visste vilka roller de som satt vid domarbordet hade. De flesta gissade sig till att ordföranden var domaren men hade i övrigt ingen uppfattning vad de övriga hade för roller. En del av de intervjuade visste inte vad nämndemän var för något. De allra flesta av de intervjuade hade tyckt att det hade varit bra med information om vem som var vem. En del hade då föredragit skyltar medan andra tycker att det hade varit trevligt om rätten presenterade sig muntligt. Ett argument för skyltar i stället för muntlig presentation har varit att man i en pressad situation har svårt att ta till sig och komma ihåg vad som sägs. Små skyltar som visar vad dom är för några hade varit bra. Man undrar vad de har för roll i de beslut som skall tas. Han i mitten förstod jag vem det var, det var väl huvuddomaren eller vad han kallas. Resten förstod jag inte vem det var men jag tror att det ska vara tre domare och nämndemän eller något liknande. Han som pratade mest tror jag är domaren men de andra visste jag inte vem de var. Det hade varit bra med små skyltar som visade vem som var vem för även om de skulle förklara så är det inte säkert att man lyssnar eller kommer ihåg. Kan tänka att han som satt och pratade var domare. Det var lite svårt jag frågade min advokat och så pekade hon annars hade jag inte vetat. Nej. Jag vet att några är domare men de andra som sitter där vad jobbar de med? Dom vet vem jag är, varför skulle inte jag få veta vilka dom är? En majoritet av intervjupersonerna upplevde stämningen under förhandlingen som bra eller normal men det finns en del som har upplevt stämningen som spänd eller strikt. Stämningen var som vanligt, ingen rolig stämning men det är det väl inte när man ska få en dom.

12 Det kändes bra att sitta här, det kändes som om det är lite mer skärpta människor. Det är lite strikt. Man tittar på nämndemännen och domarna och undrar vad de tänker och tycker om mig. I princip samtliga av de intervjuade personerna har tyckt att de förstod vad som sades under förhandlingen. De flesta har också upplevt rätten som engagerad. Ett fåtal har dock upplevt rätten som okoncentrerad och oengagerad. En sak jag lade märke till i tingsrätten var att en av nämndemännen somnade och en annan var totalt ointresserad och satt och drog i näsan. I hovrätten upplever jag att det har varit raka motsatsen och det märktes att de lyssnar på alla. Speciellt domaren som jag märkte ställde frågor om det var något oklart, det är positivt. Det är ett trevligt bemötande men det känns som att det finns en ganska tydlig skillnad mellan mig som vanligt folk och den sidan som tycker att de sitter på en högre position och känner sig bättre. Man känner sig väldigt underlägsen och att de nästan ser ner på en. Han som var domaren verkade trevlig, de andra bara satt där. De hade problem med tekniken i början så det var lite dystert ett tag. Ja, han såg cool ut domaren, han i mitten. De gjorde sitt jobb bara mer än så är det väl inte, de bryr sig inte om mig och jag bryr mig inte om dem. Jag upplevde rätten som ganska intresserade - det såg lite ut som om de hade sett inspelningarna tidigare. Jag blev bättre behandlad här än i tingsrätten. Det var bra. En övervägande majoritet av intervjupersonerna ansåg att rätten behandlade dem bra och korrekt. Ingen har framfört några direkta klagomål i denna del. Det är inte heller någon som har haft några synpunkter på rättens tempo. Det känns bra att få frågor som tyder på att rätten bryr sig om mig som person. Det enda var rullgardinen som tog så lång tid, annars gick det snabbt. 3.1.5 Synpunkter på EMR-reformen En majoritet av de tillfrågade upplevde uppspelningen av förhören som positiv. Någon har här framfört att man spar tid och resor på detta sätt och att det är svårare för förhörspersoner att ändra det som har sagts vid tingsrätten. Många upplever det som positivt att inte bli hörd igen eftersom man slipper att berätta allt en gång till och dessutom inte riskerar att glömma att berätta något i hovrätten.

13 En av de intervjuade har varit mycket kritiskt till EMR-reformen och ansett att denna har varit en skam för rättsamhället. Många har också svarat att de gärna hade kommit till tals igen. Man har då framfört att man kanske hade glömt att säga något vid tingsrätten eller att man hade velat få en chans att förklara något uttalande vid tingsrätten. En av de intervjuade har blivit hörd på nytt i hovrätten och har upplevt denna ordning som mycket positiv. Jag skulle nog velat ha prata mer. Men min advokat sa att det hjälper inte för de går på tingsrättens dom så det är inte mycket nytta. Jag skulle ha velat prata mer, förklara, men det tyckte jag inte att jag hade någon chans till. Jag hade inte velat höras om men jag saknar protokoll både vid tingsrätten och här. Det är alltid pinsamt att se sig själv på film. Men det är bra för man är rädd att man ska glömma. Men här kan det inte gå fel. Då var det relativt färskt i minnet. Nu har det ju gått en tid igen. Jag hade inte mer att tillägga än det som spelades upp. En stor del av de intervjuade har upplevt det som konstigt eller obehagligt att se sig själv på bild, medan några har tyckt att det var kul att se sitt förhör från tingsrätten och varit nöjda med detta. Att se min inspelning från tingsrätten var något av det konstigaste jag varit med om. Jag tänkte faktiskt på artister, skådespelare och idrottsmän. Det var kul att höra sig själv prata och se hur man själv och alla andra har yttrat sig i tingsrätten. Det kan inte vara bättre eftersom jag skötte mig bra i tingsrätten. Jag kan tänka att det kan bli problem om målsäganden, misstänkta och vittnen ändrar sina historier vid förhandlingen i hovrätten och därför är det bra med inspelningarna. Det kändes inte alls bra att behöva se sig själv från tingsrätten. Jag är målsägande och att behöva titta igenom allting en gång till känns väldigt jobbigt. Jag kom hit för att man ville ställa frågor till mig och jag tycker inte att jag skulle ha behövt se inspelningen från tingsrätten. Under tiden man spelade upp förhöret från tingsrätten tänkte jag på frågor som varför sa jag så? Varför sa jag inte så här? Det låter konstigt. En övervägande majoritet av de hörda har upplevt det som positivt att övriga förhörspersoners förhör har spelats upp. Som argument har bl.a. framförts att det inte kommer upp nya omständigheter i hovrätten och att förhörspersonerna inte kan ändra sina berättelser i hovrätten. Några av de intervjuade (tilltalade) har dock upplevt det som negativt och orättvist att målsäganden inte behövde närvara i hovrätten. Förhören med de andra som spelades upp funkade lika bra som live. Det är perfekt. Ja, man ser de andra om man är domare eller psykolog, ansikten, man kan se om de ljuger eller inte ljuger och inte bara snacket. Jag hoppas de kan det i alla fall.

14 Det var bra med uppspelning, för det är ingen som kan ändra någon version. Det är bra faktiskt. Något färre än hälften av de intervjuade som varit tilltalade har inte fått möjlighet att säga något efter sin försvarares plädering. Av dessa har de flesta framfört att de hade velat få komma till tals. Jag hade absolut velat säga något till sist. Jag hade mycket att tillägga. Jag har tagit reda på fakta. Jag blev inte tillfrågad så jag kunde inte säga någonting, så det saknade jag, absolut. Jag hade möjlighet att säga något till sist men allting var uttömt. 3.1.6 Handläggningstider Ingen av de intervjuade har fått domen avkunnad direkt efter huvudförhandlingen. För de allra flesta skulle domen i stället meddelas två veckor efter huvudförhandlingen. Det är dock endast ett fåtal som har haft några synpunkter på detta. Många har i stället upplevt det som positivt att rätten tar sig tid att fundera över deras mål. Några har dock framfört att det är mycket påfrestande att gå och vänta på en dom. De som har fått vänta tre veckor på sin dom har ansett att det har varit för lång tid. Det är drygt att vänta på sin dom men också bra för då har domarna längre tid på sig att tänka. Jag fick min dom avkunnad direkt efter förhandlingen i tingsrätten och eftersom det inte blev till min fördel är det positivt att jag nu får vänta på hovrättsdomen. Det är alltid en påfrestning att behöva vänta på domen tycker jag. Man vill ju få reda på det så snabbt som möjligt, å andra sidan vill man ju att de ska göra en riktig bedömning så att det blir kvalitet också. En majoritet av de intervjuade anser att hovrätten har för långa handläggningstider även om flera av dem har framfört att de har förståelse för varför detta är fallet. I princip samtliga av de intervjuade hade önskat att målet kom upp tidigare i hovrätten eftersom de upplever det som mycket påfrestande att vänta på målets prövning. Många tycker att en rimlig handläggningstid är en månad från tingsrättens dom. Det är inte bra att det ska ta två år för det hade varit skönt att få det avklarat. Det är jobbigt att få sitt straff två år efter händelsen. Det hade känts bättre att få verkställa ett eventuellt straff i närmare anslutning till händelsen. En handläggningstid på några månader hade varit rimligt, max 3-4 månader. Det känns som det var en evighet sedan tingsrättsdomen kom. Två gånger har man flyttat på datumet för förhandling och man vill så gärna att det ska vara avklarat så snabbt som möjligt. Lagom tid från tingsrätten till hovrätten hade varit 3-4 veckor högst. Det har gått mellan fem och sex månader sedan målet var uppe i tingsrätten, men man måste tänka på så mycket skit ni har. Du måste vända på saker och ting det går inte att trolla.

15 Ni har hur mycket skit som helst här det får gå i turordning det får man acceptera. Ingen som särbehandlas utan alla får vänta på sin tur. 3.2 Advokater och åklagare 3.2.1 Förberedelsen Många av åklagarna har lovordat hovrätten för att målen sätts ut i god tid. Däremot har cirka hälften av de intervjuade åklagarna framfört klagomål på att hovrätten inte tar hänsyn till om den åklagare som hade målet i tingsrätten kan närvara vid huvudförhandlingen i hovrätten. Man har ansett att detta är ett stort slöseri med resurser eftersom det innebär att en annan åklagare får läsa in målet. Det har också framförts önskemål om att vi ska sätta ut mål från samma åklagarkammare på samma dag. I övrigt anser åklagarna att utsättningen av mål fungerar väl. Det hade underlättat om hovrätten sätter ut mål samlat från kamrarna. Det händer att det under en dag med flera brottmål från Malmökammaren stoppas in ett rattfylleri från Karlskrona eller Kristianstad och det kan kännas onödigt. Utsättningarna fungerar bra. Man ringer och frågar åklagaren. Man verkar ha bättre koll på att åklagare inte är så utbytbara, får två dagar att välja mellan. Åklagarna anses utbytbara och det stör mig. Men nu är det som det är och jag får mina mål tilldelade. Hovrättens svar är att vi har ingen annan tid. Jag tycker utsättningarna fungerar bra. Måste lovorda hovrätten för att de alltid är ute i väldigt god tid. Däremot kanske hovrätten tar större hänsyn till advokaterna än till åklagare pga att åklagare alltid kan skicka någon annan. Men vi har inga klagomål. Även advokaterna är i stort nöjda med utsättningen av mål. Också från denna sida har dock framförts önskemål om en ökad förståelse från hovrättens sida vid dubbelbokningar vid förhandlingar där den tilltalade är häktad. Många anser att hovrätten inte försöker lösa problemet genom att hitta en ny dag utan endast upplyser advokaten om att den tilltalade får byta offentlig försvarare. Många har här framfört att hovrätten inte visar förståelse för att det kan vara svårt för en klient att byta offentlig försvarare inför förhandlingen i hovrätten samt att det är viktig för advokaten att ha kvar sina klienter även i framtiden. Någon har dock ansett att det är lättare att byta dag för förhandling i hovrätten än i tingsrätten. En av advokaterna har framfört att hovrätten numera är mera generös med att tillåta substitution endast under en av många förhandlingsdagar och att detta kan lösa många problem vid utsättningen av stora mål.

16 Det är svårt att få hovrätten att ta hänsyn till att man är dubbelbokad. Det är inte lätt när man byggt upp ett förtroende med ens klient under en häktningsperiod att då tvingas byta. Hovrätten har mindre tolerans än förr för önskemål om vissa dagar. Det finns inte den flexibiliteten som man skulle önska. Alla gör nog så gott de kan men ibland blir det problematiskt när vi är dubbelbokade. Bemötandet är bra men kanske en ökad förståelse för det förhållande vi har till vår klient och att det är viktigt att ha klienten kvar. Utsättningen fungerar strålande. Jag blir kontaktad via mejl och får förfrågan. Svarar. Snabbt och enkelt och sen kommer kallelsen. I stort sett samtliga intervjuade anser att den elektroniska kommunikationen under förberedelsen fungerar bra. Några av advokaterna har dock framfört att det råder viss förvirring eftersom hovrätten skickar e-mail till såväl byråns som advokatens egna e-mailadress. De har här framfört att det är viktigt att byråns e-mailadress används eftersom det är denna som de har bevakning på. Själva tänket är jättebra. Också utsättningar kan ske via mejl. Det fungerar smidigt. Inga problem mer än det här med att två adresser används. Ni får gärna skicka både till min och byråns men risken är att det blir två svar. Och förelägganden och liknande måste gå till byråns adress så där är bevakning. De flesta av de intervjuade anser att hovrättens kallelser är bra. Någon har dock framfört att informationen om vilka som har blivit kallade till förhandlingen inte alltid är korrekt. En av advokaterna har framfört att han ofta får beskriva för sina klienter var hovrätten ligger och har undrat varför hovrätten inte längre skickar med en karta med kallelsen. Kallelsen är bra. Det har blivit en avsevärd förbättring i sättet att skriva och formulera sig. Endast ett fåtal av de intervjuade har någon uppfattning om hur målsäganden uppfattar kallelsen. En del tror dock att målsäganden uppfattar kallelsen som att de måste infinna sig till förhandlingen. Någon av advokaterna har själv upplevt det som förvirrande att målsäganden ibland ska vara närvarande vid förhandlingen och andra gånger inte. En del har upplevt att det under huvudförhandlingen brukar bli förvirring om målsägandens rätt till ersättning. Åklagarna har upplyst oss om att de aldrig tar kontakt med målsäganden för att underrätta om förhandlingen. Det har aldrig varit något problem. Är jag målsägandebiträde så har man någon form av kontakt och då informeras målsäganden. Målsäganden känner sig nog rätt kallade oftast, har jag förstått. Målsäganden kommer hit utan att förstå att de inte får ersättning. Kan inte bli för tydligt. Problemet är nog i grunden att advokaterna inte vet vad som gäller (åklagares svar).

17 En majoritet av de intervjuade har framfört att de vill ha huvudförhandlingsplaner i större mål. En del av dessa skulle gärna vilja lämna synpunkter på förhandlingsplanen i förväg, medan andra inte anser att det motiverar det merarbetet som detta medför. Många har här framfört önskemål om att i samtliga mål i förväg få veta hur långa de olika förhören är. Jag vill gärna ge synpunkter på huvudförhandlingsplanen. Det hade varit bra att alltid få med en lista på hur långa förhören är, även i mindre mål. När det inte är samma åklagare som i tingsrätten är det svårt att veta hur långa förhören är. Ja absolut bra med huvudförhandlingsplan. Bra för alla parter att man har en plan. Jag vill gärna ge synpunkter. Det borde vara självklart att den som vet bäst om tidsåtgång på förhör tillfrågas. Det är mycket vettigt att ombud tillfrågas. Jag skulle alltid vilja veta hur långa videoförhören är. Detta är speciellt viktigt när det är en ny åklagare i hovrätten. Borde få ha synpunkter i större utsträckning. Hovrätten spelar ibland upp alla filer med en förhörsperson i stället för att ta det i den ordning som det har utspelat sig i tingsrätten. Hade varit bättre för förståelsen om samma ordning. Gäller lite större mål. 3.2.2 Personliga kontakter med hovrätten Samtliga intervjuade har varit nöjda med det bemötande de har fått från hovrätten före huvudförhandlingen. Genomgående har det framförts att personalen är tillmötesgående och trevlig. Den enda negativa synpunkt som har framförts i detta avseende är att det ibland kan vara svårt att få kontakt med rätt person. En av advokaterna har därför framfört önskemål på att få en lista med direktnummer och emailadresser till de anställda på hovrätten. Trevlig kanslipersonal. Domstolar fungerar bättre än myndigheter i övrigt. Det fungerar bra. Det enda problemet är när vi har olika intressen om dagar för förhandlingar. Det var trevligare förr när man kände igen damen i växeln. Jag har aldrig själv kontakt med hovrätten före förhandlingen. Men sekreteraren har sagt att alla är trevliga. Helt annan attityd i dag. Bättre bemötande. Inga problem numera. Beror på föryngringen av råden. Väsentlig förändring. Sekreterare proffsiga och alltid tillmötesgående, bra servicetänk.

18 3.2.3 Lokalerna Samtliga av de intervjuade anser att det är lätt att hitta i hovrättens lokaler. Några av advokaterna har dock framfört att det ibland kan vara svårt att ta sig till häktesrummen. Samtliga intervjuade använder sig av hovrättens informationstavla. De flesta har inga synpunkter på denna utan tycker att den fungerar bra. Några har dock framfört att de skulle vilja att rättens sammansättning framgår på samtliga tavlor och att förseningar inte alltid visas på tavlan. Det har framförts en del synpunkter på de allmänna utrymmena. Många anser i och för sig att lokalerna är tjusiga och moderna. Men en övervägande majoritet har framfört att de sittplatser som finns inte är ändamålsenliga och önskade fler avskilda sittplatser. Många har framfört att det inte är någon behaglig miljö för en målsägande eller vittne samt menat att det inte går att prata enskilt med sin klient i atriet. Någon har saknat en klocka i väntrummet. Väldigt tjusigt. Kommer inte så många parter hit längre, men man har svårt att gömma sig här om man tänker på målsägande och vittnen. För egen del känner jag mig trygg här. Det saknas en enskild liten vrå. Det är bra om målsägande, vittne eller tilltalade slipper se den man inte vill se. Det är svårt här. Lokalen är bra. Klienter brukar bli spaka när de kommer hit om de varit skräniga innan. Det är inte bra. Man kan inte sitta avskilt. Det är gjort för ögat men inte praktiskt. Det tycker alla advokater. Omständligt att ordna kort för samtalsrum, kanske hade räckt med en kod så det hade varit enklare. Vi känner oss aldrig otrygga. Bra med de nya växterna. Lokalen är inte kal men det är fel att alla ska sitta tillsammans. Det går inte att ha det så nu förtiden. De flesta känner sig trygga i hovrättens utrymmen. En åklagare har dock framfört att det borde vara säkerhetskontroll i samtliga mål. Jag är trygg här. Lokalen är stor, ljus och öppen och det finns många vakter som ser ut. Vad gäller det särskilda rummet för åklagare har många framfört att de saknar en egen toalett. Det har också framförts önskemål om en egen kaffeautomat, och många saknar fönster i rummet. En av åklagarna hade gärna velat ha tillgång till en dator med någon form av juridisk databas som t.ex.

19 Zeteo i rummet. De flesta åklagare använder sig av rummet och någon har framfört att det därför kan bli trångt där ibland. Det kunde finnas en toalett i närheten. Vi måste ut och gå i det allmänna väntrummet för att komma till toaletten. De känns inte bra säkerhetsmässigt. Borde ha egen toalett och fönster i rummet. Rummet är litet om man ska vara här flera dagar. I vart fall en toalett med kod för åklagare. Rummet är väldigt fint och fräscht men lite svårtillgängligt. Inte så lätt att alltid ha kort med, man kan ha glömt det eller varit någon annanstans dagen innan. Då kan det vara lite surt från vakterna. Även advokaterna känner till det rum som finns för dem. Många advokater anser dock att det är omständligt att de behöver gå och hämta kod för att använda det och det är inte så många av de intervjuade som använder det. Även här har det framställts önskemål om en kaffeautomat i rummet. Bra att rummet finns. Det saknas på tingsrätten. Skönt kunna dra sig undan från klient om man t.ex. behöver kolla upp något. Här finns lagbok, lite praxis m.m. I och med att det finns lås kan man ha grejor där. Mölndals tingsrätt har gratis kaffe till advokaterna och det är väldigt bra. Man saknar alltid växelpengar. Många har framfört att de är mycket nöjda med den hjälp och service de får från expeditionsvakterna. Någon av åklagarna har dock framfört att de kan få dåligt bemötande om de har glömt sitt kort till åklagarrummet. De intervjuade har också framfört att det är positivt att receptionen i princip alltid är bemannad. Ja de är superkillar som alltid är glada och hjälper till. Om man har glömt kortet kan de vara väldigt griniga och inte så hjälpsamma. Expeditionsvakterna har ett bra bemötande och inger trygghet och de är bra i sin framtoning. Man känner sig trygg. Fantastisk personal. Vaktmästarna fungerar mycket bra. 3.2.4 Tekniken De flesta av de intervjuade anser att hovrätten har den tekniska utrustning som krävs. I princip genomgående har det dock framförts klagomål på att hovrätten inte tillhandahåller någon dator till

20 åklagare eller advokater. Det är många som anser att det innebär mycket merarbete att behöva ta med sig en egen dator. Det har också framförts klagomål på att det ibland kan vara svårt att få hovrättens teknik att fungera med sin egen dator. I övrigt anser de flesta att det inte är några problem med att få hjälp av hovrättens personal med tekniken. Våra datorer är inte alltid kompatibla med hovrättens system. Vet inte vems fel det är men det är irriterande. När det inte har fungerat har jag fått låna dator av hovrätten. Det kan vara lite svårare eftersom jag har förberett mig med egna datorn. Det fungerar bra med att blir insläppt i förväg av vaktmästare. Det är helt förkastligt att man behöver ha med sig en egen dator. Jag tycker att man kan begära av en moderndomstol att de tillhandahåller all utrustning. För åklagaren innebär detta merarbete. Hovrätten kan väl ha en bärbar dator som är till för externa parter. Det är jobbigt att ta med en egen dator när man reser långt. Det är lite underligt att åklagarna måste ta med egna datorer. Två statliga myndigheter borde ha samma typ av säkerhetstänk så att vi inte behövde ta med. Jag är så kass på teknik att jag kan inte ens bedöma hovrättens. 3.2.5 Bemötande under huvudförhandlingen En knapp majoritet av de tillfrågade anser att rätten bör presentera sig på något sätt. De intervjuade har alltså varit splittrade i denna fråga. Hos dem som har ansett att det inte finns något behov av en presentation från rättens sida har argument framförts om att detta skulle bli för personligt samt att namnen står på tavlan utanför. Några av advokaterna har här framfört att de aldrig har noterat något behov av en presentation hos sina klienter. Av dem som har ansett att rätten skulle presentera sig har många ansett att de tror att detta skulle skapa en mera avslappnad stämning samt att det hör till vanlig hövlighet att man presenterar sig. Många tror att såväl målsägande som tilltalade skulle uppskatta detta. Ja det hade varit trevligt med muntlig presentation. För tilltalade och målsägandes skull. Svårt för dem att veta vem som är vem. Det är också ett sätt att få mera avslappnad stämning i salen. En presentation skapar en mer avspänd stämning och en bra start på förhandlingen. Det görs ofta i tingsrätterna. Vi blir ju presenterade med namn och inte bara funktion. Nej det behövs inte. Det är aldrig någon klient som har undrat. I så fall kan ju vi berätta. Namnen står ju utanför och det borde räcka. En övervägande del av de tillfrågade har ansett att de blivit väl bemötta under förhandlingen. Många har här framfört att bemötandet har blivit mycket bättre på de senaste åren jämfört med tidigare.

21 Många anser också att det är lugnare och behagligare att processa i hovrätten än i tingsrätten. Några av de intervjuade har dock pekat på att det ibland förekommer att de inte får ett bra bemötande under huvudförhandlingen. De har då framfört att de kan få uppfattningen att rätten inte lyssnar eller att det är en stel och formell stämning. I princip samtliga har upplevt att de blivit väl och respektfullt behandlade av rätten. Någon har dock framfört att de inte uppskattar när rätten har synpunkter på hur de lägger upp sin sakframställan eftersom de många gånger har tänkt igenom sitt upplägg inför förhandlingen. Stämningen var som förväntat rätt tråkig och formell. Jag tror dock att det måste vara rätt formellt. Jag tror att detta har blivit mycket bättre. Mindre stelt och inte så fientligt som det kunde vara ibland förr. Trevligare bemötande och hårdare straff nuförtiden. Det är alltid väldigt trevligt att processa i hovrätten. Det är lugnare och behagligare här jämfört med tingsrätten. De värsta avarterna har slutat. Stämningen är oftast bra men det finns fall när det inte är bra. Det viktiga är att man ser ut att lyssna på vad som sägs. Det finns inget värre än när man får uppfattningen att rätten inte lyssnar. Helt annorlunda än när jag började, då var man livrädd för att gå hit. Det är inte så mer. Det är viktigt med attityd och ton och att vittnen och andra blir behandlade med respekt. Bra. Det har att göra med föryngringen av ledamöter. Värdig stämning, tyst. Sällan ser jag leenden. Om det behövs vet inte jag. De flesta har upplevt att rätten har varit engagerad och intresserad. Vissa har dock framfört att det fortfarande finns problem med nämndemän som somnar men att de upplever det som värre när juristerna inte verkar lyssna på förhandlingen. Vissa har också framfört att rätten kan se uttråkad ut under uppspelningen av förhören. Jag upplevde inte rätten som engagerad när jag pläderade. Ordföranden viskade med någon annan om något. Då undrar man om man ska sluta och vänta. Nog inget nonchalant utan något som dök upp. Men sådant reagerar vi på. Efter EMR-reformen verkar rätten inte längre engagerad. Tror ni tycker att det är lika tråkigt som vi. Ni har i och för sig inte sett det innan. Beundrar hovrättsledamöterna som sitter här vecka ut och vecka in och lyssnar på smörja och ser intresserade ut. Det händer att nämndemännen somnar tyvärr. Svårt att veta hur vi ska agera för det blir så pinsamt. Det är förståeligt men ser ju inte bra ut. Det händer endast undantagsvis. Jag har aldrig sett någon som sover så jag tror att de är intresserade.

22 En övervägande majoritet anser att tempot under förhandlingen är bra. De flesta anser också att rätten tar tillräckligt med pauser. En av åklagarna har dock framfört att han skulle önska att alltid bli tillfrågad om han vill ha paus före pläderingen. Någon av åklagarna har påmint oss om att många av dem är småbarnsföräldrar och att hovrätten måste ta hänsyn till att även åklagare och advokater kan ha tider att passa. Tempot har blivit mycket bättre. Förr hade man inga pauser. De flesta av såväl advokaterna som åklagarna är nöjda med komforten i förhandlingssalen. Många av åklagarna har dock framfört att de skulle vilja ha stolar som de kan ställa in höjden på. Många har också framfört önskemål om att få vatten framdukat vid samtliga förhandlingar. Bra. Väldigt bekväma stolar och så. Jag skulle velat ha stolar som man kan ställa in höjden på. Jag får ont i ryggen när jag sitter. Vi är olika långa. Det är bra att hovrätten nu har börjat ställa fram vatten i större mål. Det borde finnas i alla mål. Näsdukarna räcker till målsäganden. Jag gillar stolarna. De är bättre än i det gamla huset. Det har inte framförts många synpunkter på ljud- och bildkvaliteten på det som spelas upp i förhandlingssalen. Någon har dock framfört att det ibland blir problem när de hörda visar skisser eller liknande vid förhören i tingsrätten och detta inte kommer med i bildupptagningen. Många har också ansett att kvaliteten på ljud- och bildupptagningarna har blivit mycket bättre. Någon av de intervjuade har ansett att det har varit svårt att höra vad ordföranden sa. Det har blivit bättre. Förr hördes mycket av knatter från tangentbord m.m. Dåligt ljud på inspelningen av målsäganden i tingsrätten men då använde jag hörsnäckan och det blev mycket bättre. Jag är förvånad att inte fler använder hörsnäckan. 3.2.6 Synpunkter på EMR-reformen Åklagarnas och advokaternas inställning till reformen En övervägande majoritet av åklagarna har varit positiva till EMR-reformen. Många har framfört att processen blivit mer rättssäker, eftersom hovrätten nu får tillgång till färskare förhör och man slipper problemet med förhörspersoner som inte minns något. Många tror också att reformen innebär att

23 det blir riktigare slut i hovrätten. Vissa har lyft fram att systemet gör det svårare för de tilltalade att ändra sina uppgifter. Många av åklagarna har också uppgett att de upplever det som mycket positivt för målsägande och vittnen att inte behöva inställa sig till ytterligare ett förhör. Många har också lyft fram att EMR-reformen innebär många fördelar för dem arbetsmässigt eftersom de inte längre behöver förbereda förhör i hovrätten. För åklagare innebär reformen bara fördelar arbetsmässigt. Slipper förbereda förhör. Sedan kan jag tycka att det har blivit lite tråkigare för jag kan inte agera på samma sätt. Jag har varit i kontakt med några målsägande och inte fått några reaktioner på att de inte ska höras. Det är bra. Det blir riktigare slut. Men det har blivit tråkigare att processa. Många fördelar. Hindrar de tilltalade att ändra sina berättelser. Det får en annan tyngd när man ser en inspelning jämfört när man läser upp vad de sagt. Om man lättvindigt tillåter tilläggsfrågor är det lätt att öppna upp för nya frågor. Några av åklagarna har dock varit negativa till reformen och har då uppgett att de upplever frustation när de inser att de själva eller en kollega har missat en avgörande fråga och att de ibland skulle vilja hålla nya förhör när de är missnöjda med sin prestation vid tingsrätten. Någon har också framfört att det är svårare att avgöra trovärdigheten vid uppspelning av videoförhör. En stor del av åklagarna har lyft fram att huvudförhandlingarna i hovrätten har blivit tråkigare. Vissa av åklagarna anser att det är viktigt att hovrätten är restriktiv med att tillåta tilläggsfrågor eftersom det annars finns en risk för att systemet urholkas. I vissa fall skulle man såklart vilja hålla nya förhör eftersom det ofta är en dagsprestation hur förhören går. Det känns också väldigt onödigt att vi är här. Och det känns inte så effektivt för oss. Fördelen är att förhören är färska. Tråkigare. Men man kan också ha rättssäkerhetssynpunkter och av anständighetsskäl bör den som ska dömas till ett långt fängelsestraff få säga vad den vill i ett förhör. Svårare på skärmen att bedöma personen, vilket ibland är väldigt viktigt. Om något år kommer man nog se att ändringsfrekvensen blivit lägre. Jag är kritisk mot hela EMR. Bland advokaterna är synpunkterna mera blandade. Dock är något mer än hälften av de tillfrågade positiva till reformen. Även här har det lyfts fram argument om att det blir ett riktigare slut i hovrätten och att de upplever det som om deras klienter blir lättade när de inser att de inte ska höras om. Vissa har dock framfört att deras klienter tycker det är mycket märkligt att de inte blir hörda igen och kan rätta till det som blev fel vid tingsrätten. Någon har också framfört att eftersom man vet vad

24 som kommer fram vid förhandlingen är det lättare för dem att fokusera på de sakfrågor som är aktuella i målet vilket innebär att de gör ett bättre jobb för sin klient. Bland de som har varit negativa har många ansett att det är lättare att göra en trovärdighetsbedömning vid ett omförhör jämfört med en bilduppspelning. En majoritet av advokaterna anser att hovrätten borde vara mera generös med att tillåta tilläggsfrågor för att inte riskera att urholka rättssäkerheten. De flesta har också framfört att hovrättsförhandlingarna har blivit mycket tråkigare. Klienterna tycker att det är konstigt att de inte får prata. De tror att nu ska vi göra det en gång till nu ska jag ändra på det som jag sa fel. De tycker det är mycket märkligt att de inte får säga någonting. Det är lite avtrubbande att se filmade förhör. Det är samma material som i tingrätten, samma ord men det är dock en skillnad att göra en bedömning av en film eller en levande människa. Därför lite sämre underlag i dag. Å andra sidan medför tidsaspekten att det är lite bättre underlag. Det känns lite som stupstock om man glömt en fråga. Klienterna är oftast rätt glada att de slipper uttala sig en gång till. Det är ändå en viss press att prata inför rätten. De flesta blir inte ledsna. Helt värdelös och ett hot mot rättssäkerheten. Speciellt när man inte får tillfälle att ställa frågor i hovrätten. Alla frågor beviljas inte även om man begär att få ställa dem. Annars är det ju smidigt och bra. Krävs större utrymme att få ställa tilläggsfrågor. Då får man ta att även målsäganden och vittnena får höras om. Dåligt att advokaterna inte begär tilläggsfrågor så ofta. I vissa mål kan det få stor betydelse. Bättre än förväntat. Jag tycker det är väldigt bra. Det blir ett riktigare slut. Jag var först skeptiskt men tycker nu att det blivit bra. Kan anta att det blivit tråkigare för er bara. Uppspelning av videoförhör En majoritet av de tillfrågade anser att det är viktigt att samtliga aktörer är närvarande under hela förhandlingen och anser alltså inte att det är lämpligt att rätten tar del av videouppspelningarna på egen hand. Som argument för denna ståndpunkt har rättssäkerheten och trovärdigheten för domstolen lyfts fram. Några av advokaterna har också nämnt att det är viktigt för den tilltalade att höra vad han eller hon berättade vid tingsrätten eftersom de många gånger, på grund av nervositet eller av andra orsaker, har glömt vad som kom fram i förhöret. Det kan nämnas att i princip samtliga av de tillfrågade advokaterna ansåg att bevisningen skulle tas upp vid en offentlig förhandling. Det blir konstigt om utvecklingen går därhän att man bara kommer och pläderar och att rätten ser på förhören för sig. Man måste låta rationalitetsaspekten få stå tillbaka för allmänhetens den tilltalades upplevelse av en just rättegång. Det är därför viktigt att åklagaren är med under förhandlingen. För mig är det fundamentalt i ett demokratiskt samhälle att har man en rättegång ska parterna vara där. Dock ligger det väl i linje med det nya systemet att en del mål kan tas utan att alla är där.

25 Ja det tycker jag. Viktigt att rätten får ett ansikte på den tilltalade och ser människan bakom brottet. Ofta vill nog den tilltalade också visa upp sig. Det måste vara mycket svårt att döma någon på handlingarna. Tror det skulle vara katastrof om det blev allmänt utbrett att hovrätten lyssnade enskilt på förhören. Då skulle många fullständigt tappa förtroendet, när man inte har varit med och vet vad man grundar ett avgörande på. Klienter med bakgrund i andra länder, där har man ju inte den tilltron till myndigheter. Som argument för den motsatta åsikten lyftes i stället fram att det är slöseri med resurser att aktörer som redan har närvarat vid förhören vid tingsrätten passivt ska lyssna på samma förhör ännu en gång. Nej det tycker jag inte är viktigt. Kan ifrågasättas varför alla ska sitta och titta på film tillsammans. Lite konstig ordning. Jag tror det kommer att ändras så småningom så att alla tittar var för sig alternativt att rätten tittar på det och meddelar prövningstillstånd och då tar man om allt. Närvaro via videolänk En majoritet av de tillfrågade har ansett att åklagaren i vissa fall kan närvara vid förhandlingen via videolänk. I denna fråga har många framfört synpunkten att det är angeläget att de olika hovrätterna i landet kan enas om en gemensam ståndpunkt eftersom det i nuläget finns en skiftande praxis bland domstolarna. Som argument mot att åklagaren ska få närvara via videolänk har en del advokater framfört argumentet att detta framstår som respektlöst mot den tilltalade. Har inte funderat på frågan om videolänk så mycket. Som åklagare kan det ibland kännas som slöseri att åka tåg från Kristianstad för en timmes förhandling. Tror det kommer blir mer med att åklagare och andra är närvarande via videolänk. Haft häktningsförhandlingar via länk och det har fungerat jättebra. Tror inte det spelar roll för den tilltalade. En tillvänjningsfråga. Åklagare borde kunna vara med på videolänk i större omfattning i enkla mål. Frågan hanteras annorlunda i resten av landet. Det borde vara en samsyn i landet. Åklagaren på videolänk känns inte bra. Ska vara respekt för klienten. Bör den tilltalade få yttra sig avslutningsvis? En stor majoritet av de intervjuade anser att den tilltalade bör få möjlighet att säga något efter pläderingarna. De har då framfört att det är viktigt att den tilltalade, som ofta är den som berörs allra mest av domstolens avgörande, får chansen att säga något allra sist. Ett fåtal har ansett att även mål-

26 säganden bör få säga något avslutningsvis. Av dem som anser att den tilltalade inte bör få sista ordet har en majoritet varit advokater. Dessa har då lyft fram att en tilltalad ibland kan säga mindre genomtänkta saker som riskerar att förstöra det försvar som den offentliga försvararen har byggt upp. Många har också framfört att det finns risk för att den tilltalade kommer med nya omständigheter som inte hade tillåtits i ett tilläggsförhör och att EMR-reformen har medfört att det ställs högre krav på att ordföranden avbryter den tilltalade om denne uttalar sig alltför mycket i saken. Det är jag militant motståndare till. Vill de ha något framfört får det sägas via mig. Om den tilltalade gärna vill kan jag flagga för det. Inte bra om rätten tar upp saken. De ska ha rätt att prata. Sen kanske man får begränsa det ibland om det blir för långt. Särskilt viktigt nu efter EMR när inte hörs på nytt. Ja de bör få frågan även om jag brukar säga till mina att de inte ska säga något. Jag tror de tycker att det är viktigt att få chansen. Dock bör inte målsäganden få säga något. Denna person har haft hela rättssystemet i ryggen under hela processen och har en representant för staten med sig. Den tilltalades enda hopp är domstolen. Det är hans öde som domstolen ska avgöra och då måste han få chansen att säga något. Nej jag tycker inte de ska få göra det i hovrätten. De kommer då endast med nya saker i stället och då måste ordföranden ändå tysta dem. Det är väl rimligt att den tilltalade får säga något avslutningsvis. Om målsäganden haft en framträdande roll borde väl denne också få samma möjlighet. 3.2.7 Handläggningstider En knapp majoritet av de tillfrågade har förståelse för och anser att det är korrekt att hovrätten inte avkunnar dom omedelbart efter huvudförhandlingen. De som tycker på detta sätt har framfört att eftersom hovrätten i princip är sista instans är det viktigt att domstolen hinner fundera på slutet ordentligt. De har också framfört att det framstår som mer trovärdigt att inte avkunna dom omedelbart. Många anser också att det är skönt att inte behöva vänta i hovrätten under överläggningen. De som anser att hovrätten ska avkunna dom i större utsträckning har framfört att det finns en pedagogisk fördel för den tilltalade att få sin dom avkunnad muntligen och att det för många är påfrestande att gå och vänta på sin dom. Några har också ifrågasatt att hovrätten regelmässigt väljer att meddela dom efter två veckor när det kanske skulle ha räckt med en vecka. Hovrätten är i många fall en sista instans och det är viktigt att det ska bli rätt. Det gör därför ingenting om domen inte avkunnas direkt. Det kanske till och med hade varit kontraproduktivt.

27 Det hade i många mål varit bra att få en dom avkunnad. Jag tror dock allmänheten har förståelse för att det inte fungerar. Det här målet hade kunnat gå mycket snabbare och domen borde ha kunnat avkunnas. Det är en avvägningsfråga men generellt tycker jag nog att det avkunnas för lite. Det är ju lättare att ta till sig en muntlig dom än en skriftlig. Dock beroende på hur den avkunnas. Det är bra att ni meddelar dom senare för det är värdelöst att sitta och vänta. Även på beslut i häktningsfrågan är det inte kul att sitta och vänta. Det är jättebra att man faxar beslut i häktningsfrågan och låter parterna gå. En majoritet av de intervjuade har ansett att det tog för lång tid innan målet kom upp i hovrätten. Många har framfört att en rimlig riktlinje borde vara att målet avgjordes i hovrätten inom sex månader från tingsrättens dom. 4. Slutsatser och förslag på vidare åtgärder 4.1 Våra brukare är i stort sett nöjda med sättet vi bemöter dem på Vår undersökning visar glädjande nog att många av de intervjuade har varit nöjda med det sätt som vi har bemött dem på. Det står alltså klart att vårt bemötande av brukarna på många punkter är mycket bra. Vi kan också konstatera att det gamla talesättet det var bättre förr i vart fall inte gäller hovrättens bemötande. Tvärtom anser många att det har skett en klar förbättring av bemötandet under de senaste åren. I princip samtliga av de tillfrågade har ansett att de har fått ett gott bemötande av hovrättens personal före huvudförhandlingen. Detta gäller kontakten med samtliga personalkategorier. Som positiva aspekter kan särskilt lyftas fram att många har fått hjälp med sina frågor redan av växelpersonalen och att de inte har upplevt det som särskilt svårt att komma i kontakt med rätt person. Det bör vidare framhållas att en klar majoritet av brukarna är nöjda med det bemötande och den stämning som rådde under huvudförhandlingen. När det gäller bemötandet i de allmänna utrymmena är åklagarna och advokaterna mycket nöjda. Däremot har det kommit fram lite mer blandade synpunkter från de icke professionella aktörerna.

28 Naturligtvis har det också framkommit synpunkter på hur vi kan förbättra oss i bemötandearbetet. I det följande identifierar vi de punkter där vi tror att en förbättring kan ske och ger också förslag på en del åtgärder som skulle kunna vidtas. 4.2 Åklagarna och advokaterna har framfört en del synpunkter på hur utsättningen av mål fungerar Som framgått ovan har våra professionella aktörer i stort varit nöjda med hur förberedelsen och utsättningen av mål fungerar. Eftersom EMR-reformen har inneburit att en stor del av förhandlingen i hovrätten utgörs av uppspelning av videoförhör från tingsrätten, har många framfört önskemål om att före förhandlingen få del av förhörstiderna för de olika förhören. Vi bör därför överväga om vi med kallelsen till advokater och åklagare bör bifoga en lista med uppspelningstiderna. Den senaste versionen av Vera ska enligt uppgift göra det möjligt att skriva ut en sådan lista. En närliggande fråga är i vilken utsträckning vi bör skicka ut eller kommunicera huvudförhandlingsplaner med advokater och åklagare. En majoritet av de tillfrågade anser att de vill ha del av planen när hovrätten har upprättat en sådan. Och många anser att det finns behov av en förhandlingsplan i vart fall i flerdagarsmål. Det är dock inte alla som anser att det är nödvändigt att de får lämna synpunkter på dessa i förväg. Det kan vara så att behovet av förhandlingsplaner minskar för det fall vi beslutar oss att skicka en lista över förhörstiderna med kallelserna. Såväl advokater som åklagare har framfört ett önskemål om att hovrätten ska ta större hänsyn till deras intressen vid dubbelbokningar. Från åklagarsidan har det framförts att det innebär merarbete om en ny åklagare ska förbereda målet i hovrätten. För advokaternas del väger den tilltalades intresse av att få ha kvar sin offentliga försvarare tungt. Mot dessa intressen ställs naturligtvis praktiska problem med att boka in huvudförhandlingarna när samtliga aktörer kan närvara, samt de tidsfrister hovrätten är skyldig att hålla. Saken bör därför diskuteras vidare och det kan finnas anledning att fundera över om frågan bör lyftas med åklagarna och advokaterna.

29 4.3 Även för de icke professionella aktörerna kan förberedelsen och utsättningen av mål förbättras Ungefär hälften av dem som hade delgetts kallelse till förhandlingen genom förenklad delgivning förstod inte alls eller endast delvis hur denna delgivningsform fungerade. Med hänsyn till de långtgående konsekvenser en missad förhandling kan innebära bör vi överväga om informationen kan förbättras i detta hänseende. En möjlighet skulle kunna vara att använda hemsidan för att beskriva delgivningsformen ytterligare. Den informationen om förenklad delgivning som i dag skickas ut till berörda är en färdig mall som har utformats av Domstolsverket. Kanske bör man därför överväga att informera berörd personal inom Domstolsverket om resultatet av vår undersökning i denna del. Det är inte alltid som en karta till hovrätten bifogas kallelsen, vilket alltid ska göras enligt rutinerna. Det kan därför finnas anledning att påminna berörd personal om detta. Av dem som fick en karta med kallelsen har några framfört synpunkter på denna och man bör därför se över om kartan kan förbättras och göras tydligare. Det är många av brukarna som har saknat information om vad de skulle göra när de väl anlände till hovrätten. Många har trott att de skulle anmäla sig i luckan och visa upp kallelsen, och en del har också framfört att de trodde att någon skulle ta emot dem i hovrätten. Kallelsen skickas ofta ut långt före förhandlingen, och av vår undersökning framgår att många av brukarna inte läser denna speciellt noggrant. Att bifoga ytterligare information till kallelsen verkar därför inte meningsfullt. I stället bör vi överväga om vi kan hjälpa brukarna i denna fråga när de väl har kommit till hovrätten. 4.4 Många av de icke professionella aktörerna saknar kunskap om hur förhandlingen kommer att gå till Av intervjuerna framgår att en hel del av våra icke professionella brukare inte vet, eller i vart fall har dålig kunskap om, hur hovrättsförhandlingen går till. Många av brukarna känner alltså inte till att förhören med dem från tingsrätten ska spelas upp i hovrätten och att de inte ska höras när de kommer hit. Detta är naturligtvis inte tillfredsställande och vår undersökning har alltså visat att det finns ett klart behov av förbättring i detta avseende.

30 I de offentliga försvararnas uppdrag ligger att informera sina klienter om huvudförhandlingen. Vår undersökning visade också att en majoritet av de tilltalade som visste hur förhandlingen skulle gå till hade fått denna information av sitt juridiska ombud. Det fanns dock exempel på tilltalade som trots att de hade en offentlig försvarare inte visste något om förhandlingens gång. Enligt undersökningen anser dock många av advokaterna att de upplyser sina klienter väl på denna punkt. Det finns alltså en skillnad mellan hur advokaterna uppfattar att de informerar klienterna och hur de tilltalade ser på saken. Denna kunskap bör på något sätt föras vidare till advokaterna. Som bekant har emellertid inte alla våra icke-professionella brukare tillgång till offentlig försvarare eller målsägandebiträde. Redan i nuläget finns det på vår hemsida en relativt utförlig beskrivning om hur en hovrättsförhandling går till. Av vår undersökning framgår emellertid att det inte är många av brukarna som använder sig av hemsidan. Frågan är då om vi kan lyfta fram denna information på annat sätt. Det kan nämnas att det i Östre Landsrätt i Köpenhamn finns upptryckta informationsblad med just denna information. 6 Slutligen bör frågan om ordförandena bör inleda förhandlingen med en kort beskrivning över hur förhandlingen kommer att gå till diskuteras. Detta kan vara ett ämne vid ett praxismöte. 4.5 Våra brukare anser inte att lokalerna är helt ändamålsenliga Såväl de professionella som de icke professionella aktörerna har framfört synpunkter på de allmänna utrymmena. Många har i denna del framfört att det saknas avskilda sittplatser och att atriet känns kalt och ödsligt. Det har vidare framkommit att det finns behov av bättre skyltning såväl till entrén utanför byggnaden som till kaffeautomaten inne i lokalerna. I hovrätten finns det för närvarande en grupp som tillsammans med en inredningsarkitekt arbetar med hur atriet kan förbättras. Det framstår som lämpligt att gruppen i sitt arbete tar del av brukarnas synpunkter i dessa delar. 6 Se bilaga 7-8.

31 Av intervjuerna framgår även att många av brukarna inte upptäcker informationstavlan förrän efter de har pratat med expeditionsvakterna i receptionen och att många frågor till dem hade kunnat undvikas om tavlan hade varit placerad före luckan. Möjligheten att flytta informationstavlan bör därför ses över. Åklagarna och advokaterna har vidare framfört en del synpunkter på hur vi skulle kunna förbättra deras arbetsmiljö under de dagar de arbetar i hovrättens lokaler. Möjligheten att avskilja en separat toalett, t.ex. genom kodlås, till åklagarna bör undersökas. Vidare bör vi diskutera huruvida vi kan tillhandahålla kaffe till åklagare och advokater, eller om vi i vart fall ska bistå med en växelkassa. Slutligen har många av de professionella aktörerna framfört önskemål om att hovrätten ska tillhandahålla datorer så att de slipper bära med sig sin egen dator. 4.6 En majoritet av de tillfrågade anser att rätten bör presentera sig på något sätt Enligt vår undersökning finns det ett önskemål om att rätten presenterar sig på något sätt. Detta har visat sig dels genom att många har uttryckt ett önskemål om att så ska ske, dels genom att många av de icke professionella aktörerna inte vet vilka roller de som sitter vid domarbordet har. Många argument har framkommit för en presentation. Vissa har hänvisat till att det är en ren anständighetsoch hövlighetsfråga medan andra har lyft fram att en sådan presentation skapar en bättre stämning i förhandlingssalen och kan bidra till att samtliga aktörer känner sig bättre bemötta. Huruvida en presentation ska ske med såväl namn som funktion eller endast funktion har det inte framkommit något entydig åsikt om. Inte heller i frågan om en presentation bör ske muntligen eller genom skyltar är brukarna överens. Som argument för en muntlig presentation har lyfts fram att detta är ett trevligt sätt att inleda en förhandling på. Som argument för skyltar kan nämnas att en nervös aktör har hunnit glömma namn och roller redan innan presentationen är över. I sammanhanget kan nämnas att frågan har diskuterats i andra hovrätter och att olika lösningar har tagits fram. Frågan kan vara ett ämne vid en praxisdiskussion.

32 4.7 EMR-reformen har inneburit en del frågeställningar som vi behöver diskutera ytterligare Som framgått ovan har en majoritet av brukarna varit övervägande positiva till EMR-reformen. Trots detta har det naturligtvis kommit fram synpunkter på hur vi kan förbättra oss och vårt bemötande i frågor som har anknytning till reformen. Bland de tilltalade har en viktig fråga varit huruvida de får komma till tals efter försvararens plädering. Denna fråga får antas ha blivit ännu viktigare för dem nu än tidigare eftersom EMR-reformen har inneburit att de väldigt sällan hörs i själva saken under hovrättsförhandlingen. Det kan konstateras att en majoritet av de tillfrågade vill få en möjlighet att säga något avslutningsvis. En intressant aspekt i denna fråga är att advokaterna har varit den grupp som varit mest negativ till att de tilltalade får denna möjlighet, medan en majoritet av åklagarna har ansett att så ska ske. Eftersom det ur ett brukarperspektiv är viktigt att enhetlighet råder i denna fråga bör frågan diskuteras vidare. Ett lämpligt forum för en sådan diskussion kan vara ett praxismöte. En annan fråga som har väckt många åsikter, framförallt bland åklagare och advokater, är hovrättens hållning till tilläggsfrågor. Åsikterna går isär huruvida hovrätten ska vara mer generös med att tillåta sådana frågor, eller om vi ska ha en restriktiv praxis. Även denna fråga kan lämpligen diskuteras på ett praxismöte. Det har även kommit fram många åsikter i frågan om den muntliga bevisningen från tingsrätten i hovrätten ska läggas fram vid huvudförhandlingen eller om rätten kan ta del av den enskilt. Det kan konstateras att en övervägande majoritet av de professionella aktörerna anser att uppspelning av förhören från tingsrätten bör ske vid en offentlig förhandling med samtliga aktörer närvarande på det sätt som sker i vår hovrätt idag. Slutligen har en del av åklagarna framfört önskemål om att hovrätten ska vara mera generös med att tillåta dem att närvara vid förhandlingar via videolänk. En del av advokaterna har dock framfört att en sådan ordning kan te sig respektlös för de tilltalade. Det kan konstateras att landets hovrätter har olika praxis i denna fråga. Det ter sig angeläget att vi diskuterar frågan ytterligare för att komma fram till ett tydligt förhållningssätt i frågan.

33 4.8 Brukarnas synpunkter på rimliga handläggningstider En del av de icke professionella aktörerna har ansett att de har fått vänta för länge innan de fick sitt mål prövat i hovrätten. Många har ansett att en rimlig handläggningstid skulle vara en månad från tingsrättens dom. Samtidigt har en hel del uttryckt förståelse för varför det är relativt långa handläggningstider, och många har framfört att de inser att hovrätten arbetar efter bästa förmåga. Även en majoritet av åklagarna och advokaterna har ansett att hovrätten i många fall har för långa handläggningstider. Ett flertal har angett att sex månader från tingsrättens dom är en rimlig riktlinje för när målet bör prövas i hovrätten. Från regeringens sida finns det ett uppsatt mål om att 75 % av brottmålen ska prövas inom fem månader. Detta mål har fått genomslag även i hovrättens verksamhetsplan. När hovrätten i fortsättningen ska sätta upp verksamhetsmål borde även brukarnas åsikter i frågan kunna vara av intresse. Vad slutligen gäller frågan om hovrätten bör avkunna dom omedelbart efter huvudförhandlingen har en majoritet av brukarna haft förståelse för att hovrätten ofta meddelar dom efter två veckor. Många har framfört att det ger ett trovärdigt intryck att hovrätten tar sig tid att fundera över de frågor som kommit upp under förhandlingen, och en del av advokaterna och åklagarna har uppskattat att de slipper vänta under överläggningen. Samtidigt har många framfört att det är påfrestande att vänta länge på utgången i målet och en del har ansett att just två veckor är för lång tid. Det kan därför finnas skäl att diskutera även denna fråga ytterligare. Detta kan t.ex. göras vid ett praxismöte. 5. Hur går vi vidare? Enligt vår uppfattning är bemötandearbetet inom hovrätten på inget sätt avslutat genom denna undersökning. För att kvaliteten och servicen mot våra brukare ska kunna förbättras är det i stället angeläget att vi kontinuerligt arbetar vidare med dessa frågor. Det är viktigt att hovrättens personal är delaktig i det fortsatta arbetet och att olika frågor behandlas i lämpliga fora. Genom denna rapport lämnar Bemötandegruppen därför över de frågor som har kommit upp till ledningsgruppen som i sin tur får bedöma vilka områden som hovrätten ska arbeta vidare med och hur detta lämpligast ska ske. Det är angeläget att man efter cirka ett år gör en utvärdering av vad som har skett med detta arbete. Lika viktigt är att resultatet redovisas för samtliga medarbetare i hovrätten, som alla har deltagit i

34 detta viktiga arbete och visat ett stort intresse för det. I det dagliga arbetet faller frågor som dessa lätt bort och det är svårt för den enskilde medarbetaren att få en överblick av vad som har skett. Denna uppföljning är Bemötandegruppen villig att stå för.

35 BILAGA 1 Hovrätten över Skåne och Blekinge Vilka är Era erfarenheter från studiebesöken vid förhandlingarna? Förklarades vad förhandlingen skulle handla om och gången i förhandlingen? Om inte, borde det ha skett? Blev parternas yrkanden och inställningar tydligt behandlade? Fick parterna komma till tals i tillräcklig omfattning? Såg rättens ledamöter intresserade ut? Vi ska efter årsskiftet börja intervjua brukare. Vad tycker ni man bör fråga brukarna om angående kontakterna med hovrätten före huvudförhandling, ex telefonsamtal, kallelser, handläggningstider m.m. förhandlingssituationen, ex bemötande, lokaler, väntrum, information m. kontakterna med hovrätten efter förhandlingen, ex frågor om domars begriplighet och verkställighet m.m. Tycker ni att hovrätten ska gå vidare med frågan om det interna bemötandet och i så fall hur?

36 BILAGA 2 UNDERLAG FÖR INTERVJUERNA (åklagare och advokater) Inledning - Välkommen och tack för att ni ställer upp. - Hovrätten har beslutat att det ska göras en satsning på bemötandefrågor. Syftet är att få fram er uppfattning om kvaliteten i hovrättens information, service och bemötande. Ett led i detta arbete är att genomföra intervjuer med brukare. - Intervjun är helt frivillig, helt anonym och inga personuppgifter kommer att registreras i samband med den. - Intervjun kan inte påverka mål som pågår i hovrätten. - Ok att spela in? Ljudinspelningen kommer bara intervjuaren att ha tillgång till. Inspelningen kommer inte att sparas. 1. Förberedelsen 1.1 Hur tycker ni att utsättningen av mål i hovrätten fungerar? 1.2 Hur fungerar den elektroniska kommunikationen under förberedelsen? 1.3 Vad tycker ni om de kallelser som ni får från hovrätten? 1.4 EMR-reformen innebär att målsäganden ofta inte behöver komma till förhandlingen. - Fungerar kallelsen av målsäganden bra i dessa situationer? 1.5 När tycker ni att hovrätten ska skicka ut huvudförhandlingsplaner? Vill ni i så fall lämna synpunkter på dessa? 2. Personliga kontakter med hovrätten 2.1 Pratade ni med någon anställd på hovrätten före rättegången?

37 - Hur upplevde ni kontakten med den personen? - Var det lätt/svårt att komma i kontakt med rätt person på hovrätten? 3. Lokalerna 3.1 Hur är det att hitta i byggnaden? 3.2 Vad tycker ni om hovrättens informationstavla? - Får ni den information ni behöver? - Visades förseningar m.m.? 3.3 Hur upplever ni de allmänna utrymmena? - Kan något förbättras? - Känner du dig trygg? 3.4 Känner ni till de särskilda rum som finns för er? - I vilken utsträckning använder ni dem? - Vad tycker ni dem? 3.5 Har ni behov av att bli mottagna av personal från hovrätten när ni kommer hit? - Får ni den hjälp ni behöver? 4. Teknik 4.1 Tycker ni att hovrätten har den tekniska utrustning som behövs? 4.2 Får ni den hjälp ni behöver för att kunna använda den? - Om inte vad behöver förbättras? 5. Bemötande under huvudförhandlingen 5.1 Tycker ni att rätten bör presentera sig på något sätt? 5.2 Hur tyckte ni stämningen/förhandlingsklimatet var under förhandlingen?

38 5.3 Vilka för- och nackdelar upplever ni med EMR-förhandlingar där förhören från tingsrätten spelas upp? 5.4 Uppfattade ni rätten som engagerad/intresserad? 5.5 Hur tyckte ni att domarna behandlade er under rättegången? 5.6 Hur upplevde ni tempot? - Togs det tillräckligt med pauser? 5.7 Vad anser ni om komforten i förhandlingssalen? 5.8 Är det viktigt att de olika aktörerna är närvarande under hela förhandlingen? 5.9 Hör man vad som sägs och spelas upp i rättssalen? 5.10 Anser ni att den tilltalade och/eller målsäganden bör få komma till tals efter försvararens plädering? 6. Handläggningstider 6.1 När ska domen meddelas? - Vad tycker ni om det? 6.2 Tycker ni att målet kom upp i hovrätten inom rimlig tid från det att tingsrätten prövade målet? - Om nej - vilken tid tycker du skulle vara rimligt? Avslutning - Det här var mina frågor, är det något ytterligare som ni vill tillägga?

39 BILAGA 3 UNDERLAG FÖR INTERVJUERNA (tilltalade, målsäganden och vittnen) Inledning - Välkommen och tack för att du ställer upp. - Hovrätten har beslutat att det ska göras en satsning på bemötandefrågor. Syftet är att få fram er uppfattning om kvaliteten i hovrättens information, service och bemötande. Ett led i detta arbete är att genomföra intervjuer med brukare. - Intervjun är helt frivillig, helt anonym och inga personuppgifter kommer att registreras i samband med den. - Intervjun kan inte påverka mål som pågår i hovrätten. - Ok att spela in? Ljudinspelningen kommer bara intervjuaren att ha tillgång till. Inspelningen kommer inte att sparas. 1. Kallelser m.m. 1.1 Vad tyckte du om den kallelse som du fick från hovrätten? - Var den lätt eller svår att förstå? - Hur tyckte du att tonen var? - Fick du den i tillräckligt god tid? 1.2 Delgavs du genom förenklad delgivning? - Förstod du i så fall informationen om förenklad delgivning? 1.3 Hade du någon nytta av kartan som skickades med kallelsen 2 Kontakter med hovrätten 2.1 Pratade du med någon anställd på hovrätten före rättegången? - Hur upplevde du kontakten med den personen? - Var det lätt/svårt att komma i kontakt med rätt person på hovrätten?

40 2.2 Har du besökt hovrättens hemsida? - Om ja: vad tyckte du om den? 2.3 Finns det något som skulle kunna förbättras avseende hovrättens bemötande av dig före huvudförhandlingen? 3 Hitta hit/lokalerna 3.1 Var det lätt eller svårt att hitta till hovrätten? 3.2 Hur är det att hitta i byggnaden? 3.3 Vad tycker du om hovrättens informationstavla? - Fick du den information du behövde? - Visades förseningar m.m.? 3.4 Hur upplever du de allmänna utrymmena? - Kan något förbättras? - Kände du dig trygg? 3.5 Hur blev du mottagen av hovrättens personal när du kom in på hovrätten? - Hade man kunnat göra det på ett bättre sätt? 4 Bemötande under huvudförhandlingen 4.1 Vilken uppfattning hade du i förväg om hur en rättegång i hovrätten går till? - Skulle du vilja ha mer information om detta och i så fall av vem och när? 4.2 Förstod du vilka roller de som satt där framme hade? - Om nej; vilken information saknades?

41 4.3 Hur upplevde du förhandlingen där förhören spelades upp jämfört med förhandlingen vid tingsrätten? - Kände du att du fick komma till tals eller hade du velat bli hörd igen? 4.4 Hur tyckte du stämningen/förhandlingsklimatet var under förhandlingen? 4.5 Uppfattade du rätten som engagerad/intresserad? 4.6 Hur tyckte du att du att domarna behandlade dig under rättegången? 4.7 Om det fanns brister i bemötandet; vad kan förbättras? 4.8 Förstod du det som sades under rättegången eller var något oklart? 4.9 Hur upplevde du tempot? - Togs det tillräckligt med pauser? 4.10 Fick du möjlighet att säga något efter din försvarares plädering? - Om nej hade du velat det? 5 Handläggningstider 5.1 När ska domen meddelas? - Vad tycker du om det? 5.2 Tycker du att målet kom upp i hovrätten inom rimlig tid från det att tingsrätten prövade målet? - Om nej - vilken tid tycker du skulle vara rimligt? Avslutning - Det här var mina frågor, är det något ytterligare som du vill tillägga?

BILAGA 4 42

43 BILAGA 5

BILAGA 6 44

BILAGA 7 45

46

BILAGA 8 47

48