Makeriet Lärarhandledning 7. Elektricitet

Relevanta dokument
Makeriet Lärarhandledning 4. Robotar

Makeriet Lärarhandledning 6. Sensorer

Makeriet Lärarhandledning 3. Dimensioner

Makeriet Lärarhandledning 1. Programmering

Makeriet Lärarhandledning 8. Innovation

Makeriet Lärarhandledning 5. Enkla maskiner

Pedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

BBC micro:bit Programmera och bygg ett tjuvlarm 2.0

Amanda undrar över el inspirationslåda om enkel teknik. Förskola / F-klass

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

Göteborg 5 december Teknik

Amanda undrar över el inspirationslåda om enkel teknik. Förskola / F-klass

Elekricitet. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Spännande Skuggfiguren Sofia

Pedagogisk planering

Dash & Dot. Förskola F-klass - 6

Kort om kursplanen i teknik

Kretsar kring el årskurs 4-6

Härliga hörselskydden Hilma

Trassliga trådspelet Troja

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3

LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King

Häftiga hästskolampan Hanna

Flaxande fjärilen Frida

Vad gömmer sig det bestämmer du!

Programmering, dans och loopar

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Teknik. 1 2 Steg 3

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

Lokal pedagogisk plan

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

Undersök vad som är programmerat. Lektionen handlar om den digitala tekniken i elevernas närmiljö. Undersök vad som är programmerat

Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Teknik Granbergsskolan 7-

Statisk elektricitet och elektrisk ström

Programmera och hitta buggarna. Se video

Diviga diodtavlan Diana

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik kartläggning åk 3

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Centralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp

Elektroteknik. Louisa May Alcott. Elektroteknik 69

Undersök vad som är programmerat

Krypande kaninen Karin

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Maria Svensson. Göteborgs universitet. Institutionen för didaktik och pedagogisk profession.

Polhem en influencer från förr Mekanikens historia

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Röda tråden. Tekniska lösningar. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Centralt innehåll. Åk4 Åk 5 Åk 6

Lysande läslampan Lillian

LPP i teknik. Varför läser vi teknik Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen?

Fladdrande flygfäet Felicia

Workshop Micro:bit Maria Sandfjord Helene Zeland Bodin

Smarta sömnmaskinen Stina

Smidiga stegsnurraren Sonja

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Programmera ett dörrlarm. Se video

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Strålande skrivaren Sara

Undersökningar av tekniska lösningar

Kursplanen i ämnet teknik

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Lilla lyckohjulet Lina

ATT TÄNKA OCH PRATA TEKNIK

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Programmering, dans och loopar

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Få spel på el! inspirationslåda om elektronik

Maria Svensson Linköpings universitet, FontD. Cetis

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Övning: hitta buggarna

Sol i sinnet - inspirationslåda om solenergi

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Bilbygget i 8A och 8C, VT17

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar. Olof Andersson, Christian Magnusson

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Fysik. 1 2 Steg 3

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Tisdag 50 Onsdag 50 Fredag 90

Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler.

Transkript:

Makeriet Lärarhandledning 7. Elektricitet

Makeriet Om programserien Makeriet är en programserie med åtta program där respektive avsnitt är femton minuter långt. I serien besöker barn programledarna Arantxa Álvares och Erik Rosales i Makeriets eget Makerspace. Tillsammans blir de ett gäng makers som testar nya saker och har roligt tillsammans när de skapar påhittiga prylar med hjälp av olika verktyg och material, huvudsakligen återanvänt sådant. I programmet möter eleverna både teknik och slöjdande. Syftet med programmen är att eleverna ska lära sig om programmering, hydraulik, dimensioner, robotar, enkla maskiner, sensorer, elektricitet och innovationer, samtidigt som de ser och lär av kreativt skapande. Förhoppningsvis fortsätter också lärandet genom att skapa själva på skolan. Kopplingar till läroplanen Undervisningen i teknik för årskurs 1-3 ska bidra till att eleverna får kunskaper om teknik och utvecklar ett intresse för teknik. Eleverna ska också själva kunna ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förutsättningar att utveckla både digital kompetens och ett synsätt som främjar entreprenörskap. Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna därför bland annat ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, samt använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Även undervisningen i fritidshemmet ska bidra till att utveckla elevernas intresse för teknik. Därför ska eleverna få möjlighet att utveckla sin förmåga att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling, samt skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. 2

Centralt innehåll i programmen TEKNIKÄMNETS CENTRALA INNEHÅLL, ÅRSKURSERNA 1-3 UNDERVISNINGEN I TEKNIK SKA... ENLIGT DET CENTRALA INNEHÅLLET TEKNISKA LÖSNINGAR, BEHANDLA Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag. Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar ENLIGT DET CENTRALA INNEHÅLLET ARBETSSÄTT FÖR UTVECKLING AV TEKNISKA LÖSNINGAR, BEHANDLA Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. Att styra föremål med programmering. FRITIDSHEMMETS CENTRALA INNEHÅLL UNDERVISNINGEN I FRITIDSHEMMET SKA ENLIGT DET CENTRALA INNEHÅLLET SKAPANDE OCH ESTETISKA UTTRYCKSFORMER BEHANDLA Skapande genom olika estetiska uttrycksformer, till exempel lek, bild, musik, dans och drama. Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig. Tolka och samtala om olika estetiska uttryck. Digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck. UNDERVISNINGEN I FRITIDSHEMMET SKA ENLIGT DET CENTRALA INNEHÅLLET NATUR OCH SAMHÄLLE BEHANDLA Byggande och konstruktion med hjälp av olika material, redskap och tekniker. 3

Avsnitt 7 - Elektricitet Genom tillverkning av wearables, teknik som man kan bära på kroppen i form av bland annat lysande kläder, lär vi oss i detta program mer om elektricitet och hur det fungerar. Man får lära sig hur ett kopplingsschema ser ut för en elkrets med en lampa, en strömbrytare och ett batteri. Det blir en enkel lampa som man kan stänga av och sätta på med hjälp av en strömbrytare. Man lär sig även att känna igen symbolerna för lampa, batteri och strömbrytare. Strömbytare Lampa Batteri Man får också lära sig att skapa egna wearables, kläder eller accessoarer med inbyggd teknik eller sensorer, som till exempelvis kan ge ifrån sig ljus, ljud eller vibrationer. Innan programmet Som förberedelse kan eleverna behöva information om ämnesområdet innan ni tittar på programmen. Det finns också frågor och diskussionsämnen till dig som lärare att ställa till eleverna, vilket kan bidra till ytterligare förförståelse, och även nyfikenhet och engagemang. På så sätt kan även du som lärare få en bild av elevernas förkunskaper inför arbetet. ELEKTRICITET är kort förklarat elektroner som rör sig i den elkrets som man skapar för den. Elektronerna kommer från en strömkälla, till exempel ett eluttag eller ett batteri. Ett kopplingsschema är en planering för hur strömmen ska kunna röra sig i en sluten elkrets. Om strömmen bryts slutar kretsen att fungera, till exempel att en lampa släcks eller en mobiltelefon slutar fungera. Wearables är ett samlingsnamn för produkter, som i form av kläder eller accessoarer med sensorer och annan teknik, interagerar med människan. 4

Frågor och diskussionsämnen: 1. Vilka wearables vill ni se i framtiden? 2. Vilka produkter finns redan idag? (Smarta klockor med samma innehåll som en mobiltelefon, smarta kläder som utrustas med elektronik såsom mössor med hörlurar, skor med blinkande ljus, cykelhjälm med airbag, kameror man kan fästa på hjälmar, pannband eller västar, armband utrustade med överfallslarm, pulsmätare och stegmätare.) Begrepp inom arbetsområdet Med begreppsförståelse får eleverna goda förutsättningar att ta till sig nya kunskaper. Beroende på hur långt eleverna har kommit i sin språkutveckling kan man arbeta på olika sätt med ordförståelse. elektrisk ström konduktiv mikrochip teknik ljus ljud vibrationer wearables el-wire batterier kopplingsschema kretsar som sluts HÄR FÖLJER ETT ARBETSFÖRSLAG: 1. Välj ut de ord som du tror att dina elever behöver förbereda sig med. 2. Gå igenom orden. Vilka ord är nya? Vad betyder orden? Eller vad skulle orden kunna betyda? Låt gärna eleverna gissa sig till betydelsen. 3. Kom tillsammans på meningar där orden ingår, för att ge orden ett passande sammanhang. 4. Försök att hitta synonymer till orden. Du kan även arbeta med orden efter tittandet genom att sammanfatta ämnet muntligt eller skriftligt med hjälp av begreppen. 5

Efter programmet Förslag på hur du kan arbeta med eleverna efter att ni har tittat på avsnittet: SKAPA DE WEARABLES SOM TILLVERKAS I PROGRAMMET Se separat steg för steg-beskrivning i slutet av handledningen. SKAPA WEARABLES Låt eleverna tänka ut ett behov som man vill täcka. I skapandet får eleverna utgå från det återvunna material och de textilier som finns på skolan eller som man tar hemifrån. Exempel på funktioner att bygga in i klädesplagg, skor, textilier och accessoarer: ljus, underhållning, reflexer, och så vidare. UTMANING - BYGG EN FICKLAMPA Eleverna får i uppdrag att bygga en ficklampa med hjälp av två batterier, sladdar, lampa och återvunnet material. Eleverna får innan planeringen av bygget undersöka olika typer av ficklampor för att se hur de är uppbyggda. Här handlar det om att lösa tekniska problem och det går att göra uppgiften som gruppövning. 1. Hur kan man bygga en strömbrytare? 2. Hur konstruerar man ficklampan så att ljuskällan riktas rakt fram istället för åt alla håll? 3. Hur bygger man en batterihållare? Själva batterihållaren kan byggas av ett plaströr eller toapappersrulle, och lamphållaren av en kartongbit som formas till en kon. Strömbrytaren kan enkelt byggas av två jungfruben och ett gem. Därefter kopplar man ihop delarna med hjälp av sladdar. Bygget görs enligt samma kopplingsschema som i programmet. Strömbrytaren är gemet och jungfrubenet. När de båda har kontakt blir kretsen sluten och ficklampan lyser. Efter strömbrytaren går strömmen vidare till en lampa och därefter vidare till ett batteri och avslutas vid strömbrytaren. 6

Makabärer Material KLÄDER MED LJUSEFFEKTER Klädesplagg El-wire Tygpåse, eller material att sy en tygpåse av Batteridrivna ljusslingor ÖVRIGT Limpistol Sax Piprensare eller nål och tråd att fästa med (Kardborreband eller tygband, om man vill kunna tvätta plagget) Pynt Gör så här: 1. Planera hur du vill fästa el-wires och ljusslingor i kläderna. 2. Placera ut dessa och fäst fast dem. Fundera över om plagget ska kunna gå att tvätta. I så fall behöver du använda dig av fästanordningar såsom kardborrband eller band som du kan knyta fast och loss elprodukten med. 3. Använd, limpistol, nål och tråd eller piprensare att fästa med. 4. Planera var batterihållaren ska placeras. 5. Sy fast en färdig tygpåse till batterihållaren, eller tillverka en egen av tyg. 6. Pynta! Klart! 7

8