JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Joel Magnusson. Vinstsyftets förhållande till skattebetalningar. Antal ord:

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Joel Magnusson Vinstsyftets förhållande till skattebetalningar Antal ord: 4131

Innehåll FÖRKORTNINGAR 3 1 INLEDNING 4 1.1 Introduktion 4 1.2 Syfte och frågeställningar 5 1.3 Metod och material 5 1.4 Avgränsningar 6 1.5 Disposition 7 2 VINSTSYFTET I LAG OCH FÖRARBETEN 8 2.1 Vinstsyftet i lag och förarbeten 8 3 VINSTSYFTET I DOKTRIN 9 3.1 Vinstsyftet i allmänhet 9 3.2 Vinstsyftets två delar 9 3.2.1 Vinstsyftets tidsperspektiv 10 3.2.2 Vinstbegreppet i vinstsyftet 10 3.3 Vinstsyftets förhållande till andra intressenter 13 3.4 Vinstsyftets förhållande till CSR 14 4 ANALYS 17 4.1 Inledning 17 4.2 Vinstsyftet 17 4.2.1 Vinstsyftets tidsperspektiv 18 4.2.2 Vinstbegreppet i vinstsyfte 18 4.3 Vinstsyftets förhållande till CSR och allmänna moraliska överväganden 20 4.4 Slutsats angående vinstsyftets förhållande till skattebetalningar 21 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 23

Förkortningar ABL Aktiebolagslagen (2005:551) CSR Corporate Social Responsibility 3

1 Inledning 1.1 Introduktion På senare tid har det i media uppmärksammats fler och fler fall av företag som förflyttar inkomster och vinster till lågbeskattade länder. Det senaste exemplet på ett avslöjande inom detta område är de så kallade Paradise Papers. 1 Detta ses som ett problem av många, exempelvis har regeringen ändrat riktlinjerna för ägarstyrningen av statliga bolag där nu det inkluderas att bolagen måste agera ansvarsfullt inom skatteområdet. 2 En låg effektiv skattesats kan åstadkommas genom aggressiv skatteplanering vilket innebär att skatteanpassade transaktioner företas vilket leder till, från lagstiftarens synvinkel, oönskade skatteförmåner. Agerandet är dock inte nödvändigtvis att klassificera som skatteflykt vid tillämpning av nationella skattelagar. 3 Avslöjanden om företags skatteplanerande är dock inte begränsade till avslöjanden från exotiska öar. Det finns flertalet andra exempel på hur stora multinationella bolag allokerar inkomster för att betala minsta möjliga, om ens någon, bolagsskatt. 4 I dessa bolag finns aktieägare som får ta del av 1 BBC: Paradise Papers: Everything you need to know about the leak, publicerad 2017-11-109, <www.bbc.com/news/world-41880153>, besökt 2017-12-13. 2 Regeringskansliet: Regeringens 12 åtgärder för att motverka skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt, <www.regeringen.se/artiklar/2016/04/regeringens- 10-atgarder-for-att-motverka-skatteflykt-skatteundandragande-och-penningtvatt/>, besökt 2017-12-14. 3 Hilling & Hilling (2016) s. 56. 4 Se exempelvis David Kocieniewski: G.E s Strategies Let It Aviod Taxes Altogether, The New York Times, publicerad 2011-03-24, <www.nytimes.com/2011/03/25/business/economy/25tax.html>, besökt 2017-12-13; Heila Ebrahim: Starbucks faces further criticism over its tax practies, The Telegraph, publicerad 2012-10-19, <www.telegraph.co.uk/finance/newsbysector/retailandconsumer/9620136/starbucks-facesfurther-criticism-over-its-tax-practices.html>, besökt 2017-12-13>. 4

obeskattade, alternativt lågbeskattade, vinster. För svenskt vidkommande återfinns ett vinstsyfte i 3 kap. 3 aktiebolagslagen (2005:551), nedan ABL, som stipulerar att bolag har som syfte att generera vinst om inte annat är stipulerat i bolagsordningen. Frågan uppstår då hur vinstsyftet förhåller sig till bolagets skattebetalningar. Finns det en skyldighet för bolagsledningen att skatteffektivisera genom aggressiv skatteplanering? 1.2 Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är att undersöka hur vinstsyftet i 3 kap. 3 ABL förhåller sig till skattebetalningar och aggressiv skatteplanering. För att uppnå syftet ska följande frågeställningar besvaras: - Vad innebär vinstsyftet i 3 kap. 3 ABL? - Får företag mot bakgrund av vinstsyftet betala mer skatt än nödvändigt? - Föreligger mot bakgrund av vinstsyftet en plikt att aggressivt skatteplanera för att minimera skattekostnader? 1.3 Metod och material För att uppnå syftet med uppsatsen används en rättsdogmatisk metod vilket innebär att rättskällelärans rättskällor har analyserats. I nämnd ordning har lag, förarbeten och doktrin 5 analyserats. Analysen av rättskällorna återspeglar gällande rätt. 6 Doktrin används för att bearbeta övriga rättskällor och bedöms därför utifrån argumentationens styrka och dess logiska hållbarhet där stark och logisk argumentation tillmäts större betydelse. 7 Vidare beaktas hur 5 I rättskälleläran återfinns praxis som befinner sig mellan doktrin och förarbeten, se Korling & Zamboni (2013) s. 21 ff.; Då ingen relevant praxis återfinns har dock det lämnats utanför metoddelen. 6 Korling & Zamboni (2013) s. 21 ff.; I viss utsträckning är dock rättskällelärans betydelse oklar se Sandgren (2005) s. 648 ff. 7 Korling & Zamboni (2013) s. 26 ff. 5

frekvent förekommande en viss åsikt är i doktrin där återkommande åsikter i större mån antas återspegla gällande rätt. Uppsatsen är utformad utifrån gällande svensk rätt, någon de lege ferenda-diskussion förekommer inte på grund av utrymmesbegränsningen. Inom ramen för uppsatsen används nästintill enbart svensk doktrin. I den mån utländsk doktrin förekommer är det främst gällande huruvida skattebetalningar kan anses vara en del av företags sociala ansvar, nedan CSR. Avsaknaden av utländsk doktrin beror på att uppsatsen utreder följder av det svenska vinstsyftet. Vidare återfinns visst material som skrevs i förhållande till tidigare versioner av aktiebolagslagen. Detta material är ändock relevant dels på grund av att det av nyare doktrin framgår att äldre doktrin fortfarande är relevant, dels eftersom det av propositionen inte framgår att någon förändring av rättsläget har eftersträvats. 8 Eftersom ingen relevant praxis återfinns har det utelämnats ur uppsatsen. 1.4 Avgränsningar Utgångspunkten för uppsatsen är ett aktiebolag by default. Det betyder att bedömningen sker utifrån utgångspunkten att ingen aktieägare, varken genom samtycke eller bolagsstämman, har ställt sig antingen positiv eller negativ till skattebetalningar eller skatteplanering. Det betyder även att företagsledningen inte heller har fått instruktioner att verka för en god CSRstandard. Uppsatsens utgångspunkt är således att utreda vad som följer av aktiebolagens ordinarie vinstsyfte utan några som helst instruktioner eller restriktioner. 8 Prop. 2004/05:85 s. 218. 6

Uppsatsen är även begränsad till att utreda vad som följer utav vinstsyftet i ABL. En de lege ferenda-diskussion om hur företags roll i samhället och huruvida andra värden än vinst bör styra istället för vinstsyftet berörs ej. Istället utreds vilka möjligheter som finns att beakta andra intressen inom ramen för det nuvarande vinstsyftet. Vidare återfinns det i annan litteratur omfattande diskussioner angående vad CSR omfattar och vilka sorters åtgärder som ska anses vara bra ur ett CSRperspektiv. Inom ramen för uppsatsen hålls dock redogörelsen för detta kort på grund av utrymmesbegränsningen. 1.5 Disposition I avsnitt två (2) och tre (3) redogörs för det aktiebolagsrättsliga vinstsyftet utifrån rättskällornas inbördes ordning. I avsnitt 2.1 redogörs för den lagliga regleringen av vinstsyftet samt för förarbeten relaterade till vinstsyftet. I avsnitt tre (3) återfinns redogörelsen för hur vinstsyftet har diskuterats i doktrin. Avsnittet inleds med en allmän redogörelse för vinstsyftet varefter det följer en redogörelse för vilket tidsperspektiv som ska anläggas på vinstsyftet samt hur vinstbegreppet i vinstsyftet ska förstås. Sist i avsnitt tre (3) återfinns en redogörelse för vilka moraliska överväganden som kan göras med hänsyn till vinstsyftet samt vinstsyftets förhållande till CSR. I avsnitt fyra (4) återfinns författarens egen analys angående vad vinstsyftet innebär och hur det ska förstås. Därefter analyseras vilka möjligheter det finns att beakta andra intressen än ren vinst. Avslutningsvis analyseras vinstsyftets förhållande till aggressiv skatteplanering. 7

2 Vinstsyftet i lag och förarbeten 2.1 Vinstsyftet i lag och förarbeten Vinstsyftet har länge varit en grundpelare för aktiebolag. Redan i motiven till 1895 års aktiebolagslag konstaterades att aktieägare i regel förvärvar aktier enbart i syfte att få högsta möjliga avkastning på sitt kapital och att aktieägare därför saknar andra intressen gällande bolaget. 9 Idag återfinns det aktiebolagsrättsliga vinstsyftet i 3 kap. 3 ABL där det stipuleras att: Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha ett annat syfte än att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna, skall detta anges i bolagsordningen.. I propositionen till nuvarande aktiebolagslag kommenterades detta som att syftet med regeln är att stipulera att verksamheten bedrivs i syfte att generera aktieägarna vinst. 10 Det konstaterades även att regeln är ämnad att skydda aktieägarminoriteter mot att företagsledningen använder bolagets resurser till verksamheter som inte är i aktieägarnas intresse. I propositionen diskuterades även om företags sociala ansvar, CSR, skulle betonas särskilt. Det ansågs dock att dessa frågor inte omfattades av regeländringen eftersom regler kring detta främst återfinns utanför det aktiebolagsrättsliga området. Därför lämnades regler om företags sociala ansvar utanför ABL. 11 9 Prop. 1895:6 s. 117. 10 Prop. 2004/05:85 s. 540. 11 Prop. 2004/05:85 s. 218 f. 8

3 Vinstsyftet i doktrin 3.1 Vinstsyftet i allmänhet Skog anser att vinstsyftets funktion är att agera som övergripande handlingsnorm för aktiebolagets beslutande organ. Vinstsyftet har alltså en handlingsdirigerande funktion genom att bolagets beslutsorgan inte får vidta rättshandlingar eller fatta beslut som strider mot syftet. Han anser vidare att vinstsyftet är essentiellt då det skapar en grundläggande garanti för att det investerade riskkapitalet 12 används för att generera största möjliga överskott. Utan denna garanti menar Skog att möjligheten för bolag att anskaffa riskkapital kraftigt skulle försämras. 13 Nerep och Samuelsson anser att aktieägare, enligt vinstsyftet i 3 kap. 3 ABL, är residualtagare av vinsten som uppstår till följd av verksamheten. De anser att vinstsyftets ändamål är att skydda en aktieägarminoritet medan borgenärer får skydd av reglerna om värdeöverföringar. Det betyder dock inte att regeln är utan betydelse för borgenärer då dessa, enligt Nerep och Samuelsson, bör kunna förlita sig på att verksamheten bedrivs för att generera vinst varför vinstsyftet är fundamental för all verksamhet. 14 3.2 Vinstsyftets två delar Vinstsyftet kan delas upp i två aspekter. Den ena aspekten är med vilket tidsperspektiv vinsten ska beaktas, det vill säga på kort eller lång sikt. Den 12 Skog gör distinktionen mellan lånekapital och riskkapital där riskkapital är kapital aktieägare satsat medan lånekapital är kapital som ger rätt till en på förhand bestämd ersättning. 13 Skog (2015) s. 11 ff. 14 Lexinokommentar till 3 kap. 3 ABL. 9

andra aspekten är hur vinstbegreppet i vinstsyftet ska förstås. Nedan diskuteras dessa två aspekter i nämnd ordning. 3.2.1 Vinstsyftets tidsperspektiv Dotevall anser att vinstsyftets tidsperspektiv är långsiktigt eftersom aktiebolaget existerar på obestämd tid och eftersom aktier är fritt överlåtbara vilket gör medlemsväxlingar okomplicerade. 15 Även Ohlson anser att vinstsyftet ska ses utifrån ett långsiktigt perspektiv då bolag har obegränsad livslängd. 16 Persson Österman och Svernlöv anser att det är allt för enkelt att skapa vinster på kort sikt genom att minska personalkostnader, marknadsföring, nyrekrytering och investeringar. De anser att detta allvarligt hämmar bolaget i ett längre perspektiv. Detta i kombination med aktiebolagets obegränsade livslängd gör att även de anser att tidsperspektivet ska vara långsiktigt. 17 Arvidsson förlänger tidsperspektivet till nästintill oändligt. Han motiverar detta mot bakgrund av en akties grundläggande funktion är att agera som en kapitalassociation. Han anser därför att vinstsyftet opererar med en principiellt obegränsad tids- och riskhorisont. 18 3.2.2 Vinstbegreppet i vinstsyftet Nerep och Samuelsson problematiserar hur vinstbegreppet i vinstsyftet ska förstås. De anser att vinstsyftet i 3 kap. 3 ABL är ett mer generellt begrepp 15 Dotevall (2017) s. 141 f. 16 Ohlson (2012) s. 54. 17 Persson Österman & Svernlöv (2017) s. 105 f. 18 Arvidsson (2010) s. 80 f. 10

än utdelningsbar vinst, som definieras i 18 kap. ABL, varför utdelningsbar vinst inte kan jämställas med vinstbegreppet i vinstsyftet. 19 Bergström och Samuelsson påpekar att det inte är vinsten i absoluta tal som ska öka då detta kan göras genom en nyemission. Det betyder dock inte att enbart vinsten per aktie kan användas då pengars tidsvärde måste beaktas, vilket görs med en diskontering. De anser även att dels den operativa, dels den finansiella risken måste beaktas. Den operativa risken är exempelvis branschosäkerhet medan den finansiella risken berör företagens finansieringsstruktur och skuldsättning. Exempelvis kommer det högt skuldsatta bolaget vara mindre värt, ceteris paribus. Således anser Bergström och Samuelsson att den korrekta tolkningen av vinstsyftet är att aktiernas värde ska maximeras, det vill säga värdet på det egna kapitalet i bolaget. Värdet på bolagets egna kapital beror i sin tur på vilka framtida kassaflöden aktieägarna kan erhålla från sin investering. Kassaflödena måste diskonteras med en ränta som avspeglar tidsfaktorn likväl som den finansiella och operativa osäkerheten. För noterade aktier anser Bergström och Samuelsson att marknadsvärdet för aktierna ger en samlad bedömning av framtida kassaflöden och riskerna hos dessa. 20 Ohlson ställer sig delvis kritisk till Bergström och Samuelsson då han menar att deras tolkning av vinstsyftet baseras på en värderingstidpunkt vid ett bestämt tillfälle samt att värderingsparametrarna de facto kan appliceras i den faktiska situationen. Ohlson anser att enbart det faktum att framtida kassaflöden ska diskonteras inte ger vägledning i om verksamheten ska ha ett lång- eller kortsiktigt perspektiv. 21 19 Lexinokommentar till 3 kap. 3 ABL. 20 Bergström & Samuelsson (2015) s. 33 ff. 21 Ohlson (2012) s. 50. 11

Arvidsson menar att Bergström och Samuelssons definition av vinst väl stämmer överens med aktiebolagsrättens förankring i tanken att aktieägarnas nyttofunktioner består av kapitalvinstpreferenser. Arvidsson ansluter sig således till Bergström och Samuelssons uppfattning av hur vinstbegreppet i vinstsyftet ska förstås. Han utvecklar även en trestegsmetod hur beräkningen ska göras. Först ska det potentiella positiva utfallet på det fria kassaflödet för respektive åtgärd kvantifieras. Därefter ska sannolikheten för ett positivt utfall för respektive åtgärd kvantifieras. Det tredje steget är en kvantifiering av den risk respektive åtgärd kan ha på det fria kassaflödet vid ett negativt utfall. När detta är gjort ska den mest gynnsamma åtgärden väljas. Med detta sagt måste åtgärden ex post inte vara den mest lönsamma då utfallet av alla beslut inte alltid är självklart. 22 Även Skog problematiserar hur vinstbegreppet i vinstsyftet ska förstås. Han anser att det ur företagsekonomisk synvinkel är svårt att tolka det på något annat sätt än det handlande som maximerar värdet på bolaget. Praktiskt menar Skog att detta enklast görs genom att alla investeringar med ett positivt nuvärde genomförs. 23 Persson Österman och Svernlöv ställer sig kritiska till Skogs åsikt att vinst kan operationaliseras. De menar att det Skogs åsikt är begränsat till just investeringar och att det inte går att använda till andra beslut. Därför menar de att det behövs mer allmänna riktlinjer för hur åtgärder förhåller sig till vinstbegreppet i vinstsyftet. Avgörande är istället, enligt Persson Österman och Svernlöv, om åtgärden eller beslutet är värdeskapande och därigenom, på sikt, bidrar till att uppnå vinstsyftet. 24 22 Arvidsson (2010) s. 84 f. 23 Skog (2015) s. 15. 24 Persson Österman & Svernlöv (2017) s. 105 f. 12

Dotevall menar att vinstsyftet ska tolkas enligt den neoklassiska teorin vilket betyder att bolagsledningen ska ha som mål att maximera vinsten för aktieägarna. Vinstbegreppet menar Dotevall ska betecknas som ett materiellt vinstbegrepp vilket kan jämföras med det formella vinstbegreppet utdelningsbar vinst i 18 kap. ABL. 25 Gällande noterade bolag anser Dotevall att vinstsyftet betyder en maximering av börsvärdet för bolagets aktier. Han understryker dock det faktum att börskurser inte nödvändigtvis alltid är en funktion av värdet på bolagets nettotillgångar varför börskursen inte alltid kan användas. 26 3.3 Vinstsyftets förhållande till andra intressenter Skog menar att bolag tar hänsyn till andra intressenter såsom anställda, kunder, leverantörer och samhället i stort genom tvingande lagstiftning. Skog menar således att andra intressenter beaktas i vinstsyftet genom att företag inte får bryta mot tvingande skyddsregler för andra intressenter. Han anser även att bolaget inte är förhindrat att gå längre än vad tvingande lag och reglering kräver. Detta exemplifierar Skog genom att stora bolag ofta har uppförandekoder rörande arbetsmiljö och anställningsförhållandet i länder där bolaget bedriver verksamhet. Skog tolkar således vinstsyftet såsom att bolagsorganen har en skyldighet att beakta och investera i varje tänkbart intresse om nuvärdet av investeringen är positivt. Det är alltså, enligt Skog, tillåtet att beakta andra intressen så länge vinsten inte riskeras att åsidosättas till förmån för dessa andra intressen. 27 25 Dotevall (1989) s. 408 ff.; Dotevall (2017) s. 142. 26 Dotevall (2017) s. 141. 27 Skog (2015) s. 14 f. 13

Gällande moraliska och affärsetiska överväganden anser Arvidsson att sådana överväganden kan göras utan att vinstsyftet överträds eftersom oetiska ageranden resulterar i anseendekostnader. Han anser till och med att ledningen kan ha en skyldighet att avstå från att företa en viss åtgärd om den är förknippade med höga anseendekostnader. 28 Ohlson tolkar Arvidssons åsikt som att han anser att etiska faktorer endast kan betraktas som ett sätt att uppfylla vinstsyftet då kostnaderna att följa etiken är lägre än kostnaderna att inte följa den. 29 3.4 Vinstsyftets förhållande till CSR Initialt krävs en diskussion om skattebetalning kan anses vara en del av CSR. Som framgår av avgränsningen kommer denna del att hållas kortfattad på grund av utrymmesskäl. Hansson, Skatteverkets före detta generaldirektör, anser att skattefrågor ska ses som en del av företags ansvar i samhället. 30 Persson Österman och Svernlöv anser att Hanssons åsikt påvisar hur samhällsdebatten är riktad idag. Persson Österman och Svernlöv hänvisar även till internationella forskare 31 som anser att CSR omfattar en skyldighet för företag att betala skatt. Persson Österman och Svernlöv anser därför att skattebetalningar numera omfattas av CSR-begreppet. 32 Även Nilsson anser att skatter numera är en del av företagens CSR-arbete. 33 Persson Österman och Svernlöv anser att stora företag på senare tid har blivit mer och mer fokuserade på riskhantering varav hanteringen av skattefrågor 28 Arvidsson (2010) s. 86. 29 Ohlson (2012) s. 62 ff. 30 Ingemar Hansson: Skatt är en styrelsefråga, Dagens Industri, publicerad 2015-09-15, <www.di.se/artiklar/2015/9/15/debatt-skatt-ar-en-styrelsefraga/>, besökt 2017-12-15. 31 Hänvisningarna sker främst till den amerikanske professorn Avi-Yoanh och den finske professorn Knuutinen. 32 Persson Österman & Svernlöv (2017) s. 95. 33 Nilsson (2015) s. 711 f. 14

är en del av detta. Riskhanteringen gäller inte bara inom den egna verksamheten utan även i leverantörsleden. De anser att det finns en anseenderisk att agera oetiskt exempelvis gällande miljöbrott och barnarbete vilket kan få en inverkan på försäljning till kunder, framförallt till kunder som agerar i form av konsumenter. De menar därför att en ansvarsfull behandling av frågor likt detta inte enbart är förenligt med vinstsyftet utan att det kan ses som en förutsättning för att vinstsyftet inte ska äventyras. Det betyder att beslut som inriktar som mot CSR-arbete inte i sig är oförenliga med vinstsyftet. Detta betyder dock inte att det är möjligt för styrelsen att åsidosätta vinstsyftet till förmån för andra intressen. 34 Persson Österman och Svernlöv anser dock att det är svårt att hävda att styrelsen agerar oförsiktigt om bolaget företar avancerad, men laglig, skatteplanering i syfte att minimera skatteutgifter. De anser tvärtom att det är direkt och kausalt förenligt med vinstsyftet att skatteeffektivisera. De anser till och med att det som huvudregel inte är förenligt med vinstsyftet att betala mer skatt än vad lagen kräver. 35 Generellt anser Ohlson att det är viktigt för ett bolag att ha goda relationer med anställda, leverantörer och kunder varför företags agerande måste anpassas till dessa intressenters krav för att agerandet ska vara förenligt med vinstsyftet. Gällande CSR anser Ohlson att företagsledningen kan bryta mot vinstintresset om den prioriterar CSR-standarden framför lönsamhet. Förlorat anseende genom att inte uppfylla CSR-standarder anser Ohlson vara en av flera risker som ska vägas in när beslut fattas. Avgörande är dock om vinsten är större än anseendeförlusten. Ohlson anser således att CSR-arbete är 34 Persson Österman & Svernlöv (2017) s. 105. 35 Persson Österman & Svernlöv (2017) s. 107. 15

förenligt med vinstsyftet såvida vinstsyftet inte nedprioriteras i förhållande till CSR-arbetet. 36 Nilsson anser att det är klart att ledningen inte frivilligt kan betala skatt då det är en värdeöverförning som är oförsvarlig. Nilsson använder definitionen av värdeöverförning i 17 kap. 1 ABL för att konstatera att en värdeöverförning är en affärshändelse som resulterar i att bolagets förmögenhet minskar samtidigt som åtgärden inte har en rent affärsmässig karaktär. Nilsson anser att detta talar för att ledningen inte får betala mer skatt än nödvändigt. Han anser dock inte att vinstsyftet heller ställer krav på företagsledningen att minimera skattekostnaderna maximalt. Enligt Nilsson ska företagsledningen väga nackdelen av högre skattekostnader mot fördelar som uppstår, exempelvis bättre anseende hos kunder. 37 36 Ohlson (2012) s. 54 samt s. 263 ff. 37 Nilsson (2015) s. 720 f. 16

4 Analys 4.1 Inledning Analysen är uppdelad i tre delar där 4.2 utvecklar hur vinstsyftet ska förstås. I detta sammanhang utreds även med vilket tidsperspektiv vinstsyftet ska beaktas samt hur vinstbegreppet i vinstsyftet ska förstås. I 4.3 utreds hur vinstsyftet förhåller sig till CSR och allmänna moraliska överväganden. I 4.4 dras slutsatser om vinstsyftets förhållande till skattebetalningar. 4.2 Vinstsyftet Det framgår tydligt av avsnitt 2.1 att lagregleringen av vinstsyftet är oklar. Av propositionen framgår dock att regeln är ämnad att skydda bolagets minoriteter mot att bolagets ledning använder bolagets resurser som inte är i aktieägarnas intresse. Enligt min åsikt talar detta för att vinstsyftet inte kan användas i förhållande till skattebetalningar då företagsledningen vid skattebetalningar inte kan åtnjuta resultatet av att slösa bolagets resurser genom att betala för mycket skatt. Med denna tolkning är vinstsyftet begränsat till en ren minoritetsskyddsregel. Det framgår dock inte klart av propositionen att vinstsyftet är begränsat till att vara en ren minoritetsskyddsregler varför doktrin måste användas för att utreda vinstsyftets betydelse. Mycket omdiskuterat i doktrin är ur tidsperspektiv vinstsyftet ska beaktas samt hur vinstbegreppet i vinstsyftet ska förstås. Dessa två delar kommer, i nämnd ordning, nedan att analyseras. 17

4.2.1 Vinstsyftets tidsperspektiv Av avsnitt 3.2.1 framgår att doktrin förespråkar ett långsiktigt tidsperspektiv. Den återkommande motiveringen till detta är att aktiebolag har en obegränsad livslängd och att medlemsskiftning kan ske. Persson Österman och Svernlöv motiverar även ett långsiktigt tidsperspektiv med att vinster enkelt kan skapas kortsiktigt men att sådana åtgärder skadar bolaget varför ett långsiktigt tidsperspektiv måste användas. Av doktrin framgår dock inte vad långsiktighet innebär. Arvidsson tar tidsperspektivet ett steg längre genom att anse att det ska vara oändligt. Denna slutsats drar han mot bakgrund av aktiers grundläggande funktion som en kapitalassociation. Således kan det konstateras att doktrin talar för att ett långsiktigt, eller oändligt, perspektiv ska användas. Att använda ett oändligt tidsperspektiv likt Arvidsson förespråkar finner jag dock olämpligt av två anledningar. Den första anledningen är att ju längre tidsperspektiv desto större handlingsutrymme för bolagsledningen att företa tvivelaktiga åtgärder eftersom bolagsledningen kan hävda att åtgärden, med ett oändligt tidsperspektiv, är värdeskapande. Detta kan äventyra vinstsyftets funktion som minoritetsskyddsregel. Gällande skattebetalningar har dock vinstsyftet inte, som ovan nämnts, en minoritetsskyddsaspekt då bolagsledningen inte får ta del av överbetalningar. Den andra anledningen till att ett oändligt tidsperspektiv är olämpligt är att diskonteringen blir svårare ju längre tidsperspektiv som anläggs eftersom diskonteringsräntan med större sannolikhet förändras med ett oändligt tidsperspektiv. Mot bakgrund av ovanstående diskussion och doktrin anser jag att vinstsyftet ska beaktas utifrån ett långsiktigt, men inte oändligt, tidsperspektiv. 4.2.2 Vinstbegreppet i vinstsyfte Det förekommer skilda åsikter i doktrin angående hur vinstbegreppet i vinstsyftet ska beräknas. Ett antal författare, Skog, Arvidsson, Bergström och 18

Samuelsson, anser att vinsten ska beräknas genom någon form av diskontering. De sistnämnda författarna adderar även att finansiella och operativa risker ska beaktas. Persson Österman och Svernlöv kritiserar detta eftersom alla beslut inte kan nuvärdesberäknas. Därför ska den avgörande faktorn istället vara om åtgärden är värdeskapande långsiktigt. Även Ohlson kritiserar Bergström och Samuelsson eftersom han menar att nuvärdet inte ger någon ledning om verksamhetens lång- respektive kortsiktighet. Således kan det konstateras att det finns främst två olika metoder för hur vinstbegreppet i vinstsyftet ska förstås. Förespråkarna för respektive metod har starka och relevanta argument. Författarnas metoder går dock att förena med varandra. I vissa fall är det enkelt att göra en beräkning om en åtgärd, ur ett långsiktigt tidsperspektiv, har ett positivt eller negativt nuvärde. För sådana beslut där det de facto går att göra en beräkning finner jag Skog, Arvidsson, Bergström och Samuelssons metod lämpligast. För många beslut är det dock inte möjligt att göra beräkningar och kvantifieringar. Det är exempelvis svårt att beräkna goodwill-intäkten av att införa en code of conduct gällande vilka leverantörer ett företag använder. För sådana fall anser jag att Persson Österman och Svernlövs metod ska användas. Detta är dessutom förenligt med Skogs tolkning av gällande rätt då han enbart konstaterar att han anser att diskontering är den enklaste metoden. Han utesluter således inte andra metoder så länge värdet på bolaget maximeras vilket det gör enligt Persson Österman och Svernlövs åsikt. När Persson Österman och Svernlövs metod används ökar dock friheten för företagsledningen att fatta ett beslut som egentligen strider mot vinstintresset då det är enklare att hävda att åtgärden är värdeskapande än att visa en diskonteringsmodell som stödjer beslutet. Med detta sagt är det dock möjligt att med hjälp av en diskonteringsmodell motivera ett vinstsyftes-stridigt beslut genom att bedöma goodwill-intäkter eller kostnader felaktigt. När ett vinstsyftets-stridigt beslut fattas är det dock enklare att motbevisa en felaktig diskonteringsmodell än ett påstående att beslutet är värdeskapande på sikt. 19

Diskonteringsmodellen är således bättre lämpad för att uppfylla vinstsyftets minoritetsskyddsaspekt. Gällande noterade aktier anser Bergström och Samuelsson att marknadsvärdet kan antas ge en samlad bedömning av framtida kassaflöden och riskerna hos bolaget. Det tolkar jag såsom att de anser att aktiekursens utveckling kan användas för att bedöma om vinstsyftet är uppfyllt, exempelvis om kursen utvecklas positivt eller negativt efter en code of conduct har införts. Detta är dock en allt för förenklad bild av aktiemarknaden då, likt Dotevall påpekar, börskurser inte alltid representerar värdet på bolagets nettotillgångar. Det måste således också beaktas om bolaget går bättre eller sämre än börsen, olika konkurrenter samt hur värderingsmultiplar förändras. Då dessa parametrar inte alltid förändras i samma riktning, ibland kan en värderingsmultipel sjunka samtidigt som aktiekursen går bättre än index, är det inte möjligt att använda börskursen som utslagsgivande faktor för huruvida vinstsyftet har överträtts eller ej. 4.3 Vinstsyftets förhållande till CSR och allmänna moraliska överväganden Gällande allmänna etiska och moraliska frågor anser både Skog och Dotevall att bolaget har en möjlighet att beakta dessa. Skog inskränker dock detta till att vinstintresset inte får åsidosättas för andra moraliska intressen. Både Ohlson och Arvidsson anser att moraliska och affärsetiska överväganden kan förknippas med vinstsyftet då ett brott mot affärsetik resulterar i anseendekostnader. Båda tycker att en bedömning av anseendekostnad och vinst måste göras varefter det mest lönsamma ska väljas. Som framgår av avsnitt 3.4 antas skattebetalning, inom ramen för uppsatsen, vara en del av företags CSR-arbete. Persson Österman och Svernlöv anser att ett sådant arbete är förenligt med vinstsyftet om vinstsyftet inte åsidosätts. 20

Även Ohlson anser att CSR-arbete är förenligt med vinstsyftet men att CSRåtgärder inte får ta över i relation till vinsten. Nilsson har en liknande uppfattning och tycker att skattekostnader får vägas mot anseendekostnader. Således tyder doktrin på att andra intressen kan beaktas inom ramen för vinstsyftet. Det återfinns även en samstämmighet att vinstintresset inte får åsidosättas till förmån för andra intressen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att vinstsyftet torde beaktas utifrån en lång tidshorisont. Vidare ska det, om möjligt, göras en nuvärdesberäkning eller diskontering av investeringen för att avgöra om den är lönsam på sikt. För beslut som inte går att kvantifiera ska det istället avgöras om åtgärden är värdeskapande på sikt. I dessa bedömningar är det möjligt att väga in moraliska och affärsetiska dilemman, vilket inkluderar CSR och skattebetalningar. Den avgörande faktorn är om vinsten är större eller mindre än anseendekostnaden alternativt goodwill- intäkten. Dessa beslut torde vara svåra att kvantifiera varför avgörande borde vara om åtgärden är värdeskapande på sikt. 4.4 Slutsats angående vinstsyftets förhållande till skattebetalningar Det är som huvudregel inte tillåtet att betala mer skatt än nödvändigt, detta framgår bland annat direkt av Persson Österman och Svernlöv samt Nilssons åsikter. Som Persson Österman och Svernlöv konstaterar är det dock tänkbart att det finns undantag till denna regel. Ett sådant undantagsfall kan tänkas vara när ett företag naturligt får extremt låg effektiv skattesats samtidigt som företaget opererar i länder där fokus läggs på företags skattebetalningar. För sådana fall är det tänkbart att företaget betalar in mer skatt utan att det strider mot vinstintresset då anseendekostnaden att betala låg skatt kommer att resultera i en förlust av intäkter. 21

Det återfinns inte heller en skyldighet eller plikt för företagsledningen att skatteeffektivisera genom aggressiv skatteplanering då det är förknippat med anseendekostnader och inte förenligt med CSR-arbete. Anseendekostnader kan drabba bolaget både genom att framtida arbetstagare undviker arbetsgivaren likväl som kunder kan välja andra företag. Detta torde även gälla företag som inte säljer till konsumenter då business to business - företag i slutändan ofta kommer i kontakt med konsumenter. Som bland annat Persson Österman och Svernlöv diskuterar är konsumenter idag medvetna om slutbolagets leverantörsled varför en leverantör utan direkt konsumentkontakt inte heller bör ha en plikt att skatteeffektivisera genom aggressiv skatteplanering. Bedömningen, att företag inte har en plikt att skatteeffektivisera, stöds även av Nilsson. Om företagsledningen däremot vill skatteeffektivisera genom aggressiv skatteplanering bör inte heller det strida mot vinstsyftet. Det går således inte i dagsläget att angripa aggressiv skatteplanering med att det bryter mot vinstintresset. Framgent är det dock möjligt att anseendekostnaderna förknippade med aggressiv skatteplanering ökar. Som framgår av avsnitt 1.1 har företags roll i samhället diskuterats allt mer i media. Fortsätter denna trend bör anseendekostnaderna öka varför vinsten av aggressiv skatteplanering också måste öka om vinstsyftet inte ska överträdas. Det är dock inget överträdande av vinstsyftet idag att skatteeffektivisera genom aggressiv skatteplanering. 22

Käll- och litteraturförteckning Tryckta källor Offentligt tryck Prop. 1895:6 Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen bl.a. med förslagtill ny aktiebolagslag. Prop. 2004/05:85 Ny aktiebolagslag. Litteratur Arvidsson, Niklas (2010), Aktieägaravtal: särskilt om besluts- och överlåtelsebindningar, Lunds universitet. Bergström, Claes & Samuelsson, Per (2015), Aktiebolagets grundproblem, 5. [uppdaterade och rev.] uppl., Nordstedts juridik. Dotevall, Rolf (1989), Skadeståndsansvar för styrelseledamot och verkställande direktör: en aktiebolagsrättslig studie i komparativ belysning, Stockholms universitet. Dotevall, Rolf (2017), Bolagsledningens skadeståndsansvar, 3 uppl., Wolters Kluwer. Korling, Fredric och Zamboni, Mauro (red.) (2013), Juridisk metodlära, Studentlitteratur. Nilsson, Martin (2015), Skatt och hållbarhet, Svensk skattetidning s. 711 723, nummer 9. Hilling, Axel & Hilling, Maria, Regleringsteknik i syfte att motverka aggressiv skatteplanering, i E. Kristoffersson m.fl. (red.), Festskrift till Björn Westberg, Iustus 2016, s. 49 58. Ohlson, Göran (2012), Vikten av vinst: en studie om syftets betydelse i bolagsstyrning, Lunds universitet. Persson Österman, Roger & Svernlöv, Carl (2017), CSR i 23

företagsbeskattning ett associationsrättsligt perspektiv, Skattenytt s. 95 110. Sandgren, Claes (2005), Är rättsdogmatiken dogmatisk?, Tidsskrift for Rettsvitenskap s. 648 656. Skog, Rolf (2015), Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen, Svensk Juristtidning s. 11 19. Stattin, Daniel (2008), Företagsstyrning, Uppsala universitet. Elektroniska källor BBC: Paradise Papers: Everything you need to know about the leak, publicerad 2017-11-10, <www.bbc.com/news/world-41880153>, besökt 2017-12-13. Heila Ebrahim: Starbucks faces further criticism over its tax practies, The Telegraph, publicerad 2012-10-19, <www.telegraph.co.uk/finance/newsbysector/retailandconsumer/9620136/st arbucks-faces-further-criticism-over-its-tax-practices.html>, besökt 2017-12-13. Ingemar Hansson: Skatt är en styrelsefråga, Dagens Industri, publicerad 2015-09-15, <www.di.se/artiklar/2015/9/15/debatt-skatt-ar-enstyrelsefraga/>, besökt 2017-12-15. David Kocieniewski: G. E s Strategies Let It Aviod Taxes Altogether, The New York Times, publicerad 2011-03-24, <www.nytimes.com/2011/03/25/business/economy/25tax.html>, besökt 2017-12-13. Nerep, Erik & Samuelsson, Per, Aktiebolagslag (2005:551) 3 kap. 3, Lexino 2017-10-27, besökt 2017-12-14 (cit. Lexinokommentar 3 kap. 3 ABL). Regeringskansliet: Regeringens 12 åtgärder för att motverka skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt, <www.regeringen.se/artiklar/2016/04/regeringens-10-atgarder-for-attmotverka-skatteflykt-skatteundandragande-och-penningtvatt/>, besökt 2017-12-14. 24