Samrådsrapport

Metropolområdets förhandsutredning preliminära alternativen - kommunindelningsutredningsområdena och alternativen till metropolförvaltningen Samrådsrapport 11.1.2013 Utredarna Jarmo Asikainen, Rolf Paqvalin, Kirsi Mononen, Aija Tuimala, Juhani Turunen och Pekka Myllyniemi

Behovet av och målsättningarna med utredningen Helsingfors metropolområde ska vara konkurrenskraftigt jämfört med de Europeiska metropolområdena samt socialt, miljömässigt, och ekologiskt hållbart och effektivt. Målet med den strukturella reformen: Betydande behov av att förenhetliga samhällsstrukturen i regionen på grund av en gemensam centraltätort och dess tillväxttryck Skapandet av en funktionell helhet Regionens övergripande intressen

Utredarnas uppdrag Att i kommunindelningsutredningsdelen lägga fram sina förslag om områden där kommunerna borde genomföra ömsesidiga sammanslagningsutredningar efter att förhandsutredningen genomförts. I metropolförvaltningsdelen skulle man kartlägga alternativa modeller för metropolförvaltningen och beskriva dess uppgifter, samt lägga fram förslag till alternativa metropolmodeller. Alternativen skulle ta i beaktande att utvecklandet av kommunstrukturerna och metropolförvaltningen kopplas till varandra. Förslagen ska utarbetas i interaktion med kommunerna. Utredarna ska ta i beaktande regeringsprogrammets och regeringens riktlinjer om kommunreformen, och för kommunindelningens del framför allt de kriterier för kommunreformen som regeringen utstakat.

Grunderna till förslagen Förslagen har utarbetats utgående från metropolkriterierna : 1. Internationell konkurrenskraft Hur får man i bruk hela utvecklingspotentialen och alla resurser? 2. Markanvändningen och planläggningen Hur kan samhällsstrukturen styras och de regionala centren förstärkas? 3. Pendling, ärendehantering och rörlighet Hur kan en smidig vardag möjliggöras och klimatförändringen bekämpas? 4. Boendet och bostadsmarknaderna Hur tryggar man rimligt prissatt boende och bostadsproduktion? 5. Flyttrörelsen och metropolområdet Hur kan invandringen kontrolleras och arbetskraften tryggas? 6. Social sammanhållning och segregation Hur förebygger man samhälleliga problem och regional differentiering? Granskningen har genomförts med beaktande av den prognostiserade utvecklingen för metropolområdet före 2030 Osasto pp.kk.vvvv 4

Utvärdering av konsekvenserna av förslagen Helheterna som utgör grunden för utvärderingen av alternativen 1. Markanvändningen och planläggningen 2. Pendlingen, ärendehanteringen och rörligheten 3. Boendet och bostadsmarknaderna 4. Flyttrörelsen och metropolområdet 5. Den internationella konkurrenskraften 6. Sociala sammanhållningen och segregationen 7. Kommunalekonomin och produktiviteten 8. Kommunernas och statens tjänster 9. Den svenskspråkiga servicen i metropolområdet 10. ICT och digitala tjänster 11. Demokratin och deltagningen

Enhetligt område? Helsingforsregionen är ett enhetligt bonings-, pendlings- och fritidsområde för invånarna Helsingfors Kommungräns Stadens kärnområde Stadsmässigt område Tätort inom stadsregionen Tätort nära stadsområde Annan tätort 6

Deloptimering? Genomsnittliga skillnaden mellan in- och utflyttarnas kommunalbeskattade inkomster (euro/år) (2000-2009) 11000 10290 10000 Genomsnittliga inkomsterna för en person som flyttar in till Grankulla är 10 290 högre än för en som flyttar ut 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 3902 3421 3047 4461 5447 3033 2631 Genomsnittliga inkomsterna för en person som flyttar in till Helsingfors är 4 215 lägre än för en som flyttar ut 2000 1000 0-1000 -2000-3000 -772 59 251-568 -916-4000 -5000-4215 Lähde: Tilastokeskus, muuttajien taustatiedot -tietokanta Timo Aro 2012

Preliminära förslag till strukturalternativ Man har granskat tre alternativ i syfte att strukturera kommunindelningsutredningsområdena och metropolförvaltningen: Alternativ A: mindre ändringar i kommunstrukturen och en stark metropolförvaltning De kommuner inom området med mindre än 20 000 invånare utgör (+grannkommunerna) tre kommunindelningsutredningsområden Metropolförvaltningen en stark metropolförvaltning, med en självständig organisation och med fullmäktige som väljs med direkta val Alternativ B: betydande ändringar i kommunstrukturen och en metropolsamkommun Regionens 14 kommuner utgör fem kommunindelningsutredningsområden Metropolförvaltningen består av en samkommun, Helsingfors förbund, vars styrelse väljs vid kommunrepresentanters koncernmöte Alternativ C: storkommuner och avtalssamarbete De nuvarande 13 kommunerna i regionen utgör två utredningsområden Metropolförvaltningen baserar sig på avtalssamarbete En metropolplan ska utarbetas inom samtliga alternativ

ALTERNATIVA KOMMUNSTRUKTURER (1000 inv.) Mindre sammanslagningar och en stark metropolförvaltning A Sibbo och Helsingfors (615) Grankulla och Esbo (251) Borgnäs och Mäntsälä (25) Inga förändringar Kervo, Vanda, Hyvinge, Kyrkslätt och Vichtis Betydande sammanslagningar och en metropolsamkommun B Helsingfors och Sibbo (615) Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis (327) Vanda, Kervo och Tusby (275) Hyvinge och Nurmijärvi (86) Mäntsälä, Borgnäs och Träskända (64) Storkommuner och avtalssamarbete C Esbo, Helsingfors, Vanda, Grankulla, Sibbo och Kyrkslätt (1 115) Hyvinge, Nurmijärvi, Tusby, Kervo, Träskända, Mäntsälä och Borgnäs (222) Andra eventuella kommunindelningsutredningsområden som kan ingå i alternativen Vichtis och Högfors (38) Kyrkslätt, Sjundeå och Ingå (49) Helsingfors, Vanda, Sibbo (817) Kervo, Tusby, Träskända (111) Vanda, Kervo, Tusby, södra delen av Nurmijärvi (n. 300) Mäntsälä, Borgnäs, Askola och Borgå (79) Hyvinge, Riihimäki, Hausjärvi och Loppis (96) Lojo, Vichtis, Sjundeå, Ingå och Högfors (101) Partiella sammanslagningar Esbo, Hyvinge, Träskända, Nurmijärvi, Kervo, Kyrkslätt, Mäntsälä, Borgnäs, Sibbo, Vanda, Vichtis, Tusby, Hela Nyland ska tas i beaktande i alternativen

Partiella sammanslagningar Partiella sammanslagningar speciellt i de avgränsande delarna av kommunerna, t.ex. Vihtijärvi (Vichtis- Nurmijärvi) Klövskog (Nurmijärvi-Vanda) Rajamäki (Nurmijärvi-Hyvinge) Ristikytö (Tusby-Träskända-Kervo) Området nära flygfältet (Tusby Vanda) Norra Sibbo (Sibbo Kervo) Haarajoki (Träskända, Borgnäs, Mäntsälä, Sibbo, Tusby) Veikkola (Kyrkslätt Esbo Vichtis)

Mindre sammanslagningar och stark metropolförvaltning ALTERNATIV A

Stark metropolförvaltning och mindre sammanslagningar (under 20 000 inv.) Borgnäs-Mäntsälä, Grankulla-Esbo och Sibbo- Helsingfors (Vichtis Högfors) (Kyrkslätt Sjundeå Ingå) Partiella sammanslagningar -Flygfältsområdet -Haarajoki -Ristikytö -Rajamäki -Vihtijärvi -Klövskog -Norra Sibbo -Veikkola Nummi-Pusula Karislojo Lojo Högfors Sjundeå Vichtis Esbo Hyvinge Nurmijärvi Grankulla Tusby Vanda Träskända Kervo Helsingfors Mäntsälä Borgnäs Sibbo Pukkila Askola Borgå Mörskom Lappträsk Lovisa Raseborg Ingå Kyrkslätt Hangö

Stark metropolförvaltning MM,KM, ANM SHM,UKM, FM Invånarna Kommunerna Bekräftandet av metropolplanen Val Fullmäktige Finansiering, Andel av skatteinkomsterna Intentions- och tillväxtavtalen Styrelse Konkurrenskraftspolitik Metropolplan, program för genomförandet Arbetskraft Tjänster HRM Vatten, avfall HSA Hyres-bo städer HRT Kollektivtrafiken Trafikledsfonden Taxa Stödet för kollektivtrafiken Bruks- och anslutningsavgifter Hyror Ara-stöd Väganvändning/ trängselavgifter

Hur skulle alternativ A främja målsättningarna i uppdraget Metropolfullmäktige och metropolförvaltning som väljs med val ska på ett heltäckande sätt svara för områdets internationella näringspolicy och skapandet av förutsättningar för konkurrenskraft Genom metropolplanläggning skapar man funktionella regionala centra i området, och genomföringsdelen ska både definiera läget för boende- och arbetsplatsområdena och främja produktionen av hyresbostäder. Den starka metropolförvaltningen ska ges några av statens nuvarande uppgifter och den kan agera både som verkställare och beställare i väg- och bostadsprojekt. Intentionsavtalen som ingåtts med staten kommer att få starkare status. Sibbo, Grankulla och Borgnäs kunde uppfylla den föreslagna kommunstrukturlagens krav om ett befolkningsunderlag på 20 000 invånare med hjälp av mindre sammanslagningar.

Betydande sammanslagningar och en metropolsamkommun ALTERNATIV B

Betydande kommunsammanslagningar och en metropolsamkommun Helsingfors förbund Esbo- Grankulla - Kyrkslätt- Vichtis Vanda- Kervo- Tusby Träskända-Mäntsälä-Borgnäs Helsingfors-Sibbo Hyvinge-Nurmijärvi Hyvinge Mäntsälä Pukkila Mörskom Lappträsk Nummi-Pusula Högfors Vichtis Träskända Nurmijärvi Borgnäs Tusby Kervo Askola Borgå Lovisa Lojo Vanda Sibbo Karislojo Esbo Sjundeå Grankulla Helsingfors Raseborg Ingå Kyrkslätt Hangö

Metropolsamkommunen Helsingfors förbund Bekräftandet av metropolplanen MM,KM, ANM SHM,UKM, FM Val av representanter Kommunerna Koncernmöte Invånarna Andel av skatteinkomsterna Intentions- och tillväxtavtalen Styrelse Utveckling av området Metropolplan, program för genomförandet tjänster HRT Kollektivtrafiken HRM Vatten, avfall HSA Hyresbostäder Taxa Stödet för kollektivtrafiken Bruks- och anslutningsavgifter Hyror Ara-stöd 17

Hur skulle alternativ B främja målsättningarna i uppdraget De större kommunerna skulle vara starka näringspolitiska aktörer med bättre förutsättningar att svara för utvecklingen av näringslivet och även för ordnandet av social- och hälsoservicen. Metropolförvaltningen ska skapa förutsättningar för konkurrenskraften tillsammans med kommunerna. Betydande kommunsammanslagningar möjliggör planering inom markanvändningsmässigt strategiska områden som ligger intill de nuvarande kommungränserna. En metropolplan och starkare kommuner skulle möjliggöra förenhetligandet av kommunstrukturen på ett bättre sätt. Statliga uppgifter ska överföras till kommunerna och metropolförvaltningen, som samtidigt agerar både som verkställare och beställare av bostadsprojekt. Avtalen som ingåtts med staten får större betydelse och kraftigare status. 18

STORKOMMUNERNA OCH AVTALSAMARBETET ALTERNATIV C

Storkommunerna och avtalssamarbetet Helsingfors-Vanda - Esbo- Grankulla - Kyrkslätt- Sibbo Hyvinge-Nurmijärvi-Tusby-Träskända-Kervo - Mäntsälä och Borgnäs Mäntsälä Hyvinge Pukkila Mörskom Lappträsk Nummi-Pusula Högfors Vichtis Träskända Nurmijärvi Borgnäs Tusby Kervo Askola Borgå Lovisa Lojo Vanda Sibbo Karislojo Esbo Sjundeå Grankulla Helsingfors Raseborg Ingå Kyrkslätt Hangö

Storkommunerna och avtalssamarbetet MM,KM,ANM SHM,UKM, FM Kommunerna Invånarna Bekräftandet av metropolplanen Intentions- och tillväxtavtalen Samarbetet Metropolplanen, genomföringsprogrammet HRT samkommunen Kollektivtrafiken Taxor Stödet för kollektivtrafiken HRM samkommunen Vatten, avfall Bruks- och anslutningsavgifter

Hur skulle alternativ C främja målsättningarna i uppdraget Storkommunerna svarar tillsammans för skapandet av förutsättningar för konkurrenskraften. Två stora städer skulle ha tillräckligt med resurser och kompetens för att svara för främjandet av den internationella konkurrenskraften samt ordnandet av social- och hälsotjänsterna. Kommunernas planläggningsbehörighet skulle öka då kommunerna genomför metropolplanläggningen tillsammans. Kommunerna svarar i samarbete med staten för innehållet i metropolplanen. Staten har ett ansvar för bostadsmarknadens funktion, och det planeras i framtiden inom två storområden. Storkommunsammanslagningar skulle eliminera problemen med planeringen av markanvändningen inom de nuvarande gränsområdena. Organiseringen av en omfattande kommunadministration förutsätter att närdemokratin garanteras och förstärks.