Kommunstyrelsen nr 5/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 5/2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KST 71 KST 72 KST 73 KST 74 Mötets konstituering Ekonomisk uppföljning Laglighetsövervakning av kommunfullmäktiges beslut Övervakning av lagligheten i nämnd- och tjänsteinnehavarbeslut KST 75 Kommundirektörens sparad ledighet under kvalifikationsåret KST 76 KST 77 KST 78 KST 79 KST 80 KST 81 KST 82 KST 83 KST 84 Inrättande av en vakans som applikationsspecialist inom grundtrygghetsavdelningen fr.o.m Reservpersonalsystem Utnämnande av en representant i en samarbetsgrupp för rehabiliteringsklienter Val av representant till Kunnan Taitoa Oy:s ordinarie bolagsstämma Val av representant till Västra Nylands Nyföretagarcentral rf:s årsmöte Anlända skrivelser, anmälningar och beslut Utlåtande om metropolområdets förhandsutredning Övriga ärenden Val av representant till Kuntien Tiera Oy:s ordinarie bolagstämma

2 MÖTESPROTOKOLL Sida 2 Nr 5/2013 Mötesplats och -tid Kommunhuset kl paus kl Närvarande medlemmar Laaksonen Merja, ordförande Kaisla Heikki, medlem Karell Anders, medlem Koroma-Hintikka Maria, medlem Louekoski Vesa-Matti, medlem Martin Kirsi, medlem Parviainen Kristian, medlem Pitkänen Kirsti, medlem Sneck Minna, medlem Svanfeldt Stefan, medlem Tanskanen Veikko, medlem Övriga närvarande Alho Arja, FGE-ordförande Nordström Marcus, FGE I vice ordförande Penttinen Arto, FGE II vice ordförande Isotupa Juha-Pekka, kommundirektör, ej närvarande 75 Sorvanto Jarkko, förvaltningsdirektör Skyttä Jorma, teknisk chef, närvarande Öberg Benita, grundtrygghetschef, närvarande Ärenden Underskrifter Merja Laaksonen ordförande Jarkko Sorvanto protokollförare Kirsti Pitkänen protokolljusterare Anders Karell protokolljusterare Protokollet framlagts till påseende, tid och plats Kommunhuset Intygar, underskrift Tjänsteställning Jarkko Sorvanto förvaltningsdirektör

3 Sida 3 KST 71 MÖTETS KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare. Beslut: beslöt 1. konstatera mötet lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja Kirsti Pitkänen och Anders Karell till protokolljusterare. === Nämnd Kommunfullmäktige

4 Sida 4 KST 72 EKONOMISK UPPFÖLJNING Bilaga 1 Förslag: Beslut: behandlar uppföljningen av ekonomin. diskuterar samtidigt om att eventuellt granska budgeten för år 2013 på nytt. antecknar uppföljningen av ekonomin för kännedom. antecknade uppföljningen av ekonomin för kännedom. === Nämnd Kommunfullmäktige

5 Sida 5 KST 73 Förslag: Beslut: LAGLIGHETSÖVERVAKNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT anser att de beslut som fullmäktige fattade på sitt möte inte har tillkommit i felaktig ordning, att fullmäktige inte har överträtt sina befogenheter och att besluten inte heller på annat sätt strider mot lagen och att besluten därmed verkställs. Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige

6 Sida 6 KST 74 ÖVERVAKNING AV LAGLIGHETEN I NÄMND- OCH TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT Förslag: besluter i enlighet med 51 i kommunallagen att inte ta upp de ärenden som finns i följande protokoll: Grundtrygghetsnämnden 3/ Kommundirektörens beslutsprotokoll Anslutning till gemensam upphandling av hotell- och mötes/kongresstjänster som KL-kuntahankinnat gör Kommundirektörens beslutsprotokoll Försäljning av en egnahemstomt Personalschefens beslutsprotokoll Förordnande av löneräknaren att arbeta utanför den normala arbetstiden Beslut: Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige

7 Sida 7 KH:232 /2013 KST 75 KOMMUNDIREKTÖRENS SPARAD LEDIGHET UNDER KVALIFIKATIONSÅRET beslutar om kommundirektörens semester. Kommundirektör Isotupa anhåller om att hans outtagna 13 semesterdagar från kvalifikationsåret hålls som sparad ledighet. Förslag: Behandling: beslutar i enlighet med kommundirektörens anhållan, flytta hans outtagna 13 semesterdagar från kvalifikationsåret att hållas som sparad ledighet enligt AKTA. Kommundirektör Isotupa avlägsnade sig som jävig och var inte närvarande då detta ärende behandlades och beslut fattades. Förvaltningsdirektör Sorvanto fungerade som föredragande. Beslut: Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige

8 Sida 8 PERUSTLTK:217 /2013 KST 76 GRTRN INRÄTTANDE AV EN VAKANS SOM APPLIKATIONSSPECIALIST INOM GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN FR.O.M Grundtryggheten är en stor användare av datateknik inom kommunen. Det är således motiverat att verksamhetsområdet, för att garantera funktionsdugligheten och för att utveckla systemet på en hög nivå, får en egen specialist då det gäller datateknikapplikationer. Som en betydande användare av datateknik och även med tanke på de kostnader som uppstår inom sektorn är det viktigt att dokumenteringen gällande datasystemen ligger på en god nivå och att rapporteringen är tidsenlig. På så sätt kan man bättre gestalta hela kommunens användning av datateknik och dess kostnader samt hur verksamhetsområdets system kopplas samman till den gemensamma helheten. Kommunen har en egen IT-förvaltning som nu belastas av hälsovårdens system. I och med hemförlovningen av grundtryggheten har IT-förvaltningens arbetsbörda ökat märkbart, datorerna har ökat, likaså har antalet program och användare ökat betydligt. Inom hälsovården används patientdatasystemet Pegasos. För Pegasos och de därtill hörande klienthanteringssystemen som används inom grundtryggheten behövs det, för innehållsmässigt utvecklande och för praktiska informations- och stöduppgifter, arbetsresurser för en stor del av personalen inom primärhälsovården. Applikationsspecialisten fungerar även som huvudanvändare för Pegosos. Pegasos huvudanvändaren informerar, vägleder och utbildar personalen vid hälsostationens mottagning, hemvården, boendeservicen, bäddavdelningen, rådgivningarna, skolhälsovården samt tandvården. Pegasos huvudanvändaren löser problemsituationer så att arbetena ska fungera utan avbrott och så friktionsfritt som möjligt. Vid betjäning av en enskild klient som behöver akutvård på hälsocentralen kan betjäningen avbrytas av att systemet inte fungerar. Så är fallet då vårdpersonalen inte kommer in i patient- och vårddatasystemet, det går inte att kontrollera anvisningarna gällande vården av patienten, recept kan inte utskrivas och det kan således leda till att beslutet om vård fördröjs eller att beslutet görs med bristfälliga patientuppgifter varvid riskerna är oersättliga. Förutom patientdatasystemet omfattar Pegasos-programmet även personalförvaltningen. Pegasos huvudanvändarens uppgiftshelheter: - upprätthållande av Pegasos-användarnamn - användarvägledning - tekniskt stöd - utbildning för nya användare Nämnd Kommunfullmäktige

9 Sida 9 - behandling av respons och information om systemet - uppgörande av statistik/rapporter - bearbetning av rapporteringsbottnen - behärskande av problemsituationer - fungerande som kontaktperson till systemproducenten (CGI/Logica) - interna möten - årliga utbildningstillfällen - koordinering av ändringar i nya programuppdateringar - ändringar i inställningarna i systemet Då det gäller grundtrygghetens system finns det ett kontinuerligt behov av utbildning till följd av att personalen byts och för att nya programuppdelningar anskaffas. det blir avsevärt mycket billigare att sköta utbildningen internt än att beställa servicen från CGI/Logica, dessutom finns det behov av fortgående repetitionskurser. Applikationsspecialistens arbetsuppgifter ökar i takt med varje nytt projekt, även p.g.a. de ändringar som sker i riksomfattande statistik- och rapporteringssystem och i takt med de behov av de ändringar i systemen som föranleds av samarbete med kompanjonskapsaktörer exempel på dessa är: - avohilmo (vårdanmälan till Institutet för hälsa och välfärd), som insamlar uppgifter om hur befolkningen utnyttjar service, om tillgången på vård, arbetsfördelningen, vårdpraxis, befolkningens hälsoproblem, spridningen av epidemier, service för hälsofrämjande det elektroniska e-receptet en ny vårdjournal och -klassificering (KanTa e-arkisto) I lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) och lagen om elektroniska recept (61/2007) förutsätts att varje tillhandahållare av social- och hälsovårdstjänster och apoteken samt Folkpensionsanstalten och Rättsskyddscentralen för hälsovården utnämner en dataskyddsansvarig. Kommunen har en dataskyddsansvarig (chefen för småbarnsfostran) men i och med hemförlovningen av grundtryggheten har arbetsmängderna och kraven på yrkeskunskap ökat behovet av tilläggsresurser. Den dataskyddsansvarigas uppgiftshelheter: deltar i planeringsverksamheten gällande behandlingen av personuppgifterna inom organisationen, Nämnd Kommunfullmäktige

10 Sida 10 deltar i beredning och upprätthållande av de dataskydd och dataskyddsanvisningar som registerföraren godkänt, följer och övervakar behandlingen av personuppgifterna och dessas skyddsmetoder, deltar i förverkligandet av utbildningen gällande dataskydd riktad till registerförarens personal, stöder personalen och de registrerade i dataskyddsfrågor, fungerar som länk till övervakningsmyndigheterna, rapporterar till ledningen för organisationen om dataskyddssituationen (och datasäkerheten) och om utvecklingsbehov (intern auditering och användarövervakning), ansvarar för andra uppgifter som stöder datasäkerheten och som anvisats av ledningen för organisationen. Enligt personuppgiftslagen (523/1999) ska den registreringsansvarige göra upp en registerbeskrivning över personregistret, av vilken framgår den registreringsansvarige och/eller dennes företrädare som bör sörja för de tjänster som hänför sig till förverkligandet av de registrerade rättigheterna. Den registreringsansvariges uppgiftshelheter: att definiera ändamålet med uppsamling och behandling av personuppgifter, att planera behandlingen av personuppgifterna för uppgiftens hela livscykel, att analysera, uppteckna och beskriva behandling och ansvar, behörighet och förfaringssätt gällande de personuppgifter som den registeransvarige upprätthåller, att försäkra sig om lagenligheten vid behandling av personuppgifterna, att sörja för kvaliteten, viktigheten och felfriheten gällande uppgifterna, att försäkra sig om skydd av personuppgifterna, att sörja för att de registrerade rättigheterna fullföljs, speciellt vid fullföljandet av granskning, korrigering och förbudsrätt, att uppgöra en dataskyddsredogörelse och informera de registrerade att sköta eventuella meddelanden till myndigheter, att uppgöra dataskyddsanvisningar åt personalen, uppgiftshelheterna: att följa upp och övervaka behandlingen av personuppgifter. Lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) ålägger organisationerna inom den offentliga hälsovården att lagra klientdata i ett riksomfattande dataarkiv. Syftet med personuppgiftslagen är att främja behandlingen av personuppgifterna med iakttagande av dataskydd, att främja tillgängligheten av klientuppgifter samt att producera ett patientsäkert och effektivt hälsovårdsarbete. Nämnd Kommunfullmäktige

11 Sida 11 Som de första inom HNS-området övergår och Ingå i mars 2014 till det elektroniska patientdataarkivet. De övriga kommunerna inom HNSområdet övergår antingen i maj (bl.a. Lojo och Esbo) eller i september 2014 (bl.a. Vanda och Helsingfors). Före ibruktagandet av patientdataarkivet krävs en förberedande period om minst 9 månader vilken kommer att ta en resurs i anspråk nästan på heltid. Även planeringen av arkiveringen AMS (i samråd med arkivföreståndaren) skulle inkluderas i arbetsbeskrivningen för applikationsspecialisten. Vidare skulle beställning och utgivande av certifikatkorten VRK (e-recept) och upprätthållandet av RAVATAR-programmet höra till uppgifterna liksom även tvärsnittsundersökningarna (mätare ämnade för utvärdering av äldre personers funktionsförmåga och behov av hjälp), LOVE - upprätthållande av läkemedelsräkningar, undervisning och arrangemang, uppdatering och underhåll av Intranets social- och hälsovårdssidor. Behovet av tilläggsanslag för inrättandet av en vakans som applikationsspecialist fr.o.m är för år Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn , benita.oberg@siuntio.fi Förslag: Nämnden föreslår för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige att den inrättar en vakans som applikationsspecialist inom grundtrygghetsavdelningen fr.o.m , att för inrättande av vakansen beviljas ett tilläggsanslag om för år Beslut: Enligt förslaget. KST 76 Förslag: Beslut: föreslår att kommunfullmäktige 1. inrättar en vakans som applikationsspecialist inom grundtrygghetsavdelningen fr.o.m , och 2. beviljar för grundtrygghetsnämnden för inrättande av vakansen ett tilläggsanslag om för år Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige

12 Sida 12 PERUSTLTK:237 /2013 KST 77 RESERVPERSONALSYSTEM GRTRN Tillgången på personal kommer att vara en av de största utmaningarna inom social- och hälsobranschen och det är något man måste förbereda sig på. I och med att befolkningen åldras och personalen går i pension kommer behovet av personal inom hälsovårdsbranschen att öka. Hälsovårdsbranschen är en kvinnodominerad bransch och det medför mycket frånvaron i form av föräldra- och vårdledigheter. Det är nödvändigt att skaffa vikarier för personer som arbetar i treskiften även för korta frånvaron föranledda av sjukledigheter och årssemestrar. Även då man ställer sig positiv till alterneringsledigheter, studieledigheter och deltidspensionering medför detta ett ökat behov av vikarier. För att trygga en god och trygg vård för patienterna under den tid som de ordinarie tjänste- och befattningsinnehavarna är frånvarande behövs det yrkeskunniga vikarier. Inom den offentliga sektorn är användningen av hyrd arbetskraft inte ännu så vanlig men inom social- och hälsovården har användningen av hyrd arbetskraft ökat. Även i samband med PARAS-projektet steg användningen av hyrd arbetskraft fram som en metod för att trygga tillgången på personal. Enligt Meriös (2007) forskning om hyrd arbetskraft inom skötarbranschen gjorde största delen av de hyrda skötarna hyrt arbete vid sidan av sitt eget huvudarbete. Enligt Lehto (2005) uppstår det i samband med den hyrda arbetsraften problem som beror på att det finns två parallella arbetsgivare, stor omsättning och brist på förbindelse till sitt arbete. Ifall behovet av arbetskraft är kontinuerligt, t.ex. ett bestående behov av vikarier, kan arbetsgivaren inte anställa arbetstagare för arbetsförhållanden på viss tid. Således bör arbetsgivaren besluta på vilket sätt detta bestående behov av arbetskraft i praktiken ska ordnas. Arbetsgivaren kan t.ex. anställa ordinarie reservpersonal eller hyra personal. Med hjälp av ordinarie reservpersoner kan arbetsgivaren dra försorg om att arbetsförhållanden på viss tid utnyttjas endast i sådana situationer som grundar sig på lagen (Kommunarbetsgivaren 2009). Både i arbetsavtalslagen och i lagen om kommunala tjänsteinnehavare utgår man från att en person ska anställas permanent om behovet av arbetskraft är bestående. Inom hälsovården har användningen av olika reservpersonsystem ökat under de senaste åren. I och med användningen av reservpersonal önskar man minska vikariaten på viss tid samt förbereda sig på personalbrist. Nämnd Kommunfullmäktige

13 Sida 13 Inom LOST-området fungerar en rekryteringsenhet för vikarier. Meningen med enheten är att säkra tillgången på vikarierande personal inom grundtrygghetsväsendet. Denna rekryteringsenhet för vikarier fungerar fortfarande i Lojo stad. Vikarieförmedlingen förmedlar kortvariga vikariat i vårdbranschen inom åldringsvårdsenheterna. Vikarieförmedlingen har sina egna ordinarie personer som vid behov styrs till de olika enheterna. Utöver detta förmedlar vikarieförmedlingen tillfälliga arbetstagare t.ex. studerande inom vårdbranschen som önskar ströjobba i olika enheter vid sidan av studierna. Under år 2012 kom det till vikarierekryteringsenheten förfrågningar från s enheter enligt följande: s hemvård; i medeltal 7 förfrågningar/månad Villa Charlotta; i medeltal 28 förfrågningar/månad Azalea; i medeltal 5 förfrågningar/månad Bäddavdelningen: i medeltal 38 förfrågningar/månad sammanlagt: i medeltal 77 förfrågningar/månad Efter att samarbetsavtalet LOST upphörde finns det inte inom åldringsvårdsenhterna i någon vikarierekryteringsenhet eller något reservpersonsystem. I kommunerna finns det olika reservpersonsystem enligt vilka man har anställt personer i permanenta arbetsförhållanden och deras uppgifter har varit att som reservpersoner cirkulera inom de olika enheterna. Rekrytering av vikarier tar mycket av förmännens och de anställdas arbetstid. Även den ordinarie personalen hamnar tidvis göra dubbla skift och övertid för att säkerställa en tillräcklig resursering på enheterna. Inom seniorserviceenheterna (bäddavdelning, Villa Charlotta, Azalea och hemvården) finns det budgeterat totalt i lönekostnader för vikarier. Av dessa medel skulle kunna användas för anställande av reservpersoner för ovan nämnda enheter, vilket i sin tur minskar på behovet av vikarier och utbetalande av övertid för den ordinarie personalen. Inrättande av reservpersoner inom seniorservice skulle på detta sätt inte medföra ökade anslag i budgeten för år 2013, utan arrangemangen skulle vara kostnadsneutrala. Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn , benita.oberg@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige - att den inrättar två närvårdar reservpersoner och en sjukskötarreservperson inom grundtrygghetsavdelningen, seniorservice fr.o.m att det för detta ändamål används av det budgeterade vikarieanslaget för år Nämnd Kommunfullmäktige

14 Sida 14 Beslut: Enligt förslaget. KST 77 Förslag: Beslut: föreslår för kommunfullmäktige att den inrättar två vakanser som närvårdar reservpersoner och en sjukskötarreservperson inom grundtrygghetsavdelningen fr.o.m Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige

15 Sida 15 PERUSTLTK:185 /2013 KST 78 GRTRN Bilaga 2 UTNÄMNANDE AV EN REPRESENTANT I EN SAMARBETSGRUPP FÖR REHABILITERINGSKLIENTER Lagen om klientsamarbete inom rehabiliteringen (497/2003) förutsätter att det inom kommunen finns en verksam rehabiliteringssamarbetsgrupp. Kommunen tillsätter samarbetsgruppen för fyra år i sänder och informerar kommuninvånarna, andra myndigheter och sådana sammanslutningar som ordnar rehabilitering om gruppens verksamhet och sammansättning. Flera kommuner kan avtala om en gemensam samarbetsgrupp. Mandatperioden för rehabiliteringssamarbetsgruppen är I en rehabiliteringssamarbetsgrupp skall ingå representanter som utses av socialvårds-, hälso- och sjukvårds-, undervisnings- och arbetskraftsmyndigheterna, Folkpensionsanstalten och andra relevanta sammanslutningar. För behandlingen av ärenden kan samarbetsgruppen vara indelad i sektioner. Samarbetsgruppen skall vid behov till sina möten också kalla företrädare för andra myndigheter, olycksfalls-, trafik- och arbetspensionsförsäkringssystemen, arbetsgivarna och arbetstagarna samt andra sammanslutningar och inrättningar. Dessutom kan den också höra andra sakkunniga. Tidigare har till arbetsgruppen hört en representant för missbrukarvården och en representant från Lojo sjukvårdsområde inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS). Rehabiliteringssamarbetsgruppens uppgift är att utveckla myndigheters, andra sammanslutningars och inrättningars samarbetsformer, avtala om principerna och tillvägagångssätten för samarbetet mellan myndigheterna och dem som tillhandahåller tjänster, dra försorg om det informationsutbyte som behövs för samarbetet samt behandla andra gemensamma ärenden som gäller ordnandet av rehabilitering. Samarbetsgruppen planerar, främjar och följer genomförandet av klienternas rehabilitering. Samarbetsgruppen behandlar också ärenden som gäller klientsamarbetet för enskilda rehabiliteringsklienters vidkommande. Det är kommunens interna sak att tillsätta samarbetsgruppen och att sörja för dess verksamhet. Med beaktande av samarbetsgruppens tväradministrativa natur kan den tillsättas t.ex. av kommunstyrelsen. Samarbetsgruppen är emellertid inte ett kommunalt organ. För kostnader föranledda av klientsamarbetet svarar vart och ett deltagande samfund själv. I och med att LOST-samarbetet upplöstes har kommun bett om möjlighet att få delta i Lojos samarbetsgrupp för rehabiliteringsklienter. En förutsättning för deltagandet är att kommun årligen betalar 15 procent av arbetsgruppens kalkylerade kostnader. De kalkylerade kostnaderna Nämnd Kommunfullmäktige

16 Sida 16 omfattar närmast personalkostnaderna. kommuns andel kommer att vara under euro i året. Lojo stads grundtrygghetsnämnd har beslutat föreslå för stadsstyrelsen att den ber kommun utnämna en representant och konstaterar att ifall kommun deltar i arbetsgruppen betalar den 15 procent av de kalkylerade kostnaderna. Bilagor och kompletterande material: - som bilaga Lojo stads beslut Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn , e-post: benita.oberg@siuntio.fi Förslag: Grundtrygghetsnämnden beslutar föreslå för kommunstyrelsen - att den utnämner seniorservicechef Cathrinne Wetterstrand till kommuns representant i samarbetsgruppen för rehabiliteringsklienter - att kommun årligen betalar 15 procent av arbetsgruppens kalkylerade kostnader vilka beräknas vara under euro i året. Beslut: Grundtrygghetsnämnden beslöt föreslå för kommunstyrelsen - att den utnämner seniorservicechef Cathrinne Wetterstrand till kommuns representant i samarbetsgruppen för rehabiliteringsklienter och medlem Tuula Elo som suppleant. - att kommun årligen betalar 15 procent av arbetsgruppens kalkylerade kostnader vilka beräknas vara under euro i året. KST 78 Förslag: Beslut: beslutar 1. utnämna seniorservicechef Cathrinne Wetterstrand till kommuns representant i samarbetsgruppen för rehabiliteringsklienter och Tuula Elo som suppleant 2. att kommun årligen betalar 15 procent av arbetsgruppens kalkylerade kostnader vilka beräknas vara under euro i året. Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige

17 Sida 17 KH:233 /2013 KST 79 VAL AV REPRESENTANT TILL KUNNAN TAITOA OY:S ORDINARIE BOLAGSSTÄMMA Kunnan Taitoa Oy är ett aktiebolag som producerar tjänster för ekonomioch personalförvaltningen och som ägs av över 100 kommuner eller samkommuner. Kunnan Taitoa Oy ber kommunen utse en representant till den ordinarie bolagstämman tisdagen den 7 maj 2013 kl i Helsingfors. Bolaget ber att anmälningen sker på förhand med en fullmakt som skickas senast till adressen info@taitoa.fi. Förslag: Beslut: beslutar utse en representant till Kunnan Taitoa Oy:s ordinarie bolagsstämma som hålls beslöt utse utvecklingschef Röntynen till representant till Kunnan Taitoa Oy:s ordinarie bolagsstämma som hålls === Nämnd Kommunfullmäktige

18 Sida 18 KH:234 /2013 KST 80 VAL AV REPRESENTANT TILL VÄSTRA NYLANDS NYFÖRETAGARCENTRAL RF:S ÅRSMÖTE Västra Nylands Nyföretagarcentral rf:s ordinarie årsmöte hålls onsdagen den 17 april 2013 kl i Lojo. På mötet behandlas stadgeenliga årsmötesärenden enligt 7 i föreningens stadgar. Förslag: Beslut: utser en representant till Västra Nylands Nyföretagarcentral rf:s stadgeenliga årsmöte beslöt utse Heikki Kaisla till representant till Västra Nylands Nyföretagarcentral rf:s stadgeenliga årsmöte === Nämnd Kommunfullmäktige

19 Sida 19 KST 81 ANLÄNDA SKRIVELSER, ANMÄLNINGAR OCH BESLUT Till kommunstyrelsen har anlänt följande skrivelser, anmälningar och beslut. Handlingarna finns till påseende vid mötet. Förslag: antecknar sig följande skrivelser, anmälningar och beslut för kännedom: Ympäristöyritysten Liitto ry Utlåtande till Västra Nylands avfallsnämnd om avfallstransportsystemet Rosk n Roll Oy Ab Brev anmälan om hur fusionen framskrider samt val av ny styrelse KOKO Västra Nyland KOKO Västra Nylands slutrapport kommun Hamngruppens protokoll 1/ Helsingfors förvaltningsdomstol Helsingfors förvaltningsdomstols beslut om att inte ta upp ett besvär som gäller centralvalnämndens beslut av Länsi-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä Luksia Protokoll från revisionsnämndens möte Lojo stad Utdrag ur stadsstyrelsens protokoll Utnämnande av en representant i en samarbetsgrupp för rehabiliteringsklienter Beslut: antecknade sig skrivelser, anmälningar och beslut för kännedom. === Nämnd Kommunfullmäktige

20 Sida 20 KH:239 /2013 KST 82 UTLÅTANDE OM METROPOLOMRÅDETS FÖRHANDSUTREDNING Finansministeriet begär om utlåtande om slutrapporten från förhandsutredningen över metropolområdet och framför allt utlåtanden om följande frågor såväl med tanke på metropolområdet som helhet som ur utlåtandegivarens perspektiv: 1. Utredarnas alternativa modeller till kommunindelningsutredningsområden och tillhörande metropolförvaltningsmodeller 1-3, inklusive konsekvenser 2. Områdesbegränsningar som ingår i utredarnas förslag 3. Förverkligande och fortsatt beredning av utredarnas alternativa modeller 4. Andra frågor och ärenden som utlåtandegivarna lyft fram Ministeriet ber kommunerna sända utlåtandena senast den 22 maj Begäran om utlåtande finns i sin helhet som tilläggsmaterial. Utredarna föreslår följande tre alternativa modeller, av vilka de två första är primära alternativ: 1. Storkommuner och avtalssamarbete 2. Starka primärkommuner och en metropolförvaltning som väljs med val 3. En stark metropolförvaltning som väljs med val och alternativa kommunstrukturer. Utredarna rekommenderar att man förverkligar modellen med Starka primärkommuner och en metropolförvaltning som väljs med val. Förslag: föreslår att kommunfullmäktige ger finansministeriet följande utlåtande om förhandsutredningen över metropolområdet: Förhandsutredningen gäller i princip de 14 kommuner som räknas till det egentliga metropolområdet. I praktiken har metropolområdet dock ett ännu större influensområde. Utredningen bör således utvidgas för att omfatta hela landskapet Nyland. Ytterligare bör utredningen ta upp hur lösningarna inverkar på detta utvidgade område som omfattar hela Nyland. Då metropolområdets kommunstruktur formas skall man ta i beaktande den sk. sote-reformen som gäller omorganisering av social- och hälsovårdstjänsterna. Dock samtidigt som i synnerhet helhetsreformen av social- och häl- Nämnd Kommunfullmäktige

21 Sida 21 sovården ännu är öppen är det svårt att ta ställning till förutsättningarna för och nyttan med reformeringen av kommunstrukturen. Oberoende av hurudana modeller det i framtiden finns för metropolområdet kommer kommun i varje fall att höra till metropolområdets influensområde då det gäller utvecklandet av näringsstrukturen, ordnandet av social- och hälsovårdsservicen, och för specialsjukvårdens, trafikarrangemangens och delvis vattenförsörjningens del. kommun anser således att kommunen borde även i framtiden ges möjlighet att vara med då beslut fattas i synnerhet om dessa helheter. Det är skäl att understryka betydelsen av närservice i samband med alla reformer såväl av kommunstrukturen och av områdesindelning inom socialoch hälsovården. Förutsättningen för att närservice kan tryggas för bor är ett minst lika stort befolkningsunderlag som nu. Det finns inga språkliga eller andra grunder med hänvisning till hur service ordnas för att dela kommunen - vilket har föreslagits i vissa planer från statens sida. Det har varit ännu svårare för kommunen att ge sitt utlåtande eftersom de alternativ som ingår i utredningen saknar information om de ekonomiska påverkningarna. Ytterligare kan man anse att det också är speciellt med tanke på den offentliga sektorns ekonomiska läge att dessa inte heller ingår i kriterierna. Behandling: Föredragandens förslag delades ut på mötet. Sneck understödd av Louekoski föreslog att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ger finansministeriet följande utlåtande om förhandsutredningen över metropolområdet: Finansministeriet har begärt om utlåtande (VM079:00/2012, ) om förhandsutredningen över metropolområdet senast den 22 maj 2013 kl. 16. Utredarna har framfört alternativa modeller för kommande kommunindelningsutredningsområden samt tillhörande modeller för metropolförvaltningen: primärt alternativ 1: storkommuner och avtalssamarbete, primärt alternativ 2: starka primärkommuner och en metropolförvaltning som väljs med val, en stark metropolförvaltning som väljs med val och alternativa kommunstrukturer. Utredarna har speciellt utvärderat konsekvenserna av de primära alternativen 1 och 2 ur olika perspektiv. Nämnd Kommunfullmäktige

22 Sida 22 Utredarna rekommenderar att man förverkligar modellen med Starka primärkommuner och en metropolförvaltning som väljs med val enligt det primära alternativet 2. I detta alternativ finns fyra utredningsområden för kommunindelning ( Metropol för oss alla: Metropolområdets förhandsutredning utredarnas förslag om alternativ och en rekommendation, , sida 79): Helsingfors - Sibbo Kervo - södra delen av Tusby - Vanda Esbo - Grankulla - Kyrkslätt Hyvinge - Träskända - Mäntsälä - Nurmijärvi - Borgnäs - norra delen av Tusby I detta alternativ skulle Vichtis kommun höra varken till något utredningsområde för kommunindelning eller metropolförvaltningen. I stället skulle - Vichtis och Kyrkslätt - Esbo bilda en naturlig gräns för metropolområdet. Utredarnas alternativa modeller till kommunindelningsutredningsområden och tillhörande metropolförvaltningsmodeller 1-3, inklusive konsekvenser Utlåtandegivarna bes utvärdera vilken eller vilka av alternativen svarar mot metropolområdets särskilda utmaningar på bästa möjliga sätt ända in på 2030-talet och vilken eller vilka av de alternativa modellerna skulle vara mest ändamålsenliga ur metropolområdets helhetsperspektiv. Förhandsutredningen omfattade i princip de 14 kommuner som hör till metropolområdet (Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt, Sibbo, Vichtis, Tusby, Kervo, Träskända, Nurmijärvi, Hyvinge, Mäntsälä och Borgnäs) och områdets särdrag, utvecklingsutsikter och förändringstrycket på förvaltningen. Enligt utredningens uppdragsdokument ska Helsingfors metropolområde vara konkurrenskraftigt i jämförelse med metropolområdena i Europa samt socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart och effektivt. Vid evalueringen har man granskat väsentliga faktorer och element för områdets utveckling, vilka benämns som särdrag för metropolområdet, metropolkriterier. Följande kriterier har beaktats: internationell konkurrenskraft, flyttrörelse, boende och bostadsmarknad, social sammanhållning och segregation, pendling, besökstrafik och rörlighet samt markanvändning och planläggning. Metropolkriterierna beskriver de förändringstryck i området, vilkas positiva utveckling ska tryggas. Utöver dessa har som utvärderingskriterier valts även baskommunernas serviceverksamhet, ekonomi, förvaltning och kommuninvånarnas deltagande. Nämnd Kommunfullmäktige

23 Sida 23 kommun anser att utvärderingskriterierna är goda och utgör en bra grund för granskning av olika alternativ. Ur metropolområdets helhetsperspektiv behövs större helheter och en metropolförvaltning om man vill möta de utmaningar som markanvändning, trafik och boende ger. I och med att ett tillräckligt starkt och fungerande metropolområde bildas tjänar detta på ett utomordentligt sätt även de kommuners sammanlagda fördel, som omger metropolområdet och som bildas i samband med kommun- och servicestrukturreformen. För kommuns del kan konstateras att kommunen ligger utanför området för metropolförvaltningen både då det gäller alternativ 1 och alternativ 2. kommun understryker betydelsen av närservice i samband med alla reformer såväl av kommunstrukturen och av områdesindelning inom social- och hälsovården. Förutsättningen för att närservice kan tryggas för bor är ett minst lika stort befolkningsunderlag som nu. Det finns inte heller några språkliga eller andra grunder för att dela kommunen i samband med ordnandet av servicen. Utlåtandegivarna, framför allt kommunerna, bes utvärdera de i de alternativa modellerna (1-3) presenterade förslagen till kommunindelningsområden som gäller kommunen i fråga. I alternativ 1 (storkommuner och avtalssamarbete) bildas två stora kommuner på metropolområdet. Förslaget tar inte ställning till kommunernas ställning i västra Nyland. Att det bildas två stora kommuner på metropolområdet innebär dock i praktiken att det är förnuftigt att i västra Nyland göra tillräckligt omfattande kommunindelningslösningar som passar in i lösningarna på metropolområdet och då bedöms helheten Lojo,, Ingå och Högfors som ett alternativ. Enligt alternativ 2 (metropolförvaltning och starka primärkommuner) har placerats bland Lojo, Ingå, Högfors och Vichtis. kommun anser att detta alternativ är den bästa utgångspunkten. I alternativ 3 (stark metropolförvaltning och alternativa områden för kommunindelningsutredningar) föreslås, att Kyrkslätt, och Ingå bildar ett utredningsområde. Förslaget motiveras bl.a. med att området skulle vara ett område där befolkningen växer kraftigt. Dessutom hör kommunerna till huvudstadsområdets pendlingsområde, fastän bl.a. i sker pendlingen också i riktning mot Lojo. Å andra sidan leds en del av pendlingen från Lojo till huvudstadsregionen i allt större omfattning via. har således en fungerande växelverkan med Lojo som en anknytnings- och servicepunkt för pendlingstrafiken från Lojo till huvudstadsregionen. Nämnd Kommunfullmäktige

24 Sida 24 Den föreslagna modellen erbjuder inte något tillräckligt befolkningsunderlag för en sote-lösning. Ordnandet i synnerhet av specialsjukvården skulle vara beroende av avtalssamarbete. Denna modell skulle innebära också att skulle vara en del av området för metropolförvaltning. kommun har understrukit hur betydelsefullt det är att närservice bevaras i kommunen då det gäller alla reformer av områdesindelningen såväl inom kommunstrukturen som social- och hälsovården och hur detta skulle allvarligt äventyras om befolkningsunderlaget är alltför smalt. För närvarande ser det ut att Kyrkslätt vill vara en del av metropolområdet, men kommunens sote-lösningar är öppna. Markanvändningens utmaningar på metropolområdet sträcker sig inte till i den mån att det skulle vara motiverat att betrakta som en del av metropolområdet. För är det viktigt att vara med i den västnyländska sote-lösningen, som skulle byggas omkring Lojo och Raseborg. Då det gäller kustbanan är det förnuftigt att samarbeta med Kyrkslätt och HRT/den eventuella metropolförvaltningen. Kommunerna bes utvärdera de i de alternativa modellerna (1-3) presenterade modellerna för metropolförvaltningen, samt för deras del i synnerhet 1) metropolförvaltningens uppgifter enligt de olika modellerna, 2) alternativen för ordnandet av beslutsfattandet i de olika modellerna, samt 3) finansieringsalternativen enligt de olika modellerna. De modeller som har föreslagits för metropolförvaltningen är sådana som kommun inte vill delta i. Oberoende av hurudana modeller det i framtiden finns för metropolområdet kommer kommun i varje fall att höra till metropolområdets influensområde då det gäller utvecklandet av näringsstrukturen, ordnandet av social- och hälsovårdsservicen, och för specialsjukvårdens, trafikarrangemangens och delvis vattenförsörjningens del. kommun anser således att kommunen borde även i framtiden ges möjlighet att vara med då beslut fattas i synnerhet om dessa helheter. Enligt de två föreslagna modellerna för metropolförvaltningen skulle Nylands förbunds uppgifter övertas av den kommande metropolförvaltningen. Då skall Nylands förbunds ställning utvärderas på nytt. Områdesbegränsningar som ingår i utredarnas förslag Nämnd Kommunfullmäktige

25 Sida 25 Utlåtandegivarna bes utvärdera de alternativa modellerna (1-3) för den delen det gäller områdesbegränsningen för metropolområdet och dess ändamålsenlighet. kommun anser att de områdesbegränsningar enligt huvudalternativ 1 och i synnerhet enligt huvudalternativ 2, som utredarna i egenskap av sakkunniga har föreslagit, är de mest ändamålsenliga med tanke på metropolområdets sammanslagna fördel. Innanför nämnda områdesbegränsningar kommer att utformas metropolområdets kommunstrukturer - i synnerhet enligt modell 2 - och detta möjliggör ett tillräckligt starkt och fungerande metropolområde vilket på ett utomordentligt sätt tjänar även de kommuners sammanlagda fördel, som omger metropolområdet och som bildas i samband med kommun- och servicestrukturreformen. kommun anser dessutom att utredningsområdet enligt alternativ 3 (en stark metropolförvaltning och alternativa utredningsområden för kommunindelning) som omfattar Kyrkslätt, och Ingå, inte skulle ur kommuns synvinkel vara ändamålsenligt (se kommuns motiveringar ovan i punkt 1 den alternativa modellen). Förverkligande och fortsatt beredning av utredarnas alternativa modeller Kommunerna bes speciellt ta ställning till vilket av de alternativa modellerna (1-3) de är beredda att bereda vidare och verkställa. Enligt förhandsutredningens alternativ föreslås att, Lojo, Högfors, Vichtis och Ingå skulle bilda ett utredningsområde. Denna riktning är naturlig för kommun bl.a. av följande orsaker: Sote-lösning Det är skäl att göra ett förnuftigt sote-område i västra Nyland enligt utredningsgruppens förslag. är här en del av ett sote-område som sträcker sig från Vichtis och Högfors till Hangö och som enligt förslaget skulle vara av typen samkommun. Den mest naturliga modellen består av två kommuner Lojo (Lojo stad, Vichtis, Högfors, och Ingå) och Raseborg (Raseborg och Hangö) För är det mest naturliga att inleda sammanslagningsutredningen således med Lojo, Högfors, Vichtis och Ingå - och fortsätta förhandlingarna med Lojo ifall Ingå inleder utredningsarbetet med Raseborg, Högfors med Nurmijärvi och Vichtis med Esbo. har ett starkt samarbete med Lojo inom hälsovården, bildningsväsendet, avfallshanteringen och miljöhälsan. Nämnd Kommunfullmäktige

26 Sida 26 kommun har inte ensamt kunnat skapa tillräckliga förutsättningar för näringsverksamheten på sitt område. utvecklar sin näringsverksamhet i samarbete med sju västnyländska kommuner. Dessutom samarbetar med övriga kommuner då det gäller kulturoch bildnignstjänster. Bland annat förverkligas det svenskspråkiga högstadiet i samarbete med Lojo, Ingå och Kyrkslätt och gymnasiesamarbete görs både med Lojo och Kyrkslätt. har deltagit i en utredning med Lojo. Utredningen uppfyllde lagstadgade kriterier för en sammanslagning. Dessutom bes utlåtandegivarna, speciellt kommunerna, ange - huruvida kommunen är beredd att tillsammans med andra kommuner på egen bekostnad utreda sammanslagningar, eller om kommunen är beredd att delta i en särskild kommunindelningsutredning som ministeriet inleder och finansierar - inom vilken tidtabell kommunindelningsutredningen kunde genomföras och från och med vilken tidpunkt kommunstrukturförändringarna kunde träda i kraft - inom vilken tidtabell den fortsatta beredningen av metropolförvaltningen borde ske och tidpunkten då en eventuell metropolförvaltning kunde inleda sin verksamhet. kommun är beredd att utreda förverkligandet av sammanslagningen med Lojo och eventuellt med Ingå, Högfors och Vichtis, ifall det planerade sote-området förutsätter detta. För kommuns del kunde utredningsarbetet påbörjas omedelbart, dock med hänsyn till övriga ovan nämnda kommuner och deras beredskap och färdighet. kommun är beredd att fortsätta utredningen om kommunsammanslagning med Lojo stad även i det fall att Ingå börjar utredningsarbetet med Raseborg, Högfors med Nurmijärvi och Vichtis med Esbo. Tidtabellen för sammanslagningen kunde vara kommun föreslår att finansministeriet inleder en särskild kommunindelningsutredning på området eftersom området som utredningen om kommunindelning gäller är omfattande. En utomstående utredare, som kommunerna på området gemensamt har godkänt, borde utses att utföra kommunindelningsutredningen. Vid utredningen borde särskild uppmärk- Nämnd Kommunfullmäktige

27 Sida 27 samhet fästas vid att trygga närservicen och ordnandet av tjänsterna på finska och svenska. Svanfeldt understödd av Martin föreslog att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ger finansministeriet följande utlåtande om förhandsutredningen över metropolområdet: Förhandsutredningen gäller i princip de 14 kommuner som räknas till det egentliga metropolområdet. I praktiken har metropolområdet dock ett ännu större influensområde. Utredningen bör således utvidgas för att omfatta hela landskapet Nyland. Ytterligare bör utredningen ta upp hur lösningarna inverkar på detta utvidgade område som omfattar hela Nyland. Då metropolområdets kommunstruktur formas skall man ta i beaktande den sk. sote-reformen som gäller omorganisering av social- och hälsovårdstjänsterna. Dock samtidigt som i synnerhet helhetsreformen av social- och hälsovården ännu är öppen är det svårt att ta ställning till förutsättningarna för och nyttan med reformeringen av kommunstrukturen. Oberoende av hurudana modeller det i framtiden finns för metropolområdet kommer kommun i varje fall att höra till metropolområdets influensområde då det gäller utvecklandet av näringsstrukturen, ordnandet av social- och hälsovårdsservicen, och för specialsjukvårdens, trafikarrangemangens och delvis vattenförsörjningens del. kommun anser således att kommunen borde även i framtiden ges möjlighet att vara med då beslut fattas i synnerhet om dessa helheter. Det är skäl att understryka betydelsen av närservice i samband med alla reformer såväl av kommunstrukturen och av områdesindelning inom socialoch hälsovården. Förutsättningen för att närservice kan tryggas för bor är ett minst lika stort befolkningsunderlag som nu. Det finns inga språkliga eller andra grunder med hänvisning till hur service ordnas för att dela kommunen - vilket har föreslagits i vissa planer från statens sida. Det har varit ännu svårare för kommunen att ge sitt utlåtande eftersom de alternativ som ingår i utredningen saknar information om de ekonomiska påverkningarna. Ytterligare kan man anse att det också är speciellt med tanke på den offentliga sektorns ekonomiska läge att dessa inte heller ingår i kriterierna. Som en precisering till ett påstående på sidan 66 i utredningen anser kommun inte att kommunen skulle ha något speciellt gemensamt i synnerhet med Raseborg. Med anledning av de alternativa modellerna i punkt 7.3 i utredningen konstaterar kommun, att kommunen kommer se- Nämnd Kommunfullmäktige

28 Sida 28 nare föreslå en utredning enligt kommunindelningslagen såväl med Lojo som med Kyrkslätt. Då det gäller ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna bör man ur kommuns synvinkel utöver det område som bildas med Lojo ha ett område som bildas av Kyrkslätt, och Ingå som ett alternativ. Ett sådant område, som saknar ett eget sjukhus, kunde få specialsjukvårdstjänsterna som behövs samtidigt från sjukhusen i Jorv, Lojo och Ekenäs. Detta skulle för sin del stöda också kommande verksamhetsförutsättningar för alla dessa sjukhus som är viktiga för västra Nyland. Svanfeldt understödd av Karell föreslog att ärendet bordläggs. Eftersom det hade gjorts ett understött förslag om bordläggning var det nödvändigt med en omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De, som understöder bordläggning, röstar ja, och de, som understöder fortsatt behandling av ärendet, röstar nej. Vid förrättad omröstning vann förslaget om att fortsätta behandlingen av ärendet med 6 röster (Kaisla, Louekoski, Parviainen, Pitkänen, Sneck, Tanskanen) mot 5 röster (Karell, Koroma-Hintikka, Laaksonen, Martin, Svanfeldt). Eftersom det hade gjorts två från föredragandens förslag avvikande understödda förslag var det nödvändigt med en omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De, som understöder Snecks förslag röstar ja och de, som understöder Svanfeldts förslag röstar nej. Vid förrättad omröstning vann Snecks förslag med 6 röster (Kaisla, Louekoski, Parviainen, Pitkänen, Sneck, Tanskanen) mot 5 röster (Karell, Koroma-Hintikka, Laaksonen, Martin, Svanfeldt). Eftersom det hade gjorts ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag var det nödvändigt med en omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De, som understöder föredragandens förslag röstar ja, och de, som understöder Snecks förslag, röstar nej. Vid förrättad omröstning vann Snecks förslag med 6 röster (Kaisla, Louekoski, Parviainen, Pitkänen, Sneck, Tanskanen) mot 5 röster (Karell, Koroma-Hintikka, Laaksonen, Martin, Svanfeldt). Beslut: föreslår att kommunfullmäktige ger finansministeriet följande utlåtande om förhandsutredningen över metropolområdet: Finansministeriet har begärt om utlåtande (VM079:00/2012, ) om förhandsutredningen över metropolområdet senast den 22 maj 2013 kl. 16. Utredarna har framfört alternativa modeller för kommande kommunindelningsutredningsområden samt tillhörande modeller för metropolförvaltningen: Nämnd Kommunfullmäktige

29 Sida 29 primärt alternativ 1: storkommuner och avtalssamarbete, primärt alternativ 2: starka primärkommuner och en metropolförvaltning som väljs med val, en stark metropolförvaltning som väljs med val och alternativa kommunstrukturer. Utredarna har speciellt utvärderat konsekvenserna av de primära alternativen 1 och 2 ur olika perspektiv. Utredarna rekommenderar att man förverkligar modellen med Starka primärkommuner och en metropolförvaltning som väljs med val enligt det primära alternativet 2. I detta alternativ finns fyra utredningsområden för kommunindelning ( Metropol för oss alla: Metropolområdets förhandsutredning utredarnas förslag om alternativ och en rekommendation, , sida 79): Helsingfors - Sibbo Kervo - södra delen av Tusby - Vanda Esbo - Grankulla - Kyrkslätt Hyvinge - Träskända - Mäntsälä - Nurmijärvi - Borgnäs - norra delen av Tusby I detta alternativ skulle Vichtis kommun höra varken till något utredningsområde för kommunindelning eller metropolförvaltningen. I stället skulle - Vichtis och Kyrkslätt - Esbo bilda en naturlig gräns för metropolområdet. Utredarnas alternativa modeller till kommunindelningsutredningsområden och tillhörande metropolförvaltningsmodeller 1-3, inklusive konsekvenser Utlåtandegivarna bes utvärdera vilken eller vilka av alternativen svarar mot metropolområdets särskilda utmaningar på bästa möjliga sätt ända in på 2030-talet och vilken eller vilka av de alternativa modellerna skulle vara mest ändamålsenliga ur metropolområdets helhetsperspektiv. Förhandsutredningen omfattade i princip de 14 kommuner som hör till metropolområdet (Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt, Sibbo, Vichtis, Tusby, Kervo, Träskända, Nurmijärvi, Hyvinge, Mäntsälä och Borgnäs) och områdets särdrag, utvecklingsutsikter och förändringstrycket på förvaltningen. Enligt utredningens uppdragsdokument ska Helsingfors metropolområde vara konkurrenskraftigt i jämförelse med metropolområdena i Europa samt socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart och effektivt. Nämnd Kommunfullmäktige

30 Sida 30 Vid evalueringen har man granskat som väsentliga faktorer och element för områdets utveckling, vilka benämns som särdrag för metropolområdet, metropolkriterier. Följande kriterier har beaktats: internationell konkurrenskraft, flyttrörelse, boende och bostadsmarknad, social sammanhållning och segregation, pendling, besökstrafik och rörlighet samt markanvändning och planläggning. Metropolkriterierna beskriver de förändringstryck i området, vilkas positiva utveckling ska tryggas. Utöver dessa har som utvärderingskriterier valts även baskommunernas serviceverksamhet, ekonomi, förvaltning och kommuninvånarnas deltagande. kommun anser att utvärderingskriterierna är goda och utgör en bra grund för granskning av olika alternativ. Ur metropolområdets helhetsperspektiv behövs större helheter och en metropolförvaltning om man vill möta de utmaningar som markanvändning, trafik och boende ger. I och med att ett tillräckligt starkt och fungerande metropolområde bildas tjänar detta på ett utomordentligt sätt även de kommuners sammanlagda fördel, som omger metropolområdet och som bildas i samband med kommun- och servicestrukturreformen. För kommuns del kan konstateras att kommunen ligger utanför området för metropolförvaltningen både då det gäller alternativ 1 och alternativ 2. kommun understryker betydelsen av närservice i samband med alla reformer såväl av kommunstrukturen och av områdesindelning inom social- och hälsovården. Förutsättningen för att närservice kan tryggas för bor är ett minst lika stort befolkningsunderlag som nu. Det finns inte heller några språkliga eller andra grunder för att dela kommunen i samband med ordnandet av servicen. Utlåtandegivarna, framför allt kommunerna, bes utvärdera de i de alternativa modellerna (1-3) presenterade förslagen till kommunindelningsområden som gäller kommunen i fråga. I alternativ 1 (storkommuner och avtalssamarbete) bildas två stora kommuner på metropolområdet. Förslaget tar inte ställning till kommunernas ställning i västra Nyland. Att det bildas två stora kommuner på metropolområdet innebär dock i praktiken att det är förnuftigt att i västra Nyland göra tillräckligt omfattande kommunindelningslösningar som passar in i lösningarna på metropolområdet och då bedöms helheten Lojo,, Ingå och Högfors som ett alternativ. Enligt alternativ 2 (metropolförvaltning och starka primärkommuner) har placerats bland Lojo, Ingå, Högfors och Vichtis. kommun anser att detta alternativ är den bästa utgångspunkten. Nämnd Kommunfullmäktige

31 Sida 31 I alternativ 3 (stark metropolförvaltning och alternativa områden för kommunindelningsutredningar) föreslås, att Kyrkslätt, och Ingå bildar ett utredningsområde. Förslaget motiveras bl.a. med att området skulle vara ett område där befolkningen växer kraftigt. Dessutom hör kommunerna till huvudstadsområdets pendlingsområde, fastän bl.a. i sker pendlingen också i riktning mot Lojo. Å andra sidan leds en del av pendlingen från Lojo till huvudstadsregionen i allt större omfattning via. har således en fungerande växelverkan med Lojo som en anknytnings- och servicepunkt för pendlingstrafiken från Lojo till huvudstadsregionen. Den föreslagna modellen erbjuder inte något tillräckligt befolkningsunderlag för en sote-lösning. Ordnandet i synnerhet av specialsjukvården skulle vara beroende av avtalssamarbete. Denna modell skulle innebära också att skulle vara en del av området för metropolförvaltning. kommun har understrukit hur betydelsefullt det är att närservice bevaras i kommunen då det gäller alla reformer av områdesindelningen såväl inom kommunstrukturen som social- och hälsovården och hur detta skulle allvarligt äventyras om befolkningsunderlaget är alltför smalt. För närvarande ser det ut att Kyrkslätt vill vara en del av metropolområdet, men kommunens sote-lösningar är öppna. Markanvändningens utmaningar på metropolområdet sträcker sig inte till i den mån att det skulle vara motiverat att betrakta som en del av metropolområdet. För är det viktigt att vara med i den västnyländska sote-lösningen, som skulle byggas omkring Lojo och Raseborg. Då det gäller kustbanan är det förnuftigt att samarbeta med Kyrkslätt och HRT/den eventuella metropolförvaltningen. Kommunerna bes utvärdera de i de alternativa modellerna (1-3) presenterade modellerna för metropolförvaltningen, samt för deras del i synnerhet 1) metropolförvaltningens uppgifter enligt de olika modellerna, 2) alternativen för ordnandet av beslutsfattandet i de olika modellerna, samt 3) finansieringsalternativen enligt de olika modellerna. De modeller som har föreslagits för metropolförvaltningen är sådana som kommun inte vill delta i. Oberoende av hurudana modeller det i framtiden finns för metropolområdet kommer kommun i varje fall att höra till metropolområdets influensområde då det gäller utvecklandet av näringsstrukturen, ordnandet av social- och hälsovårdsservicen, och för specialsjukvårdens, trafikarrangemangens och delvis vattenförsörjningens del. kommun anser såle- Nämnd Kommunfullmäktige