Vi påminner om utlysning av SER Prize 2017

MEDLEMSBLAD FÖR SVENSKA ELEKTRO- OCH DATAINGENJÖRERS RIKSFÖRENING NR 4 / AUGUSTI /2017 Detta nummer distribueras endast elektroniskt 1 Ordföranden har ordet Vi påminner om utlysning av SER Prize 2017 2 Presentation av nya i styrelsen 3 Dags att ta ner rymdtekniken på Jorden! 4 Digitalisering och ingenjörsrollen 5 Einars krönika: Överhettad stekpanna kräver samarbete Ordföranden har ordet Då har sommaren redan passerat och vi närmar oss den mörka delen av året. På SER arbetar vi dock vidare med att ta fram några ljusglimtar för våra medlemmar. Bland annat hoppas vi kunna arrangera ett intressant seminarium under hösten som tar upp IoT connected car. Det kommer att äga rum i Stockholm så håll utkik på SER hemsida efter tid och plats samt ytterligare information. I Göteborg och Malmö/Lund är snart tre studiebesök på plats så det gäller även här att hålla uppsikt efter mer information. Vi har nu gått över till Kansliet Online som hanterar vår administration. Detta innebär bland annat att SER- medlemmar kan logga in under fliken medlemskap/mina sidor på hemsidan och göra adressändringar själva. Glöm inte detta så har vi alltid ett uppdaterat adressregister för distribution av våra medlemstidningar! Om ni har ett Linkedin konto så gå gärna med i vår SER grupp. Framöver kommer vi mer regelbundet att informera om våra aktiviteter även här. Det är ju dessutom ett bra forum för att komma i kontakt med övriga medlemmar som är med i gruppen. Har ni frågor eller synpunkter så är ni alltid välkomna att höra av er till mig på thomas.krantz@ser.se. Thomas Krantz Vi påminner om utlysning av SER Prize 2017 SER utlyser nu 2017 års SER-priser för att tydliggöra de svenska elektro-, data- och IT-ingenjörernas viktiga arbete att främja den tekniska utvecklingen i Sverige. Det stora priset, SER Prize, tilldelas en individ eller grupp av individer för en förtjänstfull ingenjörsgärning som fått sitt genombrott de senaste åren. Det andra priset, SER Junior Prize, tilldelas den teknolog eller doktorand som bedöms gjort årets bästa exjobb eller avhandling. Priserna kommer att delas ut i samband med SERs höstmöte i november 2017. Förutom äran och uppmärksamheten kommer SER-pristagarna att få motta ett fysiskt pris och en check på 20 000 kr för SER Prize respektive 10 000 kr för SER Junior Prize. Pristagarna bjuds in till Stockholm för att motta priserna och presentera sina vinnande bidrag vid höstmötet i november. I priset ingår även en prismiddag med SERs styrelse och andra intressenter. Nomineringen är öppen vem som helst kan nominera sig själv, sitt företag eller sin organisation. Man kan även nominera valfria personer till de båda SER-priserna. Nomineringarna ska vara inne senast 2017-09-01. Nominering av kandidater till priserna görs på www.ser.se/ser-prize/utlysning-ser-prize-2017 Madeleine Bengtsar madeleine.bengtsar@ser.se

2 Presentation av nya i styrelsen Vid årsmötet 3 maj förrättades nyval till styrelsen, Thomas Krantz, Mats Nordström och Anton ter Veh. Så här presenterar de sig själva. Thomas Krantz, ordförande Jag kommer från Stockholm och studerade vid KTH, sektionen för Elektroteknik. Efter studierna 1981 började jag på Ericsson som utvecklingsingenjör inom digital telefoni och kontorsväxlar. Därefter följde några år på Nokia Data som systemingenjör och arbete med datakom och lokala nätverk på produktledningen. Fortsatte min karriär inom försäljning och marknadsföring där jag innehaft olika positioner och varit verksam inom test & mät, wireless och komponenter bl.a. på Rohde & Schwarz och Acal Technologies. Jag blev medlem i SER 1976. Då var det framförallt tekniktidningarna som följde med medlemskapet som lockade. Idag är fördelarna fler då SER arrangerar intressanta seminarier och studiebesök samt finns med i sociala medier. När jag blev tillfrågad om att bli ordförande i SER såg jag möjligheten att få vara med och bidra till intressanta aktiviteter för medlemmarna samt utveckla kunskaps- och erfarenhetsutbytet. Ledig tid tillbringar jag numera mest vid fritidshuset där jag ägnar mig åt avkopplande arbeten på hus och i trädgård. Jag tycker även om att resa, fiska och utöva olika sporter. Mats Nordström, ordinarie ledamot Jag har examen från Chalmers (Elektroteknik) 1987 och har arbetat med teknisk utveckling av fiberoptiska transmissionssystem och tekniska databaser inom ABB och därefter med informationssäkerhet för schweiziska Crypto AG. Under åren har jag arbetat med product management och affärsutveckling samt marknadsföring och försäljning på alla världens kontinenter, bland annat som Regionchef i Sydostasien. Jag har även arbetat med innovationsbolag inom digital broadcasting, RFID-Teknik och digitala identiteter och underskrifter. Jag har dessutom en MBA-examen från City University, Washington, USA och arbetar idag dels som konsult inom management- och innovationsutveckling samt med ett eget startup-bolag inom elektroniska identiteter och digitala underskrifter. Fritiden tillbringar jag helst med familjen i Stockholmska skärgården eller i skidpisten, ju brantare desto bättre. Anton ter Vehn, ordinarie ledamot och studentrepresentant Jag är sedan 2014 student vid KTH inom Elektroteknik och har nyligen slutfört min kandidatexamen. Jag har därför precis påbörjat mitt fjärde år på högskolan med en master inom reglerteknik/inbyggda system. Jag är även aktiv inom en hel del olika engagemang parallellt med studierna, som Elektrosektionen på KTH och Ingenjörer utan gränser. Inom Elektrosektionen har jag engagerat mig som projektledare för sektionens mottagning samt dess arbetsmarknadsdag. För Ingenjörer utan gränser är jag engagerad genom att utföra projekt utomlands. Dessutom arbetar jag deltid på avdelningen för kärnkraftssäkerhet på KTH sedan två år tillbaka, där jag bland annat har blivit delförfattare till en artikel. Jag har stort intresse för startups!

3 Min ambition inom SER som studentambassadör i styrelsen är att skapa mötesrum mellan näringsliv och studenter på ett sätt som informerar studenter om vilka möjligheter branschen erbjuder. På så sätt så hoppas jag att vi kan upplysa vad som man bör hålla utkik efter som elektroingenjör, samt vilken framtid som finns i alla dess branscher. På det sättet så kan SER bidra med något som saknas - möjligheten för utveckling samt diskussion mellan nyutbildade och erfarna. På min fritid föredrar jag att springa långdistans, resa, dyka och lyssna samt spela musik. Dags att ta ner rymdtekniken på Jorden! Text Staffan Skogby och Anders Bohlin. Foto Anders Bohlin. Referatet är även publicerat i Ericsson Astronomi Förening Vi var på ett välbesökt frukostseminarium 26 mars arrangerat av Stockholms Handelskammare. Här redovisar vi några intryck från seminariet. Temat var Dags att ta ner rymdtekniken på jorden, Christer Fuglesang Space Center (CFSC) presenterades. Cecilia Hertz, VD för Umbilical Design och styrelsemedlem i CFSC Vänföreningen, kom in i rymdtekniken genom ett examensarbete vid NASA. Cecilia talade om den allt viktigare rollen för rymdteknik på jorden och hur kommersialiseringen av rymdforskningens resultat kan ske snabbare. Det finns mängder med designlösningar för arbetskläder som tål t.ex. extrema förhållanden. Cecilias uppfattning är att kunna återanvända denna teknik även i kommersiella produkter här på jorden. Andra projekt är att jobba med prototyper för boende på Mars och Månen, ESA moon village. Peder Jonsson, Rymdcentrets ordförande, berättade om syfte och innehåll och om samarbete med Humlegården, ÅF och arkitekten Gert Wingårdh kring placeringen av CFSC i nya Hagastadens mest centrala byggnad. En annan viktig funktion är att nätverka mellan olika intressenter i världen. Rymdminister Helene Hellmark Knutsson (S) deltog och talade om regeringens arbete med en svensk rymdstrategi och de svenska insatserna för att EU ska öka takten i rymdsatsningarna. I USA ser man en trend att nya företag dyker upp med rymdteknik som affärsidé, som Helene beskriver som en explosion. EU är fortfarande lite avvaktande. Sverige har ett bra kunnande inom rymdteknik, och vi har en Rymdraketbas i Kiruna. Helene berättade vidare att man tittar mer inåt än utåt i rymden, dvs man tittar på hur rymdforskningen kan användas i vår vardag. I den efterföljande paneldiskussionen deltog även representanter för Gröna Städer och byggbolaget Skanska. Man diskuterade hur rymdteknikens resurseffektivisering som ingrediens och drivkraft kan omsättas i utvecklingsprojekt här på jorden. Staffan Skogby Staffan.skogby@ser.se Följ oss på twitter! Du hittar oss @SER_Sverige! www.twitter.com/ser_sverige

4 Digitalisering och ingenjörsrollen Ny Teknik anordnade tillsammans med Scania och IT-huset ett kvällsseminarium om digitalisering och hur ingenjörsrollen förändras med detta. Seminariet ägde rum 16 maj 2017i Meeting Room (en äldre lokal), Alströmergatan 20, Stockholm. Digitalisering av data, det vill säga att överföra analoga data till digital form, har vi kunnat göra länge vid det här laget, även om möjligheterna att lagra och hantera data på digital form har utvecklats enormt på senare tid. Seminariet fokuserade på steget från analog till komplett digital hantering, med exempel från Scania och IThuset. Scania har utvecklat ett digitalt system som med ägarnas tillåtelse, samlar in ca 1 800 parametrar från lastbilar ute i fält, idag minst 200 000 lastbilar över hela världen. Dessa data används för serviceunderhåll (diagnostikhjälpmedel för verkstaden) och utveckling. Det påpekades från Scania att serviceunderhåll i rätt tid (inte för ofta och inte för sällan) sparar pengar. IT-huset deltar i flera digitaliseringsprojekt med en e-handelsapp till en norsk bank som exempel, där användaren kan välja en bil, ordna finansieringen och få den levererad dagen därpå. Ett annat projekt man varit med i är den så kallade kammarappen, som är ett planeringssystem i realtid för riksdagsledamöter, där de också kan följa vad som händer i Riksdagen. Digitaliseringsprojekt av den här typen inbegriper ofta stora mängder data (big data), som måste hanteras på ett smart sätt som gynnar olika kategorier av mottagare. Det arbetssätt som används karaktäriseras av agil systemutveckling i team med fokus på kundens/ användarens behov och nytta. Med agil menas lättrörlig eller iterativ systemutveckling, styrd av samarbetet i teamet, som består av medlemmar från både utvecklingsföretaget och kunden. Utvecklare måste lära känna kundens miljö och kan därför ges möjlighet att praktisera hos kunden för att bättre kunna förstå behoven. Det är givet att en ny applikation måste vara användarvänlig och som ett exempel på detta nämndes Swish betalsystem. Även hög tillgänglighet och bra design är viktiga parametrar i ett digitalt system. Ett annat exempel på ett stort digitalt system är Skatteverkets system för hantering av deklarationer med mera. Dålig användarvänlighet eller dålig tillgänglighet skulle vara förödande. Den förändrade ingenjörsrollen kan man se som ett mer integrerat lagarbete, som också inbegriper andra kategorier, som säljare och folk från kunden. Någon undslapp sig en antydan om typiskt tråkiga ingenjörer och fick strax svar på tal av en äldre ingenjör från KTH, som kunde intyga att han minsann aldrig haft så roligt som under studietiden på KTH. Under seminariets andra halva, efter en fikapaus, var det meningen att deltagarna i grupper om några få personer skulle diskutera utkastade frågor med varandra och komma fram till ett svar som de kort kunde presentera inför alla. Jag tyckte inte den delen var särskilt tydlig i direktiven, så det blev mest att man ventilerade andra frågor vid borden och inte minst om man råkade känna varandra sedan tidigare. Ett område som står inför en kommande digitalisering är skolan, där nästan ingenting ännu gjorts, medan röntgendiagnostik vid både sjukhusen och hos tandläkare verkar ha digitaliserats i stora delar. För- och nackdelar med digitalisering berördes. Till fördelarna får man räkna den översikt man får med digitala system och de möjligheter detta ger att paketera och sprida resultaten till relevanta mottagare. Till nackdelarna hör risken för integritetsintrång och de stora olägenheter som kan bli följden av avbrott i strömförsörjningen eller nätverkskommunikationen. Risken för hackerattacker måste också tas på allvar. Einar Lindahl einar.lindahl@ser.se Bli medlem i LinkedIn-gruppen SER! Gå till www.linkedin.com/groups?gid=3321014 Där publiceras nyheter och finns plats för diskussion

5 Överhettad stekpanna kräver samarbete Stekpannor och kokkärl har ända sedan de började användas i matlagningen krävt övervakning i syfte att undvika överhettning. Inte så lite av kockens kulinariska skicklighet ligger i förmågan att rätt anpassa temperaturen i stekpannor och grytor för det som tillagas. Särskilt illa blir det om maten bränns vid. Teflon och andra non-stick beläggningar, som minskar risken att mat ska fastna i kärlet, tål inte hur höga temperaturer som helst utan att skadas. Riskokare är ett exempel på tillagningssystem som har temperaturkontroll. Möjligen finns andra exempel på den professionella marknaden, men inget för vanliga hemmakockar. Hur kan det komma sig att ingen löst detta problem, som miljoner användare bara i Sverige ställs inför dagligdags, året runt? Läste nyligen om ett skidhantag med integrerade sensorer, som gör det möjligt att mäta och analysera kroppens rörelse och metabolismens effekter vid längdskidåkning. Denna manick tog hem vinsten vid Chalmers Startup Camp enligt Ny Teknik. Inom sportens värld går det tydligen alldeles utmärkt att hitta på nya fiffiga lösningar, trots en begränsad skara användare. Några temperatursensorer inlagda i botten på stekpannan, som kontinuerligt skickar temperaturinformation till mottagare i spishällen är en principiell lösning på detta problem. En induktionshäll har en liten termisk tröghet och glashäll, som inte hindrar radiofrekvent strålning och den nödvändiga energin till sensorerna bör kunna ordnas med induktiv överföring. Miljön är visserligen lite tuff sensorerna måste tåla kanske 300 C, spisens induktionsfält, samt vatten. En någorlunda smart kontrollenhet i spisen behövs också. Nu kommer det riktigt svåra. Fabrikanter av stekpannor och kokkärl tillverkar inga spisar och spisfabrikanterna inga stekpannor eller kokkärl. Utan samarbete kommer sådana här lösningar aldrig att förverkligas. Einar Lindahl einar.lindahl@ser.se»einars krönika«medlemsservice SER c/o Kansliet AB Enhagsslingan 6 187 40 Täby tel. 08-501 26 800 (9.30 16.00, dag före röd dag 9.00-13.00) ser@kansliet.net Ansvarig utgivare Tomas Krantz Sekretariat ser@ser.se Redaktion elteknik@ser.se