Förorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder Siv Hansson, biträdande miljöskyddsdirektör och samordnare för arbetet med förorenade områden i Västra Götalands län 1
G5 2
Föroreningssituationen Vilka ämnen finns? Olja, PAH, dioxiner, dieldrin, tungmetaller, DDT/DDE, nonylfenol, bromerade flamskyddsmedel, ftalater, klorbensener, klorfenoler, fosfor, kväve, svavel m.m. Vilka ämnen ger effekter och är dimensionerande för åtgärder? Dioxiner, zink, krom, bly, PAH (olja), dieldrin, DDT/DDE 3
Föroreningssituationen Beräknade föroreningsmängder i sedimenten Ämne Djupasjön Guttasjön Rydboholms dammarna Summa Zink 100 130 10 240 ton Krom 20 25 1 45 ton Olja 70 75 2 147 ton Kväve 200 240 15 455 ton Fosfor 120 120 3 243 ton PAH-16 400 300 10 710 kg Kvicksilver 140 140 10 290 kg Antimon 130 100 20 250 kg Dieldrin 5 1 0,1 5 kg Dioxiner (TEQ) 9 12 1 20 g 4
Föroreningssituationen Zn-halt (mg/kg TS) 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 Djupas jön N Guttasjön S Guttasjön Sedimentdjup (cm) 0-15 15-30 30-40 40 - Rydboholm 5
Föroreningssituationen PCDD/PCDF (ng TEQ/kg TS) 0 100 200 300 400 500 600 700 800 Djupasjön N Guttasjön S Guttasjön Sed iment djup (cm) 0-15 15-30 30-40 40 - Rydboholm 6
Föroreningssituationen DDT/DDE/DDD i Viskanvatten 0,4 0,3 ng/l 0,2 0,1 0,0 Uppströms D jupasjön Nedströms Djupasjön Nedströms G utta s jö n Nedströms Rydboholm 7
Uppmätta halter av påvisade organiska miljögifter i växter inom och uppströms undersökningsområdet (mg/kg TS utom för dioxiner&dibensofuraner där enheten är ng/kg TS). Ämne Marsjön Djupasjön Guttasjön Rydboholm Fenantren 0,01 0,01 0,01 0,01 1,2,3,4,6,7,8- heptacdd Oktaklordibensodi oxin 1,2,3,4,6,7,8- heptacdf 1,2,3,4,7,8,9- heptacdf Summa påvisade Oktaklordibensofuran dioxiner&dibensofuraner Summa TEQ (Toxicitetsekvivale nter ) <5 13 11 19 <20 <20 20 <20 9 32 30 58 <8 8 <8 <8 50 110 100 140 59 155 161 217 0,1 0,5 0,4 0,8 8
Uppmätta halter av tungmetaller i växter inom och uppströms undersökningsområdet (mg/kg TS). Ämne Marsjön Djupasjön Guttasjön Rydboholm Cu 3 6 11 7 Zn 34 70 131 259 Cd 0,1 0,1 0,4 0,2 Cr 0,6 1,2 5,6 5,4 Pb 3,0 1,7 4,8 5,1 Hg 0,027 0,019 0,051 0,036 Sb 0,1 0,2 0,4 0,5 As 4,2 0,8 2,0 2,3 9
Miljö-och hälsorisker Ålar har så höga halter av dieldrin att särskilda kostrekommendationer bör införas. Livslång regelbundet intag av ål ger statistiskt sett en oacceptabelt hög risk för cancer. Hormonell påverkan på fisk, bl.a. förhöjd EROD-aktivitet Bottenfauna är störd, artfattig eller delvis utslagen Upptag av tungmetaller och dioxiner i växter. Upptag av organiska miljögifter i abborrar, ål och gädda. Spridningen av zink från området bedöms medverka i haltuppbyggnad i sedimenten i St. Hålsjön. Påverkan på bottenorganismer kan inte uteslutas. Fiskätande fåglar kan påverkas negativt av DDT/DDE/DDD i småfisk i Rydboholmsdammarna och Guttasjön. Växtätande fåglar kan påverkas negativt p.g.a. krom och zink i vattenväxter och sediment i Rydboholmsdammarna. 10
Miljö-och hälsorisker Riskbilden förvärras drastiskt om större förflyttningar och omlagringar av sediment sker. Risken för erosion vid extrema vattenföringar är störst i D1, D2, delar av G2, G5 och Rydboholmsdammarna. Mycket stora föroreningsmängder kan frigöras och extremt förorenade sediment blottläggas på sjöarnas bottnar. Denna risk finns också vid t.ex. muddrings- och schaktarbete inom eller vid vattendraget. 11
Förslag till åtgärder Prioritetsordning (mest angelägna åtgärd först) och motiv för åtgärderna: 1. Åtgärder för de områden från vilka sedimentförflyttningar kan ske vid höga flöden, dvs. D1, D2, G5 och R1. Sannolikheten för att ett sådant flöde kan inträffa inom en hundraårsperiod har beräknats till ca 60 %. En sådan händelse kan leda till omflyttningar som medför ökad spridning och ökade effekter under lång tid därefter. 2. Åtgärderna utökas till att omfatta även övriga områden där föroreningar exponeras i dagsläget (R2 och R3). Detta påskyndar återhämtningen i systemet och minskar nuvarande påverkan på miljön inom området. 3. Åtgärder utökas till att omfatta samtliga förorenade områden. Detta innebär att behovet av framtida övervakning i vattendraget inte längre kvarstår. Beroende på val av teknik och metoder kan D3 uteslutas eftersom föroreningarna här är täckta med ett relativt mäktigt sedimentlager som fortfarande byggs på genom naturlig sedimentation. 12
Åtgärder vid sanering enligt prioritet 1 Muddring av förorenade sediment i D1- D2, G5 samt R1. 60 000 m 2 och sedimentvolym 30 000 m 3. Behandling (avvattning) av muddermassor vid Sobackens avfallsanläggning eller på särskilt arbetsområde invid sjösystemet. Omhändertagande alt 1:1 Externt omhändertagande av samtliga muddermassor på förbränningsanläggning. Kostnad ca 140 Mkr. G5 Omhändertagande alternativ 1:2 Externt omhändertagande av massor som inte får deponeras (främst massor från R1). Stabilisering och deponering på Sobacken av övriga massor. Kostnad ca 55 Mkr 13
Åtgärder vid sanering omfattande prioritet 1 + 2 G5 Muddring av förorenade sediment i D1-D2, G5 och R1-R3. 100 000 m 2 och sedimentvolym 60 000 m 3. Behandling (avvattning) av muddermassor vid Sobackens avfallsanläggning eller på särskilt arbetsområde invid sjösystemet. Omhändertagande alt 2:1 Externt omhändertagande av samtliga muddermassor på förbränningsanläggning. Kostnad ca 275 Mkr Omhändertagande alternativ 2:2 Externt omhändertagande av massor som inte får deponeras (massor från R1, R2 och R3). Stabilisering och deponering på Sobacken av övriga massor. Kostnad ca 150 Mkr. 14
Åtgärder vid sanering omfattande prioritet 1 + 2 + 3 D3 Muddring av förorenade sediment i D1-D2, G1-G5 och R1-R3. Ca 250 000 m 2, sedimentvolym ca 220 000 m 3 Omhändertagande alt 3:1 Omledning av Viskan förbi D3. Fyllning av muddermassor samt täckning i D3. Kostnad ca 170 Mkr G5 Igenfyllning av nuvarande mynningsområde i Djupasjön Möjlig sträckning för ny strömfåra 15
Åtgärder vid sanering omfattande prioritet 1 + 2 + 3 Åtgärder om D3 inte används för omhändertagande Muddring av förorenade sediment i D1-D2, G1-G5 och R1-R3. D3 åtgärdas inte, men föroreningarna är täckta på naturlig väg. Omhändertagande alternativ 3:2 Externt omhändertagande av massor som inte får deponeras (massor från R1, R2 och R3). Stabilisering och deponering på Sobacken av övriga massor. Kostnad ca 350 Mkr. G5 Omhändertagande alt 3:3 Externt omhändertagande av samtliga muddermassor på förbränningsanläggning. Kostnad ca 900 Mkr 16
Frågor att fundera över Kan man lämna kvar stora mängder föroreningar i ett vattendrag även om de ligger säkert? Vad får en sanering kosta i förhållande till miljörisken? Kan man sanera Rydboholmsdammarna bara och få stor effekt till liten kostnad? Återkontaminering? Ska man sanera innan man åtgärdat nutida källor? 17