SFL - VATTENDAGARNA december Bollnäs PROJEKT ÖRSBAKEN RÄTT IDÉ I FEL TID Anders Karlsson Tidigare projektledare VA-chef

Relevanta dokument
Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Bilaga 1 Version Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Arbetsformer. 1 Arbetsformer vattenråd

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

SEXTON ÅR SENARE, KOMMENTARER TILL DEBATTARTIKEL VATTEN DEMOKRATI OCH INFLYTANDE MED ETT NYTT EG-DIREKTIV (VATTEN 56:51-55)

EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Kommittédirektiv. Styrmedel för bättre vattenkvalitet. Dir. 2008:157. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008

Miljösamverkan Västra Götaland - 49 gånger bättre tillsyn - Lasse Lind & Cecilia Lunder, projektledare

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Beskrivning av samverkan och översiktliga direktiv

Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Miljökvalitetsnormer i Sverige

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regional utveckling FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Projektplan för projekt Vattenförvaltningen och tillsyn enligt miljöbalken

Med miljömålen i fokus

Vad har EU med vård och omsorg att göra?

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Beskrivning av Edsviken Vattensamverkan och översiktliga direktiv

Samverkan i Bottenvikens vattendistrikt: analys av vattenrådsarbetet

Bakgrund - geografi. Torneälvens avrinningsområde

Kommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Restaurering av små vattendrag 10p Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik.

Utveckling av FRG-konceptet

Meritförteckning för Per Ingvarsson

Projektplan för Utsläpp till vatten från mindre verksamheter

Bakgrundsinformation vattendirektivet

HANDLEDNING GÄLLANDE ALL- MÄNHETENS DELTAGANDE I FÖRHÅLLANDE TILL RAMDIREK- TIVET FÖR VATTEN

Projektbeskrivning Projekt Vattendirektivet och tillsyn mm enligt miljöbalken

LOVA-ansökan Naturskyddsföreningen i Örebro län

Projektorganisation & rollbeskrivning. valideringstolkutbildning Reviderad VALIDERINGSTOLK

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Saxån-Braåns vattenvårdskommitté Handläggare Olle Nordell


VA-LAGSTIFTNING EGENKONTROLLPROGRAM HACCP

EU, EUREAU och svensk avloppsvattenrening med kikaren riktad mot Lund Anders Finnson Svenskt Vatten

SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen?

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Välkommen till samarbete för att utveckla tillitsbaserad styrning tillsammans med Tillitsdelegationen!

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

11346/16 ehe/np 1 DG E 1A

VERKSAMHETSPLAN

Avtal om samarbete kring vattenvården i Edsvikens avrinningsområde, i form av Edsviken Vattensamverkan.

Ramdirektivet för vatten

Vattenförvaltning. Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor. Lennart Sorby

Kunskapsunderlag för delområde

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Samverkan och Vattenråd i Västerhavets distrikt

VERKSAMHETSPLAN

Svensk vattenförvaltning i kortform. Niklas Holmgren Sylvia Kinberg Carola Lindeberg Katrin H Sjöberg

Samverkan och intresseavvägningar Vattendagarna i Bollnäs 9 dec 2009 Rune Hallgren LRF. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Miljösamverkan Sverige

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

106:e plenarsessionen den 2 3 april RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

LRFs WEBBINARIER

Norra Östersjöns vattendistrikt

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Lönekonferens 2012 Program

PUBLIC. Ny text markeras med fetstil och strykningar med [...] /1/16 REV 1 adj,le/tf/gw 1 DG E 1A LIMITE SV

Att förstå övergödning och återskapa god vattenkvalitet i Ringsjön och Rönne å

Vad innebär vattendirektivet?

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

13342/16 bis/ub 1 DG E 1A

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Remissvar- SOU 2004:78 Byggnadsdeklarationer inomhusmiljö och energianvändning

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Avloppspolicy för Tjörns kommun

EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Samråd om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt

Syfte och målsättning med en kommunikationsplan

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Eskilstuna SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN

VATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

g Orust kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5

Projektbeskrivning för Mälaren en sjö för miljoner (MER) etapp 1.

Välkomna! Syftet med dagarna är att:

VÄLKOMNA! Vilka är vi som är här?

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Barns rätt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

Transkript:

SFL - VATTENDAGARNA 2009 8 10 december Bollnäs PROJEKT ÖRSBAKEN RÄTT IDÉ I FEL TID Anders Karlsson Tidigare projektledare VA-chef 08-7249300 anderskum@gmail.com

Projekt Örsbakens uppdrag Motivera och engagera frivilliga krafter i avrinningsområdet Föreslå lämplig administrativ ledning i ett avrinningsdistrikt

Allmänhetens deltagande EG-direktivets artikel 14 Medlemsstaterna skall uppmuntra aktiv medverkan från samtliga berörda parter i genomförandet av detta direktiv, särskilt när det gäller att utarbeta, se över och uppdatera förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikten.

UPPRINNELSEN I slutet att åttiotalet Samtliga kustnära avloppsreningsverk 10000 personekvivalenter Från Norrtälje till Strömstad 50 % reduktion av kväve

50 % reduktion

Eva Eriksson-utredningen Regeringsuppdrag juli 1996 SOU 1997:99 En ny vattenadministration SOU 1997:155 Miljösamverkan i vattenvården Samarbetade med Projekt Örsbaken som utsågs till nationellt pilotprojekt av Miljödepartementet

Avrinningsområdet Tre åar - 13 kommuner - tre län

Projekt Örsbaken Initierat av Nyköpings kommun och länsstyrelsen i Sörmland En styrgrupp med representanter från 13 kommuner och tre län drev projektet Projektledningen bestod av tjänstemän från Nyköpings kommun och länsstyrelsen i Sörmland

Vad gjorde vi? Informerade om EUs Ramdirektiv för vatten Anordnade seminarier Startade Websida med gymnasieskola Engagerade lokala grupper ex Rädda Tisnaren, Rädda Hallbosjön

Rädda Hallbosjön Utdrag ur PÖs slutrapport feb 2002 Naturhistoriska riksmuseets Stefan Lundberg har dokumenterat en riklig biologisk mångfald. Delar av området har en god bottenfauna. Strömstaren övervintrar vid utloppet i Vrena kvarn vilket är en indikator på högt naturvärde. Trots tillförsel av närsalter inom Hallbosjön från jordbruk och reningsverk visar långa mätserier vid inloppet från Yngaren och utloppet till Långhalsen att Hallbosjön fungerar som ett reningsverk. Nyköpingsåns avrinningsområde nedströms gynnas alltså av Hallbosjöns nuvarande form och utseende.

Vad ville vi? (Vad blev inte gjort?) Starta pilotanläggningar DARO Analysera resultaten som beslutsunderlag till åtgärds- och förvaltningsplaner Föreslå prissättning PPP Utbilda egenkontrollanter

Miljökontorens synpunkter april 1998 Projektbeskrivningen är skriven i en anda som präglas av ett myndighetsförakt Myndigheternas arbete består i att ange de mål som skall uppfyllas.... besitter projektledningen den kompetens och det förtroende som krävs..? Vi anser att den informations- och kommunikationsverksamhet som beskrivs i projektet ligger på en alltför hög ambitionsnivå.

Varför föll Projekt Örsbaken? Miljökontoren och länsstyrelserna ville inte veta av ramdirektivets intentioner om allmänhetens inflytande i miljöarbetet Lokal påverkan och inflytande accepterades ej Att projektledningen representerade verksamhetsutövarna och allmänheten accepterades ej Fem av 13 kommuner hoppade av. Projektet avslutades i förtid november 2001

Stefan Edman på den tiden regeringens miljörådgivare: Om vi ska få en förändrad miljövårdspolitik och en folklig acceptans är det nödvändigt att överlåta ansvar till lokal förvaltning. Ge människor som bor i bygderna ansvar och befogenheter Då får vi resultat!

EU:s handledningsdokument Allmänhetens deltagande 7.4 Slutsats Vattendirektivets inledning inkluderar ett mycket tydligt uttalande: aktiv medverkan från allmänheten är sannolikt nyckeln till framgång när det gäller att uppnå de önskvärda vattenkvalitetsmålen. Detta uttalande reflekterar flera år av samlade erfarenheter från europeisk vattenförvaltning. (sidan 82) ------ Påbörja allmänhetens deltagande snarast möjligt, vänta inte till år 2006 (sidan 32)

Utdrag ur Pressmeddelande från Kungliga Vetenskapsakademien 12 oktober 2009 vid tillkännagivandet av årets Nobelpris i Ekonomi Elinor Ostrom har utmanat den konventionella uppfattningen att gemensam egendom ofta missköts och därför antingen borde privatiseras eller regleras av centrala myndigheter. Baserat på ett stort antal studier av gemensamt förvaltade fiskebestånd, betesmarker, skogar, sjöar och vattentäkter finner Ostrom att resultaten ofta är bättre än vad gängse teori förutspår. För att hantera konflikter har brukarna utvecklat sofistikerade mekanismer för beslutsfattande och efterlevnad av regler, och Ostrom visar vad som utmärker framgångsrika brukarföreningar.